KU 1979/80:13
Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:13
med anledning av motioner om begränsning av det kommunala
serviceansvaret för fritidsbebyggelse
Motionerna
I motionen 1978/79:1087 av Gösta Bohman m. fl. (m) och motionen
1978/79:1615 av Georg Danell m. fl. (m) hemställs att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag om ändring i kommunallagen så att det blir
möjligt för kommun att begränsa sitt serviceansvar inom områden för
fritidsbebyggelse.
Beträffande motiveringen hänvisas i motionen 1978/79:1087 till vad som
anförts i motionen 1978/79:1108.1 motionen 1978/79:1615 hänvisas till vad
som anförts i motionen 1978/79:1614. Motiveringen har samma lydelse i de
båda fallen. Motionärerna framhåller att de mest centralt belägna fritidshusen
under det senaste årtiondet ofta har ändrat karaktär och blivit permanentbostäder.
Denna utveckling har medfört betydande problem - inte minst för
kommunerna. Samma krav på service i vad gäller skolskjutsar, vatten och
avlopp, bibliotek osv. som i de för permanentbebyggelse planerade områdena
uppkommer efter hand. Den enda väg som många kommuner ansett möjlig
för att komma till rätta med dessa problem är att begränsa byggnadsrätten. En
vanlig maximigräns för fritidshus är i dag 70 m2. Detta är enligt motionärerna
av flera skäl mindre lämpligt. För att lösa problemen med permanentning av
fritidsbebyggelsen måste en annan lösning än begränsning av byggnadsrätten
åstadkommas. Motionärerna förordar att man söker finna en sådan inom
ramen för en begränsning av det kommunala serviceansvaret. Man bör
sålunda i den översiktliga kommunala planeringen kunna avgränsa områden
för fritidsbebyggelse, inom vilka ett begränsat kommunalt serviceansvar
gäller vad beträffar exempelvis kommunikationer, vatten och avlopp etc. Den
som efterfrågar fritidshus eller den som önskar bosätta sig permanent i sitt
fritidshus behöver då inte avsvära sig möjligheterna till tillräckligt stor och
god bostad men får acceptera att en med andra kommuninvånare fullt
jämförbar kommunal service inte kan krävas. För att möjliggöra en framtida
planläggning med begränsat kommunalt serviceansvar krävs enligt motionärerna
en förändring av kommunallagens bestämmelser om lika behandling
av kommunens medlemmar.
Frågans tidigare riksdagsbehandling
Vid 1976/77 års riksmöte avslog riksdagen en motion (1975/76:1983) vari
begärdes en utredning om viss begränsning av det kommunala servicean
-
1 Riksdagen 1979/80. 4 sami Nr 13
KU 1979/80:13
2
svaret för fritidsbebyggelse. Konstitutionsutskottet ansåg att problemet
fritidsbosättning/permanentbosättning är mycket komplicerat och av stor
vikt för kommunerna och att denna fråga, liksom andra med fritidsbebyggelsen
sammanhängande problem, borde övervägas i arbetet med en ny planoch
byggnadslagstiftning (KU 1976/77:7). Vid 1977/78 års riksmöte avslog
riksdagen en motion (1976/77:995) med samma syfte. Konstitutionsutskottet
fann inte anledning att föreslå riksdagen att frångå den ståndpunkt som
intogs vid det föregående riksmötet (KU 1977/78:17).
Fritidsboendekommittén
Våren 1978 tillkallades en kommitté, fritidsboendekommittén, för att
utreda en rad frågor rörande fritidsboendets framtida utveckling. I direktiven
till kommittén (Dir. 1978:13) anförs bl. a. följande.
Omvandlingen av fritidshus till permanent bebodda hus och omvänt har
ökat i omfattning under senare år. Därmed har gränsen mellan vad som skall
betraktas som fritidsbebyggelse och bebyggelse för permanent boende i
många fall blivit oklar. Kommittén bör som grund för bl. a. sina ställningstaganden
när det gäller omvandling av bebyggelse till eller från fritidsanvändning
söka klarlägga om fritidsbebyggelse kan skiljas från annan
bostadsbebyggelse och i så fall vilka konsekvenserna blir härav vad gäller
kraven på teknisk standard, energihushållning m. m.
I särskilt de större städernas ytterområden pågår sedan länge en successiv
omvandling av fritidshus till permanentbostäder. En allt större del av de
nyuppförda fritidshusen torde inte innebära något reellt tillskott utan enbart
ersätta de befintliga fritidshus som övergått till att bli permanentbostäder.
Permanentningen kan innebära att det skapas ett bredare underlag för service
m. m. och att det skapas bättre möjligheter att utnyttja befintliga resurser av
skilda slag. Fritidshusens övergång till permanentbostäder kan emellertid i
andra fall medföra vissa problem. Kommittén bör kartlägga omfattningen av
omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder, analysera dess positiva
och negativa konsekvenser samt föreslå åtgärder som kartläggningen och
analyserna kan ge anledning till.
Kommittén bör enligt direktiven prioritera frågor rörande omvandlingen
av fritidshus till permanentbostäder och omvänt och åtgärder för att
motverka negativa konsekvenser av omvandlingen. Enligt vad utskottet har
erfarit avser kommittén att i en promemoria, som läggs fram våren 1980,
diskutera principerna för lösningen av dessa frågor.
Utskottet
I motionerna 1978/79:1087 och 1978/79:1615 förordas att man söker lösa
problemen med omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder genom
en begränsning av det kommunala serviceansvaret. Motionärerna yrkar att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i kommunallagen
så att det blir möjligt för kommunerna att begränsa sitt serviceansvar
KU 1979/80:13
3
inom områden för fritidsbebyggelse.
Riksdagen har vid ett par tidigare tillfallen, senast vid 1977/78 års riksmöte,
avslagit motioner med liknande syfte.
Fritidsboendekommittén, som tillkallades våren 1978, har till uppgift bl. a.
att överväga de problem som hänger samman med omvandlingen av
fritidshus till permanentbostäder. Kommittén bör enligt sina direktiv
kartlägga omfattningen av denna omvandling, analysera dess positiva och
negativa konsekvenser samt föreslå åtgärder som kartläggningen och analyserna
kan ge anledning till. Kommittén planerar att redovisa resultatet av sitt
arbete i denna del under våren 1980.
Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstaganden och till att
fritidsboendekommittén f. n. överväger frågor av det slag som har tagits upp i
motionerna avstyrker utskottet bifall till dessa.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1087 och 1978/79:1615.
Stockholm den 6 november 1979
På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ
Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl (fp)*, Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s),
Daniel Tarschys (fp)*, Kerstin Nilsson (s), Bengt Kindbom (c), Sture Thun (s)
och Bertil Danielsson (m)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande av Anders Björck (m) och Per Unckel (m):
Som framhålls i motionerna är det av stor betydelse att finna en ordning
som möjliggör för kommunerna att avsätta områden för fritidsbebyggelse
utan risk för att senare drabbas av servicekrav av permanentboendekaraktär.
Det är vår förhoppning att fritidsboendekommittén snabbt kommer fram till
förslag som tillgodoser detta syfte.
GOTAB 62856 Stockholm 1979