KrU 1979/80:28

Kulturutskottets betänkande
1979/80:28

med anledning av dels proposition 1979/80:100 såvitt gäller anslag
till ungdoms- och nykterhetsorganisationer jämte motioner, dels motioner
om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner

NIONDE HUVUDTITELN

1. Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader. Regeringen har i proposition
1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkt B 71 (s.
203-204) föreslagit riksdagen att till Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 508000 kr.

I propositionen föreslås att för budgetåret 1980/81 medel för statens
ungdomsråd beräknas med utgångspunkt i rådets huvudförslag, dvs. med
en besparing på 2 % av innevarande års anslag uppräknat med pris- och
löneomräkning. Besparingen uppgår till 30000 kr. Det bör enligt föredragande
statsrådet ankomma på ungdomsrådet att i anslutning till att myndigheten
redovisar sina förslag till regleringsbrevsbestämmelser för budgetåret
1980/81 föreslå hur besparingen skall fördelas under detta anslag.

Utskottet

Enligt vad utskottet erfarit har statens ungdomsråd mycket begränsade
möjligheter att inom ramen för sitt förvaltningskostnadsanslag göra en
besparing på 30000 kr. Utskottet anser att riksdagen inte bör motsätta sig
att besparingen fördelas på de båda anslag som ungdomsrådet disponerar
för sin verksamhet, dvs. dels anslaget till förvaltningskostnader, dels anslaget
till utrednings- och informationsverksamhet. Det bör ankomma på
regeringen att efter förslag från ungdomsrådet besluta i denna fråga.
Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 508000 kr.

2. Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet. Regeringen
har under punkt B 72 (s. 204-205) föreslagit riksdagen att till
Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 1 017 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 372 av Tore
Nilsson m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen uttalar att stöd till den i
motionen föreslagna utställningen bör utgå under anslaget Statens ungdomsråd:
Utrednings- och informationsverksamhet.

1 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 28

KrU 1979/80: 28

Motionärerna framhåller den betydelse folkrörelserna haft för samhällsutvecklingen
i Sverige. De finner det angeläget att dagens ungdom får ökad
kunskap om samfundens och de ideella rörelsernas historia, deras nutida
insats och framtida målsättning. Den utställning som föreslås i motionen är
avsedd att omfatta material i form av böcker, dokument och bilder som ägs
av olika samfund, bland dem Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, och med
samfunden besläktade rörelser.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning för nästa
budgetår.

Vad beträffar frågan om ianspråktagande av medel från detta anslag för
den utställning som föreslås i motion 372 får utskottet anföra följande.

De samfund och övriga organisationer som avser att engagera sig i den
planerade utställningen torde ha statliga bidrag för sin verksamhet. En
grundläggande princip för det statliga organisationsstödet är att bidragen
inte skall styra organisationernas verksamhet. Bidrag för speciella ändamål
eller projekt förekommer i mer begränsad omfattning. Principer och
normer för bidragsgivningen till folkrörelser har övervägts av en särskild
sakkunnig, riksdagsman Gunnar Björk, som haft i uppgift att göra en
översyn av statens stöd till folkrörelserna. Vidare har det ingått i 1975 års
folkbildningsutrednings uppdrag att pröva vilka förändringar av utformningen
av statsbidraget till studiecirkelverksamheten som bör göras. De
förslag som lagts fram av utredningsmannen resp. folkbildningsutredningen
går i huvudsak ut på att nuvarande specialdestinerade bidrag successivt
bör avvecklas och ersättas med generella bidrag.

De ideella rörelsernas och samfundens utveckling och verksamhet är
enligt utskottets mening ett område som i och för sig väl kan lämpa sig att
belysa genom en utställning av den art som anges i motionen. Men hänsyn
till gällande principer för bidragsgivningen och till resultatet av de nyligen
presenterade övervägandena om utformningen av statsbidrag till olika
organisationer finner utskottet det emellertid naturligt att utställningen i
fråga, om den kommer till stånd, bekostas av de deltagande samfunden och
rörelserna själva. Därvid bör samarbete kunna ske med Riksutställningar
som ger råd och stöd till föreningar, studiecirklar m. fl. som önskar göra
egna utställningar. Enligt utskottets mening bör finansieringsfrågan således
inte lösas på det sätt motionärerna förordar. Utskottet avstyrker därför
motion 372.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 1017 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80: 372.

KrU 1979/80:28

3. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. Regeringen
har under punkt B 73 (s. 205—208) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade ändringarna av reglerna för
bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m.
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 46 315000 kr.

Gällande bestämmelser för statsbidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m.m.

Från detta anslag utgår bidrag till den centrala verksamheten inom de
ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag
enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer
(ändrad senast 1979: 274). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan
samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten inom
vissa ungdomsorganisationer.

Statsbidrag till central verksamhet utgår enligt nyss nämnda förordning
endast till organisation som bedriver verksamhet huvudsakligen bland
barn och ungdom och som har minst 3 000 medlemmar i åldern 7-25 år
samt lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Som
medlem räknas den som under närmast föregående redovisningsår har
varit ansluten till lokalavdelning inom organisationen och som därvid har
haft stadgeenliga möjligheter att påverka beslut rörande organisationens
verksamhet och inriktning. Dessutom krävs att avgift har erlagts till organisationen
för det verksamhetsår som upphörde under nämnda redovisningsår.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget
utgör 275 000 kr. Det rörliga bidraget uppgår budgetåret 1979/80 till 26
kr./medlem i intervallet 3 001-40000 medlemmar och till 18 kr./medlem i
intervallet över 40000. Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer
med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller att
bidrag utgår om organisationen har mer än I 500 medlemmar i åldern 7-25
år. Utöver grundbidrag utgår därvid rörligt bidrag även för antalet medlemmar
i intervallet I 501—3000 varvid bidraget per medlem är 70 kr. I övrigt
utgår bidrag enligt de generella bestämmelserna.

När ungdomsorganisation första gången erhåller statsbidrag för central
verksamhet, utgår bidraget endast i form av grundbidrag. Grundbidraget
nedsättes härvid till hälften av vad som eljest skolat utgå. För det andra
redovisningsår för vilket organisation erhåller statsbidrag för central verksamhet
utgår bidraget endast i form av grundbidrag.

Till fyra organisationer utgår grundbidrag för den centrala verksamheten
med särskilda belopp nämligen till Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete
med 435000 kr., till Elevförbundet med 480000 kr., till Sveriges elevers
centralorganisation med 455 000 kr. och till Skytterörelsens ungdomsorganisation
med 260000 kr. Rörligt bidrag utgår inte till nämnda organisationer.

11 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 28

Kartong: S. 4. rad 25 Stftr- 2 kr till 28 Rättat till: I kr till 27

KrU 1979/80:28

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 1246 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
godkänna VISlR:s ungdomsförbund som statsbidragsberättigad ungdomsorganisation
och för budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag motsvarande ett
halvt grundbidrag,

1979/80: 1257 av Kersti Swartz (fp) och Linnea Hörlén (fp) vari yrkas att
riksdagen anhåller att regeringen undersöker möjligheterna att i bidragsgivning
till organisationer prioritera aktiviteter som riktar sig till både barn
och föräldrar,

1979/80: 1684 av Rolf Sellgren (fp) och Olle Grahn (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att anslag utgår för budgetåret 1980/81, enligt statens
ungdområds förslag, med 475 (HK) kr. till Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete
samt med 495 000 kr. resp. 520000 kr. till SECO och Elevförbundet,

1979/80: 1689 av Hans Wachtmeister (m) och Olle Eriksson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär sådana direktiv till ungdomsrådet att
Skytterörelsens ungdomsorganisation fr. o. m. budgetåret 1981/82 blir berättigad
till grundbidrag och rörligt bidrag.

Utskottet

I propositionen förordas vissa ändringar av reglerna för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet. För nästa budgetår bör enligt
föredragande statsrådet helt grundbidrag till statsbidragsberättigad ungdomsorganisation
utgå med 295000 kr., vilket innebär en ökning med
20000 kr. Det rörliga bidraget i intervallet 3001-40000 medlemmar föreslås
öka med 1 kr. till 27 kr. För medlemstal över 40000 bör enligt propositionen
det rörliga bidraget öka från 18 kr. till 21 kr. per medlem. För handikapporganisationerna
förordas en höjning från 70 kr. till 100 kr. per medlem
i intervallet 1501 - 3 000.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de ändringar av reglerna för
grundbidrag och rörligt bidrag som anges i propositionen.

Som framgår av det föregående utgår bidrag med särskilda belopp till
Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete. Elevförbundet. Sveriges elevers
centralorganisation och Skytterörelsens ungdomsorganisation. Bidragsbeloppen
föreslås i propositionen öka med 20000 kr. för envar av dessa
organisationer.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 förklarade sig statens
ungdomsråd ha för avsikt att under 1979/80 se över stödet till organisationer
som får stöd i särskild ordning, bland dem de fyra nyssnämnda organisationerna.

KrU 1979/80:28

I motion 1684 hemställs att riksdagen skall besluta att bidraget till
Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete skall höjas till 475000 kr. samt bidragen
till Elevförbundet och Sveriges elevers centralorganisation till
520000 kr. resp. 495 000 kr., dvs. med 20000 kr. mer för varje organisation
än som föreslagits i propositionen.

Yrkandet i motion 1689 går ut på att regeringen bör ge ungdomsrådet
sådana direktiv att rådets översynsarbete resulterar i förslag om att Skytterörelsens
ungdomsorganisation fr. o. m. 1981/82 blir berättigad till grundbidrag
och rörligt bidrag enligt bidragssystemets generella regler.

Utskottet utgår från att ungdomsrådet i sin översyn noga prövar om det
är befogat att bibehålla en särbehandling i bidragshänseende för organisationerna
i fråga. En utgångspunkt för översynsarbetet kan förutsättas vara
att rådet söker komma fram till en bidragskonstruktion, som - samtidigt
som hänsyn tas till organisationernas särart - ger ett rättvist stöd i jämförelse
med bidragen till de organisationer för vilka bidragssystemets generella
regler tillämpas.

Enligt vad utskottet inhämtat blir översynen färdig i sådan tid att förslag
med anledning av densamma kommer att kunna läggas fram i rådets
anslagsframställning för budgetåret 1981/82 . Då man således inom en nära
framtid kan räkna med att ha ett bättre underlag för bedömning av bidragen
till Pingstförsamlingarnas ungdomsarbete och till de båda elevorganisationerna
finnér utskottet inte tillräckliga skäl att föreslå att riksdagen frångår
regeringens förslag till bidragsbelopp för nästa budgetår. Utskottet avstyrker
därför motion 1684.

Utskottet är inte heller berett förorda att riksdagen gör några uttalanden
i syfte att föregripa eller styra ungdomsrådets översynsarbete, varför utskottet
avstyrker motion 1689 om bidraget till Skytterörelsens ungdomsorganisation.

Statens ungdomsråd har haft att granska ansökningar från sjutton nya
organisationer, vilka begärt att bli bidragsberättigade. Ungdomsrådet föreslår
att tre av dem, nämligen Förbundet Aktiv ungdom, Kontaktnätet för
icke kommersiell kultur och VISIR:s (Vi som inte röker) ungdomsförbund,
blir bidragsberättigade fr. o .m. nästa budgetår.

Vid beräkningen av grundbidrag har även föredragande statsrådet räknat
medel för tre nya organisationer. Dessa är Aktiv ungdom och Kontaktnätet
samt Riksförbundet Unga musikanter.

Enligt motion 1246 bör VISIR:s ungdomsförbund godkännas som bidragsberättigad
ungdomsorganisation och tilldelas ett halvt grundbidrag.

Utskottet har vid sin behandling av anslagen Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer och Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
i betänkandet KrU 1979/80: 26 utgått från att Riksförbundet Unga
musikanter och Kontaktnätet för icke kommersiell kultur såsom föreslås i
budgetpropositionen fr. o. m. nästa budgetår kommer att ges stöd ur anslaget
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. Ut -

KrU 1979/80:28

skottet tillstyrker att medel beräknas under anslaget till de båda organisationerna.
Utskottet har inte heller någon erinran mot att Förbundet Aktiv
ungdom tas upp bland de bidragsberättigade ungdomsorganisationerna.

Utskottet är inte berett förorda att medel beräknas för ytterligare en ny
organisation nästa budgetår. Av detta skäl avstyrker utskottet motion
1246.

Vid riksdagens bifall till förslaget i propositionen kommer enligt utskottets
beräkning medelsbehovet för grundbidrag att uppgå till 18820000 kr.
Utskottet tillstyrker att ett förslagsanslag av 46315 000 kr. anvisas för
nästa budgetår.

I motion 1257 framhålls värdet av fritidsaktiviteter, i vilka barn och
föräldrar deltar tillsammans. Som exempel nämns idrotts- och nykterhetsorganisationer,
scoutrörelsen, de kristna samfunden samt Hem och skola.
Motionärerna föreslår att regeringen skall undersöka möjligheterna att i
bidragsgivningen till organisationer prioritera aktiviteter som riktar sig till
både barn och föräldrar.

Vad beträffar statsbidragssystemet för ungdomsorganisationerna
medger det goda möjligheter att anordna aktiviteter som utvecklar kontakterna
mellan barn och föräldrar. Även de statliga bidragen till andra organisationer
präglas av den grundläggande principen att bidragen inte skall
styra verksamhetens form och innehåll. Det ankommer således på berörda
organisationer att, utifrån egna värderingar, fastställa sina program. Värdet
av aktiviteter som är gemensamma för vuxna och barn har därvid
uppmärksammats. Som exempel kan nämnas att man inom idrottsrörelsen
satsat på ett handlingsprogram med mottot ”Idrott tillsammans på samma
villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar”.

Som tidigare nämnts har överväganden nyligen presenterats dels i fråga
om normer för bidrag till folkrörelser, dels beträffande bidragsgivningen
till studiecirkelverksamheten. De förslag som lagts fram präglas av en
strävan att uppnå enhetliga och enkla bidragssystem och så långt möjligt
komma ifrån specialdestinerade bidrag.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1257.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de ändringar av reglerna för bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet som förordats i
proposition 1979/80: 100,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motionerna 1979/80: 1246 och 1979/80: 1684 till Bidrag
lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 46315 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80:1689,

4. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1257.

KrU 1979/80:28

4. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 74 (s. 209) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
99 770000 kr.

5. Motioner om bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner. Under
denna punkt i betänkandet behandlar utskottet motionerna

1979/80:455 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1979/80: 454 - yrkas att riksdagen beslutar anvisa
35 000000 kr. för fritidsverksamhet i skolan,

1979/80: 506 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som
anförts i motion 1979/80: 282 - såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 30000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att bidraget bör utgå enligt i motionen förordade
riktlinjer.

(Yrkande 3 har utskottet behandlat i betänkandet KrU 1979/80: 26.)
Bakgrund

Riksdagen beslöt vid sina ställningstaganden till förslagen rörande reformeringen
av skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, KrU
1975/76:4 y, rskr 1975/76: 367) att ett särskilt bidrag till kommunerna skulle
införas fr. o. m. budgetåret 1977/78. Riksdagen anvisade 25 milj. kr. för
ändamålet under ett reservationsanslag benämnt Bidrag till allmän fritidsverksamhet
i kommuner (prop. 1976/77: 100, KrU 1976/77: 34. rskr 1976/
77: 175). Statsbidraget utbetalades till kommunerna och syftade till att
garantera ett utbud av fritidsverksamhet i huvudsak efter skoldagens slut.
Bidraget utgick enligt generella regler och beräknades på antalet elever i
grundskolan.

I 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78: 100) intog regeringen den
ståndpunkten att bidraget till allmän fritidsverksamhet inte längre skulle
utgå. Som motiv härför åberopade föredraganden dels en föreslagen förstärkning
av stödet till ungdomsorganisationerna, dels en omläggning av
statsbidraget till grundskolan. En majoritet i riksdagen anslöt sig till regeringens
uppfattning att bidraget borde slopas (KrU 1977/78: 20, rskr 1977/
78:261).

Därefter har riksdagen i enlighet med kulturutskottets förslag vid två
tillfällen, senast i maj 1979, avslagit motionsvis framförda yrkanden om
återinförande av bidraget.

KrU 1979/80:28

Motionerna

Som stöd för yrkandena i motion 506 (s) understryks skolans viktiga roll
i barnkulturarbetet samt föreningslivets möjligheter att erbjuda attraktiva
alternativ till det kommersiella fritidsutbudet.

Vidare anförs i motion 282 att under det år bidraget till allmän fritidsverksamhet
fanns föreningslivet hann utveckla en livlig verksamhet,
främst i form av eftermiddagsverksamhet för barn och ungdom. Bidraget
möjliggjorde glesbygdsverksamhet, aktiviteter i nybyggda bostadsområden,
temadagar, lovverksamhet och särskilda satsningar på föreningslösa
och handikappade barn och ungdomar. Föreningslivet var också i full gång
med en omfattande planering av olika verksamheter inför kommande år,
då den borgerliga majoriteten avvecklade bidraget.

Socialdemokraterna vill enligt motionen stryka under det stora behov
som finns när det gäller en ökad omsorg särskilt för de mindre barnen före
och efter skolan.

I många kommuner, därfritidshemsverksamheten inte hunnit byggas ut i
erforderlig utsträckning, utgör ett statsbidrag till fritidsverksamhet en förutsättning
för att barn och ungdomar skall kunna beredas både omsorg och
stimulerande aktiviteter då föräldrarna yrkesarbetar. Det är enligt motionärernas
mening även angeläget att föreningslivet känner att det har ett
starkt stöd från samhället för sin verksamhet bland barn och ungdom.

Av de redovisningar som kommunerna lämnat in till statens ungdomsråd
framgår - heter det vidare i motionen - att verksamheten genomgående
har upplevts som mycket positiv. Den resurs som statsbidraget utgjorde
var för flertalet kommuner en förutsättning för att aktiviteter inom den
allmänna fritidsverksamheten i större utsträckning skulle kunna komma i
gång. Behovet av aktiviteter visade sig vara mycket större än man kunnat
förutse, och deltagandet har därför varit stort.

I motion 454 (vpk) anförs som motivering för yrkandet i följdmotion 455
att slopandet av statsbidraget har fått svåra följder för kommunerna som
nu själva måste finansiera de verksamheter som tidigare igångsatts med
statliga medel. Enligt motionärerna bör statsbidraget återinföras och höjas
med 10 milj. kr. för att underlätta för kommunerna att bygga ut fritidsverksamheten.

Utskottet

Regeringen gav i mars 1979 statens ungdomsråd i uppdrag att utreda i
vilken utsträckning föreningslivet medverkar i samlad skoldag och i allmän
fritidsverksamhet. I utredningsarbetet deltar även skolöverstyrelsen och
Svenska kommunförbundet. Ungdomsrådet har i avvaktan på ställningstaganden
till utredningsarbetet inte aktualiserat något nytt anslag till allmän
fritidsverksamhet för nästa budgetår. Med hänsyn härtill och till kravet på

KrU 1979/80:28

restriktivitet i fråga om ökade statliga utgifter avstyrker utskottet förslagen
i motionerna 455 och 506 om återinförande nästa budgetår av statligt bidrag
till allmän fritidsverksamhet i kommuner.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1979/80:455 och 1979/80: 506
yrkandena 1 och 2.

6. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Regeringen
har under punkt B 75 (s. 210—211) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2 155 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 504 av Elisabeth Fleetwood (m) och Blenda Littmarck (m) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen genomför en successiv utbyggnad
av den i motionen skisserade SANT-verksamheten inom de redan föreslagna
ramarna för förebyggande av missbruk,

1979/80:1249 av Elver Jonsson (fp) och Börje Stensson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ANT-verksamheten
vid iänsskolnämnderna särskilt uppmärksammas och att arbetsmöjligheterna
för ANT-kontaktpersonerna säkras.

Utskottet

Regeringens förslag innebär en ökning av detta anslag med 414000 kr. I
ökningen ingår 250000 kr. som för innevarande budgetår anvisats under
socialdepartementets huvudtitel till vissa projekt för ANT-verksamheten
(alkohol, narkotika, tobak) inom skolan. Dessa medel förordas alltså bli
överförda till förevarande anslag.

Sedan 1969 finns vid Iänsskolnämnderna s.k. ANT-kontaktpersoner
med uppgift att i resp. län stödja ANT-verksamheten inom undervisning
och elevvård. I motion 1249 understryks vikten och värdet av en intensifiering
av kampen mot alkohol, narkotika och tobak inom skolsektorn.
Motionärerna anser det angeläget att regeringen särskilt uppmärksammar
ANT-verksamheten vid Iänsskolnämnderna och att arbetsmöjligheterna
för kontaktpersonerna säkras.

I motion 504 framhålls att det är väsentligt att man i den förebyggande
verksamheten prövar flera och nya vägar för att uppnå bästa möjliga
effekt. Motionärerna redogör för en försöksverksamhet inom Stockholms
län med s. k. SANT-utbildning. Denna utbildning vänder sig till elever som
utvalts att upplysa jämnåriga kamrater om skadeverkningar av sniffning
samt alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. Yrkandet i motionen syftar till

KrU 1979/80:28

att möjliggöra en utbyggnad av SANT-verksamheten genom att använda
medel inom de ramar som föreslagits av regeringen för förebyggande av
missbruk.

De medel som hittills anvisats under socialhuvudtiteln för ANT-verksamhet
har fördelats av skolöverstyrelsen. Avsikten är att medlen sedan
de förts över till nu förevarande anslag skall fördelas av Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Utskottet har erfarit att CAN
har för avsikt att anordna en konferens med deltagande av bl. a. ANTkontaktpersoner.
Syftet med konferensen är att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte,
att stimulera utvecklingen av ANT-verksamheten samt ge vägledning
för CAN:s överväganden om medelsfördelningen.

Socialutskottet behandlade i sitt av riksdagen godkända betänkande
1979/80:31 om alkoholpolitik och missbruksvård frågan om åtgärder på
skolans område och hänvisade därvid bl. a. till att sådana åtgärder får
prövas av ett av utskottet förordat samordningsorgan. Enligt vad som
framgår av betänkandet bör samordningsorganet initiera och planlägga
arbetet för ytterligare åtgärder inom det alkoholpolitiska området och
pröva upprättandet av ett mera långsiktigt åtgärdsprogram. Ledande tjänstemän
från berörda departement samt cheferna för vissa statliga myndigheter,
bl. a. socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, förutsätts ingå i samordningsorganet.

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning om vikten av att goda
betingelser skapas för missbruksupplysning i skolan. Enligt utskottets
uppfattning har CAN med sin rika erfarenhet av upplysningsverksamhet
och sin breda förankring inom organisationslivet goda förutsättningar att
aktivt verka för att de satsningar som görs med inriktning på skolan ger
bästa möjliga resultat. Utskottet utgår från att CAN med uppmärksamhet
kommer att följa ANT-kontaktpersonernas arbete, samtidigt som man
studerar nya vägar av typ SANT-verksamhet i informations- och opinionsbildningsarbetet.
Med all sannolikhet kommer missbruksupplysningen i
skolans verksamhet även att få en framträdande plats i det förordade
samarbetsorganets arbete.

Av anförda skäl finner utskottet det inte erforderligt att riksdagen tar
några initiativ beträffande ANT-verksamheten vid länsskolnämnderna.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår motion 1249. Utskottet vill
inte heller förorda att riksdagen begär att en successiv utbyggnad av
SANT-verksamheten kommer till stånd, varför även motion 504 avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 2 155 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:504.

3. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1249.

KrU 1979/80:28

7. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 76 (s. 211-212) och hemställer att

riksdagen till Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer
m.fl. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 15629000 kr.

Stockholm den 10 april 1980

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp). Tyra
Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s). Olle Eriksson (c), Lars Ahlmark
(m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Bertil Hansson (fp), IngMarie
Hansson (s). Maja Bäckström (s) och Sten Sture Paterson (m).

Reservationer

1. Statsbidrag till VISIR:s ungdomsförbund (punkt 3, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Ing-Marie Hansson och Maja Bäckström (alla s) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet är” och
slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Enligt gällande förordning ankommer det på regeringen att förklara
ungdomsorganisation berättigad till statsbidrag. I motion 1246 har framhållits
att VISIR:s ungdomsförbund, som f. n. har ca 10 000 medlemmar, väl
uppfyller de krav som ställs på en ungdomsorganisation för erhållande av
statsbidrag. Organisationen har av ungdomsrådet föreslagits bli statsbidragsberättigad.
Utskottet vill för egen del framhålla att förbundet bedriver
en verksamhet som är mycket betydelsefull för folkhälsan. Utskottet
tillstyrker att under förevarande anslag för nästa budgetår beräknas medel
till ett halvt grundbidrag till VISIR:s ungdomsförbund.

Vid riksdagens bifall till förslaget om ett halvt grundbidrag till VISlR:s
ungdomsförbund och i övrigt till vad som föreslagits under förevarande
punkt i propositionen kommer enligt utskottets beräkning medelsbehovet
för grundbidrag att uppgå till 18 967 500 kr. För det samlade medelsbehovet
under anslaget bör enligt utskottets mening för nästa budgetår anvisas ett
förslagsanslag av 46 315 000 kr.

KrU 1979/80:28

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och
motion 1979/80: 1246 samt med avslag på motion 1979/80: 1684
till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
46315000 kr.,

2. Anvisande av medel till allmän fritidsverksamhet (punkt 5)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Catarina Rönnung, Ing-Marie Hansson och Maja Bäckström (alla s) anser
att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Den socialdemokratiska regeringens proposition våren 1976 om skolans
inre arbete (prop. 1975/76: 39) innefattade också ställningstaganden till
barnstugeutredningens förslag i betänkandet Barns fritid. Därmed markerade
den dåvarande regeringen sin helhetssyn på uppväxtmiljön för barn
och ungdomar där både fritiden och skolan är av stor betydelse. Genom
den gemensamma behandlingen av såväl skola som fritid fick propositionen
karaktären av en barn- och ungdomspolitisk reform även om förnyelsen
av skolans inre arbete kom att stå i förgrunden. Ett konkret uttryck för
socialdemokraternas strävan att förbättra uppväxtmiljön för barn och ungdomar
var införandet av ett stöd på 25 milj. kr. till allmän fritidsverksamhet
i kommuner. Detta stöd tilldelades kommunerna under budgetåret
1977/78.

Statsbidraget var i första hand avsett som stöd och stimulans till föreningslivets
verksamhet. Först när föreningslivet inom en kommun saknade
möjligheter att påta sig sådan verksamhet skulle bidraget få användas
till kommunal fritidsverksamhet.

I 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78: 100) föreslog den dåvarande
borgerliga trepartiregeringen att bidraget skulle slopas. Socialdemokraterna
yrkade avslag på detta förslag, som av dem betecknades som en avveckling
av en viktig del i SI A-reformen. Ett stort antal föreningar som
engagerats i verksamheten stödde kravet att anslaget skulle finnas kvar.
Genom uppvaktningar och andra kraftfulla opinionsyttringar krävdes ett
fortsatt statligt stöd. Den borgerliga riksdagsmajoriteten drev dock igenom
regeringens förslag.

Under det år bidraget fanns hann föreningslivet utveckla en livlig verksamhet,
främst i form av eftermiddagsverksamhet för barn och ungdom.
Bidraget möjliggjorde glesbygdsverksamhet, aktiviteter i nybyggda bostadsområden,
temadagar, lovverksamhet och särskilda satsningar på föreningslösa
och handikappade barn och ungdomar. Föreningslivet var också
i full gång med en omfattande planering av olika verksamheter inför
kommande år då den borgerliga majoriteten avvecklade bidraget.

Utskottet vill stryka under det stora behov som finns när det gäller en

KrU 1979/80:28

ökad omsorg särskilt för de mindre barnen, före och efter skolan. Genom
att samhället satsar resurser på attraktiva fritidsaktiviteter ökar möjligheterna
att aktivera barn och ungdomar och kanalisera deras verksamhetslust
och initiativförmåga. Ett engagemang på fritiden kan i många fall
betyda att barn och ungdomar får bestående fritidsintressen. Ungdomar
som tidigt kommer med i någon föreningsaktivitet har större benägenhet
till föreningsengagemang senare i livet.

I många kommuner, där fritidshemsverksamheten inte hunnit byggas ut i
erforderlig utsträckning, utgör ett statsbidrag till fritidsverksamhet en förutsättning
för att barn och ungdomar skall kunna beredas både omsorg och
stimulerande aktiviteter då föräldrarna yrkesarbetar. Det är enligt utskottets
mening även angeläget att föreningslivet känner att det har ett starkt
stöd från samhället för sin verksamhet bland barn och ungdom.

Av de redovisningar som kommunerna inlämnat till statens ungdomsråd
framgår att verksamheten genomgående har upplevts som mycket positiv.
Den resurs som statsbidraget utgjorde var för flertalet kommuner en förutsättning
för att aktiviteter inom den allmänna fritidsverksamheten i större
utsträckning skulle kunna komma i gång.

Behovet av aktiviteter visade sig vara mycket större än man kunnat
förutse, och deltagandet har därför varit stort främst bland elever på lågoch
mellanstadiet. De elever som deltagit har över lag varit mycket positiva
till verksamheten. Att många elever, som inte tidigare deltagit i organiserad
verksamhet, aktiverats ses som speciellt tillfredsställande.

Skolans roll i barnkulturarbetet framhålls i olika sammanhang. Utskottet
vill kraftigt understryka detta. Barnkulturarbetet får enligt utskottets mening
inte begränsas till skolan. Det handlar i hög grad om att under
elevernas fritid ge dem möjligheter att ta del av kulturella aktiviteter som
grund för ett aktivt fortsatt engagemang, inte minst är det angeläget att
samhället, t. ex. genom föreningslivet, erbjuder attraktiva alternativ till det
kommersiella fritidsutbudet. Dessa insatser skulle förstärkas om statsbidraget
till allmän fritidsverksamhet åter infördes.

Med hänsyn till det angelägna i den allmänna fritidsverksamheten, som
är en väsentlig del i den helhetssyn som kännetecknade SIA-beslutet, bör
enligt utskottets mening statsbidraget till allmän fritidsverksamhet återinföras
budgetåret 1980/81. Utskottet föreslår därför att ett särskilt bidrag till
allmän fritidsverksamhet i kommunerna införs i statsbudgeten för budgetåret
1980/81. Statsbidraget bör uppgå till 30 milj. kr. Bidraget bör utgå
enligt de riktlinjer som riksdagen fastställde våren 1977 (KrU 1976/77: 34)
dock med det tillägget att bidraget också bör utnyttjas för att stimulera
kulturella aktiviteter för barn i föreningslivets regi. Vid bidragsgivningen
bör således eftersträvas ett så allsidigt utbud som möjligt, med en prioritering
av ideella organisationer som inriktar sina insatser på kulturaktiviteter
för barn och ungdomar.

KrU 1979/80:28

Vad utskottet nu anfört innebär att utskottet tillstyrker motion 506. Vid
riksdagens bifall härtill blir även motion 455 i huvudsak tillgodosedd.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:455 och med bifall
till motion 1979/80:506 yrkandena I och 2 till Bidrag till allmän
fritidsverksamhet i kommuner för budgetåret 1980/81 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 30000000
kr. att disponeras enligt de i sistnämnda motion förordade riktlinjerna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980