KU 1979/80:12

Konstitutionsutskottets betänkande
1979/80:12

med anledning av motion om ändring i lagen om skatteutjämning i
Stockholms läns landstingskommun

Motionen

I motionen 1978/79:1614 av Georg Danell m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om skatteutjämning
med det innehåll som angivits i motionen.

1 motionen anförs bl. a. att Stockholms läns landsting med stöd av en
speciallag har beslutat att stödja vissa av länets kommuner ekonomiskt.
Systemet med inomregional skatteutjämning gör enligt motionärerna Stockholms
läns landstingskommun till en ”överkommun” i regionen, eftersom
landstinget tillerkänts rätt att fördela skattemedel till kommunerna. Det är
också sannolikt att den inomregionala skatteutjämningen lett till en större
kommunal konsumtion än vad som annars skulle varit fallet. De kommuner i
Stockholms län som får bidrag av landstinget gynnas enligt motionen i
förhållande till motsvarande kommuner i andra delar av landet. På motsvarande
sätt missgynnas invånare som får sin landstingsskatt höjd utan att de
kan tillgodogöra sig detta då de bor i andra kommuner.

När regeringen den 14 september 1978 fördelade de särskilda skatteutjämningsbidragen
för 1979 tog man enligt motionen uttrycklig hänsyn till
landstingets beslut. Sålunda avslogs ansökningarna från Norrtälje, Sigtuna,
Södertälje och Tyresö kommuner. Botkyrka och Haninge fick sina bidrag
reducerade i förhållande till 1978 med 12,0 resp. 4,2 milj. kr. Detta innebär att
ett stöd som normalt betalas av hela landets skattebetalare nu till vissa delar
enbart belastar skattebetalarna i Stockholms län.

Enligt motionärernas uppfattning kan så starka skäl anföras mot den
inomregionala skatteutjämningen att riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag att ändra lagen så att den endast ger möjlighet till skatteutjämning
med lån och inte med bidrag.

Nuvarande förhållanden m. m.

Enligt lagen (1977:1094) om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun
får landstingskommunen lämna bidrag och lån till kommun i länet,
i den mån det är påkallat för att främja skatteutjämning. Lagen trädde i kraft
den 1 januari 1978 och gäller till utgången av år 1981.

Lagen innebär att landstingskommunen själv bestämmer om ett inomregionalt
skatteutjämningssystem skall införas och hur det skall utformas.
Bakgrunden till lagen var den svåra ekonomiska situationen för vissa

1 Riksdagen 1979/80. 4 sami. Nr 12

KU 1979/80:12

2

kommuner i Stockholms län. Dessa kommuner har på grund av den snabba
expansionen fått svårigheter att finansiera en kommunal service av acceptabel
standard. Skillnaderna mellan länets kommuner i fråga om skattekraft
och utdebitering är betydande.

De kommunalekonomiska problemen i Stockholmsområdet var enligt
propositionen 1977/78:48 om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun
så stora att landstinget under en begränsad tid borde få möjlighet att
lämna lån och bidrag till kommunerna i skatteutjämningssyfte. Den
inomregionala skatteutjämningen skulle bli ett komplement till det statliga
skatteutjämningssystemet.

I propositionen framhölls bl. a. att möjligheten för landstinget att lämna lån
och bidrag inte får ändra den gällande ordningen med kommunen och
landstingskommunen som två likställda kommuntyper. Ett skatteutjämningssystem
som endast innebär att landstingskommunen skjuter till
skatteunderlag för att kommunen skall kunna uppnå en viss garanterad
skattekraft eller lämnar lån med fördelaktiga lånevillkor till kommun med
särskilda ekonomiska problem medför enligt propositionen inga risker i detta
sammanhang. Lånevillkor och andra villkor av teknisk natur kan enligt
propositionen ställas upp av landstingskommunen, däremot inte villkor som
inskränker den kommunala självstyrelsen. I propositionen uttalas vidare att
landstingskommunens handlingsfrihet i fråga om skatteutjämningen begränsas
av bl. a. den kommunala likställighetsprincipen.

I ett yttrande till konstitutionsutskottet tillstyrkte finansutskottet propositionen.
Konstitutionsutskottet instämde i propositionens nyss återgivna
uttalanden. Utskottet betonade särskilt att ett system för inomregional
skatteutjämning med landstinget som låne- och bidragsgivare inte får
utformas så att vare sig låne- eller bidragsgivningen inkräktar på den
kommunala självstyrelsen eller på principen om landstingskommun och
primärkommun som två jämställda kommuntyper. Lagen om skatteutjämning
i Stockholms läns landstingskommun borde enligt utskottet ses som ett
provisorium (KU 1977/78:21).

Riksdagen godkände propositionen och avslog en motion (1977/78:193)
med i stort sett samma innebörd som motionen 1978/79:1614.

I propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin uttalades att
erfarenheterna från den verksamhet som får bedrivas med stöd av lagen om
skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun bör avvaktas innan
ställning tas till den inomregionala skatteutjämningen på längre sikt. Vid
riksdagsbehandlingen lämnades detta uttalande utan erinran (FiU 1978/
79:35).

Stockholms läns landstingskommun har beslutat att genomföra inomregional
skatteutjämning fr. o. m. år 1979. Det inomregionala skatteutjämningssystemet
för år 1979 bygger på en jämförelse mellan varje kommuns
skattekraft och länets medelskattekraft. 1 skattekraften ingår det ordinarie
statliga skatteutjämningsbidraget men däremot inte eventuella extra skatte -

KU 1979/80:12

3

utjämningsbidrag, eftersom effekten av sistnämnda bidrag då skulle förtas.
Kommunernas skattekraft justeras dock med hänsyn till underskott i
förvärvskälla, inkomststruktur och socialhjälpskostnader. Stockholms läns
landstingskommun garanterar kommunerna i länet en skattekraft som utgör
viss bestämd andel av länets medelskattekraft. Skatteutjämningssystemet för
år 1980, varom landstinget nyligen har fattat beslut, är i princip utformat på
samma sätt. Landstinget har uppdragit åt förvaltningsutskottet att genomföra
en utvärdering av den inomregionala skatteutjämningen.

Utskottet

Genom lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun
fick landstingskommunen befogenhet att lämna bidrag och lån till kommuner
inom landstingsområdet i syfte att främja skatteutjämning mellan
kommu nema. Lagen gäller till utgången av år 1981. Landstinget har med stöd
av lagen beslutat om inomregional skatteutjämning för åren 1979 och
1980.

1 motionen riktas kritik mot det inomregionala skatteutjämningssystemet.
Bl. a. anförs att detta gör Stockholms läns landstingskommun till en
”överkommun” i regionen. Enligt motionärernas uppfattning kan så starka
skäl anföras mot den inomregionala skatteutjämningen att riksdagen bör
begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen så att den endast
ger möjlighet till skatteutjämning med lån och inte med bidrag.

När riksdagen behandlade förslaget till lag om skatteutjämning i Stockholms
läns landstingskommun betonade utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande särskilt att ett system för inomregional skatteutjämning med
landstinget som låne- och bidragsgivare inte får utformas så att vare sig låneeller
bidragsgivningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på
principen om landstingskommun och primärkommun som två jämställda
kommuntyper. Lagen borde enligt utskottet ses som ett provisorium.
Utskottet avstyrkte en motion som gick ut på att landstingets möjligheter att
verka för skatteutjämning borde avse endast lån och inte bidrag.

Lagen om skatteutjämning i Stockholms läns landstingskommun är
tidsbegränsad. Den gäller endast till utgången av år 1981. Den inomregionala
skatteutjämningen i Stockholms län är att betrakta som provisorisk. Landstinget
har beslutat om skatteutjämning för år 1979 och år 1980. För
landstinget återstår således endast ett år (1981) för vil ket inomregional skatteutjämning
kan beslutas. Enligt utskottets mening finns det ingen anledning
att överväga ändringar i lagen för återstoden av dess giltighetstid. Erfarenheterna
av den inomregionala skatteutjämningen bör avvaktas innan
systemet tas under övervägande. Med hänvisning härtill och till vad utskottet

KU 1979/80:12

4

anfört vid behandlingen av lagförslaget föreslår utskottet att motionen
avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1614.

Stockholm den 6 november 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

Näivarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Torkel Lindahl* (fp). Olle Svensson (s). Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s),
Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s),
Daniel Tarschys* (fp). Kerstin Nilsson (s). Bengt Kindbom (c). Sture Thun (s)
och Bertil Danielsson* (m).

*Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 62855 Stockholm 1979