KrU 1979/80:26

Kulturutskottets betänkande
1979/80:26

med anledning av proposition 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete jämte motioner Utskottet

behandlar i detta betänkande

dels de förslag sorn lagts fram i följande avsnitt av budgetpropositionen,
bilaga 12 (utbildningsdepartementet), nämligen

Allmänna kulturändamål,

Teater, dans och musik,

Film,

Dagspress och tidskrifter (dock endast anslaget Stöd till kulturtidskrifter1),

Litteratur och folkbibliotek,

Bildkonst,

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar,

Kulturellt utbyte med utlandet,

Nordiskt kulturellt samarbete (utom anslaget Nordiska ministerrådets
kulturbudget),

dels motioner med anknytning till de nu angivna delarna av propositionen.

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet.

I bilaga lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika motionerna
behandlas.

NIONDE HUVUDTITELN
Allmänna kulturändamål

1. Statens kulturråd: Förvaltningskostnader. Regeringen har i proposition
1979/80: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkt B I (s. 13—
15) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 9607 000 kr.

' Övriga anslag under denna rubrik behandlas av konstitutionsutskottet.
1 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 26

KrU 1979/80:26

2

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 1239 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kulturrådets hittillsvarande
verksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att
förbättra den politiska representationen i styrelse och nämnder,

1979/80: 1256 av Gertrud Sigurdsen (s) och Mats Hellström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att kulturrådets kulturstöd skall utdelas efter ansökningars
innehåll och de förutsättningar sökanden bedöms ha att genomföra verksamheten.

Utskottet

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till medelsanvisning
under detta anslag.

I motion 1239 hemställs om en översyn av kulturrådets hittillsvarande
verksamhet. Motionärerna framför bl. a. synpunkter på värdet av kulturrådets
anslagsframställningar som ett funktionsdugligt prioriteringsinstrument.

Utskottet avstyrkte ett i huvudsak motsvarande yrkande förra året med
motiveringen att utskottet förutsatte att kulturrådet fortlöpande övervägde
sina arbetsformer och prövade hur verksamheten bäst skall bedrivas för att
rådet skall kunna fylla sin uppgift (KrU 1978/79:24). Utskottet har erfarit
att man inom kulturrådet inlett en översyn av rådets organisation. Den
berör bl. a. frågor som gäller verksamhetsområde, kansliorganisation samt
arbetsformer i styrelse och nämnder. Även principfrågor beträffande petitaarbetet
övervägs f. n. inom kulturrådet.

I sammanhanget bör också uppmärksammas att riksdagens revisorer i
sin granskningsplan tagit upp ett ärende med syfte att undersöka om
kulturrådet bedriver sin verksamhet i enlighet med statsmakternas intentioner
samt med beaktande av krav på administrativ effektivitet och god
hushållning med tilldelade medel.

Mot den angivna bakgrunden finner utskottet det inte påkallat att riksdagen
anhåller hos regeringen om en översyn av kulturrådets verksamhet.
Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motionen.

Det andra yrkandet i motionen syftar till åtgärder för att förbättra den
politiska representationen i rådets styrelse och nämnder.

Redan i samband med statsmakternas beslut om kulturrådets inrättande
(prop. 1974: 28, KrU 1974: 15, rskr 1974: 248) behandlade utskottet frågan
om det parlamentariska inslaget i rådets styrelse. Utskottet uttalade sig
därvid för att styrelsen skulle ges ett parlamentariskt inslag med företrädare
för olika politiska partier, vilket riksdagen på utskottets förslag som sin

KrU 1979/80:26

3

mening gav till känna för regeringen. Med anledning av en motion vid
riksmötet 1975/76 om allsidig politisk sammansättning av kulturrådets styrelse
och nämnder erinrade utskottet i sitt betänkande KrU 1975/76:29 om
nyss nämnda uttalande.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att ett parlamentariskt
inslag i kulturrådets styrelse är önskvärt. Någon särskild anhållan
hos regeringen med anledning av yrkande 2 i motion 1239 är utskottet
emellertid inte berett förorda. Med hänsyn härtill och med erinran om den
pågående översynen av kulturrådets organisation avstyrker utskottet även
detta yrkande i motion 1239.

I motion 1256 framförs invändningar mot kulturrådets principer för
fördelningen av vissa bidrag. Motionärerna gör gällande att rådet i allt
högre grad fördelar diverse småbidrag till s. k. små och lokala initiativ och
att rådet därvid utesluter riksorganisationer och deras regionala och lokala
led ur fördelningen.

Kulturrådet handlägger ett stort och ökande antal bidragsärenden. Under
budgetåret 1978/79 behandlades sammanlagt ca 4 100 ansökningar som
föranledde beslut om bidrag. Bidragsgivningen regleras i ett antal förordningar
som utfärdats av regeringen. Därtill har kulturrådet - i enlighet med
bestämmelser som givits i förordningar — fastställt särskilda regler, s. k.
stödordningar, och tillämpningsföreskrifter avseende vissa stödformer.

En av de stödformer som torde åsyftas i motion 1256 är de utrustningsbidrag
som under ett par år fördelats av kulturrådet till små kulturföreningar
utan stöd i riksorganisationer eller annat stöd. Det framgår av budgetpropositionen
att kulturrådet inte kommer att tilldelas några medel för detta
ändamål under 1980.

En annan fråga som tas upp i motionen är fördelningen av stödet till
kulturtidskrifter. Beträffande principerna för bidragsfördelningen har delade
meningar rått mellan rådets s. k. tidskriftsgrupp och rådets styrelse.
Rådet har därför hos utbildningsdepartementet begärt en tolkning av förordningen
(1977: 393) om statligt stöd till kulturtidskrifter.

Självfallet har kulturrådet att i sin bidragsgivning följa givna instruktioner
och förordningar, vilka bygger på de kulturpolitiska mål och riktlinjer
som fastställts av statsmakterna. Utskottet delar helt motionärernas
uppfattning att alla lokalt verksamma frivilliga sammanslutningar skall
behandlas på ett likvärdigt sätt av kulturrådet i anslagshänseende. Utskottet
utgår från att dessa principer tillämpas utan något särskilt uttalande till
regeringen. Yrkandet härom i motion 1256 avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 9 607 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:1239,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80:1256.

KrU 1979/80:26

4

2. Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet.
Regeringen har under punkt B 2 (s. 15-17) föreslagit riksdagen att till
Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 4467000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:512 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en parlamentarisk utredning med uppgift att
bearbeta kommersialismens negativa verkningar på kulturområdet, varvid
särskilt bör beaktas problem som är gemensamma för olika kulturområden,
ägandeförhållanden, import och nationell produktion, stödformer
samt restriktioner,

1979/80: 860 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
tillkallande av en parlamentarisk utredning beträffande den kommersiella
kulturindustrin,

1979/80:865 av Helge Hagberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om en förutsättningslös utvärdering av de kulturpolitiska
satsningarna men också föreslår omedelbara åtgärder för att häva nu
pågående problem inom kulturområdet,

1979/80:1240 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och
informationsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 250000 kr. minskat anslag av 4 217000 kr.,

1979/80: 1680 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att statens kulturråd
ges i uppdrag att göra en utvärdering och redovisning av de statliga kulturmedlens
geografiska spridning mot bakgrund av det decentraliseringsmål
som fastlagts för den statliga kulturpolitiken.

Utskottet

De motioner om utredningar och utvärderingar inom det kulturpolitiska
området som utskottet behandlar under denna anslagspunkt har samtliga
anknytning till utrednings- och utvecklingsprojekt som kulturrådet tagit
upp i sin verksamhetsplan för budgetåret 1980/81.

I två motioner begärs parlamentariska utredningar om den kommersiella
kulturindustrin och möjligheterna att motverka dess negativa verkningar.

I motion 860 förordas en samlad kartläggning av kulturindustrins
branschstruktur och utveckling samt dess förgreningar till andra samhällsområden,
främst kopplingen till fritidsindustrin. Vidare bör man utvärdera

KrU 1979/80:26

5

den hittills förda kulturpolitikens effekter när det gäller att motverka
kommersialismens negativa verkningar. Utredningen föreslås också - efter
en analys av möjliga åtgärder - lägga fram en plan för reformer i syfte
att öka medvetenheten om vår kulturella identitet och vidga yttrandefriheten.
I detta sammanhang bör skolans, folkrörelsernas och kulturarbetarnas
roll särskilt beaktas.

Det utredningsarbete som förordas i motion 512 motiveras framför allt
med behovet av ett politiskt förankrat utredningsarbete om den kommersiella
kulturindustrins omfattning och verkningar inom barn- och ungdomskulturområdena.

Utskottet har, främst med hänsyn till pågående utredningsarbete, vid
flera tillfällen under senare år avstyrkt motionsvis framförda yrkanden om
en särskild parlamentarisk utredning angående den kommersiella kulturindustrin
och dess verkningar. Senast avslogs sådana yrkanden på utskottets
förslag av riksdagen vid behandlingen av barnkulturpropositionen våren
1979 (prop. 1978/79:143, KrU 1978/79: 30, rskr 1978/79: 336).

I anslutning till den inledningsvis nämnda planen för kulturrådets utrednings-
och utvecklingsverksamhet har rådet utförligt redovisat ett brett
upplagt utredningsprojekt i fråga om initiativ för att motverka kommersialismens
negativa verkningar. I sin beskrivning av detta projekt, som kulturrådet
har för avsikt att starta budgetåret 1980/81, konstaterar rådet att
ett omfattande material har utarbetats och håller på att tas fram i olika
statliga utredningar. Bl. a. nämns den kartläggning som statens ungdomsråd
gör av barns och ungdomars val av fritidsaktiviteter. Vidare finns ett
omfattande forskningsmaterial att redovisa. En utbyggd och förbättrad
kulturstatistik väntas ge säkrare grund för olika typer av analyser. Kulturrådets
avsikt med utredningsprojektet är att bearbeta grundläggande strukturella
problem som hittills inte kunnat tas upp samlat. Det gäller enligt
rådet att identifiera och belysa dessa problem, att ge en helhetsbild av det
kulturutbud vi omges av och att komma fram till förslag om åtgärder.
Projektet förbereds f. n. inom kulturrådet genom utarbetande av en ingående
begreppsanalys. Som ett led i utredningsarbetet planerar rådet att under
budgetåret 1980/81 ge ut en skrift, där forskares aktuella kunskaper om
kulturkommersialismen redovisas.

Utskottet har tidigare (KrU 1977/78: 8 och 9) ställt sig bakom den uppläggning
som rådets utredningsarbete inom det kulturkommersiella fältet
hittills haft och som bl. a. resulterat i delutredningar på olika områden av
den typ som representeras av den nyligen avlämnade rapporten Fonogrammen
i kulturpolitiken. Det utredningsprojekt kulturrådet nu angivit ser
utskottet som en angelägen utveckling och fördjupning av arbetet. Ett
arbete efter de linjer som kulturrådet rekommenderar innebär att man
undviker ett tungrott och långvarigt utredningsarbete, som griper över hela
det kulturpolitiska fältet. Det finns enligt utskottets mening stor risk för att
det sätt på vilket motionärerna önskar angripa problemen skulle försena de

KrU 1979/80:26

6

insatser som behövs för att motverka icke acceptabla konsekvenser av det
kommersiella kulturutbudet.

Frågor om kulturkommersialismens verkningar bearbetas även inom
ramen för det nordiska och övriga internationella kultursamarbete som
Sverige deltar i. Sålunda håller Nordiska kultursekretariatet på med en
översiktlig problemanalys om kulturindustrin i de nordiska länderna.

Även inom Unescos arbete uppmärksammas frågor om kommersialismens
negativa verkningar inom kulturområdet. Inom Svenska Unescorådets
arbetsgrupp för kultur bedrivs ett projekt angående kommersialisering
av kulturlivet.

Med hänsyn till vad här redovisats anser utskottet inte att det är motiverat
att riksdagen nu begär någon parlamentarisk utredning av den art
som föreslås i motion 860.

Av samma skäl avstyrker utskottet motion 512 om en utredning av
kommersialismen inom bamkulturområdet.

En utvärdering av de kulturpolitiska satsningarna och förslag om åtgärder
för att lösa befintliga problem inom kulturområdet begärs i motion 865.
Motionärerna anser bl. a. att kommunerna fått bära en alltför stor andel av
kostnaderna för kulturändamål. Vidare behövs enligt motionen åtgärder
för att nya grupper skall nås av kulturutbudet. I motion 1680 hemställs att
kulturrådet skall ges i uppdrag att göra en utvärdering och redovisning av
de statliga kulturmedlens geografiska spridning (yrkande 3). Med anledning
av dessa motionsyrkanden, som har delvis sammanfallande syfte, får
utskottet anföra följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med ökad
kunskap om effekterna av de kulturpolitiska satsningarna. Väsentligt är
därvid att få belyst såväl vilken betydelse insatserna haft på olika områden
inom kultursektorn som deras verkningar på central, regional och lokal
nivå. Det är därför med tillfredsställelse utskottet noterat att man genom
en kulturstatistisk publikation, som kommer att utges av statistiska centralbyrån,
inom kort får ett betydligt bättre underlag än vad man nu har för
analyser och bedömningar av utvecklingen inom kulturområdet. Utskottet
har sig bekant att publikationen kommer att innehålla bl. a. uppgifter om
hur de ekonomiska insatserna på kulturområdet är fördelade mellan staten,
landstingen och primärkommunema.

Utskottet vill också framhålla att statens kulturråd enligt sin instruktion
har att belysa effekterna av de samhälleliga insatserna inom kulturområdet.
Till rådets uppgifter hör även att utarbeta planer för åtgärder som
syftar till att förverkliga de mål som fastställts för den statliga kulturpolitiken.
Det kan nämnas att kulturrådet nyligen kommit med rapporter som
innehåller utvärderingar av bidragsgivningen till kulturprogram inom föreningslivet,
resp. experiment- och utvecklingsarbete inom amatörkulturell
verksamhet. Flera av kulturrådets pågående och planerade utredningsprojekt
kommer också att belysa frågor som tas upp i de nu aktuella motioner -

KrU 1979/80:26

7

na, t. ex. en undersökning om kommunernas kulturinsatser vilken avses bli
påbörjad 1980.

Med hänsyn till vad utskottet anfört om kulturrådets utredningsarbete
m. m. finnér utskottet det inte erforderligt att riksdagen genom en särskild
framställning till regeringen begär att rådet ges ett speciellt uppdrag avseende
kulturmedlens geografiska spridning. Av samma skäl vill utskottet
inte heller förorda någon övergripande utvärdering med det syfte som
föreslås i motion 865. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna
865 och 1680 yrkande 3.

Vad därefter beträffar medelsanvisningen för budgetåret 1980/81 föreslås
i propositionen en ökning av anslaget med 300000 kr. samt överföringar
av medel från andra anslag på tillsammans 1050000 kr.

1 motion 1240 föreslås att den i propositionen beräknade anslagsökningen
begränsas med 250000 kr. (yrkande 1).

Utskottet vill inte tillstyrka en reducering av den blygsamma egentliga
ökning av anslaget som föreslås i propositionen, varför utskottet avstyrker
motion 1240 i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 och med
avslag på motion 1979/80:1240 yrkande 1 till Statens kulturråd:
Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 4467 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1979/80:512 och 1979/80: 860,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80:865,

4. att riksdagen avslår motion 1979/80:1680 yrkande 3.

3. Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. Regeringen har under
punkt B 3 (s. 17-19) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag av
21 197000 kr.

Som utskottet nämnt under punkt 2 har kulturrådet nyligen avslutat en
utvärdering av bidragsgivningen till kulturprogram inom föreningslivet
(Rapport från kulturrådet 79: 3). Rapporten remissbehandlas f. n. i samband
med remissen av 1975 års folkbildningsutrednings slutbetänkande.

I propositionen föreslås att anslaget ökas med 1 294000 kr. Genom att
utvärderingen avslutats kommer därutöver 300000 kr. som innevarande
budgetår upptagits för detta ändamål att kunna utnyttjas som en förstärkning
av anslaget nästa budgetår. Detta innebär att utrymme sammanlagt
skapats för en ökning av anslagsposten 1. Kulturprogram inom föreningslivet
med 1 435 000 kr. till 18 903 000 kr. och med 159000 kr. för övriga under
anslaget upptagna ändamål, eller med totalt 1 594000 kr.

KrU 1979/80:26

8

Motionen

I motion 1979/80: 859 av Georg Andersson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 490000 kr. förhöjt anslag av 21687000 kr., varvid
anslagsposten 1. Kulturprogram inom föreningslivet skall utgå med
19393000 kr.

Motion 859 berör ett antal anslag till olika kulturändamål. Motionärerna
erinrar om att ett genomgående drag i kulturpropositionen år 1974 var en
strävan att satsa på folkrörelser och folkbildning som en viktig del i ett
aktivt kulturliv och att ingen invändning mot denna inriktning restes vid
riksdagsbehandlingen. Under det borgerliga regeringsinnehavet, hävdar
motionärerna, har emellertid folkrörelsekulturens relativa andel av de
statliga anslagen till kulturändamål visat en jämnt nedåtgående kurva. De
folkrörelseanknutna anslagen garanteras nämligen inte den kompensation
för kostnadsfördyringar som statliga institutioner regelmässigt erhåller.

Motionärerna framhåller att socialdemokraterna anser det nödvändigt
att kulturlivet får möjlighet att utvecklas även i ett budgetläge som kännetecknas
av hård ekonomisk åtstramning. De föreslår en rad åtgärder på
kulturområdet i syfte att stärka det folkrörelseanknutna kulturarbetet samt
kultur för barn och ungdomar.

Mot den bakgrund som härmed i korthet angivits föreslår motionärerna
höjningar utöver regeringens förslag till en rad ändamål under avsnittet
Kulturändamål, däribland en ökning av nu förevarande anslag med 490000
kr. Hela detta belopp föreslås bli tillfört anslagsposten 1. Kulturprogram
inom föreningslivet, som enligt motionärernas åsikt bör uppgå till
19393 000 kr.

Utskottet

Enligt det beslut som riksdagen nyligen fattat med anledning av finansutskottets
betänkande 1979/80:15 är det i nuvarande ekonomiska läge
ofrånkomligt att stor återhållsamhet visas i fråga om förslag till anslagshöjningar.
Detta har utskottet beaktat såväl vid behandlingen av nu förevarande
anslag som vid bedömningen av olika motionsvis framförda och i det
följande redovisade förslag om ökade medelsanvisningar. Mot denna bakgrund
och med hänsyn till att kulturrådets rapport om kulturprogram ännu
inte sakbehandlats av regeringen avstyrker utskottet yrkande 1 i motion
859 om ett högre anslagsbelopp.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 och med avslag
på motion 1979/80:859 yrkande 1 till Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag
av 21 197000 kr.

KrU 1979/80:26

9

4. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Regeringen har under
punkt B 4 (s. 19—24) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 12654000 kr.

Regeringens förslag innebär en nominell anslagshöjning med 860000 kr.
Hur detta belopp fördelar sig på olika anslagsposter framgår av följande
sammanställning i vilken också redovisas hur innevarande års anslag disponerats
och de förändringar för nästa budgetår som föreslagits av statens
kulturråd.

1979/80 Beräknad ändring 1980/81

Statens Före kulturråd

draganden

1. Centrala amatörorganisationer 2.

Experiment och utvecklingsarbeteinom

kulturell
verksamhet
bland amatörer

3. Centrumbildningar

på teaterns, dansens, musikens,
filmens, bildkonstens
och litteraturens
områden

4. Folkparkernas centralorganisation
för central
service och andra gemensamma
insatser samt
för Folkparkernas
artistförmedling

5. Folkets husföreningamas
riksorganisation
för anordnande av bl. a.
konstutställningar och
s. k. kulturhörnor

6. Vissa internationella
organisationer

7. Kurser, konferenser,
resor, festivaler och
gästspel

8. Kulturverksamhet bland
språkliga minoriteter

9. Särskilda kulturprojekt 10.

Utrustningsbidrag
till mindre föreningar
och organisationer

11. Bidrag till utbildning
av kulturombud på
arbetsplatser

2455000

+ 4147000 -100000

2600000 + 1 156000

950000

235000

585 000

of.

2644000 - 2644000 +159000

2325000 + 640000 +933000

+ 457000 + 65000

- 235000 -235000

+ 1035000 + 38000

+ 750000

+ 4000000

+ 1500000

+ 400000

11794000 +11206 000 +860 000

KrU 1979/80:26

10

I propositionen redovisas bl. a. att vissa överföringar av medel gjorts
såväl till som från anslaget. Till anslagsposten 4 har överförts 500000 kr.
från andra anslag. Anslagsposten 1 har minskats med det belopp - 260000
kr. - som nu utgår till Riksförbundet Unga musikanter, vilket förbund
föreslås få stöd ur anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. Bidrag till vissa internationella organisationer (anslagsposten
6) redovisas under annat anslag. Sedan hänsyn tagits till de gjorda
omföringarna innebär förslaget i propositionen en ökning med 855 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 508 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000000 kr.
förhöjt belopp avseende kulturverksamhet bland språkliga minoriteter,

2. att riksdagen uttalar att medlen för kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter bör fördelas av en särskild nämnd inom kulturrådet, där
invandrarorganisationerna skall vara företrädda,

1979/80:859 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 4585 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 17239000 kr., varvid
anslagsposten 2 skall utgå med 2 885000 kr., anslagsposten 3 med
2933 000 kr., anslagsposten 4 med 3 388000 kr., anslagsposten 5 med
1 055 000 kr. samt anslagsposten 12 (ny) med 4000000 kr.,

1979/80: 869 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer uppta ett i förhållande till regeringens förslag med
2000000 kr. förhöjt belopp avseende Centrumbildningar inom teaterns,
dansens, musikens, filmens, litteraturens och bildkonstens områden,

1979/80:1262 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
beslutar anslå ett i förhållande till regeringens förslag med
1 000000 kr. förhöjt belopp vilket skulle utgå som stöd till filmverkstäder.

Utskottet

De fyra motioner som utskottet behandlar under denna punkt går alla ut
på en ökning av medelsanvisningen i förhållande till regeringens förslag.
Önskemålen fördelar sig dels på olika poster under anslaget som redovisats
i sammanställningen i det föregående, dels på ändamål som inte tagits upp i
sammanställningen.

Posten 2, Experiment- och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet

KrU 1979/80:26

11

bland amatörer, föreslås i propositionen utgå med oförändrat belopp.
Statens kulturråd har gjort en utvärdering av den verksamhet som genomförts
sedan bidraget infördes år 1974 (Rapport från kulturrådet 1979:4).
Rapporten remissbehandlas f. n. Utskottet avstyrker yrkandet i motion 859
om en höjning av denna post med 285 000 kr.

Medel till centrumbildningar på olika konstnärliga områden beräknas
under anslagsposten 3. Statens kulturråd föreslår att bidragen till centrumbildningarna
höjs med 2 159000 kr., varav 159000 kr. är kompensation för
pris- och löneökningar. Kulturrådet föreslår vidare att medel för ändamålet
förs över till andra anslag och redovisas under budgetavsnitt där de sakligt
hör hemma. Den ökning som föreslås i motion 869 överensstämmer beloppsmässigt
med kulturrådets förslag, medan beloppet i motion 859 med
130000 kr. överstiger vad som beräknats i propositionen. Utskottet tillstyrker
förslaget i propositionen och avstyrker sålunda de två motionerna
såvitt nu är i fråga.

Av den i propositionen föreslagna anslagshöjningen avser 498000 kr.,
exkl. överföringar, anslagsposterna 4 och 5 ur vilka medel utgår till Folkparkernas
centralorganisation för central service m. m. resp. Folkets husföreningarnas
riksorganisation. Därvid har 250000 kr. beräknats som engångsanvisning
för ett samarbetsprojekt, som avses bli bedrivet av de båda
organisationerna. Utskottet ansluter sig till propositionen och avstyrker
förslaget i motion 859 om ytterligare höjningar av anslagsposterna 4 och 5.

Vid sin behandling av proposition 1978/79:143 om barn och kultur avstyrkte
utskottet ett motionsvis framfört yrkande om medel till barn- och
ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet, vilket också avslogs av
riksdagen (KrU 1978/79: 30, rskr 1978/79: 336). Utskottet avstyrker även
det nu i motion 859 aktuella önskemålet om en medelsanvisning på 4 milj.
kr. för motsvarande ändamål.

I motion 508 föreslås 3 milj. kr. bli anvisade för kulturverksamhet bland
språkliga minoriteter. Med hänsyn till kravet på största återhållsamhet i
fråga om utgiftsökningar kan utskottet inte tillstyrka denna motion.

1 vpk-motionen 1262 om den statliga filmpolitikens inriktning hemställs i
yrkande 5 att 1 milj. kr. anvisas under förevarande anslag som stöd till
filmverkstäder. Visst statligt stöd utgår redan till filmverkstadsverksamhet.
Filminstitutet och Sveriges Radio driver nämligen gemensamt en
filmverkstad. Den finansieras med medel från den s. k. I-fonden, till vilken
Filminstitutet via anslaget Filmstöd erhåller statsbidrag för sin andel.
Enligt Filminstitutets årsberättelse anslogs 1978/79 570000 kr. från fonden
till filmverkstadens drift. Det stöd till filmverkstäder som aktualiserats i
motion 1262 torde huvudsakligen avse bidrag till lokala initiativ. I enlighet
med rådande ansvarsfördelning mellan stat och kommun bör det ankomma
på vederbörande kommun att besluta om eventuellt stöd till sådan verksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 5 i motion 1262.

KrU 1979/80:26

12

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till experiment och utvecklingsarbete
avslår motion 1979/80: 859 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till centrumbildningarna
avslår motionerna 1979/80: 859 yrkande 2 och 1979/80: 869 yrkande
2, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Folkparkernas centralorganisation
avslår motion 1979/80:859 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Folkets husföreningarnas
riksorganisation avslår motion 1979/80: 859 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer av en ny anslagspost till
barn- och ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet avslår
motion 1979/80:859 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer av medel till kulturverksamhet
bland språkliga minoriteter avslår motion 1979/80: 508 såvitt
nu är i fråga,

7. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer av medel till filmverkstäder
avslår motion 1979/80:1262 yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

8. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen
1979/80: 100 samt med avslag på motionerna 1979/80: 508,
1979/80: 859 yrkande 2, 1979/80: 869 yrkande 2 och 1979/80: 1262
yrkande 5, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 12654000 kr.

5. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 5 (s. 24—25) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 6973000 kr.

6. Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 6 (s. 26) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1980/81
anvisar ett anslag av 1 600000 kr.

KrU 1979/80:26

13

7. Bidrag till konstnärer m. m. Regeringen har under punkt B 7 (s. 26-29)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till konstnärer m. m. förbudgetåret 1980/
81 anvisa ett reservationsanslag av 27 152000 kr.

De bidrag som utgår från detta anslag har formen av konstnärsbidrag
eller projektbidrag. Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete
av mer kostnadskrävande natur. Försöksvis kan projektbidrag
utgå till produktion av film som huvudsakligen är avsedd att distribueras
på annat sätt än genom de vanliga biograferna.

Konstnärsnämnden disponerar innevarande budgetår sammanlagt
1 845 000 kr. till produktion av film, varav 1,5 milj. kr. under förevarande
anslag och 345 000 kr. under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland
barn för projektbidrag till produktion av film för barn.

För filmändamål beräknas i propositionen en ökning med 120000 kr.
Vidare föreslås nämnda 345 000 kr. för barnfilmproduktion överförda till
anslaget. För övriga ändamål under anslaget föreslås en ökning med
1 538000 kr., sedan hänsyn tagits till gjorda överföringar.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 506 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som
anförts i motion 1979/80: 282 - såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till produktion av film för barn och ungdom,

(Yrkandet behandlas även under punkt 20)

1979/80:1262 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas,

4. att riksdagen till Bidrag till konstnärer m. m. beslutar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 3 045 000 kr. förhöjt belopp, vilket
skulle ge film avsedd för vuxna 3 500000 kr. och film för barn 1 500000 kr.

Utskottet

I motion 1262 hemställs att 3045 000 kr. utöver propositionens förslag
anvisas för projektbidrag till produktion av film. Motionärernas önskemål
är att 3 500000 kr. av för ändamålet disponibla medel skall avse film för
vuxna och 1 500000 kr. film för barn.

Utskottet är inte berett förorda någon ökning av medelsanvisningen
under förevarande anslag i förhållande till regeringens förslag och avstyrker
därför yrkande 4 i motion 1262. Frågan om fördelningen av projektbidrag
mellan vuxenfilm och barnfilm behandlar utskottet nedan.

Medel för projektbidrag till filmproduktion att fördelas av konstnärsnämnden
anvisades första gången budgetåret 1978/79. Därvid förutsattes
att såväl barnfilmer som filmer för vuxna skulle kunna erhålla stöd (prop.
1977/78: 100 bil. 12, s. 79-80). Vid sitt ställningstagande till en motion

KrU 1979/80:26

14

(1977/78:730), i vilken föreslogs att riksdagen skulle göra ett uttalande om
att merparten av då föreslagna medel till projektbidrag - 1 milj. kr. -skulle användas för att stimulera produktionen av barnfilm anförde utskottet: ”Utskottet

fäster stort avseende vid att produktionen av barnfilm stimuleras
och ser gärna att den tillstyrkta medelsanvisningen disponeras på ett
sätt som motsvarar önskemålet i motionen 1977/78:730. Utskottet vill
också påpeka att distribution utanför biograferna ligger särskilt väl till för
barnfilm, varför de ansökningar om projektbidrag till film som ges in till
konstnärsnämnden i stor utsträckning torde komma att avse just barnfilm.
Med hänsyn till det nu anförda anser utskottet att motionen 1977/78: 730
inte bör föranleda någon åtgärd. Vid denna bedömning har utskottet även
tagit hänsyn till att det är fråga om första året i en ny försöksverksamhet.”

Utskottet underströk ytterligare sin uppfattning om önskvärdheten av
ökade resurser till produktion av film för barn och ungdom vid behandlingen
av barnkulturpropositionen våren 1979. Då föreslog utskottet med
anledning av motionsvis framförda yrkanden att 345 000 kr. skulle anvisas
till konstnärsnämnden för att stimulera produktionen av kvalitetsfilm för
barn. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (prop. 1978/
79: 143, KrU 1978/79: 30, rskr 1978/79: 336).

Utskottet kan således konstatera dels att regeringens avsikt vid tillkomsten
av projektbidragen till film var att de skulle användas även för barnfilm,
dels att utskottet ytterligare markerat denna inriktning. Emellertid
har de för ändamålet disponibla projektmedlen endast i mycket ringa
omfattning använts till barnfilmprojekt. Vid fördelningen budgetåret 1978/
79 var två av tolv stödda projekt sådana som avsåg film för eller om barn.
Innevarande budgetår avser inte någon del av de fördelade projektmedlen
om 1,5 milj. kr. film för barn. Detta uppges bero på bl. a. att det varit dålig
tillgång på förslag om barn- och ungdomsfilmer vid resp. ansökningstillfällen.
Däremot inkom ansökningar om stöd till över sjuttio projekt vid det
ansökningstillfälle som avsåg fördelning av nämnda 345000 kr. som specialdestinerats
till barn- och ungdomsfilm.

Vad utskottet nu anfört om stödet till bamfilmprojekt är den bakgrund
mot vilken man bör se motion 506. Vad som önskas i denna är nämligen ett
uttalande av innebörd att till barn- och ungdomsfilm bör utnyttjas ca en
tredjedel av det belopp om 1 965000 kr. som budgetåret 1980/81 beräknats
för stöd till filmändamål.

Det är enligt utskottets mening angeläget att få till stånd en kraftigt ökad
produktion av kvalitetsfilm för barn och undom. Därvid är, som utskottet
tidigare markerat, det stöd till filmproduktion som konstnärsnämnden
handhar en viktig resurs. Utskottet anser inte att det kan råda någon
tvekan om att detta även skall komma till uttryck vid fördelningen av
medlen för projektstöd. Med hänsyn till hittills rådande relationer mellan
stöd till vuxenfilm och stöd till barn- och ungdomsfilm finner utskottet
anledning uttala att det är av största vikt att åtgärder vidtas för att åstad -

KrU 1979/80:26

15

komma en fördelning som överensstämmer med de intentioner statsmakterna
givit uttryck för. Utskottet anser för sin del att projektbidragen i
väsentligt ökad omfattning bör avse barn- och ungdomsfilm men är inte
berett förorda en kvotering, innebärande att ett visst belopp avsätts för
ändamålet.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 506 i nu förevarande
del bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 och med
avslag på motion 1979/80: 1262 yrkande 4 till Bidrag till konstnärer
m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 27152000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av motion 1979/80: 506 yrkande 3,
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om stöd till produktion av film för barn och
ungdom.

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 8 (s. 29-30) och hemställer

att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4900000 kr.

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Regeringen har under punkt B 9 (s. 30-33) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
33 723000 kr.

Motionen

I motion 1979/80: 870 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att biblioteksersättningen bör fastställas till 31
öre,

2. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 1 000000 kr. förhöjt belopp,

3. att riksdagen uttalar att en individuell översättarpenning bör införas i
enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp innebär
att de belopp av statsmedel som förs över till författarfonden den 1
januari 1980 skall höjas på följande sätt. Beloppen för originalverk höjs

KrU 1979/80:26

16

från 29 till 30 öre för hemlån och från 116 till 120 öre för referensexemplar
och beloppen för översatta verk från 14,5 till 15 öre för hemlån och från 58
till 60 öre för referensexemplar. Det förutsätts att det skall ankomma på
regeringen att efter överläggningar med berörda upphovsmannaorganisationer
besluta om reglerna för bestämning av författarpenning.

1 motion 870 yrkas på en ökning av grundbeloppet för svenskt originalverk
till 31 öre. Utskottet kan inte tillstyrka någon höjning av ersättningsbeloppens
storlek utöver vad som föreslagits i propositionen. Utskottet
avstyrker alltså yrkande 1 i motionen och därmed också yrkande 2 om en
höjning av anslaget med 1 milj. kr. utöver det belopp som föreslagits i
propositionen.

Vad beträffar det i yrkande 3 i samma motion föreslagna uttalandet om
en individuell översättarpenning får utskottet anföra följande.

Styrelsen för Sveriges författarfond redovisar att det numera är tekniskt
möjligt att räkna ut individuella och på statistik över biblioteksutnyttjandet
baserade ersättningar till översättare, s. k. översättarpenning, och illustratörer.
Styrelsen begär i sin anslagsframställning medel för införande av en
individuellt beräknad översättarpenning. Om en sådan ersättning skall
genomföras inom ramen för oförändrade resurser måste dock antalet arbets-
och resestipendier inskränkas.

Föredragande statsrådet uttalar med anledning av detta förslag att en
utvidgning av de individuella ersättningarna inte bör ske på bekostnad av
stipendieverksamheten och att han därför inte anser sig kunna förorda att
en översättarpenning införs.

Beslut om fördelningen av det totalbelopp som tillförs författarfonden i
form av biblioteksersättning sker efter överläggningar mellan utbildningsdepartementet
och berörda upphovsmannaorganisationer. Detta tillvägagångssätt
har stöd i uttalanden från riksdagens sida. 1 motion 870 ifrågasätts
om det mot denna bakgrund är riktigt att före kommande överläggningar
ta ställning till frågan om översättarpenning.

Då de tekniska förutsättningarna för införande av en individuell översättarpenning
nu föreligger finnér utskottet inte anledning för riksdagen att
motsätta sig att denna fråga prövas vid de förestående överläggningarna.
Enligt utskottets uppfattning innebär uttalandena i budgetpropositionen
inget hinder för att översättarpenningens prioritet i förhållande till andra
ändamål som skall tillgodoses tas upp till övervägande. Något särskilt
uttalande härom från riksdagens sida anser utskottet inte erforderligt.
Utskottet avstyrker därför yrkande 3 i motion 870.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motion 1979/80: 870 yrkande I godkänner vad i propositionen
anförts om biblioteksersättningens grundbelopp,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med

KrU 1979/80:26

17

avslag på motion 1979/80: 870 yrkande 2 till Ersättning åt författare
m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 33723 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80: 870 yrkande 3.

Teater, dans och musik

10. Bidrag till Svenska riksteatern. Regeringen har under punkt B 10 (s.
34-38) föreslagit riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 79905 000 kr.

Förslaget i propositionen innebär bl. a. en förstärkning av medelsanvisningen
till finsk teaterverksamhet i Sverige. Den föreslagna lagändringen
är föranledd av att Riksteatern förutsätts få i uppdrag att pröva frågor om
statsbidrag till finsk amatörteaterverksamhet i Sverige.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80:864 av Karin
Flodström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen anser frågan om Riksteaterns
resurser så betydelsefull för de mindre orterna i landet att den som sin
mening ger regeringen till känna att detta område bör prioriteras vid
framtida budgetarbete.

Utskottet

Utskottet tillstyrker att riksdagen beslutar i enlighet med vad som föreslagits
under denna punkt i propositionen.

I motion 864 uttalas att de regionala teatrarna har så små resurser att
deras insatser blir mycket begränsade även inom det egna länet. Ute i
regionerna önskar man därför överallt en komplettering genom Riksteatern.
Nya publikgrupper och nya spelplatser tillkommer, men landsortens
publik måste med oro ta emot beskedet att Riksteaterns produktionsresurser
inte räcker till för att tillgodose de behov som uppstått.

Utskottet vill med anledning av motionen först erinra om att ett av de
kulturpolitiska mål som fastställdes av 1974 års riksdag innebär att kulturpolitiken
skall främja en decentralisering av verksamheter och beslutsfunktioner
på kulturområdet. Vad beträffar den institutionella teaterverksamheten
bedömdes därvid en utveckling av de regionala teatrarna som
det bästa sättet att fullfölja de kulturpolitiska målen. Samtidigt betonades
att det även vid en sådan utveckling fortsättningsvis kommer att finnas

2 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 26

KrU 1979/80:26

18

stort behov av insatser från Riksteaterns sida. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om Riksteaterns betydelse när det gäller att komplettera
det regionala teaterutbudet men anser inte att riksdagen bör göra något
uttalande om att Riksteatern bör prioriteras vid kommande budgetarbete.
Utskottet avstyrker därför motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen antar det i proposition 1979/80: 100 angivna förslaget
till lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 79905 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80:864.

11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Regeringen har under punkt
B 11 (s. 38-41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Operan och Dramatiska
teatern för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
153 780000 kr.

I propositionen erinras om ett uttalande i proposition 1977/78:91 (s. 198)
om det önskvärda i att en stor publik runtom i landet får möjlighet att
genom TV ta del av de statliga teatrarnas verksamhet.

Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen om vikten av
att en stor publik ute i landet genom TV får ta del av de statliga teatrarnas
föreställningar. Utskottet får erinra om att utskottet uttalade sig i denna
fråga i betänkandet KrU 1977/78: 24 och därvid framhöll värdet av ett
samarbete härvidlag även med regionala teatrar, riksteaterensembler och
fria grupper.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 153 780000
kr.

12. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkt B 12 (s. 41-45)
föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 32318000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:655 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om tilläggsdirektiv
till utredningen om Rikskonserters och regionmusikens roll i den regionala
musikverksamheten, innebärande att även det fria musiklivets roll i musikverksamheten
skall utredas,

KrU 1979/80:26

19

1979/80: 1686 av Sten Svensson m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till förändrad inriktning av Rikskonserters
fonogramverksamhet med avsikt att förbättra konkurrenssituationen
för övriga fonogrambolag.

Utskottet

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen under förevarande
anslag tillstyrks av utskottet.

Vad beträffar motion 655 får utskottet redovisa att det i regeringens
direktiv för den i motionen åsyftade utredningen om regional musikplanering
bl. a. heter ”att utredningsarbetet bör bedrivas med utgångspunkt i ett
noggrant studium av situationen på musikområdet i regionerna. I arbetet
bör ingå att bedöma förhållandena för det regionala musiklivet. Därvid bör
även frågor som gäller det icke institutionsbundna musiklivet kunna aktualiseras.
” Med hänvisning till detta uttalande i direktiven avstyrker utskottet
motion 655 yrkande 4.

Kulturrådet har i utredningen ”Fonogrammen i kulturpolitiken” (Rapport
från kulturrådet 1979: 1) lagt fram förslag om stöd till fonogramutgivning.
Remissbehandlingen av detta förslag har inte kunnat avslutas i sådan
tid att förslaget kunnat tas upp till bedömning i samband med regeringens
budgetarbete hösten 1979. Med hänsyn till detta sakläge har utskottet
avstått från att pröva de synpunkter som anförts i motion 1686. Utskottet
avstyrker denna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 32 318000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80: 655 yrkande 4,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1686.

13. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 13 (s. 45-47) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 72506 000 kr.

14. Regionmusiken: Inköp av musikinstrument. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 14 (s. 47) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken: Inköp av musikinstrument för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 840000 kr.

15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkt B 15 (s. 48—51) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 146055 000 kr.

KrU 1979/80:26

20

Ur detta anslag utgår statsbidrag till vissa teater-, dans- och musikinstitutioner
samt regionala skådebanor. En förutsättning för bidrag är att
regeringen förklarat ^institutionen resp. skådebanan berättigad därtill. Bidrag
utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och musikinstitutioner
även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen av grundbidraget
är det antal grundbelopp som varje år fastställs för bidragsmottagaren.

För nästa budgetår beräknas i propositionen en medelsökning som såvitt
gäller teatrarna till större delen beror på vissa överföringar men som
därutöver bl. a. avses göra det möjligt att ge bidrag till regionteatem i
Säffle. Detta bidrag förutsätts dock utgå endast om frågan om huvudmannaskapet
för denna teater blivit klarlagd. Det uttalas också i propositionen
att det bör bli möjligt för kulturrådet att fördela medel till Västernorrlands
regionteater för en särskild ensemble i Sundsvall. Enligt vad utskottet
inhämtat beräknas det inom anslaget därutöver finnas utrymme för en
mindre förstärkning på teatersidan. För musikinstitutionerna har beräknats
en ökning med två grundbelopp och för de regionala skådebanorna en
förstärkning motsvarande tre teatergrundbelopp.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 649 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 275 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 146330000 kr.,

1979/80: 1254 av Gunnar Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att, i ett läge där huvudmannaskapet för regionteatern i
Säffle inte kan lösas, motsvarande medel omdisponeras till förstärkning av
musikresurserna vid regionmusikavdelningen i Karlstad.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförts om
grundbelopp och tilläggsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner.
Bidrag till regionteatern i Säffle bör alltså kunna utgå endast under förutsättning
att frågan om huvudmannaskapet blivit klarlagd. Vad beträffar
redan befintliga, statsunderstödda regionala och lokala teatrar vill utskottet
framhålla hur viktigt det är för dessa teatrar att de genom insatser från
huvudmännens sida och genom den förstärkning av statsbidragen som är
möjlig inom anslagets ram tillförsäkras rimliga basresurser.

Syftet med motion 1254 är att kulturrådet, i den mån teatern i Säffle inte
kommer i fråga för statsbidrag 1980/81, i stället skall kunna ge regionmusiken
i Karlstad ett stöd av samma omfattning som det som tilltänkts Säffleteatern.
Regionmusiken i Karlstad skulle därmed få bättre resurser för det

KrU 1979/80:26

21

samarbete med musikteatern där som är så viktigt för denna teater. Utskottet
kan inte tillstyrka att riksdagen gör ett uttalande av den innebörd
som yrkats i motion 1254. Däremot finns det enligt utskottets mening
anledning att på annat sätt ta ställning till den situation som uppkommer
om huvudmannaskapsfrågan inte blir klarlagd. Enligt vad utskottet inhämtat
har teatern i Säffle för innevarande år ett bidrag av 150000 kr. ur
anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Om huvudmannaskapsfrågan
inte blir klarlagd bör teatern även för nästa budgetår kunna
erhålla stöd som fri grupp. Om denna situation skulle uppkomma bör
kulturrådet ha rätt att för detta ändamål disponera medel ur förevarande
anslag.

Utskottet tillstyrker den beräkning av antalet grundbelopp för musikinstitutioner
som gjorts i propositionen.

Vad beträffar de regionala skådebanorna har i motion 649 yrkats en
anslagshöjning med 275 000 kr. motsvarande fem grundbelopp. Av dessa
bör enligt motionen några disponeras för etablering av skådebanan i nya
regioner. Den återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar som är nödvändig i
nuvarande ekonomiska läge gör att utskottet anser att riksdagen inte bör
anvisa högre belopp för de regionala skådebanorna än som föreslagits i
propositionen. Utskottet avstyrker alltså motion 649.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motion 1979/80:649 till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 146055 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1254.

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under
punkt B 16 (s. 52-53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 15 885 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:655 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om förslag som innebär genomförande
av kulturrådets förslag till nytt bidragssystem för fria teater-, dans- och
musikgrupper,

2. att i anledning därav till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
anslå ett i förhållande till regeringens förslag med 8649000 kr. till
24 534 000 kr. förhöjt belopp (del av yrkande 2),

1979/80:869 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

KrU 1979/80:26

22

1. att riksdagen beslutar att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 10 134000 kr.
förhöjt belopp.

Utskottet

Statens kulturråd har i samband med sin anslagsframställning för nästa
budgetår lagt fram ett förslag om nytt statsbidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper. Förslaget syftar till en väsentlig förstärkning av de enskilda
gruppernas ekonomi. Då budgetpropositionen överlämnades till riksdagen
var förslaget alltjämt under remissbehandling. Det har alltså inte kunnat
tas upp till bedömning i samband med budgetarbetet hösten 1979. Det
förslag beträffande anslaget till de fria grupperna som föreligger i propositionen
möjliggör emellertid en viss förbättring av gruppernas arbetsvillkor
under nästa budgetår.

Ett bifall till yrkande 1 i motion 655 skulle innebära att riksdagen begär
ett förslag om införande av det nya bidragssystemet redan innan resultatet
av remissbehandlingen redovisats för riksdagen. Utskottet kan inte tillstyrka
detta yrkande. Utskottet kan inte heller tillstyrka de i samma motion
(yrkande 2) och i motion 869 framförda förslagen om mycket väsentliga
anslagshöjningar.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
och hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motionerna 1979/80:655, del av yrkande 2, och 1979/
80:869 yrkande 1 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
15 885000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:655 yrkande 1.

17. Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 17 (s. 54—55) och hemställer

att riksdagen till Musikaliska akademien för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 4000000 kr.

18. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkt B 18 (s. 56—59) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 7 832 000 kr.

Förslaget i propositionen innebär en sammanlagd bidragsökning med
782000 kr. Vid beräkningen av anslaget har bl. a. förutsatts att riksorganisationen
Kontaktnätet för icke-kommersiell kultur som nu får bidrag ur
detta anslag i egenskap av arrangerande musikförening fr. o. m. nästa
budgetår i stället skall få stöd ur anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m.

KrU 1979/80:26

23

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:655 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen under förevarande anslag, posten 6. Arrangerande musikföreningar
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 223 000
kr. till 3463000 kr. förhöjt belopp (del av yrkande 2),

3. att riksdagen uttalar att Kontaktnätet skall erkännas och i bidragssammanhang
behandlas som såväl kultur- som ungdomsorganisation,

1979/80: 859 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen beslutar att till Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 40000 kr. förhöjt reservationsanslag av 7872000 kr.,
varvid anslagsposten 1 skall utgå med 1 020000 kr.,

1979/80: 1889 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att under förevarande anslag anvisa 3 100000 kr. till Stöd till ickekommersiella
fonogrambolag, att handhas av kulturrådet.

Utskottet

Den anslagshöjning som föreslås i motion 859 yrkande 3 gäller anslagsposten
1. Stiftelsen Riksskådebanan. Motionärerna anser att den uppräkning
av denna post med ungefär 6% som föreslås i propositionen är
otillräcklig, eftersom den innebär att penningvärdesförsämringen inte blir
kompenserad. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att i fråga om
Riksskådebanan gå utöver regeringens föreslag och avstyrker därför motion
859 yrkande 3.

De i detta sammanhang redovisade yrkandena i motion 655 grundar sig
på uppfattningen att riksorganisationen Kontaktnätet för icke-kommersiell
kultur bör vara berättigad till statsbidrag både för sin konsertarrangerande
verksamhet och för sin ungdomsverksamhet. I fråga om anslagsbeloppet
skulle ett bifall till nu ifrågavarande del av yrkande 2 i motionen innebära
betydligt mer än en fördubbling av anslagsposten 6. Arrangerande
musikföreningar. Utskottet kan inte tillstyrka detta yrkande och anser inte
heller att riksdagen bör göra det generella uttalande som föreslås i yrkande
3 i motionen.

Med det nu anförda har utskottet tagit ställning till regeringens förslag
beträffande posterna 1 och 6 under anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag beträffande övriga anslagsposter.

Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att kulturrådet lagt
fram förslag om stöd till fonogramutgivning och att remissbehandlingen av
detta förslag inte hunnit avslutas i sådan tid att förslaget kunnat bedömas i
samband med regeringens budgetarbete hösten 1979. Med hänvisning till
detta förhållande avstyrker utskottet förslaget i motion 1889 om anvisande

KrU 1979/80:26

24

under förevarande anslag av 3 100000 kr. till stöd till icke-kommersiella
fonogrambolag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan
avslår motion 1979/80:859 yrkande 3 såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Arrangerande musikföreningar
avslår motion 1979/80:655 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen beträffande frågan om anvisande under detta anslag
av medel till icke-kommersiella fonogrambolag avslår motion
1979/80: 1889 såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1979/80: 100 och med avslag på motionerna 1979/80:655
yrkande 2, 1979/80:859 yrkande 3 och 1979/80: 1889, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag lill teater-, dansoch
musikverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 7832000 kr.,

5. att riksdagen avslår motion 1979/80:655 yrkande 3.

Film

19. Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 19 (s. 60—61) och hemställer

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 2 940 000 kr.

20. Filmstöd. Regeringen har under punkt B 20 (s. 61-65) föreslagit riksdagen
att till Filmstöd för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
21064000 kr.

Förslaget i propositionen innebär att anslaget ökas med 2 319000 kr.
sedan hänsyn tagits till gjorda överföringar. Av ökningen avser 900000 kr.
statsbidrag till produktion av film, 1 milj. kr. restaurering av gamla svenska
långfilmer och 419000 kr. övriga ändamål under anslaget.

Filmavtalet

Stiftelsen Svenska filminstitutet grundades genom ett år 1963 träffat
avtal mellan svenska staten och filmbranschens organisationer. Stiftelsens
verksamhet finansieras genom en avgift om 10% på bruttobiljettintäkterna
vid de större biograferna. Avgiftsmedlen skall enligt avtalet användas dels
till stöd åt svensk filmproduktion, dels till ett antal icke kommersiella
filmändamål. Filminstitutets inkomster av biografavgifterna uppgick verksamhetsåret
1978/79 till ca 37 milj. kr.

KrU 1979/80:26

25

1963 års filmavtal löper ut den 30juni 1983. Avtalet förlängs automatiskt
med fem år om det inte sägs upp senast den 30 juni 1981. Mot bakgrund av
att avtalstiden närmade sig sitt slut inleddes år 1977 inom utbildningsdepartementet
en översyn av den statliga filmpolitiken. Som ett resultat av
översynen publicerades i maj 1979 promemorian (Ds U 1979:5) Den svenska
filmpolitiken-Lägesbeskrivning och probleminventering. Promemorian
har remissbehandlats. Vidare har en filmpolitisk beredning tillkallats.
Denna grupp, som är politiskt sammansatt, har till uppgift att delta i
beredningen av vissa filmpolitiska frågor, främst sådana som aktualiseras i
anslutning till att 1963 års filmavtal löper ut.

Avtal mellan Svenska filminstitutet och Sveriges Radio AB

T. o. m. utgången av budgetåret 1979/80 gäller ett avtal mellan Svenska
filminstitutet och Sveriges Radio AB om samarbete på filmproduktionens
område. Enligt avtalet bildar Svenska filminstitutet och Sveriges Radio AB
en gemensam produktionsfond, den s. k. I-fonden, till vilken parterna
tillskjuter 6 milj. kr. var om året. Fonden skall användas för produktion av
såväl biograffilm som kortfilm för barn och vuxna. Parterna har nyligen
träffat avtal om fortsatt samarbete inom I-fondens ram.

Filmcensuren — uppdrag till yttrandefrihetsutredningen

Sedan år 1911 har endast sådan film som varit godkänd av statens
biografbyrå fått visas offentligt i Sverige. Reglerna för filmcensuren återfinns
i den s. k. biografförordningen (1959:348) och i biografbyråns instruktion.

Dessa regler innebär att en film eller del av film inte får godkännas om
dess förevisande på grund av det sätt på vilket händelserna skildras och det
sammanhang i vilket de förekommer kan verka förråande eller skadligt
upphetsande eller förleda till brott. Förbud mot visning skall vidare utfärdas
om förevisande kan anses olämpligt med hänsyn till rikets förhållande
till främmande makt eller lända till upplysning om förhållanden vilkas
uppenbaranden kan medföra men för försvaret eller i övrigt för rikets
säkerhet. Godkännande kan också vägras om biografbyrån finner att förevisande
uppenbarligen skulle strida mot allmän lag. Härutöver finns regler
som innebär att film eller del av film inte får godkännas för visning för barn
under sju, elva eller femton år i den mån den kan vålla barn i dessa
åldersgrupper psykisk skada.

Frågan om filmcensuren bör bibehållas har behandlats flera gånger av
olika utredningar. F. n. har yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977: 10) i uppdrag
att behandla dessa frågor.

Utredningen skall överväga om det finns tillräckliga skäl att behålla
någon form av vuxencensur på filmens område. Om utredningen skulle
stanna för att vuxencensuren bör avskaffas får den bl. a. överväga om i
stället möjligheterna till efterhandsingripande bör utvidgas i någon mån

KrU 1979/80:26

26

genom en bestämmelse rörande pornografi och våldsframställningar. I
utredningsdirektiven sägs att det synes vara ganska klart att viss barncensur
behövs. Till utredningen har överlämnats en riksdagsskrivelse (1977/
78: 75) med innebörden att en samlad översyn bör göras av bestämmelserna
för barns tillträde till biografföreställningar.

Videogramutredningen

Vid sin behandling av motionerna 1975/76:412 och 2083 uttalade sig
riksdagen för en särskild utredning om videogram (KrU 1976/77: 20, rskr
1976/77:45). Med anledning härav tillsattes videogramutredningen (U
1977:05). Utredningen har enligt sina direktiv att överväga vilka risker det
finns för att produktionen av videogram i en framtid koncentreras till ett
fåtal företag. Kommittén bör också analysera vilka konsekvenserna blir
från yttrandefrihetssynpunkt om videogramproduktionen blir dominerad
av kommersiella intressen. Om utredningen anser att åtgärder behöver
vidtagas för att motverka negativa effekter av kommersialism och företagskoncentration
bör i första hand stimulansåtgärder tillgripas. Kommittén
bör således pröva om det finns anledning och möjligheter att stödja kvalitetsproduktionen
av videogram och öka mångfalden av produkter. Folkrörelsernas
och organisationernas intresse av att utnyttja det nya mediet
bör därvid beaktas, liksom kulturarbetarnas intresse av att använda videogram
som uttrycksform.

Vid sin bedömning av vilka insatser som staten bör göra på videogramområdet
bör kommittén ta till utgångspunkt de mål för den statliga kulturpolitiken
som riksdagen har fattat beslut om (prop. 1974: 28, KrU 1974: 15,
rskr 1974: 248).

I kommitténs arbete ingår bl. a. att göra en kartläggning av videogramutvecklingen
och att överväga former för distribution av videogram.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:505 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till videogramutredningen att
snarast lägga fram förslag om en skatt kombinerad med tullavgifter på
videoskivorna, alternativt andra former för att förhindra massmarknadsexploatering,

1979/80: 506 av Olof Palme m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motion 1979/80: 282 - såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till produktion av film för barn och ungdom,

(Yrkandet behandlas även under punkt 7)

1979/80: 1232 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

KrU 1979/80:26

27

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om åtgärder för begränsning av bl. a. underhållnings
våldet på videogramområdet,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om videogramutredningens arbete,

1979/80: 1236 av Gunilla André (c) och Ella Johnsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär översyn av filmcensurbestämmelserna
samt avtalet med Sveriges Radio i syfte att begränsa våldet som inslag i
barns och ungdomars kulturmiljö,

(Motionen har även behandlats i KrU 1979/80: 24)

1979/80: 1260 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär initiativ syftande till ett avtal mellan staten och filmbranschen
beträffande filmbranschens samhällsansvar,

1979/80:1262 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att till filmberedningen ges
i tilläggsdirektiv att i remissbehandlingen särskilt beakta de förslag som
syftar till att på filmområdet förverkliga de av riksdagen uppsatta målen för
kulturpolitiken,

2. att riksdagen till Filmstöd anslår ett i förhållande till regeringens
förslag med 4 135 000 kr. minskat belopp i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen uttalar att av anslaget till Filmstöd 747 000 kr. skall avse
förstärkning till Filminstitutets barnfilmverksamhet för inköp, versionering
och distribution av barnfilm.

Utskottet

Utskottet har inledningsvis redovisat att regeringen tillkallat en politiskt
sammansatt beredning med uppgift att delta i behandlingen av vissa filmpolitiska
frågor, främst sådana som aktualiseras i anslutning till att 1963 års
filmavtal löper ut.

I motion 1262 hemställs att beredningen ges tilläggsdirektiv, innebärande
att den skall inrikta sitt arbete på att inom filmområdet förverkliga de
mål riksdagen satt upp för den statliga kulturpolitiken (yrkande 1).

Utskottet får med anledning av detta yrkande först nämna att regeringen
inte utfärdat några särskilda direktiv för beredningens arbete. Den lägesbeskrivning
och probleminventering som gjorts inom utbildningsdepartementet
och som presenterats i promemorian (Ds U 1979:5) Den statliga
filmpolitiken är avsedd att — tillsammans med remissyttrandena över
promemorian - ligga till grund för det fortsatta arbetet med de filmpolitiska
frågorna.

Med anledning av en motion vid förra riksmötet med samma syfte som
det nu aktuella yrkandet konstaterade utskottet att de kulturpolitiska mål

KrU 1979/80:26

28

som fastställdes genom riksdagsbeslutet 1974 har giltighet även för statens
insatser på filmområdet. Med hänsyn härtill utgick utskottet från att statens
möjligheter att med större kraft hävda de kulturpolitiska målsättningarna
skulle komma att övervägas ingående i det då förestående beredningsarbetet
avseende filmfrågoma. Detta uttalande äger givetvis alltfort sin
fulla giltighet. Det kan inte råda någon tvekan om att de kulturpolitiska
målen skall gälla som en viktig utgångspunkt för alla statliga insatser på
filmområdet, både sådana som övervägs i det nu pågående beredningsarbetet
och andra.

Någon särskild hänvändelse till regeringen med anledning av yrkande 1 i
motion 1262 är enligt utskottets bedömning inte erforderlig. Yrkandet
avstyrks därför.

I samma motion hävdas att totalt ca 30 milj. kr. skulle vara låsta i
Filminstitutets s. k. H-fonder eller utgöra överskott i den s.k. G-fonden.
Motionärerna menar att dessa medel bör kunna frigöras och anser att de
bör disponeras dels för ökad biograffilmproduktion, dels som stöd till
andra filmändamål som motionärerna önskar främja. Enligt yrkande 2 i
motionen bör anslaget Filmstöd minskas med drygt 4 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Yrkande 3 uppfattar utskottet som ett önskemål om
att det av motionärerna förordade anslagsbeloppet fördelas så att 692000
kr. mer än vad som beräknats i propositionen skall utgå till Filminstitutet
för import och distribution av barnfilm.

Enligt vad utskottet inhämtat synes de uppskattningar av fritt disponibla
fondmedel som motionärerna kommit fram till grundas på en felaktig
tolkning av Filminstitutets redovisning. Med anledning härav, och då
utskottet inte anser sig kunna förorda att riksdagen gör några bedömningar

1 fråga om hur stora behållningar som behövs i Filminstitutets fonder för att
institutet skall kunna infria gjorda utfästelser, avstyrker utskottet yrkande

2 i motion 1262.

Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet om
21 064000 kr. Utskottet finnér inte skäl att med anledning av yrkande 3 i
motion 1262 frångå den fördelning av anslaget som förordas i propositionen.
Utskottet avstyrker därför detta yrkande.

Under anslaget Filmstöd utgår innevarande budgetår 14 500000 kr. till
Stiftelsen Svenska filminstitutet för produktion av film. Av medlen skall
högst 6 milj. kr. användas för Filminstitutets bidrag till den s. k. I-fonden,
för vilken gäller ett avtal mellan stiftelsen och Sveriges Radio AB. Återstoden
utgör bidrag till Filminstitutets s. k. G-fond för institutets produktion
av svensk film. Vid riksdagens bifall till regeringens förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår avses anslagsposten till produktion av film
tillföras ytterligare 900000 kr. och därmed uppgå till 15 400000 kr.

Enligt motion 506 (yrkande 3) bör ökningen av statsbidraget till produktion
av film i första hand utnyttjas för barn- och ungdomsfilm. Motionärerna
önskar att riksdagen ger till känna för regeringen att ökningen i huvud -

KrU 1979/80:26

29

sak skall användas för detta ändamål. Utskottet får med anledning härav
anföra följande.

Huvuddelen av den nämnda 1-fonden används för produktion av biograffilm,
men en viss andel, f. n. 29%, används för produktion av barnfilm i
annat format, för produktion av annan kortfilm samt för den av Sveriges
Radio och Filminstitutet drivna filmverkstaden. Enligt Filminstitutets
verksamhetsberättelse för 1978/79 har av 85 inkomna förslag till kortfilm
för vuxna 13 stycken erhållit projektstöd, medan 32 förslag till kortfilm för
barn resulterat i att tio fått projektstöd. Enligt vad utskottet inhämtat har
emellertid sedan 1976 mer än hälften av I-fondens medel för kortfilm avsett
film för barn. Även i den biograffilmsproduktion som finansieras från Gfonden
ingår barnfilm.

Utskottet har under punkten 7 behandlat motion 506 i vad den avser
projektbidrag till film och därvid understrukit den vikt utskottet fäster vid
att ökade resurser används för produktion av kvalitetsfilm för barn och
ungdom. Med anledning av den nu aktuella delen av motion 506 får
utskottet erinra om att föredragande statsrådet i proposition 1978/79: 143
om barn och kultur framhöll angelägenheten av att den svenska filmproduktionen
i ökad omfattning inriktades på produktion för barn och yngre
tonåringar. Med hänsyn till de senaste årens ökade statliga bidrag till
filmproduktion utgick han från att det borde vara möjligt att få till stånd en
kraftigt ökad produktion av barn- och ungdomsfilm. Enligt regleringsbrev
för 1979/80 skall Filminstitutet beakta vad föredraganden i barnkulturpropositionen
anfört om produktion av film för barn och ungdom.

Mot den angivna bakgrunden finnér utskottet det naturligt att barn- och
ungdomsfilmer ges hög prioritet vid användningen av de statliga bidrag
som utgår till Filminstitutet för filmproduktion. Utskottet förutsätter att
den beräknade bidragshöjningen på 900000 kr. skall göra det möjligt att
öka produktionen av barn- och ungdomsfilm. Enligt utskottets uppfattning
är det önskvärt att ökningen i första hand används för detta ändamål. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion 506 i nu förevarande del
bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Yrkanden som syftar till en begränsning av våldsinslag i filmer har
framförts i motionerna 1236 och 1260. Motionärerna betonar särskilt den
risk som ligger i att den unga generationen kan bli negativt påverkad av det
s. k. underhållningsvåldet. I den förstnämnda motionen föreslås, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen skall begära en översyn av filmcensurbestämmelserna.
1 Enligt motionärernas uppfattning är det nämligen uppenbart att
nuvarande regler för förhandsgranskning av film är otillräckliga när det
gäller att begränsa opåkallade våldsinslag i filmer. 1 den andra motionen
yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till ett avtal

1 I samma yrkande i motionen begärs också en översyn av avtalet med Sveriges
Radio.

KrU 1979/80:26

30

mellan staten och filmbranschen beträffande branschens samhällsansvar.
Möjligheten antyds att branschen genom ett sådant avtal skulle kunna
förpliktigas att tillämpa motsvarande normer som gäller för Sveriges Radio,
normer som utgår från mediets centrala ställning i samhället, dess
betydelse för den fria åsiktsbildningen och för kulturens utveckling.

Utskottet har i det föregående redovisat att regeringen givit yttrandefrihetsutredningen
i uppdrag att behandla frågan om filmcensur. I direktiven
uttalas att det synes vara ganska klart att viss barncensur behövs. Med
anledning av ett riksdagsuttalande har utredningen även att göra en samlad
översyn av bestämmelserna för barns tillträde till biografföreställningar.
Med hänsyn till det sålunda redan givna utredningsuppdraget bör motionen
1236 i vad den avser filmcensurbestämmelserna inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet föreslåratt motionen avslås i nu förevarande del.

Som anförs i motion 1260 är filmen ett medium med stor genomslagskraft
som attitydpåverkare och normbildare. Det är därför viktigt att man
har uppmärksamheten fäst på den risk för direkt och indirekt påverkan
som suggestiva framställningar av våld på film kan innebära, inte minst på
den unga generationen. Utskottet delar motionärens uppfattning att det är
önskvärt att branschen tar ett större samhällsansvar. Utskottet är emellertid
inte berett medverka till att detta uppnås på sätt föreslagits i motionen.
Resultatet av yttrandefrihetsutredningens överväganden om filmcensur
bör enligt utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen uttalar sig
för ett avtal mellan staten och filmbranschen med det syfte som förordas i
motion 1260. Av detta skäl avstyrker utskottet motionen.

Under denna punkt behandlar utskottet även två motioner som rör
videogramområdet.

Videogram är ett samlingsbegrepp för ljud- och bildprogram som har
spelats in på band eller skiva och som med hjälp av en särskild apparatur
kan visas i en TV-apparat. Som inledningsvis nämnts har regeringen med
anledning av ett riksdagsuttalande (KrU 1976/77:20, rskr 1976/77:45) tillkallat
en utredning med uppgift att överväga samhällets insatser på videogramområdet.

I motion 505 hemställs om tilläggsdirektiv till videogramutredningen
avseende åtgärder för att begränsa videogramutbudet. Motionärerna hänvisar
till ett av Sveriges författarförbund till videogramutredningen skriftligen
framfört önskemål om att utredningen skall överväga restriktioner i
form av skatt kombinerad med tullavgifter eller direkt förbud i syfte att
förhindra en massmarknadsexploatering av videoskivor.

Enligt utskottets uppfattning är utredningen inte förhindrad att överväga
och lägga fram förslag i fråga om åtgärder för att motverka negativa
verkningar av ett kommersiellt videogramutbud. Några tilläggsdirektiv
med anledning av yrkandet i motion 505 är utskottet inte berett förorda,
varför motionen avstyrks.

KrU 1979/80:26

31

I motion 1232 anförs att utvecklingen inom videogramområdet gått mycket
snabbt. Som exempel härpå nämns att lansering av färdiginspelade
videokassetter pågår och att bildskivan med tillhörande utrustning sannolikt
kommer att introduceras på marknaden under 1980. Enligt motionärernas
uppfattning ligger det en stor fara i denna nya teknik. De anser att det
finns betydande risker för att utbudet kommer att styras av rent kommersiella
intressen och bli en spekulation i likgiltigt allmängods. Motionärerna
beklagar att videogramutredningen ännu inte lagt fram några övergripande
förslag. Mot bakgrund av den negativa bild av utvecklingen som tecknas i
motionen anser motionärerna att omedelbara åtgärder måste vidtas. 1
första hand gäller det enligt motionen att motverka ett utbud av underhållningsvåld.
1 avvaktan på förslag från videogramutredningen föreslås att
regeringen i förhandlingar med berörda branschintressen på producentoch
detaljistsidan träffar en överenskommelse om att dessa inte kommer
att saluföra videogram som innehåller ett sådant underhållningsvåld eller
eljest stötande inslag att, om det varit fråga om en biograffilm, de inte hade
godkänts vid förhandsgranskning. Om det inte skulle vara möjligt att få till
stånd en sådan överenskommelse eller om syftet med överenskommelsen
inte uppnås, bör det enligt motionärerna ankomma på regeringen att vidta
andra åtgärder som förhindrar en spridning av förråande inslag i
videogramproduktionen. I yrkande 1 hemställs att riksdagen ger till känna
för regeringen vad i motionen anförts om åtgärder för begränsning av bl. a.
underhållnings våldet på videogramområdet. Enligt yrkande 2 i motionen
bör riksdagen anhålla om att videogramutredningen ges i uppdrag att
påskynda sitt arbete så att ett regeringsförslag kan föreligga senast under
hösten 1982.

Vad först beträffar yrkande 2 i motionen har utskottet inhämtat att
utredningen arbetar efter en tidsplan enligt vilken ett huvudbetänkande
beräknas bli avlämnat senast hösten 1981. Detta innebär att ett regeringsförslag
skulle kunna läggas fram vid den tid motionärerna angivit. Någon
åtgärd från riksdagens sida i syfte att påskynda utredningens arbete finner
utskottet därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker alltså motionen i
denna del.

Med anledning av yrkande 1 i motion 1232 får utskottet anföra följande.

En överenskommelse av den innebörd motionärerna önskar få till stånd
beträffande videogrammens innehåll måste enligt utskottets bedömning
grundas på ett gediget underlag. Utskottet betvivlar att ett sådant underlag
kan presteras på kort tid. Utskottet vill samtidigt påpeka att det ingår i
videogramutredningens uppdrag att göra en kartläggning rörande produktionen
av videogram. Därvid skall inte endast programmens karaktär och
kvalitet belysas utan också vem som svarar för produktionen. Utan att ta
ställning till frågan om en överenskommelse av det slag motionärerna
förordar är möjlig eller önskvärd att åstadkomma ifrågasätter utskottet om

KrU 1979/80:26

32

någon nämnvärd tid skulle vinnas med det tillvägagångssätt motionärerna
förordar i förhållande till videogramutredningens arbete. För det fall motionärerna
med ”andra åtgärder” åsyftar lagstiftning får utskottet framhålla
att detta inte heller är någon snabb väg att gå.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att motverka
ett utbud av underhållningsvåld och program i övrigt med stötande
innehåll. Farhågor av den art som yppas i motionen låg bl. a. bakom
utskottets beslut 1976 att uttala sig för en utredning på videogramområdet.

Enligt sina direktiv har videogramutredningen bl. a. att överväga om
åtgärder behöver vidtas för att motverka negativa effekter av kommersialism
och företagskoncentration inom videogramområdet. Till sådana negativa
effekter hör givetvis marknadsföring och spridning av kvalitativt undermåliga
program som präglas av underhållningsvåld. Utredningen har
emellertid inte uttryckligen givits i uppdrag att söka finna vägar för att
begränsa ett programutbud av den art som befaras i motion 1232. Enligt
utskottets uppfattning är det angeläget att utredningen aktivt prövar olika
möjligheter att motverka en utveckling mot förråande inslag i videogramproduktionen.
Regeringen bör i lämplig form försäkra sig om att så sker.
Komplicerade avvägningar med avseende på yttrandefrihetsaspekten måste
emellertid göras vid alla överväganden om reglering av massmedieutbudet.
Det ligger i yttrandefrihetsutredningens omfattande uppdrag att eftersträva
en enhetlig utformning av grundlagsskyddet i fråga om alla de
medier som kan ha särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen i samhället,
bland dem videogrammen.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen
vad utskottet med anledning av yrkande I i motion 1232 anfört om
videogramutredningens arbete.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Svenska filminstitutet
för import och distribution av barnfilm avslår motion
1979/80: 1262 yrkande 3,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 och med
avslag på motion 1979/80: 1262 yrkande 2 till Filmstöd för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 21064000 kr.,

3. att riksdagen med anledning av motion 1979/80:506 yrkande 3,
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger till känna för regeringen
vad utskottet anfört om medel för produktion av film för barn och
ungdom,

4. att riksdagen avslår motion 1979/80:1262 yrkande 1 om tilläggsdirektiv
till filmberedningen,

5. att riksdagen avslår motion 1979/80:1236 såvitt gäller en översyn
av filmcensurbestämmelserna,

KrU 1979/80:26

33

6. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1260 om ett avtal beträffande
filmbranschens samhällsansvar,

7. att riksdagen avslår motion 1979/80:505 om tilläggsdirektiv till
videogramutredningen i syfte att begränsa videogramutbudet,

8. att riksdagen avslår motion 1979/80:1232 yrkande 2 om påskyndande
av videogramutredningens arbete,

9. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motion 1979/80: 1232 yrkande 1 anfört
om videogramutredningens arbete.

Dagspress och tidskrifter

21. Stöd till kulturtidskrifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 25 (s. 103-104) och hemställer

att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 8264000 kr.

Litteratur och folkbibliotek

22. Litteraturstöd. Regeringen har under punkt B 27 (s. 106-110) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ingå avtal med Stiftelsen Litteraturfrämjandet
om utgivningen av En bok för alla i huvudsak enligt de riktlinjer som
förordats i propositionen,

2. till Litteraturstöd för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 25429000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:651 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) och Eva Hjelmström
(vpk) vafi yrkas att riksdagen beslutar att under punkt B 27 Litteraturstöd
öka anslaget till stöd till produktion av serier för barn och ungdom
med 400000 kr. till 665000 kr.,

1979/80: 1244 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) och Eva Hjelmström
(vpk) vari yrkas att riksdagen för budgetåret 1980/81 under punkt B 27
Litteraturstöd anvisar 1 500 000 kr. utöver regeringens förslag avseende
stöd till utgivning och lagerhållning av klassisk litteratur sammanhållen i
serier, ett svenskt klassikerbibliotek,

1979/80: 1269 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen för budgetåret 1980/81 under punkt B 27 Litteraturstöd
anvisar 300000 kr. utöver regeringens förslag avseende stöd till författarverkstäder,

3 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 26

KrU 1979/80:26

34

1979/80:1672 av Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att stödja bra barnserier.

Utskottet

I propositionen föreslås att utgivningen av ”En bok för alla” skall
fortsättas i permanenta former och att regeringen därför skall få bemyndigande
att teckna ett nytt avtal med Litteraturfrämjandet för en tid av tre år.

I fråga om anslagsberäkningen föreslås en reell anslagsökning med
2 256 000 kr. och därutöver en överföring av 2 865 000 kr. från andra anslag.
Det föreslagna anslagsbeloppet uppgår därmed till 25 429000 kr. varav
16210000 kr. hänför sig till posten 1. Utgivningsstöd. Detta innebär en
höjning av denna post med 995 000 kr. Huvuddelen av detta belopp,
nämligen 700000 kr., har beräknats för en utgivning av August Strindbergs
samlade verk. Enligt vad utskottet inhämtat under hand beräknas vidare
till denna utgivning kunna disponeras 200000 kr. under delposten lc
Klassiker. Ett preliminärt avtal om utgivningen av Strindbergs verk har
träffats med Almqvist & Wiksell Förlag AB.

I motion 1244 föreslås en medelsanvisning av 1 500000 kr. till utgivning
och lagerhållning av klassisk litteratur sammanhållen i serier, ett svenskt
klassikerbibliotek. Motionärerna framhåller att det nuvarande klassikerstödet
är inriktat på enskilda titlar och att det föregående budgetår endast
var 79 titlar som kunde få sådant stöd. I motionen uttalas att det är helt
avgörande för ett lands litterära och kulturella liv att den klassiska litteraturen
ständigt finns tillgänglig. Med hänsyn härtill kan det nuvarande
klassikerstödet inte anses tillräckligt.

Utskottet vill understryka vikten av att klassisk litteratur finns tillgänglig
men anser sig med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar
som är nödvändig i dagens läge inte kunna tillstyrka den föreslagna
medelsanvisningen.

Kulturrådet har i sin anslagsframställning anfört att litteraturstödet i sin
nuvarande form inte är lämpligt för stöd till böcker som produceras vid
s. k. författarverkstäder bl. a. därför att gällande stödordning förutsätter
större minimiupplaga än vad dessa verkstäder normalt framställer. Rådet
föreslår därför att som bidrag till dylika verkstäder anvisas ett särskilt
belopp av 300000 kr. Enligt propositionen bör kulturrådet i första hand
pröva möjligheterna att tillgodose detta och vissa andra nya ändamål inom
ramarna för det nuvarande utgivningsstödet.

Förslaget om stöd till författarverkstäder har förts fram även i motion
1269. Utskottet får erinra om att frågan om stöd till dylika verkstäder
behandlades av utskottet för två år sedan. I betänkandet KrU 1977/78:22
uttalade utskottet att det från principiella utgångspunkter kan hävdas att
ett stöd till författarverkstäder har sitt berättigande som komplement till
ett selektivt statligt litteraturstöd. Utskottet nämnde också att några förfat -

KrU 1979/80:26

35

tarverkstäder fått utrustningsbidrag av kulturrådet. Det nu aktuella yrkandet
i motion 1269 anser sig utskottet emellertid med hänsyn till dagens
ekonomiska läge inte kunna tillstyrka.

1 det för innevarande budgetår anvisade anslaget Bidrag till kulturell
verksamhet bland barn ingår även ett belopp av 250000 kr. avsett till stöd
till produktion av serier för barn och ungdom. Detta belopp föreslås för
nästa budgetår överfört till nu förevarande anslag och höjt med 15 000 kr.
(anslagspost 10). Erinras kan i detta sammanhang om att kvalitetsproduktion
av tecknade serier redan nu kan få stöd ur förevarande anslag, nämligen
ur delposterna 1 e Barn- och ungdomslitteratur och 1 f Projektstöd.

I motion 1672 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning
av möjligheten att stödja bra barnserier. Motionären framhåller att serierna
har en stark attraktion på barn men att det mesta av serieutbudet är
undermåligt. Statligt litteraturstöd kan utgå till produktion av seriealbum.
Detta är ett sätt att värdera och uppmuntra produktion av s. k. alternativa
serier, heter det i motionen. En förändring av seriemarknaden förutsätter
emellertid medvetenhet och engagemang från serieläsarna själva.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. inom kulturrådet överväganden
om hur man administrativt skall hantera stödet till utgivning av serier för
barn och ungdom. Med hänsyn bl. a. härtill anser utskottet inte att riksdagen
bör begära den i motion 1672 angivna utredningen. Utskottet avstyrker
alltså denna motion. Likaså avstyrker utskottet den i motion 651 föreslagna
höjningen med 400000 kr. av anslagsposten 10 Stöd till produktion av
serier för barn och ungdom.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Stiftelsen
Litteraturfrämjandet om utgivningen av En bok för alla i huvudsak
enligt de riktlinjer som förordats i proposition 1979/80: 100,

2. att riksdagen beträffande frågan om en särskild medelsanvisning
till utgivning och lagerhållning av klassisk litteratur avslår motion
1979/80: 1244 såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande frågan om en särskild medelsanvisning
till stöd till författarverkstäder avslår motion 1979/80: 1269 yrkande
3 såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen beträffande frågan om en i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökad medelsanvisning till utgivning av
serier för barn och ungdom avslår motion 1979/80:651 såvitt nu är
i fråga,

5. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 och med
avslag på motionerna 1979/80:651, 1979/80:1244 och 1979/
80: 1269 yrkande 3, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Litteraturstöd för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 25 429000 kr.,

6. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1672 om en utredning angående
möjligheten att stödja bra barnserier.

KrU 1979/80:26

36

23. Bokhandelsstöd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 28 (s. 110-111) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga det nu gällande
avtalet med AB Seelig & Co med ett år,

2. att riksdagen till Bokhandelsstöd för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 1 369000 kr.

24. Kreditgarantier till förlag och bokhandel. Regeringen har under punkt
B 29 (s. 111 — 112) föreslagit riksdagen att

1. medge att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under

budgetåret 1980/81 får beviljas intill ett belopp av 2 milj. kr.,

2. medge att statsgaranti för lån till bokhandel under budgetåret 1980/81

får beviljas intill ett belopp av 1 500000 kr.,

3. till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 1269 av Lars
Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsgaranti till bokförlag även får omfatta
femåriga avskrivningslån intill ett belopp av 2 milj. kr. särskilt avsett för de
mindre förlagen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till distributionsstöd
till bokhandel och bibliotek, knutet till de utgivningsstödda titlarna.

Utskottet

I motion 1269 uttalas att bokbranschen i dag, liksom i slutet av 1960-talet, står inför en allvarlig kris och att marknadssituationen är mörk,
särskilt för kvalitetsinriktade mindre förlag. Enligt motionstexten bör därför
snarast inrättas en statlig lånefond avsedd att användas för femåriga
avskrivningslån till mindre kvalitetsförlag. Yrkande I i motionen innebär
att riksdagen bör besluta att statsgaranti till bokförlag även får omfatta
femåriga avskrivningslån intill ett belopp av 2 milj. kr. särskilt avsett för de
mindre förlagen.

Statliga kreditgarantier för lån till bokförlag utgår enligt förordningen
(1978: 490) om statligt litteraturstöd. För innevarande budgetår får garantier
beviljas intill ett belopp av 2 milj. kr. 1 den mån en beviljad kreditgaranti
behöver infrias bestrids kostnaderna ur det anslag som utskottet nu behandlar.

Stöd till bokhandeln utgår bl. a. i form av femåriga avskrivningslån.
Dessa lån är ränte- och amorteringsfria och avskrivs med en femtedel efter
varje år som förflutit efter lånets utbetalande. Statens kostnader för dessa
lån bestrids ur det anslag som utskottet behandlar under närmast följande
punkt i detta betänkande.

KrU 1979/80: 26

37

Utskottet utgår ifrån att yrkande 1 i motion 1269 trots formuleringen
gäller inrättande av en lånefond och inte ett system med statlig garanti för
lån som lämnas av annan än staten. Samtidigt konstaterar utskottet att
motionärerna inte föreslagit någon medelsanvisning.

Med hänsyn till rådande budgetläge anser sig utskottet inte kunna föreslå
riksdagen att tillgodose motionärernas yrkande. Av samma skäl avstyrker
utskottet yrkande 2 i motion 1269 som innebär att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag till ett distributionsstöd till bokhandel och
bibliotek.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande förevarande anslag
och hemställer

1. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till nyetablering av
förlag m. m. under budgetåret 1980/81 får beviljas intill ett belopp
av 2 milj. kr.,

2. att riksdagen medger att statsgaranti för lån till bokhandel under
budgetåret 1980/81 får beviljas intill ett belopp av 1 500000 kr.,

3. att riksdagen till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1269 yrkandena 1 och 2.

25. Lån för investeringar i bokhandel. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 30 (s. 112—113) och hemställer

att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 2400000 kr.

26. Bidrag till folkbibliotek. Regeringen har under punkt B 31 (s. 113-115)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 18 101 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner som väckts
dels vid riksmötet 1978/79, dels vid det nu pågående riksmötet, nämligen

1978/79: 263 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära förslag till en lag om normer för folkbibliotekens
verksamhet,

2. att som sin mening ge regeringen till känna att normerna för folkbibliotekens
verksamhet skall fastställas och kontinuerligt revideras av härför
lämplig central myndighet, förslagsvis kulturrådet,

3. att som sin mening ge regeringen till känna att statsbidrag skall kunna
utgå till kommunerna för uppfyllande av dessa normer,

1978/79:903 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en övergripande utredning om det svenska biblioteksväsendets
framtida utformning.

KrU 1979/80:26

38

1978/79: 2301 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar

a) att hemställa hos regeringen om en utredning om en kulturlagstiftning
som garanterar en jämn kulturell standard och förbättrade betingelser för
en kraftfull utveckling av kulturlivet i kommunerna.

b) att hos regeringen begära förslag till en lag om normer för folkbibliotekens
verksamhet,

c) att normerna för folkbibliotekens verksamhet skall fastställas och
kontinuerligt revideras av härför lämplig central myndighet, förslagsvis
kulturrådet,

d) att statsbidrag skall kunna utgå till kommunerna för uppfyllande av
dessa normer,

1979/80:859 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bokutlåningen på arbetsplatser,

1979/80:1266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Bidrag till folkbibliotek beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 689000 kr. förhöjt belopp avseende Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk,

1979/80: 1268 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för en lagstiftning på folkbiblioteksområdet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att utredningen om folkbibliotek
får tilläggsdirektiv att behandla frågan om bibliotekslag,

1979/80:1534 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1979/80: 1533 - yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning av och förslag om hur svenska skolor i utlandet skall få
tillgång till ett rimligt utbud av svensk barnlitteratur,

1979/80:1680 av Karl-Eric Norrby m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande det fortsatta stödet till lokal biblioteksverksamhet.

Utskottet

I propositionen föreslås en höjning av detta anslag med 3 105 000 kr.
varav 2 000000 kr. är en överföring av medel från anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn. Kulturrådet har föreslagit vissa ändringar
i nuvarande bidragsformer men dessa förslag har inte förts fram i propositionen.
Som skäl härtill hänvisas till att en folkbiblioteksutredning nyligen
tillsatts med uppgift att klarlägga folkbibliotekens situation och få formerna
för det statliga stödet belysta.

KrU 1979/80:26

39

Anslaget är uppdelat på fem poster av vilka den största är anslagsposten

1. Lokal biblioteksverksamhet. Ur denna post, som enligt förslaget i propositionen
bör uppgå till 13010000 kr., utgår i första hand medel till inköp
av bokbussar, till arbetsplatsutlåning och till allmän upprustning.

I motion 859 hävdas att den kulturverksamhet i landet som är folkrörelseanknuten
i budgetpropositionen blivit styvmoderligt behandlad i jämförelse
med de statliga kulturinstitutionerna. Vad beträffar anslaget till folkbiblioteken
vill motionärerna framhålla vikten av att arbetsplatsutlåningen
inom ramen för tilldelade medel ökar i omfattning. Detta uttalande bör
riksdagen enligt motionen som sin mening ge till känna för regeringen.

Även i motion 1680 yrkas på ett uttalande av riksdagen. Motionärerna
framhåller vikten av att arbetet inom kultursektorn inriktas på att främja
decentralisering, folkrörelsearbete och strävan efter mångfald. Motionärerna
anser att denna inriktning borde ha kunnat markeras tydligare i
propositionen och att riksdagen därför bör göra vägledande uttalanden om
det försätta arbetet. Motionärerna finnér det angeläget att regeringen noga
följer utvecklingen inom biblioteksområdet och att det statliga stödet till
bokbussverksamheten kan ge avsedd effekt.

Utskottet vill med anledning av de nu redovisade yrkandena i motionerna
859 och 1680 framhålla betydelsen av de olika ändamål till vilka bidrag
utgår ur posten Lokal biblioteksverksamhet. Den nyligen tillsatta biblioteksutredningen
kommer att belysa hur de olika bidragskonstruktionerna
verkar. Enligt utskottets mening bör det pågående utredningsarbetet emellertid
inte hindra justeringar i den nuvarande fördelningen av medel till
olika ändamål under nyssnämnda anslagspost. Verksamheten med utlåning
på arbetsplatser befinner sig i ett uppbyggnadsskede, vilket motiverar
särskild uppmärksamhet. Intresset för inköp av bokbussar har avtagit,
vilket möjligen beror på statsbidragets konstruktion. Även detta motiverar
särskild uppmärksamhet. Utskottet anser att den uppsökande verksamheten
— här exemplifierad med arbetsplatsutlåning och bokbussverksamhet
- är så viktig att den också under den tid då utredningen arbetar bör ägnas
fortlöpande uppmärksamhet från regeringens och kulturrådets sida. Vad
utskottet nu anfört med anledning av motionerna 859 yrkande 4 och 1680
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Det i motion 1266 framförda yrkandet innebär i förhållande till regeringens
förslag en höjning med 689000 kr. av anslagsposten 2. Inköp av
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Utskottet anser sig inte böra
gå utöver regeringens förslag vare sig beträffande denna anslagspost eller
beträffande anslaget i övrigt. Utskottet avstyrker därför motion 1266.

Motiveringen till yrkandet i motion 1534 finns i motion 1533. Det uttalas
där att svenska barn i utlandet saknar tillgång till det enklaste utbud av
svensk barnlitteratur. En tänkbar åtgärd för att avhjälpa denna brist skulle
enligt motionärerna vara att ordna en insamling av överbliven barnlitteratur
från förlag och bibliotek. Motionärerna yrkar att riksdagen hos rege -

KrU 1979/80:26

40

ringen begär utredning och förslag om hur svenska skolor i utlandet skall få
tillgång till ett rimligt utbud av svensk barnlitteratur.

Utskottet får erinra om att det under anslaget finns en mindre anslagspost
till biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet och om att kulturrådet
anmält att rådet planerar att under innevarande budgetår se över
formerna för stödet till denna verksamhet. Utskottet som fäster stor vikt
vid kulturell verksamhet bland barn utgår från att kulturrådet i sin översyn
speciellt uppmärksammar de svenska barnen i utlandet. Med hänsyn härtill
och till det ansvar skolöverstyrelsen har såvitt gäller skolor i utlandet som
står under överstyrelsens inseende anser utskottet inte att riksdagen bör
begära den i motionen angivna utredningen. Utskottet avstyrker alltså
motion 1534.

Med anledning av de motionsvis framförda yrkandena om en bibliotekslagstiftning
får utskottet erinra om att denna fråga upprepade gånger behandlats
av riksdagen. Tanken på en dylik lagstiftning avvisades i propositionen
1976/77: 100. Därvid uttalades bl. a. att det självfallet är angeläget
att man i de olika kommunerna kan erbjuda innevånarna en god biblioteksservice
men att ansvaret för detta primärt måste ligga hos kommunerna
själva. Samtidigt med att utskottet behandlade propositionen i denna del
hade utskottet till behandling ett motionsyrkande om bibliotekslagstiftning.
Detta yrkande avstyrktes av utskottet (KrU 1976/77: 35) och avslogs
av riksdagen.

Även ett senare motionsvis framfört förslag om en bibliotekslagstiftning
har avstyrkts av kulturutskottet (KrU 1977/78: 18). Utskottet erinrade
därvid bl. a. om att Kommunförbundet i skriften Kommunerna och kulturen
diskuterat frågan om en bibliotekslagstiftning men tagit avstånd från
tanken på en dylik. Motionen avslogs av riksdagen.

Ett i motionen 1977/78: 1908 framfört yrkande om bibliotekslagstiftning
har avstyrkts av utbildningsutskottet (UbU 1978/79: 12) och avslagits av
riksdagen.

I de nu föreliggande motionerna om en bibliotekslagstiftning har motionärerna
tänkt sig att en dylik lag skulle innehålla bestämmelser om en viss
minimistandard och att dessa bestämmelser i kombination med statsbidrag
till kommunerna skulle medföra att folkbiblioteksväsendet i hela landet
fördes upp och bibehölls på en tillfredsställande nivå. Tanken har kommenterats
av kulturrådet i promemorian Statlig bibliotekspolitik. Rådet har
för sin del betecknat frågan om en lagstiftning som sekundär. Det väsentliga
är enligt rådets uppfattning att staten kan föra en målmedveten bibliotekspolitik
med därtill avpassade statsbidrag. En sådan politik bör. säger
rådet, kunna ge utrymme för rimliga och välmotiverade hänsyn till den
kommunala självbestämmanderätten och skiftande lokala förutsättningar.

1 direktiven till den för någon tid sedan tillsatta biblioteksutredningen
har tanken på en bibliotekslagstiftning ånyo avvisats.

Riksdagen har som redan nämnts flera gånger avslagit förslag om infö -

KrU 1979/80:26

41

rande av en bibliotekslagstiftning. Vad som anförts i frågan i de nu aktuella
motionerna har inte övertygat utskottet om lämpligheten av en dylik lagstiftning.
Utskottet avstyrker därför motionerna 1978/79:263, 1978/
79:2301 yrkandena 2 b, 2 c och 2 d samt 1979/80: 1268.

Det i motion 1978/79:903 framförda yrkandet om en övergripande utredning
om det svenska biblioteksväsendets framtida utformning avstyrks av
utskottet med hänsyn till att en folkbiblioteksutredning nyligen tillsatts och
påbörjat sitt arbete.

Det i motion 1978/79: 2301 framförda yrkandet om en utredning om en
kulturlagstiftning med syfte att garantera en jämn kulturell standard och
förbättrade betingelser för en kraftfull utveckling av kulturlivet i kommunerna
har inte närmare motiverats. Yrkandet har framförts tidigare, nämligen
i motion 1976/77:965, och då avstyrkts av kulturutskottet och avslagits
av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid bl. a. till att 1974 års riksdag
avvisat tanken att staten genom lagstiftning skulle reglera den kommunala
verksamheten inom kulturområdet (KrU 1977/78:9). Utskottet avstyrker
även det nu föreliggande yrkandet om en utredning om en kulturlagstiftning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionerna 1979/80: 859 yrkande 4
och 1979/80: 1680 yrkande 1 anfört om att den uppsökande verksamheten
vid folkbiblioteken bör ägnas fortlöpande uppmärksamhet
från regeringens och kulturrådets sida,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motion 1979/80: 1266 till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 18 101000
kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1979/80:1534 om utredning och förslag
om hur svenska skolor i utlandet skall få tillgång till ett
rimligt utbud av svensk barnlitteratur,

4. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:263, 1978/79:2301 yrkandena
2 b, 2 c och 2d samt 1979/80: 1268 om en lagstiftning på
folkbiblioteksområdet,

5. att riksdagen avslår motion 1978/79:903 om en biblioteksutredning,

6. att riksdagen avslår motion 1978/79:2301 yrkande 2a om en
utredning om en kulturlagstiftning.

27. Bidrag till regional biblioteksverksamhet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 32-B 34 (s. 116-121) och
hemställer

KrU 1979/80:26

42

1. att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 9 160000 kr.,

2. att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 7812000 kr.,

3. att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 10114 000 kr.

28. Bidrag till Svenska språknämnden. Regeringen har under punkt B 35
(s. 121-122) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska språknämnden
för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 908000 kr.

Motionen

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80:1261 av Lars
Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att öka anslaget
Bidrag till Svenska språknämnden med 15 000 kr. till 923 000 kr. med
hänsyn till den ökade arbetsbörda som måste anses komma att åvila
nämnden med anledning av den senaste tidens politiska utveckling av det
svenska språket.

Utskottet

Vad som anförts i motion 1261 innebär inte något stöd för den i motionen
föreslagna anslagshöjningen. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker
regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med avslag
på motion 1979/80: 1261 till Bidrag till Svenska språknämnden för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 908000 kr.

Bildkonst

29. Statens konstråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna B 36-B 38 (s. 123-126) och hemställer

1. att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 1 417000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad i proposition 1979/80: 100 anförts
angående beställningar av konst som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1980/81,

3. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
16230000 kr.,

4. att riksdagen till Akademien för de fria konsterna för budgetåret
1980/81 anvisar ett anslag av 1 032000 kr.

KrU 1979/80:26

43

30. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkt B 39 (s. 126—
128) föreslagit riksdagen att till Vissa bidråg till bildkonst för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 5 846000 kr.

Förslaget i propositionen innebär en anslagshöjning med 582 000 kr.
varav 225 000 kr. i form av överföring av medel från anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn. Anslaget förutsätts bli uppdelat på sex
anslagsposter av vilka två berörs av motionsvis framförda förslag om
anslagshöjningar.

Anslagsposten 1 Konstfrämjandet föreslås i propositionen höjd med
398000 kr. varav 150000 kr. genom överföring av medel från annat anslag.

I motion 859 föreslås en ytterligare höjning med 575 000 kr. varav 160000
kr. i uppräkning som ökat stöd till folkrörelseanknuten kultur och 415 000
kr. som kompensation för skyldigheten att erlägga mervärdeskatt.

Anslagposten 2 Sveriges konstföreningars riksförbund beräknas i propositionen
höjd med 53 000 kr. Den föreslås därutöver i motion 859 höjd med
35000 kr., i motion 1240 höjd med 250000 kr. och i motion 1267 höjd med
845000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 513 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
anvisa ett i förhållande till propositionen med 2 153000 kr. förhöjt belopp
till Bidrag till bildkonst - konstnärskooperativ,

1979/80: 859 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen beslutar att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1980/81 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 610000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 6456000 kr., varvid anslagsposten 1 skall
utgå med 4542000 kr. samt anslagsposten 2 med 888000 kr.,

1979/80:1231 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till utställningsverksamhet,

1979/80: 1240 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1980/81
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250000 kr. förhöjt
anslag av 6096000 kr.,

1979/80: 1265 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
Vissa bidrag till bildkonst anslår 16000000 kr. utöver regeringens förslag
avseende utställningsersättning,

1979/80:1267 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om en ytterligare höjning av anslaget till Sveriges konstföreningars
riksförbund med 845 000 kr. till sammanlagt 1 698 000 kr.

KrU 1979/80:26

44

Utskottet

Enligt propositionen har remissbehandlingen av kulturrådets rapport
(1979: 2) Stöd till konstutställningsverksamhet inte hunnit avslutas i sådan
tid att de i rapporten framlagda förslagen kunnat beaktas vid beredningen
av förevarande budgetproposition. I motionen 1231 uppfattas detta som ett
svepskäl. Motionärerna uttalar att vissa delar av kulturrådets förslag bör
genomföras utan dröjsmål. Riksdagen bör därför enligt motionen som sin
mening ge till känna för regeringen att förslag utan dröjsmål bör läggas
fram om stöd till konstutställningsverksamhet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Frågan om genomförande av de förslag som kulturrådet lagt fram i
rapporten Stöd till konstutställningsverksamhet bör beredas i vanlig ordning
i regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra det
uttalande som föreslagits i motion 1231. Utskottet avstyrker därför motionen.

Med hänsyn till den återhållsamhet med utgiftsökningar som är ofrånkomlig
i dagens läge anser sig utskottet inte kunna tillstyrka det motionsvis
framförda förslaget om ökning av den medelsanvisning som är avsedd för
Konstfrämjandet. Utskottet avstyrker alltså motion 859 yrkande 5, såvitt
nu är i fråga, och tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen
till detta ändamål.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 859 yrkande 5, såvitt nu
är i fråga, 1240 yrkande 2 och 1267 om ökning av medelsanvisningen till
Sveriges konstföreningars riksorganisation. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag beträffande bidrag till detta förbund.

Vad beträffar övriga i propositionen redovisade anslagsposter tillstyrker
utskottet regeringens förslag till medelsanvisningar.

Med hänvisning till budgetläget avstyrker utskottet förslaget i motion
513 om anvisande av 2 153000 kr. till konstnärskooperativ och förslaget i
motion 1265 om anvisande av 16 milj. kr. till utställningsersättning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1231 om ett uttalande angående
stöd till konstutställningsverksamhet,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandet avslår
motion 1979/80: 859 yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Sveriges konstföreningars
riksförbund avslår motionerna 1979/80:859 yrkande 5, 1979/
80: 1240 yrkande 2 och 1979/80: 1267, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga,

4. att riksdagen beträffande anvisande utöver vad som föreslagits i
propositionen av särskilda medel till konstnärskooperativ avslår
motion 1979/80: 513 såvitt nu är i fråga,

KrU 1979/80:26

45

5. att riksdagen beträffande anvisande utöver vad som föreslagits i
propositionen av särskilda medel till ett genomförande av förslagen
i rapporten om stöd till konstutställningsverksamhet avslår
motion 1265 såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till proposition
1979/80: 100 och med avslag på motionerna 1979/80: 513,
1979/80: 859 yrkande 5, 1979/80:1240 yrkande 2, 1979/80:1265
och 1979/80: 1267, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 5 846 000 kr.

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

31. Riksarkivet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 40-B 47 (s. 129-141) och hemställer 1.

att riksdagen till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 22 309000 kr.,

2. att riksdagen till Riksarkivet: Datamediekontroll m.m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 312000 kr.,

3. att riksdagen till Riksarkivet: Inköp av arkiv alier och böcker
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
532000 kr.,

4. att riksdagen till Landsarkiven för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 15808000 kr.,

5. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv: Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 8002 000 kr.,

6. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 1 258000 kr.,

7. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 1 476000 kr.,

8. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 5 160000 kr.

32. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkt B 48 (s. 141-143)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1980/81
anvisa ett anslag av 1 685000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:1264 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till

KrU 1979/80:26

46

Bidrag till vissa arkiv anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
486000 kr. förhöjt belopp till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv,

1979/80: 1674 av Lars Gustafsson (s) och Gunnar Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1980/81 till Bidrag till vissa arkiv
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 42 000 kr. förhöjt anslag
av 1 727000 kr., varvid anslagsposten 3 skall utgå med 1 206000 kr.

Utskottet

Ur detta anslag utgår för närvarande bidrag till Emigrantregistret i Karlstad.
Stiftelsen Emigrantinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv,
Genealogiska föreningen, Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas
arkivförbund. För nästa budgetår föreslås att medel under anslaget
skall beräknas även för Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar
och Finlandssvenskar i Sverige). Anslagsmässigt innebär förslaget i
propositionen en höjning med 219000 kr., varav 78000 kr. till Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv (nu 1 086000 kr.).

De under denna punkt redovisade båda motionerna innebär båda yrkanden
om en ytterligare höjning av anslagsposten Arbetarrörelsens arkiv. 1
motion 1264 föreslås att bidraget till detta arkiv höjs med ytterligare
486000 kr. Yrkandet överensstämmer med vad arkivet självt föreslagit i
sin anslagsframställning och motiveras med den starkt ökande besökartillströmningen,
eftersläpningen i fråga om ordnings- och förteckningsarbeten
och inte minst behovet av ökat fältarbete. Den i motion 1674 föreslagna
höjningen med 42000 kr. avser att möjliggöra inrättande av en ny tjänst.

Den återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar som är nödvändig i nuvarande
budgetläge gör att utskottet avstyrker motionerna 1264 och 1674.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anvisande av 1 685 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med avslag
på motionerna 1979/80: 1264 och 1979/80: 1674 till Bidrag till vissa
arkiv för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 1 685 000 kr.

33. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 49 (s. 143—146) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 33 782000 kr.

34. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader. Regeringen har under punkt B 50 (s.
146—148) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet: Vård och
underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 5 457 000 kr.

KrU 1979/80:26

47

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:646 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om försöksverksamhet med en byggnadshytta i Karmansbo i
Skinnskattebergs kommun,

1979/80: 863 av Stina Eliasson m. fl. (c, s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas för att
med Jämtlands län som utgångspunkt utarbeta en väl anpassad organisation
och lämpliga rutiner för smidig handläggning av det statliga stödet till
vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i enlighet med byggnadsvårdsutredningens
förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggnadsvårdsutredningens
förslag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
så snart som möjligt bör tas upp till behandling,

1979/80:867 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustafsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
bör vidtas för att säkerställa bevarandet av de gotländska kyrkorna,

1979/80: 868 av Ivan Svanström (c) och Olle Eriksson (c) vari yrkas att
riksdagen uttalar

1. att förslagen från 1976 års byggnads vårdsutredning bör genomföras
så snart som möjligt,

2. att möjliga förändringar i fråga om användning av AMS-medel för
vård och upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse enligt utredningens
förslag bör genomföras,

3. att lagtekniska och andra förändringar enligt byggnadsvårdsutredningens
förslag bör förberedas i görligaste mån,

1979/80: 1241 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inrätta en allmän kulturfond ur vilken medel
anslås för vård av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelser,

2. att riksdagen beslutar att medel ur ovan nämnda fond i första hand
anslås för vård av gotländska medeltidskyrkor,

3. att riksdagen uttalar att medel ur Tipstjänsts ”öresfond” bör kunna
disponeras för kulturella ändamål,

1979/80: 1263 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en plan för vård av historiskt värdefull bebyggelse, innefattande
även erforderliga statsfinansiella insatser, på grundval av byggnadsvårdsutredningens
förslag,

1979/80: 1270 av Bengt Wiklund (s) och Åke Green (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna behovet av att
byggnadsvårdsreformen genomförs budgetåret 1981/82,

KrU 1979/80:26

48

1979/80: 1675 av Bertil Hansson (fp) vari yrkas att riksdagen till anordnande
av byggnadshytta på Gotland för budgetåret 1980/81 anvisar ett
belopp av 2 milj. kr..

1979/80: 1688 av Hans Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett
snabbt genomförande av 1976 års byggnadsvårdsutrednings förslag.

De ovan redovisade motionerna har alla direkt anknytning till de förslag
som byggnadsvårdsutredningen lagt fram i sitt betänkande (SOU 1979: 17)
Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda.

Förslag om anvisande av medel föreligger endast i en av motionerna,
nämligen motion 1675 i vilken föreslås anvisande av 2 milj. kr. till ett
regionalt byggnadskontor. en s. k. byggnadshytta på Gotland. Förslag om
en sådan byggnadshytta har lagts fram både av riksdagens revisorer och av
byggnadsvårdsutredningen. Avsikten är bl. a. att man i denna hytta skall ta
till vara den hantverksskicklighet m. m. som behövs för restaureringsarbeten
på Gotlandskyrkorna men som nu är på väg att försvinna.

Tanken på en byggnadshytta på Gotland förs fram även i motion 867.
Motionärerna framhåller det kulturhistoriska värdet hos Gotlandskyrkorna,
erinrar om tidigare vårdinsatser som bekostats med arbetsmarknadsmedel
och betonar betydelsen för vårdarbetet av särskild sakkunskap
och särskilt material. I motionen yrkas att riksdagen gör ett uttalande om
att åtgärder bör vidtas för att säkerställa bevarandet av de gotländska
kyrkorna.

I motion 646 önskas ett riksdagsuttalande till förmån för en försöksverksamhet
med en byggnadshytta i Karmansbo i Skinnskattebergs kommun.
Verksamheten i denna hytta förutsätts mer än i den föreslagna hyttan på
Gotland bli inriktad på utbildning av hantverkare.

Gemensamt för en rad av motionerna är att det i dem med något varierande
formuleringar framförs yrkanden om riksdagsuttalanden som syftar
till ett snart genomförande av en byggnadsvårdsreform. Detta gäller motionerna
863 yrkande 2, 868 yrkande 1, 1263, 1270 och 1688. En av motionerna,
nämligen 1270, preciserar att reformen behöver genomföras budgetåret
1981/82.

1 två motioner framförs specialyrkanden som syftar till att förbereda
genomförandet av en byggnadsvårdsreform. Sålunda uttalas i motion 863
att det behövs en fungerande organisation och utarbetade rutiner för hur
det statliga stödet skall kunna omsättas i praktiken när byggnadsvårdsreformen
kommer till stånd. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen
skall begära åtgärder för utarbetande av en väl anpassad organisation
och väl anpassade rutiner, varvid Jämtlands län bör vara utgångspunkt.
Yrkande 3 i motion 868 innebär att riksdagen bör uttala att lagtekniska och
andra förändringar enligt byggnadsvårdsutredningens förslag bör förberedas
i görligaste mån. Enligt samma motion yrkande 2 bör riksdagen göra

KrU 1979/80: 26

49

ett uttalande av innebörd att möjliga förändringar i fråga om användning av
arbetsmarknadsmedel för vård och upprustning av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse enligt utredningens förslag bör genomföras.

Vad slutligen gäller motion 1241 är avsikten att medel ur den i motionen
föreslagna kulturfonden skall användas som komplettering till de anslag
som anvisas till vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Utskottet

I början av förra året avlämnade byggnadsvårdsutredningen sitt betänkande
Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. Betänkandet har remissbehandlats,
men i budgetpropositionen (bilaga 12, s. 12) uttalas att
genomförandet av de förslag som utredningen lagt fram kräver så stora
statliga insatser att det inte varit möjligt att inrymma dem i budgeten för
1980/81.

Utskottet finnér det beklagligt att regeringen sett sig nödsakad att intaga
denna ståndpunkt. Utredningen behandlar frågor som utskottet anser mycket
betydelsefulla, den står enig bakom sina förslag och har fått stöd av en
bred majoritet av remissinstanserna.

Med anknytning till utredningens arbete har en rad motioner väckts som
alla präglas av en stark önskan om åtgärder till skydd för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Utskottet får med anledning av dessa motioner anföra
följande.

Utskottet är väl medvetet om vilken betydelse verksamheten i en byggnadshytta
kan väntas få för bevarandet av hantverkskunnande och materialkunskap,
båda lika viktiga för vård och underhåll av den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen. Det ansträngda budgetläget gör emellertid att
utskottet inte anser sig kunna tillstyrka att medel nu anvisas till inrättande
av den föreslagna byggnadshyttan på Gotland. Utskottet avstyrker alltså
motion 1675.

Varje åtgärd som på ett meningsfullt sätt kan förbereda genomförandet
av en byggnadsvårdsreform är enligt utskottets mening önskvärd. Utskottet
anser dock inte att riksdagen hos regeringen bör begära åtgärder för
utarbetande av en organisationsmall och lämpliga rutiner. Utskottet avstyrker
därför motion 863 yrkande 1.

Vad angår de motionsyrkanden i övrigt som utskottet behandlar under
denna punkt i betänkandet — utom motion 1241 till vilken utskottet återkommer
— finnér utskottet inte anledning att i detalj ta upp varje yrkande
för sig. Det väsentliga är nämligen att dessa yrkanden, liksom för övrigt de
yrkanden som utskottet redan behandlat, tillsammantagna ger uttryck för
en utbredd uppfattning att en på byggnadsvårdsutredningens förslag grundad
proposition så snart som möjligt bör föreläggas riksdagen. Utskottet
delar denna uppfattning och anser det önskvärt att regeringen vidtar sådana
förberedande åtgärder som lämpligen kan komma i fråga. Möjligheten

4 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 26

KrU 1979/80:26

50

att under en kort övergångstid före en reform använda arbetsmarknadsmedel
i ökad omfattning bör prövas. Utskottet anser att riksdagen som sin
mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 646, 863 yrkande 2, 867, 868, 1263, 1270 och 1688.

I motion 1241 yrkas dels att riksdagen beslutar inrätta en kulturfond i
första hand avsedd att användas för vård av gotländska medeltidskyrkor,
dels att riksdagen uttalar att medel ur Tipstjänsts ”öresfond” bör kunna
disponeras för kulturella ändamål.

Vad först beträffar utnyttjandet av nämnda fondmedel får utskottet
erinra om att AB Tipstjänst årligen levererar in betydande belopp till
statsverket - år 1979 beräknas beloppet till 540 milj. kr. De medel som
ingår i den s. k. öresfonden tillhör den del av tipsmedlen som enligt gällande
bestämmelser skall tillfalla tipparna. Utskottet kan inte tillstyrka att
riksdagen gör något uttalande om att dessa medel bör kunna disponeras för
kulturella ändamål. Utskottet avstyrker därför motion 1241 yrkande 3 och
som en följd därav även yrkandena 1 och 2 i samma motion.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80:100 och med
avslag på motion 1979/80:1675 till Riksantikvarieämbetet: Vård
och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 5 457000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80:863 yrkande 1 om vissa
förberedande åtgärder,

3. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionerna 1979/80:646, 1979/80: 863
yrkande 2, 1979/80:867, 1979/80:868, 1979/80:1263, 1979/
80: 1270 och 1979/80: 1688 anfört angående en kommande byggnadsvårdsreform,

4. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1241 om en kulturfond.

35. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 51-B 63 (s. 148-179)
och hemställer

1. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 11784000
kr.,

2. att riksdagen till Statens historiska museer: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
13 346000 kr.,

3. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer: Tekniska institutionen för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

KrU 1979/80:26

51

4. att riksdagen till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 22 845000 kr.,

5. att riksdagen till Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 3480000 kr.,

6. att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 956000
kr.,

7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för en omorganisation av
livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet som
förordats i proposition 1979/80: 100,

8. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 9857000 kr.,

9. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
22464000 kr.,

10. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 100000
kr.,

11. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
9576000 kr.,

12. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

13. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 10314000 kr.,

14. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 1 013 000 kr.

36. Bidrag till Nordiska museet. Regeringen har under punkt B 64 (s. 179—
181) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 21 644000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 1536 av Eva
Winther (fp) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1979/
80: 1535 — yrkas att riksdagen beslutar att en permanentning av Nordiska
museets beredskapsarbetsplatser i Kiruna och Gällivare skall övervägas i
samband med nästa års budgetarbete.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsanvisning under detta anslag tillstyrks av
utskottet.

KrU 1979/80:26

52

De arbetsplatser som åsyftas i motion 1536 har ordnats i samarbete
mellan länsarbetsnämnden i Norrbottens län och Nordiska museet. Arbetsuppgifterna
består i renskrivning av värdefullt uppteckningsmaterial
från museet. Motionären framhåller att anställningsformen innebär en stor
otrygghet. Hon anser att arbetsplatserna bör permanentas och att frågan
härom bör övervägas i nästa års budgetarbete. Yrkandet i motionen innebär
att riksdagen bör fatta ett beslut av denna innebörd.

Enligt vad utskottet inhämtat kan museet inte garantera hur länge det
kommer att finnas arbetsuppgifter av ifrågavarande slag. Varken museet
eller länsarbetsnämnden anser det lämpligt med en permanentning. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 21 644000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1536.

37. Bidrag till Tekniska museet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 65 (s. 181 — 184) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 5 725 000 kr.

38. Bidrag till Skansen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 66 (s. 184-187) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 6 547 000 kr.

39. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkt B 67 (s. 187—197)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats i vad gäller museijärnvägar,

2. till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag av
8935000 kr.

1 propositionen redovisas bl. a. det förslag beträffande museijärnvägar
som en särskild utredningsman lagt fram i betänkandet (SOU 1979: 18)
Museijärnvägar. Föredragande statsrådet uttalar att museijärnvägarna levandegör
en viktig del av vårt kulturarv. De åskådliggör inte bara teknikhistorien
och den transporttekniska utvecklingen utan ger också en bild av
hur människor levde vid tiden för järnvägens tillkomst. De resurser som
behövs för verksamheten bör enligt statsrådet liksom hittills huvudsakligen
komma från de aktiva föreningsmedlemmarna, biljettintäkter, överskott
av varuförsäljning m. m. samt från kommuner och landstingskommu -

KrU 1979/80:26

53

ner. Det förutsätts emellertid också att staten skall kunna stödja museijämvägarna
genom ett särskilt projektbidrag till större investeringar. Statsrådet
uttalar att det är hans avsikt att under våren 1980 föreslå regeringen att
till detta ändamål anvisa 250000 kr. av medel som står till regeringens
disposition. Han berör i samband därmed vissa förutsättningar som bör
föreligga för att projektbidrag skall beviljas.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 507 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) och Eva Hjelmström
(vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att inrätta ett statligt
affischmuseum,

2. att riksdagen beslutar anvisa ett särskilt anslag på 4000000 kr. för
detta ändamål på statsbudgeten för 1980/81,

1979/80: 866 av Ing-Marie Hansson (s) och Axel Andersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att av föreslagna medel för museijämvägar bör
SJ:s järnvägsmuseum erhålla viss förstärkning,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
en översyn av samordningen mellan SJ och Tekniska museet på det järnvägsmuseala
området bör ske på motsvarande sätt som f. n. utreds i vad
gäller den civila flygmuseiverksamheten,

1979/80: 1230 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder
på affischkonstens område.

Utskottet

Som framgått av det föregående kan man räkna med att regeringen under
våren 1980 kommer att anvisa 250000 kr. som projektbidrag till större
investeringar vid museijämvägar. För ändamålet kommer att användas
medel som står till regeringens förfogande. Utskottet anser inte att riksdagen
i detta sammanhang bör göra något uttalande som binder regeringen i
fråga om förfogandet över nämnda medel. Utskottet avstyrker därför
yrkande 1 i motion 866.

Vad beträffar yrkande 2 i samma motion har de båda parterna, SJ och
Tekniska museet, inte såvitt utskottet känner till framfört några önskemål
om en översyn av samordningen dem emellan. Utskottet avstyrker motion
866 yrkande 2.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats i fråga om
musiejärnvägarna och anser därför att riksdagen kan lämna det i propositionen
begärda godkännandet.

I motion 507 betonas affischkonstens betydelse. Rätt utformad kan en

5 Riksdagen 1979/80. 13 sami. Nr 26

KrU 1979/80:26

54

affisch förmedla information samt engagera och aktivera människor. Ett
affischmuseum med en aktiv och progressiv inriktning skulle enligt motionen
vara av värde för affischkonstens utvecklingsmöjligheter. Motionärerna
anser att riksdagen bör bemyndiga regeringen att inrätta ett affischmuseum
och för detta ändamål anvisa 4 milj. kr.

Utskottet konstaterar att motionärerna inte redovisat något organisatoriskt
och ekonomiskt underlag för de beslut som föreslås i motionen. Ej
heller har motionärerna angivit att något sådant underlag finns på annat
håll. Utskottet avstyrker motionen.

I motion 1230 uttalas att affischkonsten är ett av de bortglömda områdena
inom bildkonsten men att den börjat bli alltmer uppmärksammad
både utomlands och i Sverige. 1 Sverige samlas affischer på många olika
håll. Pliktexemplar av tryckta affischer levereras till kungl, biblioteket men
det finns inte några nämnvärda resurser att systematisera och dokumentera
denna samling. Motionären anser det angeläget att åtgärder vidtas så att
ett systematiskt insamlande och bevarande av affischer kommer till stånd
också i vårt land. Det behövs också ett omfattande arbete för att inventera,
katalogisera och dokumentera befintliga samlingar. Motionären anser att
regeringen bör vidta åtgärder så att ett dylikt arbete kommer till stånd. I
första hand bör det utredas hur detta bör ske. Motionären vill inte utesluta
möjligheten av att ett särskilt statligt affischmuseum behöver inrättas.

Utskottet delar motionärens uppfattning om att affischkonsten är av
stort intresse och väl förtjänar att uppmärksammas mer än som skett
hittills. Det råder tydligen en viss splittring på området, och vad som
behövs synes därför i första hand vara ett klarläggande av hur det f. n.
ligger till med insamlandet och registreringen av materialet. Utskottet
förutsätter att frågan uppmärksammas av de myndigheter till vilkas intresseområde
affischkonsten hör. Någon särskild hänvändelse från riksdagen
till regeringen i frågan anser utskottet inte behövlig, och utskottet avstyrker
därför motion 1230.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande medelsanvisningen
under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1979/80: 507 yrkande 1,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motion 1979/80:507 yrkande 2 till Bidrag till vissa
museer för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 8 935 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner vad i proposition 1979/80: 100 förordats i
fråga om museijärnvägar,

4. att riksdagen avslår motion 1979/80: 866,

5. att riksdagen avslår motion 1979/80:1230.

40. Bidrag till regionala museer. Regeringen har under punkt B 68 (s. 197—

200) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 20755 000 kr.

KrU 1979/80:26

55

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 1680 av KarlEric
Norrby m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande upprustning av den regionala museiverksamheten.

I motionen framhålls vikten av att arbetet inom kultursektorn inriktas på
att främja decentralisering, folkrörelsearbete och strävan efter mångfald.
Motionärerna anser att denna inriktning borde ha kunnat markeras tydligare
i propositionen och att riksdagen därför bör göra vägledande uttalanden
om det fortsatta arbetet. Vad som föreslås i budgetpropositionen
innebär enligt motionärerna bl. a. att de regionala museerna reellt sett får
en försämrad situation, medan vissa centrala institutioner får ett inte
obetydligt resurstillskott. Denna prioritering är olycklig. Nya resurser bör
också komma de regionala museerna till godo. Motionärerna anser att
riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen att upprustningen
av de regionala museerna bör fortsätta.

Utskottet

Då utskottet våren 1977 behandlade frågan om införande av det nuvarande
bidragssystemet för de regionala museerna uttalade utskottet i betänkandet
KrU 1976/77: 37 att utskottet liksom kulturrådet fann det önskvärt
med en fortsatt utbyggnad av statens stöd till dessa museer. Med anledning
av yrkande 2 i motion 1680 vill utskottet framhålla att det för den fortsatta
utvecklingen av verksamheten vid de regionala museerna och för deras
arbetsplanering är av största betydelse att det statliga stödet i möjligaste
mån successivt förstärks och att detta sker på ett planmässigt sätt. Vad
utskottet nu anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ge till känna för regeringen.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 20 755 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motion 1979/80: 1680 yrkande 2 anfört
om utvecklingen av det statliga stödet till de regionala museerna.

41. Riksutställningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 69 (s. 200—202) och hemställer

att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 13 459000 kr.

KrU 1979/80:26

56

42. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 70 (s. 202) och hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1980/81
anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.

Kulturellt utbyte med utlandet

43. Kulturellt utbyte med utlandet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna G 1—G 4 (s. 675-681) och hemställer

1. att riksdagen till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 3 382000 kr.,

2. att riksdagen till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
10225000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till internationella kongresser m.m. i
Sverige för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av
526000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till svenska institut i utlandet för budgetåret
1980/81 anvisar ett anslag av 1 604000 kr.

Nordiskt kulturellt samarbete

44. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. Regeringen har under punkt
G 6 (s. 682-686) föreslagit riksdagen att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete
m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
7 897 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 1673 av Anna
Eliasson (c) och Olle Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anvisande av särskilda
medel för kulturellt utbyte med Grönland under anslaget Bilateralt nordiskt
kultursamarbete m. m.

1 motionen erinras om att Sveriges bilaterala kulturutbyte och kultursamarbete
med Danmark, Finland och Norge sedan länge har stöd av
förhållandevis stora fonder, medan sådana saknas i vad gäller motsvarande
kontakter med Island och Färöarna. Motionärerna anser att särskilda
medel bör kunna ställas till förfogande för kulturellt utbyte med Grönland
under budgetåret 1980/81 och att möjligheter härtill föreligger inom ramen
för förevarande anslag.

Utskottet

Med anledning av motion 1673 får utskottet erinra om att utskottet förra
året i betänkandet KrU 1978/79: 24 anslöt sig till uppfattningen att det är

KrU 1979/80:26

57

angeläget att de kulturella förbindelserna med Grönland får möjlighet att
utvecklas såväl bilateralt som inom ramen för det nordiska samarbetet.
Vad beträffar anslaget för nästa budgetår anser utskottet att regeringen i
förekommande fall bör pröva möjligheten att ställa medel till förfogande
för kulturutbyte med Grönland ur den anslagspost under anslaget som står
till regeringens fria disposition. Något särskilt uttalande av riksdagen anser
utskottet inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
under detta anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för
budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 7897000
kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1673.

Stockholm den 25 mars 1980

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra
Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson
(c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson
(c), Kerstin Andersson i Kumla (s) och Jörgen Ullenhag (fp).

Reservationer

1. Utredning beträffande den kommersiella kulturindustrin (punkt 2,
mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet har,
främst” och på s. 6 slutar ”inom bamkulturområdet” bort ha följande
lydelse:

I motion 860 ges talrika exempel på den kommersiella kulturindustrins
utbredning och dominans inom olika områden. Omfattande satsningar görs
av företag — ofta stora och med multinationell inriktning - vilkas enda
syfte är att göra betydande vinster genom att sprida konstnärligt undermåliga
produkter. Dessa kännetecknas dessutom ofta av våld i olika former.
Motionärerna pekar bl. a. på utvecklingen inom videogramområdet och

KrU 1979/80:26

58

företagskoncentrationen på serieområdet. Även på litteratursidan i övrigt
är läget oroande. Mindre förlag upphör eller begränsar sin kvalitetsutgivning,
samtidigt som utbudet av undermålig massmarknadslitteratur ökar.
Den privata kulturindustrins utbredning och vårt beroende av starka multinationella
intressen finns dokumenterade på en rad områden som musik,
bilder, spel, leksaker och veckotidningar. Som exempel kan nämnas den
amerikanska filmens massiva marknadsdominans.

Kulturrådet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 dels
begärt en anslagsförstärkning med 300000 kr. för att göra en översikt av
det kulturkommersiella området, dels tagit upp frågan om behovet av att
genom en särskilt tillkallad utredning överväga sådana åtgärder som går
utöver det kulturpolitiska fältet. I budgetpropositionen har föredragande
statsrådet inte ens kommenterat rådets anslagsframställning i dessa delar.
Utskottet finner detta bristande intresse beklagligt och förvånande inte
minst mot den bakgrunden att man på andra håll i samhället alltmer
diskuterar behovet av att få ett ordentligt grepp om den kommersiella
kulturindustrins utbredning och verkningar.

Liksom motionärerna finner utskottet att den dominans som den kommersiella
kulturindustrin utvecklat är oroande. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att detta förhållande i sig utgör motiv för en parlamentarisk
utredning. Som motionärerna anför finns även andra skäl som med styrka
talar för en bred granskning av kulturindustrin, främst risken att yttrandefriheten
hotas genom ett massivt likriktat kulturutbud.

Utskottet anser att samhället måste vidta omfattande och snara åtgärder
för att söka frigöra kulturlivet från den starka kommersiella påverkan som
det nu är utsatt för. Det hittillsvarande utredningsarbetet beträffande kommersialismen
på kulturområdet har inte gett någon samlad bild av vare sig
kultur- eller fritidsindustrins ekonomiska ställning, utbredning och sammankoppling
med multinationella intressen. Med anledning härav finner
utskottet det angeläget att en parlamentarisk utredning tillkallas med uppdrag
att kartlägga den kommersiella kulturindustrin och föreslå åtgärder
för att bekämpa kommersialismens negativa verkningar i enlighet med vad
som anförts i motion 860. Vid bifall till utskottets förslag blir motion 512
om kommersialism inom barnkulturområdet tillgodosedd.

De utredningsresurser som kan frigöras inom kulturrådet vid tillkallandet
av en parlamentarisk utredning med ovannämnda uppdrag bör enligt
utskottets mening i första hand utnyttjas för projektet Kultur i arbetslivet.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motion 1979/80:512 och med
bifall till motion 1979/80: 860 som sin mening ger regeringen till
känna vad som i sistnämnda motion anförts om tillkallande av en
parlamentarisk utredning beträffande den kommersiella kulturindustrin,

KrU 1979/80:26

59

2. Ökning av medelsanvisningen till kulturprogram inom föreningslivet
(punkt 3)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sin genomgång av kulturavsnittet i budgetpropositionen
med beklagande konstaterat att förslagen till kulturpolitiska insatser
är av betydligt mindre omfattning än under de senaste åren. Speciellt
markant är minskningen i förhållande till perioden 1974/75-1976/77. Det är
tyvärr också så att förslagen - och detsamma har f. ö. gällt under de tre
senaste åren - i ett viktigt avseende innebär att de kulturpolitiska satsningarna
ges en annan inriktning än tidigare. Utskottet syftar på fördelningen
av resurser mellan den institutionaliserade kulturverksamheten å
ena sidan och den viktiga kulturella verksamhet som bedrivs av organisationer
och folkrörelser å andra sidan. Denna utveckling rimmar enligt
utskottets mening illa med riksdagens kulturpolitiska beslut från 1974. I
flertalet fall räknas anslagen till folkrörelseaktiviteter endast upp med 6—
7%. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen innebär detta att penningvärdeförsämringen
inte blir kompenserad. Regeringens restriktiva hållning gentemot
folkrörelserna accentueras också av att bidraget till fritids- och
kulturaktiviteter i kommunerna avvecklats.

Mot den angivna bakgrunden, som kraftigt framhållits i motion 859,
finnér utskottet det nödvändigt att riksdagen - trots den återhållsamhet
med utgiftsökningar som är ofrånkomlig i dagens läge - höjer några av de i
budgetpropositionen föreslagna anslagsbeloppen. Folkrörelsernas möjligheter
att utveckla den lokala kulturverksamheten kommer därmed att
kunna tas till vara bättre, vilket utskottet finnér synnerligen angeläget.

Utskottet tillstyrker det i motion 859 (yrkande 1) framförda förslaget om
en höjning av förevarande anslag med 490000 kr. Detta belopp bör tillföras
anslagsposten Kulturprogram inom föreningslivet, som därmed kommer
att uppgå till 19393 000 kr. Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1979/80:100 och med
bifall till motion 1979/80: 859 yrkande 1 till Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
anslag av 21 687 000 kr.

3. Ökning av medelsanvisningen till vissa olika ändamål under anslaget
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer (punkt 4, mom. 1, 2, 3, 4

och 5)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Posten 2” och
på s. 11 slutar ”motsvarande ändamål” bort ha följande lydelse:

KrU 1979/80:26

60

Utskottet har under föregående punkt i betänkandet redogjort för de
motiv som anförts i motion 859 för en i förhållande till regeringens förslag
ökad satsning på den folkrörelseanknutna kulturverksamheten. I enlighet
med förslagen i motionen föreslår utskottet en ökad medelsanvisning under
denna anslagspunkt.

Posten 2 Experiment- och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
föreslås i propositionen utgå med oförändrat belopp. Någon motivering för
förslaget att inte ens beräkna medel för att täcka penningvärdeförsämringen
lämnar inte föredragande statsrådet. I enlighet med vad som yrkas i
motion 859 föreslår utskottet att anslagsposten 2 räknas upp med 285 000
kr.

Under anslagsposten 3, som avser centrumbildningar på olika konstnärliga
områden, föreslås i propositionen en höjning med 159000 kr. 1 motion
859 konstateras att detta endast motsvarar 6% av nuvarande medelsanvisning,
vilket inte medger täckning för löne- och prisförändringar. Utskottet
ansluter sig till motionärernas uppfattning och tillstyrker att anslagsposten
räknas upp med 130000 kr. utöver regeringens förslag. Vid riksdagens
bifall härtill tillgodoses i någon mån även motion 869, i vilken yrkas en
höjning med 2 milj. kr.

För att kompensera kostnadsutvecklingen bör anslagsposten 4, från
vilken utgår medel till folkparkerna, höjas med 130000 kr. mer än vad som
föreslagits i propositionen. Av samma skäl föreslår utskottet att anslagsposten
5 till Folkets husföreningarnas riksorganisation räknas upp med
40000 kr. utöver propositionens förslag. Detta innebär att utskottet tillstyrker
motion 859 såvitt den avser ytterligare höjningar av de båda anslagsposterna.

I motion 282 om insatser för barnens miljö m. m. har föreslagits ett
bidrag till barn- och ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet. I
motion 859 yrkas att 4 milj. kr. anvisas för detta ändamål under nu
förevarande anslag. Utskottet delar uppfattningen att det är väsentligt att
genom konkreta åtgärder följa upp det beslut riksdagen fattade våren 1979
om insatser på barnkulturområdet. 1 första hand bör en ökad satsning nästa
budgetår ske genom att barn- och ungdomsorganisationerna får bättre
möjligheter att planera och intensifiera sin verksamhet. Av angivna skäl
tillstyrker utskottet motion 859 i nu förevarande del.

Utskottets ställningstaganden till yrkande 2 i motion 859 innebär att
reservationsanslaget till kulturverksamhet inom organisationer föreslås
öka med 4 585 000 kr. utöver regeringens förslag.

dels utskottets hemställan under 1,2, 3,4 och 5 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till experiment och utvecklingsarbete
med bifall till motion 1979/80: 859 yrkande 2, såvitt

KrU 1979/80:26

61

nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas 285 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till centrumbildningarna
med anledning av motion 1979/80:869 yrkande 2 och med bifall
till motion 1979/80: 859 yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas 130000 kr.,

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Folkparkernas centralorganisation
med bifall till motion 1979/80: 859 yrkande 2, såvitt
nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas 130000
kr.,

4. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Folkets husföreningarnas
riksorganisation med bifall till motion 1979/80:859 yrkande
2, såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas
40000 kr.,

5. att riksdagen beträffande frågan om anvisande under anslaget
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer av en ny anslagspost
till barn- och ungdomsorganisationernas kulturella
verksamhet med bifall till motion 1979/80: 859 yrkande 2, såvitt
nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas 4 000 000
kr.,

4. Ökning av den samlade medelsanvisningen under anslaget Bidrag till
kulturverksamhet inom organisationer (punkt 4, mom. 8)

Under förutsättning av bifall helt eller delvis till reservation 3.

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att utskottet under 8 bort hemställa att riksdagen, i den mån den
bifaller yrkandena i reservation 3, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer för budgetåret 1980/81 anvisar det av utskottet förordade
reservationsanslaget med den ökning som föranleds av riksdagens beslut
med anledning av reservation 3.

5. Ökning av medelsanvisningen till regionala skådebanor (punkt 15, mom.
1)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-lngvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Vad beträffar”
och slutar ”motion 649” bort ha följande lydelse:

6 Riksdagen 1979180. 13 sami. Nr 26

KrU 1979/80:26

62

De reformer på det kulturpolitiska området som genomförts sedan mitten
av 1970-talet har tyvärr endast i mycket begränsad utsträckning bidragit
till att avskaffa de orättvisor som råder på kulturområdet. Emellertid
växer sig den insikten nu allt starkare att det behövs särskilda åtgärder om
man skall kunna engagera och aktivera de eftersatta grupper som det talas
om i de kulturpolitiska målformuleringarna.

Teater- och musikområdet är ett av de områden där den kulturella
ojämlikheten varit mest utpräglad. På detta område bedriver Skådebanan
ett värdefullt uppsökande arbete med klar inriktning på eftersatta grupper.
Riksdagen beslöt 1978 om ett nytt bidragssystem för Skådebanan, men
tyvärr har denna reform inte fullföljts. Verksamheten hämmas därför allvarligt
av brist på resurser. Inte minst angeläget känns behovet av resurser
för etablering i nya regioner. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet den i
motion 649 föreslagna anslagshöjningen med 275 000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och med
bifall till motion 1979/80: 649 till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans-och musikinstitutioner förbudgetåret 1980/81 anvisar
ett förslagsanslag av 146 330000 kr.,

6. Ökning av medelsanvisningen till Stiftelsen Riksskådebanan (punkt 18,
mom. 1)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
hänvisar till den principiella uppfattning som kommit till uttryck i reservation
2 och uttalar att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar "Den anslagshöjning”
och slutar "yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Genom Skådebanans insatser får många människor kontakt med olika
grenar av kulturlivet. Den medverkar därigenom till att förverkliga det
kulturpolitiska målet att nå eftersatta grupper. Mot den bakgrunden är det
enligt utskottets uppfattning ett minimikrav att kompensation för kostnadsökningar
tillerkänns Skådebanans verksamhet. Den anslagshöjning
med 40 000 kr. som föreslås i yrkande 3 i motion 859 gäller anslagsposten 1.
Stiftelsen Riksskådebanan. Den uppräkning av denna post med ungefär
6% som föreslås i propositionen är helt otillräcklig som kompensation för
penningvärdesförsämringen. Utskottet tillstyrker yrkandet i motionen.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan
med bifall till motion 1979/80: 859 yrkande 3, såvitt nu är i
fråga, beslutar att till detta ändamål skall anvisas 40000 kr.,

KrU 1979/80:26

63

7. Ökning av den samlade medelsanvisningen under anslaget Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet (punkt 18, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 6.

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
proposition 1979/80: 100, med bifall till motion 1979/80:859 yrkande
3 och med avslag på motionerna 1979/80:655 yrkande 2
och 1979/80:1889, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret
1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 7 872000 kr.,

8. Begränsning av bl. a. underhållningsvåldet på videogramområdet (punkt
20, mom. 9)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar "En överenskommelse”
och på s. 32 slutar ”videogramutredningens arbete” bort ha följande
lydelse:

De negativa utvecklingstendenser inom videogramområdet som beskrivs
i motion 1232 och som påtalats även i andra sammanhang är enligt
utskottets uppfattning så oroväckande att man från samhällets sida bör
agera med största möjliga skyndsamhet. Om det skall finnas möjligheter att
påverka utvecklingen, vilken går mycket snabbt, vid det tillfälle
videogramutredningen förväntas lägga fram sina förslag fordras därför
redan omgående vissa åtgärder. I första hand gäller det att motverka ett
utbud av underhållnings våld.

Utskottet anser det väl värt att pröva motionärernas förslag att regeringen
genom förhandlingar med berörda branschintressen skall söka fa till
stånd en överenskommelse som syftar till att förhindra saluförande av
videogram som innehåller ett sådant underhållningsvåld eller eljest stötande
innehåll att om det varit fråga om en biograffilm de inte hade
godkänts vid förhandsgranskningen. I enlighet med motionärernas förslag
bör regeringen - om vägen via en överenskommelse inte visar sig framkomlig
— pröva andra åtgärder som bedöms verkningsfulla. Med det
anförda tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion 1232.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen bifaller motion 1979/80:1232 yrkande 1.

KrU 1979/80:26

64

9. Stöd till konstutställningsverksamhet (punkt 30, moni. 1)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar ”Frågan om” och
slutar ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att kulturrådets förslag
om stöd till konstutställningsverksamhet bör genomföras utan dröjsmål i
de delar som förslaget gäller föreningsarrangerade offentliga utställningar,
konstnärskooperativ, Konstfrämjandet, kulturprogram inom föreningslivet
samt bidrag till centrumbildningar och Sveriges konstföreningars riksförbund.
Det är fråga om en reform som är synnerligen angelägen för bildoch
formområdet och där verkande kulturarbetare. Utskottet anser att
riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen att förslag utan
dröjsmål bör läggas fram om stöd till konstutställningsverksamhet i enlighet
med vad som anförts i motion 1231.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motion 1979/80: 1231 anfört om stöd
till konstutställningsverksamhet,

10. Ökning av medelsanvisningen till Konstfrämjandet (punkt 30, mom. 2)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
hänvisar till den principiella uppfattning som kommit till uttryck i reservation
2 och uttalar att

dels den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 859 framförda uppfattningen att det även i
ett budgetläge som kännetecknas av hård ekonomisk åtstramning är nödvändigt
att kulturlivet får möjlighet att utvecklas. Konstfrämjandets arbete
är av stor betydelse för konstlivet i dess helhet och för bildkonstnärernas
existensmöjligheter. Utskottet anser att bidraget till Konstfrämjandet med
hänsyn till kostnadsutvecklingen bör höjas med 160000 kr. Därutöver
anser utskottet att organisationen bör få en viss kompensation för den
skyldighet den har att erlägga mervärdeskatt. Motsvarande skyldighet
gäller inte för den privata konsthandeln eller vid konstauktioner. För detta
ändamål föreslår utskottet en höjning av bidraget till Konstfrämjandet med
415000 kr. Sammanlagt tillstyrker utskottet det i motionen framförda
yrkandet om en ökning med 575 000 kr. av den för Konstfrämjandet avsedda
medelsanvisningen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

KrU 1979/80:26

65

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandet med
bifall till motion 1979/80:859 yrkande 5, såvitt nu är i fråga,
beslutar att för detta ändamål skall anvisas 575000 kr.,

11. Ökning av medelsanvisningen till Sveriges konstföreningars riksförbund
(punkt 30, mom. 3)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
hänvisar till den principiella uppfattning som kommit till uttryck i reservation
2 och uttalar att

dels den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar ”Av samma” och
slutar ”detta förbund” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att den nödvändiga ekonomiska åtstramningen
skall drabba de folkrörelseanknutna anslagen hårdare än övriga
kulturanslag. Utskottet tillstyrker därför det i motion 859 framförda yrkandet
att den för Sveriges konstföreningars riksförbund avsedda medelsanvisningen
ökas med 35000 kr. i förhållande till vad som föreslagits i
propositionen.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Sveriges konstföreningars
riksförbund med anledning av motionerna 1979/80: 1240 yrkande
2 och 1979/80: 1267 och med bifall till motion 1979/80: 859
yrkande 5, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att till
detta ändamål skall anvisas 35 000 kr.,

12. Ökning av den samlade medelsanvisningen under anslaget Vissa bidrag
till bildkonst (punkt 30, mom. 6).

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och II eller någon
av dem.

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alia s)
anser att utskottet under 6 bort hemställa att riksdagen, i den mån den
bifaller reservationerna 10 och 11, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1980/81 anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget med
den ökning som föranleds av riksdagens beslut med anledning av dessa
reservationer.

13. Ökning av medelsanvisningen till Arbetarrörelsens arkiv (punkt 32)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anser att

KrU 1979/80:26

66

dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar "Den återhållsamhet”
och slutar ”1 685000 kr.” bort ha följande lydelse:

I fråga om den föreslagna nya tjänsten framhålls i motionen att det
framför allt är för fältarbetet ute i organisationerna som denna tjänst
behövs. Detta fältarbete består främst av rådgivning i arkivvård. Denna
rådgivning gör att arkivet får in ett bättre material från organisationerna,
vilket på sikt spar arbete i arkivet.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 1674
och tillstyrker därför motionärernas förslag om en anslagshöjning med
42 000 kr. I övrigt har utskottet ingen invändning mot förslaget i propositionen.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat blir motion 1264 i viss
mån tillgodosedd.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och motion
1979/80: 1264 samt med bifall till motion 1979/80: 1674 till Bidrag
till vissa arkiv för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av
1727000 kr.

Särskilda yttranden

1. Rikskonserters fonogramutgivning (punkt 12, mom. 3)

Tore Nilsson (m), Kerstin Anér (fp), Ingrid Diesen (m), Lars Ahlmark
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) anför:

Rikskonserters fonogramutgivning är av statsmakten avsedd att gälla
sådan svensk musik som inte annars blir inspelad på skiva eller — som det
står i riktlinjerna för Rikskonserters verksamhet — ”sådana svenska verk
och svenska solister och ensembler som bör vara tillgängliga på fonogram,
men som ej är tillfredsställande företrädda genom andra producenter”.
Rikskonserter ger emellertid i verkligheten ut ett stort antal skivor med
artister som är väl representerade på andra bolags skivor och lätt skulle
kunna ges ut där. Mer än hälften av de moderna tonsättare som är utgivna
av Rikskonserter finns utgivna på andra märken i Sverige. Dessa statligt
subventionerade skivor konkurrerar alltså, inte med det stora kommersiella
utbudet men med små, kulturellt aktiva, ambitiösa grammofonföretag.
Det är inte givet att de bidrag Rikskonserter genom åren fått för att ge
ut skivor inte skulle ha gett både större och bättre utdelning i kvalitetsmusik
om de spritts till fria, icke-statliga skivproducenter med kulturella
ambitioner. Vi vill dock inte nu föregripa behandlingen av fonogramutredningens
förslag men förutsätter att denna kommer att belysa hur Rikskonserter
använder den förmånsställning den har tilldelats av statsmakten.

KrU 1979/80:26

67

2. Den fortsatta utbyggnaden av de regionala teatrarna (punkt 15)

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson,
Hans Alsén, Catarina Rönnung och Kerstin Andersson i Kumla (alla s)
anför:

Riksdagens beslut om nytt bidragssystem för teaterinstitutioner innebar
att staten tog på sig ett stort ansvar för att stimulera tillkomsten och
utvecklingen av nya regionteatrar. Detta beslut måste fullföljas. En länsteater
som i samverkan med länets befolkning skapar sin egen teaterkultur
och som samarbetar med länets teateramatörer är ett viktigt medel att öka
yttrandefriheten och utveckla kulturlivet inom området.

Genom uppvaktningar inför och i skrivelse till kulturutskottet har framhållits
betydelsen av att de regionala teaterinstitutionerna ges personella
förutsättningar att leva upp till sina åtaganden utifrån konstnärliga ambitioner.

Vi anser att i den fortsatta utbyggnaden av de regionala teatrarna bör i
första hand en acceptabel miniminivå hos de redan befintliga teatrarna
tillgodoses. De större teaterinstitutionerna måste då förutsättas fortsätta
sitt utvecklingsarbete inom nuvarande ramar. Planeringsarbetet för inrättandet
av nya regionteatrar ligger nu långt framme i flera län. Vi vill betona
vikten av att detta arbete kan förverkligas.

3. Bidrag till författarverkstäder (punkt 22, mom. 3)

Åke Green, Lars-Ingvar Sörenson och Hans Alsén (alla s) anför:

Författarverkstäder finns på ett antal orter i vårt land. De utgör ett
värdefullt inslag i gränsområdet mellan amatörinriktad litterär observans
och professionellt författarskap. Genom att verkstäderna drivs i alla led av
medlemmarna själva, dvs. omfattar såväl den intellektuella/kreativa produktionen
som den manuella framställningen och reproduktionen av böckerna
inklusive förlagsverksamheten och distributionen till läsarna/konsumenterna
erhåller de medverkande insikter som eljest inte utan vidare låter
sig vinnas.

Genom verkstädernas existens öppnas också en möjlighet till utgivning
av en sökande och experimentell litteratur utan de krav professionalismen
medför och som heller inte garanteras inom ramen för en marknadsinriktad
förlagsverksamhet. Därmed förtjänar författarverkstäderna också samhällets
stöd och uppskattning.

4. Bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt 30, mom. 3)

Tore Nilsson, Ingrid Diesen och Lars Ahlmark (alla m) anför:

Sveriges konstföreningars riksförbund bedriver en mycket värdefull utställnings-
och informationsverksamhet. Tusentals frivilliga krafter över
hela landet medverkar härvid. I en motion vid årets riksmöte har vi
föreslagit en uppräkning av anslaget till riksförbundet med 250000 kr. för
att förbundet så småningom skall komma i paritet med Konstfrämjandet.

KrU 1979/80:26

68

För att möjliggöra denna höjning utan att därmed öka det samlade behovet
av anslagsmedel har vi under annan rubrik i budgetpropositionen yrkat
motsvarande avdrag. Utskottet har emellertid avstyrkt detta yrkande varför
en höjning av anslaget till Sveriges konstföreningars riksförbund tyvärr
måste anstå.

KrU 1979/80:26

69

Bilaga

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och
resp. motionsnr

Namn

Andersson, Axel (s)

Andersson, Georg (s)

André, Gunilla (c)

Björk, Gunnar, i Gävle (c)

Diesen, Ingrid (m)

Eliasson, Anna (c)

Eliasson, Stina (c, s)

Eriksson, Olle (c)

Flodström, Karin (s)

Green, Åke (s)

Gustafsson, Lars (s)

Gustafsson, Torsten (c)

Hagberg. Helge (s)

Hansson, Bertil (fp)

Hansson, Ing-Marie (s)

Hellström, Mats (s)

Hermansson, Carl-Henrik (vpk)
Hjelmström, Eva (vpk)
Hjelm-Wallén, Lena (s)

Johnsson, Ella (c)

Nilsson, Gunnar (s)

Nilsson, Per-Axel (s)

Norrby, Karl-Eric (c)

Olsson, Gunnar (s)

Palme, Olof (s)

Petersson, Hans, i Hallstahammar
(vpk)

Sigurdsen, Gertrud (s)
Silfverstrand, Bengt (s)

Sundberg, Ingrid (m)

Svanström, Ivan (c)

Svensson, Sten (m, c,fp)

Tillander, Ulla (c)

Wachtmeister, Hans (m)

Werner, Lars (vpk)

Wiklund, Bengt (s)
Winther, Eva (fp)

Motion nr
866

859, 860, 1230, 1231, 1232
1236

1672

1239, 1240, 1241

1673

863

868, 1673

864
1270

1674
867

865

1675

866
1256
1244

505, 507, 651, 1244

646

1236

649, 1674

867
1680
1254
506

507,651

1256

1978/79: 903
1534

868
1686
1260
1688

508, 512, 513, 655, 869, 870, 1261,
1262, 1263, 1264, 1265, 1266, 1267,
1268, 1269, 1889, 1978/79:263, 2301
1270
1536

KrU 1979/80:26

Översikt över motionernas behandling

70

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets reserva- särskilt

yttrande hemställan tion yttrande

s. s. nr nr

1978179:

263	40-41	41
903	41	41
2301 yrk. 2	40-41	41
1979180:
505	30	33
506 yrk. 3	14, 15; 28-	29 15; 32
507	53-54	54
508	11	12
512	5-6	7	1
513	44	44, 45
646	49-50	50
649	21	21	5
651	35	35
655 yrk. 1	22	22
2	22; 23	22; 24
3	23	24
4	19	19
859 yrk. 1	8	8	2
2	11	12	3,4
3	23	24	6, 7
4	39	41
5	44	44, 45	10, 11
860	4-6	7	1
863	49-50	50
864	17-18	18
865	6-7	7
866	53	54
867	49-50	50
868	49-50	50
869 yrk. 1	22	22
2	11	12	3,4
870	16	16-17
1230	54	54
1231	44	44	9
1232 yrk. 1	31-32	33	8
2	31	33
1236	29-30	32
1239 yrk. 1	2	3
2	2-3	3
1240 yrk. 1	7	7
2	44	44, 45	11,12
1241	50	50
1244	34	35
1254	20-21	21
1256	3	3
1260	29-30	33
1261	42	42
1262 yrk. 1	27-28	32
2	28	32
3	28	32
4	13	15
5	11	12
1263	49-50	50
1264	46	46	13
1265	44	45

KrU 1979/80:26

71

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets reserva- särskilt

yttrande hemställan tion yttrande

s. s. nr nr

1266	39	41
1267	44	44, 45
1268	40-41	41
1269 yrk. 1	36-37	37
2	37	37
3	34-35	35
1270	49-50	50
1534	39-40	41
1536	52	52
1672	35	35
1673	56-57	57
1674	46	46
1675	49	50
1680 yrk. 1	39	41
2	55	55
3	6-7	7
1686	19	19
1688	49-50	50
1889	23-24	24

KrU 1979/80:26

72

Innehåll s.

Allmänna kulturändamål
Statens kulturråd:

Förvaltningskostnader 1

Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet 4

Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m 7

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer 9

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 12

Bidrag till samisk kultur 12

Bidrag till konstnärer m. m 13

Inkomstgarantier för konstnärer 15

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m 15

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 17

Bidrag till Operan och Dramatiska teatern 18

Rikskonsertverksamhet 18

Regionmusiken 19

Regionmusiken: Inköp av musikinstrument 19

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 19

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 21

Musikaliska akademien 22

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 22

Film

Statens biografbyrå 24

Filmstöd 24

Dagspress och tidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter 33

Litteratur och folkbibliotek

Litteraturstöd 33

Bokhandelsstöd 36

Kreditgarantier till förlag och bokhandel 36

Lån för investeringar i bokhandel 37

Bidrag till folkbibliotek 37

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 41

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader 42

Produktionskostnader 42

Bidrag till Svenska språknämnden 42

Bildkonst

Statens konstråd 42

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 42

Akademien för de fria konsterna 42

Vissa bidrag till bildkonst 43

KrU 1979/80:26

73

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar
Riksarkivet:

Förvaltningskostnader 45

Datamediekontroll m. m 45

Inköp av arkivalier och böcker m. m 45

Landsarkiven 45

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:

Förvaltningskostnader 45

Insamlingsverksamhet m. m 45

Svenskt biografiskt lexikon 45

Arkivet för ljud och bild 45

Bidrag till vissa arkiv 45

Riksantikvarieämbetet:

Förvaltningskostnader 46

Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader 46

Uppdragsverksamhet 50

Statens historiska museer: Förvaltningskostnader 50

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen
50

Statens konstmuseer:

Förvaltningskostnader 51

Utställningar samt underhåll och ökande av samlingarna m. m. ... 51

Utställningar av nutida svensk konst i utlandet 51

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 51

Naturhistoriska riksmuseet:

Förvaltningskostnader 51

Materiel m. m 51

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 51

Underhåll och ökande av samlingarna 51

Etnografiska museet 51

Arkitekturmuseet 51

Bidrag till Nordiska museet 51

Bidrag till Tekniska museet 52

Bidrag till Skansen 52

Bidrag till vissa museer 52

Bidrag till regionala museer 54

Riksutställningar 55

Inköp av vissa kulturföremål 56

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet 56

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m 56

Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige 56

Bidrag till svenska institut i utlandet 56

Nordiskt kulturellt samarbete

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m 56

Reservationer 57

Särskilda yttranden 66

Bilaga 69