KU 1979/80:9

Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:9

med anledning av motioner om de förtroendevaldas arbetsvillkor -rätt till ledighet och ersättning för kommunalt förtroendeuppdrag
m. m.

Motionerna

1 motionen 1978/79:405 av Egon Jacobsson m. fl. (s) hemställs att 2 kap.
29 §och3kap. 16 § kommunallagen ändras så att kommunernas kompetens
i arvodesfrågor vidgas.

I motionen anförs att såväl utredningen om den kommunala demokratin
som departementschefen inför tillkomsten av den nya kommunallagen
framhöll vikten av att ekonomiska hinder för medborgarna att åtaga sig
kommunala uppdrag undanröjs. Vid tillämpningen av kommunallagen har
det enligt motionärerna visat sig, bl. a. genom utslag av regeringsrätten (nr
2000 år 1978), att kommunernas möjligheter att fastställa arvode enligt lagens
mening och anda fortfarande är starkt begränsade. Detta medför att grupper
av medborgare förhindras att åtaga sig förtroendeuppdrag. De som redan nu
är underrepresenterade, t. ex. skiftarbetare, drabbas sannolikt hårdast av
detta. Det finns därför enligt motionärernas mening anledning att ändra 2
kap. 29 § och 3 kap. 16 § kommunallagen så att kommunernas möjligheter
att besluta i arvodesfrågor vidgas.

1 motionen 1978/79:1083 av Kerstin Andersson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar att begreppet ”kommunalt förtroendeuppdrag”
vid tillämpning av kommunallagen 2 kap. 5 § och 3 kap. 4 och 13 §§
innefattar förtroendevalda i kommunala aktiebolag och stiftelsers styrelse.

I motiveringen anförs att föredragande departementschefen i propositionen
1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m. tolkat
begreppet kommunalt förtroendeuppdrag så att rätten till ledighet från
anställning för fullgörande av sådant uppdrag inte skall gälla ledamöter i
aktiebolag eller stiftelser, som ägs av en eller flera kommuner och landstingskommuner.

Motionärerna framhåller att konsekvenserna av detta blir att man får två
olika slag av förtroendevalda, en kategori vars ledighet är lagstadgad och en
som saknar rätt till ledighet. Detta har också negativa konsekvenser rent
avtalsmässigt för statligt anställdas ledighet.

I motionen anförs att kommunerna av praktiska skäl alltmer har valt att
driva företag för t. ex. elvärme, kollektivtrafik och bostadsförvaltning, vilkas
styrelser nomineras på samma grunder som andra kommunala nämnder och
styrelser. Formerna för den kommunala verksamhetens bedrivande får enligt
motionen inte vara avgörande för huruvida ledighet skall ges eller ej.

1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Nr 9

KU 1979/80:9

2

Motionärerna anser också att rätten till ledighet skall omfatta alia uppgifter
som är förenade med kommunala förtroendeuppdrag, även nödvändigt
förberedelsearbete såsom inläsning och sammanträden med partigrupper.

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att begreppet ”kommunalt förtroendeuppdrag”
vid tillämpning av 2 kap. 5 § och 3 kap. 4 och 13 §§
kommunallagen innefattar förtroendevalda i kommunala aktiebolags och
stiftelsers styrelser.

I motionen 1978/79:1105 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Bonnie
Bernström (fp) hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om hur de politiska arbetsformerna bättre skall kunna anpassas till barn och
familjeliv”.

I motiveringen anförs att de förtroendevaldas svåra arbetssituation innebär
att rekryteringen till de politiska uppdragen blir sned. Det finns enligt
motionärerna en risk för att det bara blir de som är mest hänsynslöst beredda
att offra familje- och privatliv som får politiska uppdrag. Konflikten mellan de
politiska uppdragen som tar alltmer tid och kravet på medverkan t. ex. i det
partipolitiska arbetet gör att de förtroendevalda får avsätta kväll efter kväll,
helg efter helg för sina politiska uppdrag. Skall denna utveckling kunna brytas
krävs en ändring av de politiska arbetsformerna.

Motionärerna pekar på olika åtgärder som bör övervägas för att bryta denna
negativa utveckling. Bl. a. börén kartläggning av det politiska mångsyssleriet
komma till stånd. Sammanträden bör förläggas till dagtid i ökad utsträckning.
Reglerna för ersättning för politiska uppdrag bör ses över så att ersättning kan
utgå för förlorad arbetsförtjänst. Slutligen anförs att kommunerna bör
medverka till att lösa småbarnsföräldrarnas barnvaktsproblem i samband
med kommunala uppdrag.

I motionen 1978/79:1690 av Esse Petersson (fp) och Margareta Andrén (fp)
hemställs ”att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
en övergripande åtgärdsinriktad analys för skapande av en mänskligare
politik i enlighet med motionen”.

I motiveringen anförs att ett samhällsengagemang måste kunna utformas
så att det är möjligt att förena det med ett i övrigt normalt samhällsliv. I
motionen tas upp ett antal olika åtgärder med syfte att underlätta detta. Bl. a.
pekas på möjligheten att förlägga sammanträden av betald karaktär på dagtid,
behovet av en översyn av arvodes- och pensionsbestämmelser samt en
kartläggning av det politiska mångsyssleriet. Vidare anför motionärerna att
den stora gruppen pensionärer inte får ställas vid sidan av det politiska arbetet
enbart p. g. a. ett generellt åldersstreck.

Enligt motionärerna krävs en övergripande åtgärdsinriktad analys av
arbetsvillkoren för de politiskt förtroendevalda och de politiska tjänstemännen.
Grundläggande för detta arbete måste vara att politiskt samhällsengagemang,
på alla nivåer, måste på ett naturligt sätt kunna integreras med ett i

KU 1979/80:9

3

övrigt ganska normalt medborgarliv inom den totala samhällsgemenskapen
och inte isoleras därifrån.

Nuvarande bestämmelser

Kommunernas kompetens i arvodesfrågor

Enligt 2 kap. 29 § kommunallagen (1977:179) får kommunfullmäktige och
landsting besluta att till ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige och
landsting eller i beredning skall i skälig omfattning utgå ersättning för
resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner. Motsvarande bestämmelser gäller
enligt 3 kap. 16 § kommunallagen för ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen,
förvaltningsutskottet och andra nämnder och enligt 5 kap. 1 § för
revisorer och revisorssuppleanter. Bestämmelserna om ersättning blir också
tillämpliga på lokala organ.

Bestämmelserna innebär att arvodet eller ersättningen skall bestämmas
efter uppdragens omfattning och det arbete som är förenat med dem.
Ersättningen får alltså inte grundas på den arbetsinkomst som den förtroendevalde
går miste om på grund av uppdraget. Föredragande departementschefen
uttalade i propositionen 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny
kommunallag m. m. att det kunde finnas skäl för en ordning som innebär att
hänsyn får tas till förlorad arbetsförtjänst när ersättningen bestäms. Svårigheterna
att tillämpa en sådan ordning ansågs dock så stora att den inte kunde
genomföras. Departementschefen underströk samtidigt betydelsen av att
ersättningen sätts på en sådan nivå att ingen skall vara förhindrad att åtaga sig
kommunala förtroendeuppdrag av ekonomiska skäl. Konstitutionsutskottet
anslöt sig till departementschefens uppfattning. Utskottet anförde bl. a. att
det är nödvändigt att vid bedömningen av arvodenas storlek ta i beaktande de
särskilda svårigheter som t. ex. kvällssammanträden skapar för personer med
kvälls- eller skiftarbete (KU 1976/77:25).

Begreppet kommunalt förtroendeuppdrag i kommunallagen

Ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige, landsting, kommunstyrelsen,
förvaltningsutskottet, nämnder och beredningar samt revisorer
och revisorssuppleanter har rätt till den ledighet från anställning som behövs
för uppdraget (2 kap. 5 §, 3 kap. 4 och 13 §§ och 5 kap. 1 § kommunallagen).
Rätten till ledighet kommer att omfatta även ledamöter och suppleanter i
lokala organ.

I propositionen om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m. anförs
att bestämmelserna om rätt till ledighet syftar till att ge en formell garanti för
att ett kommunalt förtroendeuppdrag skall kunna fullgöras oberoende av den
förtroendevaldes yrkesverksamhet. Begreppet "kommunalt förtroendeupp -

1* Riksdagen 1979/80. 4 samt. Nr 9

KU 1979/80:9

4

drag” bör enligt föredragande departementschefen gesen vidsträckt innebörd
i detta sammanhang. Hit bör räknas även deltagande som ledamot i
arbetsgrupper, utredningar eller motsvarande som kan betraktas som en följd
av uppdraget. I uppdraget bör också inräknas partigruppsmöten i anslutning
till de ordinarie sammanträdena i fullmäktige och nämnder. Deltagande i
sammankomster som inte direkt har med kommunala sammanträden att
göra -1, ex. allmänna partimöten - bör däremot enligt departementschefens
mening inte hänföras till förtroendeuppdraget. I nte heller bör tid för inläsning
av handlingar inbegripas. Departementschefen framhöll vidare att bestämmelsen
om rätt till ledighet inte omfattar fullgörande av uppdrag åt aktiebolag
eller annat företag som ägs av kommunen eller landstingskommunen men
som är en självständig juridisk person.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte propositionens förslag till utformning av
bestämmelsen om rätt till ledighet för kommunalt förtroendeuppdrag.
Utskottet ansåg att uttalandena i propositionen om innebörden av begreppet
”kommunalt förtroendeuppdrag” ger underlag för en lämplig praktisk
tillämpning av bestämmelsen. Utskottet underströk också vikten av att
utvecklingen på detta område ägnas fortsatt uppmärksamhet (KU 1976/
77:25).

Statliga tjänstemäns avlöningsförmåner under tjänstledighet för kommunalt
förtroendeuppdrag regleras i 19 § Allmänt avlöningsavtal för statliga och
vissa andra tjänstemän (AST). Enligt statens avtalsverks anvisningar för
tillämpningen av AST är uppdrag erhållna av kommunägda aktiebolag och
halvkommunala eller kommununderstödda institutioner eller stiftelser (t. ex.
kommunal bostadsstiftelse) inte offentligt (kommunalt) uppdrag i AST:s
mening.

Frågornas behandling vid 1978/79 års riksmöte

Frågan om en utredning av de förtroendevaldas arbetsvillkor och arbetssituation
behandlades av riksdagen vid två tillfallen under 1978/79 års
riksmöte.

I betänkandet KU 1978/79:2 framhöll konstitutionsutskottet med anledning
av motionsyrkanden att de förtroendevaldas ställning inom politiken
fortlöpande måste ägnas uppmärksamhet och anpassas till de krav som
samhällsutvecklingen ställer. Utskottet anförde vidare:

Enligt utskottets mening är emellertid de utredningar som genomförts eller
pågår ägnade att belysa frågeställningarna från olika håll varför några initiativ
från riksdagens sida syftande till ytterligare utredningar inte nu föreligger. Till
denna bedömning bidrar också det förhållandet att många kommuner nu
överväger var för sig hur den nya kommunallagens möjligheter att förstärka
medborgarinflytandet och de förtroendevaldas situation skall utnyttjas.
Effekterna i detta avseende av kommunallagsreformen kan ännu ej avläsas
och bör avvaktas innan ytterligare utredningar startar på detta område.

KU 1979/80:9

5

I ett särskilt yttrande anförde en ledamot (fp) att en översyn av de frågor
som tagits upp i motionerna borde komma till stånd.

I samband med behandlingen av propositionen 1978/79:181 om lokala
organ i kommunerna tog konstitutionsutskottet också upp två motionsyrkanden
med syfte att få till stånd åtgärder för att underlätta de förtroendevaldas
arbete. Utskottet anförde i denna del (KU 1978/79:36):

I motionerna 675 och 813 hemställs att riksdagen skall ta initiativ till
ytterligare utredningar rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor. 1 motionerna
anförs att de kommunala förtroendeuppdragen blivit alltmer betungande.
Detta kan leda till att vissa grupper av olika skäl inte kan delta i det
kommunalpolitiska arbetet, vilket i sin tur kan medföra en från demokratisk
utgångspunkt negativ snedvridning av rekryteringen av förtroendevalda. För
att motverka en sådan utveckling är det nödvändigt att arvodesbestämmelser
och andra förhållanden av betydelse för medborgarnas möjligheter att åta sig
och fullgöra förtroendeuppdrag ses över ytterligare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att dessa frågor bör bli föremål
för förnyade överväganden. I propositionen anför föredragande departementschefen
att kommunaldemokratiska kommittén kommer att få i
uppdrag att överväga frågan om hur de kommunalt förtroendevaldas
arbetsvillkor skall kunna förbättras. Enligt utskottets mening är det av största
vikt att detta utredningsarbete kommer till stånd. Vad utskottet anfört i
denna del bör ges regeringen till känna.

Kommunaldemokratiska kommittén

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07), som tillkallades under
hösten 1977 med uppgift att utreda olika frågor med anknytning till den
kommunala demokratin, har bl. a. till uppgift att vara administrativt ansvarig
för det forskningsprogram ”Utvärdering av kommunindelningsreformen”
som riksdagen under hösten 1978 beviljade medel till (prop. 1978/79:61, KU
1978/79:17, rskr 1978/79:79).

I detta forskningsprogram ägnas ett delprojekt åt de förtroendevaldas roll i
det politiska arbetet. Bland de frågeställningar som kommer att belysas kan
nämnas rekryteringen till förtroendeuppdragen, tidsåtgång och arbetsbelastning
samt relationerna mellan förtroendevalda med heltidsuppgifter och
övriga. En av huvudfrågeställningarna gäller möjligheten för och intresset
hos olika kategorier att delta i det kommunalpolitiska arbetet.

Forskningsarbetet, som bedrivs av en grupp forskare från de statsvetenskapliga
institutionerna vid universiteten, skall vara slutfört under år 1981.
Forskningsgruppen, som antagit namnet kommunaldemokratiska forskningsgruppen,
harien särskild rapport (Ds Kn 1979:12)under hösten 1979 närmare
redogjort för olika frågeställningar.

Vid regeringssammanträdet den 28 juni 1979 fick kommunaldemokratiska
kommittén förutom sitt ursprungliga uppdrag genom tilläggsdirektiv (Dir
1979:68) också uppgiften att se över de förtroendevaldas arbetsvillkor. Bland
de frågor som tas upp i direktiven i denna del kan nämnas sammanträdenas

KU 1979/80:9

6

tidsmässiga förläggning, arbetsformerna i de politiska organen, de förtroendevaldas
bild av sin roll i det politiska arbetet samt ersättningsreglerna.
Departementschefen anför bl. a.:

Rätten till ledighet från det ordinarie arbetet vid fullgörandet av kommunala
uppdrag är, som jag har nämnt förut, garanterad i KL. Från flera håll har
hävdats att rätten att vara ledig för att fullgöra kommunala uppdrag måste
vara förenad med lämpligt utformade ersättningsprinciper om den skall få
något reellt innehåll.

Nuvarande ersättningsregler innebär att arvode, pension och andra
ekonomiska förmåner inte får överstiga vad som bedöms som skäligt. Arvode
skall utgå med lika belopp för samma uppdrag. En differentiering måste alltså
grunda sig på omfattningen av uppdragen och det arbete som är förenat med
dem. Ersättning kan inte utgå i förhållande till den inkomst från annan
verksamhet som den förtroendevalde går miste om på grund av uppdraget.

I den nya kommunallagen behölls alltså principen att arvodet skall
bestämmas med hänsyn till omfattningen av det arbete som är förenat med
uppdraget. Motiveringen var att en enhetlig bedömning skulle bli svår, om
hänsyn skulle tas till förlorad arbetsförtjänst. I kommunallagspropositionen
anförde emellertid föredraganden att han var beredd att ytterligare följa och
eventuellt ånyo överväga ersättningsfrågan.

Det nuvarande ersättningssystemet tar inte hänsyn till att den förlorade
arbetsinkomsten kan medföra så betydande ekonomiska uppoffringar för
personer med t. ex. kvälls- och skiftarbeten att de i praktiken inte kan åta sig
kommunala uppdrag. Kommittén bör undersöka hur ersättningsprinciperna
tillämpas och lämna förslag om förbättringar. Det bör övervägas om
ersättning skall kunna utgå dels med ett sammanträdesarvode, dels som
ersättning för förlorad arbetsförtjänst. I sistnämnda hänseende bör ersättning
utgå endast intill ett visst högsta belopp. Denna ersättningsprincip förordades
av bl. a. Landsorganisationen i Sverige (LO) i remissyttrandet över betänkandet
Kommunal demokrati. LO påpekade också i yttrandet att förtroendevalda
som är anställda av en privat arbetsgivare kan få sin pensionsrätt urholkad vid
frånvaro från arbetet t. ex. för att fullgöra kommunala uppdrag. Någon form
av ersättning för hemarbetande m. fl. bör också övervägas, speciellt för de fall
när dessa orsakas extra kostnader för att kunna fullgöra sitt uppdrag.

Kommittén bör även överväga frågor som rör de förtroendevaldas sociala
trygghet vid fullgörandet av sina uppdrag.

Kommittén bör också belysa effekterna av de pensionsregler som gäller för
de heltidsengagerade förtroendemännen och undersöka om det finns skäl att
förändra dessa regler.

Under de senaste tio åren har det blivit allt vanligare att man i
kommunerna har s. k. politiska sekreterare till de heltidsengagerade förtroendevalda.
Dessa sekreterare saknar vanligen anställningstrygghet. Systemet
med s. k. politiska sekreterare har ännu inte prövats rättsligt. Kommittén bör
kartlägga omfattningen av detta system och överväga om även dessa
sekreterares ställning bör regleras.

Utskottet

1 motionerna 1978/79:405, 1083, 1105 och 1690 tas upp olika frågor med
anknytning till ersättningsreglerna för kommunala förtroendeuppdrag samt
de förtroendevaldas arbetsvillkor i övrigt.

KU 1979/80:9

7

I motionen 405 föreslås att kommunallagen skall ändras så att kommunerna
får en större frihet vid beslut om arvoden för olika förtroendeuppdrag. 1
motionen 1083 föreslås att uppdrag i styrelser för kommunala aktiebolag och
stiftelser skall likställas i vad gäller rätt till ledighet osv. med de regler som
gäller för nämnder och styrelser. 1 motionerna 1105 och 1690 framförs krav på
en mer allmän utredning av de förtroendevaldas arbetsvillkor med syfte att
skapa ”mänskligare” arbetsförhållanden för dessa grupper.

Frågor rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor har uppmärksammats i
flera olika sammanhang under senare år. Utredningen om den kommunala
demokratin genomförde en stor undersökning av förhållandena i början av
1970-talet. I sitt slutbetänkande ”Kommunal demokrati” (SOU 1975:41)
presenterade utredningen ett stort antal rekommendationer och förslag till
åtgärder som kommunerna kan vidta för att underlätta arbetet i fullmäktige
och nämnder. Den nya kommunallagen från 1977 ger kommunerna större
möjligheter än tidigare att anpassa sin organisation och sina arbetsformer till
de lokala förutsättningarna och att på olika sätt underlätta för de förtroendevalda
att göra en aktiv insats. I samband med kommunallagsreformen
förbättrades också möjligheterna att erhålla ledighet för att fullgöra kommunala
förtroendeuppdrag. Kommunerna har enligt den nya kommunallagen
även fått vidgade möjligheter att lämna ersättning för de kostnader t. ex. för
barnpassning som förtroendevalda åsamkas p. g. a. förtroendeuppdraget.

I det forskningsprogram rörande den kommunala demokratin m. m. som
riksdagen under hösten 1978 beviljade medel till (prop. 1978/79:61, KU
1978/79:17, rskr 1978/79:79) ingår ett delprogram där intresset koncentreras
till frågan om de förtroendevaldas möjligheter att verka inom den kommunala
organisationen. I propositionen 1978/79:181 om lokala organ i kommunerna
anförde departementschefen att kommunaldemokratiska kommittén
skulle få i uppdrag att överväga frågan om hur de kommunalt förtroendevaldas
arbetsvillkor skulle kunna förbättras. Konstitutionsutskottet anförde
för sin del (KU 1978/79:36) att det var av största vikt att detta utredningsarbete
kom till stånd. Regeringen har därefter beslutat om tilläggsdirektiv till
kommittén angående dessa frågor (Dir 1979:68).

I dessa tilläggsdirektiv ges kommittén i uppdrag att ytterligare överväga
möjligheterna att på olika sätt underlätta de förtroendevaldas arbete.
Kommittén skall bl. a. behandla frågan om utbildning för de förtroendevalda,
sammanträdenas förläggning till dag- eller kvällstid samt möjligheterna att
genom organisatoriska förändringar göra uppdragen mindre betungande.
Som exempel nämns möjligheterna att avskilja uppgifter från en nämnd till
en ny nämnd eller till lokala organ. Även de beslutande organens och
nämndernas sammanträdesformer, beslutsunderlag osv. nämns bland de
förhållanden som kommittén bör uppmärksamma i detta sammanhang.

En andra huvuduppgift för kommittén i tilläggsdirektiven är att se över
ersättningsprinciper och arvodesregler. Kommittén bör undersöka hur
ersättningsprinciperna tillämpas och lämna förslag till förbättringar. Bl. a. bör

KU 1979/80:9

8

övervägas om ersättning skall kunna utgå dels med ett sammanträdesarvode,
dels som ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Kommittén skall vidare
överväga frågan om de förtroendevaldas sociala trygghet under den tid de
fullgör sitt uppdrag samt effekterna av de pensionsregler som gäller de
heltidsengagerade förtroendemännen m. m. Utskottet utgår från att även den
i motionen 1083 aktualiserade frågan om uppdrag i styrelser för kommunala
bolag och stiftelser m. m. kommer att omfattas av dessa överväganden.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna att
de allt större svårigheterna att förena politiska förtroendeuppdrag med
yrkesarbete, familjeliv och aktivitet i folkrörelser och andra samhällsorganisationer
måste ägnas den största uppmärksamhet. Samhällsutvecklingen
leder till att kraven på de förtroendevalda växer. De skall som beslutsfattare
gripa över större och alltmer komplicerade frågor. De behöver tid och andra
resurser för studier, inläsning och andra förberedelser. Samtidigt är det
väsentligt att de politiskt aktiva medborgarna inte på grund av sina
förtroendeuppdrag avskärmas från samhällslivet i övrigt. Deras roll som
representanter för övriga medborgare gör det tvärtom nödvändigt att de så
långt möjligt kan förena sitt samhällsengagemang med yrkesliv, tid för
familjeliv och kontakter med väljare.

Det måste enligt utskottet vara en strävan att ge alla grupper i samhället
möjligheter att på så lika villkor som möjligt fullgöra kommunala förtroendeuppdrag.
När det gäller personer med kvälls- och skiftarbete leder de
nuvarande arvodesbestämmelserna till svårigheter. Den ekonomiska förlusten
för dessa av att åta sig ett uppdrag kan bli så storatt de av ekonomiska skäl
är tvingade att avstå. Förhållandena på arbetsplatsen kan också skapa större
svårigheter för vissa grupper än för andra. Undersökningar visar också att
vissa kategorier är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Detta
gäller kvinnor, ungdomar, föräldrar med små barn, invandrare, pensionärer
och anställda med oregelbundna arbetstider. För att bredda rekryteringen och
underlätta för grupper som nu är underrepresenterade i det kommunalpolitiska
arbetet att delta kan både förändringar av arbetsformer och ersättningsregler
vara av stor betydelse. Det utredningsuppdrag som kommunaldemokratiska
kommittén erhållit måste därför tillmätas stor vikt och bedrivas med
största skyndsamhet.

Av vad utskottet anfört framgår att de frågor som tas upp i motionerna är av
stor betydelse för folkstyrelsen på kommunal nivå. Genom tilläggsdirektiven
till kommunaldemokratiska kommittén har en sådan allmän översyn som
begärs i motionerna 1105 och 1690 redan kommit till stånd. Även de frågor
som aktualiseras i motionerna 405 och 1083 omfattas av direktiven till
utredningen. Motionernas syften är sålunda därmed tillgodosedda.

KU 1979/80:9

9

Utskottet hemställer med hänvisning till det anförda

att riksdagen förklarar motionerna 1978/79:405, 1083, 1105 och
1690 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 23 oktober 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Torkel Lindahl (fp)*,
Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Daniel Tarschys (fp),
Kerstin Nilsson (s), Bengt Kindbom (c), Sture Thun (s), Bertil Danielsson(m)*
och Jan Prytz (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

'

GOTA B Stockholm 1979