CU 1979/80:3

Civilutskottets betänkande
1979/80:3

med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot
krångel och onödig byråkrati m. m., såvitt avser bostadsdepartementets
ansvarsområde, jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1978/79:111 bilaga 12 (bostadsdepartementet),
beslutad den 22 februari 1979,
dels föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),

2. lag om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad bostadsministern anfört om de
förenklingar som redan har genomförts eller som övervägs samt om visst
utredningsarbete.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels den under allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79:1669 av
Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, med hänvisning till
motiveringen i motionen 1978/79:1108 (m) avsnittet ”Mark- och bostadspolitik”
hemställs

5. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till förenkling av
gällande föreskrifter för byggande i enlighet med vad som i sistnämnda
motion anförts,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1978/79:
2462 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, med hänvisning till motionen
1978/79:2458 (m), såvitt nu är i fråga, hemställs
1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag rörande vidare åtgärder
i fråga om regleringen av byggnadslov i enlighet med vad i sistnämnda
motion anförts,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning angående förenklingar
av bostadslångivningen i enlighet med vad i motionen anförts,

2467 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a) att all mark som enligt planläggningsbslut e. d. avses för samhällsbyggande
skall föras över i kommunal ägo,

b) att enskilt ägda hyreshus successivt bör föras över i kommunal ägo och
att en plan för detta snarast bör utarbetas,

1 Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 3

CU 1979/80:3

c) att ett förslag till ny byggnadslagstiftning bör utarbetas bl. a. med
utgångspunkten att de boende eller eljest berörda boendeintressen skall ha ett
avgörande inflytande över utformningen av bostäderna och närmiljön,

d) att förslag bör föreläggas riksdagen som öppnar möjligheter för de
boendes faktisKa inflytande över förvaltningen av hyreshus,

2492 av Per Olof Håkansson (s) och Lennart Pettersson (s) vari hemställs att

riksdagen avslår propositionen 1978/79:111 bilaga 12 beträffande

1. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) utom såvitt avser 75 §
andra stycket,

2. lag om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripande vid
olovligt byggande m. m.,

2493 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär ändring i byggnadsstadgan i enlighet med vad som i motionen
anförts.

De med anledning av propositionen 1978/79:111 väckta och till civilutskottet
hänvisade motionerna 1978/79:2462 (m), yrkandena 2 och 3, och
1978/79:2465 (c), yrkandet 6, kommer utskottet senare under hösten att
behandla i sitt betänkande med anledning av propositionen 1978/79:213 med
redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen.

Uppgifter i anslutning till propositionen och motionerna

Bestämmelser om byggnadslov m. m.

Bestämmelser om byggande och om byggnadslov finns i kap. 5
byggnadsstadgan (BS). De åtgärder som kräver byggnadslov finns uppräknade
i 54 §. Lov behövs t. ex. när en helt ny byggnad skall uppföras, när en
befintlig skall byggas om, när sådana ingrepp skall göras som berör byggnads
bärande delar eller som avsevärt påverkar dess planlösning eller yttre
utseende samt när byggnad eller del därav skall användas för väsentligt annat
ändamål än det som förut varit fallet. Även andra åtgärder än sådana som rör
byggnader kräver emellertid byggnadslov. Som exempel kan här nämnas
uppförande eller väsentlig ändring av mur och plank samt schaktning och
fyllning i vissa fall.

Inom område med stadsplan är byggnadslovsplikten mera vidsträckt än i
andra områden. Inom stadsplaneområde krävs sålunda lov även för exempelvis
omfargning av fasad i vissa fall och för utbyte av taktäckningsmaterial.

Generellt undantagna från byggnadslovsplikten är statens och landstingens
byggnader (54 § 2 mom. tredje stycket BS). Byggnadslov behövs inte
heller för jordbrukets m. fl. näringars ekonomibyggnader, om de ligger
utanför område med fastställd general plan, stadsplan eller byggnadsplan (35 §
BS). För en- och tvåfamiljshus gäller vissa lättnader i byggnadslovsplikten

CU 1979/80:3

(54 § 2 mom. (orsta och andra styckena BS). Motivet till detta är att den som
bygger ett hus uteslutande för eget bruk inte bör vara bunden av alltför
stränga krav på byggnadens inre utformning.

Byggnadslovsprövningen är en bedömning i förväg av att den planerade
åtgärden inte strider mot vissa i 56 § 1 mom. BS angivna författningar eller
mot föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa författningar. Det
innebär att hänsyn måste tas till vitt skilda intressen vid byggnadslovsprövningen.
Här kan nämnas att vid prövningen skall beaktas markhushållning,
energihushållning, god miljö, arbetarskydd, brandskydd, sundhet, estetisk
utformning samt säkerhet ur byggnadsteknisk synpunkt. Ytterligare ett
viktigt inslag är att den planerade åtgärden måste vägas också mot grannars
intressen. I många fall är naturligtvis endast något eller några av dessa
intressen aktuella.

För att mark skall få användas för bebyggelse förutsätts att den prövas
lämpad för ändamålet. Sådan prövning sker vid planläggning enligt byggnadslagen
(BL). Beträffande annan bebyggelse än tätbebyggelse och beträffande
tätbebyggelse av mindre omfattning kan dock prövningen ske i
samband med prövning av ansökan om byggnadslov (5 § BL).

Enligt 55 § 1 mom. BS skall ansökan om byggnadslov göras
skriftligt hos byggnadsnämnden. En ansökan som avser uppförande av en ny
byggnad eller tillbyggnad av en befintlig byggnad skall åtföljas av en
situationsplan över tomten samt ritningar rörande byggnadsarbetet med
erforderlig beskrivning. Vid ansökan om lov för någon annan åtgärd skall
fogas erforderliga ritningar och beskrivningar. Om ytterligare utredning
behövs kan byggnadsnämnden förelägga sökanden att ge in denna inom viss
tid (55 § 2 morn.). Byggnadsnämnden kan medge befrielse från skyldigheten
att lämna in ritningar, om ansökan avser ett arbete av mindre omfattning.
Nämnden kan också medge att ritningar och beskrivningar lämnas in allteftersom
arbetet fortskrider (55 § 3 mom. första stycket). Utöver vad nu har
angetts gäller för särskilda fall ytterligare krav på ansökningshandlingar.

När byggnadsnämnden prövar en ansökan om byggnadslov skall nämnden,
som redan har nämnts, se till att den ansökta åtgärden inte strider mot
vissa i 56 § 1 mom. första stycket BS uppräknade författningar m. m. Kräver
åtgärden tillstånd också av någon annan myndighet, skall nämnden hänvisa
den byggande att söka sådant tillstånd (57 § BS).

Regler finns också om innehållet i beslut i byggnadslovsärenden och om
underrättelser till sakägare (58 § BS). Byggnadsnämndens beslut skall
meddelas sökanden skriftligt. I sådant beslut skall också bl. a. meddelas
erforderliga föreskrifter rörande arbetets utförande. Om byggnadslov beviljas
skall genom nämndens försorg underrättelser om beslutet delges sakägare,
som nämnden har hört i ärendet.

1* Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 3

CU 1979/80:3

Förslagen i propositionen

I propositionen föreslås vissa begränsningar av byggnadslovsplikten.
Byggnadslov skall inte krävas för följande åtgärder beträffande
bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter:

1. Omfärgning av byggnadens fasad, om åtgärden inte medför att
byggnadens karaktär väsentligt ändras.

2. Anordnande av en skyddad uteplats med hjälp av en mur eller ett plank
som uppförs i anslutning till bostadsbyggnaden och placeras minst 4,5 meter
från tomtgränsen. Muren eller planket får dock inte vara högre än 1,80 meter
och inte sträcka sig mer än 3 meter ut från byggnaden.

3. Anordnande av ett skärmtak i anslutning till bostadsbyggnaden över en
sådan uteplats som anges i punkt 2, över en altan, balkong eller entré.
Skärmtaket får dock inte vara större än 12 kvadratmeter och inte heller
sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

4. Uppförande av högst två uthus eller andra liknande fristående byggnader,
som inte är avsedda som bostad, i omedelbar närhet av bostadsbyggnaden.
Dessa får dock uppföras endast under förutsättning att den sammanlagda
byggnadsarean inte är större än 10 kvadratmeter, att taknockshöjden
inte överstiger 3 meter samt att byggnaderna placeras minst 4,5 meter från
tomtgränsen eller på det avstånd från denna som kan vara föreskrivet i
fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser.

Beträffande ansökan om byggnadslov föreslås i propositionen att
ansökan skall få göras muntligt när det är fråga om enklare åtgärder som inte
kräver några ritningar i egentlig mening. Enligt bostadsministern är det inte
möjligt att i BS närmare precisera dessa enklare åtgärder. I stället bör det
ankomma på byggnadsnämnden att närmare ange när muntlig ansökan kan
användas. Den enskilde får-enligt bostadsministern - inte någon ovillkorlig
rätt att göra sin ansökan muntligt.

Till nybyggnad hänförs enligt 75 § första stycket BS bl. a. uppförande av
helt ny byggnad, till- eller påbyggnad av förut befintlig byggnad, ombyggnad
eller annan ändring med avseende på byggnads yttre eller inre utförande om
ombyggnaden är så genomgripande att den kan jämföras med nybyggnad.
Förbud mot nybyggnad i strid mot plan gäller bl. a. inom områden med
fastställd stadsplan eller byggnadsplan.

För att underlätta för fastighetsägare att få till stånd godtagbar
energihushållning föreslås i propositionen att BS (75 § andra stycket)
ändras. Ändringen innebär att som nybyggnad inte skall anses anordnande av
tillfredsställande energihushållning i befintlig byggnad som måste antas stå
kvar under längre tid även om åtgärderna inte vidtas.

I propositionen föreslås att de regler om typgodkännande av
konstruktioner eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar
som finns i statens planverks instruktion tas in i BS samt att BS kompletteras

CU 1979/80:3

med bestämmelse som anger hur byggnadsnämnd skall förfara vid granskning
av typgodkänd produkt eller konstruktion.

Förslag till ny byggnadslagstiftning m. m.

Den s. k. PBL-utredningen avgav i september 1979 betänkandet Markanvändning
och byggande - Ny plan- och bygglag (SOU 1979:65 och 66).
Betänkandet remissbehandlas f. n. Remisstiden utgår den 2 juni 1980.
Förslagen i betänkandet (13 kap.) beträffande bygglovprövningens
omfattning och utformning som av utredningen anges utgå från
förslagen i propositionen innebär sammanfattningsvis följande.

Bygglov föreslås krävas för uppförande av ny byggnad, för tillbyggnad av
befintlig byggnad, för ändring av byggnads bärande delar eller av dess
uppvärmnings- eller ventilationsanordningar, för inrättande och väsentlig
ändring av ledningar för vatten och avlopp i byggnad och inom tomt i vissa
fall, för invändig ändring av byggnad om dess planlösning påverkas avsevärt.
Vidare krävs bygglov om byggnad tas i anspråk eller inreds för väsentligt
annat ändamål än det den förut har använts till.

Om inte kommun beslutar annat krävs dock inte bygglov för byggnad vars
yta efter vidtagen åtgärd inte är större än 10 kvadratmeter och vars
taknockshöjd inte överstiger 3 meter. Bygglov krävs inte heller för ekonomibyggnader
för jordbruk, skogsbruk eller någon därmed jämförlig näring.
Bygglov krävs dock om byggnad kommer att ligga närmare fastighetsgränsen
än 4,5 meter eller inom strandskyddsområde.

Kommun kan i detaljplan eller markförordnande föreskriva skyldighet att
söka bygglov bl. a. för uppförande av helt ny byggnad som enligt föregående
stycke inte kräver bygglov samt för omfargning av byggnad eller utbyte av
fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för andra åtgärder som
avsevärt påverkar byggnads yttre. Vidare kan kommun föreskriva skyldighet
att söka bygglov för underhållsåtgärd beträffande byggnad som är av större
värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt
eller som ingår i bebyggelseområde av denna karaktär.

Ansökan om bygglov skall enligt utredningen göras muntligt eller
skriftligt hos byggnadsnämnden. Utredningen anser det knappast möjligt att
uttömmande reglera i vilka fall en ansökan skall eller bör vara skriftlig eller
muntlig.

Svenska föreningen för byggnadsvård har för kännedom meddelat utskottet
att föreningen vid sitt årsmöte den 21 april beslutat uttala att byggnaders yttre
är av så väsentlig betydelse för bebyggelsemiljö och stadsbild att det är
nödvändigt att byggnadsstadgan även i fortsättningen stipulerar byggnadslovsskyldighet
för byte av fasadmaterial och omfargning av fasad.

CU 1979/80:3

Utskottet

Förenkling av bestämmelserna om byggnadslov m. m.

Dåvarande bostadsministern tillkallade under våren 1978 en arbetsgrupp
med uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag till förenklingar av bestämmelserna
om byggnadslov. Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1978
promemorian Förenklad byggnadslovsprövning. Promemorian som har
remissbehandlats redovisas i den i detta betänkande behandlade propositionen
1978/79:111, bilaga 12 (bostadsdepartementet).

Förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) (BS) samt förslag
till lag om ändring i lagen (1976:666)om påföljderoch ingripanden vid olovligt
byggande m. m. läggs fram i propositionen. Förslagen innebär i denna del
sammanfattningsvis följande. I avsikt att begränsa omfattningen av byggnadslovsplikten
föreslås att byggnadslov inte längre skall krävas för vissa
åtgärder beträffande bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter.
Sålunda föreslås att byggnadslov inte längre skall behövas för att färga om
byggnads fasad om åtgärden inte medför att byggnadens kraktär väsentligt
förändras eller för att anordna skyddad uteplats med hjälp av mur eller plank
under vissa förutsättningar eller för att bygga ett skärmtak t. ex. över entré.
Vidare föreslås att högst två mindre s. k. komplementbyggnader skall få
uppföras utan byggnadslov, att som nybyggnad inte skall anses anordnande
av tillfredsställande energihushållning i vissa fall samt att vissa regler om
typgodkännande tas in i BS. Slutligen föreslås att ansökan om byggnadslov
beträffande enklare åtgärder skall få göras muntligt.

I motionen 1978/79:2492 (s) yrkas att riksdagen avslår de i propositionens
bilaga 12 framlagda lagförslagen utom såvitt avser förslag om att som
nybyggnad i vissa fall inte skall anses anordnande av tillfredsställande
energihushållning. Motionärerna anser bl. a. att det kan ifrågasättas om inte
förslagen i propositionen kommerattge upphov till ny byråkrati och att starka
skäl finns att avvakta utfallet av bygglagarbetet.

I propositionen uppges (bil. 12 s. 3) att byggnadslagstiftningen uppfattas
som krånglig och att det är nödvändigt att vidta åtgärder i syfte att
åstadkomma förenklingar. Eftersom en ny byggnadslagstiftning inte kommer
att kunna träda i kraft förrän några år in på 1980-talet anser bostadsministern
att förenklingar nu måste göras inom ramen för gällande byggnadslagstiftning.
Sedan propositionen förelädes riksdagen har den s. k. PBLutredningen
i september 1979 presenterat förslag till ny plan-och bygglag-en
lagstiftning som av utredningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Förslagen i PBL-utredningen beträffande byggnadslovsprövningens
omfattning och utformning anges av utredningen utgå från förslagen i
propositionen. PBL-utredningens förslag i dessa delar har sammanfattats
ovan (s. 5).

Enligt utskottets mening är det av största vikt att åtgärder vidtas i avsikt att
förenkla byggnadslagstiftningen såvitt avser både bestämmelserna om

CU 1979/80:3

byggnadslov och förfarandereglema. Tillräckliga skäl saknas sålunda att i
avvaktan på att en ny plan- och bygglag skall träda i kraft avstå från de
förenklingar som kan ske inom ramen för gällande byggnadslagstiftning och
som kommer att minska en del av den inte önskvärda byråkratin i
sammanhanget. Redan på denna grund anser utskottet att tillräckliga skäl
saknas att tillstyrka avslagsyrkandet i motionen 1978/79:2492 (s). De i
propositionen framlagda lagförslagen torde tämligen väl kunna överföras till
en ny byggnadslagstiftning.

Som ovan nämnts föreslås i propositionen beträffande bostadsbyggnad
med högst två bostadslägenheter att omfärgning av byggnads fasad skall få
ske utan krav på byggnadslov om åtgärden inte medför att byggnadens
karaktär väsentligt förändras. Den förhandskontroll som f. n. gäller inom
stadsplanelagt område har till syfte att tillgodose estetiska krav.

Utskottet, som enligt vad som ovan framgått inte har någon erinran mot
förslaget i denna del, vill dock stryka under vikten av att berörda myndigheter
noga följer utfallet av den nya regeln. Speciellt viktigt är det naturligtvis att de
miljökrav som har ställts upp för område med särskilda skyddsvärden kan
beaktas. I likhet med bostadsministern anser utskottet att den enskilde
fastighetsägaren ofta är medveten om sådana speciella miljökrav och att
denne iakttar de krav som kan gälla.

I 38 § BS föreskrivs att en byggnads yttre skall ges sådan utformning och
färg som stads- eller landskapsbilden fordrar och som är lämplig såväl för
byggnaden i och för sig som för en god helhetsverkan. Byggnad av större
värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt får inte
förvanskas vare sig genom arbeten på själva byggnaden eller genom
bebyggelse i grannskapet. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom bostadsdepartementet
ett arbete i syfte att närmare klarlägga behovet av ändring av 38 §
BS. En sådan ändring skulle göras i avsikt att stärka kommunernas möjlighet
att slå vakt om bebyggelsemiljöer som är av särskilt värde.

I propositionen föreslås -som framgått ovan -att ansökan om byggnadslov
beträffande enklare åtgärder skall få göras muntligt. I motionen 1978/79:2493
(c) hemställs om ändring av BS så att det skall bli möjligt att ersätta
byggnadslovsprövningen med ett anmälningsförfarande. Därmed för motionären
vidare ett särskilt yttrande som en ledamot i den ovannämnda
arbetsgruppen avgivit.

Ett anmälningsförfarande skulle skapa nya administrativa rutiner hos
byggnadsnämnderna. Sakprövningen som sådan skulle inte heller nämnvärt
skilja sig från byggnadslovshanteringen. Utskottet finnér att förslaget inte har
sådana fördelar att det bör genomföras. I likhet med bostadsministern anser
utskottet att följderna av ett anmälningsförfarande inte kan överblickas med
tillräcklig säkerhet. Motionen 1978/79:2493 (c) avstyrks med hänvisning till
det anförda.

I motionen 1978/79:2462 (m) yrkandet 1 hemställs - med hänvisning till
motiveringen i motionen 1978/79:2458 - att riksdagen hos regeringen

1** Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 3

CU 1979/80:3

anhåller om förslag rörande vidare åtgärder i fråga om regleringen av
byggnadslov. Motionärerna anser att minskade materiella krav från det
allmännas sida beträffande utförande av olika byggnadsåtgärder bör läggas
fram. I princip bör stat och kommun inte ställa speciella krav på till- eller
ombyggnader av fritidshus och en- och tvåfamiljsvillor då åtgärderna inte
förändrar fastighetens användningssätt. Vidare bör utformningen av möjligheten
för grannar att få inflytande över av fastighetsägaren tilltänkta åtgärder
utredas. Vad i motionen anförs om vidare åtgärder i fråga om regleringen av
byggnadslov bör riksdagen enligt motionärerna som sin mening ge regeringen
till känna.

Utöver vad som ovan anförts om byggnadslovspliktens utformning och
omfattning kan nämnas att PBL-utredningen föreslagit regler som lämnar
sakägare - till vilka föreslås hänföras bl. a. även hyresgäster - tillfälle att yttra
sig över ansökan om byggnadslov. Någon sådan möjlighet föreligger inte i
dag. De frågor som tas upp i motionen kommer att övervägas i arbetet med att
utforma en ny byggnadslagstiftning. Ett riksdagens tillkännagivande enligt
förslaget i motionen tjänar därför inget reellt syfte.

I motionen 1978/79:2467 (vpk) yrkandet 1 c föreslås riksdagen ge
regeringen till känna att ett förslag till ny byggnadslagstiftning bör utarbetas
bl. a. med utgångspunkt i att de boende eller eljest berörda boendeintressen
skall ha ett avgörande inflytande över utformningen av bostäderna och
närmiljön.

Även dessa frågor kommer att behandlas i det nu pågående arbetet med en
ny byggnadslagstiftning. I PBL-utredningen föreslås (SOU 1979:66 s.
407-416) olika reformer ägnade att stärka medborgarinflytandet. Sålunda ges
varje kommunmedlem enligt förslaget möjlighet till inflytande över kommunens
planering. Hyresgäster ges som ovan nämnts ställning som sakägare
och får rätt att yttra sig i det samrådsskede som föreslås vid arbetet med en ny
plan.

Även motionen 1978/79:2467 (vpk) yrkandet 1 c avstyrks med hänsyn till
att frågorna kommer att övervägas i arbetet med en ny byggnadslagstiftning.

I motionen 1978/79:1669 (m) yrkandet 5 hemställs - med hänvisning till
motionen 1978/79:1108 -att riksdagen anhåller om förslag till förenklingar av
gällande föreskrifter för byggande. Motionärerna anför bl. a. att statens
planverk bör utarbeta en serviceskrift åt den byggande allmänheten samt att
Svensk byggnorm (SBN) bör omarbetas och förenklas.

Statens planverk har utarbetat olika skrifter som kortfattat och översiktligt
informerar bl. a. om byggnadslagstiftningen. Sålunda kan nämnas att verket
under det senaste året utgivit informationsmaterial om byggnadslovsprövningens
omfattning och utformning, om nybyggnadsbestämmelser för
bostaden och grannskapet samt om vilka regler som gäller för markens
användning ur skilda aspekter. Vidare har verket i samverkan med bostads -

CU 1979/80:3

departementet nyligen utarbetat en informationsskrift om den fysiska
riksplaneringen.

Vad beträffar förslaget i motionen om omarbetning av SBN vill utskottet
upplysa om att en granskning av SBN ägt rum under 1979. Resultatet av
granskningen som utförts av s. k. kritikergrupper som bestått av representanter
för olika branschorganisationer kommer att ges ut omkring årsskiftet i
en rapport tillsammans med planverkets kommentarer.

Liksom motionärerna anser utskottet det viktigt att myndigheterna lämnar
service åt allmänheten och att lättillgänglig information ges om gällande
bestämmelser om byggande och planering. Enligt utskottets mening är det
kanske inte i första hand bristen på information som medför svårigheter att få
kunskap om gällande regler. Däremot kan det vara svårt för ansvariga
centrala och lokala organ att sprida kännedom om befintlig information.
Utskottet förutsätter emellertid att myndigheterna kontinuerligt på olika sätt
söker sprida kunskap härom.

Eftersom ett arbete för att förenkla och förtydliga gällande regler pågått och
pågår bl. a. vad beträffar SBN finner utskottet det inte erforderligt att hos
regeringen anhålla om förslag enligt motionen 1978/79:1669 (m) yrkandet 5.
Syftet med motionen får anses i inte ringa grad tillgodosett genom gjorda
inforamtionsinsatser.

Övriga frågor

En utredning angående förenklingar av bostadslångivningen föreslås i
motionen 1978/79:2462 (m) yrkandet 4. Motionärerna anser att grunderna för
den statliga bostadslångivningen och bestämningen av lånebeloppen avsevärt
kan förenklas och att nuvarande schablonbelopp som i detalj styr
byggandet bör ersättas av ett generellt verkande system med grundbelopp per
hus eller lägenhet. Genom de föreslagna förändringarna anges praktiskt taget
all styrning av byggandet via lånebestämmelserna försvinna.

I avsikt att förenkla låneansökningarna vid styckebyggda småhus tillämpas
sedan någon tid en förenklad låneberäkningsmetod - en metod som bl. a.
innebär att antalet s. k. delbelopp minskats. Vidare bör erinras om att i
Bostadsstyrelsens förenklingsutredning (BFU) prövats olika förslag till
förenkling av låneförfattningarna. Vissa förslag till förenklingar har av
bostadsstyrelsen tagits upp i anslagsframställning för budgetåret 1980/81.
Denna behandlas f. n. i regeringens kansli.

De i motionen framförda förslagen om förenkling av bostadslångivningen
är i hög grad genomförda vad beträffar styckebyggda småhus. Vissa övriga
förenklingsförslag har av bostadsstyrelsen aktualiserats i BFU och i den
anslagsframställning som nu behandlas. Vidare bör erinras om att bostadsstyrelsen
tillsatt en arbetsgrupp som har i uppdrag att belysa förutsättningarna
för en decentralisering till kommunerna i alla låne- och bidragsärenden
som länsbostadsnämnderna nu har beslutanderätten i.

CU 1979/80:3

Eftersom utredningar i skilda sammanhang pågår för att förenkla bostadslångivningen
anser utskottet tillräckliga skäl saknas att tillstyrka motionen
1978/79:2462 (m) yrkandet 4.

Yrkandena 1 a, b och d i motionen 1978/79:2467 (vpk) innebär att
regeringen skall ges till känna att all mark som avses för samhällsbyggande
skall föras över i kommunal ägo, att enskilda hyreshus successivt bör föras
över i kommunal ägo samt att riksdagen bör föreläggas förslag som öppnar
möjligheter för de boendes faktiska inflytande över förvaltningen av
hyreshus.

Samtliga dessa tre motionsyrkanden behandlades av utskottet under våren
1979 och avstyrktes (CU 1978/79:26 s. 24, 27-28). Utskottet finner inte
anledning ändra tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks
med hänvisning härtill.

Utskottet har inte funnit anledning att uttala sig över vad i propositionen
anförts om förenklingar som redan genomförts eller som övervägs samt om
visst utredningsarbete.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1978/79:2492 antar vid propositionen och som
bilaga 1 härtill fogade förslag till

a. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),

b. lag om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande m. m.,

2. beträffande anmälningsförfarande

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2493,

3. beträffande ytterligare åtgärder rörande regleringen av byggnadslov att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2462 yrkandet 1,

4. beträffande utgångspunkter för förslag till ny bygglag

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2467 yrkandet 1 c,

5. beträffande förslag till vissa förenklingar av byggnadsföreskrifter
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1669 yrkandet 5,

6. beträffande förenklingar av bostadslängivningen

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2462 yrkandet 4,

CU 1979/80:3

7. beträffande mark för samhällsbyggande m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2467 yrkandena 1 a, 1 b
och 1 d.

Stockholm den 25 oktober 1979

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar
Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Elvy Olsson (c), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Jan
Eric Virgin (m), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och Kerstin Ekman
(fp).

Reservation

Förenklingar i byggnadslagstiftningen m. m.

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 propositionen”
och på s. 7 slutar ”särskilt värde” bort lyda:

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att förslag till förenklingar
kontinuerligt prövas inom skilda samhällssektorer. Denna uppfattning torde
vara obestridd. Starka skäl talar emellertid emot att nu genomföra de förslag
som bostadsministern presenterar. Som framgått ovan (s. 5) har PBLutredningen
i september 1979 - dvs. ca sex månader efter det att propositionen
förelädes riksdagen - lagt fram förslag om en ny plan- och bygglag. Även
om förslagen i PBL-utredningen såvitt avser bygglovsprövningens omfattning
och utformning samt såvitt avser förfarandereglerna hos byggnadsnämnd
enligt utredningens uppfattning utgår från förslagen i propositionen
bör noteras följande skillnader mellan utredningsförslaget och förslaget i
propositionen. Enligt propositionens förslag gäller lättnaderna i byggnadslovsprövningen
i huvudsak en- och tvåfamiljshus, medan i PBL-utredningen
någon sådan begränsning inte görs. PBL-förslaget innebär att bygglovspliktens
omfattning kan utformas olika i skilda delar av en kommun och att
kommun kan föreskriva bygglov så att byggnad som har särskilda skyddsvärden
verkligen kan skyddas. Stora skillnader mellan PBL-förslaget och
propositionen föreligger alltså. Därutöver bör följande anföras.

Den ovannämnda arbetsgruppen (s. 6) arbetade under stor brådska och
flera av gruppens förslag har måst förkastas. Även de förslag som förs vidare i

CU 1979/80:3

propositionen måste emellertid starkt ifrågasättas. Beträffande muntlig
ansökan om byggnadslov anförs i propositionen att det är oklart när
sådan skall förekomma. Bostadsministern anser det heller inte möjligt att i BS
närmare ange när ett sådant förfarande kan användas utan anser att det bör
ankomma på byggnadsnämnden att närmare ange när muntlig ansökan kan
användas. Även om utskottet anser att byggnadsnämnden kan klara denna
sin nya uppgift hade det varit lämpligt att till ledning för nämndernas
agerande motivledes i propositionen ange när muntlig ansökan bör kunna
accepteras. En fråga som i detta sammanhang är aktuell är hur berörda
sakägare skall få möjlighet att komma till tals. Förslaget om muntlig ansökan
väcktes under remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag. Det har
sålunda inte kunnat övervägas i vanlig ordning, och konsekvenserna av det
har kanppast alls belysts i propositionen.

Beträffande de föreslagna lättnaderna i byggnadslovspliktens omfattning
för en- och tvåfamiljshus vill utskottet bl. a. beröra förslaget om att
omfärgning av byggnads fasad skall få ske utan krav på byggnadslov
om inte byggnadens karaktär väsentligt ändras. Under den tid propositionen
funnits tillgänglig har denna fråga väckt stor uppmärksamhet. Bl. a.
har förslaget kritiserats därför att i propositionen inte närmare reglerats hur
områden med speciella skyddsvärden och miljökrav skall värnas. Vid
remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag har frågan om att från
byggnadslov undanta vissa ändringar av byggnads yttre mött starka invändningar
inte minst från de myndigheter som har att beakta de speciella
kulturhistoriska värdena i bebyggelsemiljön. Bl. a. anförs av en länsstyrelse
att förslaget innebär att nuvarande möjligheter att styra bebyggelsens yttre
utformning allvarligt försvagas trots att en styrning är motiverad från
stadsbilds- eller landskapsbildssynpunkt. Denna uppfattning delas av riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer, planverket, bostadsstyrelsen,
statens institut för byggnadsforskning, fem av de nio länsstyrelser som
yttrat sig över gruppens förslag, samt tre kommuner. Även bostadsministern
synes hysa tvekan inför förslaget och anförbl. a. att det är tveksamt vilka krav
som med stöd av 38 § BS kan ställas beträffande en byggnads yttre så att
denna ges en utformning som är lämplig såväl för byggnaden som för en god
helhetsverkan. Bostadsministern anför att behovet av en ändring i 38 § BS bör
övervägas i det arbete som pågår inom bostadsdepartementet beträffande en
analys av frågor som rör förnyelseverksamheten inom befintliga bebyggelsemiljöer.
Sedermera har en utredning om förnyelseverksamheten tillkallats.
Av utredningens direktiv framgår inte om den fått i uppgift att behandla
frågan om behovet av ändring av 38 § BS.

I propositionen föreslås även att mindre komplementbyggnader
skall få uppföras, utan krav på byggnadslov, i omedelbar närhet av
bostadsbyggnad. Detta förslag har från vissa utgångspunkter kritiserats bl. a.
av planverket. För att undvika problem med dessa komplementbyggnaders
placering på tomten har det varit nödvändigt att föreskriva att de skall läggas

CU 1979/80:3

på ett visst minsta avstånd från tomtgränsen eller på ett avstånd som kan vara
föreskrivet i plan. Den byggande förutsätts därvid ta kontakt med byggnadsnämnden
för att klara ut vad som gäller i just hans fall om han är obekant med
planbestämmelserna. Han förutsätts även ta reda på eller känna till om
särskilda förordnanden enligt byggnadslagen (1947:385) eller naturvårdslagen
(1964:822) behövs samt om tillstånd kan fordras på grund av strandskyddsbestämmelser.
Vidare föreslås i lagstiftningen att komplementbyggnaderna
skall placeras ”i omedelbar närhet av bostadsbyggnaden”. Bostadsministern
försöker inte förklara innebörden av detta uttryck utan anför i specialmotiveringen
endast att en bastubyggnad eller sjöbod som uppförts vid strand inte
kan hänföras under bestämmelsen med mindre bostadsbyggnaden på
fastigheten finns helt nära stranden. Utöver att tolkningssvårigheter av
begreppet föreligger innebär regeln att en fastighetsägare som av t. ex.
miljöskäl valt att inte lägga sitt fritids- eller bostadshus vid strand, fastän detta
i det enskilda fallet varit möjligt, inte heller kan placera en komplementbyggnad
där, medan en fastighetsägare som redan har sitt bostadshus vid
strand även i vissa fall kommer att - utan byggnadslov - kunna placera t. ex.
sjöbod eller bastu i närhet av strand. Denna effekt av förslaget i propositionen
måste anses stötande. Såvitt utskottet kan bedöma innebär förslaget i
propositionen även i denna del ringa lättnader för den byggande, och
utskottet anser att regeln inte bidrar till att minska byråkratin och byggkrånglet.
Vid en byggnadslovsprövning enligt nuvarande ordning färdén byggande
kännedom om gällande särskilda förordnanden m. m.

Sammantaget har förslaget i propositionen så stora brister att det inte bör
genomföras. I likhet med flera remissinstanser finnér utskottet det lämpligt
att de förenklingsförslag i byggnadslagstiftningen som onekligen behövs
genomförs i samband med att en ny plan- och bygglag träder i kraft, dvs. i
mitten av 1980-talet. I detta sammanhang blir det möjligt att, på ett helt annat
sätt än som nu är fallet, bättre samordna byggnadslovsprövningens omfattning
och utformning samt förfarandet hos byggnadsnämnd med bygglagstiftningen
i övrigt. Många remissinstanser erinrar dessutom om att byggnadsnämndernas
resurser måste öka om byggnadslovsplikten begränsas.
Bl. a. kan omfattande informationsinsatser betyda behov av ökade resurser.
Inte heller utskottet är främmande för att ökade krav kan komma att ställas på
byggnadsnämnderna. Det är inte troligt att förslaget i propositionen verkligen
ger upphov till mindre krångel och onödig byråkrati. Mycket tyder på
motsatsen. En del av de negativa sidor som förslaget för med sig har utskottet
kritiserat ovan.

Utskottet instämmer i allt väsentligt med vad i motionen 1978/79:2492 (s)
anförts om att lagförslagen bör avslås. I likhet med motionärerna finnér
utskottet dock att som nybyggnad i vissa fall inte skall anses anordnande av
tillfredsställande energihushållning. Dessutom bör regler om typgodkännande
förankras i byggnadslagstiftningen enligt vad som föreslås i propositionen.

CU 1979/80:3

Någon ändring i 7 § lagen (1976:666) om påföljder och ingripande vid olovligt
byggande m. m. behövs inte.

dels utskottets hemställan under 1 bort lyda:

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1978/79:2492

a. antar som bilaga 2 härtill fogat förslag till lag om ändring i
byggnadsstadgan (1959:612),

b. avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m.,

CU 1979/80:3

Bilaga 1

Regeringens och utskottets
1 Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrivs i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)'
dels att 54 § 2 mom.,55 § 1 och 3 mom.,56 § 1 mom. och 75 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i stadgan skall inforas ett nytt moment, 76 § 3 morn., av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 mom. Ulan hinder av vad i 1 mom.
är stadgat md utan byggnadslov inrättande
eller ändring ske av ledningar för
vattenförsörjning eller avlopp samt
därmed förbundna anordningar i bostadsbyggnad
med högst två lägenheter
eller i därtill hörande mindre
byggnad av annat slag, såvida byggnaden
eller byggnaderna skola vatu
anslutna till egen anläggning för
vattenförsörjning elter avlopp.

Utan hinder av 1 mom. må vidare
utan byggnadslov företagas annan
invändig ändring av bostadsbyggnad
som ej innehåller flera än två bostadslägenheter
eller av därtill hörande
uthus, såvida åtgärden icke består i
inredande av ytterligare bostadslägenhet
eller av lokal för handelsrörelse,
hantverk eller industri och ej
heller berör konstruktionen av byggnadens
bärande delar, eldstäder ellet
rökkanaler.

Föreslagen lydelse

2 mom. Bestämmelserna om byggnadslov
i 1 mom. gäller inte ifråga om
följande åtgärder beträffande en bostadsbyggnad
med högst två bostadslägenheter
eller en byggnad av annat
slag som hör till en sådan bostadsbyggnad: 1.

Inrättande eller ändring av en
ledning för vattenförsörjning eller
avlopp, om byggnaden skall vara
ansluten till en egen anläggning för
vattenförsörjning eller avlopp. Detsamma
gäller i fråga om anordningar
förbundna med en sådan ledning.

2. Annan invändig ändring under
förutsättning

att ändringen inte innebär att det
inreds någon ytterligare bostadslägenhet
eller någon lokal för handelsrörelse,
hantverk eller industri,

att ändringen inte berör konstruktionen
av byggnadens bärande delar,
eldstäder eller rökkanaler.

1 Stadgan omtryckt 1972:776.

2 Senaste lydelse 1973:1086.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

Stadgandena i 1 mom. äga
tillämpning i fråga om byggnad, som
tillhör kronan eller landsting.

Föreslagen lydelse

3. Om färgning av byggnadens fasad,
om åtgärden inte medför att
byggnadens karaktär väsentligt ändras.

4. Anordnande av en skyddad
uteplats med hjälp av en mur eller ett
plank som uppförs i anslutning till
bostadsbyggnaden och placeras minst

4.5 meter från tomtgränsen. Muren
eller planket får dock inte vara högre
än 1,80 meter och inte sträcka sig mer
än 3 meter ut från byggnaden.

5. Anordnande av ett skärmtak i
anslutning till bostadsbyggnaden över
en sådan uteplats som anges i punkt 4,
över en altan, balkong eller entré.
Skärmtaket får dock inte vara större
än 12 kvadratmeter och inte heller
sträcka sig närmare tomtgränsen än

4.5 meter.

6. Uppförande av högst två uthus
eller andra liknande fristående byggnader,
som inte är avsedda som
bostad, i omedelbar närhet av bostadsbyggnaden.
Dessa får dock uppföras
endast under förutsättning

att den sammanlagda byggnadsarean
inte är större än 10 kvadratmeter,

att taknockshöjden inte överstiger 3
meter,

att byggnaderna placeras minst 4,5
meter från tomtgränsen eller på det
avstånd från denna som kan vara
föreskrivet i fastställd generalplan,
stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller
inte i fråga om byggnader, som tillhör
staten eller en landstingskommun.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

I mom. Ansökan om byggnadslov
göres skriftligen hos byggnadsnämnden.
Bestämmelser om prövning av
fråga om byggnadslov utan ansökan
finnas i lagen (1976:666) om påföljder
och ingripanden vid olovligt byggande
m. m.

Vid ansökan om byggnadslov för
uppförande av nybyggnad eller tillbyggnad
av förut befintlig byggnad
skola fogas situationsplan över tomten,
utvisande befintliga byggnaders och
tillämnad byggnads läge, samt ritningar
rörande företaget med erforderlig
beskrivning. Avser ansökningen byggnad
som inrymmer bostadslägenhet,
skall situationsplanen dessutom visa
utrymmen för lek och utevistelse,
parkering samt tillfartsvägar för biltrafik.
Inom område, varest byggnadsnämnden
tillhandahåller nybyggnadska
rta, skall situationsplanen vara
grundad å sådan karta. Där ej
särskilda omständigheter föranleda
annat, skola situationsplan och ritningar
ingivas i tre exemplar.

Vid ansökan om byggnadslov för
annan åtgärd än nu sagts skola fogas
erforderliga ritningar och beskrivningar.

3 mom. Där sd finnes lämpligt äger
byggnadsnämnden medgiva att ritningar
och beskrivningar ingivas i
män av arbetets fortgång. Nämnden
md ock i fråga om arbete av mindre

Föreslagen lydelse

1 mom. Ansökan om byggnadslov
göres skriftligt hos byggnadnsämnden.
Beträffande enklare åtgärder får
ansökan göras muntligt. Bestämmelser
om prövning av fråga om byggnadslov
utan ansökan finns i lagen
(1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande
m. m.

Den som ansöker om byggnadslov
för uppförande av nybyggnad eller JÖr
tillbyggnad av en befintlig byggnad
skall ge in en situationsplan över
tomten, som visar både de befintliga
byggnadernas och den tillämnade
byggnadens täge, samt ritningar rörande
företaget med den beskrivning
som behövs. Om ansökningen avser en
byggnad som inrymmer en eller flera
bostadslägenheter, skall situationsplanen
dessutom visa utrymmen för lek
och utevistelse, för parkering samt för
tillfartsvägar för biltrafik. Inom ett
område, där byggnadsnämnden tillhandahåller
nybyggnadskartor, skall
situationsplanen vara grundad på en
sådan karta. Om det inte finns
särskilda skäl för något annat, skall
situationsplanen och ritningarna ges in
i tre exemplar.

Den som ansöker om byggnadslov
för någon annan åtgärd skall ge in de
ritningar och beskrivningar som
behövs.

3 mom. Byggnadsnämnden får
medge att ritningar och beskrivningar
ges in allteftersom arbetet fortgår.
Nämnden/or i fråga om arbeten
av mindre omfattning medge befriel -

7 Senaste lydelse 1976:668.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

omfattning medgiva befrielse från
skyldigheten att ingiva ritning.

Vid tillämpning av 29 tj forsta
stycket 1) äger byggnadsnämnden
vägra byggnadslov utan tillgång till
ritningar rörande företaget.

se från skyldigheten att ge in situaliansplan,
ritningar oell beskrivningar.

Vid tillämpning av 29 J första
stycket 1) får byggnadsnämnden
vägra byggnadslov utan tillgång till
ritningar rörande företaget.

1 mom. Vid prövning av ansökan
om byggnadslov skall byggnadsnämnden
tillse, att det tillämnade
företaget ej strider mot byggnadslagen
(1947:385), väglagen
(1971:948), lagen (1939:608) om enskilda
vägar, naturvårdslagen
(1964:822), miljöskyddslagen
(1969:387), arbetarskyddslagen
(1949:1), bostadssaneringslagen
(1973:531), lagen (1976:296)om kriskoppling
m. m., denna stadga eller
med stöd av nämnda författningar
meddelade föreskrifter. Ar tomtens
ägare enligt byggnadslagen skyldig
att gälda bidrag till kostnad för gata
eller att anordna utfartsväg eller
avlopp från tomten, md byggnadslov
för nybyggnad ej beviljas innan skyldigheten
fullgjorts eller nöjaktig
säkerhet ställts.

Byggnadslov för byggnadsföretag
som avses i 55 § 4 mom. får beviljas
endast om utlåtande föreligger från
yrkesinspektionen och av detta
framgår att skyddsombud, skyddskommitté
eller organisation som
företräder arbetstagarna fått tillfälle
att yttra sig över byggnadsföretaget.
Vad nu sagts gäller dock icke om det

1 mom. När byggnadsnämnden
prövar en ansökan om byggnadslov,
skall den se till, att det tillämnade
företaget inte strider mot byggnadslagen
(1947:385), väglagen
(1971:948), lagen (1939:608) om enskilda
vägar, naturvårdslagen
(1964:822), miljöskyddslagen
(1969:387), arbetsmiljölagen
(1977:1160), bostadssaneringslagen
(1973:531), lagen (1976:296) om kriskoppling
m. m., denna stadga eller
föreskrifter som har meddelats med
stöd av dessa författningar. Om
tomtens ägare enligt byggnadslagen
är skyldig att betala bidrag till kostnaden
för gata eller att anordna
utfartsväg eller avlopp från törnen,
får byggnadslov för nybyggnad inte
beviljas innan skyldigheten har
fullgjorts eller nöjaktig säkerhet har
ställts.

Byggnadslov för ett byggnadsföretag
som avses i 55 § 4 mom. får
beviljas endast om det föreligger ert
utlåtande från yrkesinspektionen
och det av detta framgår att ett
skyddsombud, en skyddskommitté
eller organisation som företräder
arbetstagarna har fått tillfälle att yttra
sig över byggnadsföretaget. Vad nu

4 Senaste lydelse 1977:339.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

ej är känt för vilket slag av verksamhet
arbetslokalen är avsedd.

Har i utlåtande från yrkesinspektionen
angivits att erforderlig prövning
ej kunnat ske i arbetarskyddshänseende,
skall i beslut ont byggnadslov
erinras om skyldigheten att
göra anmälan enligt 8 a § andra
stycket arbetarskyddslagen.

Inom område, som icke ingår i
stadplan eller byggnadsplan, må lov
ej givas till nybyggnad som skulle
innefatta tätbebyggelse. Vad nu sagts
gäller dock ej när fråga är om

1. nybyggnad för tillgodoseende av
jordbrukets, fiskets, skogsskötselns
eller därmed jämförligt behov eller

2. tätbebyggelse av mindre omfattning
som avses i 5 § andra stycket
byggnadslagen (1947:385).

f öreslagen lydelse

sagts gäller dock endast om det är
känt för vilket slag av verksamhet
arbetslokalen är avsedd.

Om det i ett utlåtande från yrkesinspektionen
har angivits att den prövning
i arbetarskyddshänseende som
behövs inte har kunnat göras, skall
beslutet om byggnadslov innehålla en
erinran om skyldigheten att göra
anmälan enligt 1 § andra stycket
arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Inom ett område, som inte ingår i
stadsplan eller byggnadsplan, får lov
inte ges till nybyggnad som skulle
innefatta tätbebyggelse. Detta gäller
dock inte när det är fråga om

1. nybyggnad för jordbrukets,
fiskets, skogsskötselns eller något
därmed jämförligt behov eller

2. tätbebyggelse av mindre omfattning
som avses i 5 § andra stycket
byggnadslagen (1947:385).

Vid prövningen av en ansökan om
byggnadslov skall en typgodkänd konstruktion
eller ett typgodkänt utförande
godtas i de avseenden och under
de förutsättningar som anges i beviset
om typgodkännande.

Till nybyggnad hänföres:

a) uppförande av helt ny byggnad; b)

till- eller påbyggnad av förut
befintlig byggnad;

c) ombyggnad eller annan ändring
med avseende å byggnads yttre
eller inre utförande av så genomgripande
beskaffenhet, att den kan

Till nybyggnad hänförs:

a) uppförande av en helt ny byggnad,

b) till- eller påbyggnad av en
befintlig byggnad,

c) ombyggnad eller någon annan
ändring av en byggnads yttre eller
inre utförande som är så genomgripande
att ändringen kan anses

5 Senaste lydelse 1977:1177.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

anses jämförlig med ombyggnad;

d) byggnads inredande helt eller
delvis till väsentligen annat ändamål
än det vartill byggnaden förut varit
använd;

e) sådan förändring av byggnad,
som medför att byggnaden kommer
att strida mot fastställd generalplan,
stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser;
sami

0 annan förändring av byggnad,
vilken i befintligt skick strider mot
plan eller bestämmelser som nyss
sagts, såvida ej fråga är om bostadsbyggnad
med högst två bostadslägenheter
eller därtill hörande uthus.

Vad ovan i denna paragraf stadgas
skall ej medföra att såsom nybyggnad
anses anordnande av godtagbar avfallshantering
eller av värmeledning
eller vattenklosett eller andra hygieniska
förbättringar i befintlig byggnad
som, även om sådan anordning ej
medgåves. måste antagas komma att
kvarstå under längre tid.

Föreslagen lydelse

jämförlig med ombyggnad,

d) inredande av en byggnad helt
eller delvis till väsentligen annat
ändamål än det vartill byggnaden
förut har varit använd,

e) sådan förändring av en byggnad,
som medför att byggnaden
kommer att strida mot fastställd
generalplan, stadsplan, byggnadsplan
eller utomplansbestämmelser,

0 någon annan förändring av en
byggnad som i befintligt skick strider
mot en sådan plan eller sådana
bestämmelser, om det inte är fråga
om en bostadsbyggnad med högst
två bostadslägenheter eller om ett
uthus sorn hör till en sådan byggnad.

Som nybyggnad skall emellertid
inte anses anordnande av godtagbar
avfallshantering, av tillfredsställande
energihushållning, eller av värmeledningar
eller vattenklosetter eller andra
hygieniska förbättringar i en befintlig
byggnad, som måste anias komma att
std kvar under längre tid även om
sådana anordningar inte skulle medges.

Som nybyggnad skall inte heller
anses sådana åtgärder som enligt 54 §
2 mom. första stycket 3 -6 får utföras
utan byggnadslov. I fråga om sådana
åtgärder skall bestämmelserna i 38 §,
39 § första stycket första punkten och
40-48 §§ tillämpas i skälig omfattning.

Ib §

3 mom. Starens planverk prövar
efter ansökan frågor om typgodkännande
av konstruktionen eller utfå -

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rander i övrigt av byggnader och andra
anordningar som avses i denna stadga.
Om en konstruktion eller ett utförande
har typgodkänts, skall planverket
utfärda bevis om detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 5

I fall som avses i 4 5 första stycket utgår förutom byggnadsavgift en
tilläggsavgift om åtgärden innebär att

1. helt ny byggnad uppföres,

. 2. befintlig byggnad till- eller påbygges,

3. byggnad inredes helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än det
till vilket byggnaden förut har varit använd,

4. byggnad eller del av byggnad tages i anspråk för väsentligen annat
ändamål än det till vilket byggnaden förut har varit använd eller som finnes
angivet på godkänd ritning eller

5. byggnad rives.

Tilläggsavgift utgår ej i fall som Tilläggsavgift utgår ej i fall som
avses i 5 §. Avgift utgår ej heller om avses i 5 §. Avgift utgår ej heller om

åtgärd som avses i första stycket 2-5 åtgärden omfattar utrymme som ej

omfattar utrymme som ej överstiger överstiger tio kvadratmeter.
tre kvadratmeter.

Tilläggsavgift ugår med belopp Tilläggsavgift utgår med belopp
som motsvarar 500 kronor för varje som motsvarar 500 kronor för varje

kvadratmeter våningsyta som åtgär- kvadratmeter bruttoarea som åtgärden
har omfattat. / fråga om åtgärd den har omfattat. När bruttoarean

som avses i första stycket 2-5 skall vid beräknas skall tio kvadratmeter räk beräkning

av våningsytan fråndragas nas av.

tre kvadratmeter.

Har föreläggande om rättelse enligt 15 5 meddelats eller har det utförda
rättats genom handräckning eller på annat sätt eller föreligger annars

CU 1979/80:3

särskilda skiil, får avgiften bestämmas lill lägre belopp än som följer av tredje
stycket eller helt efterges.

Denna lag träder i kraft den I januari 1980. De nya bestämmelserna
tillämpas även på överträdelse som har begåtts före ikraftträdandet.

CU 1979/80:3

Bilaga 2

Reservanters
Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom forskri vs i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)*

dels att 56 § 1 mom. och 75 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i stadgan skall införas ett nytt moment 76 § 3 mom. av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I morn. Vid prövning av ansökan
om byggnadslov skall byggnadsnämnden
tillse, att det tillämnade
företaget ej strider mot byggnadslagen
(1947:385), väglagen
(1971:948), lagen (1939:608) om enskilda
vägar, naturvårdslagen
(1964:822), miljöskyddslagen
(1969:387), arbetarskyddslagen
(1949:1), bostadssaneringslagen
(1973:531), lagen (1976:296) om kriskoppling
m. m., denna stadga eller
med stöd av nämnda författningar
meddelade föreskrifter. År tomtens
ägare enligt byggnadslagen skyldig
att gälda bidrag till kostnad för gata
eller att anordna utfartsväg eller
avlopp från tomten, må byggnadslov
för nybyggnad ej beviljas innan skyldigheten
fullgjorts eller nöjaktig
säkerhet ställts.

Byggnadslov för byggnadsföretag
som avses i 55 S 4 mom. får beviljas
endast om utlåtande föreligger från

Föreslagen lydelse
§2

Byggnadslov för ett byggnadsföretag
som avses i 55 S 4 mom. får
beviljas endast om det föreligger ett

1 Stadgan omtryckt 1972:776.

2 Senaste lydelse 1977:339.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

yrkesinspektionen och av detta
framgår att skyddsombud, skyddskommitté
eller organisation som
företräder arbetstagarna fått tillfälle
att yttra sig över byggnadsföretaget.
Vad nu sagts gäller dock icke om del
ej är känt för vilket slag av verksamhet
arbetslokalen är avsedd.

Har i ullålande från yrkesinspektionen
angivits alt erforderlig prövning
ej kunnat ske /' arbetarskyddshänseende,
skall i beslut om byggnadslov
erinras om skyldigheten att
göra anmälan enligt 8 a § andra
stycket arbetarskyddslagen.

Inom område, som icke ingår i
stadplan eller byggnadsplan, må lov
ej givas till nybyggnad som skulle
innefatta tätbebyggelse. Vad nu sagts
gäller dock ej när fråga är om

1. nybyggnad för tillgodoseende av
jordbrukets, fiskets, skogsskötselns
eller därmed jämförligt behov eller

2. tätbebyggelse av mindre omfattning
som avses i 5 § andra stycket
byggnadslagen (1947:385).

Föreslagen lydelse

utlåtande från yrkesinspektionen
och det av detta framgår att ett
skyddsombud, en skyddskommitté
eller organisation som företräder
arbetstagarna har fått tillfälle att yttra
sig över byggnadsföretaget. Vad nu
sagts gäller dock endast om det är
känt för vilket slag av verksamhet
arbetslokalen är avsedd.

Om det i ett utlåtande från yrkesinspektionen
har angivits att den prövning
i arbetarskyddshänseende som
behövs inte har kunnat göras, skall
beslutet om byggnadslov innehålla en
erinran om skyldigheten att göra
anmälan enligt I § andra stycket
arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

Inom ett område, som inte ingår i
stadsplan eller byggnadsplan, får lov
inte ges till nybyggnad som skulle
innefatta tätbebyggelse. Detta gäller
dock inte när det är fråga om

1. nybyggnad för jordbrukets,
fiskets, skogsskötselns eller något
därmed jämförligt behov eller

2. tätbebyggelse av mindre omfattning
som avses i 5 § andra stycket
byggnadslagen (1947:385).

75 S3

Till nybyggnad hänföres: Till nybyggnad hänförs:

a) uppförande av helt ny bygg- a) uppförande av en helt ny byggnad;
nåd.

-1 Senaste lydelse 1977:1177.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

b) till- eller påbyggnad av förm
befintlig byggnad;

c) ombyggnad eller annan ändring
med avseende å byggnads yttre
eller inre utförande av så genomgripande
beskaffenhet, att den kan
anses jämförlig med ombyggnad;

d) byggnads inredande helt eller
delvis till väsentligen annat ändamål
än det vartill byggnaden förut varit
använd;

e) sådan förändring av byggnad,
som medför att byggnaden kommer
att strida mot fastställd generalplan,
stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser;
samt

Vad ovan i denna paragraf stadgas
skall ej medföra att såsom nybyggnad
anses anordnande av godtagbar avfallshantering
eller av värmeledning
eller vattenklosett eller andra hygieniska
förbättringar i befintlig byggnad
sorn, även om sådan anordning ej
medgåves, måste antagas komma att
kvarstå under längre tid.

Föreslagen lydelse

b) till- eller påbyggnad av en
befintlig byggnad,

c) ombyggnad eller någon annan
ändring av en byggnads yttre eller
inre utförande som är så genomgripande
att ändringen kan anses
jämförlig med ombyggnad,

d) inredande av en byggnad helt
eller delvis till väsentligen annat
ändamål än det vartill byggnaden
förut har varit använd,

e) sådan förändring av en byggnad,
som medför att byggnaden
kommer att strida mot fastställd
generalplan, stadsplan, byggnadsplan
eller utomplansbestämmelser,

f) någon annan förändring av en
byggnad som i befintligt skick strider
mot en sådan plan eller sådana
bestämmelser, om det inte är fråga
om en bostadsbyggnad med högst
två bostadslägenheter eller om ett
uthus som hör till en sådan byggnad.

Som nybyggnad skall emellertid
inte anses anordnande av godtagbar
avfallshantering, av tillfredsställande
energihushållning, eller av värmeledningar
eller vattenklosetter eller andra
hygieniska förbättringar i en befintlig
byggnad, som måste antas komma att
stå kyar under längre tid även om
sådana anordningar inte skulle medges.

CU 1979/80:3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
76 §

3 mom. Statens planverk prövar
efter ansökan frågor om typgodkän -nande av konstruktionen eller utförandet
i övrigt av byggnader och andra
anordningar som avses i denna stadga.
Om en konstruktion eller ett utförande
har typgodkänts, skall planverket
utfärda bevis om detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.