Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

KrU 1979/80: 24 Kulturutskottets betänkande

1979/80: 24

med anledning av proposition 1979/80:100 såvitt gäller medelsan­visningen til! radio och television, m. m., jämte motioner

I detta betänkande behandlas, med nedan angivna undantag, de för­slag beträffande Sveriges Radio och dess verksamhet som lagts fram i budgetpropositionen samt de i anslutning härtill väckta motionerna. Undantaget gäller propositionens medelsberäkningar för televerket samt fyra motioner som gäller frågan om nedläggning av tre AM-sändare.

En sammanställning som visar var i betänkandet olika motioner be-' handlas ingår i betänkandet som bilaga 1.

1. Radio och television. Regeringen har i proposition 1979/80: 100, bi­laga 12 (utbildningsdepartementet) s. 66—91, föreslagit riksdagen att

1.    antaga i propositionen framlagt förslag tiU lag om ändring i radio­lagen (1966: 755),

2.    antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen om avgift för televisionsmottagare (1978: 478),

3.    godkänna i propositionen angivet förslag till den på grundval av investeringsplanen beräknade medelsförbrukningen för byggnadsstyrel­sen,

4.    godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar för televerket,

5.    medge regeringen bemyndigande att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investe­ringsmedel till televerket och byggnadsstyrelsen,

6.    medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som förordats i propositionen,

7.    godkänna i propositionen angivna förslag tiU medelsberäkningar för Sveriges Radio-koncemen,

8.    godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för radionämndens verksamhet.

Propositionen

De framlagda lagförslagen har följande lydelse.

1   Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs att 2 § radiolagen (1966: 755) skall ha nedan angivna lydelse.

1 Lagen omtryckt 1972: 240.

1    Riksdagen 1979/80. 13 saml. Nr 24

 

KrU1979/80: 24                                                         2

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 §2

Radiosändare får här i riket eller på svenskt fartyg eller luftfartyg utom riket innehas eller användas endast av den som erhållit tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Sådant tillstånd erfordras även för innehav här i riket av radiosändare som är ofullstän­dig eller av byggsats för tillverkning av radiosändare. Tillstånd medde­las för viss tid.

Införsel till riket av radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare är tillåten endast för den som har tillstånd enligt första stycket.

Radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare får ej överlåtas eller upplåtas till den som saknar till­stånd enligt första stycket.

Regeringen  äger förordna  om   Regeringen eller myndighet som

avgift för innehav av radiosända- regeringen bestämmer äger för­
re,                                     ordna om avgift för innehav av

radiosändare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980. = Senaste lydelse 1975: 242.

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televi­sionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Den   som   innehar   mottagare  Den   som   innehar   mottagare

som är avsedd för mottagning av som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller utan ljud bildsändning med eller utan ljud
(televisionsmottagare) skall erläg- (televisionsmottagare) skall erläg­
ga allmän mottagaravgift med 85 ga allmän mottagaravgift med 102
kronor per kalenderkvartal. Är kronor 50 öre per kalenderkvar-
mottagaren avsedd för färgmot- tal. Är mottagaren avsedd för
tagning av bildsändning med eller färgmottagning av bildsändning
utan ljud skall innehavaren dess- med eller utan ljud skall inneha-
utom erlägga tilläggsavgift med 35 våren dessutom erlägga tilläggsav-
kronor per kalenderkvartal.      gift med 40 kronor per kalender-

kvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

 

KrU1979/80: 24                                                         3

Beträffande innehållet i övrigt i det avsnitt av propositionen som ut­skottet nu behandlar får utskottet redovisa följande.

I propositionen erinras om att 1978 års riksdagsbeslut om radions och televisionens verksamhet under perioden 1978/79—1985/86 innebar att verksamheten skulle byggas ut och förbättras. Den planerade utvecklingen angavs i riksdagsbeslutet i allmänna termer. Proposition och utskottsbetänkande innehöll alltså ingen närmare precisering av kostnaderna för de enskilda reformerna. I riksdagsbeslutet angavs inte heller någon detaljerad plan för i vilken takt reformerna skulle genomföras under avtalsperioden. Genomföran­det skulle enligt beslutet prövas i samband med behandlingen av de år­liga anslagsframställningarna och bedömas mot bakgrund av dels det samhällsekonomiska läget, dels hushållningen med resurser inom pro­gramföretagen.

Formerna för anslagsframställning och me­delstilldelning diskuteras av Sveriges Radio i ett principiellt hållet avsnitt av årets anslagsframställning. Det heter där bl. a. att an­svaret för verksamhetens utformning inom statsmakternas målsättning­ar åvilar Sveriges Radio medan statsmakterna begränsar sin granskning till att avse de samhällsekonomiska förutsättningarna för medelstilldel­ningen. Föredragande statsrådet instämmer i denna bedömning men anser det i sammanhanget angeläget att inskärpa att styrelser och före­tagsledningar i de olika bolagen har ansvaret för att de medel som er­hålls för att bedriva radio- och televisionsverksamheten används med iakttagande av god hushållning. Det är härvid viktigt att de ansvariga tillvaratar möjligheter att genomföra rationaliseringar och andra effek­tivitetsvinster.

I anslagsframställningen redovisar Sveriges Radio kostnadsbe­räkningar för reformverksamheten. Om man tar hänsyn inte bara till de reala kostnaderna för reformerna utan också be­aktar en väntad prisutveckling kommer TV-avgiften enligt dessa beräk­ningar att budgetåret 1985/86 vara 1000 kr. per år. Härom uttalas i propositionen följande.

"Med hänsyn både till förutsättningarna vid riksdagens ställningsta­gande och det samhällsekonomiska läget, nu och inom överskådlig fram­tid, anser jag det uteslutet att avgifterna höjs på det sätt som Sveriges Radio har skisserat i sin anslagsframställning. Skulle det program för radio- och TV-verksamhetens utbyggnad som riksdagen har uttalat sig för inte kunna genomföras utan att kostnaderna ökar i den takt som Sveriges Radio anger, finns det enligt min mening risk för att reform­insatserna måste begränsas eller fördelas över en betydligt längre tids­period än vad som ursprungligen var avsikten."

Sveriges Radio har i anslagsframställningen redovisat ett omfattande reformprogram   för   lokalradion.   I propositionen utta-

i 1    Riksdagen 1979/80. 13 saml. Nr 24

 

KrU 1979/80: 24                                                        4

las att något sådant reformprogram inte förutsattes i riksdagens ur­sprungliga ställningstagande. Detta innebar att lokalradiostationerna skulle få en genomsnittlig bemanning av 14 personer. Genom riksdagens senare beslut och genom Sveriges Radios beslut rörande medelsfördel­ningen mellan de olika dotterbolagen har bemanningen nu ökat så att den genomsnittligt är uppe i 21 personer. Enligt de planer Sveriges Ra­dio redovisar i årets anslagsframställning skall bemanningen inom tre år öka så att stationen har en bemanning om i genomsnitt 39 personer. I propositionen uttalas att det är angeläget att ambitionshöjningarna i radio- och TV-verksamheten inriktas på de mål som har angetts i riks­dagsbeslutet.

Mot bakgrund av de uttalanden i propositionen som utskottet nu re­dovisat framhåller föredragande statsrådet att han anser det nödvändigt att Sveriges Radio inför nästa års anslagsframställning gör en noggrann genomgång av olika reforminsatser och särskUt undersöker kostnader för dessa och deras konsekvenser för TV-avgiftens utveckling. I anslags­framställningen bör alternativa planer för reformin­satser under avtalsperioden presenteras, vilka även medger betydligt långsammare höjningar av TV-avgiften under avtalsperioden än enligt årets anslagsframställning. Det finns — framhålls det — anledning att också från regeringens sida noga följa kostnadsutvecklingen på radio-och TV-området.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har Sveriges Radio re­dovisat utfallet för budgetåret 1978/79 och planer för hur driftmedlen skall användas under innevarande budgetår. I propositionen uttalas att det av redovisningen framgår att Sveriges Radio inte har genomfört de reformer som vid medelstilldelningen förutsattes av regering och riks­dag. När det gäller kvalitetsstärkande insatser anses redovisningen knapphändig. Föredragande statsrådet uttalar att han inser att det kan vara svårt att finna rättvisande former för en sådan redovisning, men han betonar samtidigt att det är angeläget att Sveriges Radio gör an­strängningar på detta område, inte minst med hänsyn till att betydande belopp behöver anvisas för detta ändamål. Han framhåller också att det bör vara möjligt att totalt och för de olika programbolagen redovisa hur tillgängliga resurser har använts. Därvid är det av särskilt intresse att ange utvecklingen av medelsåtgången för programverksamheten. Sveri­ges Radio bör också redovisa antalet anställda inom olika personalkate­gorier och hur utvecklingen har varit under senare år.

Föredragande statsrådet tar i propositionen också upp frågan om f r i -lansmedverkan i programmen. Riksdagsbeslutet år 1978 innebar att vikten av en omfattande frilansmedverkan betonades kraf­tigare än tidigare. För att fyUa sina uppgifter, inte minst på det kultur­politiska området, skulle de fyra programbolagen använda en ökande andel av sina resurser för frilansmedverkan. Såvitt föredragande stats-

 

KrU1979/80: 24                                                  5

rådet har kunnat utläsa, har en sådan andelsökning inte åstadkommits, fastän driftmedlen har ökat kraftigt. Om situationen inte förändras, finns det enligt hans mening anledning att återigen överväga möjlighe­ten att kvotera driftmedelsanslaget, för att på så sätt garantera en rimlig omfattning av frilansmedverkan.

Medelsberäkningen i propositionen innebär för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten att för televerkets investeringar beräknas 85,7 milj. kr. och för dess driftkostnader 214,5 milj. kr., medan för Sveriges Radios investeringar beräknas 79,0 milj. kr. och för dess driftkostnader 1 127,5 milj. kr. För byggnadstyrelsens investeringar beräknas 15,0 mUj. kr. Kostnaderna för radionämndens verksamhet beräknas till 1,3 milj. kr. Sammanlagt innebär detta utgif­ter om 1 523,0 milj. kr.

I den för Sveriges Radio beräknade driftkostnaden ligger enligt projxi-sitionen en resursförstärkning för programverksamheten under nästa budgetår om 45,5 milj. kr. Detta bör enligt propositionen möjliggöra en fortsatt satsning på den regionala riksprogramproduktionen samt, inte minst, kvalitetssatsningar. I propositionen betonas också vikten av att medel avsätts för olika former av frilansengagemang.

Behållningen i rundradiorörelsens fond beräknas vid innevarande budgetårs utgång uppgå till ca 100 milj. ikr. Kostnads- och inkomstut­vecklingen är sådan att fonden under budgetåret 1980/81 kommer att uppvisa ett underskott om inte avgifterna höjs. Den i propositionen fö­reslagna ändringen i lagen om avgift för innehav av televisionsmottaga­re innebär att den allmänna mottagaravgift en höjs med 70 kr., från 340 till 410 kr. per år, och tilläggsavgiften för in­nehav av färg-TV med 20 kr., från 140 till 160 kr. per år. Med dessa höjningar beräknas fonden vid utgången av budgetåret 1980/81 ha en behållning av drygt 120 milj. ikr.

Vad beträffar underlaget för propositionens beräkning av medelsbe­hovet har föredragande statsrådet bl. a. uttalat att ett av Sveriges Tele­visions AB utfört planeringsarbete bör kunna ligga tUl grund för den fortsatta regionala utbyggnaden av televisio-n e n. Han är dock inte beredd att ta ställning till frågan om i vilken takt utbyggnaden skall ske utan förutsätter att alternativa planer skall redovisas i närmast kommande anslagsframställning. Vad beträffar bud­getåret 1980/81 innebär vad som föreslås i propositionen emellertid att medel beräknas för utbyggnad av regional-TV i Växjö. Därjämte uttalas att Västerbottensdistriktet bör bli det sjunde regional-TV-området.

Televerket har i sin anslagsframställning tagit upp frågan om A M -IJ u d r a d io s änd n in gar på mellan- och långvågs-banden i ett större perspektiv. Verket anför att nu befintliga sändare är så gamla att man måste ta ställning till frågan om de skall ersättas och i så fall på vilket sätt detta bör ske. Verket anger fem olika alterna-

 

KrU 1979/80: 24                                                                       6

tiv och förordar för egen del att man inriktar sig på två nya sändarsta-tioner. Detta innebär investeringskostnader om ca 29 milj. kr. och driftkostnader om ca 3,5 milj. kr. per år.

Föredragande statsrådet är inte beredd att tillstyrka televerkets planer på en utbyggnad av AM-sändare. Han räknar vidare med att sändarsta-tionerna för AM i Stockholm, Göteborg och Motala skall läggas ned re­dan under budgetåret 1980/81. Därmed kan 3 milj. kr. sparas.

TV-avgiftsutredningen har i januari 1979 avlämnat betänkandet (Ds U 1978: 16) TV-avgifter: inkassering, kontroll och avgiftsskolk. Utred­ningens undersökningar visar att a v g i f t s s k o I k e t troligtvis är be­tydligt större än vad man hittills har räknat med. Under vissa antagan­den kommer utredningen fram till att så många som ca 500 000 hushåll inte betalar korrekt avgift. Nära 400 000 av dessa betalar ingen avgift alls, medan drygt 100 000 hushåll bara betalar för svartvit TV trots att de har färg-TV. Radiofonden skulle på detta sätt, med nu gällande av­gifter, gå miste om inkomster motsvarande ca 200 milj. kr. per år.

Föredragande statsrådet uttalar att skolket har fått en omfattning som är upprörande och att det behövs kraftiga insatser för att minska dess omfattning. Han framhåller att huvudansvaret för detta arbete vilar på televerket men uttalar också att Sveriges Radio bör ha anledning att kraftigt öka sina ansträngningar på området, eftersom upplysningsverk­samhet via etermedierna visat sig ha stor genomslagskraft. Statsrådet an­sluter sig också till TV-avgiftsutredningens uppfattning att försöksverk­samhet med s. k. pejling bör påbörjas. Därmed avses ett förfarande där man använder sig av tekniska hjälpmedel, en särskild detektor eller liknande, för att lokalisera förekomsten av TV-apparater.

Nyssnämnda utredning har föreslagit att uppbörden av TV-avgifter skall kopplas bort från uppbörden av teleavgifter och an­förtros åt en särskild uppbördsorganisation. Sveriges Radio har i sitt re­missvar antytt möjligheten av att företaget självt handhar avgiftsupp­börd och kontroll. Statsrådet tar inte i propositionen ställning till vilket system som bör gälla för uppbörden av TV-avgifterna i framtiden.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80: 188 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om fördelningen mellan dotterbolagen av de ökade anslagen till Sveriges Radio AB,

1979/80: 208 av Filip Fridolfsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar sig för att radions morgonandakt i program 2 bör flyttas tillbaka till program 1,

 

KrU1979/80: 24                                                         7

1979/80: 285 av Sven Johansson (c) och Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att andelen krist­na program — i synnerhet för barn och ungdom — i Sveriges Radio bör ökas väsentligt med tanke på radioavtalets krav på balans och objektivi­tet,

1979/80: 286 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen an­förts om reprissändningar i radio och TV av program som anmälts till radionämnden,

1979/80: 373 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lo­kalradions utveckling och Sveriges Radios medelsfördelning,

1979/80: 503 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lokalra­dions utveckling och Sveriges Radios medelsfördelning,

1979/80: 509 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar ange nya riktlinjer för SR-koncernens verk­
samhet innebärande

a)    att moderbolaget ges övergripande ansvar för verksamheten och utökade funktioner bl. a. genom att koncerngemensamma operativa or­gan förläggs dit,

b)   att omorganisationen snarast stoppas och att utvärdering av den sker,

c)    att utbyggnaden av regional-TV uppskjuts till nästa avtalsperiod,

d) att kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och underhåll­
ningsproduktion, mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram m. m.
prioriteras och skall ske med tillvaratagande av resurser i Stockholm,
vars sändningstid inte minskas,

e)   att lokalradion ges ökade resurser, bl. a. till bandverkstäder,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett avtal för hela koncernen
skall slutas mellan staten och SR med riktlinjer som innebär

a)    att kravet på opartiskhet i programverksamheten skall gälla det to­tala utbudet,

b)   att yttrandefriheten i rundradion skall gälla lika för alla,

c)    att demokratistadgandet bibehåller sin hävdvunna innebörd men med tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlik­hetsfrågor,

 

3.    att riksdagen beslutar att 54,5 milj. kr. får tas i anspråk ur radio­fonden utöver regeringens förslag,

4.    att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som på sikt skall se över finansieringsfrågan för radion och televisionen,

5.    att riksdagen uttalar att SR bör utträda ur SAF,

 

KrU 1979/80: 24                                                        8

6. att riksdagen uttalar att ambitionsnivån för lokalradion bör höjas och därmed avvisar regeringens förslag beträffande lokalradions mål­sättningar,

1979/80:515 av Allan Åkerlind m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att svordomar i radio och TV icke bör förekomma,

1979/80: 539 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att televerket vidtar nödvändiga åtgärder så att Ra­dio Skaraborgs sändningar över Skövdesändaren blir möjliga att avlyss­na med god hörbarhet i kommunerna Habo och Mullsjö,

1979/80: 644 av Sture Ericson (s) vari yrkas att riksdagen hos rege­ringen begär förslag som möjliggör de i motionen nämnda åtgärderna inom Sveriges Lokalradio AB under innevarande avtalsperiod,

1979/80: 645 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) vari yr­kas

1.    att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Radios program-producerande bolag bör aktivt verka för nyktra levnadsvanor genom programverksamheten,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att när näs­ta avtal mellan Sveriges Radio och staten tecknas det skrivs in en passus i avtalstexten om att de programproducerande bolagen har skyldighet att aktivt verka för nyktra levnadsvanor,

1979/80: 647 av Rune Johansson m. fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande prioriteringen av de till Sveriges Radio anslagna medlen,

'2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande den västsvenska lokalradiostationen Ra­dio Trestad,

1979/80: 648 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att TV omprioriterar sin bevakning av kvinnliga tävlingsidrotter, så att dessa får en med motsvarande herridrotter likvärdig behandling,

1979/80: 652 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar att lokalradion fortfarande behöver förstärkta resurser för att klara sin verksamhet,

1979/80: 653 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksda­gen uttalar att regeringen i avtalet med Sveriges Radio/TV bör verka för att programannonseringen i Röster i Radio/TV även görs på svenska samt att invandrarprogrammen i TV förses med svensk text,

1979/80: 761 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen utta­lar

 

KrU 1979/80: 24                                                                       9

1.    att alkoholinformationen sker i radio och TV på sätt som redovi­sats i motionen,

2.    att det är önskvärt att radio och TV vid programval och produk­tion av program är uppmärksamma på alkoholinslagen i programmen,

1979/80: 1229 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen hos re­geringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts angående den framtida finansieringen av den allmänna TV- och radioverksamheten,

1979/80: 1233 av Georg Andersson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna

a)    vad som i motionen anförs om medelstilldelningen,

b)    vad som i motionen anförs om lokalradion, (Yrkande 2 behandlar utskottet i senare sammanhang)

1979/80: 1234 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokalra­dions utveckling bör prioriteras framför övrig utbyggnadsverksamhet inom Sveriges Radio,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lokalra­dions närmaste utveckling bör koncentreras till att fylla behovet av lo­kalradio i Älvsborgs län,

1979/80: 1236 av Gunilla André (c) och EUa Johnsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär översyn av fihncensurbestämmelser-na samt avtalet med Sveriges Radio i syfte att begränsa våldet som inslag i barns och ungdomars kulturmiljö,

(Motionen behandlas av utskottet även i senare sammanhang)

1979/80: 1238 av Curt Boström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar

1.    att Sveriges Lokalradio AB ges möjlighet att enligt företagets lång­tidsplan byggas upp så att basstationsnivån är uppnådd 1984/85,

2.    att decentraliseringen inom lokalradion prioriteras inom Norrbot­ten och de övriga skogslänen,

3.    att vid tilldelningen av medel till Sveriges Radio särskilt anslag ges till lokalradions fortsatta uppbyggnad,

1979/80: 1242 av Margareta Gärd m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är angeläget att lokalradions utbyggnad inte stoppas utan att den får del av de re­formpengar som anslås till Sveriges Radio,

1979/80: 1243 av Olle Göransson m.fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att det mellansvenska re-gional-TV-distriktet byggs ut i enlighet med tidigare planering.

Kartong: S. 28, rad 14 Tillkommer: med bifall  1979/80:510

K-U1979/80: 24                                                                      10

1979/80: 1245 av Linnea Hörlén (fp) vari yrkas att riksdagen anhåller att regeringen upptar överläggningar med Sveriges Radio i syfte att åstadkomma en begränsning av våldsinslagen i TV, framför allt det s. k. underhållningsvåldet,

1979/80: 1247 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) vari yr­kas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att admi­nistrationen av TV:s licensavgifter bör förläggas till Sorsele,

1979/80: 1250 av Bengt Kindbom m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att riks­dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medelsfördelningen inom Sveriges Radio och möjligheterna att för­verkliga målsättningen för lokalradion,

1979/80: 1251 av Kjell Mattsson (c) och Märta Fredrikson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att lokalradions organisation utformas så att man genomgående får länstäckande bevaknings- och sändningsområde,

1979/80: 1255 av Gunnar Oskarson (m) och Mårten Werner (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att Sveriges Radio -TV i sina sändningar skall använda ett korrekt och vårdat språk och undvika svordomar, förråande och stötande uttryck samt särskilt beakta detta i program som är riktade till barn och ungdom,

1979/80: 1259 av Olle Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bety­delsen av en utbyggnad av lokalradion för att förstärka demokratin på det lokala och regionala området,

1979/80: 1271 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen be­slutar uttala sig för

1.   att Sveriges Lokalradio AB genom omfördelning av disponibla me­del inom Sveriges Radio AB får möjlighet att fullfölja de planer för ut­veckling som presenterats i programföretagets långtidsplan,

2.   att decentraliseringen inom lokalradion i första hand genomförs i skogs- och glesbygdslänen,

1979/80: 1272 av Eva Winther (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar ett önskemål om att damidrotten bevakas och refereras på samma villkor som den manliga idrotten,

1979/80: 1273 av Sven Eric Äkerfeldt m. fl. (c) vari yrkas

1.    att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vidgar närradiokom-mitténs uppdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,

2.    att riksdagen beslutar uttala att den på detta sätt vidgade verksam­heten får bedrivas t. o. m. 1982 innan slutlig utvärdering sker,

1979/80: 1671 av Margareta Andrén m. fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

 

KrU1979/80: 24                                                11

anförts beträffande lokalradion i Storstockholmsområdet i syfte att åstadkomma en förbättring av bevakningen av kommunerna runt Stock­holm,

1979/80: 1676 av Ulla Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fördelningen till lokalradion i vad gäller de ökade anslagen till Sve­riges Radio AB,

1979/80: 1678 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en granskning av Sveriges Radios och dess dotterbo­lags verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen,

1979/80: 1681 av Hans Nyhage m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna att en omorganisation och utbyggnad av lokalradion i Västsverige enligt vad i motionen anförts bör prioriteras före annan utbyggnadsverksamhet inom Sveriges Radio,

1979/80: 1685 av Lars Svensson m. fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen beslutar att av i budgetpropositionen äskade medel för investeringar och drift inom SR-koncernen erforderliga resurser ställs till lokalradions för­fogande för konsolidering av verksamheten, förbättring av de allmänna arbetsvillkoren samt ökad redaktionell täckning.

Beträffande motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena hänvisar utskottet till motionerna.

Utskottet

Radiolagen

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i radio­lagen (1966: 755) föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskot­tet tillstyrker att riksdagen antar detta förslag.

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

Detta lagförslag innebär att allmänna mottagaravgiften höjs från 85 kr. till 102 kr. 50 öre per kalenderkvartal och att tilläggsavgiften för innehav av färg-TV höjs från 35 kr. till 40 kr. per kalenderkvartal.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är ofrån­komligt med en höjning av mottagaravgifterna av den storleksordning som angivits i propositionen. Det belopp som föreslås som allmän mot­tagaravgift är emellertid inte lämpligt, eftersom det innebär kvartals-avgifter som slutar på öretal. Enligt en till utskottet ingiven promemo­ria från televerket bedöms det som omöjligt att införa öresbelopp i tele-faktureringen. En sådan åtgärd skulle medföra att genomgripande änd­ringar måste göras i ADB-systemet. Sammanlagt blir det fråga om att

t2   Riksdagen 1979/80.13 saml. Nr 24

 

KrU1979/80: 24                                                                    12

ändra ett hundratal program. Varje sådan ändring kräver enligt telever­ket ca en veckas arbete.

Utskottet föreslår att den allmänna mottagaravgiften i förhållande till förslaget i propositionen höjs med 2 kr. per år till 412 kr. Beträffan­de tilläggsavgiften för innehav av färg-TV tillstyrker utskottet proposi­tionens förslag om en höjning med 20 kr. till 160 kr. per år. Den före­slagna lagen om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare bör ha den lydelse som framgår av bilaga 2 till det­ta betänkande.

Riktlinjer för radiokoncernens verksamhet

1978 års riksdagsbeslut angående radions och televisionens fortsatta verksamhet (prop. 1977/78: 91, KrU 1977/78: 24, rskr 1977/78: 337) fastslog att någon ändring av de grundläggande principerna för radio-och TV-verksamheten inte var aktuell inför den då föreslående nya avtalsperioden. Däremot innebar riksdagsbeslutet stora organisatoriska förändringar.

I motion 509 redovisas starkt kritiska synpunkter på den nya or­ganisationen. Motionärerna anser att moderbolaget Sveriges Radio och dess fyra dotterbolag bör slås ihop till ett sammanhållet företag med ensamrätt att sända radio- och TV-program. Något yrkande härom framställs dock inte. I stället yrkar motionärerna att riksdagen dels an­ger nya riktlinjer för radiokoncernens verksamhet (yrkande 1), dels uttalar sig för att ett avtal för hela koncernen skall slutas mellan staten och Sveriges Radio (yrkande 2).

Det förstnämnda yrkandet preciseras i fem punkter av vilka den förs­ta innebär att moderbolaget skall ges övergripande ansvar för verksam­heten och utökade funktioner bl. a. genom att koncerngemensamma operativa organ förläggs dit (yrkande 1 a). I övrigt yrkas att omorgani­sationen snarast stoppas och att utvärdering av den sker (yrkande 1 b), att utbyggnaden av regional-TV uppskjuts tUl nästa avtalsperiod (yr­kande 1 c), att kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och un­derhållningsproduktion samt mer genomarbetade kultur- och samhälls­program m. m. prioriteras med tillvaratagande av resurser i Stockholm vars sändningstid inte minskas (yrkande 1 d) och att lokalradion ges ökade resurser bl. a. till bandverkstäder (yrkande 1 e). Utskottet åter­kommer i det följande till de tre sistnämnda yrkandena.

Det avtal för hela radiokoncernen som avses i yr­kande 2 i motionen förutsätts innebära riktlinjer om att kravet på opar­tiskhet i programverksamheten skall gälla det totala utbudet, att yttran­defriheten i rundradion skall gälla lika för alla och att demokratistad­gandet (i 6 § radiolagen) skall behålla sin hävdvunna innebörd men med tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhets­frågor.

 

KrU 1979/80: 24                                                       13

I det beslut om en ny organisation för Sveriges Radio som år 1978 fattades av riksdagen ingår ansvarsfördelningen mellan moderbolaget och de olika programbolagen som en principiellt betydelsefull del. Ett beslut om en ändring av denna ansvarsfördelning i enlighet med yrkan­de 1 a i motion 509 skulle innebära att man i väsentlig mån rubbade grunderna för den nya organisation som numera är i huvudsak genom­förd. Detsamma gäller yrkande 2 om ett för hela koncernen gemen­samt avtal.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att utskottet förra året i betänkandet KrU 1978/79: 20 (s. 16) uttalade att utskottet förutsatte att återstående organisationsförändringar genomfördes på ett ända­målsenligt sätt i huvudsak enligt tidigare angivna intentioner men att man därvid borde ha en viss frihet att pröva även andra lösningar. Ut­skottet avstyrker yrkandena 1 a och b samt 2 a, b och c i motion 509.

Yrkande 5 i motion 509 innebär att riksdagen bör uttala att Sveriges Radio bör gå ut ur Svens ka arbetsgivareförening-e n. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs f. n. inom radiokoncernen frågan om vilken organisation som koncernen lämpligast bör tillhöra. Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till radiokoncernens självstän­dighet inte bör göra något uttalande i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motion 509 yrkande 5.

I motion 1678 yrkas att riksdagen hos regeringen begär en gransk­ning av Sveriges Radios och dess dotterbolags verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen. Som stöd för yrkandet uttalas att det kommit fram uppgifter som tyder på att verksamheten inom radiokoncernen inte bedrivs rationellt och effektivt. Motionärerna uttalar dels att det förekommer en viss undersysselsätt­ning inom TV-bolaget, dels att en Jämförelse visar att lokalradion pro­ducerar något fler sändningstimmar än riksradion trots att den bara har ungefär hälften så många anställda.

Utskottet har i det föregående redovisat att föredragande statsrådet funnit det angeläget att inskärpa att styrelser och företagsledningar i de oUka bolagen har ansvaret för att de medel som erhålls för att bedriva radio- och televisionsverksamheten används med iakttagande av god hushållning. Han har också framhållit vikten av att de ansvariga i bo­lagen tillvaratar möjligheter att genomföra rationaliseringar. Utskottet har också redogjort för uttalanden i propositionen om vikten av att Sve­riges Radio bemödar sig cm att redovisa vilka kvalitetsstärkande insat­ser som görs. Det bör vara möjligt — heter det i propositionen — att totalt och för de olika programbolagen ange hur tillgängliga resurser har använts. Såväl utvecklingen av medelsåtgången för programverksamhe­ten som utvecklingen i fråga om antalet anställda inom olika personal­kategorier bör enligt propositionen redovisas.

Dessa uttalanden markerar både det ansvar för god hushållning som

 

KrU1979/80:24                                                  14

vilar på styrelser och företagsledningar i de olika bolagen och bolagens skyldighet att i samband med sina anslagsframställningar redovisa hur tillgängliga resurser har använts. Utskottet vill också framhålla de möj­ligheter som exempelvis folkrörelserna har att som delägare i radioföre­tagen påverka dessas verksamhet. Utskottet anser därför inte att en så­dan granskning som föreslås i motion 1678 bör ske. Utskottet avstyrker motionen.

Riksdagsbeslutet 1978 om radion och televisionen innebar bl. a. att vikten av en omfattande frilansmedverkan betonades krafti­gare än tidigare. I propositionen uttalas att detta inte synes ha medfört att programföretagen använt en ökande andel av sina resurser för dylik medverkan, fastän driftmedlen ökat kraftigt. Detta konstaterande har föranlett ett uttalande om att det finns anledning att — om situationen inte förändras — återigen överväga möjligheten att k v o t e r a drift­medelsanslaget, för att på så sätt garantera en rimlig omfattning av frilansmedverkan.

I motion 1233 hävdas att ett eventuellt regeringsbeslut om kvote­ring av driftmedelsanslaget står i strid med den ansvarsfördelning mel­lan statsmakterna och radiokoncernen som gäller och som innebär att riksdagen årligen bestämmer den ekonomiska ramen för koncernens verksamhet, medan moderbolaget Sveriges Radio beslutar hur tilldelade driftmedel skall fördelas. Motionärerna har ingen erinran mot en ökad frilansmedverkan utan betonar tvärtom att det är angeläget att en så­dan ökning kommer till stånd. Tanken på en eventuell kvotering avvi­sas däremot bestämt. Yrkande 1 a i motionen innebär att riksdagen bör ge till känna för regeringen att den delar motionärernas uppfattning i denna fråga.

Utskottet får erinra om att frågan om en kvotering av Sveriges Radi­os driftmedelsanslag i syfte att garantera en viss omfattning av frilans­medverkan diskuterades av den radioutredning vars betänkande (SOU 1977: 19) låg till grund för proposition 1977/78: 91. I denna proposition uttalade departementschefen (s. 183—184) att han räknade med att ök­ningen av programmedlen skulle leda till att andelen frilansmedverkan åter kunde öka. Mot bl. a. denna bakgrund anslöt sig departementsche­fen till radioutredningens uppfattning att det f. n. inte var nödvändigt att genom kvotering av anslagen till radion och televisionen söka garan­tera en viss omfattning av frilansmedverkan. Han framhöll också att en sådan kvotering kunde medföra vissa olyckliga effekter och att den inte tillräckligt tog hänsyn till etermediernas behov av frihet och flexibilitet i planeringen. Den borde därför i det längsta undvikas. Detta uttalande föranledde inte någon erinran från utskottets sida (KrU 1977/78: 24, s. 40—41). Utskottet vill i likhet med departementschefen understryka att det är angeläget att en ökad frilansmedverkan i radio och television kommer till stånd. Vad som i årets budgetproposition anförts i fråga

 

KrU1979/80: 24                                                15

om en kvotering av driftmedelsanslaget bör enligt utskottets mening inte få uppfattas som uttryck för en ändrad principiell inställning i denna fråga och inte heller som någon uppmjukning av huvudprincipen att det är Sveriges Radio som fördelar driftmedelsanslaget. Utskottet anser det inte erforderligt att riksdagen gör någon hänvändelse till regeringen i enlighet med yrkande 1 a i motion 1233. Detta yrkande avstyrks alltså.

Finansieringsformen

Frågan om på vilket sätt Sveriges Radios verksamhet bör finansieras har tagits upp i två motioner. I motion 509 yrkas att riksdagen hos re­geringen anhåller om en utredning som på sikt ser över finansierings­frågan för radion och televisionen (yrkande 4). Motionärerna anser att det på sikt behövs ett nytt anslagssystem och antyder som en finansie­ringsmöjlighet att inköp av elektronisk kapitalvaruutrustning beläggs med en särskild avgift.

Även i motion 1229 begärs en utredning — i detta fall parlamen­tarisk — angående den framtida finansieringen. Denna utredning för­utsätts bl. a. skola ta upp frågan om en delfinansiering genom annons­intäkter.

I den proposition som utskottet nu behandlar har understrukits att Sveriges Radio inför nästa års anslagsframställning bör göra en nog­grann genomgång av olika reforminsatser och särskilt undersöka kost­naderna för dem. Det har också uttalats att det finns anledning för re­geringen att noga följa kostnadsutvecklingen på radio- och TV-området. Utskottet anser inte att vad som anförts i denna fråga i motion 509 bör föranleda riksdagen att begära en utredning av finansieringsfrågan. Utskottet avstyrker därför yrkande 4 i denna motion.

Vad beträffar motion 1229 får utskottet först erinra om att riksdagen år 1975 beslöt att kommersiell reklam mot vederlag i TV- och radio­program inte skulle få förekomma (prop. 1975: 13, KrU 1975: 6, rskr 1975: 82). Utskottet har i denna fråga samma uppfattning som 1975 och anser därför att riksdagen inte bör uttala sig för en utredning om en delfinansiering av Sveriges Radio genom annonsintäkter. Inte heller vad som i övrigt anförts i motionen bör enUgt utskottets mening för­anleda att riksdagen begär en utredning om den framtida finansieringen av den allmänna TV- och radioverksamheten. Utskottet avstyrker där­för motion 1229.

Lokalradion

Utskottet har i det föregående redovisat de uttalanden som föredra­gande statsrådet gjort med anledning av ett i Sveriges Radios anslags­framställning angivet reformprogram för lokalradion. Uppenbarligen har dessa uttalanden av ett stort antal motionärer uppfattats som ut-

 

KrU 1979/80: 24                                                       16

tryck för en alltför snäv inställning till lokalradions önske­mål   om   fortsatt   utveckling.

Sålimda anförs det i motion 1233 att det i propositionen görs uttalan­den som stämmer illa överens med den uppfattning om vikten av en ut­veckling av lokalradioverksamheten som riksdagen tidigare gett uttryck för och även med principen om Sveriges Radios självständighet i fråga om medelsfördelningen. Det är enligt motionärerna angeläget att riks­dagen upprepar sin principiella syn på lokalradions verlcsamhet och slår fast principen att det ankommer på Sveriges Radio att svara för den närmare medelsfördelningen inom koncernen. Riksdagen bör enligt yr­kande 1 b i motionen som sin mening ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts om lokalradion.

Med anledning av uttalandena i propositionen framhålls i motion 373 att utbyggnaden av Sveriges Radio bör präglas av en strävan till ökad lokal och regional förankring. I detta sammanhang är lokalradion en viktig del. Den bör få utvecklingsmöjligheter samtidigt som också den regionala riksprogramproduktionen bör ökas. I motionen framhålls också att det enligt gällande ordning är Sveriges Radio som moderbolag som fördelar medlen till de olika programbolagen, en fördelning som dock grundas på riktlinjer som angivits av statsmakterna. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening ger tiU känna för regeringen vad som i motionen anförts om lokalradions utveckling och Sveriges Radios medelsfördelning. Samma innebörd har motsvarande yrkande i motion 503.

I motionerna 188, 652, 1242, 1250, 1259 och 1676 yrkas att riksda­gen skall göra olika uttalanden om lokalradion. Yrkandena är inbördes något olika formulerade, och likaså varierar motiveringarna. Gemen­samt för motionerna är emellertid en önskan om uttalanden av riksda­gen tUI förmån för en fortsatt utbyggnad av lokalradion.

De i propositionen gjorda uttalandena och de hittills redovisade mo­tionsyrkandena i fråga om lokalradion ger utskottet anledning att först erinra om att utskottet upprepade gånger gjort uttalanden om den fort­satta utvecklingen av lokalradion. Sålunda framhöll utskottet i betän­kandet KrU 1977/78: 24 (s. 80) att det är angeläget att lokalradioverk­samheten tillförs personella och ekonomiska resurser som gör det möj­ligt att successivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion i proposition 1975: 13 och genom det efterföljande riksdagsbeslutet (KrU 1975: 6, rskr 1975: 82). I betänkandet KrU 1978/79: 20 (s. 21) utta­lade utskottet att lokalradion har en väsentlig uppgift att fylla när det gäller att vidga yttrandefriheten och bredda den politiska debatten. Det är angeläget, framhöll utskottet, att lokalradion inte av brist på resur­ser hindras att pröva olika vägar att nå det mål som gäller för verksam­heten. Önskvärt är att den får möjlighet att genom olika åtgärder för­bättra bl. a. den lokala bevakningen.

 

KrU1979/80:24                                                  17

Vad som anförts i motionerna ger utskottet anledning att understryka att utskottet alltjämt har den uppfattning om betydelsen av lokalradions utveckling som kommit till uttryck bl. a. i de nu nämnda båda betän­kandena och i beslut som riksdagen fattat på förslag i dessa betänkan-den. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad utskottet med anledning av propositionen och motioner­na 188, 373, 503, 652, 1233 yrkande 1 b, 1242, 1250, 1259 och 1676 an­fört om tilldelningen av medel till lokalradion.

I motion 509 yrkas att riksdagen skall besluta om nya riktlinjer för radiokoncernens verksamhet innebärande att lokalradion ges ökade re­surser, bl. a. till bandverkstäder (yrkande 1 e). Med den formulering som detta yrkande har innebär det att moderbolaget bör tilldela lokal­radion ökade resurser inom den medelsram som riksdagen fastställer. Yrkande 6 i samma motion innebär att riksdagen skall uttala att ambi­tionsnivån för lokalradion bör höjas och att riksdagen därmed skall av­visa regeringens förslag beträffande lokalradions målsättningar. I moti­veringen kopplas uttalandet om en höjd ambitionsnivå direkt till resurs­frågan. Utskottet gör den bedömningen att de nu angivna båda yrkan­dena tillsammans innebär alt riksdagen bör uttala att moderbolaget bör tilldela lokalradion ökade resurser som möjliggör en höjning av ambi­tionsnivån.

Med hänvisning till att det är Sveriges Radios uppgift att besluta om fördelningen av medel mellan programföretagen avstyrker utskottet yr­kandena 1 e och 6 i motion 509.

Yrkanden som innebär att Sveriges Radio vid fördelningen av medel bör prioritera lokalradion har framförts även i motionerna 647 och 1234 (i båda motionerna yrkande 1). Näraliggande är yrkande 1 i mo­tion 1238 vilket innebär att Sveriges Lokalradio bör ges möjlighet att bygga upp företaget enligt dess långtidsplan så att basstationsnivån kan vara uppnådd budgetåret 1984/85. Samma innebörd har yrkande 1 i motion 1271.

Med hänvisning till vad i det föregående sagts om betydelsen av lo­kalradions utveckling och om ansvarsfördelningen i fråga om medelsan­visningarna till de olika programbolagen avstyrker utskottet de nu an­givna motionsyrkandena.

Ett beslut av riksdagen som innebär att erforderliga resurser ställs till lokalradions förfogande föreslås i motion 1685. Även yrkande 3 i mo­tion 1238 torde ha denna innebörd. Eftersom riksdagen enligt den an­svarsfördelning som gäller inte bör ingripa i den fördelning av resurser som Sveriges Radio har att göra, avstyrker utskottet även motion 1685 och yrkande 3 i motion 1238.

Yrkande 2 i envar av motionerna 1238 och 1271 innebär att Sveriges Lokalradio vid sin fördelning av resurser bör prioritera skogslänen där de stora avstånden innebär särskilda svårigheter. Dessa yrkanden av-

 

KrU 1979/80: 24                                                       18

styrks med hänvisning till att det ankommer på Sveriges Lokalradio att fördela de resurser som ställs till företagets förfogande. Utskottet vill emellertid samtidigt nämna att lokalradion i sin anslagsframställning framhållit alt det krävs särskilda insatser i de två nordligaste länen.

Utskottet har upprepade gånger haft att uttala sig angående lokal­radiosituationen i Västsverige. Den har nu ånyo ak­tualiserats i flera motioner. Sålunda yrkas i motion 647 att riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts beträffande den västsvenska lokalradiostationen Radio Trestad (yrkande 2). Denna station har inom sitt område största delen av Bohus­län och hela norra delen av Älvsborgs län. Den har enligt motionärerna stort behov av en personell förstärkning i Vänersborg och Åmål.

I motion 1234 framhålls att Älvsborgs län är det enda i landet som är utan egen lokalradio. Norra delen av länet hör till Radio Trestad och södra delen till Radio Göteborg. Situationen är otillfredsställande, men det finns en utvecklingsplan som bör förverkligas. Motionären yrkar att riksdagen som sin mening ger tUl känna för regeringen att lokalradions närmaste utveckling bör koncentreras till att fylla behovet av lokalradio i Älvsborgs län (yrkande 2).

Enligt motion 1681 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen att en omorganisation och utbyggnad av lokalradion i Väst­sverige enligt vad som anförts i motionen bör prioriteras före annan ut­byggnadsverksamhet inom Sveriges Radio. Motionärerna anser att Ra­dio Trestad bör förstärkas och Radio Sjuhärad snarast göras till ett fri­stående lokalradioområde.

I motion 1251 föreslås med tanke främst på situationen i Göteborgs och Bohus län att riksdagen skall uttala att lokalradions organisation bör utformas så att man genomgående får länstäckande bevaknings- och sändningsområde.

Utskottet får med anledning av de sist redovisade fyra motionerna er­inra om att utskottet så sent som i november 1979 behandlade tre mo­tioner om lokalradion i Västsverige (KrU 1979/80: 13). Utskottet redo­visade därvid både det planeringsarbete som bedrivs av en av lokalra­dions centrala ledning tillsatt planeringsgrupp och en av Radio Göteborg framlagd plan för utvecklingen av Radio Göteborg/Sjuhärad. Utskottet framhöll att de problem som påtalats beträffande lokalradiosituationen i Västsverige utan tvekan är komplicerade. De inbegriper också teknis­ka frågor som har att göra med bl. a. avvägningen av olika sändares räckvidd. Utskottet framhöll vidare dels att en helhetssyn bör läggas på lokalradions utveckling i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län, dels att det ankommer på lokalradions ledning att göra de resursavväg­ningar och prioriteringar som behövs för en totalplanering av lokalra­dions utveckling. Med hänsyn till det pågående planeringsarbetet och i avvaktan på lokalradioföretagets ställningstaganden till resultatet av detta arbete ansåg utskottet att riksdagen inte borde göra några uttalan-

 

KrU1979/80: 24                                                                       19

den med anledning av de då föreliggande motionerna. Utskottet gör samma bedömning med anledning av de fyra motioner om lokalradio­situationen i Västsverige som nu föreligger. Utskottet avstyrker därför motionerna 647 yrkande 2,1234 yrkande 2, 1251 och 1681.

Lokalradion i Örebro län har stort behov av ökade re­surser, uttalas det i motion 644. Medel behövs för att möjliggöra en hel­täckande bevakning i länet, ökad medverkan av kulturarbetare och ökad verksamhet av typen allemansradio. Motionären yrkar att riks­dagen hos regeringen skall begära förslag som möjhggör de i motionen nämnda åtgärderna inom lokalradion under innevarande avtalsperiod. Utskottet, som i det föregående uttalat sig om lokalradions resursbehov, anser inte att riksdagen bör begära något förslag i enlighet med yrkan­det i motion 644, som alltså avstyrks.

I motion 1671 yrkas att riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts beträffande lokal­radion i Stockholmsområdet i syfte att åstadkomma en förbättring av bevakningen av kommunerna runt Stockholm. Utskottet, som vill framhålla att lokalradion i sin anslagsframställning angett att särskilda resurser framdeles måste satsas i storstadsområdena, anser att riksdagen inte heller i detta sammanhang bör göra något uttalande om hur Sveriges Radio bör fördela driftmedlen till de olika program­företagen eller om hur lokalradioföretaget bör disponera sina resurser. Utskottet avstyrker därför motion 1671.

Lokalradion i Skaraborgs län har dåliga mottag­ningsförhållanden i Habo och Mullsjö kommuner, uttalas det i motion 539. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen skaU begära att televerket vidtar nödvändiga åtgärder så att Skövdesändaren blir möj­lig att avlyssna med god hörbarhet i nämnda kommuner.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen, senast i betänkandet KrU 1978/79: 20, behandlat motioner som gällt problem med dåliga mottag­ningsförhållanden för lokalradion. Utskottet förutsätter att televerket prioriterar sådana åtgärder som rimligen kan komma i fråga för att åstadkomma tillfredsställande mottagningsförhållanden för lokalradion i hela landet. Någon särskild hänvändelse till regeringen med anledning av motion 539 är enligt utskottets bedömning inte erforderlig. Motionen avstyrks därför.

Regional-TV

Som utskottet redovisat i det föregående beräknas i propositionen medel för utbyggnad av regional-TV i Växjö. Därjämte uttalas att Sve­riges Radio i planeringen för den framtida utbyggnaden av den regionala TV-verksamheten särskilt bör uppmärksamm.a distrikten i norra Sve­rige. Som ett led i detta bör enligt propositionen det sjunde regional-TV-området utgöras av Västerbottensdistriktet.

 

KrU 1979/80: 24                                                       20

I motion 1243 uttalas att det mellansvenska distriktet omfattande Örebro, Västmanlands och halva Södermanlands län enligt tidigare pla­nering avsetts bli utbyggt som det sjätte regional-TV-distriktet. Motio­närerna yrkar att riksdagen hos regeringen anhåller att detta distrikt byggs ut i enlighet med denna tidigare planering. Eftersom motionärer­na inte föreslår någon ändring i medelsberäkningen i propositionen i vad gäller utbyggnaden i Växjö torde yrkandet i motionen avse att det mellansvenska distriktet skall byggas ut närmast efter Växjödistriktet.

Utskottet instämmer i de uttalanden som i propositionen gjorts om utbyggnaden av den regionala TV-verlcsamheten. Vad beträffar Väs­terbottensdistriktet vill utskottet tillägga att även ekonomiska skäl talar för att detta bör bli det sjunde regional-TV-området. Utskottet får med anledning av motionen erinra om att det i propositionen förutsatts att Sveriges Radio i närmast kommande anslagsframställning skall redovisa alternativa planer för utbyggnaden av televisionen. Innan dessa planer föreligger är det för tidigt att göra uttalanden om i vilken takt och vil­ken ordning återstående regional-TV-distrikt bör byggas ut. Med hän­syn till det nu sagda avstyrker utskottet motion 1243. Utskottet avstyr­ker också yrkande 1 c i motion 509 om att utbyggnaden av regional-TV skall uppskjutas till nästa avtalsperiod.

AM-sändare

Som tidigare redovisats räknas i propositionen med att tre av fyra be­fintliga AM-sändare skall läggas ner under budgetåret 1980/81. Det gäl­ler sändarna i Stockholm, Göteborg och Motala. Detta förslag har mötts med invändningar i fyra olika motioner, nämligen 1233 (yrkan­de 2), 1237, 1677 och 1687.i Utskottet återkommer senare under riks­mötet till denna fråga.

Avgiftsuppbörden

I den redovisning för innehållet i propositionen som utskottet lämnat i början av detta betänkande har utskottet bl. a. redogjort för vad före­dragande statsrådet anfört med anledning av de förslag som TV-avgifts­utredningen lagt fram i betänkandet (Ds U 1978: 16) TV-avgifter: in­kassering, kontroll och avgiftsskolk. Av redogörelsen framgår bl. a. att det i propositionen inte tagits ställning till vilket system som bör gälla för uppbörden av TV-avgifterna i framtiden. Med hänvisning härtill av­styrker utskottet det i motion 1247 ställda yrkandet att riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen att administrationen av TV:s licensavgifter bör förläggas till Sorsele.

1 Dessa motionsyrkanden har inte tagits med i den redovisning för behandlade motioner som lämnats i början av betänkandet.

 

KrU 1979/80: 24                                                                  21

Programfrågor

1978 års riksdagsbeslut om radion och televisionen byggde på grund­principen att radio- och TV-verksamheten i Sverige i fortsättningen hk-som dittills skulle vara anförtrodd åt ett företag i allmänhetens tjänst som inom ramen för allmänna riktlinjer arbetade fritt och självständigt. Detta system med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär att det ankommer på programföretagen ensam­ma att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. En följd härav är att regering och riksdag inte bör kunna anlägga synpunkter på t. ex. enskildheter i pro­gramutbudet.

Ett viktigt underlag för tolkning av de allmänna regler för program­verksamheten som ges i radiolagen och i avtalen mellan staten och ra­dioföretagen är vissa av de uttalanden som finns i proposition 1977/78: 91 och i utskottsbetänkandet KrU 1977/78: 24. Utskottet vill här erinra om några av dessa uttalanden vilka fortfarande äger full giltighet.

Kultm-utskottet betonade programföretagens oavvisliga skyldighet att låta programutbudet präglas av stor försiktighet när det gäller vålds­skildringar och våldsinslag. Utskottet framhöll — i likhet med vad konstitutionsutskottet även anfört — att inslagen av våld i un­derhållningsprogrammen så långt möjligt borde begränsas. Vidare utta­lade utskottet att försiktighet i alldeles särskild grad borde iakttas i frå­ga om program som är avsedda för barn eller som genom sin placering kan beräknas bh sedda av barn. De forskningsresultat som publicerades på detta område borde studeras inom programföretagen och beaktas i de interna diskussioner i programpolitiska frågor som förutsattes äga rum.

Vad beträffar förekomsten i programmen av svordomar samt ord och uttryck i övrigt som kan betecknas som vanhedrande, förråan­de eller stötande anslöt sig utskottet till ett uttalande i propositionen. Detta uttalande innebar att dyUka ord och uttryck borde undvikas i andra sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthetsvärde motive­rade dem samt att särskild restriktivitet borde iakttas i fråga om pro­gram för barn.

I nyssnämnda projxjsition betonades som angeläget att man i pro­gramverksamheten iakttar varsamhet vid speglingen av bruket av ohka gifter, t. ex. a I k o h o 1. Programföretagen bör enligt propositionen be­sinna sitt ansvar i dessa frågor men någon särskild avtalsföreskrift av den innebörden ansågs inte böra meddelas. Kulturutskottet anslöt sig till dessa uttalanden.

I 6 § radiolagen föreskrivs bl. a. att programföretagen i programverk­samheten skall hävda principen om alla människors lika värde. I propo­sition 1977/78: 91 uttalades att denna princip har betydelse också i frå­ga om behandlingen av könsrollsfrågor i programmen. Föredragande

 

KrU 1979/80: 24                                                       22

statsrådet framhöll som självklart att man i programverksamheten mås­te verka för sådana grundläggande värden som jämställdhet mellan kö­nen men ansåg inte att någon föreskrift härom borde föras in i radio­lagen.

Gällande avtal med televisionsbolaget, riksradiobolaget och lokalra­diobolaget innehåller föreskrifter bl. a. om att resp. bolag i skälig om­fattning skall tillgodose olika intressen i fråga om bl. a. religion, kultur och vetenskap. Beträffande utbildningsradion gäller att bolaget i skälig omfattning skaU tillgodose olika utbildningsbehov och intressen.

Av de programfrågor som i år aktualiserats i olika motioner är fler­talet av den arten att riksdagen inte bör göra några uttalanden, eftersom det är programföretagen ensamma som har att utforma programverk­samheten. Detta gäller yrkanden som framställts i följande motioner, nämUgen

208 (om radions morgonandakter),

285 (om andelen kristna program),

515 (om svordomar),

1255 (om svordomar m. m.),

645 (yrkande 1 om nyktra levnadsvanor),

761 (om alkoholinformation m. m.),

648 (om kvinnliga tävlingsidrotter),

1272 (om damidrott).

Utskottet avstyrker nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Önskemål beträffande programmen har framförts i ytterligare några motioner men yrkandena i dessa motioner har formulerats på ett sådant sätt att de ligger utanför den ram som anges av gällande lag och avtal. Sålunda tar yrkande 2 i nyssnämnda motion 645 sikte på nästa avtals­period. Yrkandet innebär att riksdagen bör uttala att ett kommande av­tal för denna period bör innehålla en föreskrift om att de programpro­ducerande bolagen skall vara skyldiga att aktivt verka för nyktra levnadsvanor. Utskottet anser att det är för tidigt att nu göra nå­got uttalande om kommande avtal för tiden efter utgången av juni 1986. Utskottet avstyrker därför nämnda motionsyrkande.

Yrkanden som syftar till en begränsning av våldsinslag i programmen har framförts i motionerna 1236 och 1245. I den förstnämnda yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos regeringen be­gär en översyn av avtalet med Sveriges Radio i syfte att begränsa våldet som inslag i barns och ungdomars kulturmiljö.' I den andra motionen yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tar upp överläggningar med Sveriges Radio i syfte att åstadkomma en begränsning av våldsinslagen i TV, framför allt det s. k. underhållningsvåldet.

' I samma yrkande i motionen begärs ocksä en översyn av filmcensurbestäm­melserna.

 

KrU1979/80: 24                                                23

Utskottet har i det föregående redogjort för de uttalanden angående våldsinslag i programmen som gjordes i kulturutskottets betänkande 1977/78: 24. Utskottet har också framhållit att det ankommer på pro­gramföretagen ensamma att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. Som kontroll­instans i systemet finns radionämnden vars uppgift är att övervaka att rätten till radio- och TV-sändningar utövas enligt bestämmelserna i 6 § radiolagen och i gällande avtal. Utskottet vill i anslutning till detta er­inra om att de principer för behandlingen av våld i programverksamhe­ten som angavs i proposition 1977/78: 91 enligt riksdagens mening hade stöd i de allmänna regler för programverksamheten som tagits upp i förslaget till 6 § andra stycket radiolagen. Några särskilda föreskrifter på detta område ansågs inte nödvändiga.

Det kan enligt utskottets mening inte råda någon tvekan om vad pro­gramföretagen har att iaktta när det gäller våldsskildringar och vålds­inslag i programmen. Utskottet anser att det finns skäl att särskilt be­tona det stora ansvar programföretagen har i detta avseende, inte minst mot bakgrund av de inslag av spekulativt våld som förekommer i da­gens samhälle.

Utskottet anser inte att riksdagen bör begära den översyn av gällande radioavtal som anges i motion 1236 och inte heller anhålla om de över­läggningar som avses i motion 1245. Utskottet avstyrker motion 1236 i den del som nu är i fråga och motion 1245. Utskottet återkommer i an­nat sammanhang till motion 1236 i den del som gäller en översyn av filmcensurbestämmelserna.

I motion 286 uttalas att program som anmälts för radionämnden inte bör få sändas i repris förrän ett friande utslag erhållits från nämnden. Program som fällts i radionämnden bör alltså över huvud ta­get inte få sändas i repris. För att undvika att okynnesanmälningar hind­rar önskvärda repriser kan man enligt motionärerna tänka sig att det stipuleras en minimitid inom vilken man måste avvakta radionämndens behandling av anmälan. Riksdagen bör enligt motionen som sin upp­fattning uttala att regeringen bör söka införa en dylik bestämmelse i av­talet mellan staten och Sveriges Radio.

Utskottet finner det angeläget att beslut i radionämnden fattas med så liten tidsutdräkt som möjligt. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka att riksdagen gör något uttalande av den innebörd som anges i motion 286. Utskottet avstyrker alltså motionen.

De nya riktlinjer för radiokoncernens verksamhet som föreslås i mo­tion 509 yrkande 1 d gäller även programmen. Som nya riktlin­jer för programverksamheten bör enligt detta yrkande gälla dels att en kvalitetshöjning bör eftersträvas genom en ökning av den inhemska teater- och underhåUningsproduktionen och genom en prioritering av mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram, dels

 

KrU1979/80: 24                                                        24

att denna kvahtetshöjning skall åstadkommas med tillvaratagande av resurser i Stockholm och utan minskning av sändningstiden där.

Motionärernas allmänt formulerade programönskemål innebär inte i förhållande till vad som redan gäller något nytt som bör markeras som "nya riktlinjer". Vad beträffar programproduktionens fördelning mellan Stockholm och övriga delar av landet gäller enligt 1978 års riksdagsbe­slut om radion och televisionen att den regionala programproduktionen under den nu löpande avtalsperioden skall byggas ut. Utskottet avstyr­ker motion 509 yrkande 1 d om nya riktlinjer för programverksam­heten.

Programannonseringen i tidningen Röster i Radio/TV bör när det gäller program på andra språk än svenska ske inte bara på det främmande språket utan också på svenska, uttalas det i motion 653. Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att rege­ringen i avtal med Sveriges Radio bör verka för detta och även för att invandrarprogrammen förses med svensk text.

Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om värdet av att program på andra språk än svenska annonseras även på svenska och om vikten av att invandrarprogram förses med svensk text. Utskottet anser dock inte att riksdagen bör aktualisera några avtalsförhandlingar i dessa frågor. Vad beträffar invandrarprogrammen förhåller det sig f. ö. så att redan nu en inte obetydlig andel av dem är försedd med svensk text. Utskottet avstyrker motion 653.

Närradio

1978 års beslut om radion och televisionen innebar bl. a. att försök med s. k. närradio skulle inledas. Så har också skett, och försöks­verksamheten leds av närradiokommittén. Kommittén har sökt kontakt med Sveriges Lokalradio för att undersöka möjligheterna till samarbete. I motion 1273 uttalas nu att det uppdrag som närradiokommittén fått av regeringen förefaller vara så snävt att det är svårt att förverkliga ett samarbete mellan kommittén och lokalradion.

I motionen skisseras vissa försöksmodeller som bör förverkligas innan slutlig ställning tas till erfarenheterna av närradioförsöken. I motionen hävdas att detta kan bli praktiskt möjligt om regeringen vidgar kom­mitténs direktiv och utsträcker försöksperioden t. o. m. 1982. Riksdagen bör enligt motionen göra en hänvändelse till regeringen av denna inne­börd. Något avbrott i den försöksverksamhet som nu pågår aktualiseras inte i motionen.

Närradiokommittén bedriver sin verksamhet enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen vid riksmötet 1977/78 (prop. 1977/78: 91 och 144, KrU 1977/78: 24, rskr 1977/78: 337). Bestämmelser om verksamheten har meddelats i lagen (1978: 479) om försöksverksamhet med närradio. En samverkan mellan närradion och lokalradion enligt de modeller som redovisats i motionen måste föregås av ett klarläggande av vilka

 

KrU1979/80: 24                                                        25

regler som skall gälla för denna nya verksamhet. Även finansierings­frågan måste övervägas, eftersom lokalradion och närradion finansieras på helt olika sätt.

Utskottet finner det önskvärt att förutsättningar skapas för en verk­samhet av den art som avses i motion 1273. Närradiokommittén bör därför ges vidgade direktiv och försöksperioden förlängas. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1273 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Medelsberäkningarna

Det förslag som utskottet i det föregående lagt fram om en mindre justering av den allmänna mottagaravgiften kan beräknas medföra en ökning med 6 milj. kr. per år av radiofondens inkomster.

Utskottet har i det föregående redovisat att det i propositionen förut­satts att tre AM-sändare skall läggas ned och att detta innebär en bespa­ring på 3 milj. kr. Utskottet har därjämte uttalat att utskottet kommer att ta ställning till frågan om AM-sändarna i ett senare sammanhang. Eftersom behandlingen av denna fråga har samband med medelsberäk­ningen för televerket bör även den uppskjutas till ett senare tillfälle. Ut­skottet tar därför inte nu ställning till moment 4 i hemställan i proposi­tionen och inte heller tiU moment 5 i den del detta moment avser tele­verket.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner övriga i propositionen angivna medelsberäkningar (momenten 3, 7 och 8) samt medger dels det bemyndigande i fråga om byggnadsstyrelsen som avses i moment 5, dels det beställningsbemyndigande som avses i moment 6.

Utskottet avstyrker alltså motion 509 yrkande 3.

Övriga frågor

Vad som anförts och föreslagits i propositionen utöver det som be­handlats i det föregående har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilda uttalanden.

Hemställan

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer utskottet

1.  att riksdagen antar det i proposhion 1979/80: 100 framlagda förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2.  att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och vad utskottet anfört antar det av utskottet som bilaga 2 tUl detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

3.  att riksdagen godkäimer det i proposition 1979/80: 100 angiv­na förslaget till den på grundval av investeringsplanen beräk­nade medelsförbrukningen för byggnadsstyrelsen,

 

KrU 1979/80: 24                                               26

4.  att riksdagen medger regeringen bemyndigande att av kon­junkturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel till byggnadsstyrelsen,

5.  att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbe­myndigande som förordats i propositionen,

6.  att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med avslag på motion 1979/80: 509 yrkande 3 godkänner i proposi­tionen angivna förslag till medelsberäkningar för Sveriges Ra­dio-koncernen,

7.  att riksdagen godkänner i proposition 1979/80: 100 angivet förslag till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

8.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkandena 1 a och

 

1   b om nya riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet, yrkande

2   om ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio och yr­kande 5 om Sveriges Radios medlemskap i Svenska arbets­givareföreningen,

9.        att riksdagen avslår motion 1979/80: 1678 om en granskning
av Sveriges Radios och dess dotterbolags verksamhet,

10.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1233 yrkande 1 a om kvotering av Sveriges Radios driftmedelsanslag,

11.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkande 4 om en ut­redning av frågan om finansieringen av radion och televisio­nen,

12.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1229 om en parlamenta­risk utredning angående den framtida finansieringen av den allmänna TV- och radioverksamheten,

13.  att riksdagen med anledning av proposition 1979/80: 100 och motionerna 1979/80: 188, 1979/80: 373, 1979/80: 503, 1979/ 80: 652, 1979/80: 1233 yrkande 1 b, 1979/80: 1242, 1979/80: 1250, 1979/80: 1259 och 1979/80: 1676 som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet anfört om tilldelningen av medel till lokalradion,

14.  att riksdagen av.slår motion 1979/80: 509 yrkandena 1 e och 6 om lokalradion,

15.  att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 647 yrkande 1, 1979/ 80: 1234 yrkande 1, 1979/80: 1238 yrkande 1 och 1979/80: 1271 yrkande 1 om lokalradion,

16.  att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1238 yrkande 3 och 1979/80: 1685 om ett beslut av riksdagen om tilldelning av re­surser till lokalradion,

17.  att riksdagen .avslår motionerna 1979/80: 1238 yrkande 2 och 1979/80: 1271 yrkande 2 om en prioritering av skogslänen vid fördelningen av lokalradions resurser,

18.  att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 647 yrkande 2, 1979/

 

KrU1979/80: 24                                                                      27

80: 1234 yrkande 2, 1979/80: 1251 och 1979/80: 1681 om lo­kalradion i Västsverige,

19.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 644 om lokalradion i Örebro län,

20.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1671 om lokalradion i Stockholmsområdet,

21.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 539 om lokalradion i Skaraborgs län,

22.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1243 om regional-TV i det mellansvenska distriktet,

23.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkande 1 c om att utbyggnaden av regional-TV skall uppskjutas till nästa avtals­period,

24.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1247 om administratio­nen av TV:s mottagaravgifter,

25.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 208 om radions morgon­andakt,

26.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 285 om andelen kristna program,

27.  att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 515 och 1979/80: 1255 om förekomsten av svordomar m. m. i programmen,

28.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 645 om skyldighet för programföretagen att genom programverksamheten verka för nyktra levnadsvanor,

29.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 761 om alkoholinforma­tion och alkoholinslag i programmen,

30.  att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 648 och 1979/80: 1272 om redovisningen av kvinnliga idrottsresultat,

31.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1236 såvitt gäller en över­syn av avtalet med Sveriges Radio,

32.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 1245 om överläggningar med Sveriges Radio om våldsinslag i programmen,

33.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 286 om reprissändningar i radio och TV,

 

34.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 509 yrkande 1 d om nya rikthnjer för programverksamheten,

35.  att riksdagen avslår motion 1979/80: 653 om programannon-scringen i Röster i Radio/TV, m. m.

36.  att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motion 1979/80: 1273 anfört om närradiokommitténs verksamhet.

 

KrU 1979/80: 24                                                                  28

2. Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges UtbUdningsradio AB.

Regeringen har imder punkt E 1 (s. 579—582) föreslagit riksdagen att till Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio AB för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av ,101 587 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1979/80: 510 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att till nu ifråga­varande ändamål anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 15 000 000 kr. förhöjt belopp.

Utbildningsutskottet har i yttrande 1979/80: 1 y tillstyrkt förslaget i propositionen och avstyrkt motion 1979/80: 510. Yttrandet bifogas som bilaga 3.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker alltså motion 1979/80: 510. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1979/80: 100 och med avslag på motion 1979/80: 510 till Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio AB för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 101 587000 kr.'

Stockholm den 26 och 27 februari 1980

På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Tore Nilsson (m), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnimg (s), Anna Eliasson (c), Kerstin Andersson i Kumla (s) och Bertil Hansson

(fp).

Vid punkt 1 mom. 1—30 och 33—36 samt punkt 2 ersattes Ake Green (s) av Ing-Marie Hansson (s).

Reservationer

1. Granskning av Sveriges Radios och dess dotterbolags verksamhet (punkt 1, mom. 9 — motiveringen)

Georg Andersson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Ut­skottet har" och på s. 14 slutar "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:

I propositionen har föredragande statsrådet instämt i ett uttalande av Sveriges Radio om att ansvaret för verksamhetens utformning inom statsmaktemas målsättningar åvilar Sveriges Radio, medan statsmakter-

1 Utskottets förslag under denna punkt avser den tnedelsanvisning som i pro­position 1979/80:100 (s. 37) angivits under anslagsbeteckningen E 1. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag, reservationsanslag.

 

KrU1979/80: 24                                                        29

na begränsar sin granskning till att avse de samhällsekonomiska förut­sättningarna för medelstilldelningen. Samtidigt har framhållits att sty­relser och företagsledningar i de olika bolagen har ansvaret för att de medel som erhålls för att bedriva radio- och televisionsverksamheten an­vänds med iakttagande av god hushålhiing.

De nu angivna uttalandena om ansvars- och uppgiftsfördelningen mel­lan statsmaktema och radiokoncernen samt om vikten av god hushåll­ning överensstämmer med vad som fömtsatts i 1978 års riksdagsbeslut om radion och televisionen. Så är däremot inte fallet med den i motion 1678 framförda tanken att regeringen på de skäl som anförts i motio­nen skulle föranstalta om en särskild granskning av radioföretagens verksamhet. Utskottet avstyrker därför motionen.

2. Frilansmedverkan och kvotering av driftmedelsanslaget (punkt 1, mom. 10)

Georg Andersson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar "Utskottet får" och på s. 15 slutar "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

I propositionen ansluter sig föredraganden tiU Sveriges Radios för­slag beträffande formerna för medelstilldelningen, som innebär att an­svaret för verksamhetens utformning inom statsmakternas målsättning åvilar Sveriges Radio, medan statsmakterna begränsar sin granskning till att avse de samhällsekonomiska förutsättningarna för medelstilldel­ningen.

Utskottet instämmer i derma uppfattning. Med hänsyn till radio- och TV-verksamhetens integritet skall statsmakterna inte göra någon för­delning av medlen vare sig på de i koncernen ingående bolagen eUer på de olika programverksamheterna.

Mot bakgrund av regeringens principiella syn på ansvarsfördelningen är det förvånande att tydliga markeringar ändå görs i propositionen. Det gäller bl. a. frilansmedverkan, där föredraganden framhåller att det kan finnas anledning att överväga möjligheten att kvotera driftme­delsanslaget för att på så sätt garantera en rimlig omfattning av sådan medverkan.

Den illa dolda pekpinnen beträffande omfattningen av frilansmed­verkan rimmar dåUgt med regeringens principiella syn, som den kom till uttryck våren 1978. Något stöd i riksdagsbesluten 1978 eller 1979 finns inte heller för sådana uttalanden. Föredraganden erinrar för öv­rigt själv i årets budgetproposition om att 1978 års riksdagsbeslut när det gäller den planerade utbyggnaden och andra ambitionshöjningar an­gavs i allmänna termer. "Proposition och utskottsbetänkande innehöll

 

KrU1979/80: 24                                                        30

alltså ingen närmare precisering av kostnaderna för de enskilda refor­merna. I riksdagsbeslutet angavs inte heller någon detaljerad plan för i vilken takt reformerna skall genomföras under avtalsperioden." Detta gäller också frilansmedverkan. Inte heller i 1979 års rilcsdagsbeslut gjor­des någon närmare precisering.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att en ökning av frilansmedverkan är önskvärd, men den måste åstadkommas utan att regering och riksdag specialdestinerar medel för detta ändamål.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av yrkande 1 a i motion 1233 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan undei 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med anledning av motion 1979/80: 1233 yrkan­de 1 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kvotering av Sveriges Radios driftmedelsanslag.

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för radiokoncemens verksamhet (punkt 1, mom. 8)

Georg Andersson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Ing-Marie Hansson (alla s) anför:

I motion 1977/78: 1796 yrkade socialdemokraterna avslag på rege­ringens förslag (prop. 1977/78: 91) om att dela upp Sveriges Radio i ett moderbolag och fyra förhållandevis självständiga programföretag. Vi ansåg att uppdelningen av företaget i flera bolag skulle medföra bety­dande kostnadsfördyringar genom onödiga dubbleringar av tjänster och ett ökat lokalbehov. Vidare skulle en väsentlig del av personalen bli sys­selsatt med omorganisationen under den närmaste tiden i stället för att kunna ägna sig ät programproduktion. Enligt vår mening skulle rege­ringens förslag också innebära en försämring av yttrandefriheten ge­nom att kravet på balans i programutbudet skulle gälla för varje pro­gramföretag och för varje TV-kanal för sig.

De farhågor som uttalades i motion 1977/78: 1796 beträffande kon­sekvenserna av omorganisationen av Sveriges Radio har nu besannats.

Utvecklingen måste därför noga följas. Möjligheterna att vidtaga åt­gärder som så långt möjligt kan begränsa nackdelarna med den besluta­de omorganisationen bör därvid prövas.

2. Utredning angående den framtida finansieringen av den allmänna
radio- och TV-verksamheten (punkt 1, mom. 12)

Tore Nilsson, Ingrid Diesen och Lars Ahlmark (alla m) anför: Vi delar uppfattningen att frågan om reklamfinansiering f. n. ej är aktuell. Men med den kostnadsutveckling som nu skisseras för Sveriges

 

KrU 1979/80: 24                                                  31

Radio och med den kraftiga höjning av mottagaravgiften som detta kommer att medföra måste finansieringsfrågan tas upp till förutsätt­ningslös prövning. Därvid måste även reklamfinansieringens möjlig­heter och konsekvenser studeras och olika modeller i detta avseende analyseras.

 

KrU1979/80: 24

Bilaga 1

Översikt över motionernas behandling

 

Motionsyrkande

Motionsyrkand

lena behandlas

på nedan angivna

ställen i

nr

 

 

 

 

 

utskottets

utskottets

reserva-

särskilt

 

yttrande

hemställan

tion

yttrande

 

s.

mom.

nr

nr

188

16—17

punkt 1 mom

. 13

 

208

22

 

25

 

285

22

 

26

 

286

23

 

33

 

373

16—17

 

13

 

503

16—17

 

1?

 

509 yrk. 1 a

12—13

 

8

 

1 b

12—13

 

8

 

1 c

20

 

23

 

1 d

23—24

 

34

 

I e

17

 

14

 

2

12—13

 

8

 

3

25

 

6

 

4

15

 

11

 

5

13

 

8

 

6

17

 

14

 

510

28

punkt 2

 

 

515

22

punkt 1 mom

.27

 

539

19

 

21

 

644

19

 

19

 

645

22

 

28

 

647 yrk. 1

17

 

15

 

2

18—19

 

18

 

648

22

 

30

 

652

16—17

 

13

 

653

24

 

35

 

761

22

 

29

 

1229

15

 

12

2

1233 yrk. 1 a

14—15

 

10     2

 

1 b

16—17

 

13

 

1234 yrk. 1

17

 

15

 

2

18—19

 

18

 

1236

22—23

 

31

 

1238 yrk. 1

17

 

15

 

2

17—18

 

17

 

3

17

 

16

 

1242

16—17

 

13

 

1243

20

 

22

 

1245

22—23

 

32

 

1247

20

 

24

 

1250

16—17

 

13

 

1251

18—19

 

18

 

1255

22

 

27

 

1259

16—17

 

13

 

1271 yrk. 1

17

 

15

 

2

17—18

 

17

 

1272

22

 

30

 

1273

24—25

 

36

 

1671

19

 

20

 

1676

16—17

 

13

 

1678

13—14

 

9     1

 

1681

18—19

 

18

 

1685

17

 

16

 

 

KrU 1979/80: 24                                                       33

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televi­sionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§
Den som innehar mottagare    Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning av    som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller utan ljud   bildsändning med eller utan ljud
(televisionsmottagare) skall erläg-   (televisionsmottagare) skall erläg­
ga allmän mottagaravgift med 85 ga allmän mottagaravgift med 103
kronor per kalenderkvartal. Är  kronor per kalenderkvartal. Är
mottagaren avsedd för färgmot- mottagaren avsedd för färgmot­
tagning av bildsändning med eUer    tagning av bildsändning med eller
utan ljud skall innehavaren dess- utan ljud skall innehavaren dess­
utom erlägga tilläggsavgift med 35  utom erlägga tilläggsavgift med 40
kronor per kalenderkvartal.     kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.

 

KrU 1979/80: 24                                                                  34

Bilaga 3

UtbiMnJngsutskoÉtets yttrande 1979/80:1y

över viss del av propositionen 1979/80: IGO avseende anslag till Sve­riges Utbildningsradio aktiebolag jämte motion

Till kulturutskottet

Genom beslut den 5 februari 1980 har kulturutskottet berett utbild­ningsutskottet tillfälle yttra sig över propositionen 1979/80: 100, bilaga 12, punkten E 1 Sveriges Utbildningsradio aktiebolag jämte motionen 1979/80: 510.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 101 587 000 kr. till Sveriges Ra­dio AB (SR) för verksamhet vid Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR). Detta innebär en ökning med 21 167 000 kr. jämfört med försla­get i förra årets budgetproposition. Större delen av ökningen, 15 milj. kr., avser kompensation för prisutvecklingen beräknad under en särskild anslagspost.

Föredragande statsrådet anser det angeläget att kvalitetsförbättringar för den avgiftsfinansierade verksamheten inom SR får en motsvarighet för UR. Medlen tiU programverksamhet föreslås därför öka med 1 500 000 kr. för att tillgodose bl. a. behovet av fortsatt regional ut­byggnad.

I motionen 1979/80: 510 yrkas att riksdagen skall anvisa 15 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna anser det särskilt viktigt att de satsningar som UR planerat för invandrarna och barnen kan genom­föras. Detta kräver enligt motionärernas mening ökade medel inte bara till programområdena som sådana utan även till konsolidering och re-gionalisering av verksamheten.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet och motionärer­na att det är angeläget med en fortsatt utveckling av UR:s verksamhet. Utskottet anser därför att kulturutskottet bör tillstyrka regeringens för­slag om ökad medelstilldelning, men kan av statsfinansiella skäl inte för­orda en sådan avsevärd ökning av anslaget som föreslås i motionen 1979/80: 510. Utbildningsutskottet anser således att kulturutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till propositionen 1979/80: 100 och med avslag   på   motionen   1979/80: 510   anvisa   ett   reservationsanslag   av

 

KrU 1979/80: 24                                                       35

101 587 000 kr. till Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Ut­bildningsradio AB.

Stockholm den 12 februari 1980

På utbildningsutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt (c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Ry­dén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Larz Jo­hansson (c) och Marianne Wahlberg (fp).

 

KrU1979/80: 24                                                                   36

Innehåll

1. Radio och television.......................................................        1

Propwsitionen   .................................................................       1

Lagförslagen (s. 1)

Propositionens innehåll i övrigt (s. 3)

Motionerna  .......................................................................       6

Utskottet  ..........................................................................      11

Radiolagen (s. 11)

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (s. 11)

Riktlinjer för radiokoncernens verksamhet (s. 12)

Finansieringsformen (s. 15)

Lokalradion (s. 15)

Regional-TV (s. 19)

AM-sändare (s. 20)

Avgiftsuppbörden (s. 20)

Programfrågor (s. 21)

Närradio (s. 24)

Medelsberäkningarna (s. 25)

Övriga frågor (s. 25)

Hemställan (s. 25)

2.    Sveriges Radio AB för verksamhet vid Sveriges Utbildningsra­dio AB                 28

3.   Reservationer   ..............................................................      28

4.   Särskilda yttranden........................................................      30

5.   Bilaga 1 (översikt över motionernas behandling)  .........      32

6.    Bilaga 2 (utskottets förslag till Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare)                                                                                             33

7.   Bilaga 3 (UbU 1979/80: 1 y)  .........................................      34

NORSTEDTS TRYCXERI    STOCKHOLM 1 980