CU 1979/80:27

Civilutskottets betänkande
1979/80:27

med anledning av proposition 1979/80:100 i vad avser anslag till
länsstyrelserna m. m. jämte motioner

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1979180:100 bilaga 18 (kommundepartementet)
under litt. B 1 - B 4 (s. 12-83) föreslagit riksdagen att under femtonde
huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisa

1. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 427 719 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 484 376 000
kr.,

3. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 384 895 000 kr.,

4. till Civilbefälhavarna ett förslagsanslag av 8 846 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1979180:

1493 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg (c) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare personal vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter,

1551 av Evert Svensson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar hos
regeringen begära att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län förstärks med tre handläggartjänster utöver vad regeringen
föreslagit,

1824 av Jan Fransson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
personalresurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter,

1834 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till vad som anförts i
motionerna 1979/80:1104 och 1979/80:1760, hemställs att riksdagen

1. beslutar att till Länsstyrelserna för budgetåret 1980/81 under femtonde
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 1 431 219 000 kr., en höjning som med 500 000 kr.
avser ökade insatser för branschvisa skattekontroller och med 3 000 000 kr.
avser tillsynen av miljöstörande verksamhet.

2. beslutar att till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1980/81
under femtonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 484 876 000 kr.,

3. beslutar att till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1980/81
under femtonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag

1 Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 27

CU 1979/80:27

med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 387 895 000 kr.,

1846 av Göthe Knutson (m) vari, med hänvisning till motiveringen i
motionen 1979/80:1840, hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget att använda systemet inom Malmöhus
län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje
ytterligare utbyggnad skall avvakta den våren 1979 aviserade utredningens
resultat,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om enklare datalösningar
baserade på mini- eller kontorsdatorer,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om en författningsreglering av de
i motionen omnämnda besluts-, urvals- och prioriteringsalgoritmerna i
datasystemet REX.

3 Yttrande m. m.

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1979/80:1834 (s). Skatteutskottets yttrande bifogas detta betänkande som
bilaga 1.

Dessutom framgår av bilaga 2 antal tjänster m. m. vid länsstyrelsernas
naturvårdsenheter och regionalekonomiska enheter.

I bilaga 3 lämnas uppgifter om i budgetpropositionen föreslagna personalförstärkningar
m. m. vid länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna.

4 Uppgifter i anslutning till motionerna

4.1 Handläggning av frågor vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar

Verksamheten vid landets länsstyrelser regleras av länsstyrelseinstruktionen
(1971:460, senast ändrad 1980:87). Av denna framgår bl. a. att det skall
finnas en länsstyrelse i varje län samt att länsstyrelsen skall svara för den
statliga förvaltningen i länet, i den mån ej särskild förvaltningsuppgift
ankommer på annan myndighet.

Landshövdingen är länsstyrelsens chef och ordförande i dess styrelse.
Styrelsen leder länsstyrelsens arbete. Antalet ledamöter i styrelsen regleras
genom särskild lagstiftning.

Länsstyrelsen är uppdelad i olika avdelningar, var och en med ett länsråd
som chef. Länsråden skall beträffande sina avdelningar se till att följdriktighet
och enhetlighet iakttas vid ärendenas behandling samt slutligt granska
koncepten till länsstyrelsens beslut i ärenden i vilkas handläggning de
deltagit.

Chef för enhet inom avdelning skall närmast under avdelningschefen svara
för att ärendena i behörig ordning bereds och företas till avgörande.

CU 1979/80:27

Inom planeringsavdelningen fördelas de olika ärendena enligt en av
regeringen fastställd diarieplan.

Länsstyrelsen fastställer, med visst undantag, arbetsordning och allmänna
bestämmelser för arbetet inom länsstyrelsen. Till ledning för utarbetandet av
arbetsordning finns en av regeringen fastställd normalarbetsordning. Regeringen
skall underrättas om antagande eller ändrande av arbetsordning.

Länsstyrelsen kan meddela särskilda föreskrifter om personalens tjänsteutövning.

När det gäller själva beslutsfattandet vid länsstyrelsen framgår av
instruktionen att länsstyrelsens styrelse avgör bl. a.

- viktigare fråga om samhällsplanering eller andra för länet betydelsefulla

åtgärder

- frågor av större ekonomisk betydelse

- andra frågor som landshövdingen hänskjuter till styrelsen.

Styrelsen är beslutsför när landshövdingen och minst sju andra ledamöter
är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta
förenar sig. Vid lika röstetal har landshövdingen utslagsröst. Vid mycket
brådskande ärenden kan landshövdingen fatta beslut ensam i närvaro av den
föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Sådant beslut skall anmälas för
styrelsen vid nästa sammanträde.

Ärende som ej skall avgöras av styrelsen avgörs av den tjänsteman vid
länsstyrelsen som anges i instruktionen, arbetsordning eller i särskilt beslut
av länsstyrelsen. Landshövdingen kan med ett par undantag alltid avgöra
sådant ärende. Även avdelningschef har motsvarande befogenhet beträffande
ärende som enligt arbetsordning eller särskilt beslut av länsstyrelsen skall
avgöras av tjänsteman på hans avdelning.

Ärende avgörs efter föredragning av tjänsteman som anges i arbetsordning.
Ärende som ej skall avgöras av styrelsen får i vissa fall avgöras utan
föredragning. Landshövdingen får överta beredning och föredragning av
ärende som skall avgöras av styrelsen.

Om någon som deltagit i den slutliga handläggningen av ärende eller
föredraganden har skiljaktig mening skall denna antecknas.

Slutligen framgår av instruktionen att föredraganden får själv eller genom
annan tjänsteman infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos
länsstyrelsen, om inte annat är föreskrivet.

4.2 Länsstyrelsernas naturvärdsenheter m. m.

Vid länsstyrelsernas naturvårdsenhet, som sorterar under planeringsavdelningen.
handläggs bl. a. vissa ärenden om allmän naturvård och
landskapsvård, om tillstånd, förordnanden och samråd enligt naturvårdslagen,
om åtgärder föranledda av tillsyn och vård enligt bl. a. naturvårdslagen.
Vidare handläggs vissa frågor om vattenvårdsplanering och om planer för
vattenförsörjning och avlopp samt frågor om tillstånd, anmälningar och

CU 1979/80:27

samråd enligt bl. a. miljöskyddslagen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor
och vattenlagen samt ärenden enligt förordningen om miljöfarligt avfall.

Den 1 juli 1979 fanns 358 tjänster inrättade vid naturvårdsenheterna.
Dessutom har länsstyrelserna möjlighet att anställa viss personal tillfälligt.
Om denna senare personal inräknas uppgick antalet personer vid naturvårdsenheterna
vid ingången av innevarande budgetår till drygt 500 personer.

Nuvarande miljöskyddslag (ML) trädde i kraft vid halvårsskiftet 1969.
Enligt bestämmelser i ML kan regeringen bl. a. föreskriva att vissa slag av
fabriker eller andra inrättningar inte får anläggas, att avloppsvatten av viss
mängd, art eller sammansättning inte får släppas ut samt att fast avfall m. m.
inte får läggas upp så att vattendrag kan förorenas utan att prövning skett
enligt bestämmelser i ML. I miljöskyddskungörelsen (MK) anges de fabriker
och andra inrättningar som inte får anläggas eller ändras och de slag av
avloppsvatten som inte får släppas ut utan föregående prövning (förprövningspliktiga
företag) enligt ML:s bestämmelser. Frågan om tillstånd enligt
ML prövas av koncessionsnämnden för miljöskydd.

Beträffande företag som är förprövningspliktiga finns möjlighet att i stället
för tillstånd ansöka om dispens. Dispens kan meddelas av naturvårdsverket
och i vissa fall av länsstyrelsen. Möjlighet finns dock för regeringen att
uppdra åt länsstyrelsen att meddela tillstånd enligt ML beträffande vissa slag
av ärenden. Denna möjlighet har ännu inte utnyttjats. Däremot prövar
länsstyrelsen fråga om dispens avseende bl. a. utsläpp av avloppsvatten i
vissa fall, upplag eller anläggning för avfall i vissa fall. Under perioden 1 juli
1973-30 juni 1977 avgjordes 1 781 dispensärenden hos länsstyrelserna.

Vissa typer av anläggningar m. m. kräver inte fullständig prövning enligt
ML. Sådana i MK (8 §) uppräknade anläggningar får dock inte anläggas eller
i princip ändras utan att anmälan gjorts till länsstyrelsen. Länsstyrelserna
avgjorde under perioden 1 juli 1971-30 juni 1977 10 318 anmälningsärenden.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd har på regeringens uppdrag gjort en
översyn av naturvårdsenheterna i samarbete med bl. a. naturvårdsverket.
Resultatet av översynen har i oktober 1979 redovisats till regeringen. I
budgetpropositionen (prop. 1979/80:100, bil. 18 s. 20-21) sammanfattas det
sålunda.

Nämnden framhåller att pågående och kommande förändringar av
naturvårdsenhetens uppgifter i det korta och långa perspektivet har bedömts
viktiga och getts ett relativt stort utrymme i utredningen. Miljövårdens
informationssystem, förestående ändringar i miljöskyddslagen, fullföljande
av den fysiska riksplaneringens första etapp är några av de åligganden som
kommer att få betydelse för naturvårdsenheternas resursbehov i en nära
framtid. Tillsynsuppgifter enligt lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga
varor, naturvårdskommitténs förslag om täktverksamheten och nya planeringsuppgifter
med anledning av den fysiska riksplaneringens andra etapp är
också uppgifter av betydelse för resurserna. Tänkbara möjligheter att nå
balans mellan åligganden och resurser har analyserats. Delegering till

CU 1979/80:27

kommun av uppgifter inom naturvårdssektorn och miljövårdssektorn
bedöms kunna komma att förbättra arbetssituationen. Andra möjligheter
har också diskuterats såsom begränsning och omfördelning av arbetsuppgifter,
förenklad delgivning, enklare utformning av beslut och större möjligheter
till vidareutbildning. De resursbehov som anses mest angelägna att
tillgodose redan till budgetåret 1980/81 är följande

1.	Fortsatt uppbyggnad av miljövårdens
	informationssystem	6 tjänster
2.	Prövnings- och tillsynsuppgifter enligt mil-
	jöskyddslagen	25 tjänster
3.	Säkerställande av riksobjekt	6 tjänster
4.	Vård och förvaltning av naturvårdsobjekt	10 tjänster
5.	Särskilda uppgifter i vissa län	3 tjänster
6.	Personal för kontorsarbete m. m.	12 tjänster
7.	Planerings- och utredningsmedel	5 milj. kr.

Civilutskottet behandlade år 1976 en motion (c) om förstärkningar av
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I motionen föreslogs länsstyrelserna
tillföras 3 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget anslag så att
länsstyrelserna gavs ökade möjligheter att tillse att reglerna i miljöskyddslagstiftningen
efterlevdes bättre. Utskottets majoritet (s.m.vpk), som liksom
motionärerna ansåg att naturvårdsenheterna har viktiga arbetsuppgifter,
avstyrkte emellertid motionen. Enligt majoritetens bedömning hade den
dittills successiva personella utbyggnaden av naturvårdsenheterna möjliggjort
för enheterna att tillfredsställande fullgöra sina arbetsuppgifter.
Reservanterna (c,fp) ansåg liksom motionärerna att ytterligare medel skulle
tillföras länsstyrelserna så att bättre möjligheter gavs för naturvårdsenheterna
att fullgöra sina uppgifter. Riksdagen följde utskottsmajoritetens
förslag.

Även år 1977 hade civilutskottet att behandla en motion (s) i vilken
föreslogs att anslaget till länsstyrelserna skulle räknas upp med 3 milj. kr.
utöver vad som i budgetpropositionen föreslagits. I motionen angavs
anslagsuppräkningen ge utrymme för 25 nya tjänster vid länsstyrelserna -tjänster som enligt motionärerna borde tillföras naturvårdsenheterna för
ökade kontrollmöjligheter beträffande den miljöstörande verksamheten
inom industrin. Utskottets majoritet (c,m,fp) ansåg att miljöskyddsutredningens
förslag om hur kontrollen av den miljöfarliga verksamheten skulle
organiseras borde avvaktas. Reservanter (s) ansåg att naturvårdsenheterna
borde tillföras tjänster i enlighet med motionsförslaget. Riksdagen följde
utskottet.

År 1978 behandlade utskottet en motion (s) med i huvudsak samma
yrkande beträffande personalresurser vid naturvårdsenheterna som i den
ovan nämnda (s)-motionen. Även vid behandlingen av denna motion
hänvisade utskottsmajoriteten (c.m.fp) till miljöskyddsutredningens arbete.
Riksdagen följde utskottet.

År 1979 tillstyrkte utskottsmajoriteten (c.m.fp) en motion (c) om att fyra

CU 1979/80:27

tjänster utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen skulle tillföras
naturvårdsenheterna. Även detta år avstyrkte utskottet bifall till en motion
(s) i vilken begärdes medel för att förstärka naturvårdsenheterna med
ytterligare 25 tjänster. Riksdagen följde utskottet.

Den i mars 1976 tillkallade utredningen med uppdrag att göra en översyn
av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen) avgav i december
1978 delbetänkandet Bättre miljöskydd I (SOU 1978:80). Utredningens
majoritet (ordf. samt c,m,fp) föreslog att hälsovårdsnämnderna görs till
lokala tillsynsmyndigheter enligt miljöskyddslagen. Länsstyrelserna föreslås
behålla vissa tillsynsuppgifter och ges utökade uppgifter i fråga om
förprövningen. Naturvårdsverkets roll som central myndighet på miljöskyddsområdet
föreslås stärkt i vissa avseenden. Personalförstärkningen på
länsstyrelsernas naturvårdsenheter har av utredningen beräknats till ca 25
nya tjänster. Reservanter (s) har bl. a. anfört att undersökningar borde
gjorts för att utröna huruvida hälsovårdsnämnderna skulle kunna vara
tillsynsmyndighet över hela fältet. Dessutom anfördes i betänkandet att ca 11
tjänster skulle kunna frigöras vid naturvårdsverket i och med att utredningen
föreslagit att verket inte längre skulle ha i uppgift att lämna dispens från
skyldigheten att söka tillstånd för ärenden om miljöfarliga verksamheter
enligt miljöskyddskungörelsen. En del av dessa tjänster beräknades dock
sättas in på att förstärka verkets insatser inom tillsynsområdet.

Betänkandet har remissbehandlats. En proposition om ändring i miljöskyddslagen
m. m. beräknas avlämnas till riksdagen under hösten 1980.

I budgetpropositionen anför kommunministern att han på grund av det
nuvarande budgetläget inte kan förorda någon utbyggnad av personalresurserna
vid naturvårdsenheterna.

4.3 Länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter m. m.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23) om
allmänna riktlinjer för regionalpolitiken m. m.

De regionalpolitiska mål som riksdagen ställt sig bakom är (AU s. 32-33)
kort sammanfattat att ge alla människor tillgång till arbete, service och en
god miljö oavsett var i landet de bor. Som medel i det regionalpolitiska
arbetet angavs i propositionen bl. a. länsplaneringen, ortsplanen och det
regionalpolitiska stödet.

Beträffande länsplaneringen angavs att denna borde bedrivas i stora drag
som hittills, dock borde planeringen starkare än tidigare inriktas på konkreta
åtgärder och samordnas med annan planering. Förstärkta resurser förutsattes
för att bl. a. genomföra länsplaneringen.

Med anledning av riksdagens beslut om regionalpolitiken m. m. har
regeringen bl. a. utfärdat förordning (1979:632) om regionalpolitisk! stöd,
förordning (1979:637) om länsplanering, förordning (1979:639) om skyldighet
för statlig myndighet att följa riktlinjerna för regionalpolitiken. Vidare

CU 1979/80:27

har i förordning (1979:234) om ändring i länsstyrelseinstruktionen (1971:460,
omtryckt 1976:892) föreskrivits skyldighet för länsstyrelsen att vid länsplaneringen
samverka med landstingskommun och länets kommuner, den
regionala utvecklingsfonden i länet, statliga myndigheter samt organisationer
som angivits i den ovan nämnda förordningen om länsplaneringen.
Landstinget och kommunfullmäktige i berörda kommuner bör även i övrigt
beredas tillfälle att avge yttrande i frågor som har regionalpolitisk
betydelse.

I förordningen (1979:637) om länsplanering anges bl. a. att länsstyrelsen i
varje län skall bedriva regional utvecklingsplanering (länsplanering), som
skall syfta till att förverkliga de allmänna regionalpolitiska mål i fråga om
arbete, service och miljö som riksdagen fastställer. Länsplaneringen skall
utgöra underlag för samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och annan
statlig verksamhet. Den skall bedrivas så att den kan utgöra en grund för
samordning mellan regionalpolitiska åtgärder och landstingskommunal och
kommunal verksamhet. Länsstyrelsen skall vid länsplaneringen bl. a.
samverka med landstingskommun och länets kommuner, länets regionala
utvecklingsfond, fackliga organisationer och näringslivsorganisationer i
länet.

Länsplaneringen skall utföras som fullständig länsplanering och som
uppföljning av fullständig länsplanering. Fullständig länsplanering skall i
regel genomföras vart femte år och utmynna i ett regionalpolitisk!
handlingsprogram för länet (länsprogram). Regeringen beslutar när fullständig
länsplanering skall företas och när länsprogrammet skall redovisas.
Uppföljningen av fullständig länsplanering skall ske fortlöpande och varje år
redovisas i en länsrapport. Länsplaneringen skall bygga på ett underlag
bestående av nulägesbeskrivningar, planer och prognoser avseende förhållanden
av betydelse för tillgången och efterfrågan på arbete och service. I
underlaget skall ingå material för bedömning av inom vilka områden
samordning kan ske eller konflikter kan uppstå mellan regionalpolitiska
intressen och kraven på hushållning med mark och vatten. Vid utarbetandet
av underlaget skall länsstyrelsen så långt möjligt utnyttja material hos andra
statliga myndigheter, landstingskommuner och länets kommuner. Varje år
skall prognoser göras för den närmast kommande femårsperioden. I
samband med fullständig länsplanering skall prognoser göras också på längre
sikt.

Länsprogrammet skall precisera de regionalpolitiska målen för länet och
innehålla förslag till planeringstal och ortsplan, som avses i förordningen
(1979:639) om skyldighet för statlig myndighet att följa riktlinjerna för
regionalpolitiken, innehålla förslag till avgränsning av stödområden enligt
förordningen (1979:632) om regionalpolitisk! stöd, ange regionalpolitiska
riktlinjer för planeringen av statlig verksamhet i länet och ange riktlinjerna
för den regionalpolitiska verksamheten i övrigt.

Länsstyrelsen skall på grundval av underlaget för planeringen utarbeta ett

CU 1979/80:27

förslag till länsprogram. Landstinget och kommunfullmäktige i länets
kommuner, berörda statliga myndigheter, regionala fackliga organisationer
och näringslivsorganisationer samt den regionala utvecklingsfonden i länet
skall beredas tillfälle att yttra sig över förslaget.

Länsrapporten skall innehålla en revidering av länsprogrammet i den mån
uppföljningen av den fullständiga länsplaneringen föranleder det, en
redogörelse för sådana från regionalpolitisk synpunkt väsentliga åtgärder
som har vidtagits sedan föregående länsrapport och förslag till åtgärder som
bör vidtas för att länsprogrammets riktlinjer skall uppfyllas. Länsrapporten
skall vara utformad så, att den kan tjäna som underlag i det statliga,
landstingskommunala och kommunala budgetarbetet.

I förordningen (1979:639) om skyldighet för statlig myndighet att följa
riktlinjerna för regionalpolitiken anges att dessa myndigheter skall lägga
resultat av länsplaneringen till grund för sin planering.

Med anledning av den ovannämnda propositionen om regionalpolitiken
väcktes en motion (c) i vilken sambandet mellan länsplaneringen och den
kommunala bebyggelseplaneringen togs upp. Arbetsmarknadsutskottet
(s. 38-39) anförde att de i motionen gjorda uttalandena om sambandet
beträffande tätortsplaneringen inte som motionärerna befarade borde tolkas
som ett ställningstagande mot att bebyggelse sker även utanför tätorterna.
Utskottet anförde vidare att utskottet för sin del fann det självklart att
länsstyrelserna vid sitt samråd med kommunerna hävdade de statliga
riktlinjerna för regionalpolitiken, något som dock inte fick innebära att
kommunernas planmonopol enligt gällande byggnadslagstiftning sattes i
fråga.

Riksdagen behandlade under hösten 1979 en proposition med redovisning
av planeringsskedet i den fysiska planeringen (prop. 1978/79:213, CU
1979/80:6). Beträffande frågan om samordning av riksintressen inom den
fysiska planeringen, den regionalpolitiska planeringen och trafikplaneringen
gav riksdagen på förslag av civilutskottet regeringen till känna att en
kartläggning av dessa intressen samt av överväganden om en vidgad
samordning även inom den fysiska planeringens ram borde göras.

Den regionalpolitiska planeringen liksom ärenden om lokaliseringsstöd
handläggs inom länsstyrelserna på den regionalekonomiska enheten.

I budgetpropositionen föreslås att 25 nya tjänster tillförs länsstyrelsernas
regionalekonomiska enheter fr. o. m. budgetåret 1980/81. Vid ingången av
budgetåret 1979/80 fanns ca 175 tjänster vid enheterna. Dessutom fanns
drygt 60 personer tillfälligt anställda vid enheterna.

Till arbetsmarknadsutskottet har under allmänna motionstiden 1980
hänvisats motioner, (s) och (m), i vilka förordas en viss översyn av
länsplaneringens nuvarande inriktning och omfattning. Arbetsmarknadsutskottets
betänkande om regionalpolitiken kommer att behandlas av riksdagen
senare i vår (AU 1979/80:23).

Under år 1980 avslutas den tredje stora länsplaneringsomgången, länsplanering
1980.

CU 1979/80:27

4.4 Länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala skattemyndigheterna
m. m.

Skatteförvaltningen inom länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
har organiserats om enligt beslut av riksdagen år 1975 (prop. 1975:87,
SkU 1975:31). Ett nytt system för taxering i första instans har genomförts
fr. o. m. 1979 års taxering. Organisationen har byggts ut i etapper. T. o. m.
innevarande budgetår har denna organisation tillförts 1 140 tjänster.

I årets budgetproposition föreslås att skatteförvaltningen hos länsstyrelserna
förstärks tillfälligtvis med 26 tjänster, lokala skattemyndigheterna med
136 tjänster och mervärdeskatteenheterna med sex tjänster. Vidare har
medel motsvarande 104 årsarbetskrafter beräknats för fastighetstaxeringen.

4.5 Kronofogdemyndigheterna

Redovisningen av frågan om ADB inom exekutionsväsendet i 1971 års
statsverksproposition (prop. 1971:1, bil. 14 s. 103-113, CU 8) byggde på ett
principförslag som utarbetats av exekutionsväsendets organisationsnämnd i
samarbete med statskontoret, riksrevisionsverket och centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden. Efter att ha anmält förslaget och remissyttrandena
över det anförde dåvarande civilministern i statsverkspropositionen
att det var angeläget att ADB-systemets konsekvenser i olika hänseenden
praktiskt prövades innan ställning togs till en mera definitiv utformning av
det. Det fortsatta utvecklingsarbetet borde dock enligt departementschefen
bedrivas med den utgångspunkten att ADB skall utnyttjas inom exekutionsväsendet
så snart praktiska förutsättningar finns. Bland de frågor som inom
ramen för en försöksverksamhet ytterligare borde klarläggas ansågs vara
ansvarsfördelningen mellan central, regional och lokal myndighet, sambandet
mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och indrivning samt de
effektivitetsvinster som ett ADB-system inom exekutionsväsendet kan
komma att medföra. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i statsverkspropositionen
i denna del anförts.

Riksskatteverket (RSV) avgav i november 1975 en rapport över försöksverksamheten
kallad ADB inom exekutionsväsendet. Av rapporten framgår
bl. a. att den utökade försöksverksamhet som pågått vid kronofogdemyndigheterna
i Södermanlands län under 1975 visat att systemet - REXsystemet
(redovisningssystem för exekutionsväsendet) - i allt väsentligt
ansetts fungera väl.

REX innebär uppbyggnad av en riksomfattande databank administrerad
av RSV och innehållande information om gäldenärer och deras skulder.
Samtliga kronofogdemyndigheter inom ett län skall ha direkt åtkomst till
registrerade uppgifter med hjälp av bildskärmsterminaler. REX innebär en
förändrad redovisningsorganisation, något som bl. a. medför att all uppde -

1* Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 27

CU 1979/80:27

bitering sker via RSV och att all redovisning till statsräkenskaperna sker
direkt från systemet. Länsstyrelsernas befattning med exekutionsväsendets
redovisning avses sålunda komma att upphöra.

Vid utformning av REX-systemet har eftersträvats att ansvar och
befogenheter avseende olika exekutiva åtgärder skall läggas på kronofogdemyndigheterna.
RSV bär som centralmyndighet ansvar för ADB-program
och -system m. m. Datorkraften har hittills tillhandahållits av Datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA).

Som framgått ovan pågår försöksverksamhet med ADB inom exekutionsväsendet
i Södermanlands län fr. o. m. år 1975. Sedermera har försöksverksamheten
utvidgats till att omfatta kronofogdemyndigheterna i Uppsala län,
Stockholms län samt i Göteborgs och Bohus län - de båda senare länen
beräknas vara anslutna till systemet under innevarande budgetår. Förbrukade
medel för REX-systemet t. o. m. den 30 juni 1979 har av RSV angivits
enligt följande (1 000 kr.).

	1968-74	74/75	75/76	76/77	77/78	78/79
Utveckling	8 700	1 000	1 000	670	600	685 = 12 655
Underhåll		1 400	1 900	1 020	1610	2 110 = 8040
Genomförande		350	1 030	1 050	1080	2 735 = 6 245
Drift		750	1 760	2 740	3 160	7 350 = 15 760
Summa	8 700	3 500	5 690	5 480	6 450	12 880 = 42 700

För innevarande budgetår beräknades i 1979 års budgetproposition
datamaskintiden inom exekutionsväsendet till 13,2 milj. kr. För budgetåret
1980/81 beräknas ytterligare 4,2 milj. kr. för ändamålet (bil. 18 s. 78).

I budgetpropositionen 1979/80:100 (bil. 18 s. 24) föreslås att REXsystemet
införs även vid kronofogdemyndigheterna i Malmöhus län.
Kommunministern anför att förutsättningar för någon utbyggnad av
systemet därutöver inte finns förrän nuvarande system har utvärderats och
alternativa lösningar tagits fram. 3milj. kr. häri budgetpropositionen (bil. 18
s. 79) beräknats för att genomföra REX-systemet i Malmöhus län.

Vid sin behandling av anslag till kronofogdemyndigheterna för innevarande
budgetår anförde civilutskottet (CU 1978/79:25 s. 6-7) bl. a. följande med
anledning av en motion (m) i vilken bl. a. yrkades att riksdagen skulle avslå
ett regeringens förslag om att REX-systemet skulle införas vid kronofogdemyndigheterna
i Göteborgs och Bohus län.

I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) anmäler kommunministern sin avsikt
att i anslutning till den proposition om ADB i statsförvaltningen som har
aviserats ta upp frågan om ett ADB-systems framtida inriktning och
utformning för exekutionsväsendet. Propositionen har förelagts riksdagen
den 12 mars 1979.

Enligt vad utskottet sedermera erfarit kommer frågan om hur datastöd
skall tillföras exekutionsväsendet att utredas i särskild ordning. Därvid

CU 1979/80:27

förutsätter utskottet att en fullständig utvärdering av den hittills genomförda
försöksverksamheten kommer att genomföras förutsättningslöst samt att
bl. a. den i motionen 1978/79:2093 (m) upptagna frågan om decentraliserade
verksamhetsformer övervägs liksom frågan om hur den enskildes integritet
skall säkerställas. Vidare bör övervägas hur de olikheter som finns i
verksamheten med hänsyn till kronofogdedistriktens storlek skall beaktas.
Utskottet anser att utredningen bör arbeta skyndsamt så att försöksverksamheten
med ADB inom exekutionsväsendet kan avslutas och ersättas med
en mera varaktig lösning. Eftersom sålunda en utredning i frågan inom kort
kommer att tillsättas saknas nu anledning för riksdagen att hos regeringen
hemställa om ett nytt förslag till ADB-system. Motionen 1978/79:2093 (m),
yrkandet 4, avstyrks därför.

Vid beredningen av den nu behandlade frågan har utskottet tillförts
information som visat att skäl finns att ägna ytterligare intresse åt
organisationen av exekutionsväsendet och dess möjligheter att utföra ålagda
uppgifter. Utskottet vill sålunda anföra följande.

Det bör först konstateras att det givna sambandet mellan beslut om
taxeringsorganisationen och om indrivningsorganisationen inte alltid beaktas.
Uppenbarligen kan åtgärder vidtas för att rent tekniskt undvika
administrativ omgång och kostnader i taxeringsledet för sådana uppdebiteringar
som realiter endast är formella och som därefter ändras. Detta skulle
minska trycket på exekutionssidan. Det har tyvärr saknats samordnande
avvägningar vid beslut om resurstilldelningen till dessa verksamhetsgrenar.

Det tycks också finnas ett inte helt klarlagt samband mellan valet av system
för ett i och för sig ofrånkomligt datastöd för exekutionsväsendet och
organisationen av det praktiska arbetet. Utskottet har förutsatt att aviserade
nya överväganden om systemfrågorna utgår från en bedömning av den
samlade verksamhetens effektivitet - bedömningar som torde ligga även i
personalorganisationernas intresse.

Frågan om prioritering av åtgärder mellan enskilda och allmänna mål
liksom kostnadstäckningen synes hittills ha bedömts främst ur traditionella,
civilrättsligt centrerade synpunkter. Till dessa bedömningar bör läggas även
ett ytterligare beaktande av de samlade effektivitetssynpunkterna.

Exekutionsväsendet möter i sitt arbete såväl kvalificerad ekonomisk
brottslighet och skatteflyktsförsök som sociala tragedier. Det är väsentligt att
det finns personella möjligheter att i båda fallen - trots skilda målsättningar -handla effektivt och rationellt.

Dessa övergripande målsättningsfrågor bör enligt utskottets mening ägnas
ytterligare uppmärksamhet i den ovan aviserade utredningen eller i annat
sammanhang. Resultatet därav bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet.

Regeringen har den 10 april 1980 beslutat bemyndiga chefen för
kommundepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda frågan
om utformningen av ett ADB-baserat redovisningssystem för exekutionsväsendet.

RSV har i skrivelse till statskontoret den 29 januari 1980 tagit upp frågan
om utbyte av terminaldator för REX-projektet.

I det ovannämnda betänkandet (CU 1978/79:25) har lämnats vissa
uppgifter om indrivningsresultat m. m. vid kronofogdemyndigheterna.

CU 1979/80:27

I budgetpropositionen (bil. 18 s. 23-24) föreslås vidare att kronofogdemyndigheterna
förstärks med 42 tjänster samt att medel anvisas för insatser i
samarbete med andra statliga myndigheter m. fl. mot ekonomisk brottslighet
i storstadsdistrikten. Vid ingången av budgetåret 1979/80 fanns 2 761 tjänster
vid kronofogdemyndigheterna.

5 Utskottet

5.1 Länsstyrelsernas naturvårdsenheter

I december 1978 avgav miljöskyddsutredningen delbetänkandet Bättre
miljöskydd I. Ovan (s. 6) har sammanfattats utredningens förslag såvitt avser
länsstyrelsernas befattning med ärenden enligt miljöskyddslagen (ML).
Utredningen föreslog bl. a. beträffande förprövningen av miljöfarlig verksamhet
att länsstyrelserna i framtiden skulle få ökade uppgifter. Beträffande
tillsynssystemet enligt ML konstaterade utredningen att länsstyrelsen är den
myndighet som f. n. utövar den faktiska tillsynen över miljöfarlig verksamhet
- en uppgift som enligt utredningen visat sig vara länsstyrelsen
övermäktig med nuvarande resurser. Utredningen föreslog därför att en stor
del av tillsynen skulle överföras till hälsovårdsnämnderna - dock skulle
länsstyrelserna under en övergångsperiod stödja nämnderna i tillsynsverksamheten.
Länsstyrelsens framtida tillsynsansvar föreslogs bli begränsat till
sådan miljöfarlig verksamhet för vilken krävs tillstånd av koncessionsnämnden
för miljöskydd. Utredningen föreslog en omedelbar förstärkning av
länsstyrelsernas naturvårdsenheter med ca 25 tjänster varav 15 tjänster för
tillsynen och 10 för prövning.

Utredningen föreslog vidare att den nuvarande dispensprövningen hos
naturvårdsverket och länsstyrelsen skulle upphöra. I utredningen beräknades
att li årsarbetskrafter skulle frigöras vid naturvårdsverket när
dispensprövningen upphör. Dessa resurser ansågs dock behövas för att
förstärka verkets insatser bl. a. inom tillsynsområdet samt beträffande
recipientkontroll.

Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter fanns vid ingången av innevarande
budgetår ca 500 årsarbetskrafter. I miljöskyddsutredningen uppges (s. 75)
att ca 75 tjänstemän är sysselsatta med prövning och ca 50 med tillsyn enligt
ML.

Miljöskyddsutredningens betänkande har remissbehandlats och övervägs
f. n. i regeringens kansli. Enligt vad utskottet erfarit kommer riksdagen att
föreläggas en proposition om ändringar i miljöskyddslagen m. m. i sådan tid
att propositionen kan behandlas vid början av 1980/81 års riksmöte.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) gör på regeringens uppdrag
en översyn bl. a. av personalsituationen vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter
och har som ett första resultat redovisat de resursbehov som anses mest
angelägna att tillgodose till budgetåret 1980/81. Dessa uppgifter har
redovisats ovan (s. 4-5). Med hänvisning till det nuvarande budgetläget

CU 1979/80:27

förordar kommunministern i budgetpropositionen (bil. 18 s. 23) ingen
utbyggnad av personalresurserna under nästa budgetår.

I flera motioner behandlas frågan om personalsituationen vid länsstyrelsernas
naturvårdsenheter. I motion 1979/80:1834 (s) yrkande 1 (delvis)
föreslås att anslaget till länsstyrelserna m. m. räknas upp med 3 milj. kr.
utöver regeringens förslag i avsikt att skapa utrymme för 25 nya tjänster för
kontroll av miljöstörande verksamhet inom industrin. Motionärerna anser
det - bl. a. mot bakgrund av inträffade händelser - nödvändigt att
länsstyrelsernas tillsynsmöjligheter kraftigt förstärks.

Även i motionerna 1979/80:1551 (s) och 1824 (s) behandlas frågan om
ytterligare personal vid naturvårdsenheterna. Dessa båda motioner anges av
motionärerna ingå som en del av den ovan nämnda motionen 1979/80:1834
(s). 1 motion 1551 yrkas att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län förstärks med tre handläggartjänster medan i motion 1824
begärs ett riksdagens tillkännagivande om behovet av personalresurser vid
naturvårdsenheterna.

Slutligen begärs i motion 1979/80:1493 (c) ett tillkännagivande om
ytterligare personal vid naturvårdsenheterna. Motionärerna finner det
lämpligt att åtgärder vidtas i syfte att omfördela tjänster från naturvårdsverket
till naturvårdsenheterna.

Med anledning av vad i budgetpropositionen och motionerna anförts får
utskottet anföra följande. I miljöskyddsarbetet har länsstyrelserna stora
uppgifter bl. a. enligt miljöskyddslagstiftningen, lagstiftningen om hälso- och
miljöfarliga varor, bilskrotningslagstiftningen och lagstiftningen om svavelhaltigt
bränsle. Det bör erinras om att naturvårdsenheterna har betydande
uppgifter även inom den s. k. allmänna naturvårdens område. Vidare får
naturvårdsenheterna ytterligare arbetsuppgifter om naturvårdskommitténs
förslag om täktverksamheten samt om miljöskyddsutredningens förslag
genomförs. Den ovannämnda utredningen som gjorts inom LON har liksom
miljöskyddsutredningen pekat på ett behov av ytterligare personal; för
prövnings- och tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagstiftningen föreslås en
förstärkning med ca 25 tjänster.

Även enligt utskottets mening är det av stor vikt att de nya arbetsuppgifter
som kan komma att tillföras naturvårdsenheterna följs upp med ökade
personella resurser, så att bl. a. tillsyns- och provningsverksamheten enligt
miljöskyddslagstiftningen blir effektiv. Utskottet delar sålunda den i
motionerna framförda uppfattningen att det är nödvändigt med personell
förstärkning av miljöskyddsarbetet på regional nivå. Dessutom vill utskottet
för sin del framhålla betydelsen av att naturvårdsenheterna tillförs så mycket
personal att länsstyrelserna övergångsvis kan stödja kommunerna i deras
arbete beträffande tillsyn m. m. enligt miljöskyddslagstiftningen om förslaget
om tillsynsverksamhet i huvudsak enligt miljöskyddsutredningen genomförs.
Det finns sålunda goda skäl för att i det pågående propositionsarbetet
beträffande ändringar i ML m. m. beakta behovet av ökade personella

CU 1979/80:27

resurser vid naturvårdsenheterna. I detta pågående arbete får närmare
bedömas omfattningen av dessa förordade personaltillskott.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1979/
80:1493 (c), 1551 (s), 1824 (s) och 1834 (s), yrkande 1 delvis, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att behovet av ökade
personalresurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter skall beaktas i inte
ringa omfattning i den aviserade propositionen. Beträffande omfattningen av
dessa resurser bör erinras om att såväl i motioner som av miljöskyddsutredning
och i LON:s utredning om naturvårdsenheterna har förordats ett
tillskott om ca 25 tjänster för tillsyns- och provningsverksamheten.

5.2 Länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter

I samband med att riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:112, AU
1978/79:23) beslöt om allmänna riktlinjer för regionalpolitiken lämnade
riksdagen utan erinran ett uttalande i propositionen om att förstärkta
resurser borde tillföras länsplaneringsverksamheten.

I budgetpropositionen föreslås - med hänvisning till det ovannämnda
beslutet - att 25 nya tjänster tillförs länsstyrelsernas regionalekonomiska
enheter - en tjänst till varje län utom Värmlands län som föreslås få två
tjänster.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

5.3 Länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala skattemyndigheterna

I motion 1979/80:1834, yrkande 1 delvis och yrkande 2, föreslås att
ytterligare 500 000 kr. anvisas till länsstyrelserna och lika mycket till de
lokala skattemyndigheterna för branschvisa skattekontroller.

Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1979/80:1834 (s) såvitt nu är i fråga. Skatteutskottets yttrande har som bilaga
fogats till detta betänkande. Skatteutskottet, som erinrar om att en helt ny
taxeringsorganisation fr. o. m. 1979 års taxering börjat genomföras med
väsentligt ökade personalresurser (1 140 nya tjänster t. o. m. innevarande
budgetår), hänvisar till sitt betänkande SkU 1978/79:50 av vilket bl. a.
framgår att riksskatteverket (RSV) bedriver ett utvecklingsarbete för att
bl. a. klarlägga en lämplig fördelning och avvägning av kontrollinsatserna på
skatteområdet. Vidare bör erinras om att budgetministern i budgetpropositionen
(bil. 11 s. 36) beräknat medel så att RSV kan medverka till att en
studie i syfte att kartlägga och möta skatteundandragandet kommer till
stånd. Arbetet föreslås komma att påbörjas redan under innevarande
budgetår.

Liksom skatteutskottet finner civilutskottet det väsentligt att RSV:s arbete
bedrivs skyndsamt och att förslag om förbättrade kontrollinsatser snarast
läggs fram. Enligt civilutskottets mening bör pågående utredningsarbete

CU 1979/80:27

avvaktas. Motion 1979/80:1834 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga med
hänvisning till det anförda.

I budgetpropositionen (bil. 18 s. 23) förordas att de lokala skattemyndigheterna
byggs ut med 136 tjänster samt att medel motsvarande 104
årsarbetskrafter för fastighetstaxeringen anvisas. Skatteförvaltningen hos
länsstyrelserna föreslås tillfälligtvis förstärkt med 26 tjänster som i första
hand skall användas för att arbeta av balansen av skattemål hos besvärsenheterna.
Vidare föreslås mervärdeskatteenheterna tillföras ytterligare sex
tjänster. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna personalförstärkningarna.

5.4 Kronofogdemyndigheterna

I budgetpropositionen (bil. 18 s. 23-24) behandlas frågan om personalresurser
m. m. till kronofogdemyndigheterna. Därvid behandlas bl. a. frågan
om det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet,
REX.

REX-systemet bedrivs som försöksverksamhet i Uppsala län och i
Södermanlands län. Under innevarande budgetår beräknas kronofogdedistrikten
i Stockholms län och i Göteborgs och Bohus län vara anslutna till
systemet. Ovan (4.5) har redogjorts för försöksverksamhetens uppbyggnad
m. m. och för civilutskottets ställningstagande vid förra riksmötet med
anledning av förslaget om REX-systemets införande i Göteborgs och Bohus
län. Utskottet avslog därvid en motion i vilken yrkades att REX-systemet
inte skulle införas i detta län. Utskottet konstaterade vidare vid detta tillfälle
(i mars 1979) vid behandling av anslag till kronofogdemyndigheterna för
innevarande budgetår att dåvarande kommunministern i budgetpropositionen
anmält att frågan om ADB-systemets framtida inriktning och utformning
för exekutionsväsendet skulle ses över. Utskottet hade dessutom sedermera
erfarit att frågan skulle utredas särskilt. Slutligen anförde utskottet att i den
aviserade utredningen eller i annan ordning bl. a. borde behandlas vissa
övergripande målsättningsfrågor i sammanhanget. Vad utskottet anfört gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Regeringen har denna dag beslutat tillkalla en särskild utredare för att
utreda frågan om utformningen av det ADB-baserade redovisningssystemet
för exekutionsväsendet.

I budgetpropositionen föreslår kommunministern att försöksverksamheten
också får omfatta kronofogdedistrikten i Malmöhus län som ett länsslutet
system. Förutsättningar för någon utbyggnad av systemet därutöver anges i
budgetpropositionen inte finnas förrän nuvarande system har utvärderats
och alternativa lösningar tagits fram.

I motion 1979/80:1846 (m) hemställs att riksdagen avslår förslaget att
använda REX-systemet i Malmöhus län, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att varje ytterligare utbyggnad skall avvakta den

CU 1979/80:27

ovannämnda utredningens resultat, att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag till enklare datalösningar baserade på mini- eller kontorsdatorer samt
att riksdagen anhåller om en författningsreglering av i motionen omnämnda
besluts-, urvals- och prioriteringsmetoder i REX-systemet.

Med anledning av vad i budgetpropositionen och i motionen anförts om
REX-systemet får utskottet anföra följande. Vad först gäller den i motionen
upptagna frågan att avvakta den aviserade utredningens resultat innan
REX-systemet utvidgas ytterligare anser utskottet att skäl kan finnas för en
sådan uppfattning. Skälen mot en utvidgning måste dock vägas mot
fördelarna med att använda ADB inom exekutionsväsendet. Utskottet
erinrar om sin tidigare uppfattning i frågan (CU 1978/79:25 s. 8) enligt vilken
datorkraft inom den exekutiva verksamheten bidrar till ett bättre indrivningsresultat
och till en förbättrad arbetssituation för personalen inom
exekutionsverksamheten. Inte minst i storstadsområdena där den exekutiva
verksamheten ofta är komplicerad är datorstöd av stort värde.

Den sammantagna bedömningen av frågan har lett utskottet till uppfattningen
att försöksverksamheten bör utvidgas enligt förslaget i budgetpropositionen
men att någon utvidgning därutöver inte bör göras förrän det
nuvarande systemet utvärderats. Utskottet avstyrker sålunda bifall till
motion 1979/80:1846 (m), yrkandena 1 och 2.

I motionen yrkas vidare att förslag om enklare datalösningar baserade på
mini- eller kontorsdatorer skall föreläggas riksdagen. Systemets utformning
efter försöksperiodens avslutning ingår som en viktig del i den ovan nämnda
utredningen. Det bör i sammanhanget vidare upplysas att RSV i skrivelse till
statskontoret den 29 januari 1980 bl. a. tagit upp frågan om möjligheten att
använda minidatorer för datorstödet vid kronofogdemyndigheterna. Motion
1979/80:1846 (m), yrkande 3, avstyrks med hänvisning till det anförda.

I motionen, yrkande 4, tas även upp frågan om en författningsreglering av i
motionen nämnda beslutssystem m. m. avseende REX-systemet. Detta
exemplifieras med att REX styr personalens verksamhet, något som i sin tur
anges innebära att gränserna för bl. a. skatteskulder som blir föremål för
effektiva åtgärder blir olika beroende på om gäldenären är storstadsbo eller
landsortsbo. Det beskrivna förhållandet är inte en följd av REX-systemets
utformning. Denna i och för sig otillfredsställande ordning finns även vid en
helt manuell hantering av ärendena och hänger närmast samman med
personaltillgången hos de olika kronofogdemyndigheterna. Utskottet förutsätter
att frågan om besluts- och urvalssystem m. m. fortlöpande övervägs i
bl. a. RSV:s verksamhet angående utformningen av den exekutiva verksamheten.
Motion 1979/80:1846 (m), yrkande 4, bör enligt utskottets mening
inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Under några år har en omfördelning av personalresurserna vid kronofogdemyndigheterna
ägt rum så att de mest arbetstyngda distrikten skall tilldelas
lediga tjänster. Under åren 1978 och 1979 har genom omfördelning ca 50
tjänster tillförts distrikt med stor arbetsbörda. I budgetpropositionen anges

CU 1979/80:27

att ökningen av mål är sådan att enbart möjligheterna att omfördela
personalresurser inte räcker för att nå tillräcklig balans mellan arbetsmängd
och personalresurser. Mot bakgrund härav föreslås att kronofogdemyndigheterna
förstärks med 42 tjänster. Den föreslagna fördelningen på län av
dessa tjänster framgår av bilaga 3 till detta betänkande.

I motion 1979/80:1834 (s), yrkande 3 delvis, föreslås att anslaget till
kronofogdemyndigheterna ökas med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag så
att myndigheterna kan förstärkas med 20 tjänster i huvudsak enligt RSV:s i
budgetpropositionen inte beaktade önskemål avseende prioritetsgrupp I. Av
bilaga 3 till betänkandet framgår bl. a. RSV:s förslag till fördelning av dessa
tjänster på län.

Det personaltillskott som i årets budgetproposition avses tillföras kronofogdemyndigheterna
är av inte ringa omfattning. I likhet med skatteutskottet,
vars ovannämnda yttrande omfattar även den nu behandlade frågan,
anser även civilutskottet att det givetvis skulle vara önskvärt med ytterligare
personalförstärkningar men att sådana i nuvarande ansträngda budgetläge
vid en prioritering får avstås. Även civilutskottet utgår från att frågan
fortlöpande beaktas av RSV. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga.

I budgetpropositionen föreslås att medel anvisas för kronofogdemyndigheterna
för insatser mot ekonomisk brottslighet i storstadsdistrikten. Enligt
vad utskottet erfarit avses 700 000 kr. anvisas för ändamålet. I motion
1979/80:1834 (s), yrkande 3 delvis, föreslås att ytterligare 1 milj. kr. anvisas
för offensiva satsningar mot ekonomisk brottslighet främst i storstadsområdena.

Även enligt utskottets mening är det naturligtvis viktigt att olika åtgärder
vidtas för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Förutom de ökade
personella resurser som föreslås för kronofogdemyndigheterna har i
budgetpropositionen även förordats medel för att bekämpa denna brottslighet.
Dessutom bör erinras om att i motion 1979/80:1120 (s) hemställts om
åtgärder mot ekonomisk brottslighet. I motionen betonas bl. a. vikten av
förbättrat samarbete mellan polis-, åklagar-, skatte- och kronofogdemyndigheterna.
Motionen som hänvisats till justitieutskottet kommer att behandlas
av riksdagen under hösten 1980. Motion 1979/80:1834 (s), yrkande 3 delvis,
avstyrks med hänvisning till i budgetpropositionen förordade åtgärder och
att riksdagen inom en snar framtid kommer att i ett större perspektiv
diskutera åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

Inom utskottet har tagits upp frågan om utbildning av kronofogdemyndigheternas
personal. Med anledning härav vill utskottet upplysa att för
innevarande budgetår anslagits 5,8 milj. kr. för denna verksamhet. För nästa
budgetår beräknas ytterligare 140 000 kr. för dessa utbildningsinsatser. RSV
har utbildningskurser för personal vid kronofogdemyndigheterna. Sålunda
har sedan något år en försöksverksamhet med lokal/regional utbildning av
kronoassistenter och av personal i kontorskarriären genomförts. I anslagsframställningen
för nästa budgetår avseende utbildningsverksamheten

CU 1979/80:27

framhåller RSV att det är alltmera angeläget att medel kan disponeras för att
möta uppkommande utvecklingsbehov. Vidare bör erinras om att RSV f. n.
tillsammans med notariatnämnden utreder riktlinjerna för notariattjänstgöringen
vid kronofogdemyndigheterna.

Eftersom medel för utbildningsverksamheten tagits upp i budgetpropositionen
och då det inom RSV pågår en utveckling av verksamheten för
utbildning inom exekutionsväsendet finner utskottet att tillräckliga skäl
saknas att föreslå ett riksdagens uttalande i frågan.

5.5 Övriga frågor

Vad i budgetpropositionen i övrigt föreslagits om anslag m. m. till
länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
har inte givit utskottet anledning till erinran. Inte heller har vad som anförts
om anslag till civilbefälhavarna föranlett särskilt uttalande från utskottets
sida.

5.6 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande personalresurserna vid naturvårdsenheterna att
riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:1493, 1979/
80:1551, 1979/80:1824 och 1979/80:1834 yrkande 1, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande branschvisa skattekontroller att riksdagen avslår
motion 1979/80:1834 yrkandena 1 och 2. båda yrkandena såvitt
nu är i fråga,

3. beträffande datasystem inom exekutionsväsendet att riksdagen
avslår motion 1979/80:1846,

4. beträffande ytterligare tjänster vid kronofogdemyndigheterna
att riksdagen avslår motion 1979/80:1834 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga,

5. beträffande vissa åtgärder mot ekonomisk brottslighet att
riksdagen avslår motion 1979/80:1834 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga,

6. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1979/80:1834
yrkande 1 såvitt nu är i fråga under femtonde huvudtiteln till
Länsstyrelserna för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag
av 1 427 719 000 kr.,

7. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1979/80:1834 yrkande 2 såvitt nu är i fråga under femtonde

CU 1979/80:27

huvudtiteln till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 484 376 000 kr.,

8. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1979/80:1834 yrkande 3 såvitt nu är i fråga under femtonde
huvudtiteln till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 384 895 000 kr.,

9. beträffande anslag till civilbefälhavarna att riksdagen med bifall
till regeringens förslag under femtonde huvudtiteln till Civilbefälhavarna
för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av
8 846 000 kr.

Stockholm den 10 april 1980

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Rolf Dahlberg (m).
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s). Knut Billing (m). Thure Jadestig
(s). Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl (s). Sven Eric Åkerfeldt (c).
Magnus Persson (s). Bertil Dahlén (fp). Lennart Nilsson (s). Eivor Nilson (c)
och Kerstin Ekman (fp).

CU 1979/80:27

Reservationer

1. Personalresurserna vid naturvårdsenheterna

Rolf Dahlberg (m). Knut Billing (m). Bertil Danielsson (m). Bertil Dahlén
(fp) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del i utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Även enligt” och
på s. 14 slutar ”tillsyns- och provningsverksamheten” bort lyda:

Som framgått ovan (s. 12) kommer riksdagen under hösten 1980 att
behandla en proposition om ändringar i miljöskyddslagen m. m. I denna
proposition kommer även att behandlas inriktningen och omfattningen av
miljöskyddsarbetet på såväl regional som lokal nivå. Mot bakgrund av den
rådande budgetsituationen anser utskottet att tillräckliga skäl inte anförts för
att nu fatta ett bindande beslut om ifrågavarande framtida personalförstärkning.
Bedömningarna av behovet av ökade personella resurser vid naturvårdsenheterna
bör göras av riksdagen vid behandlingen av den aviserade
propositionen. I detta sammanhang kan bättre än f. n. avgöras storleken av
eventuella personaltillskott till naturvårdsenheterna.

Vidare bör erinras om att kommunministern i årets budgetproposition (bil.
18 s. 23) på grund av nuvarande budgetläge inte ansett sig kunna förorda
någon utbyggnad av personalresurserna vid naturvårdsenheterna.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut i anledning av finansutskottets
betänkande 1979/80:15. Därvid anfördes att en självklar utgångspunkt även
för riksdagens budgetbehandling måste vara att de samlade statsutgifternas
ökningstakt dämpas samt att om i något fall utgifter utöver budgetförslaget
bedöms som oundgängligen nödvändiga detta bör kompenseras genom en
motsvarande neddragning av utgifterna för något annat ändamål.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att ställning inte nu skall tas
till behovet av ökade personalresurser vid naturvårdsenheterna. Detta
innebär i sin turatt utskottet avstyrker bifall till motionerna 1979/80:1493 (c),
1551 (s), 1824 (s) och 1834 (s) yrkandet 1 delvis.

dels utskottets hemställan under 1 bort lyda:

1. beträffande personalresurserna vid naturvårdsenheterna att
riksdagen avslår motionerna 1979/80:1493, 1979/80:1551, 1979/
80:1824 och 1979/80:1834 yrkandet 1, det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga,

2. Branschvisa skattekontroller

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets betänkande som på s. 14 börjar "Liksom
skatteutskottet” och på s. 15 slutar "det anförda" bort lyda:

För att förbättra samhällets kontrollmöjligheter på skatteområdet bör

CU 1979/80:27

förstärkningar utöver de i budgetpropositionen tillföras såväl länsstyrelsernas
skatteavdelningar som de lokala skattemyndigheterna. Väl avvägda
insatser mot skattefusk och skatteflykt kan - som påpekas i motionen
1979/80:1760 (s) - inte bara bidra till att förbättra skattemoralen utan även
medföra nettoförstärkning av statsfinanserna genom ökade skatteinkomster.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motionen 1979/80:1834 (s) otti att
ytterligare 500 000 kr. anvisas till länsstyrelserna och lika mycket till de
lokala skattemyndigheterna för att utöka insatserna för branschvisa skattekontroller
vilka tidigare visat sig effektiva. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet instämmer sålunda med vad som
anförts i den avvikande meningen (s) som fogats till skatteutskottets yttrande
SkU 1979/80:5 y.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande branschvisa skattekontroller att riksdagen med
bifall till motionen 1979/80:1834 yrkandena 1 och 2, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Tjänster vid kronofogdemyndigheterna

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Lennart Nilsson, alla (s). anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 17 som börjar "Det
personaltillskott" och slutar "i fråga" bort lyda:

Som anförts av kommunministern i budgetpropositionen (bil. 18 s. 23) är
ökningen av mål och ärenden hos kronofogdemyndigheterna sådan att
enbart möjligheterna att omfördela personalresurserna inte räcker till för att
åstadkomma tillräcklig balans mellan arbetsmängd och personalresurser.
Enligt utskottets mening är i budgetpropositionen föreslagna personalförstärkningar
med 42 tjänster inte tillräckliga. Som riksskatteverket (RSV)
framhåller i sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar
har sedan år 1975 rått en nedåtgående trend avseende inlevererade belopp.
Även restföringen har ökat, liksom oredovisade belopp. RSV har föreslagit
att ytterligare ca 20 tjänster med hög prioritet - utöver den i budgetpropositionen
förordade förstärkningen om 42 tjänster - tillförs kronofogdemyndigheterna.

Enligt utskottets mening bör i enlighet med förslaget i motionen
1979/80:1834 (s) kronofogdemyndigheterna förstärkas med 20 tjänster
utöver regeringens förslag och i huvudsaklig överensstämmelse med RSV:s
ovan nämnda remissyttrande. Regeringen bör anförtros att närmare fördela
dessa ytterligare föreslagna personalresurser på kronofogdedistrikten.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

CU 1979/80:27

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande ytterligare tjänster vid kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1834 yrkandet 3
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Vissa åtgärder mot ekonomisk brottslighet

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 17 som börjar ”Även enligt”
och slutar ”ekonomisk brottslighet” bort lyda:

Den ekonomiska brottsligheten vållar samhället allvarliga skador och den
bör bekämpas genom insatser inom skilda samhällssektorer. Det är
nödvändigt att bl. a. kronofogdemyndigheterna ges ökade resurser för att
kunna bekämpa denna brottslighet genom mera offensiva insatser än vad
som f. n. förekommer. Enligt utskottets mening bör medel utöver de i
budgetpropositionen föreslagna anvisas kronofogdemyndigheterna. Utskottet
tillstyrker motionen 1979/80:1834 (s) yrkandet 3 om att 1 milj. kr. utöver
vad som föreslagits i budgetpropositionen anvisas för ändamålet. Detta bör
ges regeringen till känna.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att i motionen 1979/80:1120 (s)
begärts åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. I denna motion, som
hänvisats till justitieutskottet, behandlas frågan i ett större sammanhang.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande vissa åtgärder mot ekonomisk brottslighet att
riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1834 yrkandet 3
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Anslag till länsstyrelserna

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Lennart Nilsson, alla (s), anser - under
förutsättning av bifall till reservationen 2 - att utskottets hemställan under 6
bort lyda:

6. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall
till motionen 1979/80:1834 yrkandet 1 såvitt nu är i fråga och
med anledning av regeringens förslag under femtonde huvudtiteln
till Länsstyrelserna för budgetåret 1980/81 anvisar ett
förslagsanslag av 1 428 219 000 kr..

CU 1979/80:27

6. Anslag till lokala skattemyndigheterna

7. beträffande anslag lill lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med bifall till motionen 1979/80:1834 yrkandet 2 såvitt nu är i
fråga och med anledning av regeringens förslag under femtonde
huvudtiteln till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret
1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 484 876 000 kr.,

7. Anslag till kronofogdemyndigheterna

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Lennart Nilsson, alla (s), anser - under
förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4 - att utskottets hemställan
under 8 bort lyda:

8. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till motionen 1979/80:1834 yrkandet 3 såvitt nu är i
fråga och med anledning av regeringens förslag under femtonde
huvudtiteln till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1980/
81 anvisar ett förslagsanslag av 387 895 000 kr..

CU 1979/80:27 24

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande
1979/80:5 y

över en motion om förstärkta resurser till kronofogdemyndigheterna,
m. m.

Till civilutskottet

Sedan civilutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
motionen 1979/80:1834 av Olof Palme m. fl. (s) om förstärkta resurser till
kronofogdemyndigheterna, m. m., såvitt avser skatteutskottets arbetsområde,
får skatteutskottet anföra följande.

Motionärerna begär att länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna - utöver vad som föreslås i budgetpropositionen
- erhåller ett förslagsanslag om sammanlagt 4 milj. kr. för
förbättringar av skatteuppbörden m. m. Härav skall 500 000 kr. gå till
länsstyrelserna och lika mycket till de lokala skattemyndigheterna för
branschvisa skattekontroller. Kronofogdemyndigheterna får 3 milj. kr.,
varav 2 milj. kr. avser 20 tjänster för att förbättra indrivningsresultatet och 1
milj. kr. offensiva satsningar mot ekonomisk brottslighet, främst i storstadsområdena.

Skälen för de nu framställda yrkandena redovisas i motionen 1979/80:1104
där motionärerna också lägger fram andra förslag mot skattefusk och
skatteflykt. Denna motion kommer utskottet att behandla senare. Utskottet
vill i detta sammanhang nämna att utskottet vid sin behandling tidigare av
likartade yrkanden (SkU 1978/79:50) erinrat om att statsmakterna under
senare år intensifierat sina ansträngningar att försvåra skatteundandraganden
och annan ekonomisk brottslighet, bl. a. genom successiva förbättringar
av lagstiftningen. Beträffande det pågående arbetet med dessa frågor har
utskottet hänvisat till redogörelserna i betänkandena SkU 1978/79:2, JuU
1978/79:28 och LU 1978/79:19. Det kan tilläggas att en proposition nu
utarbetats om personligt betalningsansvar för ställföreträdare för juridiska
personer som underlåtit att redovisa sociala avgifter för sina arbetstagare.
Vidare avser regeringen - som framgår av propositionsförteckning - att i år
lägga fram förslag om en s. k. generalklausul mot skatteflykt.

Under senare år har ett omfattande arbete bedrivits i syfte att förstärka och
rationalisera taxeringen i första instans. Fr. o. m. 1979 års taxering har en
helt ny taxeringsorganisation börjat genomföras med väsentligt ökade
personalresurser (1 140 nya tjänster) och med ett nytt ADB-stöd som
underlag för granskningen och taxeringen. Reformen innebär också att
uppbördssystemet läggs om fr. o. m. 1980. Även kronofogdemyndigheterna
har omorganiserats på senare år, och ett ADB-baserat redovisningssystem
för exekutionsväsendet har försöksvis införts i vissa län.

CU 1979/80:27

De förslag som läggs fram i budgetpropositionen innebär bl. a. att
riksskatteverkets möjligheter att fullfölja taxeringsreformen förstärks.
Verket får samtidigt ett särskilt medelstillskott för att göra en undersökning
om skatteundandragandets former och omfattning (bilaga 11). Vidare
föreslås (bilaga 18) att taxeringsorganisationen planenligt byggs ut med nya
tjänster, att besvärsenheterna tillfälligtvis förstärks och att mervärdeskatteenheterna
tillförs ytterligare tjänster. Kronofogdemyndigheterna förstärks
med 42 tjänster och erhåller medel för att - i samarbete med andra statliga
myndigheter m. fl. - ingripa mot ekonomisk brottslighet i storstadsdistrikten.
Vidare utrustas - försöksvis - ytterligare ett län med ADB-system.

Till stöd för förslaget i motionen anför motionärerna bl. a. att kontrollarbetet
i den nya taxeringsorganisationen koncentreras på formella granskningar
av ett stort antal skattskyldiga med okomplicerade förhållanden. De
anser att verksamheten i stället bör inriktas på taxeringsrevision av
företagare och andra grupper med bokföringspliktig verksamhet. Vidare bör
antalet revisioner ökas väsentligt. Kronofogdemyndigheterna bör enligt
motionärernas uppfattning förstärkas i huvudsaklig överensstämmelse med
riksskatteverkets önskemål vid remissbehandlingen av anslagsframställningarna.

Utskottet vill framhålla att bred enighet råder om att myndigheterna bör
erhålla tillräckliga resurser för att kunna ingripa effektivt mot skatteundandragande
i olika former. Men enligt utskottets uppfattning är det ännu för
tidigt att bedöma om den nya taxeringsorganisationen är tillräcklig eller om
länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna börförstärkas ytterligare,
utöver vad som redan planerats. Frågan om nya förstärkningar bör prövas
mot bakgrund av erfarenheterna av den nya organisationen och med hänsyn
till resultet av det arbete som bedrivs inom RSV för att klargöra hithörande
frågor. Utskottet utgår från att detta arbete bedrivs skyndsamt och att
regeringen snarast möjligt kommer att redovisa resultatet härav och lägga
fram de förslag som kan anses motiverade. Med anledning av vad som anförs
i motionen vill utskottet också framhålla att riktlinjerna för den nya
taxeringsorganisationen innebär att kontrollarbetet skall inriktas på väsentligheter.
Organisationen har också utformats med målsättningen att branschvisa
kontroller skall underlättas. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen i denna del, i den mån den inte är besvarad.

När det gäller kronofogdemyndigheterna har utskottet vid sin behandling
av olika uppbördsfrågor bl. a. uppmärksammat att arbetsgivare i en del fall
systematiskt underlåtit att betala in sina egna och sina arbetstagares skatter
och arbetsgivaravgifter, förfaranden som kunnat pågå under lång tid. De
belopp som det då har rört sig om har ofta uppgått till uppseendeväckande
summor. Att kronofogdemyndigheterna fungerar effektivt är en av förutsättningarna
för att sådana förfaranden skall kunna stoppas. Som framgår av
propositionen har emellertid arbetsbelastningen hos dessa myndigheter ökat
betydligt, och indrivningsresultatet har försämrats, bl. a. till följd av knappa

CU 1979/80:27

personalresurser. En förstärkning av kronofogdemyndigheterna framstår
därför som angelägen. Dessa myndigheter tillförs också enligt propositionen
väsentliga personalförstärkningar och andra medel för att förbättra situationen.
Enligt utskottets uppfattning skulle det givetvis vara önskvärt med
ytterligare förbättringar. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget och
den restriktivitet som f. n. måste tillämpas i fråga om anslagstilldelning
tillstyrker utskottet propositionen i denna del. Samtidigt utgår utskottet från
att riksskatteverket i sitt tidigare nämnda utredningsarbete angående
skatteundandragandet och taxeringsorganisationen prövar också kronofogdemyndigheternas
behov av förstärkningar. Utskottet avstyrker således
motionen även i denna del, i den mån den inte är tillgodosedd.

Stockholm den 26 februari 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Bo Forslund (s), Wilhelm
Gustafsson (fp), Maj-Lis Lööw (s) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark,
Curt Boström, Bo Forslund och Maj-Lis Lööw (samtliga s) anser att
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Under den socialdemokratiska regeringsperioden bedrevs ett kraftfullt
arbete för att komma till rätta med skattefusk och skatteflykt. Delvis skedde
detta i form av lagstiftning. Delvis skedde det även genom åtgärder som
vidtogs för att förbättra taxeringskontrollen och indrivningen.

Riksdagen beslutade våren 1975 om en genomgripande ändring av
taxeringsorganisationen i första instans. Genom detta beslut effektiviserades
skatteadministrationen, bl. a. genom att taxeringsnämnderna får biträde av
kvalificerade tjänstemän vid granskningen och genom att ett väl utbyggt
ADB-system införs som stöd för taxeringsarbetet. Under år 1975 genomfördes
även den s. k. bevissäkringslagen.

I och med dessa olika åtgärder var emellertid inte arbetet med att söka
bemästra skattefusket slutfört. Flera förslag förbereddes under tiden före
regimskiftet 1976. Tyvärr har de borgerliga regeringarna stoppat eller

CU 1979/80:27

förhalat flera av dessa. Detta sker samtidigt som skattefusket och skatteflykten
enligt vad som kan bedömas alltmer tilltar i omfattning.

Såsom föreslås i motionen 1979/80:1104 och 1834 av Olof Palme m. fl. (s)
bör samhällets kontrollmöjligheter förbättras och erforderliga resurser
ställas till skattemyndigheternas förfogande. De av regeringen föreslagna
resurserna på skattekontroll- och uppbördsomårdet är otillräckliga. Visserligen
är budgetläget ansträngt och en stark begränsning i ytterligare
utgiftsökningar nödvändig. Det bör dock påpekas att väl avvägda insatser
mot skattefusk och skatteflykt inte bara kan bidra till att förbättra
skattemoralen utan även medföra en nettoförstärkning av statsfinanserna
genom att skatteinkomsterna ökar.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av olika uppbördsfrågor bl. a.
uppmärksammat att arbetsgivare i en del fall systematiskt underlåtit att
betala in sina egna och sina arbetstagares skatter och arbetsgivaravgifter. De
belopp som det då har rört sig om har i en del fall uppgått till
uppseendeväckande summor. Arbetsbelastningen hos kronofogdemyndigheterna
har ökat betydligt, och indrivningsresultatet har försämrats, bl. a. till
följd av knappa personalresurser. En omedelbar förstärkning av kronofogdemyndigheterna
framstår därför som angelägen. Dessa myndigheter bör
därför förstärkas med ytterligare 20 tjänster utöver vad som föreslås i
budgetpropositionen. Detta är i huvudsaklig överensstämmelse med riksskatteverkets
önskemål.

Enligt utskottets mening bör därför förslagen i motionen 1979/80:1834 av
Olof Palme m. fl. (s) bifallas.

CU 1970/80:27

Bilaga 2

Tjänster m. m. vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter och regionalekonomiska
enheter den I juli 1979

Län Naturvårdsenhet Regionalekonomisk enhet

Tjänster Tillfällig Tjänster Utomplans personal

anställda

AB	32	11	15	11
C	II	3	6	3
D	12		7	1
E	19	2	7	1
F	16	5,5	6	2
G	13	1	7	2
H	15	3	6	2
I	1	3	1	1
K	8	8	6	-
L	14	2	7	1
M	20	11	10	2.5
N	13	9	5	2
O	22	9	8	2
P	16	5	9	2
R	13	6	7	1
S	16	6	6	3.5
T	14	2	9	-
U	13	8	5	4
W	19	II	11	-
X	18	4	6	3
Y	12	10	8	6
Z	1(1	8	6	2
AC	11	7	7	2
BD	20	12	11	7
Summa	358	145.5	176	61

CU 1979/80:27

Bilaga 3

I budgetpropositionen (bil. 18 s. 21-25) föreslagna personalförstärkningar vid
länsstyrelserna <LST), lokala skattemyndigheterna (LSM) och kronofogdemyndigheterna
(KFM) samt av riksskatteverket (RSV) föreslagen personalförstärkning
i prioritetsgrupp I till kronofogdemyndigheterna som inte tagits
upp i budgetpropositionen

Län	1 budgetpropositionen föreslagna personal-förstärkningar		RSV:s förslag i prioritets-grupp I som inte be-aktats i bud-getprop.
LST	LSM	KFM
Reg.ek. Besv. Data Moms enh. enh. enh. cnh.
AB	1 3	15	8
C	1 2 2	4
D	1	4	1
E	1 1	5	6
F	1	6	4
G	1	5	2
H	1	5	1	1
I	1	1	1
K	1	3	2
L	1 2	5	6
M	1 2	13	2	8
N	1 2 1	5	3
O	1	10	2
P	1 2 1	6		5
R	1 2	5	1
S		4	2	1
T	1	5		1
U	1 2	4	1	3
W	1 1	5
X	1	5		1
Y	1	6		1
Z	1	4		1
AC	1	6
BD	1 2 1	5
Summa	25 15+II1 5 6	136	42	+ 22
	-■ '
	62

	240

1 Fördelning på län av dessa 11 t jänster görs när definitiva uppgifter om antalet besvär
över 1979 års taxering föreligger.

Reg.ek.enh. = regionalekonomisk enhet
Besv.enh. = besvärsenhet
Momsenh. = mervärdeskatteenhet