JuU 1979/80: 23

Justitieutskottets betänkande
1979/80: 23

med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag
till justitiedepartementet m. m. jämte motion
ANDRA HUVUDTITELN
Justitiedepartementet m. m.

1. Statsrådsberedningen. Justitiedepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1979/80: 100 bilaga 5 (justitiedepartementet)
under punkterna A 1 och A 2 (s. 18 och 19) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 8 426 000 kr.,

2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av 25 186 000 kr.

2. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkten A 3 (s. 19 och 20)
föreslagit riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1980/81
anvisa ett reservationsanslag av 19 500 000 kr.

Motion

I motionen 1979/80: 272 av Kerstin Anér (fp) hemställs att riksdagen
beslutar anhålla att regeringen utarbetar nya direktiv eller riktlinjer för
verksamheten inom samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem
(SARI), varvid integritetsaspekten särskilt beaktas, samt skapar
ett parlamentariskt inflytande över SARI i lämplig form.

Utskottet

Enligt regeringens förslag under förevarande punkt beräknas bl. a.
högst 1,1 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning av informationssystemet
för rättsväsendet (RI).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.

I motionen 272 tar motionären upp verksamheten inom samarbetsorganet
för rättsväsendets informationssystem (SARI). Enligt motionären
bör regeringen utfärda direktiv för verksamheten och skapa ett
parlamentariskt inflytande över den.

SARI tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december
1966 för att bereda frågan om omläggning av rutiner inom
rättsväsendet för automatisk databehandling. Samarbetsorganet är for 1

Riksdagen 1979/80. 7 sami. Nr 23

JuU 1979/80: 23

mellt en statlig kommitté, knuten till justitiedepartementet. Det består
av företrädare för justitie- och budgetdepartementen samt centrala myndigheter
inom rättsväsendet och leder det s. k. Rl-projektet, dvs. uppbyggnaden
av rättsväsendets informationssystem (RI). Bestämmelser
härom ges i kungörelsen (1970: 517) om rättsväsendets informationssystem
(Rl-kungörelsen).

Syftet med Rl-projektet är främst att förenkla och förbättra informationsutbytet
mellan myndigheterna inom rättsväsendet samt mellan
dessa myndigheter och andra myndigheter med vilka de har ett
frekvent utbyte av information. I samband därmed söker man också
på olika sätt rationalisera kontorsarbetet inom myndigheterna. Ett annat
huvudsyfte med Rl-projektet är att skapa underlag för planeringen
inom rättsväsendet.

Arbetet med Rl-projektet bedrivs i första hand vid de olika myndigheterna
inom rättsväsendet inom ramen för deras ordinarie rationaliseringsarbete.
Myndigheterna sätter in förhållandevis stora resurser för
utredning av olika frågor inom RI-projektets ram. Justitiedepartementet
tillskjuter också utredningsresurser.

En utgångspunkt vid arbetet med Rl-projektet är att vederbörande
myndighet själv har det fulla ansvaret för sitt arbete med projektet.
Uppgiften för SARI är att vara samordnare av de olika myndigheternas
arbete inom Rl-projektets ram.

Rl-projektet har lett till att ADB och andra moderna hjälpmedel
tagits i bruk i ökande omfattning inom rättsväsendet både när det
gäller administration och när det gäller den egentliga verksamheten.

RI byggs upp av en rad från varandra skilda delsystem och är inte
tänkt att bli ett enda datasystem med en stor databank.

De system som hittills utvecklats tillhör med några få undantag tre
huvudgrupper, nämligen BROTTSRI, LAGRI eller numera RÄTTSDATA
samt PLANRI.

BROTTSRI är ett system för brottmålsförfarandet i vid mening hos
polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt för förfarandet
inom kriminalvården. En viktig utgångspunkt i arbetet med BROTTSRI
har varit att sammanföra olika brottsregister och minska brottsregistreringen
till vad som är oundgängligen nödvändigt. Ett resultat av arbetet
har varit att det allmänna kriminalregister som fördes av kriminalvårdsstyrelsen
har slopats. Det kunde ske i samband med att de centrala
polisregistren överfördes till ADB.

RÄTTSDATA är ett system för lagstiftningsförfarandet i vid mening
och rättspraxis. Inom denna grupp utvecklas rutiner för diarieföring,
beslutsregistrering, textbehandling och informationssökning. Syftet
är att förbättra informationen till bl. a. myndigheterna om olika lagförarbeten.
För SARI:s del är det här främst fråga om att samordna

JuU 1979/80: 23

samarbetet mellan dem som svarar för tryckning av olika handlingar,
bl. a. författningar och rättsfall.

PLANRI är ett system för planering och uppföljning inom rättsväsendet.

Systemen är helt åtskilda från varandra. Det är sålunda inte möjligt
att från en terminal som är ansluten till ett system i RÄTTSDATA
komma in i ett dataregister i BROTTSRI. Rikspolisstyrelsen svarar för
driften av merparten av systemen i BROTTSRI samt vissa rutiner i
PLANRI. Datamaskincentralen för administrativ databehandling
(DAFA) svarar för driften av övriga system.

Utöver reglerna i Rl-kungörelsen ges särskilda bestämmelser i regleringsbrev
för rikspolisstyrelsen, domstolsverket och kriminalvårdsstyrelsen.
Verksamheten styrs också av andra särskilda regeringsbeslut.
I regleringsbreven anges hur stora resurser som får användas för
datorbearbetningar m. m. och för vilka system och ändamål resurserna
får användas. Verksamheten regleras vidare av bestämmelser i datalagen
(1973: 289). Beträffande personregister som inrättas genom beslut
av riksdagen eller regeringen gäller enligt datalagen att yttrande
från datainspektionen skall inhämtas före beslutet.

Av intresse i sammanhanget är riksdagens ställningstagande under
våren 1979 till propositionen 1978/79: 121 om användningen av automatisk
databehandling (ADB) i statsförvaltningen. Under riksdagsbehandlingen
framhölls av vederbörande utskott (FiU 1978/79: 34) att
det är nödvändigt att förbättra statsmakternas insyn i användningen
av ADB och att ge statsmakterna bättre möjligheter att påverka inriktningen
av ADB-användningen. Utskottet fann starka skäl tala för
inrättande av en datadelegation, knuten till regeringskansliet. En huvuduppgift
för denna delegation borde enligt utskottet vara att bevaka
utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på
området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av
datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.
Delegationen borde även kunna medverka i beredningen av viktigare
beslut rörande statlig ADB-verksamhet. Riksdagen gav som sin
mening regeringen till känna vad utskottet anfört.

En proposition vari bl. a. frågan om inrättande av en datadelegation
berörs väntas bli förelagd riksdagen under innevarande riksmöte.

Här bör vidare nämnas att datalagstiftningskommittén (Ju 1976: 05)
gör en översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information
(med tonvikt på bl. a. skyddet för den personliga integriteten i samband
med registrering av personuppgifter) och att sårbarhetskommittén nyligen
lagt fram förslag om ett principiellt tillståndsförfarande beträffande
datoranvändning inom den offentliga sektorn (SOU 1979: 93).

Inom SARI pågår f. n. arbete med syfte bl. a. att vissa av databaserna

JuU 1979/80: 23

inom RÄTTSDATA via terminalanslutningar till DAFA skall göras tillgängliga
för utomstående intressenter, såväl myndigheter som enskilda.
I anslutning till detta förslag om ytterligare terminalanvändare uppkommer
frågan om en utvidgning av kretsen av de organ och institutioner
som företräds i SARI. I infordrat yttrande har datainspektionen utlåtit
sig över förslaget och därjämte förespråkat att man överväger de fördelar
som kunde vinnas om SARI gavs en parlamentarisk sammansättning.

Vid ställningstagande till motionsönskemålet bör enligt utskottets mening
till en början beaktas att verksamheten inom SARI är omedelbart
knuten till regeringskansliet och att för verksamheten gäller föreskrifter
som regeringen meddelat bl. a. i Rl-kungörelsen och i ändringar av denna
samt genom regleringsbrev för myndigheter som ingår i SARI. Verksamheten
är på sätt som angetts i det föregående också — t. ex. då det
gäller skyddet för den enskildes integritet — underordnad bestämmelserna
i datalagen och centralt fastlagda riktlinjer rörande användningen
av ADB i statsförvaltningen. Vidare måste beaktas att det är envar
av de myndigheter som ingår i SARI som är självständigt ansvarig för
sitt arbete med Rl-projektet; formella beslut som binder myndigheten
fattas inte av SARI.

Med hänsyn till det anförda och till den föränderlighet sorn måste
prägla SARI:s verksamhet saknas enligt utskottets mening skäl att binda
SARI vid andra direktiv för verksamheten än sådana som redan finns.

I frågan om tillskapande av ett särskilt parlamentariskt inflytande över
SARI bör enligt utskottets mening noteras att ett sådant inflytande redan
finns genom lekmannaledamöterna i de olika verk som deltar i Rl-projektet
och som fattar de slutliga besluten rörande projektet. Enligt utskottets
mening saknas anledning anta att en parlamentarisk medverkan
härutöver i enlighet med motionsyrkandet skulle fylla någon meningsfull
uppgift. Skäl till annat ställningstagande kan dock uppkomma
om verksamheten i framtiden får en väsentligt annorlunda inriktning.
Under hänvisning till det anförda anser utskottet att motionärens önskemål
i denna del inte bör bifallas. Ett särskilt skäl för denna ståndpunkt
är att frågan om en utvidgning av representationen i SARI såsom framgår
av det föregående f. n. är aktuell i regeringens kansli.

Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag till Kommittéer m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 19 500 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande direktiv för samarbetsorganef för
rättsväsendets informationssystem avslår motionen 1979/80:
272 i denna del (yrkandet 1),

3. att riksdagen beträffande parlamentariskt inflytande över samarbetsorganet
för rättsväsendets informationssystem avslår motionen
1979/80: 272 i denna del (yrkandet 2).

JuU 1979/80: 23

3. Extra utgifter. Information om lagstiftning m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna A 4 och A 5 (s. 20) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar

1. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.,

2. till Information om lagstiftning m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Stockholm den 28 februari 1980

På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON

Närvarande: Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Hans
Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Lilly
Bergander (s), Gunilla André (c), Göte Jonsson (m), Ella Johnsson (c),
Karl-Gustaf Mathsson (s) och Maja Ohlin (s).

Reservation

Vid punkten 2 (Kommittéer m. m.)

Parlamentariskt inflytande över SARI (mom. 3)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1
frågan” och slutar med ”regeringens kansli” bort ha följande lydelse:

I frågan om tillskapande av ett särskilt parlamentariskt inflytande över
SARI bör enligt utskottets mening särskilt beaktas att syftet med kommitténs
arbete främst är att förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna
inom rättsväsendet, vilket innebär att kommitténs arbete berör
principiellt viktiga frågor såsom hänsynstagandet till kraven på integritetsskydd.

Såsom framhålls i motionen är kommittén i dag sammansatt av
tjänstemän som företräder departement och rättsväsendets myndigheter.
Någon lekmannarepresentant finns inte. Utskottet ansluter sig till den
i motionen framförda bedömningen att kommittén bör kompletteras
med en viss parlamentarisk representation, så att förtroendevalda politiker
kan följa utvecklingen inom det aktuella området. Utskottet förordar
därför att riksdagen med bifall till motionen i denna del beslutar anhålla
att regeringen vidtar åtgärder för att tillskapa ett parlamentariskt
inflytande över samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem.

luU 1979/80: 23

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse: 3.

att riksdagen beträffande parlamentariskt inflytande över samarbetsorganet
för rättsväsendets informationssystem med bifall
till motionen 1979/80: 272 i denna del (yrkandet 2) beslutar
anhålla att regeringen vidtar åtgärder för att tillskapa ett parlamentariskt
inflytande över samarbetsorganet.

NORSTEOTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 980