KrU 1979/80:11

Kulturutskottets betänkande
1979/80:11

med anledning av motioner om vissa ungdomsfrågor m. m.
Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner vilkas behandling
på förslag av utskottet i betänkandet 1978/79: 34 uppskjutits till riksmötet
1979/80, nämligen

1978/79:725 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för att kommuner jämställs med föreningar och studieförbund
när det gäller statsbidrag till ungdoms-, fritids- och kulturaktiviteter liksom
studiecirkelverksamhet bland kommuninvånarna samt hos regeringen
hemställer om förslag härom,

1978/79: 1290 av Ingrid Diesen m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av ungdomsorganisationernas arbetsvillkor
i enlighet med vad i motionen anförs,

1978/79: 1316 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av den statliga bidragsgivningen till barn- och
ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet.

Det i motionen 1978/79: 725 framförda yrkandet har motiverats på
i huvudsak följande sätt.

Den kommersiella kulturen har stark genomslagskraft. Den är destruktiv
- inte minst genom sin inriktning på våld och sin ohöljda konsumtionspropaganda
och systematiska verklighetsförfalskning. Detta gör det allt viktigare
med en organiserad fritidsverksamhet ute i kommunerna. Här har
folkrörelserna en viktig roll men också kommunerna som bedriver fritidsverksamhet
via sina fritids-, kultur- och socialnämnder. Denna kommunala
verksamhet har av ekonomiska skäl inte kunnat expandera utan tvärtom
på många håll skurits ner. På flera ställen har kommunal verksamhet av
denna art förts över på folkrörelserna. Detta kan ibland vara en riktig
lösning men kan också ha nackdelar. Exempelvis kan folkrörelserna inte
åläggas samma ansvar som kommunerna för grupper som är eller riskerar
att bli utslagna. Vidare har folkrörelserna var och en sin egen inriktning
som inte alltid överensstämmer med de aktuella behoven. Det är rimligt att
kommunerna och folkrörelserna får samma ekonomiska möjligheter till
resp. verksamheter. Så är inte fallet i dag vilket medfört att kommunerna
av strikt ekonomiska skäl fört över verksamheter på folkrörelserna.

I motionen 1978/79: 1290 uttalas sammanfattningsvis följande om
behovet av en översyn av ungdomsorganisationernas arbetsvillkor och om
inriktningen av det önskade översynsarbetet.

De problem ungdomsorganisationerna i dag möter och de brister som
1 Riksdagen 1979/80. 13 sami. Nr 11

KrU 1979/80:11

2

alltjämt vidlåter inriktningen av de statliga och kommunala satsningarna på
denna enligt vår mening väsentliga sektor motiverar särskilda överväganden.
Dessa bör ske inom ramen för en parlamentarisk utredning med
uppgift att se över vilka förändringar i det statliga och kommunala stödet
till ungdomsorganisationerna och detta stöds uppföljning som är nödvändiga.
Utgångspunkten bör vara att söka skapa ett stöd som med ett minimum
av statlig styrning och statlig administrativ överbyggnad förmår
garantera ungdomsorganisationerna sådana arbetsvillkor att de kan fylla
sin fostrande och personlighetsstimulerande uppgift. I översynen, som är
särskilt angelägen med tanke på de snabbt stigande ekonomiska resurser
som kommer ungdomsorganisationerna till del, bör också ledarutbildningsaspekter
liksom samordningsfrågorna på departementsnivå beaktas.

I inledningen till motionen 1978/79: 1 3 1 6 görs följande sammanfattning
av motionärernas synpunkter.

När stödet till ungdoms- och idrottsorganisationemas lokala verksamhet
omändrades i början av 1970-talet uttalades att bidraget skulle vara ett
stimulansbidrag. Då beräknades det statliga bidraget kunna utgå med tio
kronor per bidragsberättigad sammankomst. I budgetpropositionen föreslår
regeringen att bidraget för 1979/80 skall utgå med elva kronor per
sammankomst.

Nu gällande regler för det statliga stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet infördes år 1974. I samband med att bidragsreglerna
infördes uttalades att den nya bidragskonstruktionen gav möjligheter att
justera bidragsgränsema till kostnadsutvecklingen för organisationerna.
Detta har inte skett. Samhället önskar att föreningslivet skall vidga sin
verksamhet så att den omfattar insatser i barnomsorg, skola och fritidsverksamhet.
Med hänsyn härtill anser vi det angeläget att staten tillsammans
med organisationerna kartlägger och analyserar i vad mån nuvarande
bidragsgivning ger organisationerna förutsättningar att utöka och utveckla
sin verksamhet. Vidare bör man ta rätt på om nuvarande bidragsformer är
ändamålsenliga. Vi föreslår därför att riksdagen skall uttala sig till förmån
för en översyn av den statliga bidragsgivningen till organisationernas centrala
och lokala verksamhet.

Tidigare riksdagsbehandling

Det i motionen 1978/79: 725 framförda yrkandet har i sak samma lydelse
som yrkandet i motionen 1977/78: 1132. Sistnämnda motion behandlades
utförligt av kulturutskottet i betänkandet 1977/78: 20. Utskottet anförde
därvid bl. a. följande.

Det utredningsarbete m. m. som utskottet helt kortfattat berört utgår
från en starkt positiv grundsyn på folkrörelse- och folkbildningsarbete.
Syftet med arbetet är snarast att förbättra folkrörelsernas och organisationernas
möjligheter att bedriva sin verksamhet. Samtidigt kommer emellertid
gränsdragningsfrågor avseende bl. a. kommunernas aktiviteter på olika
områden att belysas ingående.

Utskottet, som i flera sammanhang understrukit dels värdet av barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet, dels folkrörelsernas stora möjligheter
och uppgifter i kulturverksamheten, kan inte finna att den syn som

KrU 1979/80:11

3

präglar motionen 1977/78: 1132 står i samklang med de uttalanden riksdagen
samfällt ställt sig bakom i nämnda hänseenden. Med hänsyn härtill och
med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet motionen
1977/78: 1132.

Pågående och avslutat utredningsarbete

Då utskottet avstyrkte motionen 1977/78: 1132 (se ovan) skedde detta
bl. a. med hänvisning till pågående utredningsarbete. Därmed avsågs dels
det arbete som i kommundepartementet bedrivs inom en särskild referensgrupp
och som syftar till att belysa folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens
samhälle, dels folkbildningsutredningen, dels utredningen om statens stöd
till folkrörelserna. Sistnämnda utredning har numera slutfört sitt arbete
och avlämnat betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. 1 detta
redovisas en rad förslag som syftar till en förenkling och samordning av
statens stöd till folkrörelserna. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Remissyttranden

Yttranden över motionerna 1978/79: 1290 och 1978/79: 1316 har avgivits
av statens ungdomsråd. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Statens ungdomsråd anser att det räcker med de översyner som görs av
rådet självt och av folkrörelseenheten inom kommundepartementet. Rådet
genomför f. n. en utredning om kommunernas insatser för barn- och ungdomsverksamheten.
Inför utarbetandet av anslagsframställningar förs förutsättningslösa
diskussioner om olika bidragsformer och deras effekter på
organisationernas arbetsvillkor. Diskussionerna inom rådet grundas på
synpunker som organisationerna fört fram vid konferenser och andra samrådstillfållen.

Ungdomsrådet anser att de olika delfrågor som motionärerna tagit upp
f. n. behandlas av rådet och av andra organ och myndigheter. Avslutningsvis
uttalar rådet emellertid att det är angeläget att samordningen mellan
olika åtgärder på barn- och ungdomsområdet påtagligt förbättras. Rådet
diskuterar f. n. hur samordningen skall kunna effektiviseras. Rådet anser
det dokumenterat att den nuvarande bidragsgivningen inte ger organisationerna
förutsättningar att jämsides med den ordinarie verksamheten utveckla
och utöka verksamheten inom barnomsorg, skola, fritidsverksamhet
m.m. på det sätt samhället önskar. Det behövs kraftigt höjda statsbidrag.

Landstingsförbundet anser det riktigt och nödvändigt att samhällets stöd
till ungdomsorganisationerna med jämna mellanrum tas upp till omprövning
och debatt. Förbundet har därför ingen erinran mot en översyn av
ungdomsorganisationernas arbetsvillkor och den statliga bidragsgivningen
till deras centrala och lokala verksamhet.

KrU 1979/80:11

4

Kommunförbundet delar motionärernas uppfattning om värdet av ungdomsorganisationernas
arbete och nödvändigheten av att utveckla detta.
Samhället kräver i olika sammanhang insatser från organisationerna inom
områden där huvudansvaret ligger på samhällsorgan.

Förbundet erinrar vidare bl. a. om ungdomsrådets projekt ”Kommunerna
och ungdomen” vars uppgift är att kartlägga vilka motiv som väglett
kommunerna vid val av fritidsakitiviteter, studera kommunernas bidragsgivning,
pröva frågor om ökad samordning av statliga bidrag med bidrag
från landsting och kommuner samt se över ansvarsfördelningen mellan
olika samhällsorgans bidragsgivning.

Förbundet anser att det nuvarande bidragssystemet är orationellt. En
komplikation är att det utgår speciella bidrag till försöksverksamhet, en
annan är de tidsbegränsade bidrag som förekommer.

Stödet till ungdomsorganisationerna är inte utformat med hänsyn till de
förväntningar på insatser som samhället har. Kommunförbundet vill inte
motsätta sig en parlamentarisk utredning om arbetsvillkoren för ungdomsorganisationerna.
I utredningens uppdrag bör ingå att utforma ett rationellt
bidragssystem och att se över formerna för handläggningen av de statliga
insatserna.

Utskottet

Yrkandet i motionen 1978/79:725 innebär att riksdagen bör uttala sig för
att kommuner jämställs med föreningar och studieförbund när det gäller
statsbidrag till ungdoms- och studiecirkelverksamhet m. m. Som framgått i
det föregående har samma yrkande tidigare framförts i en motion men
avstyrkts av utskottet (KrU 1977/78:20). Utskottet uttalade därvid att den
syn på folkrörelsernas roll som präglade den då föreliggande motionen inte
stod i samklang med uttalanden som riksdagen ställt sig bakom. Utskottet
hänvisade även till pågående utredningsarbete och åsyftade därmed bl. a.
utredningen om statens stöd till folkrörelserna. Sistnämnda utredning har
numera avslutats i och med att utredningsmannen avlämnat betänkandet
Bidrag till folkrörelser. Remissbehandlingen av betänkandet pågår. Samtidigt
fortsätter arbetet inom kommundepartementets referensgrupp angående
folkrörelserna liksom arbetet i folkbildningsutredningen.

I fråga om det nu föreliggande yrkandet i motionen 1978/79: 725 anser sig
utskottet inte ha anledning att inta någon annan ståndpunkt än den utskottet
och riksdagen intog då samma yrkande behandlades vid riksmötet 1977/
78. Utskottet avstyrker därför motionen.

1 de båda motionerna 1978/79: 1290 och 1978/79: 1316 behandlas viktiga
ungdomspolitiska frågor. Motionärerna begär en översyn av ungdomsorganisationernas
arbetsvillkor resp. av den statliga bidragsgivningen till bamoch
ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet. Utskottet
är medvetet om att det behövs fortsatta överväganden inom det ungdoms -

KrU 1979/80:11

5

politiska området. Utskottet tänker härvid bl. a. på det behov av bättre
samordning mellan olika åtgärder på barn- och ungdomsområdet som
statens ungdomsråd särskilt pekat på. Med hänsyn till det arbete som
bedrivs främst inom ungdomsrådet, men även inom kommundepartementets
nyssnämnda referensgrupp och inom folkbildningsutredningen samt
till den pågående remissbehandlingen av betänkandet Bidrag till folkrörelser,
anser utskottet emellertid inte att riksdagen nu bör begära en översyn
enligt något av motionsyrkandena vilka därför avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:725 om statsbidrag till
kommuner för ungdoms-, fritids- och studiecirkelverksamhet,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1290 om en översyn av
ungdomsorganisationernas arbetsvillkor,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1316 om en översyn av
den statliga bidragsgivningen till barn- och ungdomsorganisationernas
centrala och lokala verksamhet.

Stockholm den 20 november 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m). Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson
(c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s). Anna Eliasson
(c), Kerstin Andersson i Kumla (s) och Bertil Hansson (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979