KrU 1979/80:16
Kulturutskottets betänkande
1979/80:16
med anledning av motion om förbättring av simkunnigheten
Motionen
1 motionen 1978/79:1870, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1978/79: 34 uppskjutits till riksmötet 1979/80, har Lars Schött
(m) yrkat att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts i fråga om behovet av kartläggning och förbättring
av simkunnigheten i landet.
Motionären betonar att värdet av simkunnighet i dag är större än tidigare
med hänsyn till människornas ökade fritid och därmed ökade möjligheter
till friluftsaktiviteter, ofta förlagda till vatten och isar. Det starkt ökande
antalet småbåtsägare och fritidsfiskare bör i detta sammanhang beaktas.
En någorlunda säker vetskap om andelen simkunniga finns endast beträffande
grundskolans elever i årskurserna 3-6. För den vuxna befolkningen
finns ingen simkunnighetsstatistik. Särskilt okunniga är vi om simkunnigheten
hos invandrarna. Den hittills enda riksomfattande undersökningen
om svenska folkets simkunnighet gjordes i samband med 1945 års
folkräkning.
Motionären anser att en utredning bör göras med syfte att kartlägga
simkunnigheten i vårt land och föreslå effektiva åtgärder för att förbättra
densamma.
Remissyttranden
Yttranden över motionen har avgivits av Svenska kommunförbundet,
Svenska simförbundet och Svenska livräddningssällskapet-Simfrämjandet
(SLS).
Kommunförbundet framhåller att simskoleverksamheten i landets kommuner
vad gäller barn i förskole- och lågstadieåldrarna är mycket väl
utbyggd. Även om verksamheten är upplagd på frivillig basis når man den
effekten att de allra flesta barn i 8-9-årsåldern är simkunniga. I grundskolan
följs simkunnigheten upp och de barn som inte kan simma erbjuds
undervisning genom skolans försorg. Genom detta system kan sägas att
simundervisningen utformats på ett sådant sätt att en grundläggande simkunnighet
hos barn är garanterad så långt det är praktiskt möjligt. Kommunförbundet
nämner att genomförandet av SIA-skolan med fria och
frivilliga aktiviteter troligen kan medverka till att förbättra simkunnigheten
hos vissa elever.
1 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 16
KrU 1979/80:16
2
Vad gäller den vuxna delen av befolkningen ser Kommunförbundet det
som tveksamt att genomföra någon speciell undersökning påbyggd med
åtgärder för att stimulera simkunnigheten.
Alla åtgärder för att förbättra simkunnigheten måste enligt Kommunförbundet
ske på frivillig väg. Denna fråga bör därför prövas när statliga
medel tilldelas de organisationer som verkar för en ökad simkunnighet.
Svenska simförbundet finner motionens förslag synnerligen angelägna
och instämmer i att det är av stor vikt att tillförlitliga uppgifter om simkunnigheten
i landet erhålls samt att åtgärder vidtas för att förbättra densamma.
Simförbundet förutsätter att förbundets samlade erfarenheter och
kunskaper utnyttjas vid en utredning.
Ett flertal frågeställningar är enligt Simförbundet därvid viktiga att få
belysta. Som exempel nämns simkunnigheten i olika åldersgrupper, könsskillnader
och effekten av skolans simundervisning. En utredning bör
därutöver försöka kartlägga hur simundervisningen bedrivs i olika kommuner
samt ge rekommendationer och råd om när och hur elementär
simundervisning skall bedrivas.
I sitt yttrande lämnar Simförbundet upplysningar om sin egen verksamhet
som omfattar: plask- och lekövningar för förskolebarn, simskolor,
livräddning, teknik-, crawl- och medleyskolor, simning, simhopp, vattenpolo,
konstsim, simmotion samt utbildning.
Svenska livräddningssällskapet-Simfrämjandet understryker vikten av
att kartlägga och förbättra simkunnigheten i landet samt tillstyrker motionen.
Utskottet
I motionen 1978/79:1870 uttrycks önskemål om en utredning med syfte
att kartlägga simkunnigheten i vårt land och föreslå effektiva åtgärder för
att förbättra densamma. Motionen har tillstyrkts av Svenska simförbundet
och Svenska livräddningssällskapet-Simfrämjandet (SLS), medan Svenska
kommunförbundet avvisar den väg motionären förordar för att öka simkunnigheten.
Utskottet får för egen del anföra följande.
Det är angeläget att simkunnigheten hålls på en hög nivå och att åtgärder
vidtas för att förbättra den. Detta sker dels genom en utbyggd simundervisning,
dels genom den upplysnings- och utbildningsverksamhet som
bedrivs av Simförbundet och SLS.
Enligt utskottets mening är det önskvärt att insatser för att främja
simkunnigheten görs redan bland små barn. För de barn som av olika
anledningar inte har möjlighet att genom hemmens försorg lära sig simma
är det särskilt angeläget att de i anslutning till förskolans verksamhet eller
på annat sätt får vatten vana genom plask- och lekövningar som naturligen
leder över till simundervisning. Det är önskvärt att det finns utrymme för
KrU 1979/80:16
3
sådana aktiviteter i simanläggningarna.
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att stimulera simträning och
kontrollera simkunnigheten bland eleverna. Målet för skolans simundervisning
är enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 69) att varje elev skall bli
fullt simkunnig såvida det inte föreligger något fysiskt eller psykiskt handikapp
som hindrar eleven att delta i si mundervisningen. En ny läroplan
skall enligt riksdagens beslut tillämpas fr. o. m. läsåret 1982/83. Enligt vad
utskottet erfarit överväger man vid det nu pågående läroplansarbetet att
införa bestämmelser om skärpt kontroll av elevernas simkunnighet. Det
har även diskuterats att i simundervisningen lägga större vikt vid livräddningsmoment.
Utskottet kan således konstatera att såväl kommunerna och skolan som
berörda organisationer visar stort intresse för ökad simkunnighet och gör
betydande insatser för att uppnå detta.
Vad beträffar motionärens speciella önskemål anser utskottet det tveksamt
om en kartläggning av simkunnigheten i form av en riksomfattande
undersökning skulle ge något säkert underlag för en åtgärdsplanering.
Osäkerheten i de lämnade uppgifterna torde med nödvändighet bli ganska
hög. Behovet av att stödja ökade insatser för att få vuxna att på frivillig väg
förbättra sin simkunnighet synes inte heller behöva motiveras genom en
kartläggning.
Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/
79:1870 om en särskild utredning och hemställer
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1870.
Stockholm den 20 november 1979
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson
(c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson
(c), Kerstin Andersson i Kumla (s) och Bertil Hansson (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979