Konstitutionsutskottets betänkantie

1979/80:1

angående vilande förslag till grundlagsändringar m. m. jämte motion

Vilande förslag

Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas förrän det efter det första beslutet har hållits val till hela riket och den nya riksdagen har samlats. Samma förfarande skall enligt 8 kap. 16 § RF i första hand tillämpas beträffande riksdagsordningen (RO). I 5 kap. 12 § RO föreskrivs att slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.

Enligt 3 kap. 16 § RO åligger det konstitutionsutskottet att till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller RO. Till anmälan skall enligt 4 kap. 8 § tredje stycket RO fogas yttrande i ärendet.

Under åren 1978 och 1979 fattade riksdagen beslut om vissa ändringar i grundlag och i RO. De vilande förslagen avsåg:

1. Förstärkt skydd for fri- och rättigheter m.m. (förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och riksdagsordningen - riksdagsbeslut 1979-05-22)...
Bilaga I)

2. Kvinnlig tronföljd (förslag till lagar om ändring i successionsordningen och regeringsformen - riksdagsbeslut 1978-04-20).............................................. Bilaga 2)

3. Förbud mot barnpornografi (förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen - riksdagsbeslut 1979-05-09).......................................................... Bilaga 3)

Beträffande förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar utskottet t\]\ beträffande I. propositionen 1978/79:195 och KU \9n/19:39, beträffande 2. propositionen 1977/78:71 och KU \97in&:36 satrt beträffande 3. propositionen 1978/79:179 och KU 1978/79:33.

Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens slutliga beslut.

Motionen

I motionen 1978/79:343 av Lars Werner m. fl. (vpk), som avser övergång till republik, yrkas "att riksdagen beslutar

1. att upphäva de av 1977/78 års riksdag såsom vilande antagna förslagen till a) lag om ändring i successionsordningen och därav föranledd, b) lag om ändring i regeringsformen".

Övriga yrkanden i motionen 1978/79:343 avser utskottet att behandla i ett senare sammanhang.

1 Riksdagen 1979/80. 4 saml. Nr 1

KU 1979/80:1

KU 1979/80:1

Utskottet

Under åren 1978 och 1979 fattade riksdagen vilande beslut om vissa ändringar i grundlag och RO i enlighet med vad som angetts i det föregående.

Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid ärendenas första riksdagsbehandling (KU 1978/79:39, KU 1977/78:36, KU 1978/79:33) tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar de vilande förslagen. Utskottet avstyrker sålunda det i motionen 1978/79:343 framställda yrkandet om avslag på de vilande förslag som avser kvinnlig tronföljd.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. beträffande förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m. slutligt
antar de vilande förslagen till

a) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1 a),

b) lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 1 b), såvitt avser huvudbestämmelserna och ikraftträdandebestämmelsen,

2. beträffande kvinnlig tronföljd med avslag på motionen 1978/
79;343, yrkandet 1, slutligt antar de vilande förslagen till

a) lag om ändring i successionsordningen (bilaga 2 a),

b) lag om ändring i regeringsformen (bilaga 2 b),

3. beträffande förbud mot barnpornografi slutligt antar det vilande
förslaget till lag orn ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga
3).

Stockholm den 25 oktober 1979

På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s)*, Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s)*, Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s)*, Sven-Erik Nordin (c), Kurt Ove Johansson (s)*, Bengt Kindbom (c), Kerstin Nilsson (s)*, Sture Thun (s)*, Jan Prytz (m), Lahja Exner (s)*, Esse Petersson (fp) och Mona S;t Cyr (m).

* Ej deltagit i beslutet betr. yrkandet 2.

Särskilt yttrande

av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Kurt Ove Johansson, Kerstin Nilsson, Sture Thun och Lahja Exner (alla s);

Som förutskickades i det särskilda yttrande som avgavs av de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet vid den första riksdagsbehandlingen av frågan om kvinnlig tronföljd har vi inte deltagit i utskottets beslut under 2.

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen'

dels att nuvarande 13 kap. 7-11 S§ skall betecknas 13 kap. 8-12 §§,

Jc/satt2kap. 7,9,10,12,l8och20i;S,8kap. I,4,7,15,16ochl8;;§samtl0

kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i regeringsformen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 14 S och

13 kap. 7 §, av nedan angivna lydelse, dels att i punkt 9 övergångsbestämmelserna hänvisningen till "I kap. 6 i'

första stycket andra punkten" skall bytas ut mot "I kap. 7 § första stycket

andra punkten".

Nuvarande lydelse Vilande föislag

2 kap.

7§

Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen medborgare som är eller har Ingen medborgare som är eller har

varit bosatt i riket får berövas sitt varit bosatt i riket får berövas sitt

medborgarskap i annat fall än då han medborgarskap i annat fall än då han

är eller samtidigt blir medborgare i samtidigt, efter uttryckligt samtycke

annan stat. eller genom att inträda i allmän tjänst,

blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas alt barn under aderton år ifråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan siai, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare.

9 Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om broti, skall denne kunna få saken prövad av domstol ulan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när

'Regeringsformen omtryckt 1976:871. 1* Riksdagen 1979/80. 4 saml. Nr 1

KU 1979/80:1 4

Nuvarande lydelse Vilande förslag

fråga är om att till riket överflyita verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits dt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol.

10§ Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.

Skall eller statlig avgift får ej ullagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet iniräjfade som utlöste skail-etler avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära an skatt eller statlig avgift Ullages trots att lagen inte hade iräli i kraft när nyssnämnda omsiän-dighel iniräffäde, om regeringen eller riksdagsutskoii då hade lämnat förslag härom lill riksdagen. Med förslag jämsiälles en meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om au sådani förslag är alt vänia. Vidare får riksdagen föreskriva undanlag från forsla meningen, om riksdagen finner all del är påkallat av särskilda skäl I samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket lår, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag

KU 1979/80:1 5

Nuvarande lydelse Vilande förslag

eller genom annan författning efter bemyndigande i lag enligt 8 kap. 7§ första stycket 7 eller 10 §.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om del ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från del att det forsla utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag il II lag om förtsalt giltighet i högst ivå år av lag. Del gäller ej heller förslag lill lag som enbart angår

1. förbud all röja sådani, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av ijänsiepliki och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 <} tiyckfriheisförordn ingen,

2. husrannsakan eller liknande intrång eller

3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konsiiniilonsuiskoiiei prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är lillämpligi ijråga om visst lagförslag.

18 5;
Varje medborgare skall vara till- Varje medborgare iv/Ac/Kp.ijef/ow

försäkrad ersättning enligt grunder lages i anspråk genom expropriation

20 Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgiire i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller all tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 ii andra meningen),

2. skydd mot dödsstraff, kropps-straff och tortyr Siunt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 S§),

3. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 S första stycket).

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rätcs-verkan av brott (10 !;),

5. skydd mot inrättande av domstol i vissa full (11 S första slyckei.),

6. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 Sij),

7. rätt till fackliga siridsåtgärder (17 S),

8. rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådani förfogande (18 s).

§'

Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skydd moi Ivång iitt deltaga i sammankomst lor opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller alt tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2. skydd mot dödsstraff, kropps-straff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 iji;),

3. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 S första och tredje styckena),

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroiiktiv rättsverkan av brott samt moi retroaktiv skall eller statlig avgift (10 §),

5. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 S första stycket),

6. skydd mot missgynnande pä grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 i!§),

7. rätt lill lackliga siridsåtgärder (17 5),

8. rätt lill ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande (18 i;).

Nuvarande lydelse

Om annal icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfri
het, mötesfrihet, demonstrationsfri-
hei, föreningsfrihet och religions-
Irihet (1 §),

2. skydd mot tvång att giva till
■ känna åskådning (2 S första mening
en),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp
även i annal fall än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrann
sakan och liknande intrång samt mot
intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra stycket),

6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

Vilande forslag

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfri
het, mötesfrihet, demonsirationsfri-
het, föreningsfrihet och religions
frihet (1 §),

2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och" 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andrå stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen sami femte stycket.

8 kap.

1 §

Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom lag.

1*» Riksdagen 1979/80. 4 saml. Nr 1

Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom lag sa/nt att förslag till lag i vissa fall skall behandlas i särskild ordning.

Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.

Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser något av följande ämnen;

1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kredit-givning, näringsverksamhet eller utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän plats,

6. undervisning och utbildning,

7. förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt.

7§

Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser något av följande ämnen;

1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kredit-givning, näringsverksamhet, ransonering eller utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän plats,

6. undervisning och utbildning,

7. förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt.

Nuvarande lydelse

ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Vilande förslag

ej fattas, förrän, det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst tio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, såvida icke konsilluiionsutskoliei genom beslut, som fanas senast vid ärendets, beredning och varom minst fem sjäiie-delar av ledamöterna förenar sig, medgiver undanlag härifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framsiälles av minsi en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall lill yrkandet. Sådani yrkande skall framställas inom femlon dagar från del an riksdagen antog grundlagsförslagei som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med del val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har röst rån vid valet förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ef. Förslaget är förkastat, om de festa av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upplager riksdagen förslaget lill slutlig prövning.

Riksdagsordningen stiftas på.sfl/M-ma sätt som grundlag. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

Riksdagsordningen stillas på del sätt som angives i 15 § första stycket första och andra meningarna sann ajidra slyckei. Den kan också stiftas genom endast eii beslut, om minst tre Ijärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

18 Föratt avge yttrande lill regeringen över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Åven riksdagsutskoii får inhämta yttrande från lagrådet enligt vad som närmare angives i riksdagsordningen. Närmare bestämmelser om lagrådet meddelas i lag.

§'

För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Yttrande från lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdagsordningen, av riksdagsutskoii.

Yttrande av lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om iryckfriheien, lag om begränsning av rätten all taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 12 .')> första stycket. 17-19 eller 20 andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag. lagom kommunal beskattning, lag som avses 12 eller 3 eller lag som avses 111 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så all avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen alt stifta lag i

Nuvarande lydelse

Vilande förslag

något av de ämnen som avses i första meningen och har lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. All lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning. Lagråd el s granskning skall avse

1. hur förslaget förhåller sig lill grundlagarna och rättsordningen övrigt,

2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig lill varandra.

3. hur förslaget förhåller sig lill rättssäkerhetens krav,

4. om förstaget är så ulformal all lagen kan antagas tillgodose angivna syften.

5. vilka problem som kan uppslå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om lagrådets sammansälining och tjänstgöring meddelas i lag.

10 kap.

Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begränsad omfattning överlåtas till mellanlblklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanlblklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Om överlåtelse beslutar riksdagen i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundtag etter, om beslut i

Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annal i regeringsformen angivet organ kan i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundtag. Kan beslut i sådan

Nuvarande lydelse

sådan ordning ef kan avvaktas, genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minsi tre Qärdedelar av ledamöterna lorenar sig.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samlallig-het, om riksdagen förordnar om det genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande lorenar sig, etter genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

Vilande förslag

ordning ef avvaktas, beslutar riksdagen i fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst leiri sjättedelar av de röstande och minst tre Ijärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samtallig-het, om riksdagen förordnar om det genom ett beslut, varom minst tre Ijärdedelar av de röstande förenar sig. Beslut ifråga otn sådan överlåtelse kan också fållas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.-

11 kap. 14 §

Finner domstol eller annal offentligt organ alt en föreskrift slår i strid med bestämmelse i grundtag eller annan överordnad författning eller alt stadgad ordning i något väsentligt hänseende liar åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen etter regeringen beslutat föreskriften, skall lillänipning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.

13 kap. 7§

Ar riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredfe stycket icke tillämpas.

KU 1979/80:1

2 Förslag till Bilaga I b

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen'

detsm 1 kap. 4 §,2 kap. 9 §,3 kap. 16,17och 19 §§,4 kap. 8 och 10§§samt 5 kap. 1, 2, 3, 8, 10 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att tilläggsbestämmelserna 2.7.1 och 2.7.3 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i riksdagsordningen skall införas två nya tilläggsbestämmelser, 5.1.3 och 5.3.1, av nedan angivna lydelse.

1 kap.

4§

Lagtima riksmöte som har inletts under augusti, september eller oktober skall avslutas senast den 31 maj följande år. Riksdagen kan om synneriiga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till och med den 15 juni. Annat riksmöte pågår så länge riksdagen finner det nödvändigt. Riksmöte avslutas senast när nästa lagtima riksmöte skall börja.

Lagtima riksmöte som har inletts under augusti, september eller oktober skall avslutas senast den 31 maj följande år. Riksdagen kan om synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till och med den 15 juni. Annat riksmöte pågår så länge riksdagen finner det nödvändigt. Har yrkande väckts om folkomröstning i grundlagsfråga, skall, utan hinder av vad nu har sagts, riksmöte pågå till dess yrkandet har pt övats. Riksmöte avslutas senast när nästa laglima riksmöte skall börja. Har regeringen förordnat om extra val, kan den under återstoden av valperioden besluta att avbryta riksmöte. Riksmötet skall avslutas omedelbart efter det att beslutet har tillkännagivits vid sammanträde men kammaren.

Förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring föres upp som första punkt på föredragningslistan. 1 övrigt tages ärendena upp i följande ordning, om icke

2 kap. Tilläggsbestämmelse 2.7.1

Yrkande om folkomröstning i grundlagsfråga, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring föres upp som första punkt på föredragningslistan. Före-

' Riksdagsordningen omtryckt 1977:90.

2 Det vilande förslaget avser huvudbestämmelserna och ikraftträdandebestämmelsen;

tilläggsbestämmelserna är antagna genom riksdagens beslut 1979-05-22.

Nuvarande lydelse talmannen bestämmer annat;

1. val,

2. propositioner samt skrivelser från regeringen med redogörelse för viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

4. motioner,

5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten angives i tilläggsbestämmelse 4.2.1.

Vilande förslag

komttier mer än en sådani ärende, tages de upp i den ordning vari de nu har angivits. I övrigt tages ärendena upp i följande ordning, om icke talmannen bestämmer annat;

1. val, .

2. propositioner samt skrivelser från regeringen med redogörelse för viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

4. motioner,

5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten angives i tilläggsbestämmelse 4.2.1.

9§ Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han yrkande strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen,' skall han, med angivande av skäl, vägra proposition. Begär kammaren ändå proposition, skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition får ej vägras på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller mot denna riksdagsordning.

Vad som sägs i första stycket om prövning av propositions grundlagsenlighet gäller ef fråga huruvida 2 kap. 12 § tredfe stycket regeringsformen är ■ tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

3 kap.

16 §

Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla

vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Skall efter

vad som sägs i regeringsformen i annat fall tillämpas den ordning som gäller

KU 1979/80:1 15

Nuvarande lydelse Vilande förslag

för grundlagsändring, skall vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till

vars handläggning frågan hör.

Konstitutionsutskottet skall vidare till kammaren anmäla beslut om undantag från den tidsfrist som föreskrives i 8 kap. 15 § regeringsformen.

17 § Yrkande om misstroendeförkla- Yrkande om folkomröstning i ring skall framställas vid samman- grundlagsfråga eller ont missiroettde-träde med kammaren. Yrkandet förklaring skall framställas vid samskall avlämnas skriftligen till proto- manlräde med kammaren. Yrkandet kollet så snart det har framställts. skall avlämnas skriftligen till protokollet så snart det har framställts.

19 §
Proposition och motion får åter-        Proposition och motion får åter
kallas till dess utskott har avgivit     kallas till dess utskott har avgivit
betänkande i ärendet.            betänkande i ärendet. Förslag som

vilar enligt 2 kap. 12 § tredfe stycket regeringsformen får återkallas lill dess utskottet har avgivit nytt betänkande enligt 4 kap. 8 § fjärde stycket denna riksdagsordning. Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med anledning av propositionen.

Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med anledning därav inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.

4 kap. 8§

Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende till annat utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

KU 1979/80:1 16

Nuvarande lydelse Vilande förslag

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3 kap. 16 § foga yttrande i ärendet.

Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § tredje slyckei regeringsformen, skall utskottet avgiva nytt belänkande I ärendet.

10 § Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande.

Begär minst en tredjedel av ledainöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.

Konstitutionsutskottet får icke avgiva förklaring, alt 2 kap. 12 § tredfe stycket regeringsformen icke är till-lämpligt i fråga om visst lagförslag, utan att lagrådet har yttrat sig i saken.

5 kap.

1§ Utskotts betänkande skall före ärendets avgörande bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om ej riksdagen på utskottets förslag beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning.

Yrkande enligt 2 kap. 12 § tredfe stycket regeringsformen an lagförslag skall vila får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren.

Tilläggsbestämmelse 5.1.3

Yrkande som avses i I § andra stycketfratitställes skriftligen och upptages om möjligt på katnmarens föredragningslista.

KU 1979/80:1 17

Nuvarande lydelse Vilande förslag

2§

Ärende om misstroendeförklaring Ärende om folkomröstning i grund-

skall ligga på kammarens bord till det lagsfråga eller om misstroendeförkla-
andra sammanträdet efter det då ring skall ligga på kammarens bord
yrkandet framställdes och avgöras till det andra sammanträdet efter det
senast vid det därpå följande sam- då yrkandet framställdes och avgö-
manträdet. ras senast vid det därpå följande

sammanträdet.

Vad sålunda har föreskrivits äger motsvarande tillämpning på förslag av talmannen till ny statsminister. Därvid skall iakttagas den i 6 kap. 2 § andra stycket regeringsformen föreskrivna fristen.

3§ Ärende i vilket överiäggning äger rum lår ej upptagas till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit överläggningen avslutad.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om Avgörandet av ärende skall, om
det behövs, delas upp på skilda det behövs, delas upp på skilda
beslut. bes\ul. Föreligger yrkande som avses i

I § andra stycket an lagförslag skall vila och dessutom yrkande att förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställes under omröstning om omedelbart anlagande.

Tilläggsbestämmelse 5.3.1

Föreligger yrkande att lagförslag skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen och uppnås vid omröstning angåendeförslaget icke den där angivna anslutningen, skall förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning enligt femte stycket i nämnda paragraf. Efter prövning hos utskottet skall ärendet på nytt anmälas i kammarenför handläggning enligt 1 § första stycket. Har konstitutionsutskottet förklarat att tredfe

Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal och föreligger mer än ett förslag till sådant beslut, utväljer riksdagen först, med tillämpning av vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgöres om detta förslag skall antagas eller förkastas.

Föreligger samtidigt två eller flera yrkanden om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum.

8§

Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal och föreligger mer än ett förslag till sådant beslut, utväljer riksdagen först, med tillämpning av . vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgöres om detta förslag skall antagas eller förkastas. Vad som sägs i första meningen skall tillämpas även när fråga är om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och yrkande har väckts an något av dem skall vila enligt 2 kap. 12 § tredfe stycket regeringsformen.

Föreligger samtidigt två eller flera yrkanden otn folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum.

10 §

Genom särskilt beslut kan riksdagen till närmast följande lagtima riksmöte uppskjuta behandlingen av ärende. Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår får dock uppskjutas endast om det kan ske utan olägenhet för budgetregleringen. Beslut om uppskov kan upprepas.

Avslutas riksmöte i förtid med anledning av extra val, skall ärende som riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan särskilt beslut uppskjutet till det första lagtima riksmötet efter valet.

Ärende som ef har återkallats skall avgöras före utgången av kalenderåret efter det då ärendet väcktes eller, om hinder häremot möter till följd av förordnande om extra val, snarast

Lagforslag, som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredfe stycket regeringsformen, skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Annat ärende skall avgöras före

Slutligt beslut i ärende angående grundlagdaf?os vid första riksmötet i den valperiod som följer på riksdagsvalet närmast efter det vilande beslutet i ärendet, såvida ej avgörandet uppskjutes till annat riksmöte. 1 fråga om uppskov äger bestämmelserna i 10 § första och andra styckena och i 11 § motsvarande tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.

Ärende angående grundlag skall avgöras vid första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt 8 kap. 15 § regeringsformen först får fattas, såvida ej förslaget i ärendet dessförinnan förkastas eller avgörandet uppskjutes till annat riksmöte. I fråga om uppskov äger bestämmelserna i 10 § första och andra styckena och i 11 § motsvarande tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före näst? ordinarie val till riksdagen.

Har vilande förslag till grundlagsändring eller till annat beslut som fattas i samma ordning förkastats vid folkomröstning, skall del ulskoll till vars handläggning frågan hör göra anmälan därom till kammaren.

Nuvarande lydelse

§ Då hans kungl. höghets, kronprins JOHAN BAPTIST JULII redan ingångna äktenskap med manlig bröstarvinge välsignat är. och äniiu framdeles kan välsignat varda, skall efterträda hans kungl. höghet i regeringen hans kungl. höghets förstfödde son. och efter honom denne sénares manliga efterkommande, i den ordning de ättens huvudman i rätt nedstigande led närmast äro. Går den förstfödde sonens led på manssidan ut. tillfälle då regeringen hans kungl. höghets andre son i ordningen, med successionsrätt för hans manliga efterkommande i samma ordning, som för den förstfödde stadgat är. nämligen allteftersom de i rätt nedstigande led ättens huvudman närmast äro. Utgår även den andre sonens linje på manssidan, gånge successionsrälien till den tredje nch så vidare till de övriga hans kungl. höghets söner, i samma ordning, och rätt nedstigande led efter förstfödslo-rätt, som här ovanföre för den förstföddes ätl föreskrivet är.

Vilande förslag

Successionsrän till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led. Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande.

Nuvarande lydelse

Hans efierlämnade drottning sig i välsignat tillstånd befinner, före rcgent eller statsrådet regeringen med kungl. makt och myndighet, på sätt och med villkor. 41 och 93 ,fs' av regeringsformen föreskriva, lill dess Riksens Ständer, å den lid regeringsformen utstakar, hunnit sammankomma, då dem tillhör, an om regeringens förande själva förordna. Bliver drottningens livsfrukt av mankön, förordnc då Riksens Ständer riksföreståndare, varom i 93 regeringsformen stadgat är. Bliver drottningens livsfrukt av kyinnokön, trade den av ätten, som efter förslfödsloräti den avlidne Konungen i arvsfölfden, på sätt 1 § utstakar, närmast är, såsom Konung lill regeringen.

Vilande förslag

ning är statschef gälla henne.

Såsom regeringsformens 2 § uttryckligen stadgar, all Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, anlagen och förklarad är, alltså skola ock prinsar av det kungl, huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl, familjen, som ej sig lill samma lära bekänner, vare från all successionsrän utesluten.

§4

Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, alt Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, saml Upp.sala mötes beslut av är 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor a\' del kungl, huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl, familjen som ej sig lill samma lära bekänner, vare från all successionsrän utesluten.

KU 1979/80:1 23

2 Förslag till Bilaga 2 b

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrives att 1 kap, 5 S regeringsformen' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Vilande förslag

1 kap.
5S
Konungen är rikets statschef Konungen eller drottning, som

enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef

Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef, gälla henne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Regeringsformen omtryckt 1976:871.

KU 1979/80:1 24

Förbud mot barnpornografi Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs alt 7 kap, 4 vj irycklViheisförordningcn skall ha nedan angivna lydelse,

Nuvaranilc lydelse Vilande förslag ■

7 kap. 4s' Med bcLikiandc av det i 1 kap. angivna syftet med en allmiin tryckfrihet sk:ili såsom olillåtei yttrande inycki skrift anses sådan enligt lag straffbar IVamsuillning som innefattar:

1, höglörrädcri, förövat, med uppsåt all riket eller del därav skall med
våklsamma eller eljest lagslricliga metlcl eller med utländskt bistånd läggas
untlcr främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av
riket sk;ill sålunda lösryckas eller all fligärd eller beslut av slai.schelen.
regeringen, riksdagen cllor högsia clomarmakicn skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras. sål'r;imt gärningen innebär fara.iör uppsåtets
förverkligande;

Ibrsök, förberedelse eller siiimpling lill sådant högförräderi:

2, krigsansiifian, såframt fara Ibr att riket skall invecklas i krig eller andra ficntligheler framkallas med ulliindskt bistånd:

3, uppror, lörövai meti uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmaklen skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling lill sådani uppror;

4, landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller
eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant bron äga tillämpning, någon
förleder krigsfolk hörande lill rikels eller med riket förbunden stats krigsmakt
ellerandrasom äro verksamma fcir försvaretav riket lill myteri,trolöshet eller
modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan bland
allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som iir till men lor
försvaret eller för Iblkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis
ockupera! av främmande maki ulan all militärt motstånd förekommer, för
moislåndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling lill sådani landsförräderi eller landssvek;

I Senaste Ivclelse 1976:955.

5. landskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaklsamhel begår gärning som avses imdcr 4;

6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet moi myndighet;

7. ryktesspridning till fara för rikets siikerliel, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådani bron äga lilliimpning. någon sprider falskt rykte eller annal osant påstående, som är ägnal all framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande maki framför eller låter framkomma sådant rykte eller påslående;

8. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av viss nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekiinnelse;

10, förtal av avliden, om gärning som avses under 9 iir sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidncj

11, förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kriin-kande lillmäle eller bcskyllninc eller

9. förtal, varigenom någon ulpekarannan såsom brottslig eller klandervärd
i sin levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad all utsätta denne för
andras missaktning, dock ej om del med hänsyn till omständigheterna var
försvarligt all lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller
alt han hade skälig grund för den;

10, förtal av avliden, om gärning som av,scs imder 9 iir sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne; eller

11, förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande lillmäle eller beskyllning eller

genom annat skymfligt beteende genom annat skymfligt beteende
mot honom, mot honom; eller

12. harnpornogra/ihrnll. varigenom någnn skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt an bilden sprides. om inte gärningen med hänsyn lill om-Sländighetcrna är försvarlig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980,