Juli 1979/80:21
Justitieutskottets betänkande
1979/80:21
med anledning av motion om slopande av den militära bestraffningsrätten
Motionen
I
motionen 1979/80:447 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om att den särskilda militära bestraffningsrätten
avskaffas.
Motionärerna uttalar att värnpliktslagen är viktig i så måtto att alla män
har plikt och rätt att delta i försvaret. Emellertid får lagstiftningen enligt
motionärerna inte innebära att alla svenska värnpliktiga under alla förhållanden
kritiklöst skall utföra order uppifrån. I motionen anförs vidare bl. a.
att de värnpliktiga kräver demokratiska rättigheter och stopp för militärernas
möjligheter till trakasserier, bestraffningar och hot om straff mot värnpliktiga
som går till aktion för bättre villkor.
Gällande bestämmelser m. m.
Sedan länge finns i Sverige en särskild straff- och processlagstiftning för det
militära försvaret. Straffrättsliga bestämmelser finns intagna i brottsbalken
och i lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän. Processrättsliga
bestämmelser och regler om verkställighet av disciplinstraff finns i militära
rättegångslagen (1948:472) och i kungörelsen (1948:691) angående den
militära rättsvården.
De särskilda straffbestämmelserna i brottsbalken finns i 21 kap., som
behandlar brott av krigsmän. Dessa är lydnadsbrott, myteri, ohörsamhet mot
vakt, missbruk av förmanskap, obehörig befälsutövning, våld eller hot mot
krigsman, missfirmelse mot krigsman, oskickligt beteende, uppvigling av
krigsmän, undanhållande, rymning, övergivande av post, onykterhet i
tjänsten, förargelseväckande beteende och tjänstefel.
I 22 kap. brottsbalken, som innehåller de s. k. krigsartiklarna, finns
ansvarsbestämmelser som med något undantag är tillämpliga endast under
krig eller beredskapstillstånd. De flesta bestämmelserna avser krigsmän.
Vid sidan av de övriga påföljder som kan ådömas enligt brottsbalken finns
disciplinstraff för krigsmän som en särskild påföljd. Disciplinstraffen är
enligt 32 kap. 6 § brottsbalken fritidsstraff och disciplinbot. I stället för
disciplinstraff kan enligt 17 § lagen om disciplinstraff för krigsmän för mindre
förseelser användas tillrättavisning, dvs. varning, extratjänst, utegångsförbud
och landgångsförbud.
För den processuella handläggningen av de militära brottmålen gäller i
1 Riksdagen 1979180. 7 sami. Nr 21
JuU 1979/80:21
2
flera hänseenden en särreglering. Militära brottmål handläggs vid allmän
domstol eller som disciplinmål. I disciplinmål är det befattningshavare vid
försvarsmakten som prövar frågan om straff för brottet. Bestraffningsrätt i
disciplinmål och rätt att ålägga tillrättavisning är tillerkänd bl. a. chef för
regemente eller motsvarande förband. Tillrättavisning kan också åläggas av
lägre militära chefer. Särskilda bestämmelser gäller om rätten att använda
tvångsmedel såsom tagande i förvar och förvarsarrest. För att biträda
bestraffningsberättigade chefer vid handläggningen av disciplinmål finns
auditörer.
Militärstrafflagstiftningen reformerades genomgripande åren 1948 och
1972. Bakom reformerna låg tanken att lagstiftningen på området inte bör
avvika från vad som gäller på andra områden i vidare mån än som är
nödvändigt för att säkerställa försvarsmaktens effektivitet. I samband med
1975 års omläggning av ansvaret för offentliga funktionärer gjordes mindre
ändringar i det militära ansvarssystemet. Härigenom skedde en ytterligare
anpassning av förhållandena inom den militära verksamheten till dem som
råder inom den civila sektorn av samhällslivet.
Utredning
Enligt regeringens beslut i mars 1977 har chefen för justitiedepartementet
tillkallat en kommitté med uppdrag att se över det militära ansvarssystemet
m. m. (Militäransvarskommittén, Ju 1977:09, Dir. 1977:36).
Enligt kommitténs direktiv skall översynen avse hela den särskilda straffoch
processordning som gäller för försvarsmaktens personal. En utgångspunkt
för reformarbetet skall vara att söka nå fram till en ytterligare
anpassning av det militära ansvarssystemet till det regelsystem som gäller
inom samhället i övrigt. Vidare bör enligt direktiven samma ansvarsregler i
möjlig mån gälla för all anställd personal inom försvarsmakten, både militär
och civil. Kommittén skall också behandla andra frågor inom den militära
rättsvården.
Utskottet
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
avskaffande av den särskilda militära bestraffningsrätten.
Chefen för justitiedepartementet har enligt regeringens bemyndigande år
1977 tillkallat en kommitté, militäransvarskommittén, som har i uppdrag att
se över det militära ansvarssystemet m. m. Enligt direktiven gäller översynen
hela den särskilda straff- och processordningen för försvarsmaktens personal.
En utgångspunkt för reformarbetet skall vara att söka anpassa det
militära ansvarssystemet till det regelsystem som gäller för samhället i
övrigt.
Med hänsyn till det reformarbete som sålunda pågår saknas enligt
JuU 1979/80:21
3
utskottets mening anledning till någon riksdagens åtgärd till följd av
motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1979/80:447.
Stockholm den 11 mars 1980
På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON
Närvarande: Bertil Lidgård (m)*, Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric
Jönsson (s). Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s)*, Björn Körlof
(m), Lilly Bergander (s)*, Gunilla André (c)*, Göte Jonsson (m), Ella
Johnsson (c), Karl-Gustaf Mathson (s) och Bonnie Bernström (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 64611 Stockholm 1980