KrU 1979/80:13

Kulturutskottets betänkande
1979/80:13

med anledning av motioner om lokalradion i Västsverige
Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner, vilkas behandling
på förslag av kulturutskottet i betänkandet 1978/79:34 uppskjutits till
riksmötet 1979/80, nämligen

1978/79:517 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
i skrivelse till regeringen ge till känna vad som i motionen anförts om lämplig
organisatorisk och resursmässig upprustning av Radio Göteborg,

1978/79:1307 av Gördis Hörnlund (s) och Rune Carlstein (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att Boråsområdet i enlighet med 1969 års radioutrednings
förslag skall utgöra ett eget lokalradioområde,

1978/79:1866 av Hans Nyhage m. fl. (m,c,fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala

1. att Radio Sjuhärad skiljs från Radio Göteborg och får bilda eget
lokalradioområde omfattande i princip Sjuhäradsbygden,

2. att Radio Sjuhärad i samband därmed erhåller resurser som möjliggör
ökade sändningstider,

3. att en översyn skall göras över indelningen i lokalradioområden i
enlighet med vad som anförs i motionen.

I motionen 1978/79:517 erinras inledningsvis om att man vid etablerandet
av lokalradion utgick från länen som lokalradioområden. Två undantag
gjordes dock i västra Sverige, där man tillskapade Radio Göteborg och Radio
Trestad, som kom att täcka såväl två län som två landsting. Ett par år senare
tillkom Radio Sjuhärad, som utgör en lokalredaktion till Radio Göteborg men
dessutom svarar för sändningar över Borås och omkringliggande kommuner.

Motionärerna hävdar att områdesindelningen skapat stora problem speciellt
för Göteborg. En konstruktion med eget lokalradioområde för Radio
Sjuhärad - som framförts som en möjlighet - skulle enligt motionärerna
innebära problem för kommunerna Alingsås, Ale och Lerum, vilka tillhör
Älvsborgs län men har väsentligt större anknytning till Göteborg. Om å andra
sidan dessa kommuner knöts till Göteborg vid bildandet av ett eget
lokalradioområde för Radio Sjuhärad skulle detta få till följd att Älvsborgs län
uppdelades på tre lokalradioområden, något sorn skulle vara högst olyckligt.

Motionärerna anser emellertid att ytterligare sändningsplatser utöver

1 Riksdagen 1979/80. 13 sami. Nr 13

KrU 1979/80:13

2

Göteborg och Borås är nödvändiga för att man skall kunna leva upp till
lokalradions målsättning och intentioner, däribland en decentraliserad
nyhetsbevakning. Ett särskilt skäl för ökade resurser och lämplig organisatorisk
utformning för lokalradion är enligt motionärerna att det behövs en
breddning och förstärkning av de massmediala resurserna i Göteborgsområdet
med hänsyn till den monopolsituation de anser råda på pressidan.
Motionärerna menar att en framkomlig väg att lösa de problem som
behandlas i motionen skulle vara att dels öka lokalradions personella resurser
i Göteborg och Borås, dels komplettera nuvarande sändningsmöjligheter med
sändare i Alingsås och Stenungsund. Med en sådan lösning skulle man
behålla nuvarande lokalradioområde. Radio Göteborg skulle ha huvudansvaret
för sändningarna inom hela området, men även Alingsås och
Stenungsund skulle ges möjligheter inom sina resp. områden för egna
sändningar enligt den modell som i dag gäller för Borås. En uppbyggnad av
sändningarna i Alingsås och Stenungsund förutsätts ske successivt, förslagsvis
under en treårsperiod. Respektive sändare bör enligt motionärerna få
följande kommuner som sitt huvudområde

Göteborgssändaren: Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö.
Boråssändaren: Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Stenungsundssändaren: Stenungsund, Kungälv, Orust och Tjörn.
Alingsåssändaren: Alingsås, Ale, Herrljunga, Lerum och Vårgårda.

Kritik mot att Älvsborgs län i lokalradiohänseende delats på två områden
framförs i motionen 1978/79:1307. Denna uppdelning måste enligt motionärerna
väsentligt försämra möjligheterna, jämfört med övriga län, att ge
länsomfattande samhällsinformation. Med den delning av länet som nu
gjorts förefaller det vidare underligt att Boråsregionen skall ingå i Göteborgs
lokalradioområde. Landets näst största kommun får inte någon helt egen
lokalradio utan måste släppa till tid för Boråsområdet.

Till stöd för yrkandet att Boråsområdet skall utgöra ett eget lokalradioområde
anförs bl. a. att Göteborgs lokalradioområde, i vilket Boråsområdet
ingår, är för stort. Det har betydligt över 700 000 invånare. Boråsområdet har
ett befolkningsunderlag på drygt 220 000 människor, vilket är helt tillräckligt
för ett lokalradioområde och mer än flera av de nuvarande områdena har. Det
finns inom Boråsområdet ett näringsgeografiskt samband med specifika
utvecklingsdrag, och området fungerar i arbetsmarknads-, bostads- och
kultursammanhang som ett från Göteborg skilt, självständigt område. Det
finns inte heller några tekniska hinder för att Boråsområdet görs till ett
fristående lokalradioområde.

Enligt motionärernas mening bör Älvsborgs län på sikt bilda ett eget
lokalradioområde. Redan nu är det möjligt att utan några större organisatoriska
problem bryta ut den södra delen av Älvsborgs län ur Göteborgs
lokalradioområde till ett eget lokalradioområde, något som skulle vara av
stort värde i såväl Göteborgs- som Boråsområdet.

KrU 1979/80:13

3

Enligt motionen 1978/79:1866 är Sjuhäradsbygden med Borås som centralort
och med totalt ca 200 000 invånare ett ytterst lämpligt område för
lokalradio med hänsyn till områdets alldeles speciella struktur. Det material
som Radio Sjuhärad i egenskap av understation till Radio Göteborg
producerat och sänt över Boråssändaren har rönt ett stort intresse i bygden.
Men erfarenheterna visar också, menar motionärerna, att allt det material
som sänds gemensamt över hela Radio Göteborgs område till mycket liten
del handlar om Sjuhäradsbygden av just det skälet att det finns en
understation i Borås. De gemensamma sändningarna är därför ofta av ringa
intresse för människorna i Sjuhäradsbygden eftersom dessa sändningar i hög
grad är Göteborgscentrerade.

Motionärerna anser att det föreligger behov av kraftigt ökade sändningsmöjligheter
för Radio Sjuhärad. Det naturliga sättet att tillgodose dessa behov
är enligt deras mening att helt skilja Radio Sjuhärad från Radio Göteborg och
därmed skapa ett eget lokalradioområde i Sjuhäradsbygden. Därjämte anser
motionärerna att en omprövning av indelningen i lokalradioområden i hela
Västsverige bör komma till stånd, varvid dels de erfarenheter som man dragit
inom resp. område bör tillmätas en avgörande betydelse, dels det utförliga
utredningsmaterial som 1969 års radioutredning presenterade skall beaktas.

Tidigare riksdagsbehandling

I lokalradiopropositionen 1975:13 behandlades frågan om indelning i
lokalradioområden utförligt. Föredragande statsrådet förordade med ett par
undantag länen som områden för lokalradion. Med hänsyn till de starka
näringsgeografiska sambanden över länsgränserna föreslogs nämligen att
Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län skulle indelas i två lokalradioområden
som avvek från länsgränserna, det norra med tyngdpunkt i
trestadsregionen Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla, det södra omfattande
Göteborg och Borås med omkringliggande kommuner.

Riksdagen biföll regeringens förslag (KrU 1975:6, rskr 1975:82), vilket även
innebar att Borås fick en egen lokalredaktion som förser Radio Göteborg med
programstoff för sändning över hela området men som dessutom svarar för
sändningar över Borås och omkringliggande kommuner (Radio Sjuhärad). En
motion om att Borås skulle bilda ett eget lokalradioområde avslogs.

Även vid riksmötena 1976/77 och 1977/78 behandlade kulturutskottet
motionsvis framförda yrkanden om att Borås med omkringliggande kommuner
skulle brytas ut ur Göteborgs lokalradioområde för att utgöra ett eget
lokalradioområde (KrU 1976/77:7 och 1977/78:1). Motionerna avstyrktes
framför allt med hänsyn till att Boråssändningarna inte startade förrän hösten
1977 och att underlag därför inte fanns för en omprövning av frågan om eget
lokalradioområde. Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionerna.

KrU 1979/80:13

4

Utvecklingsplan för lokalradion

Hösten 1978 tillsatte lokalradions centrala ledning en planeringsgrupp med
uppdrag att arbeta fram en plan för företagets utveckling under resten av
avtalsperioden, dvs. fram till den 30 juni 1986. Gruppen har redovisat
resultatet av sitt arbete i rapporten Lokalradion och framtiden - utvecklingsplan
1980-85. Rapporten har utgjort underlag för lokalradions anslagsframställning
för budgetåret 1980/81 samt planer för därpå följande två budgetår.

Den plan som framläggs i rapporten bygger på de erfarenheter man gjort
under lokalradions hittillsvarande verksamhetstid och drar upp riktlinjer för
hur en utbyggd och fungerande lokalradiostation skall vara dimensionerad
för att klara sitt uppdrag tillfredsställande. Särskilt framhålls att ett viktigt mål
för lokalradion skall vara att i olika hänseenden vitalisera samhällsdebatten,
vilket är svårt att klara med den besvärande underbemanning som råder.
Behovet av ökad decentralisering understryks också kraftigt. Mot denna
bakgrund redovisas en plan dels för bemanningsutveckling, dels för programutveckling.
Konkret utformas förslag avseende en s. k. basstation, dvs. en
genomsnittlig lokalradiostation. I begreppet basstation har inräknats det stora
flertalet lokalradiostationer. De båda geografiskt vidsträckta områdena som
omfattas av Radio Norrbotten och Radio Västerbotten föreslås fä fler tjänster
än basstationerna.

Planeringsgruppen har funnit de speciella problem som föreligger i de tre
storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö så komplicerade att en
djupare analys än vad tiden medgivit behöver göras för att dessa problem skall
kunna behandlas på ett tillfredsställande sätt. En sådan analys kommer att
göras under arbetsåret 1979/80. Även Radio Sjuhärads och Radio Södertäljes
- de två lokalredaktionerna med egna sändningar - vidare utveckling under
resten av avtalsperioden skall analyseras i detta sammanhang. Ett definitivt
ställningstagande till utvecklingen av de tre storstadsområdena har alltså
uppskjutits till 1980 och angavs inte heller i anslagsäskandet för 1980/81.

I rapporten omnämns en av Radio Göteborg skisserad utvecklingsplan som
innefattar tre sändande lokalradioredaktioner med Radio Göteborg som en
paraplyorganisation. Denna modell har gruppen funnit mycket tilltalande
som lösning på problemet med lokalradio i ett befolkningstätt område som
består av både storstad och landsbygd. Modellen, som dock inte löser
problemet med att bevaka och granska det stora händelseflöde som
förekommer i alla storstäder, ser gruppen som intressant också när det gäller
Radio Stockholm och Radio Malmöhus.

Långtidsplan för Radio Göteborg/Sjuhärad

Radio Göteborg har nyligen färdigställt en plan för utvecklingen av Radio
Göteborg/Sjuhärad avseende perioden 1980-1985. Planen har ännu inte

KrlJ 1979/80:13

5

behandlats av lokalradiobolagets planeringsgrupp och den centrala ledningen.

Långtidsplanen bygger på den planering för 1979-1983 som den centrala
planeringsgruppen omnämnt i sin rapport.

I planen understryks att en del av problemen i Göteborgs lokalradioområde
är en konsekvens av riksdagsbeslutet om ”konstlade gränser för Radio
Göteborg/Sjuhärad”. Samtidigt som de speciella problemen för storstadsregioner
måste lösas ser Radio Göteborg det därför som angeläget att snarast
möjligt skapa möjligheter för decentraliserade sändningar inom lokalradioområdet.

Under rubriken Storstadsproblematiken framhålls behovet av en förstärkt
allmän nyhetsbevakning i syfte att ge medarbetarna möjlighet att specialisera
sig på i första hand arbetsmarknad, näringsliv och kommunala frågor. Vidare
föreslås ökade resurser för kulturprogram.

Vad beträffar decentralisering av sändningar, främst nyheter, fakta och
debatter, föreslås att lokalredaktioner med egna sändningsmöjligheter enligt
Borås-modellen inrättas i Stenungsund och Alingsås. Radio Göteborg
kommer enligt planen att fungera som en paraplyorganisation för tre
sändande lokalredaktioner. Uppbyggnaden av Radio Syd-Bohuslän och
Radio Mellan-Älvsborg med sändare i Stenungsund resp. Alingsås avses ske
under en flerårsperiod med mål att ha egna sändningar från 1982-1983.

Radio Sjuhärad avses under planeringsperioden kontinuerligt förses med
ytterligare resurser. Tanken är att såväl nyhetssändningarna som annan
programverksamhet skall utökas. Detta gäller först och främst sändningar för
enbart sjuhäradslyssnare, men förstärkningen skall även öka möjligheterna
att förse Radio Göteborg med nyhetsmaterial. Enligt planen skall Radio
Sjuhärad fram till planeringsperiodens slut 1985 utvecklas integrerad med
Radio Göteborg för att därefter separeras från Radio Göteborg och bilda ett
eget lokalradioområde.

Som motiv för ett fristående Radio Sjuhärad åberopas bl. a. det näringsgeografiska
sambandet i området, det rika föreningslivet och kulturmässiga
traditioner. Vidare betonas den ensidiga dominansen på pressidan.

Utskottet

I motionen 1978/79:517 behandlas frågor om ändrad organisation och
förstärkta resurser för Radio Göteborg. Förslagen i motionerna 1978/79:1307
och 1866 inriktas i huvudsak på att Borås med omkringliggande kommuner
skall brytas ut ur Radio Göteborg och utgöra ett eget lokalradioområde -Radio Sjuhärad. En gemensam utgångspunkt för de tre motionerna är
uppfattningen att speciella problem uppkommit genom att lokalradioområdena
i Västsverige avviker från länsgränserna.

Utskottet har i det föregående kortfattat redogjort för den plan för
lokalradions utveckling under perioden 1980-1985 som tillkommit på den

KrU 1979/80:13

6

centrala ledningens initiativ. Planen tar sin utgångspunkt i de grundläggande
åtaganden för lokalradion som angivits av statsmakterna. Den innefattar
emellertid inte definitiva ställningstaganden till utvecklingen i de tre
storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. För dessa krävs enligt
planeringsgruppens bedömning en djupare analys. Gruppen arbetar f. n. med
storstadsområdena och behandlar därvid också Radio Sjuhärad och Radio
Södertälje, de två lokalredaktioner som har eget sändningsområde.

Som underlag för den centrala planeringsgruppens fortsatta arbete ligger
bl. a. en långtidsplan som gjorts av Radio Göteborg. I denna plan belyses
ingående de problem som aktualiserats i de nu aktuella motionerna. Man
diskuterar således dels de särskilda svårigheter som är förenade med
lokalradioverksamhet i storstadsområden, dels behovet av decentralisering i
ett heterogent lokalradioområde.

Enligt vad utskottet erfarit kommer planeringsgruppen att redovisa sin
utvecklingsplan för storstadsområdena i sådan tid att lokalradiobolagets
styrelse beräknas kunna ta ställning till planen i början av nästa år.

Utskottet finner det värdefullt att de frågor om lokalradion i Västsverige
som vid upprepade tillfällen aktualiserats i riksdagsmotioner nu får en
ingående behandling genom det planeringsarbete som bedrivs inom lokalradioföretaget.
Ett omfattande planeringsunderlag har också presenterats av
Radio Göteborg. Utskottet konstaterar att Radio Göteborgs förslag innebären
lösning som i huvudsak sammanfaller med motionärernas önskemål.

De problem som påtalats beträffande lokalradiosituationen i Västsverige är
utan tvekan komplicerade och inbegriper också tekniska frågor som har att
göra med t. ex. avvägning av olika sändares räckvidd. Därtill kommer att en
helhetssyn bör läggas på lokalradions utveckling i Göteborgs och Bohus län
samt Älvsborgs län. Det ankommer på lokalradions ledning att göra de
resursavvägningar och prioriteringar som behövs för en totalplanering av
lokalradions utveckling, varvid även Radio Göteborgs förslag till resursförstärkningar
och organisatoriska förändringar vägs in.

Med hänsyn till det planeringsarbete som pågår och i avvaktan på
lokalradioföretagets ställningstaganden till resultatet av detta arbete anser
utskottet inte att riksdagen bör göra några uttalanden med anledning av de
yrkanden som ställs i motionerna 1978/79:517, 1307 och 1866. Utskottet
avstyrker därför motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1978/79:517, 1978/79:1307 och
1978/79:1866.

Stockholm den 13 november 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

KrU 1979/80:13

7

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s),
Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Bertil Hansson
(fp), Ing-Marie Hansson (s) och Sten Sture Paterson (m).

GOTAB 62913 Stockholm 1979