Kulturutskottets betänkande

KrU 1979/80: 24

1979/80: 24

med anledning av proposition 1979/80:100 såvitt gäller medelsanvisningen
till radio och television, m. m., jämte motioner

I detta betänkande behandlas, med nedan angivna undantag, de förslag
beträffande Sveriges Radio och dess verksamhet som lagts fram i
budgetpropositionen samt de i anslutning härtill väckta motionerna.
Undantaget gäller propositionens medelsberäkningar för televerket samt
fyra motioner som gäller frågan om nedläggning av tre AM-sändare.

En sammanställning som visar var i betänkandet olika motioner behandlas
ingår i betänkandet som bilaga 1.

1. Radio och television. Regeringen har i proposition 1979/80: 100, bilaga
12 (utbildningsdepartementet) s. 66—91, föreslagit riksdagen att

1. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i radiolagen
(1966: 755),

2. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
om avgift för televisionsmottagare (1978: 478),

3. godkänna i propositionen angivet förslag till den på grundval av
investeringsplanen beräknade medelsförbrukningen för byggnadsstyrelsen,

4. godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar
för televerket,

5. medge regeringen bemyndigande att av konjunkturmässiga eller
andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel
till televerket och byggnadsstyrelsen,

6. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som
förordats i propositionen,

7. godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar
för Sveriges Radio-koncernen,

8. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Propositionen

De framlagda lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till
Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs att 2 § radiolagen (1966: 755)1 skall ha nedan
angivna lydelse.

1 Lagen omtryckt 1972: 240.

1 Riksdagen 1979/80. 13 sami. Nr 24

KrU1979/80: 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Radiosändare får här i riket eller på svenskt fartyg eller luftfartyg
utom riket innehas eller användas endast av den som erhållit tillstånd av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Sådant tillstånd
erfordras även för innehav här i riket av radiosändare som är ofullständig
eller av byggsats för tillverkning av radiosändare. Tillstånd meddelas
för viss tid.

Införsel till riket av radiosändare, ofullständig radiosändare eller
byggsats för tillverkning av radiosändare är tillåten endast för den som
har tillstånd enligt första stycket.

Radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning
av radiosändare får ej överlåtas eller upplåtas till den som saknar tillstånd
enligt första stycket.

Regeringen äger förordna om Regeringen eller myndighet som
avgift för innehav av radiosända- regeringen bestämmer äger förre.
ordna om avgift för innehav av

radiosändare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

2 Senaste lydelse 1975: 242.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare -

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978: 478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller utan ljud
(televisionsmottagare) skall erlägga
allmän mottagaravgift med 85
kronor per kalenderkvartal. Är
mottagaren avsedd för färgmottagning
av bildsändning med eller
utan ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift med 35
kronor per kalenderkvartal.

1 §

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller utan ljud
(televisionsmottagare) skall erlägga
allmän mottagaravgift med 102
kronor 50 öre per kalenderkvartal.
Är mottagaren avsedd för
färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

KrU1979/80: 24

Beträffande innehållet i övrigt i det avsnitt av propositionen som utskottet
nu behandlar får utskottet redovisa följande.

I propositionen erinras om att 1978 års riksdagsbeslut
om radions och televisionens verksamhet under
perioden 1978/79—1985/86 innebar att verksamheten skulle byggas ut
och förbättras. Den planerade utvecklingen angavs i riksdagsbeslutet i
allmänna termer. Proposition och utskottsbetänkande innehöll alltså
ingen närmare precisering av kostnaderna för de enskilda reformerna.

I riksdagsbeslutet angavs inte heller någon detaljerad plan för i vilken
takt reformerna skulle genomföras under avtalsperioden. Genomförandet
skulle enligt beslutet prövas i samband med behandlingen av de årliga
anslagsframställningarna och bedömas mot bakgrund av dels det
samhällsekonomiska läget, dels hushållningen med resurser inom programföretagen.

Formerna för anslagsframställning och medelstilldelning
diskuteras av Sveriges Radio i ett principiellt
hållet avsnitt av årets anslagsframställning. Det heter där bl. a. att ansvaret
för verksamhetens utformning inom statsmakternas målsättningar
åvilar Sveriges Radio medan statsmakterna begränsar sin granskning
till att avse de samhällsekonomiska förutsättningarna för medelstilldelningen.
Föredragande statsrådet instämmer i denna bedömning men
anser det i sammanhanget angeläget att inskärpa att styrelser och företagsledningar
i de olika bolagen har ansvaret för att de medel som erhålls
för att bedriva radio- och televisionsverksamheten används med
iakttagande av god hushållning. Det är härvid viktigt att de ansvariga
tillvaratar möjligheter att genomföra rationaliseringar och andra effektivitetsvinster.

I anslagsframställningen redovisar Sveriges Radio kostnadsberäkningar
för reformverksamheten. Om man tar
hänsyn inte bara till de reala kostnaderna för reformerna utan också beaktar
en väntad prisutveckling kommer TV-avgiften enligt dessa beräkningar
att budgetåret 1985/86 vara 1 000 kr. per år. Härom uttalas i
propositionen följande.

”Med hänsyn både till förutsättningarna vid riksdagens ställningstagande
och det samhällsekonomiska läget, nu och inom överskådlig framtid,
anser jag det uteslutet att avgifterna höjs på det sätt som Sveriges
Radio har skisserat i sin anslagsframställning. Skulle det program för
radio- och TV-verksamhetens utbyggnad som riksdagen har uttalat sig
för inte kunna genomföras utan att kostnaderna okar i den takt som
Sveriges Radio anger, finns det enligt min mening risk för att reforminsatserna
måste begränsas eller fördelas över en betydligt längre tidsperiod
än vad sorn ursprungligen var avsikten.”

Sveriges Radio har i anslagsframställningen redovisat ett omfattande
reformprogram för lokalradion. I propositionen utta tl

Riksdagen 1979/80. 13 sami. Nr 24

KrU1979/80: 24

las att något sådant reformprogram inte förutsattes i riksdagens ursprungliga
ställningstagande. Detta innebar att lokalradiostationerna
skulle få en genomsnittlig bemanning av 14 personer. Genom riksdagens
senare beslut och genom Sveriges Radios beslut rörande medelsfördelningen
mellan de olika dotterbolagen har bemanningen nu ökat så att
den genomsnittligt är uppe i 21 personer. Enligt de planer Sveriges Radio
redovisar i årets anslagsframställning skall bemanningen inom tre år
öka så att stationen har en bemanning om i genomsnitt 39 personer. I
propositionen uttalas att det är angeläget att ambitionshöjningama i
radio- och TV-verksamheten inriktas på de mål som har angetts i riksdagsbeslutet.

Mot bakgrund av de uttalanden i propositionen som utskottet nu redovisat
framhåller föredragande statsrådet att han anser det nödvändigt
att Sveriges Radio inför nästa års anslagsframställning gör en noggrann
genomgång av olika reforminsatser och särskilt undersöker kostnader
för dessa och deras konsekvenser för TV-avgiftens utveckling. I anslagsframställningen
bör alternativa planer för reforminsatser
under avtalsperioden presenteras, vilka även medger betydligt
långsammare höjningar av TV-avgiften under avtalsperioden än enligt
årets anslagsframställning. Det finns — framhålls det — anledning att
också från regeringens sida noga följa kostnadsutvecklingen på radiooch
TV-området.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har Sveriges Radio redovisat
utfallet för budgetåret 1978/79 och planer för hur driftmedlen
skall användas under innevarande budgetår. I propositionen uttalas att
det av redovisningen framgår att Sveriges Radio inte har genomfört de
reformer som vid medelstilldelningen förutsattes av regering och riksdag.
När det gäller kvalitetsstärkande insatser anses redovisningen
knapphändig. Föredragande statsrådet uttalar att han inser att det kan
vara svårt att finna rättvisande former för en sådan redovisning, men
han betonar samtidigt att det är angeläget att Sveriges Radio gör ansträngningar
på detta område, inte minst med hänsyn till att betydande
belopp behöver anvisas för detta ändamål. Han framhåller också att det
bör vara möjligt att totalt och för de olika programbolagen redovisa hur
tillgängliga resurser har använts. Därvid är det av särskilt intresse att
ange utvecklingen av medelsåtgången för programverksamheten. Sveriges
Radio bör också redovisa antalet anställda inom olika personalkategorier
och hur utvecklingen har varit under senare år.

Föredragande statsrådet tar i propositionen också upp frågan om f r i -lansmedverkan i programmen. Riksdagsbeslutet år 1978
innebar att vikten av en omfattande frilansmedverkan betonades kraftigare
än tidigare. För att fylla sina uppgifter, inte minst på det kulturpolitiska
området, skulle de fyra programbolagen använda en ökande
andel av sina resurser för frilansmedverkan. Såvitt föredragande stats -

KrU1979/80: 24

rådet har kunnat utläsa, har en sådan andelsökning inte åstadkommits,
fastän driftmedlen har ökat kraftigt. Om situationen inte förändras,
finns det enligt hans mening anledning att återigen överväga möjligheten
att kvotera driftmedelsanslaget, för att på så sätt garantera en rimlig
omfattning av frilansmedverkan.

Medelsberäkningen i propositionen innebär för
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten att för televerkets
investeringar beräknas 85,7 milj. kr. och för dess driftkostnader 214,5
milj. kr., medan för Sveriges Radios investeringar beräknas 79,0 milj.
kr. och för dess driftkostnader 1 127,5 milj. kr. För byggnadstyrelsens
investeringar beräknas 15,0 milj. kr. Kostnaderna för radionämndens
verksamhet beräknas till 1,3 milj. kr. Sammanlagt innebär detta utgifter
om 1 523,0 milj. kr.

I den för Sveriges Radio beräknade driftkostnaden ligger enligt propositionen
en resursförstärkning för programverksamheten under nästa
budgetår om 45,5 milj. kr. Detta bör enligt propositionen möjliggöra en
fortsatt satsning på den regionala riksprogramproduktionen samt, inte
minst, kvalitetssatsningar. I propositionen betonas också vikten av att
medel avsätts för olika former av frilansengagemang.

Behållningen i rundradiorörelsens fond beräknas vid innevarande
budgetårs utgång uppgå till ca 100 milj. kr. Kostnads- och inkomstutvecklingen
är sådan att fonden under budgetåret 1980/81 kommer att
uppvisa ett underskott om inte avgifterna höjs. Den i propositionen föreslagna
ändringen i lagen om avgift för innehav av televisionsmottagare
innebär att den allmänna motta garavgiften höjs med
70 kr., från 340 till 410 kr. per år, och tilläggsavgiften för innehav
av färg-TV med 20 kr., från 140 till 160 kr. per år. Med dessa
höjningar beräknas fonden vid utgången av budgetåret 1980/81 ha en
behållning av drygt 120 milj. kr.

Vad beträffar underlaget för propositionens beräkning av medelsbehovet
har föredragande statsrådet bl. a. uttalat att ett av Sveriges Televisions
AB utfört planeringsarbete bör kunna ligga till grund för den
fortsatta regionala utbyggnaden av televisionen.
Han är dock inte beredd att ta ställning till frågan om i vilken
takt utbyggnaden skall ske utan förutsätter att alternativa planer skall
redovisas i närmast kommande anslagsframställning. Vad beträffar budgetåret
1980/81 innebär vad som föreslås i propositionen emellertid att
medel beräknas för utbyggnad av regional-TV i Växjö. Därjämte uttalas
att Västerbottensdistriktet bör bli det sjunde regional-TV-området.

Televerket har i sin anslagsframställning tagit upp frågan om A M -ljudradiosändningar på mellan- och långvågsbanden
i ett större perspektiv. Verket anför att nu befintliga sändare
är så gamla att man måste ta ställning till frågan om de skall ersättas
och i så fall på vilket sätt detta bör ske. Verket anger fem olika altema -

KrU 1979/80: 24

tiv och förordar för egen del att man inriktar sig på två nya sändarstationer.
Detta innebär investeringskostnader om ca 29 milj. kr. och
driftkostnader om ca 3,5 milj. kr. per år.

Föredragande statsrådet är inte beredd att tillstyrka televerkets planer
på en utbyggnad av AM-sändare. Han räknar vidare med att sändarstationerna
för AM i Stockholm, Göteborg och Motala skall läggas ned redan
under budgetåret 1980/81. Därmed kan 3 milj. kr. sparas.

TV-avgiftsutredningen har i januari 1979 avlämnat betänkandet (Ds
U 1978: 16) TV-avgifter: inkassering, kontroll och avgiftsskolk. Utredningens
undersökningar visar att avgiftsskolket troligtvis är betydligt
större än vad man hittills har räknat med. Under vissa antaganden
kommer utredningen fram till att så många som ca 500 000 hushåll
inte betalar korrekt avgift. Nära 400 000 av dessa betalar ingen avgift
alls, medan drygt 100 000 hushåll bara betalar för svartvit TV trots att
de har färg-TV. Radiofonden skulle på detta sätt, med nu gällande avgifter,
gå miste om inkomster motsvarande ca 200 milj. kr. per år.

Föredragande statsrådet uttalar att skolket har fått en omfattning som
är upprörande och att det behövs kraftiga insatser för att minska dess
omfattning. Han framhåller att huvudansvaret för detta arbete vilar på
televerket men uttalar också att Sveriges Radio bör ha anledning att
kraftigt öka sina ansträngningar på området, eftersom upplysningsverksamhet
via etermedierna visat sig ha stor genomslagskraft. Statsrådet ansluter
sig också till TV-avgiftsutredningens uppfattning att försöksverksamhet
med s. k. pejling bör påbörjas. Därmed avses ett förfarande
där man använder sig av tekniska hjälpmedel, en särskild detektor eller
liknande, för att lokalisera förekomsten av TV-apparater.

Nyssnämnda utredning har föreslagit att uppbörden av TVavgifter
skall kopplas bort från uppbörden av teleavgifter och anförtros
åt en särskild uppbördsorganisation. Sveriges Radio har i sitt remissvar
antytt möjligheten av att företaget självt handhar avgiftsuppbörd
och kontroll. Statsrådet tar inte i propositionen ställning till vilket
system som bör gälla för uppbörden av TV-avgifterna i framtiden.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 188 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
fördelningen mellan dotterbolagen av de ökade anslagen till Sveriges
Radio AB,

1979/80: 208 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar sig för att radions morgonandakt i program 2 bör flyttas
tillbaka till program 1,

KrU 1979/80: 24

1979/80: 285 av Sven Johansson (c) och Tore Nilsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att andelen kristna
program — i synnerhet för barn och ungdom — i Sveriges Radio bör
ökas väsentligt med tanke på radioavtalets krav på balans och objektivitet,

1979/80: 286 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om reprissändningar i radio och TV av program som anmälts till
radionämnden,

1979/80: 373 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalradions
utveckling och Sveriges Radios medelsfördelning,

1979/80: 503 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalradions
utveckling och Sveriges Radios medelsfördelning,

1979/80: 509 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ange nya riktlinjer för SR-koncernens verksamhet
innebärande

a) att moderbolaget ges övergripande ansvar för verksamheten och
utökade funktioner bl. a. genom att koncerngemensamma operativa organ
förläggs dit,

b) att omorganisationen snarast stoppas och att utvärdering av den
sker,

c) att utbyggnaden av regional-TV uppskjuts till nästa avtalsperiod,

d) att kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och underhållningsproduktion,
mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram m. m.
prioriteras och skall ske med tillvaratagande av resurser i Stockholm,
vars sändningstid inte minskas,

e) att lokalradion ges ökade resurser, bl. a. till bandverkstäder,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett avtal för hela koncernen
skall slutas mellan staten och SR med riktlinjer som innebär

a) att kravet på opartiskhet i programverksamheten skall gälla det totala
utbudet,

b) att yttrandefriheten i rundradion skall gälla lika för alla,

c) att demokratistadgandet bibehåller sin hävdvunna innebörd men
med tillämplighet också på jämlikhet mellan konen och andra jämlikhetsfrågor,

3. att riksdagen beslutar att 54,5 milj. kr. får tas i anspråk ur radiofonden
utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning sorn på sikt
skall se över finansieringsfrågan för radion och televisionen,

5. att riksdagen uttalar att SR bör utträda ur SAF,

KrU 1979/80: 24

6. att riksdagen uttalar att ambitionsnivån för lokalradion bör höjas
och därmed avvisar regeringens förslag beträffande lokalradions målsättningar,

1979/80: 515 av Allan Åkerlind m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att svordomar i radio och TV icke bör förekomma,

1979/80: 539 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att televerket vidtar nödvändiga åtgärder så att Radio
Skaraborgs sändningar över Skövdesändaren blir möjliga att avlyssna
med god hörbarhet i kommunerna Habo och Mullsjö,

1979/80: 644 av Sture Ericson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag som möjliggör de i motionen nämnda åtgärderna
inom Sveriges Lokalradio AB under innevarande avtalsperiod,

1979/80: 645 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) vari yrkas 1.

att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Radios programproducerande
bolag bör aktivt verka för nyktra levnadsvanor genom
programverksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att när nästa
avtal mellan Sveriges Radio och staten tecknas det skrivs in en passus
i avtalstexten om att de programproducerande bolagen har skyldighet
att aktivt verka för nyktra levnadsvanor,

1979/80: 647 av Rune Johansson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande prioriteringen av de till Sveriges Radio
anslagna medlen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande den västsvenska lokalradiostationen Radio
Trestad,

1979/80: 648 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att TV omprioriterar sin bevakning av kvinnliga tävlingsidrotter,
så att dessa får en med motsvarande herridrotter likvärdig behandling,

1979/80: 652 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar att lokalradion fortfarande behöver förstärkta resurser för att
klara sin verksamhet,

1979/80: 653 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att regeringen i avtalet med Sveriges Radio/TV bör verka för
att programannonseringen i Röster i Radio/TV även görs på svenska
samt att invandrarprogrammen i TV förses med svensk text,

1979/80: 761 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen uttalar -

KrU1979/80: 24

1. att alkoholinformationen sker i radio och TV på sätt som redovisats
i motionen,

2. att det är önskvärt att radio och TV vid programval och produktion
av program är uppmärksamma på alkoholinslagen i programmen,

1979/80: 1229 av Tage Adolfsson <m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en parlamentarisk utredning tillsätts angående den
framtida finansieringen av den allmänna TV- och radio verksamheten,

1979/80: 1233 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna

a) vad som i motionen anförs om medelstilldelningen,

b) vad sorn i motionen anförs om lokalradion,

(Yrkande 2 behandlar utskottet i senare sammanhang)

1979/80: 1234 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokalradions
utveckling bör prioriteras framför övrig utbyggnadsverksamhet
inom Sveriges Radio,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokalradions
närmaste utveckling bör koncentreras till att fylla behovet av lokalradio
i Älvsborgs län,

1979/80: 1236 av Gunilla André (c) och Ella Johnsson (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär översyn av filmcensurbestämmelserna
samt avtalet med Sveriges Radio i syfte att begränsa våldet som inslag
i barns och ungdomars kulturmiljö,

(Motionen behandlas av utskottet även i senare sammanhang)

1979/80: 1238 av Curt Boström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening uttalar

1. att Sveriges Lokalradio AB ges möjlighet att enligt företagets långtidsplan
byggas upp så att basstationsnivån är uppnådd 1984/85,

2. att decentraliseringen inom lokalradion prioriteras inom Norrbotten
och de övriga skogslänen,

3. att vid tilldelningen av medel till Sveriges Radio särskilt anslag ges
till lokalradions fortsatta uppbyggnad,

1979/80: 1242 av Margareta Gard m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är angeläget
att lokalradions utbyggnad inte stoppas utan att den får del av de reformpengar
som anslås till Sveriges Radio,

1979/80: 1243 av Olle Göransson m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas
att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att det mellansvenska regional-TV-distriktet
byggs ut i enlighet med tidigare planering,

Kartong: S. 28, rad 14 Tillkommer: med bifall 1979/80:510

K-U 1979/80: 24

1979/80: 1245 av Linnea Hörlén (fp) vari yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen upptar överläggningar med Sveriges Radio i syfte att
åstadkomma en begränsning av våldsinslagen i TV, framför allt det s. k.
underhållningsvåldet,

1979/80: 1247 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att administrationen
av TV:s licensavgifter bör förläggas till Sorsele,

1979/80: 1250 av Bengt Kindbom m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riksdagen
sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om medelsfördelningen inom Sveriges Radio och möjligheterna att förverkliga
målsättningen för lokalradion,

1979/80: 1251 av Kjell Mattsson (c) och Märta Fredrikson (c) vari
yrkas att riksdagen uttalar att lokalradions organisation utformas så att
man genomgående får länstäckande bevaknings- och sändningsområde,

1979/80: 1255 av Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att Sveriges Radio
-TV i sina sändningar skall använda ett korrekt och vårdat språk och
undvika svordomar, förråande och stötande uttryck samt särskilt beakta
detta i program som är riktade till barn och ungdom,

1979/80: 1259 av Olle Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om betydelsen
av en utbyggnad av lokalradion för att förstärka demokratin på
det lokala och regionala området,

1979/80: 1271 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för

1. att Sveriges Lokalradio AB genom omfördelning av disponibla medel
inom Sveriges Radio AB får möjlighet att fullfölja de planer för utveckling
som presenterats i programföretagets långtidsplan,

2. att decentraliseringen inom lokalradion i första hand genomförs i
skogs- och glesbygdslänen,

1979/80: 1272 av Eva Winther (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar ett
önskemål om att damidrotten bevakas och refereras på samma villkor
som den manliga idrotten,

1979/80: 1273 av Sven Eric Åkerfeldt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vidgar närradiokommitténs
uppdrag i enlighet med vad sorn anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar uttala att den på detta sätt vidgade verksamheten
får bedrivas t. o. m. 1982 innan slutlig utvärdering sker,

1979/80: 1671 av Margareta Andrén m. fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

KrU1979/80: 24

anförts beträffande lokalradion i Storstockholmsområdet i syfte att
åstadkomma en förbättring av bevakningen av kommunerna runt Stockholm,

1979/80: 1676 av Ulla Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om fördelningen till lokalradion i vad gäller de ökade anslagen till Sveriges
Radio AB,

1979/80: 1678 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en granskning av Sveriges Radios och dess dotterbolags
verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen,

1979/80: 1681 av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att en omorganisation och
utbyggnad av lokalradion i Västsverige enligt vad i motionen anförts bör
prioriteras före annan utbyggnadsverksamhet inom Sveriges Radio,

1979/80: 1685 av Lars Svensson m. fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att av i budgetpropositionen äskade medel för investeringar och
drift inom SR-koncernen erforderliga resurser ställs till lokalradions förfogande
för konsolidering av verksamheten, förbättring av de allmänna
arbetsvillkoren samt ökad redaktionell täckning.

Beträffande motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena
hänvisar utskottet till motionerna.

Utskottet

Radiolagen

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i radiolagen
(1966: 755) föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet
tillstyrker att riksdagen antar detta förslag.

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift
för innehav av t e 1 e v i s i o n s m o 11 a g a r e

Detta lagförslag innebär att allmänna mottagaravgiften höjs från 85
kr. till 102 kr. 50 öre per kalenderkvartal och att tilläggsavgiften för
innehav av färg-TV höjs från 35 kr. till 40 kr. per kalenderkvartal.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är ofrånkomligt
med en höjning av mottagaravgifterna av den storleksordning
som angivits i propositionen. Det belopp sorn föreslås sorn allmän mottagaravgift
är emellertid inte lämpligt, eftersom det innebär kvartalsavgifter
som slutar på öretal. Enligt en till utskottet ingiven promemoria
från televerket bedöms det som omöjligt att införa öresbelopp i telefaktureringen.
En sådan åtgärd skulle medföra att genomgripande ändringar
måste göras i ADB-systemet. Sammanlagt blir det fråga om att

f2 Riksdagen 1979/80.13 sami. Nr 24

KrU 1979/80: 24

ändra ett hundratal program. Varje sådan ändring kräver enligt televerket
ca en veckas arbete.

Utskottet föreslår att den allmänna mottagaravgiften i förhållande
till förslaget i propositionen höjs med 2 kr. per år till 412 kr. Beträffande
tilläggsavgiften för innehav av färg-TV tillstyrker utskottet propositionens
förslag om en höjning med 20 kr. till 160 kr. per år. Den föreslagna
lagen om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare bör ha den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta
betänkande.

Riktlinjer för radiokoncernens verksamhet

1978 års riksdagsbeslut angående radions och televisionens fortsatta
verksamhet (prop. 1977/78: 91, KrU 1977/78: 24, rskr 1977/78: 337)
fastslog att någon ändring av de grundläggande principerna för radiooch
TV-verksamheten inte var aktuell inför den då förestående nya
avtalsperioden. Däremot innebar riksdagsbeslutet stora organisatoriska
förändringar.

I motion 509 redovisas starkt kritiska synpunkter på den nya organisationen.
Motionärerna anser att moderbolaget Sveriges Radio och
dess fyra dotterbolag bör slås ihop till ett sammanhållet företag med
ensamrätt att sända radio- och TV-program. Något yrkande härom
framställs dock inte. I stället yrkar motionärerna att riksdagen dels anger
nya riktlinjer för radiokoncernens verksamhet (yrkande 1),
dels uttalar sig för att ett avtal för hela koncernen skall slutas mellan
staten och Sveriges Radio (yrkande 2).

Det förstnämnda yrkandet preciseras i fem punkter av vilka den första
innebär att moderbolaget skall ges övergripande ansvar för verksamheten
och utökade funktioner bl. a. genom att koncemgemensamma
operativa organ förläggs dit (yrkande 1 a). I övrigt yrkas att omorganisationen
snarast stoppas och att utvärdering av den sker (yrkande 1 b),
att utbyggnaden av regional-TV uppskjuts till nästa avtalsperiod (yrkande
1 c), att kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och underhållningsproduktion
samt mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram
m. m. prioriteras med tillvaratagande av resurser i Stockholm
vars sändningstid inte minskas (yrkande 1 d) och att lokalradion ges
ökade resurser bl. a. till bandverkstäder (yrkande 1 e). Utskottet återkommer
i det följande till de tre sistnämnda yrkandena.

Det avtal för hela radiokoncernen sorn avses i yrkande
2 i motionen förutsätts innebära riktlinjer om att kravet på opartiskhet
i programverksamheten skall gälla det totala utbudet, att yttrandefriheten
i rundradion skall gälla lika för alla och att demokratistadgandet
(i 6 § radiolagen) skall behålla sin hävdvunna innebörd men med
tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor.

KrU1979/80: 24

I det beslut om en ny organisation för Sveriges Radio som år 1978
fattades av riksdagen ingår ansvarsfördelningen mellan moderbolaget
och de olika programbolagen som en principiellt betydelsefull del. Ett
beslut om en ändring av denna ansvarsfördelning i enlighet med yrkande
1 a i motion 509 skulle innebära att man i väsentlig mån rubbade
grunderna för den nya organisation som numera är i huvudsak genomförd.
Detsamma gäller yrkande 2 om ett för hela koncernen gemensamt
avtal.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet förra året
i betänkandet KrU 1978/79: 20 (s. 16) uttalade att utskottet förutsatte
att återstående organisationsförändringar genomfördes på ett ändamålsenligt
sätt i huvudsak enligt tidigare angivna intentioner men att
man därvid borde ha en viss frihet att pröva även andra lösningar. Utskottet
avstyrker yrkandena 1 a och b samt 2 a, b och c i motion 509.

Yrkande 5 i motion 509 innebär att riksdagen bör uttala att Sveriges
Radio bör gå ut ur Svens ka arbetsgivareföreninge
n. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs f. n. inom radiokoncernen
frågan om vilken organisation som koncernen lämpligast bör tillhöra.
Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till radiokoncernens självständighet
inte bör göra något uttalande i denna fråga. Utskottet avstyrker
därför motion 509 yrkande 5.

I motion 1678 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en granskning
av Sveriges Radios och dess dotterbolags
verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen. Som stöd
för yrkandet uttalas att det kommit fram uppgifter som tyder på att
verksamheten inom radiokoncernen inte bedrivs rationellt och effektivt.
Motionärerna uttalar dels att det förekommer en viss undersysselsättning
inom TV-bolaget, dels att en jämförelse visar att lokalradion producerar
något fler sändningstimmar än riksradion trots att den bara har
ungefär hälften så många anställda.

Utskottet har i det föregående redovisat att föredragande statsrådet
funnit det angeläget att inskärpa att styrelser och företagsledningar i de
olika bolagen har ansvaret för att de medel som erhålls för att bedriva
radio- och televisionsverksamheten används med iakttagande av god
hushållning. Han har också framhållit vikten av att de ansvariga i bolagen
tillvaratar möjligheter att genomföra rationaliseringar. Utskottet
har också redogjort för uttalanden i propositionen om vikten av att Sveriges
Radio bemödar sig om att redovisa vilka kvalitetsstärkande insatser
som görs. Det bör vara möjligt — heter det i propositionen — att
totalt och för de olika programbolagen ange hur tillgängliga resurser har
använts. Såväl utvecklingen av medelsåtgången för programverksamheten
som utvecklingen i fråga om antalet anställda inom olika personalkategorier
bör enligt propositionen redovisas.

Dessa uttalanden markerar både det ansvar för god hushållning som

KrU1979/80:24

vilar på styrelser och företagsledningar i de olika bolagen och bolagens
skyldighet att i samband med sina anslagsframställningar redovisa hur
tillgängliga resurser har använts. Utskottet vill också framhålla de möjligheter
som exempelvis folkrörelserna har att som delägare i radioföretagen
påverka dessas verksamhet. Utskottet anser därför inte att en sådan
granskning som föreslås i motion 1678 bör ske. Utskottet avstyrker
motionen.

Riksdagsbeslutet 1978 om radion och televisionen innebar bl. a. att
vikten av en omfattande frilansmedverkan betonades kraftigare
än tidigare. I propositionen uttalas att detta inte synes ha medfört
att programföretagen använt en ökande andel av sina resurser för dylik
medverkan, fastän driftmedlen ökat kraftigt. Detta konstaterande har
föranlett ett uttalande om att det finns anledning att — om situationen
inte förändras — återigen överväga möjligheten att kvotera driftmedelsanslaget,
för att på så sätt garantera en rimlig omfattning
av frilansmedverkan.

I motion 1233 hävdas att ett eventuellt regeringsbeslut om kvotering
av driftmedelsanslaget står i strid med den ansvarsfördelning mellan
statsmakterna och radiokoncernen som gäller och sorn innebär att
riksdagen årligen bestämmer den ekonomiska ramen för koncernens
verksamhet, medan moderbolaget Sveriges Radio beslutar hur tilldelade
driftmedel skall fördelas. Motionärerna har ingen erinran mot en ökad
frilansmedverkan utan betonar tvärtom att det är angeläget att en sådan
ökning kommer till stånd. Tanken på en eventuell kvotering avvisas
däremot bestämt. Yrkande 1 a i motionen innebär att riksdagen bör
ge till känna för regeringen att den delar motionärernas uppfattning i
denna fråga.

Utskottet får erinra om att frågan om en kvotering av Sveriges Radios
driftmedelsanslag i syfte att garantera en viss omfattning av frilansmedverkan
diskuterades av den radioutredning vars betänkande (SOU
1977: 19) låg till grund för proposition 1977/78: 91. I denna proposition
uttalade departementschefen (s. 183—184) att han räknade med att ökningen
av programmedlen skulle leda till att andelen frilansmedverkan
åter kunde öka. Mot bl. a. denna bakgrund anslöt sig departementschefen
till radioutredningens uppfattning att det f. n. inte var nödvändigt
att genom kvotering av anslagen till radion och televisionen söka garantera
en viss omfattning av frilansmedverkan. Han framhöll också att en
sådan kvotering kunde medföra vissa olyckliga effekter och att den inte
tillräckligt tog hänsyn till etermediernas behov av frihet och flexibilitet
i planeringen. Den borde därför i det längsta undvikas. Detta uttalande
föranledde inte någon erinran från utskottets sida (KrU 1977/78: 24, s.
40—41). Utskottet vill i likhet med departementschefen understryka att
det är angeläget att en ökad frilansmedverkan i radio och television
kommer till stånd. Vad som i årets budgetproposition anförts i fråga

KrU 1979/80: 24

om en kvotering av driftmedelsanslaget bör enligt utskottets mening inte
få uppfattas som uttryck för en ändrad principiell inställning i denna
fråga och inte heller som någon uppmjukning av huvudprincipen att
det är Sveriges Radio som fördelar driftmedelsanslaget. Utskottet anser
det inte erforderligt att riksdagen gör någon hänvändelse till regeringen
i enlighet med yrkande 1 a i motion 1233. Detta yrkande avstyrks
alltså.

Finansieringsformen

Frågan om på vilket sätt Sveriges Radios verksamhet bör finansieras
har tagits upp i två motioner. I motion 509 yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om en utredning som på sikt ser över finansieringsfrågan
för radion och televisionen (yrkande 4). Motionärerna anser att
det på sikt behövs ett nytt anslagssystem och antyder som en finansieringsmöjlighet
att inköp av elektronisk kapitalvaruutrustning beläggs
med en särskild avgift.

Även i motion 1229 begärs en utredning — i detta fall parlamentarisk
— angående den framtida finansieringen. Denna utredning förutsätts
bl. a. skola ta upp frågan om en delfinansiering genom annonsintäkter.

I den proposition sorn utskottet nu behandlar har understrukits att
Sveriges Radio inför nästa års anslagsframställning bör göra en noggrann
genomgång av olika reforminsatser och särskilt undersöka kostnaderna
för dem. Det har också uttalats att det finns anledning för regeringen
att noga följa kostnadsutvecklingen på radio- och TV-området.
Utskottet anser inte att vad som anförts i denna fråga i motion 509 bör
föranleda riksdagen att begära en utredning av finansieringsfrågan.
Utskottet avstyrker därför yrkande 4 i denna motion.

Vad beträffar motion 1229 får utskottet först erinra om att riksdagen
år 1975 beslöt att kommersiell reklam mot vederlag i TV- och radioprogram
inte skulle få förekomma (prop. 1975: 13, KrU 1975: 6, rskr
1975: 82). Utskottet har i denna fråga samma uppfattning som 1975
och anser därför att riksdagen inte -bör uttala sig för en utredning om
en delfinansiering av Sveriges Radio genom annonsintäkter. Inte heller
vad som i övrigt anförts i motionen bör enligt utskottets mening föranleda
att riksdagen begär en utredning om den framtida finansieringen
av den allmänna TV- och radioverksamheten. Utskottet avstyrker därför
motion 1229.

Lokalradion

Utskottet har i det föregående redovisat de uttalanden som föredragande
statsrådet gjort med anledning av ett i Sveriges Radios anslagsframställning
angivet reformprogram för lokalradion. Uppenbarligen
har dessa uttalanden av ett stort antal motionärer uppfattats som ut -

KrU 1979/80: 24

tryck för en alltför snäv inställning till lokalradions önskemål
om fortsatt utveckling.

Sålunda anförs det i motion 1233 att det i propositionen görs uttalanden
som stämmer illa överens med den uppfattning om vikten av en utveckling
av lokalradioverksamheten som riksdagen tidigare gett uttryck
för och även med principen om Sveriges Radios självständighet i fråga
om medelsfördelningen. Det är enligt motionärerna angeläget att riksdagen
upprepar sin principiella syn på lokalradions verksamhet och slår
fast principen att det ankommer på Sveriges Radio att svara för den
närmare medelsfördelningen inom koncernen. Riksdagen bör enligt yrkande
1 b i motionen som sin mening ge till känna för regeringen vad
som i motionen anförts om lokalradion.

Med anledning av uttalandena i propositionen framhålls i motion
373 att utbyggnaden av Sveriges Radio bör präglas av en strävan till
ökad lokal och regional förankring. I detta sammanhang är lokalradion
en viktig del. Den bör få utvecklingsmöjligheter samtidigt som också
den regionala riksprogramproduktionen bör ökas. I motionen framhålls
också att det enligt gällande ordning är Sveriges Radio som moderbolag
som fördelar medlen till de olika programbolagen, en fördelning som
dock grundas på riktlinjer som angivits av statsmakterna. Motionärerna
yrkar att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
som i motionen anförts om lokalradions utveckling och Sveriges Radios
medelsfördelning. Samma innebörd har motsvarande yrkande i motion
503.

I motionerna 188, 652, 1242, 1250, 1259 och 1676 yrkas att riksdagen
skall göra olika uttalanden om lokalradion. Yrkandena är inbördes
något olika formulerade, och likaså varierar motiveringarna. Gemensamt
för motionerna är emellertid en önskan om uttalanden av riksdagen
till förmån för en fortsatt utbyggnad av lokalradion.

De i propositionen gjorda uttalandena och de hittills redovisade motionsyrkandena
i fråga om lokalradion ger utskottet anledning att först
erinra om att utskottet upprepade gånger gjort uttalanden om den fortsatta
utvecklingen av lokalradion. Sålunda framhöll utskottet i betänkandet
KrU 1977/78: 24 (s. 80) att det är angeläget att lokalradioverksamheten
tillförs personella och ekonomiska resurser som gör det möjligt
att successivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i
proposition 1975: 13 och genom det efterföljande riksdagsbeslutet (KrU
1975: 6, rskr 1975: 82). I betänkandet KrU 1978/79: 20 (s. 21) uttalade
utskottet att lokalradion har en väsentlig uppgift att fylla när det
gäller att vidga yttrandefriheten och bredda den politiska debatten. Det
är angeläget, framhöll utskottet, att lokalradion inte av brist på resurser
hindras att pröva olika vägar att nå det mål som gäller för verksamheten.
Önskvärt är att den får möjlighet att genom olika åtgärder förbättra
bl. a. den lokala bevakningen.

KrU 1979/80: 24

Vad som anförts i motionerna ger utskottet anledning att understryka
att utskottet alltjämt har den uppfattning om betydelsen av lokalradions
utveckling som kommit till uttryck bl. a. i de nu nämnda båda betänkandena
och i beslut som riksdagen fattat på förslag i dessa betänkanden.
Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för
regeringen vad utskottet med anledning av propositionen och motionerna
188, 373, 503, 652, 1233 yrkande 1 b, 1242, 1250, 1259 och 1676 anfört
om tilldelningen av medel till lokalradion.

I motion 509 yrkas att riksdagen skall besluta om nya riktlinjer för
radiokoncernens verksamhet innebärande att lokalradion ges ökade resurser,
bl. a. till bandverkstäder (yrkande 1 e). Med den formulering
som detta yrkande har innebär det att moderbolaget bör tilldela lokalradion
ökade resurser inom den medelsram som riksdagen fastställer.
Yrkande 6 i samma motion innebär att riksdagen skall uttala att ambitionsnivån
för lokalradion bör höjas och att riksdagen därmed skall avvisa
regeringens förslag beträffande lokalradions målsättningar. I motiveringen
kopplas uttalandet om en höjd ambitionsnivå direkt till resursfrågan.
Utskottet gör den bedömningen att de nu angivna båda yrkandena
tillsammans innebär att riksdagen bör uttala att moderbolaget bör
tilldela lokalradion ökade resurser som möjliggör en höjning av ambitionsnivån.

Med hänvisning till att det är Sveriges Radios uppgift att besluta om
fördelningen av medel mellan programföretagen avstyrker utskottet yrkandena
1 e och 6 i motion 509.

Yrkanden som innebär att Sveriges Radio vid fördelningen av medel
bör prioritera lokalradion har framförts även i motionerna 647 och
1234 (i båda motionerna yrkande 1). Näraliggande är yrkande 1 i motion
1238 vilket innebär att Sveriges Lokalradio bör ges möjlighet att
bygga upp företaget enligt dess långtidsplan så att basstationsnivån kan
vara uppnådd budgetåret 1984/85. Samma innebörd har yrkande 1 i
motion 1271.

Med hänvisning till vad i det föregående sagts om betydelsen av lokalradions
utveckling och om ansvarsfördelningen i fråga om medelsanvisningarna
till de olika programbolagen avstyrker utskottet de nu angivna
motionsyrkandena.

Ett beslut av riksdagen som innebär att erforderliga resurser ställs till
lokalradions förfogande föreslås i motion 1685. Även yrkande 3 i motion
1238 torde ha denna innebörd. Eftersom riksdagen enligt den ansvarsfördelning
sorn gäller inte bör ingripa i den fördelning av resurser
som Sveriges Radio har att göra, avstyrker utskottet även motion 1685
och yrkande 3 i motion 1238.

Yrkande 2 i envar av motionerna 1238 och 1271 innebär att Sveriges
Lokalradio vid sin fördelning av resurser bör prioritera skogslänen där
de stora avstånden innebär särskilda svårigheter. Dessa yrkanden av -

KrU 1979/80: 24

styrks med hänvisning till att det ankommer på Sveriges Lokalradio att
fördela de resurser som ställs till företagets förfogande. Utskottet vill
emellertid samtidigt nämna att lokalradion i sin anslagsframställning
framhållit att det krävs särskilda insatser i de två nordligaste länen.

Utskottet har upprepade gånger haft att uttala sig angående lokalradiosituationen
i Västsverige. Den har nu ånyo aktualiserats
i flera motioner. Sålunda yrkas i motion 647 att riksdagen
som sin mening skall ge till känna för regeringen vad som i motionen
anförts beträffande den västsvenska lokalradiostationen Radio Trestad
(yrkande 2). Denna station har inom sitt område största delen av Bohuslän
och hela norra delen av Älvsborgs län. Den har enligt motionärerna
stort behov av en personell förstärkning i Vänersborg och Åmål.

I motion 1234 framhålls att Älvsborgs län är det enda i landet som
är utan egen lokalradio. Norra delen av länet hör till Radio Trestad och
södra delen till Radio Göteborg. Situationen är otillfredsställande, men
det finns en utvecklingsplan som bör förverkligas. Motionären yrkar att
riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen att lokalradions
närmaste utveckling bör koncentreras till att fylla behovet av lokalradio
i Älvsborgs län (yrkande 2).

Enligt motion 1681 bör riksdagen som sin mening ge till känna för
regeringen att en omorganisation och utbyggnad av lokalradion i Västsverige
enligt vad sorn anförts i motionen bör prioriteras före annan utbyggnadsverksamhet
inom Sveriges Radio. Motionärerna anser att Radio
Trestad bör förstärkas och Radio Sjuhärad snarast göras till ett fristående
lokalradioområde.

I motion 1251 föreslås med tanke främst på situationen i Göteborgs
och Bohus län att riksdagen skall uttala att lokalradions organisation
bör utformas så att man genomgående får länstäckande bevaknings- och
sändningsområde.

Utskottet får med anledning av de sist redovisade fyra motionerna erinra
om att utskottet så sent som i november 1979 behandlade tre motioner
om lokalradion i Västsverige (KrU 1979/80: 13). Utskottet redovisade
därvid både det planeringsarbete som bedrivs av en av lokalradions
centrala ledning tillsatt planeringsgrupp och en av Radio Göteborg
framlagd plan för utvecklingen av Radio Göteborg/Sjuhärad. Utskottet
framhöll att de problem som påtalats beträffande lokalradiosituationen
i Västsverige utan tvekan är komplicerade. De inbegriper också tekniska
frågor som har att göra med bl. a. avvägningen av olika sändares
räckvidd. Utskottet framhöll vidare dels att en helhetssyn bör läggas på
lokalradions utveckling i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län,
dels att det ankommer på lokalradions ledning att göra de resursavvägningar
och prioriteringar som behövs för en totalplanering av lokalradions
utveckling. Med hänsyn till det pågående planeringsarbetet och i
avvaktan på lokalradioföretagets ställningstaganden till resultatet av
detta arbete ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra några uttalan -

KrU1979/80: 24

den med anledning av de då föreliggande motionerna. Utskottet gör
samma bedömning med anledning av de fyra motioner om lokalradiosituationen
i Västsverige som nu föreligger. Utskottet avstyrker därför
motionerna 647 yrkande 2, 1234 yrkande 2, 1251 och 1681.

Lokalradion i Örebro län har stort behov av ökade resurser,
uttalas det i motion 644. Medel behövs för att möjliggöra en heltäckande
bevakning i länet, ökad medverkan av kulturarbetare och
ökad verksamhet av typen allemansradio. Motionären yrkar att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag som möjliggör de i motionen
nämnda åtgärderna inom lokalradion under innevarande avtalsperiod.
Utskottet, som i det föregående uttalat sig om lokalradions resursbehov,
anser inte att riksdagen bör begära något förslag i enlighet med yrkandet
i motion 644, som alltså avstyrks.

I motion 1671 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge till känna
för regeringen vad som i motionen anförts beträffande lokalradion
i Stockholmsområdet i syfte att åstadkomma en
förbättring av bevakningen av kommunerna runt Stockholm. Utskottet,
som vill framhålla att lokalradion i sin anslagsframställning angett att
särskilda resurser framdeles måste satsas i storstadsområdena, anser
att riksdagen inte heller i detta sammanhang bör göra något uttalande
om hur Sveriges Radio bör fördela driftmedlen till de olika programföretagen
eller om hur lokalradioföretaget bör disponera sina resurser.
Utskottet avstyrker därför motion 1671.

Lokalradion i Skaraborgs län har dåliga mottagningsförhållanden
i Habo och Mullsjö kommuner, uttalas det i motion
539. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära att
televerket vidtar nödvändiga åtgärder så att Skövdesändaren blir möjlig
att avlyssna med god hörbarhet i nämnda kommuner.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen, senast i betänkandet KrU
1978/79: 20, behandlat motioner som gällt problem med dåliga mottagningsförhållanden
för lokalradion. Utskottet förutsätter att televerket
prioriterar sådana åtgärder som rimligen kan komma i fråga för att
åstadkomma tillfredsställande mottagningsförhållanden för lokalradion
i hela landet. Någon särskild hänvändelse till regeringen med anledning
av motion 539 är enligt utskottets bedömning inte erforderlig. Motionen
avstyrks därför.

Regional-TV

Som utskottet redovisat i det föregående beräknas i propositionen
medel för utbyggnad av regional-TV i Växjö. Därjämte uttalas att Sveriges
Radio i planeringen för den framtida utbyggnaden av den regionala
TV-verksamheten särskilt bör uppmärksamma distrikten i norra Sverige.
Som ett led i detta bör enligt propositionen det sjunde regionalTV-området
utgöras av Västerbottensdistriktet.

KrU 1979/80: 24

I motion 1243 uttalas att det mellansvenska distriktet omfattande
Örebro, Västmanlands och halva Södermanlands län enligt tidigare planering
avsetts bli utbyggt som det sjätte regional-TV-distriktet. Motionärerna
yrkar att riksdagen hos regeringen anhåller att detta distrikt
byggs ut i enlighet med denna tidigare planering. Eftersom motionärerna
inte föreslår någon ändring i medelsberäkningen i propositionen i
vad gäller utbyggnaden i Växjö torde yrkandet i motionen avse att det
mellansvenska distriktet skall byggas ut närmast efter Växjödistriktet.

Utskottet instämmer i de uttalanden som i propositionen gjorts om
utbyggnaden av den regionala TV-verksamheten. Vad beträffar Västerbottensdistriktet
vill utskottet tillägga att även ekonomiska skäl talar
för att detta bör bli det sjunde regional-TV-området. Utskottet får med
anledning av motionen erinra om att det i propositionen förutsatts att
Sveriges Radio i närmast kommande anslagsframställning skall redovisa
alternativa planer för utbyggnaden av televisionen. Innan dessa planer
föreligger är det för tidigt att göra uttalanden om i vilken takt och vilken
ordning återstående regional-TV-distrikt bör byggas ut. Med hänsyn
till det nu sagda avstyrker utskottet motion 1243. Utskottet avstyrker
också yrkande 1 c i motion 509 om att utbyggnaden av regional-TV
skall uppskjutas till nästa avtalsperiod.

AM-sändare

Som tidigare redovisats räknas i propositionen med att tre av fyra befintliga
AM-sändare skall läggas ner under budgetåret 1980/81. Det gäller
sändarna i Stockholm, Göteborg och Motala. Detta förslag har
mötts med invändningar i fyra olika motioner, nämligen 1233 (yrkande
2), 1237, 1677 och 1687.1 Utskottet återkommer senare under riksmötet
till denna fråga.

Avgiftsuppbörden

I den redovisning för innehållet i propositionen som utskottet lämnat
i början av detta betänkande har utskottet bl. a. redogjort för vad föredragande
statsrådet anfört med anledning av de förslag som TV-avgiftsutredningen
lagt fram i betänkandet (Ds U 1978: 16) TV-avgifter: inkassering,
kontroll och avgiftsskolk. Av redogörelsen framgår bl. a. att
det i propositionen inte tagits ställning till vilket system som bör gälla
för uppbörden av TV-avgifterna i framtiden. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet det i motion 1247 ställda yrkandet att riksdagen som
sin mening skall ge till känna för regeringen att administrationen av
TV:s licensavgifter bör förläggas till Sorsele.

1 Dessa motionsyrkanden har inte tagits med i den redovisning för behandlade
motioner som lämnats i början av betänkandet.

KrU 1979/80: 24

Programfrågor

1978 års riksdagsbeslut om radion och televisionen byggde på grundprincipen
att radio- och TV-verksamheten i Sverige i fortsättningen liksom
dittills skulle vara anförtrodd åt ett företag i allmänhetens tjänst
som inom ramen för allmänna riktlinjer arbetade fritt och självständigt.
Detta system med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio
och television innebär att det ankommer på programföretagen ensamma
att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av
radiolagen och avtalen med staten. En följd härav är att regering och
riksdag inte bör kunna anlägga synpunkter på t. ex. enskildheter i programutbudet.

Ett viktigt underlag för tolkning av de allmänna regler för programverksamheten
som ges i radiolagen och i avtalen mellan staten och radioföretagen
är vissa av de uttalanden som finns i proposition 1977/78:
91 och i utskottsbetänkande! KrU 1977/78: 24. Utskottet vill här erinra
om några av dessa uttalanden vilka fortfarande äger full giltighet.

Kulturutskottet betonade programföretagens oavvisliga skyldighet att
låta programutbudet präglas av stor försiktighet när det gäller våldsskildringar
och våldsinslag. Utskottet framhöll — i likhet
med vad konstitutionsutskottet även anfört — att inslagen av våld i underhållningsprogrammen
så långt möjligt borde begränsas. Vidare uttalade
utskottet att försiktighet i alldeles särskild grad borde iakttas i fråga
om program som är avsedda för barn eller som genom sin placering
kan beräknas bli sedda av barn. De forskningsresultat som publicerades
på detta område borde studeras inom programföretagen och beaktas i
de interna diskussioner i programpolitiska frågor sorn förutsattes äga
rum.

Vad beträffar förekomsten i programmen av svordomar samt
ord och uttryck i övrigt som kan betecknas som vanhedrande, förråande
eller stötande anslöt sig utskottet till ett uttalande i propositionen.
Detta uttalande innebar att dylika ord och uttryck borde undvikas i
andra sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthetsvärde motiverade
dem samt att särskild restriktivi tet borde iakttas i fråga om program
för barn.

I nyssnämnda proposition betonades sorn angeläget att man i programverksamheten
iakttar varsamhet vid speglingen av bruket av olika
gifter, t. ex. alkohol. Programföretagen bör enligt propositionen besinna
sitt ansvar i dessa frågor men någon särskild avtalsföreskrift av
den innebörden ansågs inte böra meddelas. Kulturutskottet anslöt sig
till dessa uttalanden.

I 6 § radiolagen föreskrivs bl. a. att programföretagen i programverksamheten
skall hävda principen om alla människors lika värde. I proposition
1977/78: 91 uttalades att denna princip har betydelse också i fråga
om behandlingen av könsrollsfrågor i programmen. Föredragande

KrU1979/80: 24

statsrådet framhöll som självklart att man i programverksamheten måste
verka för sådana grundläggande värden som jämställdhet mellan könen
men ansåg inte att någon föreskrift härom borde föras in i radiolagen.

Gällande avtal med televisionsbolaget, riksradiobolaget och lokalradiobolaget
innehåller föreskrifter bl. a. om att resp. bolag i skälig omfattning
skall tillgodose olika intressen i fråga om bl. a. religion, kultur
och vetenskap. Beträffande utbildningsradion gäller att bolaget i skälig
omfattning skall tillgodose olika utbildningsbehov och intressen.

Av de programfrågor som i år aktualiserats i olika motioner är flertalet
av den arten att riksdagen inte bör göra några uttalanden, eftersom
det är programföretagen ensamma som har att utforma programverksamheten.
Detta gäller yrkanden som framställts i följande motioner,
nämligen

208 (om radions morgonandakter),

285 (om andelen kristna program),

515 (om svordomar),

1255 (om svordomar m. m.),

645 (yrkande 1 om nyktra levnadsvanor),

761 (om alkoholinformation m. m.),

648 (om kvinnliga tävlingsidrotter),

1272 (om damidrott).

Utskottet avstyrker nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Önskemål beträffande programmen har framförts i ytterligare några
motioner men yrkandena i dessa motioner har formulerats på ett sådant
sätt att de ligger utanför den ram som anges av gällande lag och avtal.
Sålunda tar yrkande 2 i nyssnämnda motion 645 sikte på nästa avtalsperiod.
Yrkandet innebär att riksdagen bör uttala att ett kommande avtal
för denna period bör innehålla en föreskrift om att de programproducerande
bolagen skall vara skyldiga att aktivt verka för nyktra
levnadsvanor. Utskottet anser att det är för tidigt att nu göra något
uttalande om kommande avtal för tiden efter utgången av juni
1986. Utskottet avstyrker därför nämnda motionsyrkande.

Yrkanden som syftar till en begränsning av våldsinslag i
programmen har framförts i motionerna 1236 och 1245. I den
förstnämnda yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos regeringen begär
en översyn av avtalet med Sveriges Radio i syfte att begränsa våldet
som inslag i barns och ungdomars kulturmiljö.1 I den andra motionen
yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tar upp överläggningar med
Sveriges Radio i syfte att åstadkomma en begränsning av våldsinslagen
i TV, framför allt det s. k. underhållningsvåldet.

11 samma yrkande i motionen begärs också en översyn av filmcensurbestämmelserna.

KrU1979/80:24

Utskottet har i det föregående redogjort för de uttalanden angående
våldsinslag i programmen som gjordes i kulturutskottets betänkande
1977/78: 24. Utskottet har också framhållit att det ankommer på programföretagen
ensamma att utforma programverksamheten inom de
gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. Som kontrollinstans
i systemet finns radionämnden vars uppgift är att övervaka att
rätten till radio- och TV-sändningar utövas enligt bestämmelserna i 6 §
radiolagen och i gällande avtal. Utskottet vill i anslutning till detta erinra
om att de principer för behandlingen av våld i programverksamheten
som angavs i proposition 1977/78: 91 enligt riksdagens mening hade
stöd i de allmänna regler för programverksamheten som tagits upp i
förslaget till 6 § andra stycket radiolagen. Några särskilda föreskrifter
på detta område ansågs inte nödvändiga.

Det kan enligt utskottets mening inte råda någon tvekan om vad programföretagen
har att iaktta när det gäller våldsskildringar och våldsinslag
i programmen. Utskottet anser att det finns skäl att särskilt betona
det stora ansvar programföretagen har i detta avseende, inte minst
mot bakgrund av de inslag av spekulativt våld som förekommer i dagens
samhälle.

Utskottet anser inte att riksdagen bör begära den översyn av gällande
radioavtal sorn anges i motion 1236 och inte heller anhålla om de överläggningar
som avses i motion 1245. Utskottet avstyrker motion 1236 i
den del som nu är i fråga och motion 1245. Utskottet återkommer i annat
sammanhang till motion 1236 i den del som gäller en översyn av
filmcensurbestämmelserna.

I motion 286 uttalas att program som anmälts för radionämnden
inte bör få sändas i repris förrän ett friande utslag erhållits från
nämnden. Program som fällts i radionämnden bör alltså över huvud taget
inte få sändas i repris. För att undvika att okynnesanmälningar hindrar
önskvärda repriser kan man enligt motionärerna tänka sig att det
stipuleras en minimitid inom vilken man måste avvakta radionämndens
behandling av anmälan. Riksdagen bör enligt motionen som sin uppfattning
uttala att regeringen bör söka införa en dylik bestämmelse i avtalet
mellan staten och Sveriges Radio.

Utskottet finner det angeläget att beslut i radionämnden fattas med
så liten tidsutdräkt som möjligt. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka
att riksdagen gör något uttalande av den innebörd som anges i motion
286. Utskottet avstyrker alltså motionen.

De nya riktlinjer för radiokoncernens verksamhet som föreslås i motion
509 yrkande 1 d gäller även programmen. Som nya riktlinjer
för programverksamheten bör enligt detta yrkande
gälla dels att en kvalitetshöjning bör eftersträvas genom en ökning av
den inhemska teater- och underhållningsproduktionen och genom en
prioritering av mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram, dels

KrU1979/80: 24

att denna kvalitetshöjning skall åstadkommas med tillvaratagande av
resurser i Stockholm och utan minskning av sändningstiden där.

Motionärernas allmänt formulerade programönskemål innebär inte i
förhållande till vad som redan gäller något nytt som bör markeras som
”nya riktlinjer”. Vad beträffar programproduktionens fördelning mellan
Stockholm och övriga delar av landet gäller enligt 1978 års riksdagsbeslut
om radion och televisionen att den regionala programproduktionen
under den nu löpande avtalsperioden skall byggas ut. Utskottet avstyrker
motion 509 yrkande 1 d om nya riktlinjer för programverksamheten.

P r o g r a m a n n o n s e r i n g e n i tidningen Röster i
Radio/TV bör när det gäller program på andra språk än svenska
ske inte bara på det främmande språket utan också på svenska, uttalas
det i motion 653. Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att regeringen
i avtal med Sveriges Radio bör verka för detta och även för att
invandrarprogrammen förses med svensk text.

Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om värdet av
att program på andra språk än svenska annonseras även på svenska och
om vikten av att invandrarprogram förses med svensk text. Utskottet
anser dock inte att riksdagen bör aktualisera några avtalsförhandlingar
i dessa frågor. Vad beträffar invandrarprogrammen förhåller det sig
f. ö. så att redan nu en inte obetydlig andel av dem är försedd med
svensk text. Utskottet avstyrker motion 653.

Närradio

1978 års beslut om radion och televisionen innebar bl. a. att försök
med s. k. närradio skulle inledas. Så har också skett, och försöksverksamheten
leds av närradiokommittén. Kommittén har sökt kontakt
med Sveriges Lokalradio för att undersöka möjligheterna till samarbete.
I motion 1273 uttalas nu att det uppdrag som närradiokommittén fått
av regeringen förefaller vara så snävt att det är svårt att förverkliga ett
samarbete mellan kommittén och lokalradion.

I motionen skisseras vissa försöksmodeller som bör förverkligas innan
slutlig ställning tas till erfarenheterna av närradioförsöken. I motionen
hävdas att detta kan bli praktiskt möjligt om regeringen vidgar kommitténs
direktiv och utsträcker försöksperioden t. o. m. 1982. Riksdagen
bör enligt motionen göra en hänvändelse till regeringen av denna innebörd.
Något avbrott i den försöksverksamhet som nu pågår aktualiseras
inte i motionen.

Närradiokommittén bedriver sin verksamhet enligt riktlinjer som
godkänts av riksdagen vid riksmötet 1977/78 (prop. 1977/78: 91 och 144,
KrU 1977/78: 24, rskr 1977/78: 337). Bestämmelser om verksamheten
har meddelats i lagen (1978: 479) om försöksverksamhet med närradio.
En samverkan mellan närradion och lokalradion enligt de modeller
som redovisats i motionen måste föregås av ett klarläggande av vilka

KrU 1979/80: 24

regler som skall gälla för denna nya verksamhet. Även finansieringsfrågan
måste övervägas, eftersom lokalradion och närradion finansieras
på helt olika sätt.

Utskottet finner det önskvärt att förutsättningar skapas för en verksamhet
av den art som avses i motion 1273. Närradiokommittén bör
därför ges vidgade direktiv och försöksperioden förlängas. Vad utskottet
nu anfört med anledning av motion 1273 bör riksdagen sorn sin mening
ge till känna för regeringen.

Medelsberäkningarna

Det förslag som utskottet i det föregående lågt fram om en mindre
justering av den allmänna mottagaravgiften kan beräknas medföra en
ökning med 6 milj. kr. per år av radiofondens inkomster.

Utskottet har i det föregående redovisat att det i propositionen förutsatts
att tre AM-sändare skall läggas ned och att detta innebär en besparing
på 3 milj. kr. Utskottet har därjämte uttalat att utskottet kommer
att ta ställning till frågan om AM-sändarna i ett senare sammanhang.
Eftersom behandlingen av denna fråga har samband med medelsberäkningen
för televerket bör även den uppskjutas till ett senare tillfälle. Utskottet
tar därför inte nu ställning till moment 4 i hemställan i propositionen
och inte heller till moment 5 i den del detta moment avser televerket.

Utskcttet tillstyrker att riksdagen godkänner övriga i propositionen
angivna medelsberäkningar (momenten 3, 7 och 8) samt medger dels det
bemyndigande i fråga om byggnadsstyrelsen som avses i moment 5, dels
det beställningsbemyndigande som avses i moment 6.

Utskottet avstyrker alltså motion 509 yrkande 3.

Övriga frågor

Vad som anförts och föreslagits i propositionen utöver det som behandlats
i det föregående har inte gett utskottet anledning till erinran
eller särskilda uttalanden.

Hemställan

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer
utskottet

1. att riksdagen antar det i proposition 1979/80: 100 framlagda
förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och
vad utskottet anfört antar det av utskottet som bilaga 2 till
detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

3. att riksdagen godkänner det i proposition 1979/80: 100 angivna
förslaget till den på grundval av investeringsplanen beräknade
medelsförbrukningen för byggnadsstyrelsen,

KrU1979/80: 24

4. att riksdagen medger regeringen bemyndigande att av konjunkturmässiga
dier andra skäl anvisa ytterligare högst 10 %
av föreslagna totala investeringsmedel till byggnadsstyrelsen,

5. att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i propositionen,

6. att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med
avslag på motion 1979/80: 509 yrkande 3 godkänner i propositionen
angivna förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncernen,

7. att riksdagen godkänner i proposition 1979/80: 100 angivet
förslag till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

8. att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkandena 1 a och

1 b om nya riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet, yrkande

2 om ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio och yrkande
5 om Sveriges Radios medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen,

9. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1678 om en granskning
av Sveriges Radios och dess dotterbolags verksamhet,

10. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1233 yrkande 1 a om
kvotering av Sveriges Radios driftmedelsanslag,

11. att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkande 4 om en utredning
av frågan om finansieringen av radion och televisionen,

12. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1229 om en parlamentarisk
utredning angående den framtida finansieringen av den
allmänna TV- och radioverksamheten,

13. att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och
motionerna 1979/80: 188, 1979/80: 373, 1979/80: 503, 1979/
80: 652, 1979/80: 1233 yrkande 1 b, 1979/80: 1242, 1979/80:
1250, 1979/80: 1259 och 1979/80: 1676 som sin mening ger
till känna för regeringen vad utskottet anfört om tilldelningen
av medel till lokalradion,

14. att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkandena 1 e och 6
om lokalradion,

15. att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 647 yrkande 1, 1979/
80: 1234 yrkande 1, 1979/80:1238 yrkande 1 och 1979/80:
1271 yrkande 1 om lokalradion,

16. att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1238 yrkande 3 och
1979/80: 1685 om ett beslut av riksdagen om tilldelning av resurser
till lokalradion,

17. att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1238 yrkande 2 och
1979/80: 1271 yrkande 2 om en prioritering av skogslänen vid
fördelningen av lokalradions resurser,

18. att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 647 yrkande 2, 1979/

KrU1979/80: 24

80: 1234 yrkande 2, 1979/80: 1251 och 1979/80: 1681 om lokalradion
i Västsverige,

19. att riksdagen avslår motion 1979/80: 644 om lokalradion i
Örebro län,

20. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1671 om lokalradion i
Stockholmsområdet,

21. att riksdagen avslår motion 1979/80: 539 om lokalradion i
Skaraborgs län,

22. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1243 om regional-TV i
det mellansvenska distriktet,

23. att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkande 1 c om att
utbyggnaden av regional-TV skall uppskjutas till nästa avtalsperiod,

24. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1247 om administrationen
av TV:s mottagaravgifter,

25. att riksdagen avslår motion 1979/80: 208 om radions morgonandakt,

26. att riksdagen avslår motion 1979/80: 285 om andelen kristna
program,

27. att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 515 och 1979/80:
1255 om förekomsten av svordomar m. m. i programmen,

28. att riksdagen avslår motion 1979/80: 645 om skyldighet för
programföretagen att genom programverksamheten verka för
nyktra levnadsvanor,

29. att riksdagen avslår motion 1979/80: 761 om alkoholinformation
och alkoholinslag i programmen,

30. att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 648 och 1979/80:
1272 om redovisningen av kvinnliga idrottsresultat,

31. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1236 såvitt gäller en översyn
av avtalet med Sveriges Radio,

32. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1245 om överläggningar
med Sveriges Radio om våldsinslag i programmen,

33. att riksdagen avslår motion 1979/80: 286 om reprissändningar
i radio och TV,

34. att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkande 1 d om nya
riktlinjer för programverksamheten,

35. att riksdagen avslår motion 1979/80: 653 om programannonseringen
i Röster i Radio/TV, m. m.

36. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen
vad utskottet med anledning av motion 1979/80: 1273 anfört
om närradiokommitténs verksamhet.

KrU 1979/80: 24

2. Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har under punkt E 1 (s. 579—582) föreslagit riksdagen att till
Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio AB för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 101 587 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 510 av Lars
Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att till nu ifrågavarande
ändamål anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
15 000 000 kr. förhöjt belopp.

Utbildningsutskottet har i yttrande 1979/80: 1 y tillstyrkt förslaget i
propositionen och avstyrkt motion 1979/80: 510. Yttrandet bifogas som
bilaga 3.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker alltså motion
1979/80: 510. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med avslag
på motion 1979/80: 510 till Sveriges Radio AB för verksamhet vid
Sveriges Utbildningsradio AB för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 101 587 000 kr.1

Stockholm den 26 och 27 februari 1980

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), KarlEric
Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp),
Tyra Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle
Eriksson (c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s),
Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s) och Bertil Hansson
(fp).

Vid punkt 1 mom. 1—30 och 33—36 samt punkt 2 ersattes Åke Green
(s) av Ing-Marie Hansson (s).

Reservationer

1. Granskning av Sveriges Radios och dess dotterbolags verksamhet
(punkt 1, mom. 9 — motiveringen)

Georg Andersson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
har” och på s. 14 slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

I propositionen har föredragande statsrådet instämt i ett uttalande av
Sveriges Radio om att ansvaret för verksamhetens utformning inom
statsmakternas målsättningar åvilar Sveriges Radio, medan statsmakter 1

Utskottets förslag under denna punkt avser den medelsanvisning som i proposition
1979/80: 100 (s. 37) angivits under anslagsbeteckningen E 1. Sveriges
Utbildningsradio aktiebolag, reservationsanslag.

KrU 1979/80: 24

na begränsar sin granskning till att avse de samhällsekonomiska förutsättningarna
för medelstilldelningen. Samtidigt har framhållits att styrelser
och företagsledningar i de olika bolagen har ansvaret för att de
medel som erhålls för att bedriva radio- och televisionsverksamheten används
med iakttagande av god hushållning.

De nu angivna uttalandena om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan
statsmakterna och radiokoncemen samt om vikten av god hushållning
överensstämmer med vad som förutsatts i 1978 års riksdagsbeslut
om radion och televisionen. Så är däremot inte fallet med den i motion
1678 framförda tanken att regeringen på de skäl som anförts i motionen
skulle föranstalta om en särskild granskning av radioföretagens
verksamhet. Utskottet avstyrker därför motionen.

2. Frilansmedverkan och kvotering av driftmedelsanslaget (punkt 1,
mom. 10)

Georg Andersson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet
får” och på s. 15 slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

I propositionen ansluter sig föredraganden till Sveriges Radios förslag
beträffande formerna för medelstilldelningen, som innebär att ansvaret
för verksamhetens utformning inom statsmakternas målsättning
åvilar Sveriges Radio, medan statsmakterna begränsar sin granskning
till att avse de samhällsekonomiska förutsättningarna för medelstilldelningen.

Utskottet instämmer i denna uppfattning. Med hänsyn till radio- och
TV-verksamhetens integritet skall statsmakterna inte göra någon fördelning
av medlen vare sig på de i koncernen ingående bolagen eller på
de olika programverksamheterna.

Mot bakgrund av regeringens principiella syn på ansvarsfördelningen
är det förvånande att tydliga markeringar ändå görs i propositionen.
Det gäller bl. a. frilansmedverkan, där föredraganden framhåller att
det kan finnas anledning att överväga möjligheten att kvotera driftmedelsanslaget
för att på så sätt garantera en rimlig omfattning av sådan
medverkan.

Den illa dolda pekpinnen beträffande omfattningen av frilansmedverkan
rimmar dåligt med regeringens principiella syn, sorn den kom till
uttryck våren 1978. Något stöd i riksdagsbesluten 1978 eller 1979
finns inte heller för sådana uttalanden. Föredraganden erinrar för övrigt
själv i årets budgetproposition om att 1978 års riksdagsbeslut när
det gäller den planerade utbyggnaden och andra ambitionshöjningar angavs
i allmänna termer. ”Proposition och utskottsbetänkande innehöll

KrU 1979/80: 24

alltså ingen närmare precisering av kostnaderna för de enskilda reformerna.
I riksdagsbeslutet angavs inte heller någon detaljerad plan för i
vilken takt reformerna skall genomföras under avtalsperioden.” Detta
gäller också frilansmedverkan. Inte heller i 1979 års riksdagsbeslut gjordes
någon närmare precisering.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att en ökning av frilansmedverkan
är önskvärd, men den måste åstadkommas utan att regering och riksdag
specialdestinerar medel för detta ändamål.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av yrkande 1 a i motion
1233 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med anledning av motion 1979/80: 1233 yrkande
1 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om kvotering av Sveriges Radios driftmedelsanslag,

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för radiokoncemens verksamhet (punkt 1, mom. 8)

Georg Andersson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén,
Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson
(alla s) anför:

I motion 1977/78: 1796 yrkade socialdemokraterna avslag på regeringens
förslag (prop. 1977/78: 91) om att dela upp Sveriges Radio i ett
moderbolag och fyra förhållandevis självständiga programföretag. Vi
ansåg att uppdelningen av företaget i flera bolag skulle medföra betydande
kostnadsfördyringar genom onödiga dubbleringar av tjänster och
ett ökat lokalbehov. Vidare skulle en väsentlig del av personalen bli sysselsatt
med omorganisationen under den närmaste tiden i stället för att
kunna ägna sig åt programproduktion. Enligt vår mening skulle regeringens
förslag också innebära en försämring av yttrandefriheten genom
att kravet på balans i programutbudet skulle gälla för varje programföretag
och för varje TV-kanal för sig.

De farhågor som uttalades i motion 1977/78: 1796 beträffande konsekvenserna
av omorganisationen av Sveriges Radio har nu besannats.

Utvecklingen måste därför noga följas. Möjligheterna att vidtaga åtgärder
som så långt möjligt kan begränsa nackdelarna med den beslutade
omorganisationen bör därvid prövas.

2. Utredning angående den framtida finansieringen av den allmänna
radio- och TV-verksamheten (punkt 1, mom. 12)

Tore Nilsson, Ingrid Diesen och Lars Ahlmark (alla m) anför:

Vi delar uppfattningen att frågan om reklamfinansiering f. n. ej är
aktuell. Men med den kostnadsutveckling som nu skisseras för Sveriges

KrU 1979/80: 24

Radio och med den kraftiga höjning av mottagaravgiften som detta
kommer att medföra måste finansieringsfrågan tas upp till förutsättningslös
prövning. Därvid måste även reklamfinansieringens möjligheter
och konsekvenser studeras och olika modeller i detta avseende
analyseras.

KrU 1979/80: 24

Översikt över motionernas behandling

Bilaga 1

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reserva- särskilt

yttrande hemställan tion yttrande

s. mom. nr nr

188	16—17	punkt 1 mom. 13
208	22	25
285	22	26
286	23	33
373	16—17	13
503	16—17	13
509 yrk. 1 a	12—13	8
1 b	12—13	8
1 c	20	23
1 d	23—24	34
1 e	17	14
2	12—13	8
3	25	6
4	15	11
5	13	8
6	17	14
510	28	punkt 2
515	22	punkt 1 mom. 27
539	19	21
644	19	19
645	22	28
647 yrk. 1	17	15
2	18—19	18
648	22	30
652	16—17	13
653	24	35
761	22	29
1229	15	12
1233 yrk. 1 a	14—15	10 2
1 b	16—17	13
1234 yrk. 1	17	15
2	18—19	18
1236	22—23	31
1238 yrk. 1	17	15
2	17—18	17
3	17	16
1242	16—17	13
1243	20	22
1245	22—23	32
1247	20	24
1250	16—17	13
1251	18—19	18
1255	22	27
1259	16—17	13
1271 yrk. 1	17	15
2	17—18	17
1272	22	30
1273	24—25	36
1671	19	20
1676	16—17	13
1678	13—14	9 1
1681	18—19	18
1685	17	16

KrU 1979/80: 24

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare -

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978: 478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller utan ljud
(televisionsmottagare) skall erlägga
allmän mottagaravgift med 103
kronor per kalenderkvartal. Är
mottagaren avsedd för färgmottagning
av bildsändning med eller
utan ljud skall innehavaren dessutom
erlägga tilläggsavgift med 40
kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

KrU 1979/80: 24

Bilaga 3

Utbildningsutskottets yttrande
1979/80:1y

över viss del av propositionen 1979/80:100 avseende anslag till Sveriges
Utbildningsradio aktiebolag jämte motion

Till kulturutskottet

Genom beslut den 5 februari 1980 har kulturutskottet berett utbildningsutskottet
tillfälle yttra sig över propositionen 1979/80: 100, bilaga
12, punkten E 1 Sveriges Utbildningsradio aktiebolag jämte motionen
1979/80: 510.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 101 587 000 kr. till Sveriges Radio
AB (SR) för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio aktiebolag
(UR). Detta innebär en ökning med 21 167 000 kr. jämfört med förslaget
i förra årets budgetproposition. Större delen av ökningen, 15 milj.
kr., avser kompensation för prisutvecklingen beräknad under en särskild
anslagspost.

Föredragande statsrådet anser det angeläget att kvalitetsförbättringar
för den avgiftsfinansierade verksamheten inom SR får en motsvarighet
för UR. Medlen till programverksamhet föreslås därför öka med
1 500 000 kr. för att tillgodose bl. a. behovet av fortsatt regional utbyggnad.

I motionen 1979/80: 510 yrkas att riksdagen skall anvisa 15 milj. kr.
utöver regeringens förslag. Motionärerna anser det särskilt viktigt att
de satsningar som UR planerat för invandrarna och barnen kan genomföras.
Detta kräver enligt motionärernas mening ökade medel inte bara
till programområdena som sådana utan även till konsolidering och regionalisering
av verksamheten.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet och motionärerna
att det är angeläget med en fortsatt utveckling av UR:s verksamhet.
Utskottet anser därför att kulturutskottet bör tillstyrka regeringens förslag
om ökad medelstilldelning, men kan av statsfinansiella skäl inte förorda
en sådan avsevärd ökning av anslaget som föreslås i motionen
1979/80: 510. Utbildningsutskottet anser således att kulturutskottet bör
föreslå riksdagen att med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med
avslag på motionen 1979/80:510 anvisa ett reservationsanslag av

KrU1979/80: 24

101 587 000 kr. till Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio
AB.

Stockholm den 12 februari 1980

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m),
Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén
(m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena
Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Larz Johansson
(c) och Marianne Wahlberg (fp).

KrU1979/80: 24 36

Innehåll

1. Radio och television 1

Propositionen 1

Lagförslagen (s. 1)

Propositionens innehåll i övrigt (s. 3)

Motionerna 6

Utskottet 11

Radiolagen (s. 11)

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare (s. 11)

Riktlinjer för radiokoncernens verksamhet (s. 12)
Finansieringsformen (s. 15)

Lokalradion (s. 15)

Regional-TV (s. 19)

AM-sändare (s. 20)

Avgiftsuppbörden (s. 20)

Programfrågor (s. 21)

Närradio (s. 24)

Medelsberäkningarna (s. 25)

Övriga frågor (s. 25)

Hemställan (s. 25)

2. Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsra -

dio AB 28

3. Reservationer 28

4. Särskilda yttranden 30

5. Bilaga 1 (översikt över motionernas behandling) 32

6. Bilaga 2 (utskottets förslag till Lag om ändring i lagen (1978:

478) om avgift för innehav av televisionsmottagare) 33

7. Bilaga 3 (UbU 1979/80: 1 y) 34

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1960