Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Civilutskottets betänkande 1979/80:4

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostads­beskattningen, m. m., såvitt avser bostadslån m. m. jämte motio­ner

1 Propositionen

Regeringen har i propositionen 1978/79:209 (budgeldepartementel), beslutad den 5 april 1979, såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att

1. (delvis) godkänna vad i regeringsprolokollet förordats i fråga om
bostadslån m. m. till enskilt ägda fierfamiljshus.

I regeringsprotokollet (s. 31-32) anförs bl. a. att vid ombyggnad av enskilt ägda hyreshus lånegränsen bör höjas till 92 %. De nya bestämmelserna bör tillämpas i fråga om ombyggnadsarbeten och energisparålgärder för vilka preliminärt lånebeslut har meddelats efter utgången av år 1979.

I den nämnda propositionen har riksdagen vidare föreslagils att

1.   (delvis) godkänna vad i regeringsprotokollet förordals i fråga om     

räntebidrag till enskilt ägda flerfamiljshus, och

2. godkänna vad i regeringsprolokollet förordals i fråga om bostadslån till
panlvärdelokaler.

Förslaget i fråga om räntebidrag (garanterad räntesats) liksom därtill anknut­na motionsförslag har, för att förenkla förfarandet, överiämnats till skatteut­skottet med civilutskottets yttrande (CU 1979/80:2 y).

Frågan om bostadslån till panlvärdelokaler har överlämnats lill finaiisut-skottets fortsatta beredning (CU 1979/80:1 y).

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de med anledning av propositionen 1978/79:209 väckta motionerna

1978/79:2684 av Per Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen med avslag på regeringens förslag i motsvarande eller därav berörda delar som sin mening ger regeringen till känna att lånegränsen för bostadslån bör vara 85 96, då det gäller lån för ny- och ombyggnad av flerfamiljshus som ägs av enskild person eller enskilt företag och sådant av enskild person eller enskilt förelag ägt småhus som är avsett för uthyrning,

1978/79:2696 av Per-Olof Strindberg m. fi. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av lagfartsbostäder i flerfamiljs­hus,

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås alt riksdagen avslår propositionen 1978/79:209 i vad den rör storieken av

1 Riksdagen 1979/80. 19 saml. Nr 4

CU 1979/80:4

 

CU 1979/80:4                                                           2

bostadslån,

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1978/79:209 i vad den rör storleken av bostads­lån.

3 Tidigare behandling m. m.

3.1 Bostadslånets storlek

I budgetpropositionen år 1977 (prop. 1976/77:100 bilaga 16 s. 112-113) föreslogs att bostadslån vid nybyggnadas/Uyxesbus skulle H utgå med 22 % av låneunderlaget mot säkerhet inom 92 % av panlvärdet för låntagare som då . fick bostadslån med 15 eller 20 % av låneunderiagel. I motioner (s och vpk) yrkades avslag på detta förslag. Utskottet anförde (CU 1976/77:18 s. 37):

Propositionsförslaget motiveras med syftet att minska skillnaden i övre lånegräns och därmed även räntebidrag mellan de självkostnadsanknutna och de övriga formerna för bostadsförvaltning. Föredraganden hänvisar till gällande riktlinjer för kommunernas fördelning av mark och byggherreupp­drag - riktlinjer som bl. a. innebär att det konkurrenselemenl som ligger i att byggandet sker i olika företags- och förvaltningsformer bör bibehållas,

Utskottet delar föredragandens bedömning. De skäl som tas upp i motionerna i denna del utgör närmast en argumentering mot statsmakternas ovan berörda tidigare ställningstaganden till allmänna riktlinjer för markför­delningen (prop. 1974:150 s. 428, CU 1974:36). Dåvarande bostadsministern anslöt sig till vad som tidigare strukits under, nämligen det önskvärda i att behålla del konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika företagsformer. Om denna riktlinje fortfarande skall gälla som statsmak­ternas mening kan det knappast hävdas att en sådan konkurrens samtidigt skall försvåras och snedvridas genom lånevillkor. En kommunal vilja att i bostadspolitiskt syfte utnyttja konkurrensen i förvallningsledet bör inte motverkas genom lånesystemei. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i budgetpropositionen och avstyrker här behandlade motionsyrkanden.

Reservanter (s) anförde (s. 64-65):

Som anförs i motionen 1976/77:1282 (s) innebär propositionens förslag om förmånligare finansiering av enskilt ägda hyreshus en omedelbar resultatför­bättring för dessa fastighetsägare men ingen motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa fastigheter. Statens ökade utlåning beräknas till ca 45 milj. kr./år. Förslaget i propositionen (s. 112-113) utgår från tesen all skillnader i övre lånegräns snedvrider konkurrensen företagsformerna emel­lan och från det angivna syftet att öka denna konkurrens. En utgångspunkt ges också i en hänvisning till de år 1974 antagna riktlinjerna för kommun­ernas fördelning av mark och byggherreuppdrag: att det konkurrenselement som ligger i att byggandet sker i olika företags- och förvaltningsformer bör bibehållas. Som också anförs i motionen innebär emellertid de åberopade riktlinjerna - riktlinjer för kommunernas handlande - att kommunerna skall utnyttja sina möjligheter all genom markfördelningen främja effektiviteten i bostadsbyggandet och att de allmännyttiga och kooperativa företagen bör ha ett dominerande inflytande. I sammanhanget anfördes att riktlinjerna för

 

CU 1979/80:4                                                           3

bostadsbyggandets fördelning på förvaltningsformer - något annat än riktlinjerna om konkurrens om entreprenaduppdragen - "inte heller lägger hinder i vägen för alt bibehålla del konkurrenselemenl som ligger i att byggandet sker i olika förvaltningsformer". Ett åberopande av riktlinjerna skulle-sett urpropositionenssynpunki-kunnaha varit rimligt om det visats tecken på alt den privata sektorns vilja sviktar då del gäller alt engagera sig i del byggande som ligger utanför de självkostnadsbeslämda företagens avsedda dominerande sektor. Så är emellertid inte fallet - den enskilda sektorn strävar alt öka sin andel i förvissning om framtida vinster av denna kapitalplacering.

Utskottet vill för sin del betona alt utgångspunkterna för de bostadspoli­tiska besluten måste vara att de främjar de uppsatta bostadspolitiska målen -ytterst de boendes intressen. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslag, vars enda effekt är att enskilda fastighetsägare får en förbättrad avkastning av sina kapitalplaceringar och därmed snabbare når den långsiktiga kapitaltillväxt som är det privata hyreshusägandets yttersta mål.

Riksdagen följde utskottet.

Vid riksmötet 1977/78 föreslogs i motion (s) en återgång lill tidigare lånegränser vid nybyggnad av enskilt ägda hyreshus. Utskottet (CU 1977/ 78:27 s. 24-25) avstyrkte förslaget mot reservation (s). Riksdagen följde utskottet.

Vid följande riksmöte föreslogs i motioner att lånegränsen för enskilt ägda hyreshusskullesänkaslill 15 % (s)resp.sältastil! 25 % förallakalegorier(m). Utskottet (CU 1978/79:26 s. 46-47) tillstyrkte med en av (s)-ledamölerna bildad majoritet sänkning av lånegränsen sedan övriga ledamöter delat sig för förslag (c, fp) om oförändrad och för förslag (m) om en 25-procentig gräns. Dessa förslag framfördes som reservationer. Riksdagen följde utskottets förslag.

Senare under riksmötet 1978/79 föreslogs i motion (m, c) att lånegränsen skulle höjas till 22 %. Utskottet (CU 1978/79:39) tillstyrkte motionen mot reservation (s). Riksdagen följde även nu utskottet.

3.2 Ågarlägenheter

I betänkandet CU 1977/78:34 enade sig utskottets majoritet (c, fp, m) om all avstyrka motionsförslag för och emot ett system med s. k. ägariägenheter med hänvisning till en uppgift att regeringen avsåg att inom sitt kansli utarbeta en kunskapsöversikt över frågan om äganderätt lill enskilda lägenheter i flerbostadshus. Utskottet anförde vidare:

Översikten avses innehålla en genomgång av de fastighetsrältsliga problem som sammanhänger med institutet äganderätt i flerbostadshus samt en bedömning av de samhällsekonomiska och privaiekonomiska effekterna av etläganderättsinsiilut i flerbostadshus. Därvid kommeratt uppmärksammas eventuella effekter för drift- och underhållskostnader som kan följa av förändrade besiitningsformer.

En central del av översikten avses vara en belysning av de bostadssociala

1* Riksdagen 1979/80. 19 saml. Nr 4

 

CU 1979/80:4                                                           4

eftekterna av insiiiuiei äganderätt och en bedömning av i vilken utsträckning den nuvarande kombinationen av låne- och skalleregler ger en lillfredssiäl­lande neutralitet mellan de olika besittningsformerna vad gäller kapitalutgif­terna i boendel och eventuell värdestegring. Vidare kommer erfarenheter från länder som i dag har institutet att redovisas.

Utskoiisledamöier(s) reserverade sig och anförde bl. a. att ett kaiegorise-rande, vidgat äganderättssystem inte är önskvärt. Vidare anfördes att ett ägarsystem hade spekulalionsbefrämjande effekter som inte kunde förenas med de officiellt gällande bostadspolitiska riktlinjerna.

Bostadsministem har i interpellationssvarden 16januari 1979 meddelat all arbetet på en kunskapsöversikt inletts och alt ett preliminärt underlag för regeringens överväganden bör kunna föreligga till sommaren. Det beräkna­des som möjligt att då ange i vilka former och i vilken takt ett eventuellt fortsatt arbete skall bedrivas.

Utskottet har vidare i betänkandet CU 1978/79:26 (s. 25-26) behandlat motioner (m) med begäran om förslag lill ett system med s. k. ägariägenheter och en motion (s) om ett riksdagens uttalande alt det från bostadspolitisk synpunkt var uteslutet att införa ett syslem med ägariägenheter i flerbostads­hus. Utskottets ståndpunkt formulerades av dess socialdemokratiska leda­möter som tillstyrkte (s)-moiionen och anförde:

Utskottet noterar alt de moiionsförslag om äganderätt till lägenhet i flerbostadshus som behandlades i del ovan nämnda betänkandet CU 1977/78:34 utgick från skilda formella motiveringar. 1 en motion (fp, m) angavs syftet vara att stärka de boendes inflytande och ansvar. 1 en annan motion (fp) tilläts de verkliga intressena få ett mer oförblommeral uttryck: ägda lägenheter skulle kunna tjäna som kreditunderlag, dvs. ge möjlighet att realisera spekulaiionsvinster. Tanken var uppenbarligen den att en av samhällets insatser orsakad värdeökning av bostaden skulle kunna på ett enklare sätt omsättas i nya spekulationsobjekt genom belåning av värdeök­ningen.

Den centrala frågan i diskussionen om ägarlägenhelerna är uppenbarligen inte om ägandet ger ett bättre boendeinflytande än bostadsrätten och en hyresrätt som tillförsäkrar de boende inflytande. Den centrala frågan arom ännu en form skall skapas för att överföra resultatet av samhällsarbetet till ekonomiska fördelar för redan gynnade och om ännu en sektor av bostads­marknaden skall avgränsas församma personkrets-en personkrets som kan betala överlåtelsepriser kontant eller via eventuellt tillgängliga lån. Enligt utskottets uppfattning är denna uppdelning av bostadsmarknaden i en kapitalkaiegori och en övrig kategori och därav följande segregation det som i första hand måste uppmärksammas.

Del här föreliggande förslaget i motionen 1978/79:1619 (m) om införande av ägariägenheter är en naturlig fullföljd av förslagsställarnas grundsyn. Förslaget i motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2 - om ett uttalande alt del från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet alt införa ett system med ägariägenheter - får anses som en självklar reaktion mot det förut nämnda motionsförslagei.

Från utskottets bostadspolitiska utgångspunkter är det närmast en över all diskussion höjd självklarhet all åtkomsten av en bostad med av samhället

 

CU 1979/80:4                                                           5

accepterad standard i ett godtagbart område inte skall begränsas till en grupp av människor med förmögenhet eller kreditmöjligheter. Det är enligt utskottets mening förvånande att sådana synpunkter förs fram i en som seriös avsedd diskussion.

Utskottet har för sin del uppfattat den av ireparliregeringen aviserade kunskapsöversikten över frågan om ägariägenheter som ett sätt att dölja de bostadspolitiskt sett främmande inslag som förslagen därom röjer. Det är emellertid mer klarläggande om riksdagen mot bakgrund av politiska preferenser redan nu tar ställning lill den i praktiken redan klarlagda grundfrågan. Uiskoiiei föreslår alt delta sker genom att riksdagen bifaller motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2, och avslår motionen 1978/79:1619 (m), yrkandet 1.

Utskottets ledamöter från centern och folkpartiet avstyrkte i reservation alla tre motionsförslagen och anförde:

Utskottet anser för sin del att riksdagen i avvaktan på den aviserade kunskapsöversikten inte har anledning göra några ytteriigare uttalanden i denna fråga. Samtliga motionsförslag i denna del avstyrks.

Reservanter från moderata samlingspartiet föreslog ett uttalande lill förirtån för (m)-motionerna. De anförde som motiv:

Intresset för den egna bostaden och beredvilligheten till uppoffring av annan konsumtion för att uppnå förmånen av alt äga sin bostad är djupt rotade i det svenska samhället. Ägande ger de bästa förutsättningarna för ett verkligt inflytande över den egna bostaden.

Småhus av olika slag kan upplåtas med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. Detsamma bör gälla för lägenheter i flerfamiljshus. Direkt ägande av lägenhet i flerfamiljshus slår öppet för medborgarna i en rad europeiska stater och hör lill vanligheten i bl. a. Västtyskland, Frankrike och t. o. m. Jugoslavien. Enskilt ägande ger bl. a. möjlighet för den boende att nedbringa driftkostnaderna genom omsorgsfull vård av hemmet, sparsamhet och egna arbetsinsatser.

Fastighetslagsiiftningen ger f n. inte den boende möjlighet att erhålla lagfart på en lägenhet. Därav följer bl. a. att man inte kan inteckna den egna lägenheten som säkerhet för lån och därmed nedbringa behovet av kontant­insats till en nivå som är realistisk för en normalinkomstlagare. Så snart del kan ske bör förslag läggas fram om de ändringar i fastighetslagstiftningen som krävs för all direkt ägande av lägenheter skall bli möjligt. 1 delta sammanhang bör också övervägas möjligheterna att erbjuda hyresgäster företrädesrätt all köpa det hus och de lägenheter de bor i.

Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i motionerna 1978/79:1619 (m), yrkandet l,och 1669(m), yrkandet 1, och avstyrker motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2.

Riksdagen följde reservationen från centern och folkpartiet och avslog sålunda samtliga motioner.

Statens institut för byggnadsforskning har på regeringens uppdrag gjort en snabbutredning om ägariägenheter i flerbostadshus (1979:15). Utredningsre­sultatet redovisades sommaren 1979. Inom justitiedepartementet har belysts

 

CU 1979/80:4                                                           6

vissa fastighetsrättsliga problem med ägariägenheter. Det har uppgetts att institutets studie skall kompletteras med en studie rörande samhällsekono­miska effekter - effekter för stat och kommun och på prisbildningen.

4 Utskottet

4.1 Bostadslånets storlek

4.1.1   Nybyggnad

Bostadslån till enskild person eller enskilt företag utgår med 22 % av låneunderlaget vid nybyggnad av flerfamiljshus eller småhus för uthyrning. Denna ordning har i princip gällt sedan den 1 juli 1977.

I motionen 1978/79:2684 (s), i motsvarande del, föreslås att den nämnda låneandelen skall sänkas lill tidigare gällande 15 %. Några motiv för förslaget redovisas inte. Utskottet avstyrker förslaget med hänvisning till tidigare bedömningar, senast i betänkandet CU 1978/79:39.

4.1.2    Ombyggnad

Vid ombyggnad av flerbostadshus eller småhus för uthyrning utgår bostadslån till enskild person eller enskilt förelag normalt med 15 % av låneunderlaget. Som enskild ägare anses den som beskattas för intäkter av fastigheterna enligt konventionell metod. I vissa undanlagsfall kan lån utgå med 20 % av låneunderlaget.

Det i propositionen framförda förslaget torde syfta till att ersätta de gällande låneandelarna 15 resp. 20 % med låneandelen 22 % och sålunda gälla även småhus för uthyrning. Häremot ställs förslagen i motionerna 1978/79:2684 (s) och 2697 (vpk) samt 1979/80:36 (s) (delvis) som innebär yrkanden om avslag på propositionen i denna del.

1 regeringsprotokollet (s. 31) anges förslaget i denna del vara en följd av de förslag lill ändrade skatteregler som samtidigt lagts fram. Denna bedömning torde återföra sig till uttalanden i 1977 års budgetproposition (bilaga lös. 113) att ställningstagandet i fråga om låneandel och lånegräns vid ombyggnad då uppskjuliis i avvaktan på en av riksdagen (CU 1975/76:22 s. 39-40) begärd översyn av anknytande skatteregler. Det hänvisades också till de nya möjligheterna att räkna in markkostnad (ingångsvärde) i låneunderiagel. Även civilutskottet (CU 1976/77:18 s. 37) ansåg all del inte fanns anledning att ulan samband med en översyn av skattereglerna pröva förslag om ökad låneandel vid enskild ombyggnad.

Utskottets sistnämnda bedömning innebar emellertid inte all frågan om låneandel och övre lånegräns i här aktuella fall ansågs vara direkt beroende av skattefrågorna. Syftet var endast att uppnå en omprövning vid ett och samma tillfälle och därmed ha vidare bedömningsmöjligheter. De ekonomiska fördelar som de konventionellt beskattade fastighetsägarna bedömdes ha

 

CU 1979/80:4                                                           7

hade utjämnats genom en temporär lösning, varigenom den garanterade räntesatsen höjdes. Där förelåg sålunda ett direkt kalkylmässigt samband. Utskottet tar upp denna fråga i yttrandet CU 1979/80:1 y till skatteutskottet. Allmänt sett har den lämpliga nivån för låneandelar och övre lånegränser för skilda företagsformer, tidigare diskuterats utifrån finansieringsbehovet ställt mot säkerhetskrav och med beaktande av skilda önskemål om att främja den ena eller den andra förvaltarkategorin.

Utskottets ståndpunkt är sålunda att de nu i propositionen framlagda samlade förslagen och därtill knuten utredning ger möjlighet alt pröva frågan om låneandelen vid ombyggnad av enskilt ägda hyreshus men att ett sådant direkt samband inte föreligger att en höjning av låneandelen skulle behöva förutsätta ändrade beskattningsregler.

1 sakfrågan gör utskottet den bedömiiingen att de skäl som lett lill beslut om 22-proceniiga lån vid nybyggnad i allt väsentligt också gäller i ombygg­nadsfallen. Det finns ingen bärande anledning att erbjuda en mindre låneandel vid ombyggnad än vid nybyggnad - snarare finns all anledning att underlätta finansieringen i ombyggnadsfallen. Redan på denna grund tillstyrks regeringens förslag i denna del. Motionsförslagen avstyrks sålun­da.

4.2     Ågarlägenheter

Motionen 1978/79:2696 (m) utmynnar i förslaget att riksdagen skulle begära förslag från regeringen om införande av s. k. lagfartsbostäder i flerfamiljshus. Motionärerna utgår från förslaget i propositionen om ändrade skatteregler för bostadsföreningar med fördelade lån - ett förslag som uppfattas så att boendet i dessa fall i beskattningshänseende jämställs med boende i småhus med äganderätt. Även med en sådan ändring skulle dock enligt motionärerna kvarstå den inte önskvärda skillnaden mellan de nämnda boendeformerna att hyresgästerna inte kan inteckna sina lägenheter och. därmed i regel få större lån och lägre ränta.

Arbetet med en kunskapsöversikt i ämnet fortsätter enligt vad utskottet erfarit. Tidigare studier skall kompletteras med en studie rörande samhälls­ekonomiska effekter av ett syslem med ägarlägenheler-effekier förstat och kommun och på prisbildningen. Det flnns därför inte nu anledning att fatta ett föreslaget beslut.

4.3     Hemställan

Utskottet hemställer

1.   beträffande bostadslånets storlek

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:2684 och 2697 samt 1979/80:36, de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, godkänner vad utskottet

 

CU 1979/80:4                                                           8

förordat i fråga om enskilt ägda flerfamiljshus och småhus för uthyrning, 2.  beträffande ägariägenheter

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2696.

Stockholm den 8 november 1979

På civilutskottels vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg(m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och Kerstin Ekman (fp).

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) har reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1 Bostadslånets storlek

Reservanterna anser all

dels den del i utskottets yttrande på s. 6 som börjar "I motionen" och slutar ''CU 1978/79:39" bort lyda:

Förslaget i motionen 1978/79:2684 (s) i motsvarande del innebär aii låneandelen vid nybyggnad av hyreshus skall sänkas lill tidigare gällande 15%. Utskottet anser att en sådan lägre låneandel är helt tillräcklig för denna typ av bostadsproduktion, som inte avses ha någon dominerande ställning på bostadsmarknaden. Motionsförslaget tillstyrks därför.

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar "I sakfrågan" och slutar "avstyrks sålunda" bort lyda:

De skäl som ovan angetts för att låneandelen vid nybyggnad skall vara 15 % gäller i allt väsentligt även ombyggnadsfallen. Utskottet avstyrker därför - enligt motionsförslagen - propositionen i motsvarande del.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1.   beträffande bostadslånets storlek

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2684 och 2697 saml 1979/80:36, de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, inte

 

CU 1979/80:4                                                           9

godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bostadslån m. m. vid ombyggnad av enskilt ägda flerfamiljshus samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om låneandelen vid nybyggnad av hyreshus,

2 Ägariägenheter

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar "Arbetet med" och slutar "föreslaget beslut" bort lyda:

Utskottet avstyrker motionsförslaget med hänvisning till utskottets tidi­gare bedömning i betänkandet CU 1978/79:26, refererad på s. 4-5 ovan. Utskottet ansluter sig därutöver också lill den mening som bostadsministem uttryckt i anslutning till ett interpellationssvar den 16 januari 1979-nämligen all varje argument för ägariägenheter som tar sin utgångspunkt i lagfansmöj-ligheter för lägenheter och användandet av lägenheter som kreditunderiag inte hör hemma i en bostadspolitisk debatt. Motionen avstyrks sålunda.