KU 1979/80:27

Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:27

med anledning av propositionen 1979/80:54 om försöksverksamhet
med lokala organ för specialreglerad förvaltning i kommunerna samt
motioner

Propositionen

I propositionen föreslås att lagen (1979:408) om vissa lokala organ i
kommunerna ändras så att kommunerna fr. o. m. år 1980 kan bedriva
försöksverksamhet med lokala organ även inom det specialreglerade
området. Förslaget innebär att sådana förvaltnings- och verkställighetsuppgifter
som enligt lag eller annan författning ankommer på de sociala
nämnderna, hälsovårdsnämnden, skolstyrelsen, byggnadsnämnden och
trafiknämnden får överlämnas till lokala organ. Kommunerna kommer
enligt förslaget att kunna inrätta lokala organ med uppgifter inom olika
specialreglerade områden. Dock stadgas att kommun inte samtidigt kan
tillämpa systemet med sociala distriktsnämnder enligt lagen (1970:296) om
social centralnämnd m. m. och lokala organ med uppgifter som enligt lag
eller annan författning ankommer på social centralnämnd. Lokala organ kan
också få uppgifter inom det kommunallagsreglerade området. Lagen föreslås
gälla till utgången av år 1985.

Motionerna

I motionen 1979/80:125 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen antar förslaget i propositionen 1979/80:54 till lag om ändring i
lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna med de ändringar som
föranleds av vad som anförts i motionen”.

Motionärerna anför att den föreslagna lagstiftningen genom sin utformning
kan leda till att en försöksverksamhet med lokala organ med uppgifter
inom socialvårdsområdet kommer att försenas i de kommuner som tillämpar
systemet med sociala distriktsnämnder. Eftersom sociala distriktsnämnder
har en treårig mandattid krävs en särskild ikraftträdandebestämmelse som
gör det möjligt för kommunerna att under löpande mandatperiod avveckla
de sociala distriktsnämnderna och i stället inrätta lokala organ.

Motionärerna anför vidare att den tidsperiod under vilken lagen kommer
att gälla är alltför kort. Av hänsyn till det förberedelsearbete som krävs i
kommunerna bör enligt motionen försöksperioden utsträckas till utgången
av år 1988. För att underlätta för de kommuner vilka liksom Örebro kommun
planerar en försöksverksamhet med lokala organ med socialvårdsuppgifter i

en del av kommunen bör enligt motionärerna lagtexten omarbetas så att det

1 Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 27

KU 1979/80:27

blir möjligt för kommuner med sociala distriktsnämnder att behålla dessa i de
kommundelar som inte berörs av försöksverksamheten.

I motionen 1979/80:128 av Britta Hammarbacken m. fl. (c, m, fp)
hemställs ”att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1979/80:54
beslutar om den ändring i lagförslaget som anges i motionen”. Motionärerna
anför att det är tveksamt om kommunfullmäktige har rätt att avveckla sociala
distriktsnämnder under löpande mandatperiod. De kommuner som inrättat
lokala distriktsnämnder kan därför bli förhindrade att starta en försöksverksamhet
på detta område före årsskiftet 1982-1983. Detta innebär enligt
motionärerna bl. a. att den försöksverksamhet med lokala organ som
planeras inom Orebro kommun riskerar att bli försenad. För att undvika
detta föreslås en ikraftträdandebestämmelse i lagen av motsvarande
innebörd som den vilken föreslås i den tidigare nämnda motionen. Med en
sådan bestämmelse blir det enligt motionärerna möjligt för bl. a. Örebro
kommun att starta försök med lokala organ inom en del av kommunen den 1
juli 1980. De sociala distriktsnämnder som arbetar i andra delar av
kommunen får då ombildas till lokala organ men kan behålla sina tidigare
uppgifter oförändrade.

Gällande ordning m. m.

En huvudprincip inom kommunalrätten är att varje kommun skall vara en
odelad förvaltningsenhet. För varje uppgiftsområde skall det finnas ett enda
förvaltningsorgan, dvs. en nämnd för hela kommunen. Det är därför inte
möjligt att utan stöd i särskild lagstiftning inrätta flera nämnder som, var och
en för ett geografiskt område, svarar för förvaltningsuppgifter av samma
slag. För den specialreglerade förvaltningen är principen oftast fastslagen i
resp. specialförfattning.

Undantag från denna princip utgör de sociala distriktsnämnderna. En
kommun som har tillsatt social centralnämnd har enligt lagen (1970:296) om
social centralnämnd m. m. möjlighet att inrätta två eller flera sociala
distriktsnämnder. Distriktsindelningen skall täcka hela kommunen. Social
distriktsnämnds uppgifter är delvis lagbestämda. Enligt 4 § lagen om social
centralnämnd ankommer det på social distriktsnämnd att avgöra ärenden
som avser vård och behandling eller annan åtgärd beträffande enskild person
enligt vårdlagarna. Fullmäktige kan också lägga andra uppgifter på social
distriktsnämnd men grundförrådet av uppgifter för en social distriktsnämnd
är obligatoriskt och på förhand fastlagt i lagen.

I förslaget till socialtjänstlag (prop. 1979/80:1) som f. n. behandlas av
riksdagen föreslås vissa förändringar vad beträffar de sociala distriktsnämndernas
uppgifter. I 43 § förslaget föreskrivs att distriktsnämnderna avgör
ärenden som enligt socialtjänstlagen eller annan författning ankommer på
socialnämnden och som avser vård eller annan åtgärd beträffande en enskild
person, om inte fullmäktige har beslutat annorlunda beträffande viss grupp
av ärenden. 144 § i förslaget sägs att socialnämnden, om fullmäktige beslutar

KU 1979/80:27

det, får uppdra åt distriktsnämnderna att göra framställning till fullmäktige,
att besluta i frågor som gäller den allmänt förebyggande verksamheten i
distriktet, att handha förvaltning och verkställighet i fråga om egendom som
annars förvaltas av socialnämnden och att handlägga anställningsfrågor inom
distriktsnämndens verksamhetsområde. För en närmare redogörelse för
förslaget till socialtjänstlag i denna del hänvisas till propositionen 1979/80:1
(s. 379-387 samt 555-560).

Genom riksdagens beslut under våren 1979 med anledning av propositionen
1978/79:181 om lokala organ i kommunerna (KU 1978/79:36, rskr
1978/79:361) har kommunerna rätt att fr. o. m. den 1 januari 1980 inrätta
lokala organ, t. ex. kommundelsråd. distriktsnämnderoch institutionsstyrelser
med förvaltnings- och verkställighetsuppgifter inom det kommunallagsreglerade
området. Krav på en lagstiftning syftande till detta hade förts fram i
motioner till riksdagen (mot. 1978/79:675. 814 och 1108). Lagen (1979.408)
om vissa lokala organ i kommunerna är av försökskaraktär och utformad så
att kommunerna ges största möjliga frihet att själva besluta om organisation
och verksamhetsformer. För lokalorganen blir i allt väsentligt reglerna för de
kommunallagsreglerade nämnderna tillämpliga. Dock föreskrivs att lokalt
organ får väcka ärende hos fullmäktige endast om fullmäktige föreskrivit det.
Fullmäktige kan också föreskriva att det lokala organet skall lämna sitt
budgetförslag till den centrala nämnd som för kommunen som helhet
handhar uppgifter inom det lokala organets uppgiftsområde. Fullmäktige
fastställer de lokala organens uppgifter. Lagen är inte tidsbegränsad.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen om lokala organ i kommunerna
anförde kommunförbundet i ett yttrande till konstitutionsutskottet att
det var en brist att den försöksverksamhet som skulle komma att bedrivas
med stöd av den nya lagen inte kunde omfatta även den specialreglerade
sektorn. Förbundet föreslog riksdagen att uttala att en närmare analys borde
göras av de problem som var förknippade med en utvidgning av försöksverksamheten
till även dessa områden. En sådan analys borde enligt
förbundet ske genom regeringens kansli i samarbete med den kommunaldemokratiska
kommittén. Arbetet borde bedrivas så att det blev möjligt att
framlägga en proposition som kunde behandlas av riksdagen under hösten
1979.

Konstitutionsutskottet anförde för sin del i sitt av riksdagen godkända
yttrande:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i flera av
motionerna och i Kommunförbundets yttrande att en reform som inte
omfattar även det specialreglerade området är alltför begränsad. Det är
därför viktigt att ett utredningsarbete kommer till stånd som syftar till en
vidgning av området för försöksverksamheten. Enligt vad utskottet erfarit
finns exempel på att kommun redan nu förbereder ansökan om dispens för
att få tillstånd att pröva en form av lokalorgan även inom det specialreglerade
området. Enligt utskottets mening är det väsentligt att sådana försök

1* Riksdagen 1979180. 4 sami. Nr 27

KU 1979/80:27

påbörjas och får ingå i den utvärdering som kommunaldemokratiska
kommittén har att göra. Utskottet delar Kommunförbundets uppfattning att
de utredningar, som är nödvändiga för att kommunerna skall kunna inrätta
lokala organ även på det specialreglerade området, bör bedrivas så att
regeringen kan lägga fram förslag till riksdagen i en proposition som kan
behandlas under hösten 1979. Vad utskottet anfört i denna del bör ges
regeringen till känna.

Kommunaldemokratiska kommittén

Kommunaldemokratiska kommittén (KDK), som tillkallades efter regeringens
beslut den 4 augusti 1977, har till uppgift att överväga reformer som
kan stärka medborgarinflytandet i kommuner och landstingskommuner.
Bland kommitténs uppgifter ingår att utarbeta förslag till en lagstiftning av
mer permanent karaktär rörande lokala organ av olika slag. I samband
därmed bör kommittén också pröva möjligheterna för kommunerna att även
inrätta direktvalda kommundelsorgan.

Genom tilläggsdirektiv den 4 augusti 1977 (Dir 1977:96) erhöll KDK till
uppgift att i samarbete med kommunförbundet med olika modeller belysa de
möjligheter som den nya lagen om vissa lokala organ ger kommunerna att
pröva en decentraliserad organisation. Kommittén har redovisat detta
uppdrag i delbetänkandet Lokala organ i kommuner. Modeller för försöksverksamhet
(Ds Kn 1979:10). Kommittén fick också i uppdrag att utarbeta
underlag för den försökslagstiftning angående det specialreglerade området
som riksdagen uttalade sig för vid behandlingen av propositionen om lokala
organ. Kommitténs förslag i denna del, vilket ligger till grund för förslaget i
propositionen 1979/80:54, har redovisats i delbetänkandet Specialreglerade
uppgifter för lokala organ i kommunerna (Ds Kn 1979:11). Betänkandet
finns fogat som bilaga till propositionen.

I propositionen anför föredraganden att det är angeläget att KDK noga
följer och utvärderar försöksverksamheten med lokala organ i kommunerna
så att erfarenheterna av denna kan tas till vara i kommitténs fortsatta arbete
på en permanent lagstiftning om lokala organ i kommuner och landstingskommuner.
Enligt föredraganden bör försöksverksamheten pågå så länge att
erfarenheterna från denna utgör ett ordentligt underlag för kommitténs
överväganden i denna fråga. Föredraganden räknar med att ställning till ett
förslag till permanent lagstiftning bör kunna tas i sådan tid att lagstiftningen
kan träda i kraft senast den 1 januari 1986.

Utskottet

I propositionen 1979/80:54 föreslås att lagen (1979:408) om vissa lokala
organ i kommunerna ändras så att kommunerna fr. o.m. år 1980 ges
möjlighet att bedriva försöksverksamhet med lokala organ även inom det
specialreglerade området. Förslaget innebär att sådana förvaltnings- och

KU 1979/80:27

verkställighetsuppgifter sorn enligt lag eller annan författning ankommer på
de sociala nämnderna, hälsovårdsnämnden, skolstyrelsen, byggnadsnämnden
och trafiknämnden får överlämnas till lokala organ. Genom de
föreslagna ändringarna i lokalorganslagen kommer kommunerna att kunna
inrätta lokala organ som får uppgifter från både det kommunallagsreglerade
och dessa specialreglerade områden.

Lokalorganslagen har försökskaraktär och föreslås i sin nya lydelse gälla
till utgången av år 1985. Därefter bör det enligt föredraganden i propositionen
vara möjligt att ta ställning till en permanent lagstiftning på detta
område.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner. I motionen
1979/80:125 av Hilding Johansson m. fl. (s) föreslås att lagens giltighetstid
skall förlängas till utgången av år 1988. Motionärerna anför att den i
propositionen föreslagna giltighetstiden är för kort av hänsyn till det
omfattande förberedelsearbete som krävs i olika kommuner innan en
försöksverksamhet med lokala organ kan komma till stånd. I motionen
föreslås vidare en ikraftträdandebestämmelse i lagen som gör det möjligt för
de kommuner som tillsatt sociala distriktsnämnder att under löpande
mandatperiod ersätta dessa med lokala organ med uppgifter inom de sociala
nämndernas uppgiftsområden. Med hänvisning till den försöksverksamhet
med sådana lokala organ som planeras starta i Örebro kommun vid
halvårsskiftet 1980 föreslås också att lagtexten under utskottsbehandlingen
ses över så att det blir möjligt att pröva en organisation med lokala organ i
endast en del av kommunen utan att därför de sociala distriktsnämnderna
behöver avvecklas. Enligt propositionens förslag kan sociala distriktsnämnder
inte förekomma samtidigt med lokala organ med uppgifter inom den
sociala sektorn.

Den planerade försöksverksamheten i Örebro kommun tas upp även i
motionen 1979/80:128 av Britta Hammarbacken m. fl. (c. m. fp) i vilken
föreslåsen ikraftträdandebestämmelse med samma syfte som den i motionen
125 föreslagna. Med en sådan bestämmelse blir det enligt motionärerna
möjligt för bl. a. Örebro kommun att den 1 juli 1980 avveckla de sociala
distriktsnämnderna och ersätta dessa med lokala organ. Motionärerna anför
att de distriktsnämnder som arbetar inom områden som inte berörs av
försöksverksamheten då visserligen måste ombildas till lokala organ men kan
behålla sina uppgifter oförändrade. Därigenom blir det enligt motionärerna
möjligt att begränsa försöksverksamheten till en del av kommunen och i
praktiken behålla den tidigare ordningen i övriga kommundelar.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Lokalorganslagen och de förändringar i denna som föreslås i propositionen
syftar till att ge möjligheter för de kommuner som så önskar att pröva en
decentraliserad förtroendemannaorganisation. Bestämmelserna är sä utformade
att de ger kommunerna största möjliga frihet att välja en modell som är
väl anpassad till de lokala förhållandena. En sådan princip ligger väl i linje

KU 1979/80:27

med det synsätt som präglar den nya kommunallagen, nämligen att
kommunerna själva har bäst förutsättningar att avgöra sina organisatoriska
frågor. Den skapar också förutsättningar för en varierad försöksverksamhet
med olika lösningar i olika kommuner vilket är av värde med tanke på den
utvärdering som måste föregå en permanent lagstiftning angående lokala
organ.

När förslaget till lokalorganslagen behandlades av riksdagen under
föregående riksmöte uttalade utskottet (KU 1978/79:36) i sitt av riksdagen
godkända betänkande att en reform som inte omfattade även det specialreglerade
området var alltför begränsad. Enligt utskottets mening var det
väsentligt att regeringen redan under hösten 1979 föreslog de förändringar i
lagen som var nödvändiga för att fä till stånd en försöksverksamhet även
inom de special reglerade nämndernas uppgiftsområden. De nu föreslagna
lagändringarna svarar i allt väsentligt väl mot vad utskottet då avsåg.
Lokalorganslagen ger i sin nya lydelse goda förutsättningar för en fortsatt
decentralisering inom kommunerna.

1 ett avseende bör dock förslaget, som anförs i motionerna, omarbetas.
Bestämmelsen i lagförslaget (2 $ andra stycket) att kommun med sociala
distriktsnämnder inte samtidigt får inrätta lokala organ med uppgifter från
den sociala centralnämndens uppgiftsområde medför att en kommun som vill
pröva en organisation med lokala organ i en del av kommunen inte kan
behålla de sociala distriktsnämnderna i övriga delar av kommunen. Detta
förhindras också av lagen om social centralnämnd m. m. enligt vilken den
distriktsindelning som de sociala distriktsnämnderna arbetar inom skall
täcka hela kommunens yta. Som framhållits av kommunaldemokratiska
kommittén i det betänkande, som fogats som bilaga till propositionen, är det
vidare tveksamt om kommunfullmäktige har rätt att avveckla sociala
distriktsnämnder under löpande mandatperiod.

Dessa begränsningar i kommunernas handlingsfrihet pä detta område kan
innebära problem för de kommuner som i dag tillämpar systemet med sociala
distriktsnämnder. Dels tvingas de att avvakta med försöksverksamhet på
detta område till mandatperiodens slut. dvs. till årsskiftet 1982-1983. dels
medför ett begränsat försök i en mindre del av kommunen att samtliga sociala
distriktsnämnder antingen måste avvecklas helt eller också som framhålls i
motionen 128 ombildas till lokala organ enligt den nu föreslagna lagstiftningen.

I ett fall. Örebro kommun, kan dessa bestämmelser leda till att ett sedan
flera år tillbaka planerat försök med s. k. kommundelsnämnder måste
uppskjutas i tvä och ett halvt ar. Örebro kommun, som i dag tillämpar
systemet med sociala distriktsnämnder. avser att fr. o. m. den 1 juli 1980 i en
del av kommunen inrätta lokala organ med uppgifter frän socialnämndens,
skolstyrelsens, fritidsnämndens och kulturnämndens uppgiftsområden.

De planerade försöken i Örebro kommun bör. som framhalis i motionerna.
bli av stort intresse för övriga kommuner. Det vore därför olyckligt

KU 1979/80:27

om de inte kunde komma i gång så snart som förberedelsearbetet medger.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen att
det knappast kan vara en lämplig ordning att kommunerna i samma område
samtidigt har flera organ på lokal nivå med uppgifter inom den sociala
sektorn. Däremot bör det för att underlätta en geografiskt begränsad
försöksverksamhet vara mö jligt för de kommuner, som så önskar, att behålla
organisationen med sociala distriktsnämnder intakt i de områden som inte
berörs av försöksverksamheten med lokala organ.

För att kommuner med sociala distriktsnämnder skall kunna starta försök
med lokala organ med uppgifter inom den sociala sektorn oberoende av
gällande mandattider för de sociala distriktsnämnderna och utan att dessa
måste avvecklas i de delar av kommunen som inte berörs av försöken bör
införas två nya stycken i ikraftträdandebestämmelsen. Dessa har i utskottets
förslag utformats så att verksamheten inom de sociala distriktsnämnderna
upphör oberoende av gällande mandattider i de områden inom vilka de
lokala organen inrättas. Inom övriga delar av kommunen fortsätter de sociala
distriktsnämndernas verksamhet som tidigare. Med den nya bestämmelsen
bör också förbudet i 2 § andra stycket mot att inom samma kommun tillämpa
systemet med lokala organ med uppgifter inom den sociala sektorn och
sociala distriktsnämnder slopas.

Med denna av utskottet förordade ordning har de kommuner som vill
starta en försöksverksamhet på detta område möjlighet att låta de sociala
distriktsnämnderna fortsätta sitt arbete som tidigare eller, som påpekas i
motionen 128, att ombilda dessa till lokala organ enligt lokalorganslagen.
Kommunerna kan sålunda välja den organisatoriska lösning som framstår
som den lämpligaste utifrån förutsättningarna i den enskilda kommunen.
Detta innebär dock inte att kommuner som nu inte har social distriktsnämnd
kan välja denna lösning vid sidan av försök med lokala organ. Utskottets
förslag till lagtext framgår av bilaga till betänkandet.

Lokalorganslagen är en försökslagstiftning. I propositionen anförs att
kommunaldemokratiska kommittén bör följa och utvärdera den försöksverksamhet
som kommer till stånd så att erfarenheterna av denna kan tas till
vara i kommitténs fortsatta arbete med en permanent lagstiftning om lokala
organ i kommuner och landstingskommuner. Enligt utskottets mening är det
viktigt att försöksverksamheten får pågå under tillräckligt lång tid för att de
vunna erfarenheterna skall kunna tjäna som vägledning för en permanent
lagstiftning. Samtidigt är det väsentligt att den delreform på detta område
som nu genomförs inte onödigtvis fördröjer fullföljandet av det utredningsuppdrag,
som givits åt den kommunaldemokratiska kommittén. Det är i dag
inte möjligt att bedöma i vilken omfattning och med vilken tidsfördröjning
kommunerna kommer att utnyttja de möjligheter som den föreslagna
lagstiftningen skapar. Det bör därför ankomma på regeringen att med
ledning av bl. a. kommunaldemokratiska kommitténs uppföljning av försöksverksamheten
bedöma när tillräckligt erfarenhetsunderlag föreligger för

KU 1979/80:27

en översyn av bestämmelserna. Mot bakgrund av den enighet som råder
rörande behovet av en snar lösning av dessa frågor finner utskottet en i förväg
fastställd tidpunkt för dessa överväganden inte nödvändig. Utskottet föreslår
med hänsyn härtill att bestämmelsen att lagen skall gälla till utgången av år
1985 slopas.

Utskottet hemställer med hänvisning till det anförda
att riksdagen

1. med anledning av propositionen 1979/80:54 och motionen
1979/80:125 och med bifall till motionen 1979/80:128 antar 2 §
och ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till lag om ändring i
lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna med den
lydelse som framgår av bilaga till detta betänkande,

2. bifaller propositionen 1979/80:54 i övrigt.

Stockholm den 6 december 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c). Hilding Johansson (s). Torkel Lindahl (fp).
Olle Svensson (s). Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s). Gunnar
Biörck i Värmdö (m). Kurt Öve Johansson (s). Bengt Kindbom (c). Daniel
Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c). Sture Thun (s).
Jan Prytz (m) och Allan Ekström (m).

KU 1979/80:27

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna

Av utskottet föreslagen lydelse av
Nuvarande lydelse

Ett lokalt organ kan ha till uppgift
att för en del av kommunen eller för
en eller flera anläggningar handha
förvaltning och verkställighet som
kan handhas av en eller flera sådana
nämnder som avses i 3 kap. 13 8
andra stycket kommunallagen
(1977:179). Bestämmelserna i 3-5 H
gäller endast för lokala organ med
sådana uppgifter.

§ och ikraftträdandebestämmelsen
Föreslagen lydelse

Ett lokalt organ kan ha till uppgift
att

1. för en del av kommunen eller
för en eller flera anläggningar handha
förvaltning och verkställighet
som kan handhas av en eller flera
sådana nämnder som avses i 3 kap.
13 8 andra stycket kommunallagen
(1977:179) och att

2. för en del av kommunen handha
förvaltning och verkställighet som
enligt lag eller annan förf attning eller
enligt en statlig förvaltningsmyndighets
beslut med stöd av författning
ankommer på socialnämnden, barnavårdsnämnden,
den kommunala
nykterhetsnämnden, sociala centralnämnden,
hälsovårdsnämnden,
byggnadsnämnden, trafiknämnden
och skolstyrelsen och som på grund
av sin anknytning till kommundelen
och beskaffenhet i övrigt lämpar sig
för handläggning i ett lokalt organ.

Uppgifter som avser statligt reglerade
tjänster får inte handhas av ett
lokal organ. Regeringen får meddela
föreskrifter om undantag från vad
som har sagts nu.

KU 1979/80:27

Ikraftträdandebestämmelsen

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den I
januari 1980.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1980.

Om kommunfullmäktige i en kommun
där det finns sociala distriktsnämnder
enligt lagen (1970:296) om
social centralnämnd m. m. inrättar
lokala organ med uppgifter sorn enligt
lag eller annan författning
ankommer på social centralnämnd,
uppltör distriktsnämndernas verksamhet
när tjänstgöringstiderna för
ledamöterna i de lokala organen
börjar. Om fullmäktiges beslut innebär
att redan inrättade lokala organ
skall handha sådana uppgifter, upphör
distriktsnämndernas verksamhet,
när de lokala organen övertar de
nyss nämnda uppgifterna.

Vad som har sagts nu om att social
distriktsnämnds verksamhet upphör
gäller dock endast i fråga om de delar
av kommunen där uppgifter sorn
enligt lag eller annan författning
ankommer på social centralnämnd
skall handhas av lokala organ.