Justitieutskottets betänkande
1979/80: 32

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till
justitiekanslern m. fl. myndigheter

ANDRA HUVUDTITELN
Övriga myndigheter

1. Justitiekanslern. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/
80: 100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkten G 1 (s. 130 och 131)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Justitiekanslern för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 2215 000 kr.

2. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 5 (s. 136 och 137) och hemställer

att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 4 209000 kr.

3. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Regeringen har under
punkten G 6 (s. 137 och 138) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 3 754 000 kr.

Motion

I motionen 1979/80: 1122 av Ivan Svanström m. fl. (c, fp. m, s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts
med uppgift att, med anlitande av i motionen omnämnd expertis, granska
våldsbrottsligheten och avge förslag till åtgärder mot denna.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete
samt för information. Regeringens förslag innebär en höjning
av anslaget från 3 604 000 kr. för innevarande budgetår till 3 754 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning.

I motionen 1122 begärs en parlamentarisk utredning rörande våldsbrottsligheten.
Motionärerna pekar på att våldet i samhället under 1970-talet har blivit ett allt allvarligare problem för myndigheter, institutioner
och enskilda människor. Vidare uppger de att våldsbrotten har blivit allt

1 Riksdagen 1979/80. 7 sami. Nr 32

JuU 1979/80:32

brutalare och att vapenanvändningen har ökat oroväckande. Enligt motionärernas
mening är den ökande våldsbrottsligheten när det gäller bankoch
postpersonalen en arbetsmiljö- och företagshälsovårdsfråga, och de
anser att resurser bör skapas för behandling och förebyggande av såväl
fysiska som psykiska skador. Problemet berör, anför motionärerna, också
allmänheten. Våldsbrottsligheten bör enligt motionärernas mening betraktas
som ett samhällsproblem av första ordningen, och experter hos bl. a.
försvarets forskningsanstalt, arbetarskyddsstyrelsen, rikspolisstyrelsen
och brottsförebyggande rådet bör anlitas i en utredning rörande denna
brottslighet.

De frågor som tas upp i motionen har till stor del behandlats av riksdagen
under hösten år 1978 med anledning av en motion - 1977/78: 373 —
med begäran bl. a. att personer som befaras ha utsatts för psykiska skador
vid bank- och postrån skulle erhålla riktig vård, att forskningsresurser
skulle ställas till myndigheternas förfogande för undersökning av problem i
samband med rån samt att arbetarskyddsstyrelsen skulle få i uppdrag att
informera personal och allmänhet för undvikande av psykiska skador i
rånsituationer.

Motionen bereddes av socialutskottet och remissbehandlades. I yttranden
över motionen redogjorde remissinstanserna — rikspolisstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
bankinspektionen och postverket - för vidtagna
och planerade åtgärder inom bank- och postväsendet för att förhindra
våldsanvändning mot personal och allmänhet och för att ge dem som
utsatts för våld lämpligt stöd och lämplig behandling. Bl. a. redogjordes för
ett hos arbetarskyddsstyrelsen påbörjat arbete, ”Våldsfarliga arbetsmiljöer”.
Syftet med detta arbete är att ta fram underlag för styrelsens vidare
agerande när det gäller de problem som de ökade våldstendenserna i
samhället innebär från arbetsmiljösynpunkt. Postverket pekade på de föreskrifter
och rutiner som verket utarbetat för att hjälpa personal som utsatts
för rån.

Socialutskottet avstyrkte bifall till motionen. I sitt av riksdagen godkända
betänkande (SoU 1978/79:9) anförde utskottet att det delade uppfattningen
att det kan inge stark oro och innebära psykiska påfrestningar
för den som utsätts för ett rånförsök att i sin fortsatta verksamhet behöva
vara beredd på ett upprepande av händelsen. En första förutsättning för att
en sådan oro skall kunna motverkas är givetvis, uppgav utskottet, att
säkerhetsåtgärderna är så effektiva att personalen inte löper större risk att
komma till skada vid ett rån; därutöver bör emellertid, såsom framhållits i
motionen, erforderlig vård beredas dem som ändå besväras av psykiska
symptom som följd av rånupplevelse. Remissvaren utvisade emellertid
enligt socialutskottets mening att bank- och postpersonal redan erbjuds
den vård och hjälp som kan behövas i en sådan situation.

När det gäller den allmänhet som berörs av bank- eller postrån pekade
socialutskottet på att situationen inte skiljer sig från andra fall av slumpar -

JuU 1979/80:32

tat inträffande chockupplevelser. Enligt socialutskottet ankommer det i
första hand på den allmänna sjukvården att behandla dylika psykiska
tillstånd, oavsett vad som orsakat symptomen. Utskottet ställde sig tveksamt
till värdet av en särskild information till allmänheten i syfte att
förebygga psykiska skador vid rån; bara ett mindre antal människor berörs
och en allmän information skulle sanndlikt ge ett förhållandevis ringa
utbyte. Riksdagen följde utskottet.

Inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) pågår ett projekt, "Våldsbrottsligheten”.
Projektet påbörjades år 1975 och är en studie av våldsbrottsligheten
i landet. Inom projektet kartläggs bl. a. förekomsten av olika typer
av våldsbrott och de situationer vid vilka våld uppstått. En uppgift är att
utreda relationerna mellan gärningsmännen och deras offer. En annan
uppgift är att söka utröna vilken betydelse alkohol och andra rusgivande
medel har för brottsligheten. Resultatet av projektarbetet kommer att
publiceras i en BRÅ-rapport under år 1980.

BRÅ förebereder vidare en analys av våldsbrottsligheten och dess utbredning
inom olika delar av samhället. Resultatet av denna analys avses
bli framlagd under hösten 1980. BRÅ avser också att under hösten 1980
anordna en konferens kring våldsbrottsligheten.

I sammanhanget kan också nämnas en med medel från BRÅ stödd
undersökning, ”Projekt brottsoffer”, som f. n. bedrivs i Malmö. Projektet
innefattar bl. a. försök med jourverksamhet för rådgivning åt brottsoffer
och sker under medverkan av personal från socialförvaltningen, polisen
och kriminalvården.

Som ett led i samhällets insatser för att komma till rätta med våldsbrottsligheten
får också ses de ändringar som år 1978 vidtogs i permissionsbestämmelserna
i lagen om kriminalvård i anstalt. Ändringarna syftade till att
skärpa permissionsmöjligheterna för vissa särskilt brottsbenägna kategorier
av intagna (se prop. 1978/79:62, JuU 1978/79: 15, rskr 90). Ytterligare
åtgärder i samma riktning har nyligen begärts av postverket och av rikspolisstyrelsen
i skrivelser till regeringen den 27 november 1979 resp. den 3
februari 1980. Enligt vad utskottet inhämtat förbereds också i regeringens
kansli en undersökning rörande tillämpningen av permissionsreglerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den oroväckande utvecklingen
av våldsbrottsligheten utgör ett allvarligt hot mot samhället och
enskilda individer. Brottsligheten bör naturligtvis bekämpas i all möjlig
mån och åtgärder bör vidtas för att minska skadeverkningarna av den. Som
utskottet nyss har redogjort för har också på olika håll i samhället genomförts
och påbörjats särskilda åtgärder i detta syfte. Utskottet välkomnar
dessa åtgärder. Bl. a. bör det genom forskningsarbetet hos BRÅ kunna
skapas värdefullt underlag för den fortsatta kampen mot våldsbrottsligheten.
Enligt utskottets mening finns det ej skäl att vid sidan av verksamheten
inom BRÅ tillsätta en parlamentarisk utredning enligt önskemålet i
motionen 1122. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

JuU 1979/80:32

Utskottet hemställer

!. att riksdagen beträffande medelsberäkningen till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1980/81 anvisar
ett reservationsanslag av 3 754 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande utredning om våldsbrottsligheten avslår
motionen 1979/80: 1122.

4. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 8 (s. 139 och 140) och hemställer

att riksdagen till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1439000 kr.

5. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten G 9 (s. 140) och hemställer

att riksdagen till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på
grund av brott för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
3 500000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980
På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON

Närvarande: Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Hans
Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Hans Pettersson
i Helsingborg (s), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Karl-Gustaf
Mathsson (s), Bonnie Bernström (fp), Arne Svensson (m). Maja Ohlin (s),
Stina Eliasson (c) och Elis Andersson (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980