KU 1979/80:33
Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:33
med anledning av motioner om vidgad rösträtt för invandrare som inte
är svenska medborgare, m. m.
Motionerna
I motionen 1978/79:409 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om att förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval
skall föreläggas 1978/79 års riksmöte.
I motionen 1978/79:817 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt kommitté tillsätts för att
studera invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval samt utreda frågan
om rösträtt vid riksdagsval för invandrare utan svenskt medborgarskap och
andra åtgärder för att underlätta deras deltagande i de politiska beslutsprocesserna.
I motionen 1978/79:2149 yrkandet 2 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg
(apk) yrkas att riksdagen beslutar att invandrarna i princip skall vara valbara
och rösträttsberättigade i riksdagsval och att en kommitté utreder hur detta
praktiskt skall genomföras.
Angående innehållet i motionerna hänvisas till de tryckta texterna.
Frågans läge
Rösträtt vid riksdagsval tillkommer enligt regeringsformen svenska
medborgare. Vid val till kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige
har sedan 1975 också invandrare utan svenskt medborgarskap rösträtt
under förutsättning att invandraren varit bosatt i Sverige den 1 november de
närmaste tre åren före valåret. De nya reglerna för kommunal rösträtt har
tillämpats vid 1976 och 1979 års kommunalval.
Frågan om utvidgning av invandrarnas rösträtt behandlades vid 1977/78 års
riksmöte med anledning av motioner i ämnet (se KU 1977/78:9 och 41). I det
förstnämnda betänkandet, vari lämnades en ingående redovisning av bl. a.
gällande regler, undersökningar beträffande 1976 års val och internationella
förhållanden, avstyrktes motionerna med bl. a. följande motivering:
I partimotionerna 1975/76:256 (vpk), 1976/77:47 (vpk) och 1976/77:586 (s)
begärs att frågan om rösträtt för invandrare även i riksdagsval utreds. I
motionen 586 föreslås att denna utredning också skall få i uppgift att studera
invandrarnas deltagande i 1976 års kommunalval.
I så gott som alla länder är medborgarskap en grundläggande förutsättning
för rösträtt vid val på den nationella nivån. Detta samband har motiverats
med att rösträtt inte bör tillkomma den som inte känner sådan samhörighet
med landet att han vill förvärva medborgarskap. Man har också menat att ett
1 Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 33
KU 1979/80:33
2
brytande av sambandet mellan rösträtt och medborgarskap skulle leda till att
innehållet i medborgarskapet tunnas ut i alltför hög grad.
När den kommunala rösträtten för invandrare infördes genom beslut av en
enig riksdag förekom liknande argument i diskussionen, men betydelsen av
att ge invandrarna lokalt politiskt inflytande ansågs väga tyngre. När det
gäller riksdagsvalen är emellertid enligt utskottet sambandet mellan medborgarskap
och rösträtt av grundläggande betydelse. Inte minst rösträttsfrågans
internationella betydelse leder till denna slutsats. Utskottet kan därför
inte tillstyrka motionernas krav på utredning av frågan om rösträtt till
riksdagen för invandrare utan svenskt medborgarskap.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att reglerna för erhållande av
svenskt medborgarskap reformerades så sent som 1976. Kvalifikationstiden
för medborgarskapsförvärv avkortades då från tre till två år för medborgare
från de nordiska länderna och från sju till fem år för andra utländska
medborgare. Härigenom fick invandrare möjlighet att snabbare än förut
erhålla de politiska rättigheter som är förenade med medborgarskapet, bl. a.
rösträtt vid val till riksdagen. Enligt utskottet är det bl. a. genom sådana
reformer som invandrarnas politiska rättigheter bör förbättras.
Den utredning som föreslås i motionen 586 skulle också få i uppgift att
sammanfatta och komplettera pågående undersökningar om invandrarnas
deltagande i 1976 års kommunalval och undersöka behovet av eventuellt
ytterligare åtgärder rörande t. ex. information från samhällets sida. En sådan
utredning utan sammankoppling med frågan om rösträtt till riksdagen för
utländska medborgare skulle enligt utskottets mening i och för sig ha visst
intresse. Utskottet vill erinra om att ett forskningsprojekt om invandrarnas
deltagande i 1976 års kommunalval redan genomförs med stöd av bl. a.
riksbankens jubileumsfond. Något initiativ från riksdagens sida kan därför
f. n. inte anses behövligt.
I en reservation till betänkandet yrkades bifall till den socialdemokratiska
motionen med följande motivering:
Som framhålls i motionen 1976/77:586 har en grundläggande målsättning
för den svenska invandrarpolitiken varit att de utländska medborgare som
flyttat till vårt land och varaktigt bosätter sig här så långt möjligt skall ha
samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Utvecklingen
har också gått mot allt större likställighet mellan invandrare och svenska
medborgare. Ett väsentligt steg i utvecklingen mot fullständiga demokratiska
rättigheter togs genom riksdagsbeslutet 1975 att införa kommunal rösträtt för
invandrare.
Erfarenheterna från 1976 års val är av stor betydelse vid bedömningen av
vilka ytterligare åtgärder som krävs för att ge invandrarna större inflytande i
den politiska beslutsprocessen. Olika berörda myndigheter har undersökt
bl. a. informationen till invandrarna inför 1976 års val och deltagandet i
valet. Inom ramen för ett statsvetenskapligt forskningsprojekt om invandrarnas
deltagande i det politiska livet har en särskild undersökning gjorts av 1976
års val. Enligt utskottet är det angeläget att resultaten av dessa studier
sammanförs och kompletteras av en offentlig utredning med parlamentarisk
sammansättning. Utredningen bör ges i uppgift att undersöka i vilken
utsträckning invandrarna deltagit i valet och vilka ytterligare åtgärder t. ex.
rörande information från samhällets sida som bör vidtas för att underlätta för
invandrarna att utnyttja sin rösträtt.
En viktig uppgift för utredningen skall också vara att närmare studera
KU 1979/80:33
3
frågan om rösträtten kan utvidgas ytterligare och även omfatta riksdagsvalet.
Denna fråga aktualiserar, som framgått av tidigare utredningar, också andra
problem än dem som är förbundna med den kommunala rösträtten. Som
exempel kan nämnas att vissa invandrare kan få rösträtt både till den svenska
riksdagen och hemlandets parlament. Det kan också uppstå en dubbel
valbarhet genom att de kan väljas till ledamöter av både den svenska
riksdagen och hemlandets parlament. Frågor av detta slag kräver ytterligare
överväganden innan beslut kan fattas om rösträtt för invandrarna även i
riksdagsval. Inom utredningen bör en kartläggning göras av förhållandena i
dessa avseenden i andra länder.
Av det anförda framgår att utskottet vill förorda att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att överväga olika åtgärder för att underlätta
invandrarnas deltagande i den politiska beslutsprocessen.
I betänkandet 1977/78:41 vidhöll utskottet den uppfattning som utskottet
tidigare under riksmötet intagit till frågan om rösträtt vid val till riksdagen för
invandrare som inte är svenska medborgare och avstyrkte motionerna.
I en reservation (7 s) anfördes bl. a. följande:
Motioner med samma syfte som de nu ifrågavarande har behandlats av
riksdagen tidigare under innevarande riksmöte. Utskottet ansluter sig till de
överväganden i frågan som framfördes i en reservation till betänkandet.
Utskottet förordar därför att en parlamentarisk utredning tillsätts med
uppgift att - som föreslås i motionen 1977/78:921 - överväga olika åtgärder
för att underlätta invandrarnas deltagande i de parlamentariska beslutsprocesserna.
Utskottet
I motionen 1978/79:817 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas utredning av frågan
huruvida invandrare bör ha rösträtt vid riksdagsval. Motionerna 1978/79:409
av Lars Werner m. fl. (vpk) och 2149 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg (apk)
innehåller krav på förslag om sådan rösträtt för invandrare.
Frågan om invandrarnas rösträtt behandlades vid 1977/78 års riksmöte
med anledning av motioner i ämnet. Utskottets majoritet erinrade därvid om
att i så gott som alla länder är medborgarskapet en grundläggande
förutsättning för rösträtt vid val på den nationella nivån. Detta samband hade
motiverats med att rösträtt inte borde tillkomma den som inte känner sådan
samhörighet med landet att han vill förvärva medborgarskap. Ett brytande
av sambandet mellan rösträtt och medborgarskap skulle leda till att
innehållet i medborgarskapet tunnas ut i alltför hög grad. Vidare erinrade
utskottet om att reglerna för erhållande av svenskt medborgarskap
reformerades så sent som 1976. Kvalifikationstiden för medborgarskapsförvärv
avkortades då från tre till två år för medborgare från de nordiska
länderna och från sju till fem år för andra utländska medborgare. Härigenom
fick invandrare möjlighet att snabbare än förut erhålla de politiska
rättigheter som är förenade med medborgarskapet, bl. a. rösträtt vid val till
riksdagen.
KU 1979/80:33
4
I en reservation (s) framhölls att en grundläggande målsättning för den
svenska invandrarpolitiken varit att de utländska medborgare som flyttat till
vårt land och varaktigt bosätter sig här så långt möjligt skall ha samma
rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Utvecklingen visade
allt större likställighet mellan invandrare och svenska medborgare. Ett
väsentligt steg i utvecklingen mot fullständiga demokratiska rättigheter togs
genom riksdagsbeslutet 1975 att införa kommunal rösträtt för invandrare.
Reservanterna förordade tillsättande av en parlamentarisk utredning med
uppgift att överväga olika åtgärder för att underlätta invandrarnas deltagande
i den politiska beslutsprocessen.
Enligt utskottet är det självfallet av värde att på olika sätt försöka stärka
invandrarnas deltagande i den politiska beslutsprocessen i vårt land. Att som
föreslås i motionerna förorda en utredning med direkt sikte på att införa
rösträtt för invandrare som inte är svenska medborgare vid riksdagsval kan
utskottet emellertid inte biträda. Med hänsyn härtill anser utskottet att
motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1978/79:409, 1978/79:817 och
1978/79:2149, yrkandet 2.
Stockholm den 7 december 1979
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove
Johansson (s), Bengt Kindbom (c)*, Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken
(c), Lahja Exner (s) och Esse Petersson (fp)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist. Wivi-Anne Cederqvist,
Kurt Ove Johansson. Kerstin Nilsson och Lahja Exner (alla s) vilka ansett
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
I motionen (=utskottet) politiska beslutsprocessen.
Enligt utskottet kan mångå skäl anföras för att ytterligare stärka
invandrarnas deltagande i den politiska beslutsprocessen i vårt land. I likhet
med vad som föreslås i motionen 1978/79:817 anser utskottet att en särskild
KU 1979/80:33
5
utredning bör tillsättas med uppgift att studera invandrarnas deltagande i de
senaste kommunalvalen. I anslutning härtill bör övervägas frågan om rösträtt
för invandrare utan svenskt medborgarskap även vid riksdagsval och behovet
av andra åtgärder för att underlätta invandrarnas deltagande i den politiska
beslutsprocessen. Däremot kan utskottet inte biträda yrkandena i motionerna
1978/79:409 och 1978/79:2149 såvitt nu är i fråga.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:817 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt avslår motionerna 1978/
79:409 och 1978/79:2149, yrkandet 2.
GOTAB 64114 Stockholm 1979