CU 1979/80:18

Civilutskottets betänkande
1979/80:18

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till
vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte
motioner

1 Propositionen

Regeringen har i propositionen 1979180:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B 17 (s. 130-149) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade
former och grunder för statens lånestöd till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m.,

2. medge att bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. beviljas intill ett belopp av 1 570 000 000 kr. under budgetåret
1980/81,

3. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler
beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

4. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och
landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 125 000 000 kr.
under budgetåret 1980/81,

5. medge att stöd till energibesparande åtgärder inom statliga byggnader
beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

6. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i
regeringsprotokollet medge att lån till energibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader kan beviljas under budgetåret
1980/81,

7. bemyndiga regeringen att besluta om utbyte mellan de under 2-5
angivna ramarna,

8. medge regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av
600 000 000 kr. besluta om utökning av de under 2-5 angivna ramarna enligt
de grunder som förordats i regeringsprotokollet,

9. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet
m. m. intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret
1980/81,

10. medge att beslut i fråga om stöd under budgetåren 1981/82 och 1982/83
till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet preliminärt
får meddelas intill ett belopp av 11 000 000 kr. samt 7 000 000 kr.,

11. medge att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet
m. m. beviljas intill ett belopp av 110 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81,

1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Nr 18

CU 1979/80:18

2

12. medge att beslut i fråga om bidrag under budgetåret 1981/82 till
kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. preliminärt
får meddelas intill ett belopp av 110 000 000 kr.,

13. medge att beslut i fråga om bidrag till statens provningsanstalt för
utveckling av metoder för provning och kontroll av åtgärder inom
energihushållningsområdet beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81,

14. medge att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av budgetåren
1981/82 och 1982/83 till statens provningsanstalt för utveckling av metoder
för provning och kontroll av åtgärder inom energihushållningsområdet
preliminärt får meddelas intill ett belopp av 2 000 000 kr. resp. 1 600 000
kr.,

15. under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1979/80:

199 av Ulla Ekelund (c) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin
mening

1. att termografering och tryckmätning blir obligatorisk vid ny- och
tillbyggnader av bostadshus,

2. att kostnaden för denna kontroll inräknas i låneunderlaget,

3. att utbildningen av termograförer stimuleras för att klara ovannämnda
kontrolluppgifter,

4. att prissättningen för denna verksamhet regleras genom avtal,

748 av Margareta Gard (m) och Sonja Rembo (m) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av bostadsförordningen
1979:30 att eldstadsvolymen inte blir avgörande för möjligheten till lån och
bidrag vid övergång till vedeldning,

751 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av energisparlånen till
utvändig isolering och fönsterbyten så att det blir intressantare att kalkylera
med det kulturhistoriska inslaget i bebyggelsen samt att resurser till
kommunernas organ även beaktas i denna översyn,

1005 av Görel Bohlin (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
att värmemätningsutredningen får tilläggsdirektiv att göra jämförande
studier beträffande energiförbrukning i fastigheter med olika upplåtelseformer,

1494 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg (c) vari

CU 1979/80:18

3

hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i
byggnadsstadgan och bostadsfinansieringsförordningen, att rökkanal för
fastbränsleanläggning ingår i förutsättningen för erhållande av byggnadslov
och för bostadslån för de i motionen nämnda fastighetstyperna,

1501 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen tillkännager vad i motionen anförts om individuell mätning av
energiåtgång för uppvärmning och tappvarmvattenberedning i hyreslägenheter,

1508 av Gullan Lindblad (m) och Anders Högmark (m) vari hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar att energisparstödet till kommuner och
landsting bör differentieras och utformas så att bidragsgivningen ger största
möjliga effekt,

1510 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala
sig för att räntebidrag när bostadslånet avser småhus skall utgå även för
energisparåtgärder samt att även kostnaderna för sådana åtgärder beaktas
vid prövningen av förutsättningarna för räntebidrag beträffande bostadslån
för andra åtgärder,

1512 av Sven Munke (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att övergång från olja till fastbränsle skall innefattas i nu
gällande regler för energisparstöd i form av bidrag men också lånemöjligheter
för resterande kostnader,

1830 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att förutsättningarna för energisparbidrag vid
övergång till vedeldning snarast bör ses över och befrias från onödiga
begränsningar,

1831 av Elvy Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att vid varje lantbruksnämnd placeras en sakkunnig rådgivare med
uppgift att ge råd till lantbrukare som vill övergå till uppvärmning med eget
bränsle eller spillenergi,

2. att medel anvisas ur anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m.

Motionerna 1979/80:1009 (s) delvis, 1511 (c) och 1545 (vpk) avser utskottet
att behandla i samband med behandlingen av den till april/maj aviserade
propositionen om energipolitiska frågor.

3 Tillkommande uppgifter

3.1 Skrivelse

Bostadsstyrelsen har i skrivelse till utskottet den 21 februari 1980 tagit upp

1* Riksdagen 1979180. 19 sami. Nr 18

CU 1979/80:18

4

frågan om räntebidrag för energibesparande åtgärder i småhus som upplåtits
med hyresrätt eller bostadsrätt.

3.2 Gällande ordning

Byggnadsstyrelsen handhar bidragsgivningen till energibesparande åtgärder
inom statliga byggnader. Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna
handhar stödet till energibesparande åtgärder i bostäder, allmänna samlingslokaler
samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Statens råd
för byggnadsforskning handhar bidragsgivningen till energiinriktad utvecklings-
och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn. Ansökningar
om bidrag till kommunal rådgivning i energisparfrågor prövas av regeringen.
Dessa ärenden bereds inom bostadsdepartementet.

Enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. (ändrad senast 1979:422) gäller sedan 1 juli 1979
sammanfattningsvis följande. Stöd utgår i mån av tillgång på medel som
energisparbidrag, energisparlån och räntebidrag. Stödet enligt denna
förordning - energisparförordningen (EN) - avser befintliga hus. Stöd till
energibesparande åtgärder i samband med nybyggnad beviljas enligt
bostadsfinansieringsförordningen (BFF). Energisparstöd kan förekomma
tillsammans med bostadslån för ombyggnad enligt BFF avseende andra
åtgärder än energibesparing, s. k. kombinationsfall.

Stödet enligt EN är en kombination av lån och bidrag från staten. Hinder
föreligger inte att sökanden uttar endast energisparbidraget. I vissa fall kan
endast lån beviljas. Till energisparlånet och bidraget är när det gäller
flerfamiljshus knutet även räntebidrag i huvudsak om den godkända
kostnader för åtgärderna överstiger 25 000 kr.

Energisparbidrag och energisparlån utgår för

1. förbättring av värme- och ventilationssystem, dock ej utbyte av
värmepanna eller oljebrännare,

2. anordningar för individuell mätning av varmvatten, el och gas eller för
nattackumulering av varmvatten,

3. anslutning av fastighet till fjärrvärmeanläggning.

4. förbättring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag,

5. åtgärder som är direkt föranledda av någon åtgärd som anges i 1-3.

I fråga om bostadshus med mer än två lägenheter utgår bidrag och lån

också för åtgärd som avser framledning och fördelning av vatten och
luftflöden i värme- och ventilationssystem och som ökar verkningsgraden hos
systemet (inreglering). Finns det väsentliga brister i husets värmeisolering
utgår dock stöd för inreglering endast om bristerna avhjälps.

För åtgärder som är direkt föranledda av förbättringar av värmeisoleringen
i väggar, fönster eller bjälklag utgår endast energisparlån.

Beträffande stödberättigande åtgärder såvitt avser förbättring av värme -

CU 1979/80:18

5

och ventilationssystemet har bostadsstyrelsen bl. a. meddelat följande
föreskrifter:

Ny uppvärmningsform

Fh/Sm Mätenhet Godkänd
kostnad
dock
högst kr.

a) Övergång till vedeldning.

Övergången skall ha varaktig karaktär och
innebära att uppvärmning uteslutande sker
genom eldning i vedpanna med sådan eldstadsvolym
att påfyllning av ved inte behöver
ske oftare än 2 å 3 gånger per dygn. Normalt
förutsätts tillgång till fritt bränsle.

Eventuell elpatron bör vara säkrad med högst

16 A. Sm panna 10 000

b) Anordning för fliseldning.

1) Stokeranordning med termostatstyrd automatik
Sm st 8 500

2) Förugn med minst 3001 behållare Sm st 4 000

Tillfredsställande möjligheter till mottagning

och förvaring av flis förutsätts.

Energisparbidrag och energisparlån utgår under förutsättning att den av
länsbostadsnämnden godkända kostnaden för åtgärden uppgår till minst

1 500 kr. Bidrag och lån utgår dock inte för åtgärd som stöds med
förbättringslån enligt kungörelsen (1962:538) om förbättringslån.

Energisparbidrag utgår med 35 % av den kostnad som länsbostadsnämnden
godkänner, dock högst med 3 000 kr. för varje bostadslägenhet som
berörs av åtgärden och med 30 kr./m2 våningsyta i lokal som berörs.
Energisparlånet utgår med belopp som motsvarar godkänd kostnad till den
del denna inte täcks av energisparbidrag.

CU 1979/80:18 6

3.3 Statistiska uppgifter m. ni.

Tabell 1. Statligt energisparstöd 1 juli 1974-31 december 1979 i befintliga bostäder

	Antal ärenden	Antal lägen- heter	Beviljade lån och bidrag, 1 IKK) kr. Energisparkungörelsen/ Förbätt-energisparförordningen ringslån Bidrag Lån1
1974/75
Totalt	53 450	140 400	116 870	171 970	11 630
Därav småhus	49 600	55 350	77 300	116 150	11 630
flerbostadshus	3 850	85 050	39 570	55 820	-
1975/76
Totalt	67 670	227 260	168 860	241 860	12 920
Därav småhus	61 040	69 780	98 360	149 420	12 920
flerbostadshus	6 630	157 480	70 500	92 440	-
1976/77
Totalt	31 190	160 600	92 960	125 260	8 900
Därav småhus	26 700	33 110	41 280	62 480	8 900
flerbostadshus	4 490	127 490	51 680	62 780	-
1977178
Totalt	58 710	211 660	226 140	710010	8 310
Därav småhus	52 640	61 960	118 040	487 250	8 310
flerbostadshus	6 070	149 700	108 100	222 760	-
1978/79
Totalt	66 220	263 490	273 090	955 920	5 340
Därav småhus	59 090	67 780	133 970	650 250	5 340
flerbostadshus	7 130	195 710	139 120	305 670	-
1979180 (juli-dec)
Totalt	35 320	158 710	152 500	490 910	2 640
Därav småhus	31 290	35 500	67 980	302 980	2 640
flerbostadshus	4 030	123 210	84 520	187 930	-
Tillhopa	312 560	1 162 120	1 030 420	2 ft95 940	49 740
				3 776 090
Därav småhus	280 360	323 480		2 355 200
flerbostadshus	32 200	838 640		1 420 890

1 Fram t. o. m. budgetåret 1976/77 beviljades bostadslån för energibesparande
åtgärder i de fall lånebeloppet översteg 4 000 kr. per lägenhet. Det totala beloppet för
bostadslån uppgick under dessa år till drygt 111 milj. kr. Fr. o. m. 1 juli 1977 beviljas
energisparlån utan begränsning av lånebeloppet. Från denna tidpunkt beviljas alltså
inte bostadslån för energibesparande åtgärder.

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1979/80:18

7

Tabell 2. Godkänd kostnad i medeltal vid bidrags- och långivning enligt energisparkungörelsen/energisparförordningen
och bostadsfinansieringsförordningen

Period	Kronor per lägenhet
	Småhus	Flerbostadshus
1974 juli-december	4 720	1 360
1975 juli-september	4 910	1 500
1976 april-september	5 850	1 290
1977 september-november	10 460	2 100
1978 juli, september, oktober	13 660	2 550
1979 oktober-november	11 010	2 260

Källa: Bostadsstyrelsen

Tabell 3. Andel % lägenheter som berörs av olika åtgärder

Värme- Värme-	Anslut-	Indivi- Fasad-	Inregle-
anlägg- isole-	ning	duell skikt	ring av
ning ring	till	mätning	värme-
	fjärr-		och ven-
	värme		tilations-
			system
			(endast
			för fler-
			bostads-
			hus)

Småhus

1974 juli-december

1975 juli-september

1976 april-september

1977 september-november 1978

juli, september, oktober 1979

oktober-november

Flerbostadshus

1974 juli-december

1975 juli-september

1976 april-september

1977 september-november 1978

juli, september, oktober 1979

oktober-november

Källa: Bostadsstyrelsen

77	33	2
75	37	2
38	77	5	1
46	75	3	2
44	72	3	6	35
65	51	2	4	22
20	25	62
38	23	45
46	22	35	3
55	25	23	7	16	9
55	34	18	3	8	16
49	30	21	3	8	23

1** Riksdagen 1979180. 19 sami Nr 18

CU 1979/80:18

8

Tabell 4. Bostadsstyrelsens beslut om fördelning av ram för energisparlän och energisparbidrag
under budgetåren 1978/79 och 1979/80 (t. o. m. 21 februari 1980)

Beslutstidpunkt	Storlek på fördelad ram (milj. kr.)	Beslutstidpunkt	Storlek på fördelad ram (milj. kr.)
Juni 1978	276,1	Juni 1979	350
September 1978	341,5	Oktober 1979	409
November 1978	244,5	Februari 1980	385
Februari 1979	287,6	Olika beslut
Maj 1979	74,5	om ramutvidgning	18,5
Fördelad ram för budget-		Fördelad ram för budget-
året 1978/79	1 224.2	året 1979/80	1 162,5
		(t. o. m. 21 febr. 1980)

Källa: Bostadsstyrelsen

Av den för förra budgetåret tillgängliga ramen om 1238,5 milj. kr.
disponerades alltså inte 14,3 milj. kr., bl. a. beroende på bristande personella
resurser hos några länsbostadsnämnder men även på att den sista
ramutvidgningen kom så sent under budgetåret att det inte var möjligt att
kunna disponera hela ramen. Fördelningsbeslutet i september 1978 har
bostadsstyrelsen fattat efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Mot
denna ram får endast avräknas beslut avseende sådana projekt som kan
förväntas ge sysselsättning åt anställd arbetskraft.

Av den för innevarande budgetår tillgängliga ramen om 1 175 milj. kr.
återstår alltså 12,5 milj. kr. (1 175-1 162,5) att fördela. Bostadsstyrelsen har i
skrivelse till regeringen den 21 februari 1980 anhållit att beslutsramen
utvidgas med 230 milj. kr.

Under budgetåret 1978/79 har beslut om energistöd för allmänna
samlingslokaler meddelats i 393 ärenden med totalt 5,6 milj. kr. Den
för stödet fastställda ramen på 10 milj.kr. togs sålunda inte helt i anspråk.
Under närmast föregående budgetår lämnades stöd med 5,2 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 fastställdes en ram för stödet till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader
m . m . på 40 milj. kr. Ramen har senare utvidgats med 10 milj. kr. för
projekt som gav sysselsättning åt anställd arbetskraft. Ytterligare 4,4
milj. kr. har överförts från den ram som inte utnyttjats för stöd till allmänna
samlingslokaler.

Bidragsgivningen under de senaste tre budgetåren redovisas i följande
tablå.

CU 1979/80:18

9

	Antal inkomna	Antal beslut	Beviljade bi-
	ansökningar			drag.
		Totalt	varav av-	milj.kr.
			slag
1976/77	1 365	1 236	137	25,0
1977/78	1 782	1 806	132	32,1
1978/79	1 930	2 071	153	54.1

Vid utgången av budgetåret 1978/79 fanns hos bostadsstyrelsen ca 220
ärenden i balans, motsvarande ett bidragsbelopp på 6 milj. kr.

Till Vissa energibesparande åtgärder har riksdagen för budgetåret 1979/80
anvisat ett anslag om tillhopa 1 464 milj. kr. varav 965,5 på tilläggsbudget I.
Vid ingången av budgetåret uppgick reservationen på anslaget till 1 250
milj. kr. Bostadsdepartementet har uppgett att utbetalningar på anslaget
under innevarande budgetår kan beräknas uppgå till ca 1 700 milj. kr. Den
ingående reservationen skulle sålunda vid ingången av budgetåret 1980/81
uppgå till ca 1 000 milj. kr. (1 250+1 464—1 700). För budgetåret 1980/81
begärs nu ett anslag om 800 milj.kr. Till förfogande för utbetalningar under
budgetåret står sålunda 1 800 milj. kr. Inom bostadsdepartementet har
beräknats att utbetalningarna från anslaget under nästa budgetår kommer att
uppgå till ca 1 800 milj. kr. Någon nämnvärd reservation skulle sålunda inte
finnas vid utgången av budgetåret 1980/81.

Beslutet om energisparplanen innebar bl. a. att programmet skulle byggas
upp stegvis med en upptrappning av insatserna. Dåvarande bostadsministern
anförde i propositionen 1977/78:76 att hon förutsåg ett sammanlagt
investeringsbehov för de byggnadsåtgärder som föranleds av programmet
om ca 1 800 milj. kr. för budgetåret 1978/79, ca 2 700 milj. kr. budgetåret
1979/80 och ca 3 600 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Beloppen avsåg det
prisläge som antogs råda budgetåret 1978/79. De omfattade det totala
investeringsbehovet för insatser inom såväl bostadsdepartementets som
industridepartementets ansvarsområden.

I propositionen 1978/79:115 anförde bostadsministern att hon ansåg den i
propositionen 1977/78:76 angivna nivån (ca 2 700 milj. kr.) lämplig för
budgetåret 1979/80.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80 bil. 16 s. 138) behandlas investeringsramen
för budgetåret 1980/81. Bostadsministern anför därvid att hon
beräknar investeringsramen för åtgärder i befintlig bebyggelse till 3 700
milj. kr. för nästa budgetår. Enligt vad senare upplysts från bostadsdepartementet
avser ca 2 900 milj. kr. investeringar inom bostadsdepartementets
ansvarsområde och ca 800 milj. kr. investeringar inom industridepartementets
område. Någon nämnvärd uppräkning av ramarna med hänsyn till
förändringar i penningvärdet har sålunda inte skett för budgetåret 1979/80
och 1980/81.

CU 1979/80:18

10

3.4 Vissa utredningar om energisparande m. m.

3.4.1 Energihushållningsdelegationen

I april 1978 tillkallade dåvarande chefen för bostadsdepartementet med
stöd av regeringens bemyndigande en delegation för frågor om energihushållning
i befintlig bebyggelse (energihushållningsdelegationen). Delegationen
har i september 1979 fått parlamentarisk förankring och delvis ändrade
direktiv. Bostadsministern har därvid bl. a. anfört följande.

Riksdagen har nyligen fattat vissa beslut med anledning av regeringens
proposition om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79:115 bil. 3, CU
1978/79:37, rskr 1978/79:394). Riksdagsbeslutet innebär att regeringen
genom ett riksdagsbemyndigande ges ökade befogenheter att besluta i frågor
som gäller genomförandet av energisparverksamheten. Syftet är att öka
möjligheterna att snabbt anpassa de ekonomiska styrmedlen efter de
erfarenheter om stödets effekter som man successivt erhåller.

Det är väsentligt att de stora satsningar som samhället gör kan genomföras
under bredast möjliga politiska enighet. Vid min anmälan till propositionen
framhöll jag att det därför finns skäl att omforma delegationen så att den får
parlamentarisk förankring.

Det är enligt min uppfattning viktigt att delegationen fortlöpande
informeras och bereds möjlighet att diskutera de åtgärder som regeringen
vidtar med stöd av det erhållna bemyndigandet. Vidare bör energihushållningsdelegationen
delta i energisparverksamheten genom att lämna synpunkter
på sparprogrammets inriktning, finansiering, övergripande styrning
och utveckling.

Delegationen bör därför fortfara att vara ett forum för överläggningaf i
frågor som gäller bl. a. samordning och inriktning av utvärderingsarbetet
samt hur det ekonomiska stödet och andra styrmedel skall utnyttjas för att
påverka inriktningen av det fortsatta energisparandet. Direktiven bör
emellertid delvis ändras.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör delegationen i fortsättningen ha
följande uppgifter:

att följa utvecklingen inom de områden som är av betydelse för
energihushållning i befintlig bebyggelse och att sammanställa och vid behov
initiera utredningar av betydelse för energisparprogrammets övergripande
styrning och utveckling,

att följa genomförandet av energisparplanen - i nära kontakt med de
berörda myndigheternas löpande uppföljning av sina insatser inom energisparplanens
ram - och vid behov initiera åtgärder som gör det möjligt att
jämföra resultaten av genomförda åtgärder med den förväntade effekten,
att i god tid före den omprövning av energisparplanen som skall ske inför
budgetåret 1981/82 sammanställa sådant underlag beträffande bl. a. ny
kunskap och i övrigt ändrade förutsättningar som kan vara av betydelse för
statsmakternas ställningstagande angående energisparplanens inriktning på
olika tekniska åtgärder samt beträffande genomförandeprogram och styrmedel
samt

att uppmärksamma hälsorisker som kan uppstå i samband med energisparåtgärder
i det befintliga byggnadsbeståndet. Delegationen är därutöver
oförhindrad att i samband med det fortlöpande utvärderingsarbetet ta de

CU 1979/80:18

11

initiativ som den anser vara påkallade.

Det är viktigt att nära samarbete sker mellan delegationen och berörda
myndigheter, kommittéer och organisationer.

Delegationen bör i sitt arbete samråda med Oljeersättningsdelegationen (I
1979:01).

Delegationens arbete beräknas pågå hela år 1980.

3.4.2 Värmemätningsutredningen

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för bostadsdepartementet
den 30 augusti 1979 en utredning om individuell mätning och
debitering av kostnader för uppvärmning och tappvarmvattenberedning
(värmemätningsutredningen). Efter att bl. a. ha redogjort för gällande regler
och tidigare utredningar om individuell mätning och debitering av värmeoch
varmvattenförbrukning anför bostadsministern följande i direktiven till
utredningen.

För att främja energihushållning i bebyggelsen är det enligt min mening
angeläget att den enskilde, i fråga om energi till uppvärmning och
varmvattenberedning, ges ansvar och möjlighet att direkt påverka kostnaderna.
En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att utreda och lämna
förslag beträffande mätning och debitering, individuellt eller i mindre
kollektiv, av energi för uppvärmning och tappvarmvattenberedning. Utredaren
skall därvid behandla mätning för olika brukare i distributionsledet,
såväl för bostäder som för lokaler inom förvaltning, serviceverksamhet,
småindustri etc. I utredningen bör, förutom energihushållningseffekter,
tekniska, ekonomiska, administrativa och sociala förutsättningar samt
beredskapseffekter av mätning och debitering redovisas. Därvid bör
lämpligen åtskillnad göras mellan befintliga och nya byggnader. Utredaren
skall vidare redovisa vilka föreskrifter som kan behövas vid genomförande av
ett system för mätning och debitering.

Olika typer av mätanordningar och principer för mätning används.
Utredaren bör ge en översikt över idag befintlig teknik för individuell
mätning av värme och/eller varmvatten. Därvid bör särskild vikt läggas vid
följande frågor:

o Mätarens noggrannhet, dels möjligheter till typprovning, typgodkännande
och tillverkningskontroll, dels förändring av mätnoggrannhet under
drift

o värdering av mätningens representativitet, dvs. i vilken utsträckning
storheter mäts som återspeglar energiförbrukningen för värme och
varmvatten

o värdering av vilka reella möjligheter brukaren har att påverka förbrukningen
och i vilken utsträckning mätningen styrs av ev. ofullkomligheter i
byggnadens och installationssystemets konstruktion och drift
o förutsättningar för den enskilde att följa förbrukningen samt krav från
fastighetsförvaltning, mätföretag o. dyl. på tillgänglighet, service, mätvärdesöverföring,
avläsning m. m.

CU 1979/80:18

12

I utredningen bör även tänkbara former av ny teknik för mätning,
mätvärdesöverföring, debitering m. m. behandlas. Utredaren bör därvid
samråda med nämnden för energiproduktionsforskning, styrelsen för teknisk
utveckling och statens råd för byggnadsforskning, vilka i varierande
utsträckning har till uppgift att studera dessa frågor inom energiforskningsprogrammets
ram. Om realistiska möjligheter till ny teknik framkommer bör
utredaren även belysa frågan om förberedelser härför kan göras redan i
dagens byggnader.

Teoretiskt beräknade och verkliga besparingar p. g. a. mätning och
debitering har behandlats i bl. a. de tidigare nämnda utredningarna.
Utredarens uppgift är att sammanställa dessa samt att därutöver redovisa
senare studier, t. ex. sådana som har finansierats genom det statliga
energiforskningsprogrammet. Av särskilt intresse för sammanställningen är
en redovisning av spridning i mätresultat, besparingarnas varaktighet i tiden,
debiteringsgrunder, betydelsen av information samt betingelser i övrigt av
vikt för bedömning av resultaten. Utredaren bör i detta sammanhang
särskilja besparingar i form av energi- resp. vattenförbrukning.

Sannolika energibesparingar bör värderas. Denna värdering är bl. a.
beroende av form för energiförsörjning (el, olja, fjärrvärme) och energiomvandlingsanläggning
samt av om befintliga eller nya byggnader behandlas.
Utredaren bör dessutom belysa de skillnader från värderingssynpunkt som
uppstår om besparingen ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller om
besparingen värderas av ett energidistributionsföretag, av en fastighetsförvaltning
eller av enskilda hushåll. I detta senare fall bör sambandet med olika
debiteringsprinciper observeras.

Vinsterna av en energibesparing fördelas på olika sätt beroende på vilka
debiteringsprinciper för värme och vatten som tillämpas i det enskilda fallet.
De hinder för energibesparing som olika klausuler för debitering av
kostnaderna för värme och varmvatten kan medföra utreds, som nämnts, för
närvarande av hyresrättsutredningen (Ju 1975:06). Utredaren bör därför i
dessa frågor samråda med nämnda utredning.

I samband med att olika debiteringsprinciper undersöks, bör utredaren
inventera administrativa system för avläsning och debitering av kostnader för
värme och varmvatten. Årskostnader för olika i dag tillgängliga mät- och
debiteringssystem skall därvid också redovisas.

I olika sammanhang har uttalats farhågor för att individuell mätning av
värme och varmvatten skulle kunna medföra negativa sociala effekter.
Utredaren bör belysa de sociala effekter som kan tänkas uppstå vid ett
införande av individuell mätning och debitering. Han bör vidare redovisa
förslag till olika åtgärder som kan komma att krävas för att begränsa dessa
effekter. Utredaren bör också belysa hur individuell mätning av värme och
varmvatten skall kunna infogas i de system som finns för individuella
bostadssubventioner. Samråd bör därvid ske med kommittén (Bo 1979:01)
för översyn av bostadsbidragen till barnfamiljer m. fl.

Utredaren bör också belysa sambandet mellan mätning, individuellt eller i
mindre kollektiv, och debitering och förutsättningarna för att i en bristsituation
påverka energisparinsatserna samt möjligheterna av att använda
mätsystemet vid en energiransonering. I frågor som rör beredskapsaspekter
på mätning och debitering skall utredningsmannen samråda med överstyrelsen
för ekonomiskt försvar.

Eftersom individuell mätning av värme och varmvatten förekommit sedan
lång tid i andra europeiska länder, och i ökad utsträckning rekommenderas

CU 1979/80:18

13

sedan oljekrisen 1973-1974, bör utredaren även redovisa utländska erfarenheter
inom området.

För att öka förståelsen för hur energi kan sparas är det viktigt att
information ges om metoder, tillgänglig teknik m. m. Utredningsmannen
skall därför beakta behovet av information om mätning och debitering av
varmvatten- och värmeförbrukning om ett system härför införs. I denna fråga
bör samråd ske med energisparkommittén.

Utredningens arbete beräknas pågå hela år 1980.

3.4.3 Oljeersättningsdelegationen

I januari 1979 tillkallade statsrådet Tham med stöd av regeringens
bemyndigande en delegation för solvärme och bränslen som kan ersätta olja
(oljeersättningsdelegationen). Av direktiven framgår bl. a. följande.

Delegationen bör ha till uppgift att närmare studera de tekniska,
miljömässiga, ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för att öka
utnyttjandet av solvärme och av bränslen som kan utgöra alternativ till olja i
landets energiförsörjning. Förslag för att undanröja nuvarande hinder bör
lämnas. Särskild vikt bör därvid läggas på sådana alternativ vilka på grundval
av nu känd teknik och nu kända ekonomiska förutsättningar bedöms ha
möjlighet att införas och varaktigt ersätta mera betydande kvantiteter olja
redan i ett tioårsperspektiv. Skogsavfall, kol och torv bör härvid prioriteras.
Beträffande sådana alternativ till olja som kan få betydelse på lite längre sikt
bör delegationen i sitt arbete prioritera solvärme. Delegationens arbetsområde
bör inte gälla naturgas och uran eftersom dessa områden övervägs i
särskild ordning. Delegationen bör vidare beakta hushållningen med mark
och vatten. Delegationen bör även ha till uppgift att studera och om möjligt
lämna förslag till åtgärder för att höja landets beredskap i fråga om här
nämnda energislag.

Delegationen bör vidare hålla sig informerad om utvecklingen beträffande
fjärrvärme och ta initiativ till åtgärder i syfte att introducera solvärme och
bränslen som alternativ till olja för fjärrvärmeproduktion. Det är angeläget
att en nära samverkan sker med delegationen (Bo 1978:03) för frågor om
energihushållning i befintlig bebyggelse.

Av vad jag nyss har anfört framgår att skilda slag av åtgärder i syfte att
utveckla och att tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt utvärdera samt
introducera solvärme och alternativa bränslen har initierats av såväl staten
som kommuner och enskilda. En ökad samordning av insatserna bör komma
till stånd så att solvärme och sådana bränslen kan införas i energiförsörjningen
på ett planmässigt sätt. Delegationen bör inom ramen för statsmakternas
beslut ta initiativ till utredningar, förhandlingar och andra åtgärder
syftande till att en ökad användning av andra bränslen än olja kommer till
stånd på ett sätt som är acceptabelt från miljösynpunkt.

Det är angeläget att delegationens överväganden och förslag redovisas
kontinuerligt. Härigenom erhålls successivt ett underlag för åtgärder som
syftar till att minska landets oljeberoende.

Nära samarbete bör ske mellan delegationen och industri, kommuner,
enskilda samt berörda organ t. ex. överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
statens industriverk, statens naturvårdsverk, statens planverk, statens
vattenfallsverk. Statsföretag AB, delegationen för energiforskning, statens

CU 1979/80:18

14

råd för byggnadsforskning, nämnden för energiproduktionsforskning, delegationen
för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse och
transportforskningsdelegationen.

Delegationens arbete bör enligt direktiven bedrivas i en första etapp till
utgången av april 1981. Delegationen har under hösten 1979 bl. a. avgivit
rapporten Finansiering av energiteknik för oljeersättning. Förslag till
komplettering av nuvarande statliga stödformer. Delegationen anser att
tillräckliga skäl saknas för att i en första fas inkludera investeringar inom
byggnadsområdet i ett nytt stödsystem för investeringar i åtgärder för
energihushållning. Under förutsättning att erforderliga medel ställs till
förfogande bör det enligt delegationen vara tillräckligt att eventuella
förändringar av det befintliga stödprogrammet görs för att stimulera
experimentverksamheten. I betänkandet CU 1979/80:17 lämnas sammanfattningsvis
en redogörelse för denna verksamhet.

4 Utskottet

4.1 Energisparplan för befintlig bebyggelse m. m.

Riksdagens beslut år 1978 med anledning av förslaget till energisparplan
för befintlig bebyggelse (prop. 1977/78:76, CU 1977/78:31) innebar bl. a. att
riksdagen på förslag av civilutskottet och med godkännande av propositionen
beslöt att riktpunkten skulle vara att nettoenergiförbrukningen i det
befintliga byggnadsbeståndet år 1988 är ca 35 terawattimmar lägre än vid
beslutstillfället. En omprövning av programmet förutsattes ske inför
budgetåret 1981/82.

Sedermera har riksdagen beslutat om vissa ändringar av stödet för
energibesparande åtgärder i bostäder. Sålunda beslöt riksdagen år 1979
(prop. 1978/79:115 bil. 3, CU 1978/79:37) om ändringar i avsikt att styra
stödet till åtgärder som från samhällets utgångspunkter är de mest
önskvärda.

Som framgått ovan (s. 10-11) tillkallade regeringen år 1978 i samband med
riksdagsbeslutet om energisparplan för befintlig bebyggelse en delegation för
frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse, energihushållningsdelegationen
(EF1D). Delegationen, som numera har parlamentarisk förankring,
har till uppgift att följa genomförandet av energisparplanen. Enligt vad som
angivits i budgetpropositionen (bil. 16 s. 136) avser EHD att presentera ett
utförligt underlagsmaterial för den omprövning av energisparandets omfattning
och inriktning som skall ske inför budgetåret 1981/82. För att ta fram
detta material anger bostadsministern att EHD lagt ut ett 20-tal forskningsoch
utredningsprojekt till olika forskningsinstitutioner och högskolor. Vissa
av dessa projekt presenteras i budgetpropositionen (bil. 16 s. 136-137).

I flera av de motioner som utskottet tar upp i detta betänkande behandlas
frågor som övervägs också av EHD och som delvis kommer att utgöra

CU 1979/80:18

15

underlagsmaterial för statsmakternas beslut om energisparprogrammets
utformning efter budgetåret 1981/82.

I några motioner begärs ändringar i föreskrifterna till
e n e rgi s p a r f ö r o r d n i n ge n (EN).

Sålunda begärs i motionen 1979/80:748 (m) en ändring av föreskrifterna så
att eldstadsvolymen inte blir avgörande för möjligheten till lån och bidrag vid
övergång till vedeldning. I motionen erinras om att i föreskrifterna till EN
angetts att övergång till vedeldning skall ha varaktig karaktär och att
eldstaden bör ha sådan volym att ved inte behöver fyllas på mera än 2 å 3
gånger per dygn och att tillgång till fritt bränsle normalt förutsätts. Enligt
motionärerna bör det inte vara av avgörande betydelse hur många gånger per
dygn påfyllning behöver ske för att lån eller bidrag skall kunna utgå.
Huvudsaken är att oljeförbrukningen minskas.

Även i motionen 1979/80:1830 (c) berörs föreskrifterna för övergång till
vedeldning och anförs att dessa innebär bindningar som inte alltid är
motiverade. Bl. a. anser motionärerna det uppseendeväckande att krav på
fritt bränsle ställs upp som en stödförutsättning, låt vara att kravet inte
formulerats helt undantagslöst.

Den i motionerna upptagna frågan har behandlats i ett interpellationssvar i
riksdagen den 18 januari 1980. Därvid anförde bostadsministern att en
utvärdering av energisparplanen pågår och att en ändring av reglerna om
finansiellt stöd för övergång till vedeldning borde anstå i avvaktan på
utvärderingen. Bostadsstyrelsen hade - enligt vad som upplystes i interpellationssvaret
- för avsikt att informera länsbostadsnämnderna om en
liberalare tolkning av bestämmelserna beträffande stödet vid övergång till
vedeldning.

Även enligt utskottets mening bör den pågående utvärderingen avvaktas
innan ställning tas till ändring av reglerna enligt förslagen i motionerna
1979/80:748 (m) och 1979/80:1830 (c). Utskottet förutsätter att reglerna ges
en sådan utformning att ett minskat oljeberoende uppnås. Motionerna
avstyrks med hänvisning till det anförda.

I motionen 1979/80:1512 (m) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna
att övergång till fast bränsle från olja skall omfattas av energisparstöd.
Som framgått ovan (s. 5) ger gällande regler möjlighet till det stöd som
förordas i motionen. Något riksdagens tillkännagivande är sålunda inte
erforderligt. Beträffande den i motionen speciellt upptagna frågan om stöd
för övergång till uppvärmning med halm i stället för med olja vill utskottet
upplysa om att inom ramen för gällande regler möjlighet ges att erhålla
sådant stöd. Stöd för övergång till eldning med halm har också beviljats.

Ett riksdagens beslut om att sakkunnig rådgivning i energisparfrågor
skall finnas vid lantbruksnämnderna i avsikt att ge råd till
lantbrukare som vill övergå till uppvärmning med eget bränsle eller
spillenergi begärs i motionen 1979/80:1831 (c). Kostnaderna för denna
rådgivning föreslås belasta anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom

CU 1979/80:18

16

bostadsbeståndet m. m.

Utskottet instämmer i vad i motionen anförts om vikten av att förnybara
energikällor utnyttjas i ökad omfattning och att ny teknik för inhemska
bränslen införs för att minska oljeberoendet. Motionärerna anser att
kommunernas rådgivare främst är inriktade på energibesparande åtgärder i
bostadsbeståndet och inte på alternativa uppvärmningsformer.

Vid behandlingen år 1979 av propositionen om energipolitiken (prop.
1978/79:115 bil. 3) anförde ett enhälligt civilutskott (CU 1978/79:37 s. 18) att
1978 års beslut bl. a. utgick från att samhället förutom ekonomisk stimulans
skulle genom information och teknisk rådgivning påverka fastighetsägare
och hyresgäster att ta initiativ till energisparåtgärder och att en kommunal
service snabbt borde byggas upp. I sammanhanget bör även erinras om att
riksdagen medgett att bidrag till kommunerna för informations- och
rådgivningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av 95 milj. kr. för
innevarande budgetår.

En väl utbyggd rådgivningsverksamhet är viktig och bidrar till att
samhället kan styra energisparverksamheten så att insatta resurser används
så effektivt som möjligt. Vad beträffar rådgivningen om energisparstöd för
bostäder bör denna alltjämt åvila kommunerna. Vad däremot angår åtgärder
för att underlätta införandet av ny teknik för inhemska bränslen baserade på
jordbrukets reserver i detta sammanhang kan det som motionärerna anför
finnas skäl att rådgivningen utformas annorlunda än f. n. Utskottet
förutsätter att denna fråga övervägs av regeringen. Motionen 1979/80:1831
(c) får anses i inte ringa grad tillgodosedd med det anförda.

En begäran om en översyn av energisparplanen i syfte att bibehålla den
kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen begärs i motionen
1979/80:751 (s). Även enligt utskottets mening är det av stor vikt att låne- och
bidragsreglerna utformas så att inte kulturhistoriska värden inom bostadsbeståndet
går förlorade. Frågan uppmärksammas i energihushållningsdelegationens
pågående arbete med en omprövning av energisparplanen. Vidare
har riksantikvarieämbetet gjort en kulturhistorisk besiktning av husbeståndet
från energisynpunkt. Det bör vidare erinras om att kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse givits särskilt skydd i byggnadslagstiftningen. Sålunda
föreskrivs i byggnadsstadgan (38 §) att byggnad som är av större värde ur
bl. a. kulturhistorisk synpunkt inte må förvanskas genom arbeten på själva
byggnaden. Slutligen bör nämnas att en proposition om ändring i byggnadsstadgan
till skydd för bebyggelsemiljöer avses föreläggas riksdagen under
mars månad 1980. Med hänvisning till pågående arbete avstyrks motionen.

Enligt förslag i motionen 1979/80:1494 (c) bör som krav för byggnadslov
och finansiellt statligt energisparstöd föreskrivas att rökkanal för
fastbränsleanläggning skall installeras vid nybyggnad och vid mera
omfattande ombyggnad av småhus och mindre flerfamiljshus när det gäller
permanentbebyggelse.

CU 1979/80:18

17

Statens planverk har i en rapport den 1 december 1978 behandlat
anpassningsbara uppvärmningssystem i nybyggnader. För att anpassa
byggnader till olika typer av uppvärmningsformer föreslås i rapporten bl. a.
att elvärmda enbostadshus förbereds så att skorsten relativt enkelt kan
installeras.

Enligt vad utskottet erfarit är rapporten föremål för överväganden i
bostadsdepartementet. Motionen 1979/80:1494 (c) får anses i tillräcklig grad
tillgodosedd utan en riksdagens begäran i frågan.

Ett riksdagens uttalande om att energisp arstöd et till kommuner
och landsting differentieras och utformas så att bidragsgivningen ger
största möjliga effekt begärs i motionen 1979/80:1508 (m). Det torde inte
råda några delade meningar om en annorlunda inriktning av bidragsgivningen
än den som ger största möjliga effekt. Ett riksdagens uttalande i frågan
kan inte tjäna något reellt syfte. Dessutom övervägs även utformningen av
energisparstöd till kommunerna av energihushållningsdelegationen.

Frågan om s. k.termografering och tryckmätning behandlas
i motionen 1979/80:199 (c). Motionärerna hemställer att riksdagen som sin
mening uttalar att dessa åtgärder blir obligatoriska vid ny- och tillbyggnader
av bostadshus, att kostnaden för åtgärderna inräknas i låneunderlag, att
utbildningen av s. k. termograförer stimuleras samt att prissättningen för
verksamheten regleras genom avtal.

Utskottet vill först erinra om att kommunerna tillagts centrala uppgifter
när det gäller tillsynen över bostadsbyggandet; uppgifter som omfattar
rådgivning och kontroll såväl ur byggnadsteknisk synpunkt som i samband
med ansökan m. m. av statligt finansiellt stöd till bostadsbyggandet. Det är
naturligtvis viktigt att byggnadsnämndernas tillsyn över byggandet i första
hand kännetecknas av förebyggande ingripanden och rådgivning så att
kvaliteten på det som byggs överensstämmer med byggnormerna.

Det bör i detta sammanhang erinras om att tillägg till låneunderlaget får
göras för skälig kostnad för särskild kontroll och besiktning och för garanti
och försäkring (f. n. högst 4 200 kr.) i fråga om småhus som bebos av
låntagaren eller som skall upplåtas med bostadsrätt. Den särskilda besiktningen
avser byggnadsföretagets utförande och skall ske på sätt som
kommunen bestämmer. Därvid gäller bl. a. att särskild uppmärksamhet skall
ägnas åt sådana arbeten avseende grundläggning, dränering, tak. tätskikt och
isolering som inte kan besiktigas efter färdigställandet. Garantin avser ett
tillägg till låneunderlaget i avsikt att garantera att huset färdigställs i enlighet
med handlingarna i köpekontraktet samt för försäkring mot fel och brister
som inträffar efter garantitidens utgång inom en 10-årsperiod från slutbesiktningen.

Dessutom bör upplysas om att kommunerna inom ramen för det
ovannämnda bidraget för infomations- och rådgivningsverksamhet även
kunnat erhålla medel för inköp av viss teknisk utrustning bl. a. för
termografering.

CU 1979/80:18

18

Enligt utskottets mening saknas tillräcklig anledning för utskottet att
föreslå riksdagen att tillstyrka motionen 1979/80:199 (c) såvitt däri begärs att
termografering skall göras obligatorisk och att kostnaden för denna åtgärd
skall inräknas i låneunderlag. Som ovan nämnts har kommunerna att ansvara
för att en tillfredsställande byggnadskontroll kommer till stånd. Utskottets
ställningstagande innebär även att utskottet avstyrker bifall till motionens
yrkanden om utbildning av s. k. termograförer samt om att verksamheten
skall regleras genom avtal. Beträffande utbildningen anförs i motionen att
sådan förekommit. Utskottet förutsätter att denna utbildning anpassas efter
eventuellt uppkommande behov.

Som framgått ovan (s. 11) har i augusti 1979 en särskild utredning
tillkallats med uppdrag att utreda och lämna förslag beträffande mätning och
debitering individuellt eller i mindre kollektiv av energi för uppvärmning och
varmvattenberedning, värmemätningsutredningen.

I motionen 1979/80:1501 (m) begärs ett riksdagens tillkännagivande om
vad i motionen anförts om individuell mätning av energiåtgången för
uppvärmning och tappvarmvattenberedning i hyreslägenheter. Motionärerna
framhåller att det är angeläget att besparingar av energi inom bostadssektorn
kommer till stånd inte minst mot bakgrund av att en stor del av
energiåtgången faller inom denna sektor. Ett verksamt medel i strävandena
att spara energi kan enligt motionärerna vara individuell mätning av
energiåtgången beträffande uppvärmning och varmvattenberedning. Motionärerna
anser det väsentligt att värmemätningsutredningen på grund av de
snabbt stigande energikostnaderna snarast lägger fram ett förslag.

Även enligt utskottets mening är det angeläget att underlagsmaterial
kommer fram som gör det möjligt att bedöma hur olika åtgärder för att spara
energi skall utformas. Beträffande den i motionen 1979/80:1501 (m)
aktualiserade frågan om individuell mätning av energiåtgången för uppvärmning
m. m. anser utskottet att resultaten av värmemätningsutredningens
överväganden och den vidare beredningen av utredningen bör avvaktas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att utredningen
så snabbt som möjligt lägger fram förslag som kan ligga till grund för
eventuellt beslut. Motionärernas önskemål torde därmed kunna anses vara
tillgodosedda. Motionen avstyrks därför.

I motionen 1979/80:1005 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
tilläggsdirektiv till värmemätningsutredningen så att
jämförande studier beträffande energiförbrukning i fastigheter med olika
upplåtelseformer kommer till stånd. Även om den i motionen upptagna
frågan inte särskilt tas upp i utredningens direktiv kommer den enligt vad
utskottet erfarit att behandlas av utredningen. En riksdagens begäran enligt
förslaget i motionen är sålunda inte erforderlig.

CU 1979/80:18

19

4.2 Finansiering av energisparlån

Bostadsministern redogör i budgetpropositionen (bil. 16 s. 138-145) för
frågan om finansiering av energisparlån och för tidigare utredningar m. m. i
ärendet.

Det förslag som nu föreläggs riksdagen sammanfattas i budgetpropositionen
sålunda. Det nuvarande energisparlånet ersätts den 1 juli 1980 av
bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen. Bostadslån för energibesparande
åtgärder lämnas med 30 % av låneunderlaget och under
förutsättning att energisparbidrag har beviljats för åtgärden. Kravet på
lånesäkerhet i fråga om lån för energisparåtgärder skärps för andra låntagare
än kommuner och samfällighetsföreningar. De regler om fördjupning, ränta,
räntebidrag och amortering som nu gäller i fråga om bostadslån för
sedvanliga ombyggnader skall gälla också för bostadslån som avser
energisparåtgärder. Räntebidrag när bostadslånet avser småhus lämnas dock
endast för den del av lånet med tillhörande underliggande kredit som avser
andra åtgärder än energisparåtgärder. Inte heller får i sådana kombinationsfall
kostnaderna för energisparåtgärderna beaktas vid prövningen av
förutsättningarna för räntebidrag i fråga om bostadslån för andra åtgärder.
Samma begränsningar i besvärsrätten som nu gäller i fråga om energisparlån
införs beträffande bostadslån för energibesparande åtgärder.

Vad i budgetpropositionen anförts om finansieringen av energisparlån har
givit utskottet anledning till följande ställningstaganden.

Som framgått av budgetpropositionen skall sålunda räntebidrag inte
lämnas för småhus för den del av bostadslånet som avser energisparåtgärder
medan för flerbostadshus föreslås gälla att räntebidrag skall kunna beviljas. I
den ovannämnda skrivelsen (s. 3^f) från bostadsstyrelsen erinras om att
inom bostadslångivningen i skilda sammanhang småhus som upplåts med
hyres- eller bostadsrätt jämställs med flerbostadshus. Styrelsen har genom
skrivelsen velat fästa utskottets uppmärksamhet på förhållandet. Enligt
styrelsens uppfattning bör småhus med hyres- eller bostadsrätt i lånesammanhang
generellt jämställas med flerbostadshus.

Enligt utskottets mening bör räntebidrag när bostadslånet avser
småhus med hyres- eller bostadsrätt lämnas i energisparsammanhang
enligt de regler som föreslås gälla för flerbostadshus. Ändringen
bör träda i kraft den 1 juli 1980 men även avse ärenden vari preliminärt beslut
meddelats dessförinnan. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

Frågan om räntebidrag för småhus tas upp även i motionen
1979/80:1510 (c). Motionärerna föreslår att riksdagen uttalar sig för att
räntebidrag när bostadslånet avser småhus med äganderätt skall utgå även
för energisparåtgärder m. nr. Riksdagen beslöt år 1979 (prop. 1978/79:115
bil. 3 s. 11-12, CU 1978/79:37) att räntebidrag inte skall utgå till
energibesparande åtgärder i småhus. 1 propositionen anfördes att räntebi -

CU 1979/80:18

20

dragen för småhus fått en starkt styrande verkan på vilka åtgärder som
faktiskt utfördes varvid en från energisparsynpunkt omotiverad efterfrågan
på stöd till vissa särskilt kostnadskrävande arbeten blivit följden. För att dock
stimulera även mera omfattande åtgärder i småhus har regeringen bemyndigats
besluta att bidrag till energibesparande åtgärder i småhus i vissa fall
skall kunna utgå med högre belopp än 3 000 kr. per lägenhet.

Som framgått ovan har reglerna om räntebidrag för småhus nyligen
ändrats. Enligt utskottets mening får frågan behandlas i de överväganden
som i skilda sammanhang pågår inför omprövningen av energisparprogrammet.
Motionen 1979/80:1510 (c) bör sålunda avstyrkas med hänvisning till det
anförda.

I budgetpropositionen föreslås att bostadslån för energibesparande
åtgärder skall lämnas under förutsättning att energisparbidrag har beviljats
för åtgärden. Det kan dock förekomma att en ansökan om energispar
1 å n av olika anledningar delas upp i etapper. Utskottet förutsätter
att energisparlån kan utgå även i senare ansökan även om energisparbidrag
inte då kan utgå enbart på grund av att hela bidraget tagits i anspråk i tidigare
ansökan. Vad utskottet anfört om energisparlån i dessa fall bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Vad i övrigt i budgetpropositionen anförts om ändrade grunder för
statens låneunderstöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. har
inte givit anledning till erinran.

4.3 Ramar och anslag

För nästa budgetår beräknas en investeringsram för energibesparande
åtgärder i befintlig bebyggelse om 3 700 milj. kr. varav 2 880 milj. kr.
inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Utskottet noterar att ramen är
av samma storleksordning som den som i propositionen 1977/78:76
beräknades för budgetåret 1980/81 - en beräkning som hänfördes till ett
antaget prisläge budgetåret 1978/79. Utskottet har vidare noterat att
bostadsministern i årets budgetproposition (bil. 16 s. 138) anmäler sin avsikt
att - om så visar sig nödvändigt - återkomma till regeringen om en utökning
av investeringsramen för budgetåret 1980/81.

Beslutsramar inom bostadsdepartementets ansvarsområde har för
nästa budgetår beräknats till (1 570 + 10 + 125 + 50 + 15 + 110 + 2 =) 1 882
milj. kr. Dessutom har bostadsministern beräknat 5 milj. kr. för undersökningar
föranledda av omprövningen av energisparprogrammet och 3 milj. kr.
för att täcka kostnader för fortbildning m. m. för yrkesverksamma.

Regeringens förslag att riksdagen medger att bidrag och lån till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. beviljas intill ett belopp av 1 570 milj.
kr. avser beslut om bostadslån och energisparbidrag samt underliggande
kredit på kapitalmarknaden. Dessa senare krediter beräknas till ca 200 milj.
kr.

CU 1979/80:18

21

Utskottet anser för sin del att den beslutsram som riksdagen medger, på
samma sätt som vid bostadslångivningen i övrigt, bör omfatta de statliga
lånen och bidragen. Ett bifall i sak till regeringens förslag skulle därför böra
innehålla att beslutsramen läggs fast till 1 370 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag beträffande beslutsramar
m. m. i övrigt och ett bemyndigande att besluta om utbyte mellan
ramarna. Inte heller vad som förordats om investeringsram inom bostadsdepartementet
har givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Inte heller har utskottet någon erinran mot att lån till energibesparande
åtgärder - enligt regeringens förslag - även under budgetåret
1980/81 i vissa fall kan lämnas för åtgärder i kommunala och landstingskommunala
byggnader.

Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår anvisas med 800
milj. kr. Tillsammans med beräknad ingående reservation står 1 800 milj. kr.
till förfogande för utbetalningar. Även om vissa svårigheter finns att beräkna
utbetalningarna under nästa budgetår finner utskottet inte anledning förorda
en medelsanvisning med annat belopp än det av regeringen föreslagna. Om
så skulle visa sig erforderligt finns möjligheten att under nästa budgetår
anvisa ytterligare belopp på tilläggsbudget.

Regeringen föreslår vidare riksdagen att medge en utökning av beslutsramarna
för lån och bidrag inom ramen för enplaneringsreserv om 600
milj. kr. i enlighet med hittills gällande grunder.

4.4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i energisparförordningen att riksdagen
avslår motionerna 1979/80:748 och 1979/80:1830,

2. beträffande övergång till fast bränsle att riksdagen avslår
motionen 1979/80:1512,

3. beträffande rådgivning i energisparfrågor att riksdagen avslår
motionen 1979/80:1831,

4. beträffande den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen att
riksdagen avslår motionen 1979/80:751,

5. beträffande rökkanal för fastbränsleanläggning att riksdagen
avslår motionen 1979/80:1494.

6. beträffande energisparstödet till kommuner och landsting att
riksdagen avslår motionen 1979/80:1508,

7. beträffande termografering och tryckmätning att riksdagen
avslår motionen 1979/80:199,

8. beträffande individuell mätning att riksdagen avslår motionen
1979/80:1501,

9. beträffande tilläggsdirektiv till värmemätningsutredningen att
riksdagen avslår motionen 1979/80:1005.

CU 1979/80:18

22

10. beträffande räntebidrag avseende småhus med hyres- eller
bostadsrätt att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

11. beträffande räntebidrag avseende småhus med äganderätt att
riksdagen avslår motionen 1979/80:1510,

12. beträffande energisparlån vid etappvis ansökan att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. beträffande ändrade former och grunder för statens låneunderstöd
till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. i vad
dessa inte behandlats under 10-12 ovan att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

14. beträffande ram för energibesparande åtgärder i bostadshus att
riksdagen med anledning av regeringens förslag medger att
bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. beviljas intill ett belopp av 1 370 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81,

15. beträffande ramar i övrigt och anslag m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag

a. medger att bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81,

b. medger att bidrag till energibesparande åtgärder i kommunala
och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett
belopp av 125 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

c. medger att stöd till energibesparande åtgärder inom statliga
byggnader beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81,

d. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som har
angetts i regeringsprotokollet medge att lån till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader
kan beviljas under budgetåret 1980/81,

e. bemyndigar regeringen att besluta om utbyte mellan de
under a-d angivna ramarna,

f. medger regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av
600 000 000 kr. besluta om en utökning av de under a-d angivna
ramarna enligt de grunder som förordats i regeringsprotokollet,

g. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings-
och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av
15 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

h. medger att beslut i fråga om stöd under budgetåren 1981/82
och 1982/83 till energiinriktad utvecklings-och demonstrations -

CU 1979/80:18

23

verksamhet preliminärt får meddelas intill ett belopp av
11 000 000 kr. och 7 000 000 kr.,

i. medger att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av
110 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,
j. medger att beslut i fråga om bidrag under budgetåret 1981/82
till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet
m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 110 000 000
kr.,

k. medger att beslut i fråga om bidrag till statens provningsanstalt
för utveckling av metoder för provning och kontroll av
åtgärder inom energihushållningsområdet beviljas intill ett
belopp av 2 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

1. medger att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av
budgetåren 1981/82 och 1982/83 till statens provningsanstalt för
utveckling av metoder för provning och kontroll av åtgärder
inom energihushållningsområdet preliminärt får meddelas intill
ett belopp av 2 000 000 kr. resp. 1 600 000 kr.,
m. under trettonde huvudtiteln till kissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m). Oskar Lindkvist (s),
Lars Henrikson (s), Knut Billing (m). Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg
(s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s). Sven Eric Åkerfeldt (c),
Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp). Per Olof Håkansson (s), Kerstin
Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Ekman (fp).

Reservation

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m). Sven Eric Åkerfeldt (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum
(c) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Även enligt”
och slutar ”det anförda” bort lyda:

Det är uppenbart att tillämpningsföreskrifterna för energisparstöd vid
övergång till vedeldning fått en mindre lämplig utformning. Som anförts i

CU 1979/80:18

24

motionerna innebär bl. a. reglerna om eldstadsvolymens storlek och om
tillgången på fritt bränsle svårigheter att erhålla stöd. Dessa effekter av
tillämpningsbestämmelsernas utformning bör snarast undanröjas. Tillräckliga
skäl saknas enligt utskottets mening att överlämna denna fråga till den
fortsatta utvärdering som pågår inom energihushållningsdelegationen. Risk
finns nämligen för att dessa ändrade regler inte kommer att kunna träda i
kraft förrän inför budgetåret 1981/82. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med anledning av motionerna 1979/80:748 (m) och 1830 (c) som sin mening
ger regeringen till känna att förutsättningarna för energisparstöd ses över så
att de i motionen upptagna problemen snarast kan elimineras.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande ändringar i energisparförordningen att riksdagen
med anledning av motionerna 1979/80:748 och 1830 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

CU 1979/80:18

25

Innehåll

1 Propositionen 1

2 Motionerna 2

3 Tillkommande uppgifter 3

3.1 Skrivelse 3

3.2 Gällande ordning 3

3.3 Statistiska uppgifter m. m 6

3.4 Vissa utredningar om energisparande m. m 10

3.4.1 Energihushållningsdelegationen 10

3.4.2 Värmemätningsutredningen 11

3.4.3 Oljeersättningsdelegationen 13

4 Utskottet 14

4.1 Energisparplan för befintlig bebyggelse m. m 14

4.2 Finansiering av energisparlån 19

4.3 Ramar och anslag 20

4.4 Hemställan 21

Reservation (c, m) 23

Stockholm 198(1