JuU 1979/80: 31
Justitieutskottets betänkande
1979/80: 31
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag
till särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott
mot rikets säkerhet m. m. jämte motioner
ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet
Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot
rikets säkerhet m. m. I propositionen 1979/80: 100 bilaga 5 har regeringen
under punkten B 2 (s. 23) föreslagit riksdagen att till Särskild
polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets
säkerhet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av
98 300 000 kr.
Motioner
I motionen 1979/80: 802 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om en fristående parlamentarisk
styrelse för säkerhetspolisen samt övrigt lekmannainflytande över
verksamheten i enlighet med vad som anges i motionen.
I motionen 1979/80: 803 av Lars Wemer m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
som sin mening uttalar att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen
enbart skall inriktas på att bekämpa spioneri, terrorism och
sabotageverksamhet (yrkandet 1), att riksdagen hos regeringen hemställer
att den del av säkerhetspolisens organisation som innebär registrering
och rapportering av politisk verksamhet snarast upplöses (yrkandet
2), att anslaget till Särskild polisverksamhet i propositionen 1979/80:
100, bil. 5, punkten B 2, reduceras i enlighet härmed (yrkandet 3) och
att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk utredning,
vari de fern riksdagspartierna är företrädda, snarast tillsätts för
att granska säkerhetspolisens verksamhet och föreslå åtgärder i syfte att
trygga medborgarnas rättssäkerhet (yrkandet 4).
Utskottet
Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till
den särskilda polisverksamheten från 90 070 000 kr. för innevarande
budgetår till 98 300 000 kr. för budgetåret 1980/81. Ökningen beror till
största delen på automatiska kostnadsökningar.
Under beredningen av detta ärende har utskottet haft överläggningar
med de ledamöter av rikspolisstyrelsens styrelse som är riksdagsledamöter.
1 Riksdagen 1979/80. 7 sami. Nr 31
JuU 1979/80: 31
2
I motionen 803 föreslås att riksdagen skall uttala att säkerhetspolisens
verksamhet i fortsättningen enbart inriktas på att bekämpa spioneri,
terrorism och sabotageverksamhet, att riksdagen skall hemställa att den
del av säkerhetspolisens organisation som innebär registrering och rapportering
av politisk verksamhet snarast upplöses samt att anslaget reduceras
med hänsyn härtill (yrkandena 1—3).
I samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten
har utskottet åren 1971—1977 liksom föregående år behandlat
motioner med likartade yrkanden som de nu framförda (se JuU
1978/79: 20). Ett yrkande rörande upplösning av nyss angiven del av
säkerhetspolisens organisation och reducering av anslaget i enlighet därmed
har också prövats under innevarande riksmöte (se JuU 1979/80: 3).
Vid varje tillfälle har motionsyrkandena under stor politisk enighet avstyrkts
av utskottet och avslagits av riksdagen. Utskottet vill särskilt
hänvisa till sitt betänkande JuU 1979/80: 3, då utskottet lämnade en ingående
redovisning angående bl. a. den polisiära säkerhetstjänstens organisation
och verksamhet.
Enligt utskottets mening har sedan de här aktuella motionsspörsmålen
senast prövades inte inträffat någon omständighet som föranleder
utskottet att göra annan bedömning av dem än tidigare. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 803 i har behandlade delar.
Utskottet har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning.
I motionen 802 begärs en utredning om en fristående parlamentarisk
styrelse för säkerhetspolisen och övrigt lekmannainflytande över verksamheten
i enlighet med vad som anges i motionen. Enligt motionärernas
uppfattning behövs en förstärkt medborgarkontroll av verksamheten
inom den polisiära säkerhetstjänsten. Härvidlag skisserar motionärerna
sådana lösningar som att säkerhetspolisen ges en egen parlamentarisk
styrelse som är fristående från rikspolisstyrelsens styrelse samtidigt
som lekmannainsynen på alla nivåer inom verksamheten förstärks t. ex.
genom medborgarvittnen eller godemansförfarande vid tvångsåtgärder
och vid införande i det hos säkerhetsavdelningen förda centrala registret.
I motionsmotiveringen återges uppgifter om lagstridigt utlämnande
av information från telefonavlyssning, obehörigt utbyte med utländska
säkerhetstjänster och fortsatt men förbjuden registrering av politiska
åsikter liksom bristande samhällspolitisik kunskap hos befattningshavare
inom organisationen. Motionärerna riktar sin uppmärksamhet särskilt
mot frågan om politisk åsiktsregistrering och stadgandet i 2 § personalkontrollkungörelsen
(1969: 446).
I motionen 803 begärs en parlamentarisk utredning, vari de fem riksdagspartierna
är företrädda, för att granska säkerhetspolisens verksam
-
JuU 1979/80: 31
3
het och föreslå åtgärder i syfte att trygga medborgarnas rättssäkerhet
(yrkandet 4). I motionsmotiveringen återges likartade uppgifter som i
motionen 802.
Frågorna om åsiktsregistrering, personalkontroll och parlamentariskt
inflytande över säkerhetspolisens verksamhet behandlades utförligt av
utskottet i det förut nämnda betänkandet JuU 1979/80: 3. Utskottet
hänvisar till den framställning som där lämnades beträffande den polisiära
säkerhetstjänstens organisation, personalkontroll, kontroll av säkerhetspolisens
verksamhet samt utredningar och översyn rörande verksamheten.
Med anledning av de nu aktuella motionerna vill utskottet härutöver
anföra följande.
I anslutning till ett resonemang i motionen 802 om tolkningen av 2 §
personalkontrollkungörelsen uttalas att regeringen meddelat närmare
bestämmelser om tillämpningen av lagrummet i form av sekretessbelagd,
intern tjänsteföreskrift. Bestämmelser har meddelats dels i september
1972, dels i april 1973. Endast de sistnämnda bestämmelserna
är hemliga. Beslutet om sekretess har meddelats av regeringen. Innebörden
av övriga bestämmelser har utförligt redovisats i utskottets nyssnämnda
betänkande s. 4 och 5.
Utskottet vill också notera att påståenden om t. ex. förbjuden åsiktsregistrering,
lagstridigt utlämnande av uppgifter från telefonavlyssning
och obehörigt samarbete med utländsk säkerhetstjänst, sådana som de
vilka nu återkommer, tidigare har prövats och befunnits inte ge anledning
till kritik mot rikspolisstyrelsen (se det nyssnämnda betänkandet
s. 5 och 6).
Vad gäller utredningsönskemålen i de båda motionerna vill utskottet
peka på den översyn rörande bl. a. den parlamentariska insynen som
avslutades förra året (se det förut nämnda betänkandet s. 7—10). En av
de lösningar som därvid övervägdes var tillsättandet av en särskild, parlamentariskt
sammansatt styrelse för säkerhetstjänstens ansvarsområde.
Rikspolisstyrelsen skulle med en sådan ordning få två olika styrelser
— en för allmän polisverksamhet och en annan för särskild polisverksamhet.
Efter ingående diskussioner inom rikspolisstyrelsen avvisades
detta förslag, och beslut fattades i stället om en lösning inom ramen
för styrelsens dittillsvarande form med ett väsentligt utökat antal årliga
sammanträden.
Vid sitt ställningstagande till de översynsyrkanden som förelåg i höstas
uttalade utskottet bl. a. följande:
Som framgår av redogörelsen ovan har nyligen avslutats en av rikspolisstyrelsens
styrelse initierad översyn av säkerhetsavdelningens verksamhet
i dess helhet. Översynen har resulterat i förändringar i verksamheten
som är av betydelse för bedömningen av motionsspörsmålen.
JuU 1979/80: 31
4
Av särskild vikt härvidlag är beslutet om en väsentlig utökning av antalet
årliga sammanträden med styrelsen i plenum, från hittillsvarande
ett sammanträde i månaden till i princip två sammanträden i månaden.
Lekmanna]edamöternas möjligheter till inblick i verksamheten ökas
också därigenom att uppgifter rörande införande i säkerhetsavdelningens
register avses bli lagda på sammanträde i plenum. I samma riktning verkar
vidare beslutet att fortsätta och om möjligt bygga ut den besöksverksamhet
vid olika enheter inom säkerhetsavdelningen som ledamöterna
påbörjade år 1978.
Utskottet vill i sammanhanget också betona de resultat av översynen
som ligger i de nya principerna för en öppnare verksamhet och i möjligheterna
till utvidgad personalutbildning, främst i fråga om en bredare
samhällsorientering på olika områden.
Utskottet, sorn i anslutning till behandlingen av detta ärende vid besök
hos rikspolisstyrelsen informerats om säkerhetspolisens verksamhet,
finner sammantaget — särskilt i belysning av resultatet av den nyssnämnda
översynen — att anledning saknas till någon åtgärd från riksdagens
sida till följd av motionsyrkandena. Utskottet vill dock framhålla
angelägenheten av att regeringen även i fortsättningen fortlöpande ägnar
säkerhetstjänsten uppmärksamhet och tar de initiativ som kan befinnas
erforderliga. Med hänsyn till bl. a. önskemålen om en vidgad parlamentarisk
insyn vill utskottet uttala att utskottet för sin del även
framgent kommer att följa verksamheten vid den polisiära säkerhetstjänsten
med uppmärksamhet.
Särskild anledning till förnyade överväganden kan bedömas uppkomma
vid behandlingen av de lagförslag som kan förutses som resultat av
pågående lagstiftningsarbete, t. ex. översynen av tvångsmedelsregleringen
— bl. a. såvitt gäller telefonavlyssning — vid förundersökning i brottmål.
Utskottet avstyrkte bifall till de då aktuella motionsyrkandena. De
avslogs av riksdagen.
De här beskrivna reformerna rörande säkerhetstjänstens organisation
och verksamhet är delvis föremål för regeringens prövning och har i
övriga delar varit i tillämpning under så kort tid att annat ställningstagande
i ämnet än det riksdagen gjorde i december 1979 enligt utskottets
mening inte är möjligt. Av betydelse i sammanhanget är att vissa
andra frågor med anknytning till omorganisationen f. n. övervägs inom
justitiedepartementet. Sålunda övervägs bl. a. en ändring i 1973 års föreskrifter
om principerna för registrering. Hithörande frågor har också
aktualiserats genom slutrapporten av 1979 års särskilda juristkommission
(Ds Ju 1980: 2) Fallet Bergling, Överväganden angående åtgärder,
som avlämnats till regeringen den 29 februari 1980. I rapporten föreslår
kommissionen bl. a. att omorganisationen inom några år blir föremål
för en förutsättningslös utvärdering.
I belysning av det anförda saknas enligt utskottets mening anledning
till någon åtgärd från riksdagens sida till följd av de här behandlade motionsyrkandena.
Utskottet avstyrker därför bifall till dem.
JuU 1979/80: 31
5
Utskottet hemställer
1.att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet m. m. avslår motionen 1979/80: 803 i denna del
(yrkandena 1 och 2),
2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag i propositionen 1979/80: 100, bilaga 5, punkten
B 2, och med avslag på motionen 1979/80: 803 i denna del
(yrkandet 3) till Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 98 300 000 kr.,
3. att riksdagen beträffande översyn av säkerhetspolisens verksamhet
m. m. avslår motionen 1979/80: 802 och motionen
1979/80: 803 i denna del (yrkandet 4).
Stockholm den 11 mars 1980
På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON
Närvarande: Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Hans
Petersson i Röstånga (fp), Björn Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg
(s), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Ella Johnsson (c), KarlGustaf
Mathsson (s), Bonnie Bernström (fp), Arne Svensson (m), Maja
Ohlin (s), Stina Eliasson (c) och Maja Bäckström (s).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 19B0
.