KrU 1979/80: 27

Kulturutskottets betänkande
1979/80: 27

med anledning av proposition 1979/80: 100 såvitt gäller den för televerket
avsedda medelsanvisningen till radio och television jämte motioner Propositionen Regeringen

har i proposition 1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Radio och television, s. 66-91, föreslagit riksdagen
bl. a. att

dels godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar för
televerket,

dels medge regeringen bemyndigande att av konjunkturmässiga eller
andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna totala investeringsmedel
till televerket.

De förslag beträffande radio och television som regeringen i övrigt lagt
fram i budgetpropositionen, bilaga 12, har utskottet behandlat i betänkandet
KrU 1979/80:24.

I propositionen behandlas bl. a. frågan om A M-lj u d rad iosändningar
på mellan-och långvågsbanden. Televerket har i denna fråga
anfört att nu befintliga sändare av detta slag är så gamla att man måste ta
ställning till frågan om de skall ersättas och i så fall på vilket sätt detta skall
ske. Televerket anger fem alternativ:

A. Nedläggning av samtliga fyra nuvarande stationer, belägna i Stockholm,
Göteborg, Motala och Hörby, vilket skulle ge driftbesparingar om ca
4 milj. kr. per år.

B. Nuvarande fyra stationer bibehålls och renoveras. Investeringskostnaderna
beräknas till 15—20 milj. kr. och driftkostnaderna till ca 3,5 milj.
kr. per år.

C. På sikt en sändarstation, vilket skulle medföra en investeringskostnad
om ca 13 milj. kr. och driftkostnad om ca 1.7 milj. kr. per år.

D. På sikt två sändarstationer. Investeringskostnaderna uppgår till ca 29
milj. kr. och driftkostnaderna till 3,5 milj. kr. per år.

E. På sikt tre sändarstationer, varvid investeringskostnaderna beräknas
uppgå till 44 milj. kr. och driftkostnaderna till ca 5 milj. kr. per år.

Televerket förordar att alternativ D genomförs.

Televerkets investeringskostnader budgetåret 1980/81 beräknas i propositionen
till 85,7 milj. kr. och dess driftkostnader till 214,5 milj. kr. Beloppen
är lägre än vad televerket föreslagit i sin anslagsframställning vilket
såvitt gäller investeringsmedlen bl. a. beror på att föredragande statsrådet
inte varit beredd att tillstyrka televerkets planer på en utbyggnad av AMsändare.
Beträffande de nu befintliga sändarstationerna för AM i Stock1
Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 27

KrU 1979/80: 27

holm, Göteborg och Motala har statsrådet räknat med en nedläggning
redan under budgetåret 1980/81 och som följd därav med en minskning av
de av televerket beräknade driftkostnaderna med 3 milj. kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 1233 av Georg Andersson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att lägga ned AMsändarna
i Stockholm, Göteborg och Motala,

1979/80: 1237 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om en översyn av
effekterna av en nedläggning av AM-sändningar i Sverige,

1979/80: 1677 av Torsten Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om att lägga ned AM-sändarna i Motala, Stockholm
och Göteborg,

1979/80: 1687 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att driften vid de fyra AM-stationerna får fortsätta tills vidare i
avvaktan på den utredning som begärs under punkt 2.

2. att anhålla att regeringen skyndsamt låter utreda hur Sveriges behov
av mellan- och långvågssändare bör täckas i framtiden och i denna utredning
låter representanter för följande berörda intressenter ingå: UD, försvarsdepartementet,
televerket, utlandsradion, riksradion m. fl.

I motion 1233 uttalas att ett bifall till förslaget om nedläggning av tre
AM-sändare skulle få omfattande konsekvenser.

Möjligheterna att ta emot svenska ljudradioprogram i grannländerna
skulle minska avsevärt. Detta gäller både P 1 och utlandsprogrammen.
Möjligheterna att ta emot väderrapporter i Östersjön och Nordsjön skulle
också kraftigt försämras. Det blir också betydligt svårare att behålla sändningsresurser
för att av försvarsberedskapsskäl nå utanför landets gränser.

Med hänsyn till de negativa konsekvenserna, bl. a. för de nordiska
grannländerna och för dem som har sin sysselsättning inom fiske och
sjöfart, är motionärerna inte beredda att tillstyrka regeringens förslag om
nedläggning av de tre AM-sändarna i Stockholm, Göteborg och Motala.
Motionärerna anser att hela frågan om det framtida AM-nätet bör utredas
och belysas i ett sammanhang innan några beslut kan fattas.

Det i motion 1237 framförda yrkandet motiveras på följande sätt.

En nedläggning av AM-sändarna skulle medföra en väsentlig försämring
inte bara för nordbor som lyssnar på svenska radiosändningar utan också

KrU 1979/80:27

3

för lyssnare på andra sidan Östersjön. Sveriges Radios utlandsprogram,
som sänds på flera olika språk, avlyssnas bl. a. av ca 1 000000 innevånare i
Sovjet. Utlandsprogrammen är beroende av AM-sändarna för att få kvalitet
på sändningarna. I länder med förtryck, censur och övergrepp mot
mänskliga rättigheter som just Sovjet är det viktigt att nå ut med sändningar
från demokratiska länder. Sveriges Radio får 50000 brev per år från
människor i andra länder som lyssnar till utlandssändningarna.

En annan betydelsefull om än mindre grupp som får en väsentlig del av
sin dagliga information via AM-sändarna är alla som ägnar sig åt fiske och
sjöfart i våra svenska farvatten. Dessa yrkesgrupper får naturligtvis också
mycket av sin information över andra sändare men har av tradition haft
AM-sändarna som sin fasta lyssnarpunkt.

En annan aspekt på AM-sändarnas betydelse hör samman med de försvarspolitiska
och beredskapspsykologiska behoven. Det har ansetts absolut
nödvändigt ur dessas synpunkter att våra radioprogram skall kunna
avlyssnas på mellanvåg eftersom spridningen är mycket bättre än FMsändarnas.
Det är också från deras synpunkter betydelsefullt att under
sådana förhållanden lyssnare utanför vårt lands gränser kan följa radiosändningar
från Sverige över AM-sändarna.

Sedan några år tillbaka har Sverige internationellt arbetat för att få
disponera frekvenser för AM-sändarna. Skulle propositionens förslag vinna
gehör att lägga ned AM-sändarna i Göteborg, Stockholm och Motala
utan att investeringar görs i nya sändare kan vi icke räkna med att behålla
frekvenserna. De kommer snabbt att utnyttjas av andra staters radioföretag.

Sedan några år tillbaka har man från televerket påtalat behovet av att
ersätta de nu befintliga AM-sändarna med tre nya sändare, en i Skåne, en
på Gotland och en i Kiruna. Framställningen har emellertid lämnats utan
åtgärd. Det är angeläget utifrån ovan nämnda synpunkter att få en bättre
genomlysning av effekterna av nedläggning av AM-sändningarna innan
några förändringar görs. Regeringen bör därför göra en översyn av frågan.

Motiveringen för det i motion 1677 framställda avslagsyrkandet beträffande
AM-sändarna sammanfaller i stor utsträckning med vad som anförts
i motion 1237. Därutöver har anförts bl. a. följande.

AM-sändaren i Motala, som sänder på långvåg och som därför också
hörs under den ljusa tiden på dygnet, har utöver radioprogrammen också
ansvaret för utsändandet av de frekvenser och informationer som de
vetenskapliga institutionerna runtom i vårt land behöver för att utföra sina
arbeten och observationer, ofta i samspel med andra motsvarande institutioner
i världen.

Motionären har också framhållit att ett nedläggande av ifrågavarande
sändare skulle gå stick i stäv med de målsättningar om ett utökat informationsutbyte,
som Sverige skrivit under bl. a. i Helsingforskonferensens
dokument om säkerhetsfrågorna i Europa.

KrU 1979/80: 27

4

Konsekvenserna av den föreslagna nedläggningen av tre AM-sändare
beskrivs i motion 1687 på följande sätt.

Förslaget innebär i praktiken att Sverige avsäger sig rätten att sända
radioprogram till kringliggande länder i Europa på de våglängder som kan
avlyssnas av de flesta.

Dessutom försvinner möjligheten att med ett fatal sändare via mellanoch
långvågen täcka stora delar av Sverige på ett sätt som kan tas emot på
de flesta portabla, batteridrivna mottagare.

Förslaget i propositionen är av stor principiell betydelse med både
inrikes- och utrikespolitiska samt beredskapsmässiga konsekvenser. Om
beslutet blir av försvinner Sverige från lång- och mellanvågsbanden efter
1985 och lär ej kunna komma tillbaka under detta sekel.

I motionen redovisas vidare utförligt synpunkter på betydelsen av AMsändare
i Europa. Sammanfattningsvis uttalas att förslaget — om det går
igenom - innebär att det neutrala Sveriges röst kommer att försvinna från
de mest avlyssnade radiobanden i Europa. Frekvenserna kommer att tas
över av andra och det blir svårt om inte omöjligt att komma igen senare.

Avgivna yttranden m. m.

Utskottet har i fråga om AM-sändarna inhämtat yttrande från försvarsutskottet
(se bilaga till detta betänkande).

Försvarsutskottet har i sin tur inhämtat yttranden i denna fråga från
bl. a. televerket, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och Sveriges
Radio AB. Innehållet i dessa yttranden redovisas i försvarsutskottets
yttrande.

Utöver de till försvarsutskottet ingivna yttrandena har kulturutskottet
haft tillfälle att ta del av en av rådet för allmän metrologi till industridepartementet
ställd skrivelse angående långvågssändaren i Motala och dess
betydelse som normalfrekvenssändare samt en inom televerkets radiodivision
upprättad promemoria i samma ämne. Vidare har vissa skrivelser
angående AM-sändarna kommit in till utskottet.

Utskottet

Vad som anförts såväl i motionerna 1233, 1237, 1677 och 1687 som i de
yttranden och skrivelser som utskottet redovisat i det föregående ger enligt
utskottets mening starkt stöd för uppfattningen att det behövs tid för
ytterligare överväganden av frågan om en nedläggning av AM-sändarna i
Stockholm, Göteborg och Motala. Utskottet anser därför att dessa sändare
bör behållas i drift även under budgetåret 1980/81. Därigenom får regeringen
tid att ytterligare överväga och för riksdagen redovisa sin syn på
behovet av AM-ljudradiosändningar på mellan- och långvågsbanden och
hur detta behov i framtiden skall tillgodoses. Utskottet anser att riksdagen

KrU 1979/80: 27

5

som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet nu anfört med
anledning av motionerna 1233, 1237, 1677 och 1687.

Den ståndpunkt som utskottet härmed intagit påverkar utskottets bedömning
av televerkets medelsbehov för nästa budgetår såvitt gäller radiooch
TV-verksamheten. Utskottet anser att till televerkets driftkostnader
bör beräknas 3 milj. kr. mer än som angivits i propositionen. I övrigt har
vad som anförts och föreslagits i propositionen i den del den behandlats i
detta sammanhang inte gett utskottet anledning till erinringar eller särskilda
uttalanden. Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen ger regeringen det i
propositionen angivna bemyndigandet beträffande televerkets investeringsmedel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionerna 1979/80: 1233 yrkande 2,
1979/80: 1237, 1979/80: 1677 och 1979/80: 1687 anfört om AMljudradiosändningar
på mellan- och långvågsbanden,

2. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och vad
utskottet anfört godkänner av utskottet angivna förslag till medelsberäkningar
för televerket,

3. att riksdagen medger regeringen bemyndigande att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna
totala investeringsmedel till televerket.

Stockholm den 27 mars 1980

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Kerstin Anér (fp). Tyra Johansson (s), Lars-lngvar Sörenson
(s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m). Catarina Rönnung
(s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Ing-Marie Hansson (s), Börje Stensson (fp) och Gunnel
Liljegren (m).

KrU 1979/80:27

6

Försvarsutskottets yttrande Bilaga

1979/80:2 y

över förslag i budgetpropositionen om nedläggning av vissa rundradiosändare
jämte motioner

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 12 februari 1980 beslutat anhålla att försvarsutskottet
snarast yttrar sig över förslag i budgetpropositionen bilaga 12 (s.
84—85) om nedläggning av sändarstationer för AM i Stockholm, Göteborg
och Motala samt motionerna 1979/80: 1233 yrkandet 2, 1237, 1677 och
1687.

Utskottet

Inför en internationell konferens i Genéve 1975 om sändningsfrekvenser
på långvågs- och mellanvågsbanden gav regeringen direktiv om att televerket
skulle eftersträva frekvenstilldelningar för täckning av kringliggande
havsområden, övriga Norden samt närliggande delar av Europa i övrigt.
Enligt televerkets uppfattning tilldelades Sverige frekvenser som svarar
mot detta mål.

Frågan om resurser för svenska ljudradiosändningar på långvåg och
mellanvåg har behandlats i televerkets och Sveriges Radios anslagsframställningar
sedan år 1976. Utbyggnad med nya sändare enligt olika alternativ
har föreslagits av de båda företagen i samråd.

1 1980 års budgetproposition (bil. 12 s. 68) redovisas förslag av televerket
om en planering för att Sverige på sikt skall ha en mellanvågssändare i
Skåne och en långvågssändare på Gotland. Verket har föreslagit att en ny
mellan vågsstation i Skåne skall börja uppföras budgetåret 1980/81.

Efter nedläggning år 1978 av långvågssändaren i Luleå och mellanvågssändarna
i Sundsvall, Östersund och Falun finns f. n. mellanvågssändare i
Stockholm, Göteborg och Hörby samt en långvågssändare i Motala. För
rundradiosändningar, utöver FM-sändningar, finns dessutom kortvågsstationer
i Hörby och Karlsborg. Sändarna i Stockholm, Göteborg och Hörby
kan vara i drift längst till år 1985. Långvågssändaren i Motala bedömer
televerket kunna vara i bruk åtminstone till 1980-talets slut.

1 budgetpropositionen (bil. 12. s. 84-85) förklarar föredragande statsrådet
att han inte är beredd att tillstyrka televerkets planer på en utbyggnad
av sändare i Skåne och på Gotland. För att spara driftmedel har han räknat
med att de nämnda sändarstationerna i Stockholm, Göteborg och Motala
skall läggas ned redan under budgetåret 1980/81.

Ifrågavarande fyra motioner syftar till att några sändare för långvåg och

KrU 1979/80: 27

7

Bilaga

mellanvåg inte skall läggas ned förrän man närmare har studerat Sveriges
framtida behov av sådana sändare.

Utskottet har inhämtat uppgifter i denna fråga bl. a. från televerket,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och Sveriges Radio AB.

En nedläggning av ljudradiosändningarna på långvåg och mellanvåg i
Sverige innebär enligt televerket (PM 1980-02-13, kompletterad 1980-02-19)
bl. a.

- att möjligheterna att ta emot svenska ljudradioprogram i grannländerna
minskar avsevärt (gäller såväl P1 som utlandsprogram)

- att möjligheterna att ta emot väderrapporter i Östersjön och Nordsjön
minskar avsevärt

- att möjligheterna att bibehålla sändningsresurser för att av försvarsberedskapsskäl
kunna nå såväl utanför landets gränser som till ockuperat
område inom landet minskar avsevärt

- att möjligheterna att på lång sikt bibehålla de år 1975 erhållna sändningsfrekvenserna
minskar avsevärt

- att Sverige intar en unik position i världen genom att frånhända sig
möjligheterna att använda lång- och mellanvåg. Såväl i Norge och Danmark
som i många andra länder sker en omfattande utbyggnad.

Televerket har redovisat täckningsområdena för nuvarande långvågsoch
mellan vågssändare.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (PM 1980-02-18) har i denna
fråga sammanfattningsvis uttalat att det i en allvarlig kris- eller krigssituation
är särskilt viktigt att informationen från vårt land når befolkningen i
vår nära omvärld. Det kan inte ske med kortvågssändare men med mellanoch
lång vågssändare. Om delar av vårt land skulle ockuperas av en angripare.
är mellan- och långvågssändarna enligt beredskapsnämnden av stor
betydelse för möjligheterna att nå befolkningen i de inneslutna områdena.

Sveriges Radio har i två promemorior (1980-02-18 och 1980-02-22) redovisat
beredskapsaspekter på frågan och på kartskisser angett täckningsområdena
för bl. a. de föreslagna nya sändarna i Skåne och på Gotland.
Företaget anser att betydelsen av ifrågavarande sändare för att möjliggöra
information till lyssnare i utlandet samt som reserv för och komplettering
till FM-nätet bör tas upp inom ramen för pågående utredningsarbete. Den
föreslagna utbyggnaden i Skåne och på Gotland framhålls som angelägen
från totalförsvarssynpunkt. Frågan har behandlats vid sammanträde med
radiochefens rådgivande nämnd för beredskapsfrågor den 29 januari 1980.

Sveriges Radio uttalar vidare att kapacitet för AM-sändningar bör behållas
tills man har beslutat om ersättning med nya sändare. Av nuvarande
stationer ger företaget långvågssändaren i Motala högsta prioritet.

Försvarsutskottet anser att säkerhetspolitiska synpunkter måste beaktas
när man prövar om återstående sändarstationer för långvåg och mellanvåg

KrU 1979/80:27

8

Bilaga

kan läggas ned och om nya sändare bör byggas. Enligt utskottets mening
bör skapas rådrum för en prövning som kan leda till en helhetssyn på
sändarbehov, finansiering m. m., grundad på säkerhetspolitiska, ekonomiska
och andra synpunkter. Från säkerhetspolitisk synpunkt är det angeläget
att sändarstationen i Motala behålls tills en sådan prövning har skett.
Enligt utskottets mening bör möjligheterna till AM-sändningar behållas
även på sikt.

Stockholm den 28 februari 1980

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström
(s), Gunnar Oskarson (m), Roland Brännström (s), Ulla Ekelund (c), Åke
Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Evert Hedberg (s), Anders Gernandt
(c), Karl-Erik Svartberg (s), Eric Hägelmark (fp), Anita Johansson (s),
Eivor Nilson (c) och Margit Jonsson (fp).

Avvikande mening

av Eric Holmqvist, Gudrun Sundström, Roland Brännström, Åke Gustavsson,
Evert Hedberg, Karl-Erik Svartberg och Anita Johansson (alla s)
som anser att sista stycket i utskottets anförande bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet anser att säkerhetspolitiska synpunkter måste beaktas
när man prövar om återstående sändarstationer för långvåg och mellanvåg
kan läggas ned och om nya sändare bör byggas. Enligt utskottets mening
bör skapas rådrum för en prövning som kan leda till en helhetssyn på
sändarbehov, finansiering m. m., grundad på säkerhetspolitiska, ekonomiska
och andra synpunkter. Från säkerhetspolitisk synpunkt är det angeläget
att man inte avhänder sig möjligheten att behålla ifrågavarande sändare
förrän en sådan prövning har skett. Enligt utskottets mening bör
möjligheterna till AM-sändningar behållas även på sikt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980