KrU 1979/80:17

Kulturutskottets betänkande
1979/80:17

med anledning av motioner om stöd till idrotts- och rekreationsanläggningar Motionerna Utskottet

behandlar i detta betänkande följande motioner, vilkas behandling
på förslag av kulturutskottet i betänkandet 1978/79:34 uppskjutits till
riksmötet 1979/80, nämligen

1978/79:1288 av Georg Danell (m) och Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i överensstämmelse med
vad som anförts i motionen i syfte att möjliggöra projektet Arlanda
motorstadion,

1978/79:2119 av Anders Dahlgren m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att normerna för statens naturvårdsverks bidrag till turistanläggningar från
anläggningsstödet till idrotten ändras (yrkande 2).

I motionen 1978/79:1288 uttalas att det inte finns någon ordentlig
motorsportanläggning i Mälardalen trots ett stort antal organiserade motorintresserade.
Sedan 15 år har man dock i olika sammanhang diskuterat
möjligheterna att uppföra ett motorstadion för att kunna erbjuda motorsporten
samma möjligheter som flertalet andra sporter. En utredning tillsattes
1964. Dess förslag har därefter överarbetats av en arbetsgrupp, som år 1977
presenterade ett reviderat förslag till motorstadion vid Arlanda flygplats.

Efter remissbehandling av 1977 års förslag bildades en intressegrupp för
Arlanda motorstadion med representanter för Stockholms kommun, kommunerna
i norra länshalvan av Stockholms län och deltagare från motorsporten.
Intressegruppen har utarbetat ett förenklat alternativ till motorstadion,
som beräknas kosta ca 10,5 milj. kr. En stiftelse avses bli bildad av berörda
kommuner, motorsporten och övriga intresserade. Tanken är att stiftelsen
skall söka anläggningsbidrag hos Stockholms läns landsting samt söka få till
stånd en markupplåtelse med luftfartsverket beträffande aktuellt område i
anslutning till Arlanda flygplats. Under vissa förutsättningar förutsätts
anläggningen bli självfinansierande.

Enligt motionen är det största hindret för att starta projektet frågan om
markupplåtelse. Motionärerna anser att statsmakterna borde ställa marken
till Arlanda motorstadions förfogande till begränsad kostnad. Vidare borde
det finnas möjligheter att erbjuda ett engångsbidrag i stället för bidrag till s. k.
regionalt anläggningsstöd, för vilket väntetiden är ca fem år.

I motionen 1978/79:21 19 har förts fram en råd förslag som syftar

1 Riksdagen 1979180. 13 sand. Nr 17

KrU 1979/80:17

2

till att förbättra förutsättningarna för en utveckling av turism och rekreation
inom de 25 områden i landet som betecknas som primära rekreationsområden.

Kulturutskottet har i betänkandet 1978/79:22 behandlat yrkande 1 i
motionen, i vilket föreslogs ökade bidrag för rekreationsberedningens
utvecklingsarbete.

Motionen 1978/79:2119 har också givit anledning till följdmotioner, som
behandlats av näringsutskottet (NU 1978/79:59, hotellgarantilån m. m.),
arbetsmarknadsutskottet (AU 1978/79:21 och 23, lokaliseringslån och bidrag)
samt civilutskottet (CU 1978/79:26, markförvärvslån).

Yrkande 2 i motionen 2119, som nu är aktuellt förbehandling, motiveras
på följande sätt:

Naturvårdsverkets normer för bidrag från ”anläggningsstödet till idrotten”
medger i dag inte det procentuella statliga stöd som krävs från kommunernas
sida för att dessa skall kunna engagera sig i utbyggnader av turistanläggningar.
Vi föreslår därför att bidragsnormerna för anläggningsstödet till
idrotten snarast ändras, så att detta anslag får den stimulanseffekt som
ursprungligen varit avsedd. Alternativt borde en uppdelning ske av anslaget i
ett belopp för idrottsanläggningar o. d. och ett för anläggningar för turism och
rekreation.

Stöd till anläggningar

Anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m., som anvisas under
jordbruksdepartementets huvudtitel, uppgår budgetåret 1979/80 till sammanlagt
39,1 milj. kr. Det används för många ändamål och objektslag.
Anslaget disponeras av statens naturvårdsverk enligt de riktlinjer statsmakterna
fastställt 1970 och 1975 samt därpå grundade normer, som beslutas av
regeringen. Från anslaget lämnas bidrag till bl. a. hamnar, bryggor och
farleder för fritidsbåttrafiken. Till turism, idrotts- och rekreationsanläggningar
utgår bidrag dels för anläggande, dels för utvecklingsarbete. Bidrag
utgår också till s. k. riksanläggningar förden samlade idrottsrörelsens behov.
Vidare bestrids från anslaget vissa kostnader för skötsel och underhåll av
vandringsleder i fjällvärlden. Slutligen lämnas ersättningar till vissa organisationer
för serviceverksamhet på friluftslivets område.

Högre bidrag utgår till anläggningar för fjärrekreation än till anläggningar
för närrekreation. Bidrag utgår till fjärrekreationsanläggningar såsom stugbyar
och campingplatser med upp till 50 % av anläggningskostnaden. För
fjällstugor m. m. i fjällregionen utgår bidrag med upp till 100 96 av
totalkostnaden. För närrekreationsanläggningar utgår bidrag till anläggningar
såsom motionscentraler, friluftsgårdar, spår och leder, ridanläggningar etc.
med normalt 30 96 av totalkostnaden. Samma bidragsprocent tillämpas för
mindre idrottsanläggningar som uppförs av förening o. d.

KrU 1979/80:17

3

Förslag avseende anläggningsstödet

Beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation
(rekreationsberedningen) har i april 1978 till regeringen överlämnat en rapport
(Ds Jo 1978:2) Statliga insatser för turism och rekreation. I rapporten förordas
bl. a. att ett särskilt rekreationspolitiskt investeringsstöd för infrastrukturåtgärder
samt för boende- och aktivitetsanläggningar tillskapas. Detta bör
enligt beredningen kunna ske som en utveckling av den del av det nuvarande
anläggningsstödet som avser stöd till turism och rekreation. Det nya stödet är
tänkt att användas för dels kommunala investeringar i infrastrukturanläggningar
såsom vägar, parkeringsplatser och gästhamnar, dels kommunala eller
enskilda investeringar i aktivitets- och boendeanläggningar, t. ex. skidbackar,
liftar, badplatser, stugbyar och campingplatser. Stödet avses utgå som lån
eller bidrag.

Statens naturvårdsverk har i juni 1978 föreslagit ändrade former för stöd till
anläggningar och områden för idrott, friluftsliv och turism. Verket anser det
angeläget att få till stånd en översyn av nuvarande stödformer till anläggningar
för hela sektorn idrott, friluftsliv och turism, då stödbehovet
förändrats under de år stödet funnits.

Naturvårdsverket bedömer att anläggningsstödet hittills i stort fyllt sin
funktion som stimulansfaktor för en utbyggnad av anläggningar och
områden för idrott, friluftsliv och turism. Bristen på tillgängliga medel har
emellertid gjort att anslaget inte längre har den avsedda stimulanseffekten. I
stället har en kösituation uppstått framför allt när det gäller fritidsbåthamnar,
men även för mindre idrottsanläggningar(föreningsstödet). Vidare motsvarar
gällande bidragsregler och procentsatser inte kommunernas uppfattning om
vad som bör vara statens del i kostnaderna för uppförandet av anläggningar
och avsättande av områden för icke-kommuninnevånares rekreation.

Huvuddelen av anläggningsstödet bör enligt naturvårdsverket gå till
sådana anläggningar som kommunerna bygger huvudsakligen för andra än
kommunernas egna innevånare, s. k. fjärrekreationsanläggningar. Verkets
förslag i denna del överensstämmer med vad rekreationsberedningen
förordat.

Regeringen föreslog i propositionen 1978/79:95 om den kommunala
ekonomin att statsbidragen till kommunala närrekreationsanläggningar
skulle slopas fr. o. m. 1980. Stödet till kommunernas investeringar i sådana
anläggningar skulle överföras till skatteutjämningsbidraget. Bidragen till
föreningar avsågs även fortsättningsvis utgå, förutsatt att anläggningen i
fråga inte kunde anses vara ett kommunalt åtagande. 1 sitt yttrande över
denna del av propositionen påtalade kulturutskottet (KrU 1978/79:4 y) att
vissa gränsdragnings- och tolkningssvårigheter var förenade med en sådan
uppdelning. Utskottet ansåg därför att normerna för bidrag till föreningsdrivna
anläggningar borde ses över och förordade att stödet till kommunerna

KrU 1979/80:17

4

bibehölls i avvaktan härpå. Detta blev även riksdagens beslut (FiU 1978/
79:35, rskr 1978/79:335).

Utskottet

Det statliga stödet till idrottsanläggningar m. m., sorn anvisas under
jordbrukshuvudtiteln, infördes för att stimulera tillkomsten av anläggningar
för idrott, friluftsliv och turism. Den del av anslaget som berörs av yrkande 2 i
motionen 1978/79:2119 avser bidrag till mindre, turistiska boendeanläggningar
o. d. Frågan om statligt stöd till ett speciellt projekt, Arlanda
motorstadion, tas upp i motionen 1978/79:1288.

Bristen på tillgängliga medel för anläggningsstöd har under senare år blivit
alltmer märkbar. Detta har lett till att anslaget enligt naturvårdsverkets
bedömning inte längre har avsedd stimulanseffekt. Vidare har de mål för
samhällets insatser för rekreation och turism som statsmakterna antog 1975
kommit att öka anspråken på stöd till s. k. fjärrekreationsanläggningar. Mot
den angivna bakgrunden har naturvårdsverket uppmärksammat behovet av
ändrade normer för bidragsgivningen till anläggningar. Därjämte har beredningen
för rekreation och turism, som tillkom för att samordna de statliga
insatserna inom rekreationssektorn, föreslagit bl. a. att ett rekreationspolitiskt
investeringsstöd inrättas.

I motionen 1978/79:2119 föreslås att normerna för bidrag till turistanläggningar
ändras. Den ändring motionärerna önskar synes överensstämma med
vad rekreationsberedningen och naturvårdsverket föreslagit.

Det är klart dokumenterat att trycket på anläggningsstödet ökat alltmer.
Kön av ansökningar hos naturvårdsverket särskilt avseende bidrag till
småbåtshamnar och föreningsdrivna idrottsanläggningar är nu sådan att en
tillfredsställande hantering av bidragsgivningen äventyras. En grundläggande
orsak till det uppkomna läget är givetvis brist på medel. Utskottet anser det
emellertid väsentligt att man noga prövar om en ändrad inriktning av
bidragsgivningen kan förbättra situationen. Väsentligt är självfallet att
stimulanseffekter åstadkommes på de områden som är mest angelägna
utifrån samhällets idrotts- och rekreationspolitiska målsättningar. Som
framgår av det föregående har utskottet redan uttalat sig för en översyn av
bidrag till föreningsägda anläggningar. Enligt vad utskottet erfarit bereds
frågor om anläggningsstödet för närvarande i regeringens kansli, varvid
naturvårdsverkets och rekreationsberedningens förslag prövas. Vad beträffar
handläggningen av anläggningsstödet bör i sammanhanget nämnas att det
nyligen tillsatts en utredning med uppdrag att ge förslag om en enklare och
effektivare administration av den statliga rekreations- och turistsektorn.
Frågan om den statliga administrationen av stödet till idrotts- och friluftsanläggningar
har också tagits upp i ett betänkande om statens stöd till
folkrörelserna (SOU 1979:60), vilket nu remissbehandlas.

Med hänsyn till pågående arbete anser utskottet inte att riksdagen bör

KrU 1979/80:17

5

besluta om ändrade normer för bidrag till turistanläggningar och avstyrker av
detta skäl yrkande 2 i motionen 1978/79:2119.

Vad därefter beträffar motionen 1978/79:1288 kan konstateras att projektet
ännu inte givit anledning till några framställningar till vare sig regeringen
eller luftfartsverket. Man har heller inte tagit slutlig ställning i ärendet på
lokal och regional nivå. Utskottet anser inte att riksdagen bör pröva frågan om
statligt stöd för projektet innan gängse underlag för en bedömning av ärendet
föreligger. Den av motionärerna berörda principfrågan om möjligheter till
större engångsbidrag torde komma att belysas under den fortsatta genomgången
av formerna för anläggningsstödet. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2119 yrkande 2,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1288.

Stockholm den 20 november 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c),
Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c),
Kerstin Andersson i Kumla (s) och Bertil Hansson (fp).

.

GOTAB 62979 Stockholm 1979