KrU 1979/80:20

Kulturutskottets betänkande
1979/80:20

med anledning av motion om bevarande av äldre kulturlandskap
m. m.

Motionen

I motionen 1978/79:1297, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1978/79:34 uppskjutits till riksmötet 1979/80, har Helge
Hagberg m. fl. (s) yrkat att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om bevarande och
återskapande av äldre kulturlandskap och boendemiljöer för fritidsboende
m. m.

I motionen uttalas att riksantikvarieämbetet gör beaktansvärda insatser för
att rädda och bevara olika fastigheter och kulturmiljöer. Trots detta sker en
snabb förnyelse och förändring av vår omgivande miljö. Detta bidrar till att
skapa rotlösa människor, ensamhet och brist på sociala relationer.

Ett återskapande av gamla boende- och arbetsplatsmiljöer skulle enligt
motionärerna vara värdefullt av flera skäl. Det skulle förbättra människornas
orientering och trygghet i tillvaron och samtidigt öka möjligheterna att hålla
kulturlandskapet levande. Det skulle innebäraatt stora grupperav människor
som av ekonomiska och andra skäl inte har möjlighet att ordna sitt
fritidsboende fick tillgång till fritidshus. Kanske skulle det röra sig om flera
hundra tusen fritidshus. Man skulle också genom att återuppliva ett gammalt
glesbygdsboende få en ersättning för den naturliga tillsyn över naturen som
den bofasta befolkningen tidigare utövade. Detta skulle vara värdefullt med
hänsyn till allemansrätten. Några olägenheter i form av förslitning av naturen
och störande av djurlivet skulle man inte behöva befara. Ett återskapande av
gamla boendemiljöer skulle slutligen också skapa arbetstillfällen.

Utredningar

Byggnadsvårdsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1979:17) Kulturhistorisk
bebyggelse - värd att vårda lagt fram förslag om stöd till bevarande av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett genomförande av utredningens
förslag bör innebära att förutsättningarna för att - enligt motionärernas
önskan - få liv i äldre boendemiljöer blir bättre än hittills, nämligen i den mån
det är fråga om bebyggelse av den karaktär att den omfattas av utredningens
förslag.

Förslag om en ny plan- och bygglagstiftning har lagts fram av PBLutredningen
i betänkandena (SOU 1979:65 och 66) Ny plan- och bygglag.
Naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens intressen preciseras i

1 Riksdagen 1979/80. 13 sami. Nr 20

KrU 1979/80:20

2

detta förslag och ges en mera framskjuten roll än hittills. Vidare formuleras
grundläggande regler om hänsyn för natur- och kulturvärden. Detta gäller
både enskilda byggnader, sammanhängande miljöer och större områden.
Krav ställs på längre gående hänsyn till särskilt värdefulla miljöer, men det
ges också utrymme för skydd av lokalt värdefulla miljöer. I lagförslaget
öppnas också möjlighet att ställa särskilda krav för underhåll av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer. Vidare innebär förslaget utökade möjligheter att
hindra rivning av byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla. Rivning skall
kunna vägras i fråga om byggnad som är av större värde från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

I direktiven förfritidsboendekommittén (Bo 1978:01) berörs bl. a. frågan om
spridd fritidsbebyggelse. Det påpekas att en utveckling av sådan fritidsbebyggelse
ofta kan medföra avsevärda fördelar genom att den bidrar till att
landskapet kan hållas öppet, möjligheterna att hålla vissa former av
samhällsservice ökar och befintligt men outnyttjat byggnadsbestånd kan
komma tili nyttig användning. Genom en nyligen genomförd ändring i
byggnadslagen, heter det vidare, har ett enklare administrativt förfarande
möjliggjorts när det är fråga om att komplettera befintlig bebyggelse på
landsbygden med ett begränsat antal byggnader.

Enligt vad utskottet inhämtat under hand övervägs inom kommittén f. n.
ett förslag om att de möjligheter att erhålla bidrag eller lån till om- eller
tillbyggnad av enskilda överloppshus som f. n. finns såvitt gäller den extrema
landsbygden skall utvidgas till att gälla all landsbygd. Kommittén har dock
ännu inte tagit ståndpunkt i denna fråga.

Utskottet

Ett genomförande av de förslag om byggnadsvård samt plan- och
bygglagstiftning som utskottet omnämnt i det föregående kan väntas
förbättra förutsättningarna för ett återupplivande i viss omfattning av det
glesbygdsboende som motionen handlar om. En effekt av samma slag kan
väntas om fritidsboendekommittén finner det möjligt att lägga fram förslag i
anslutning till de uttalanden i utredningsdirektiven som återgivits härovan.
Såväl de nu redovisade, redan framlagda förslagen som nämnda direktivuttalande
kan enligt utskottets bedömning uppfattas som uttryck bl. a. för ett
synsätt som ligger nära det som redovisats i motionen.

Utskottet vill för egen del betona den betydelse som regionala och lokala
initiativ har när det gäller att stimulera det ökade glesbygdsboende som
motionärerna vill se förverkligat. Utskottet anser inte att det finns något
behov av att riksdagen gör det uttalande som yrkats i motionen, vilken därför
avstyrks.

KrU 1979/80:20

3

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1297.

Stockholm den 20 november 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby
(c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s),
Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s),
Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Kerstin
Andersson i Kumla (s) och Bertil Hansson (fp).

GOTAB 62982 Slockholm 1979