KU 1979/80:3
Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:3
med anledning av motioner om folkrörelsernas roll i samhället
Motionerna
I motionen 1978/79:812 av Hans Gustavsson (s) hemställs ”att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
folkrörelsernas roll i samhället”.
I motiveringen anförs att en rad olika åtgärder, som syftade till att stärka
folkrörelsernas ställning, genomfördes under den socialdemokratiska regeringens
tid. Som exempel nämns en successiv utbyggnad av samhällsstödet
till folkrörelsernas arbete samt en översyn inom kommundepartementet
avseende relationerna mellan samhället och folkrörelserna.
Enligt motionären är det väsentligt att detta arbete inte avtar utan fullföljs
på en hög ambitionsnivå. Detta förutsätter att arbetet bedrivs så att det
relativt snabbt är möjligt att komma fram till konkreta resultat som
underlättar folkrörelsernas arbete. I motionen pekas fem områden ut som
särskilt angelägna för detta arbete:
1. Folkrörelsernas roll i demokratin
2. Uppgiftsfördelningen mellan samhället och folkrörelserna
3. Folkrörelsernas konkurrenssituation i förhållande till kommersiella
intressen
4. Bristen på ändamålsenliga samlings- och föreningslokaler samt
5. Forskning av betydelse för folkrörelserna.
I motionen 1978/79:1676 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Christina
Rogestam (c) hemställs ”att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
att arbetet på de olika ämnesområdena inom folkrörelsearbetet bedrivs
skyndsamt”.
I motiveringen anförs att det finns stor anledning att diskutera folkrörelsernas
roll i framtiden, i första hand mot bakgrund av två frågeställningar.
Den ena frågan gäller på vilket sätt folkrörelsernas roll i den demokratiska
processen kan stärkas. Den andra frågan gäller arbetsfördelningen mellan
samhället och folkrörelserna. Motionärerna framhåller att sju problemområden
med utgångspunkt i diskussionerna i referensgruppen för folkrörelsefrågor
inom kommundepartementet skisserats för det fortsatta arbetet:
1. Folkrörelserna och demokratin
2. Uppgiftsfördelningen stat-kommun och folkrörelser
3. Samlingslokaler för folkrörelser
4. Folkrörelserna i konkurrens med kommersiell verksamhet
5. Folkrörelserna och massmedia
6. Folkrörelserna i det internationella arbetet
1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Nr 3
KU 1979/80:3
2
7. Folkrörelserna och ekonomin.
I motionen anförs att det är viktigt att det arbete på folkrörelseområdet som
pågick under trepartiregeringens tid fortsätter skyndsamt så att det inte blir
för lång tidsutdräkt mellan behandlingen av de olika avsnitten.
Pågående utredningar m. m.
Konstitutionsutskottet lämnade i sitt betänkande KU 1978/79:9 en utförlig
redovisning av det statliga stödet till folkrörelserna och av pågående
utredningsarbete. För en översikt av dessa frågor hänvisas till betänkandet.
Under år 1979 har referensgruppen för folkrörelsefrågor inom kommundepartementet
presenterat skriften ”Folkrörelsernas internationella arbete.
En probleminventering”. Före årsskiftet 1979-1980 planeras ytterligare en
skrift i gruppens skriftserie som kommer att behandla folkrörelserna och
samlingslokalerna. Enheten för folkrörelsefrågor inom kommundepartementet
har dessutom i maj 1979 givit ut en ny version av rapporten ”Statliga
bidrag till folkrörelser och organisationer” samt rapporten ”Samerna och
kommunerna” (Ds Kn 1979:8).
Under sommaren 1979 har betänkandet ”Folkrörelsernas internationella
arbete. Förslag till åtgärder” (Ds Kn 1979:7) överlämnats till kommunministern.
Betänkandet har utarbetats av en särskild sakkunnig inom kommundepartementet.
I augusti avlämnade vidare enmansutredningen om statens
stöd till folkrörelserna sitt betänkande ”Bidrag till folkrörelser” (SOU
1979:60) till kommunministern. Båda dessa betänkanden remissbehandlas
f. n. Remisstiden utgår den 1 april 1980.
Frågans tidigare behandling
Motioner med samma syfte som de nu föreliggande har behandlats av
riksdagen vid både 1976/77 och 1978/79 års riksmöten. Vid det sistnämnda
riksmötet redogjorde konstitutionsutskottet i sitt betänkande (KU 1978/79:9)
för de olika åtgärder som vidtagits på detta område och anförde:
Denna genomgång visar enligt utskottet att de frågor som aktualiseras i
motionen är föremål för stor uppmärksamhet från statsmakternas sida. Det
statliga stödet till folkrörelserna har kraftigt ökat. Regeringen och olika andra
statliga organ har tagit initiativ till utredningar och andra studier i frågor av
betydelse för folkrörelsernas verksamhet. Debatt- och informationsskrifter i
folkrörelsefrågor har utgivits i statlig regi. Utskottet hälsar denna utveckling
med tillfredsställelse och förutsätter att regeringen även i fortsättningen
ägnar folkrörelsefrågorna stor uppmärksamhet och tar de initiativ som kan
komma att erfordras för stöd för folkrörelsernas verksamhet på deras egna
villkor. Någon särskild åtgärd från riksdagen sida med anledning av
motionen anser utskottet inte påkallad.
KU 1979/80:3
3
I en reservation hemställde sju ledamöter (s) att riksdagen med bifall till
motionen skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
samordning av folkrörelsefrågorna. Reservanterna ansåg att utskottet i denna
del bort ha anfört följande:
Vad utskottet redovisat i sitt betänkande utvisar emellertid att
åtgärderna från statens sida beträffande folkrörelsernas verksamhet är starkt
splittrade på olika utrednings- och departementsinitiativ. Detta förhållande
förstärks genom att folkrörelsefrågorna dessutom handläggs inom flera
departement.
Avsikten med det arbete som påbörjades 1975 och med upprättandet av en
särskild folkrörelseenhet inom kommundepartementet var att uppnå en
samlad bedömning av folkrörelsernas arbetsvillkor. Denna samordning har
emellertid icke uppnåtts. Snarare har splittringen av statens handläggning av
dessa frågor fortsatt och ökat.
Enligt utskottets uppfattning är det av största betydelse för folkrörelsernas
verksamhet att en samlad bedömning av dessa frågor snarast kommer till
stånd. Den eftersträvade samordningen måste därför snarast uppnås. Arbetet
med att uppnå denna bör bedrivas med skyndsamhet inom regeringen.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Utskottet
I motionerna 1978/79:812 och 1676 behandlas folkrörelsernas roll i
samhället och deras relationer till samhällsorganen. Båda motionerna tar upp
den verksamhet som bedrivs inom enheten för folkrörelsefrågor inom
kommundepartementet. Detta arbete syftar till en översyn av relationerna
mellan samhället och folkrörelserna och till en förstärkning av folkrörelsernas
ställning i samhällsarbetet. I båda motionerna anförs att detta arbete måste
drivas vidare så att det snabbt är möjligt att komma fram till konkreta resultat
som underlättar folkrörelsernas arbete.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om folkrörelsernas betydelsefulla
roll i samhällsarbetet. Samhällsutvecklingen leder till nya krav på
folkrörelserna. Konkurrensen från kommersiell verksamhet, den tekniska
och sociala utvecklingen, befolkningsomflyttningar m. m. ställer folkrörelserna
inför nya och svåra problem. Det arbete som bedrivs inom regeringskansliet
i samarbete med referensgruppen för folkrörelsefrågor måste därför
tillmätas stor betydelse. Referensgruppen, i vilken ingår representanter för ett
40-tal organisationer, publicerade i mars 1977 en rapport i vilken sju områden
utpekades som särskilt angelägna för det fortsatta arbetet. Gruppen har
därefter fortsatt arbetet och successivt presenterat resultat i en särskild
skriftserie. Det är som framhålls i motionerna av största vikt att detta arbete
under medverkan av folkrörelserna själva inte avstannar utan drivs vidare
skyndsamt och målmedvetet.
Utskottet redogjorde i sitt betänkande vid föregående riksmöte (KU
1978/79:9) utförligt föromfattningen av det statliga stödet till folkrörelserna. I
KU 1979/80:3
4
april 1977 tillkallades en särskild utredningsman med uppgift att göra en
översyn av detta stöd. Utredningsmannen har under sommaren 1979
redovisat sitt arbete i betänkandet ”Bidrag till folkrörelser. Betänkande om
statens stöd till folkrörelserna” (SOU 1979:60).
I betänkandet föreslås ett stort antal förändringar i reglerna för statens stöd
till folkrörelserna. Målsättningen för arbetet har varit att finna former för
förenkling och samordning av de olika stödformerna. Som utskottet anfört i
tidigare sammanhang är det viktigt att samhällets stöd på detta område
utformas på ett sätt som stämmer överens med folkrörelsernas krav på en fri
och obunden ställning. Betänkandet remissbehandlas f. n. Därigenom ges
bl. a. folkrörelserna tillfälle att uttala sig om de olika förslagen. Remisstiden
löper ut den 1 april 1980.
Med vad utskottet anfört är motionerna besvarade.
Utskottet hemställer med anledning härav
att riksdagen förklarar motionerna 1978/79:812 och 1676 besvarade
med vad utskottet anfört.
Stockholm den 23 oktober 1979
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Torkel Lindahl (fp)*,
Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Daniel Tarschys (fp),
Kerstin Nilsson (s), Bengt Kindbom (c), Sture Thun (s) och Jan Prytz (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 62774 Stockholm 1979