KrU 1979/80:4
Kulturutskottets betänkande
1979/80:4
med anledning av motion om bevarande av hantverkskunnande
Motionen
I motionen 1978/79:904, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1978/79:34 uppskjutits till riksmötet 1979/80, har Gudrun
Sundström m. fl. (s) yrkat att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt
statens kulturråd att tillsammans med landets museer utföra en inventering
och vidta åtgärder som kan lösa den i motionen angivna bristen i samhället.
Vad motionärerna åsyftar är bristen på det hantverkskunnande som
behövs för att vårda och renovera gamla föremål. Motionärerna nämner en
rad exempel på föremål för vilkas vård och bevarande det krävs särskilda
kunskaper, nämligen fotomaterial, teaterdekorationer, kyrkliga samlingar,
böcker och textilier. Vi har enligt motionärerna inte sett till att äldre
hantverksutövare i tillräcklig utsträckning överfört sitt kunnande till den
yngre generationen.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksmötet 1977/78 behandlades en motion av Anna Eliasson m. fl. (c) i
vilken yrkats på en kartläggning av konservatorernas arbetsmarknadssituation
och ett förslag till en fast organisatorisk uppbyggnad av den framtida
konstvården och konserveringen. Kulturutskottet underströk i sitt betänkande
1977/78:5 vikten av att de i motionen påtalade problemen bragtes till en
lösning. Riksdagen anslöt sig till detta uttalande och gav detta till känna för
regeringen.
Förra året behandlade riksdagen motionen 1977/78:1118 av Ingrid Diesen
(m)och Lars Ahlmark (m) i vilken yrkats att riksdagen hos regeringen skulle
anhålla om en översyn av vården av konstverk i offentlig ägo samt därmed
förknippade problem. I sitt betänkande 1978/79:11 med anledning av denna
motion uttalade kulturutskottet att det beträffande konstverk i offentlig ägo
finns åtskilliga frågor som nödvändigtvis måste närmare belysas och
övervägas och nämnde bl. a. tekniska frågor om bevarande och underhåll.
Utskottet ansåg emellertid att riksdagen inte borde göra den hänvändelse till
regeringen som yrkats i motionen. Som skäl anfördes att det redan pågick ett
utredningsarbete. Detta arbete har numera avslutats i och med att konstrådet
och statens konstmuseer till regeringen med eget yttrande överlämnat en av
statskontoret utarbetad rapport ”Tillsyn, dokumentation och vård av statliga
1 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 4
KrU 1979/80:4
2
utommuseala konstsamlingar” (1977:10). Enligt vad utskottet inhämtat har
regeringen ännu inte meddelat något beslut i detta ärende.
Pågående utredningar
Statens kulturråd har på regeringens uppdrag påbörjat en utredning
angående vård och konservering vid museerna. Bakgrunden härtill är att man
blivit alltmer medveten om de brister som finns på detta område. Syftet med
utredningsarbetet, som bedrivs av en särskild arbetsgrupp, är att precisera
ansvarsförhållandet mellan de statliga museerna inom konserveringsområdet
samt att därvid beakta samspelet med de regionala museerna. Arbetsgruppen
ser dessutom som en viktig uppgift att stimulera museerna att ta sig
an vård- och konserveringsfrågorna, att söka finna former för samarbetet och
utveckla metoder för planering m. m. Arbetsgruppen ser vidare över
möjligheterna till olika former av statligt stöd till konserveringsverksamheten.
Statens industriverk har genom regeringsbeslut den 14 december 1978 fått i
uppdrag att utreda vissa frågor om hantverkets situation och framtidsutsikter.
I utredningsdirektiven uttalas bl. a. följande:
Verket bör sålunda med utgångspunkt i en översiktlig genomgång av
hantverksyrkenas omfattning och betydelse i den svenska ekonomin kartlägga
vilka hantverk som är på väg att försvinna eller som kan förmodas
komma att försvinna på längre sikt.
Verket bör undersöka vilka omständigheter som har medfört att vissa
hantverk är på väg att försvinna och bedöma effekterna härav. I många fall
torde utvecklingen få accepteras som en naturlig och nödvändig konsekvens
av det tekniska framåtskridandet. Den spontana efterfrågan på hantverken i
fråga ebbar successivt ut och några speciella skäl - annat än rent kulturpolitiska
- finns inte att bevara dem.
I andra fall kan emellertid skäl tänkas finnas att försöka hålla hantverkskunnandet
levande. Utvecklingen kan exempelvis på något längre sikt föra
med sig att den spontana efterfrågan kommer tillbaka. Om marknadskrafterna
under den mellanliggande perioden hunnit slå ut de gamla hantverkstraditionerna
kan det ev. innebära svårigheter och kostnader att bygga upp
dem på nytt.
Särskilda insatser för att söka bevara vissa delar av det gamla hantverkskunnandet
kan sålunda tänkas vara motiverade. Industriverket bör, med
utgångspunkt i en bedömning av det framtida behovet av hantverkskunnande,
redovisa huruvida det inom vissa hantverksområden föreligger sådana
skäl och vilka skälen för särskilda insatser är. Verket bör i sistnämnda
avseende också pröva om ökade insatser på hantverkets område kan
förväntas ge några mer väsentliga sysselsättningseffekter.
Utredning om utbildning av konservatorer m. m. Genom beslut den 21 juni
1979 har regeringen bemyndigat chefen för utbildningsdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda frågan om utbildning av
konservatorer m. m. 1 direktiven för utredningsarbetet (Dir 1979:78) uttalas -med anknytning till det kulturpolitiska målet om bevarande av det svenska
KrU 1979/80:4
3
kulturarvet - att en förutsättning för att lämningarna av våra kulturella
aktiviteter skall kunna bevaras är att de dokumenteras och vårdas på ett
riktigt sätt och att de i förekommande fall blir sakkunnigt konserverade eller
lagade. För att detta skall kunna ske fordras att kunskapen om olika materials
bevarandeegenskaper och vårdbehov hålls levande. De nu verksamma
konservatorerna är en värdefull kunskapsresurs på konserveringsområdet.
Förutsättningarna för en utbyggnad av systemet med lärlingsutbildning bör
undersökas.
I direktiven påpekas också att den pågående strukturomvandlingen inom
näringslivet bl. a. medfört allvarliga följder för hantverket. Hantverkskunnandet
löper risk att försvinna.
Utskottet
Utskottet är helt ense med motionärerna om det gamla hantverkskunnandets
betydelse för bevarandet av kulturföremål från äldre tid. De olika
utredningar för vilka utskottet redogjort i det föregående bör tillsammans
kunna ge ett underlag för en bedömning av behovet av utbildning och andra
åtgärder. Utskottet förutsätter att kontakt mellan utredningarna hålls under
arbetets gång. I dagens läge finns det enligt utskottets uppfattning inte behov
av att riksdagen gör någon framställning till regeringen i enlighet med
motionärernas önskan.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1978/79:904.
Stockholm den 6 november 1979
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Ingrid
Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s). Olle Eriksson (c). Hans Alsén (s),
Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Bertil Hansson (fp). Elisabeth
Fleetwood (m), Ing-Marie Hansson (s) och Gunnel Liljegren (m).
GOTA B 62878 Stockholm 1979