Civilutskottets betänkande 1979/80:18

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner

1 Propositionen

Regeringen har i propositionen 1979180:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under lill. B 17 (s. 130-149) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade former och grunder för statens låneslöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m.,

2. medge alt bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. beviljas intill ett belopp av 1570 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

3. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

4. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 125 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

5. medge att stöd till energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

6. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet medge att lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader kan beviljas under budgetåret 1980/81,

7. bemyndiga regeringen att besluta om utbyte mellan de under 2-5 angivna ramarna,

8. medge regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av 600 000 000 kr. besluta om utökning av de under 2-5 angivna ramarna enligt de grunder som förordats i regeringsprotokollet,

9. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

10. medgeattbeslut i fråga om stöd under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet preliminärt får meddelas intill ett belopp av 11 000 000 kr. samt 7 000 000 kr.,

11. medge att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och besiktnings-verksamhet m.m. beviljas intill ett belopp av 110 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

1 Riksdagen 1979/80. 19 saml. Nr 18

CU 1979/80:18

2 Motionerna

Utskottet har i delta sammanhang behandlat motionerna 1979180:

199 av Ulla Ekelund (c) vari hemställs att riksdagen uttalar som sin mening

1. att termografering och tryckmätning blir obligatorisk vid ny- och tillbyggnader av bostadshus,

2. alt kostnaden för denna kontroll jnräknas i låneunderlaget,

3. alt utbildningen av termograförer stimuleras för att klara ovannämnda kontrolluppgifter,

4. att prissättningen för denna verksamhet regleras genom avtal,

748 av Margareta Gärd (m) och Sonja Rembo (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av bostadsförordningen 1979:30 att eldstadsvolymen inte blir avgörande för möjligheten till lån och bidrag vid övergång till vedeldning,

751 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av energisparlånen till utvändig isolering och fönsterbyten så alt det blir intressantare att kalkylera med det kulturhistoriska inslaget i bebyggelsen samt alt resurser till kommunernas organ även beaktas i denna översyn,

1005 av Görel Bohlin (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att värmemätningsutredningen får tilläggsdirektiv att göra jämförande studier beträffande energiförbrukning i fastigheter med olika upplåtelseformer,

1494 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg (c) vari

CU 1979/80:18 3

hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i byggnadsstadgan och bostadsfinansieringsförordningen, att rökkanal för fastbränsleanläggning ingår i förutsättningen för erhållande av byggnadslov och för bostadslån för de i motionen nämnda fastighetstyperna.

1501 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs all riksdagen hos regeringen tillkännager vad i motionen anförts om individuell mätning av energiåtgång för uppvärmning och tappvarmvattenberedning i hyreslägenheter,

1508 av Gullan Lindblad (m) och Anders Högmark (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att energisparstödet till kommuner och landsting bör differentieras och utformas så att bidragsgivningen ger största möjliga effekt,

/5/Oav Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala sig för att räntebidrag när bostadslånet avser småhus skall utgå äyen för energisparåtgärder samt alt även kostnaderna för sådana åtgärder beaktas vid prövningen av förutsättningarna för räntebidrag beträffande bostadslån för andra åtgärder,

75/2 av Sven Munke (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att övergång från olja till faslbränsle skall innefattas i nu gällande regler för energisparstöd i form av bidrag men också lånemöjligheter för resterande kostnader,

1830 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutsättningarna för energisparbidrag vid övergång till vedeldning snarast bör ses över och befrias från onödiga begränsningar.

1831 av Elvy Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att vid varje lantbruksnämnd placeras en sakkunnig rådgivare med uppgift att ge råd till lantbrukare som vill övergå till uppvärmning med eget bränsle eller spillenergi.

2. att medel anvisas ur anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Motionerna 1979/80:1009 (s) delvis, 1511 (c) och 1545 (vpk) avser utskottet att behandla i samband med behandlingen av den lill april/maj aviserade propositionen om energipoliliska frågor.

3 Tillkommande uppgifter

3.1 Skrivelse

Bostadsstyrelsen har i skrivelse till utskottet den 21 februari 1980 tagit upp

1* Riksdagen 1979180. 19 saml. Nr 18

CU 1979/80:18 4

frågan om räntebidrag för energibesparande åtgärder i småhus som upplåtits med hyresrätt eller bostadsrätt.

3.2 Gällande ordning

Byggnadsstyrelsen handhar bidragsgivningen till energibesparande åtgärder inom statliga byggnader. Bostadsslyrelsen och länsbostadsnämnderna handhar stödet till energibesparande åtgärder i bostäder, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Statens råd för byggnadsforskning handhar bidragsgivningen lill energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom bostadssektorn. Ansökningar om bidrag lill kommunal rådgivning i energisparfrågor prövas av regeringen. Dessa ärenden bereds inom bostadsdepartementet.

Enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. (ändrad senast 1979:422) gäller sedan 1 juli 1979 sammanfattningsvis följande. Stöd utgår i mån av tillgång på medel som energisparbidrag, energisparlån och räntebidrag. Stödet enligt denna förordning - energisparförordningen (EN) - avser befintliga hus. Stöd lill energibesparande åtgärder i samband med nybyggnad beviljas enligt bostadsfinansieringsförordningen (BFF). Energisparstöd kan förekomma tillsammans med bostadslån för. ombyggnad enligt BFF avseende andra åtgärder än energibesparing, s. k. kombinationsfall.

Stödet enligt EN är en kombination av lån och bidrag från staten. Hinder föreligger inte att sökanden uttar endast energisparbidraget. I vissa fall kan endast lån beviljas. Till energisparlånet och bidraget är när del gäller flerfamiljshus knutet även räntebidrag i huvudsak om den godkändti kostnader för åtgärderna överstiger 25 000 kr.

Energisparbidrag och energisparlån utgår för

1. förbättring av värme- och ventilationssystem, dock ej utbyte av värmepanna eller oljebrännare,

2. anordningar för individuell mätning av varmvatten, el och gas eller för nattackumulering av varmvatten,

3. anslutning av fastighet till fjärrvärmeanläggning,

4. förbättring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag.

5. åtgärder som är direkt föranledda av någon åtgärd som anges i 1-3.
I fråga om bostadshus med mer än två lägenheter utgår bidrag och lån

också för åtgärd som avser framledning och fördelning av vatten och luftflöden i värme- och ventilationssystem och som ökar verkningsgraden hos systemet (inreglering). Finns det väsentliga brister i husels värmeisolering utgår dock stöd för inreglering endast om bristerna avhjälps.

För åtgärder som är direkt föranledda av förbättringar av värmeisoleringen i väggar, fönster eller bjälklag utgår endast energisparlån.

Beträffande stödberättigande åtgärder såvitt avser förbättring av värme-

CU 1979/80:18 5

och ventilationssystemet har bostadsslyrelsen bl. a. meddelat följande
föreskrifter: , ,

Ny uppvärniningsform

Fh/Sm Mätenhet Godkänd kostnad dock högst kr.

a) Övergång till vedeldning.

Övergången skall hn varaktig karaktär och

innebära att uppvärmning uteslutande sker

genom eldning i vedpanna med sådan eld-

stadsvolym att påfyllning av ved inte behöver

ske oftare än 2 ä 3 gånger per dygn. Normalt

förutsätts tillgång till fritt bränsle.

Eventuell elpalron bör vara säkrad med högst

16 A. Sm panna 10 000

b) Anordning för fliseldning.

1) Stokeranordning med termostatstyrd auto
matik Sm st 8 500

2) Förugn med minst 3001 behållare Sm st 4 000
Tillfredsställande möjligheter till mottagning

och förvaring av flis förutsätts.

Energisparbidrag och energisparlån utgår under förutsättning alt den av länsbostadsnämnden godkända kostnaden för åtgärden uppgår till minst 1500 kr. Bidrag och lån utgår dock inte för åtgärd som stöds med förbältringslån enligt kungörelsen (1962:538) om förbätlringslån.

Energisparbidrag utgår med 35 % av den kostnad som länsbostadsnämnden godkänner, dock högst med 3 000 kr. för varje bostadslägenhet som berörs av åtgärden och med 30 kr./ni- våningsyta i lokal som berörs. Energisparlånet utgår med belopp som motsvarar godkänd kostnad till den del denna inte läcks av energisparbidrag.

CU 1979/80:18

3.3 Statistiska uppgifter m. m.

Tabell 1. Statligt energisparstöd 1 juli 1974-31 december 1979 i befintliga bostäder

	Antal ärenden	Antal lågenheter	Beviljade kr.	län och bidi	-ag. 1 000
			Energisparkungörelsen/ energisparförordningen		Förbättringslån
			Bidrag	Låni
1974175
Totalt Därav småhus flerbostadshus	53 450 49 600 3 850	140 400 55 350 85 050	116 870 77 300 39 570	171 970 116 1.50 55 820	11 630 11 630
1975/76
Totalt Därav småhus flerbostadshus	67 670 61 040 6 630	227 260 69 780 157 480	168 860 98 360 70 500	241 860 149 420 92 440	12 920 12 920
1976/77
Totalt Därav småhus flerbostadshus	31 190 26 700 4 490	160 600 33 110 127 490	92 960 41 280 51 680	125 260 62 480 62 780	8 900 8 900
1977/78
Totalt Därav småhus flerbostadshus	58710 52 640 6 070	211660 61 960 149 700	226 140 118 040 108 100	710010 4K7 250 222 760	8 310 8 310
1978179
Totalt Därav småhus flerbostadshus"	66 220 59 090 7.130	263 490 67 780 195 710	273 090 133 970 139 120	955 920 650 250 305 670	5 340 5 340
1979180 (juli-dec)
Totalt Därav småhus flerbostadshus	35 320 31 290 4 030	158710 35 500 123 210	152 500 67 98(1 84 520	490 910 302 980 187 930	2 640 2 640
Tillhopa	312 560	1 162 120	1 0.30 420	9 ftg5 QM)	49 740
	312 560	1 162 120		3 776 090
Därav småhus flerbostadshus	280 360 32 200	323 480 838 640		2 355 200 1 420 890

' Fram t. o. m. budgetåret 1976/77 beviljades bostadslån för energibesparande åtgärder i de fall lånebeloppet översteg 4 000 kr. per lägenhet. Det totala beloppet för bostadslån uppgick under dessa år till drygt 111 milj. kr. Fr. o. m. 1 juli 1977 beviljas energisparlån utan begränsning av lånebeloppet. Från denna tidpunkt beviljas alltså inte bostadslån för energibesparande åtgärder.

Källa: Bosttidsstyrelsen

Småhus

1974 juli-december

1975 juli-september

1976 april-september

1977 september-november

1978 juli, september, oktober

1979 oktober-november

Flerbostadshus

1974juli-december

1975juli-september

1976april-september

1977september-november

1978juli, september, oktober

1979oktober-november

33 37 77

77 75 38

44	72	3	6
65	51	2	4
20	25	62
38	23	45
46	22	35	3
55	25	23	7
55	34	18	3
49	30	21	3

CU 1979/80:18

Tabell 4. Bostadsstyrelsens beslut om fördelning av ram för energisparlån och energisparbidrag under budgetåren 1978/79 och 1979/80 (1. o. m. 21 februari 1980)

Beslutstidpunkt		Storlek på fördelad ram (milj. kr.)	Beslutstidpunkt	Storlek på fördelad ram (milj. kr.)
Juni 1978		276,1	Juni 1979	.350
September 1978		.341.5	Oktober 1979	409
November 1978		244.5	Februari 1980	385
Februari 1979		287.6	Olika beslut
Maj 1979		74.5	om ramutvidgning	18.5
Fördelad ram för	budget-		Fördelad ram för budaet-
året 1978/79		1 224,2	årct 1979/80 (t. o. m. 21 febr. 1980)	1 162,5

Källa: Bostadsstyrelsen

Av den för förra budgetåret tillgängliga ramen om 1 238,5 milj. kr. disponerades alltså inte 14.3 milj. kr., bl. a. beroende på bristande personella resurser hos några länsbostadsnämnder men även på att den sista ramulvidgningen kom så sent under budgetåret att det inte var möjligt att kunna disponera hela ramen. Fördelningsbeslutel i september 1978 har bostadsstyrelsen fattat efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Mot denna ram får endast avräknas beslut avseende sådana projekt som kan förväntas ge sysselsättning åt anställd arbetskraft.

Av den för innevarande budgetår tillgängliga ramen om 1 175 milj. kr. återstår alltså 12,5 milj. kr. (1 175-1 162,5) alt fördela. Bostadsstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 21 februari 1980 anhållit att beslulsranien utvidgas med 230 milj. kr.

Under budgetåret 1978/79 har beslul om energistöd för a 11 iii ä n n a samlingslokaler meddelats i 393 ärenden med totalt 5,6 milj. kr. Den för stödet fastställda ramen på 10 milj.kr. togs sålunda inte helt i anspråk. Under närmast föregående budgetår lämnades stöd med 5.2 milj. kr.

För budgetåret 1978/79 fastställdes en ram för stödet till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommun al a byggnti-de r m . m . på 40 milj. kr. Ramen har senare utvidgats med 10 milj. kr. för projekt som gav sysselsättning åt anställd arbetskraft. Ytterligare 4,4 milj. kr, har överförts från den ram som inte utnyttjats för stöd till allmänna samlingslokaler.

Bidragsgivningen under de senaste tre budgetåren redovisas i följande tablå.

1976/77 1977/78 1978/79

Antal	inkomna	Antal beslut			Beviljade bi
ansök	ningar				drag.
		Totalt	varav slag	av-	milj.kr.
1 365		1 236	137		25,0
1 782		1 806	132		.2.1
1 930		2 071	153		.S4.I

Vid utgången av budgetåret 1978/79 fanns hos bostadsstyrelsen ca 220 ärenden i balans, motsvarande ett bidragsbelopp på 6 milj. kr.

Till Vissa energibesparande åtgärder har riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisat ett anslag om tillhopa 1 464 milj. kr. varav 965,5 på tilläggsbudget 1. Vid ingången av budgetåret uppgick reservationen på anslaget till 1 250 milj. kr. Bosladsdeparteinentet har uppgetl all utbetalningar på anslaget under innevarande budgetår kan beräknas uppgå lill ca 1 700 milj. kr. Den ingående reservationen skulle sålunda vid ingången av budgetåret 1980/81 uppgå lill ca 1 000 milj. kr. (1 250+1 464-1 700). För budgetåret 1980/81 begärs nu ett anslag om 800 milj.kr. Till förfogande för utbetalningar under budgetåret slår sålunda I 800 milj. kr. Inom bostadsdepartementet har beräknats att utbetalningarna från anslaget under nästa budgetår kommer att uppgå till ca 1 800 milj. kr. Någon nämnvärd reservation skulle sålunda inte finnas vid utgången av budgetåret 1980/81.

Beslutet om energisparplanen innebar bl. a. alt programmet skulle byggas upp stegvis med en upptrappningav insatserna. Dåvarande bostadsniinislern anförde i propositionen 1977/78:76 att hon förutsåg ett sammanlagt investeringsbehov för de byggnadsåtgärder som föranleds av programmet om ca 1 800 milj. kr. för budgetåret 1978/79, ca 2 700 milj. kr. budgetåret 1979/80 och ca 3 600 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Beloppen avsåg det prisläge som antogs råda budgetåret 1978/79. De omfattade det totala investeringsbehovet för insatser inom såväl bostadsdepartementets som industridepartementets ansvarsområden.

I propositionen 1978/79:115 anförde bostadsministern att hon ansåg den i propositionen 1977/78:76 angivna nivån (ca 2 700 milj. kr.) lämplig för budgetåret 1979/80.

I budgetpropositionen (prop. 1979/80 bil. 16 s. 138) behandlas investeringsramen för budgetåret 1980/81. Bostadsministem anför därvid att hon beräknar investeringsramen för åtgärder i befintlig bebyggelse till 3 700 milj. kr. för nästa budgetår. Enligt vad senare upplysts från bostadsdepartementet avser ca 2 900 milj. kr. investeringar inom bostadsdepartementets ansvarsområde och ca 800 milj. kr. investeringar inom industridepartementets område. Någon nämnvärd uppräkning av ramarna med hänsyn lill förändringar i penningvärdet har sålunda inte skett för budgetåret 1979/80 och 1980/81.

CU 1979/80:18 10

3.4 Vissa utredningar om energisparande m. m.

3.4.1 Energihushållningsdelegalionen

1 april 1978 tillkallade dåvarande chefen för bostadsdepartementet med stöd av regeringens bemyndigande en delegation för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse (energihushållningsdelegalionen). Delegationen har i september 1979 fått parlamentarisk förankring och delvis ändrade direktiv. Bostadsministem har därvid bl. a. anfört följande.

Riksdagen har nyligen fattat vissa beslul med anledning av regeringens proposition om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79:115 bil. 3. CU 1978/79:37, rskr 1978/79:394). Riksdagsbeslutet innebär att regeringen genom ett riksdagsbemyndigande ges ökade befogenheter alt besluta i frågor som gäller genomförandet av energisparverksaniheten. Syftet är att öka möjligheterna all snabbi anpassa de ekonomiska styrmedlen efter de erfarenheter om stödels effekter som niiin successivt erhåller.

Del är väsentligt att de stora satsningar som samhället gör kan genomföras under bredast möjliga politiska enighet. Vid min anmälan lill propositionen framhöll jag all det därför finns skäl att omforma delegationen så all den får parlamentarisk förankring.

Det är enligt min uppfattning viktigt att delegationen fortlöpande informeras och bereds möjlighet all diskutera de åtgärder som regeringen vidtar med stöd av det erhållna bemyndigandet. Vidare bör energihushållningsdelegalionen delta i energisparverksaniheten genom alt lämna synpunkter på sparprogranimets inriktning, finansiering, övergripande styrning och utveckling.

Delegationen bör därför fortfara att vara ett forum för överläggningar i frågor som gäller bl. a. samordning och inriktning av utvärderingsarbetet samt hur det ekonomiska slödel och andra styrmedel skall utnyttjas för att påverka inriktningen av det fortsatta energisparandel. Direktiven bör emellertid delvis ändras.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör delegationen i fortsättningen ha följande uppgifter:

att följa utvecklingen inom de områden som är av betydelse för energihushållning i befintlig bebyggelse och att sammanställa och vid behov initiera utredningar av betydelse för energisparprogranimels övergripande styrning och utveckling.

all följa genomförandet av energisparplanen - i nära kontakt ined de berörda myndigheternas löpande uppföljning av sina insatser inom energisparplanens ram - och vid behov initiera åtgärder som gör det möjligt att jämföra resultaten av genoinfördti åtgärder med den förväntade effekten,

all i god lid före den omprövning av energisparplanen som skall ske inför budgetåret 1981/82 sammanställa sådant underlag beträffande bl. a. ny kunskap och i övrigt ändrade förutsättningar som kan vara av betydelse för statsmakternas ställningstagande angående energisparplanens inriktning på olika tekniska åtgärder samt beträffande genomförandeprograni och styrmedel samt

alt uppmärksamma hälsorisker som kan uppslå i samband med energisparålgärder i det befintliga byggnadsbeståndet. Delegationen är därutöver oförhindrad att i samband med det fortlöpande utvärderingsarbetet ta de

CU 1979/80:18 U

initiativ som den anser vara påkallade.

Del är viktigt att nära samarbete sker mellan delegationen och berörda myndigheter, koniniittéer och organisationer.

Delegationen bör i sitt arbete samräda med Oljeersätlningsdelegationen (I 1979:01).

Delegationens arbete beräknas pågå hela år 1980.

3.4.2 Värmemätningsutredningen

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för bostadsdepartementet den 30 augusti 1979 en utredning om individuell mätning och debitering av kostnader för uppvärmning och lappvarinvatlenberedning (värmemätningsutredningen). Efter all bl. a. ha redogjort för gällande regler och tidigare utredningar om individuell mätning och debitering av värme-och varmvattenförbrukning anför bostadsministem följande i direktiven lill utredningen.

För all främja energihushållning i bebyggelsen är del enligt min mening angelägel alt den enskilde, i fråga om energi till uppvärmning och varmvaltenberedning. ges ansvar och möjlighet att direkt påverka kostnaderna. En särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att utreda och lämna förslag beträffande mätning och debitering, individuellt eller i mindre kollektiv, av energi för uppvärmning och tappvarmvattenberedning. Utredaren skall därvid behandla mätning för olika brukare i distributionsledet, såväl för bostäder som för lokaler inom förvaltning, serviceverksamhet, småindustri etc. I utredningen bör. förutom energihushållningseffekter, tekniska, ekonomiska, administrativa och sociala förutsättningar samt beredskapseffekler av mätning och debitering redovisas. Därvid bör lämpligen åtskillnad göras mellan befintliga och nya byggnader. Utredaren skall vidare redovisa vilka föreskrifter som kan behövas vid genomförande av ett system för mätning och debitering.

Olika typer av mätanordningar och principer för mätning används. Utredaren bör ge en översikt över idag befintlig teknik för individuell mätning av värme och/eller varmvatten. Därvid bör särskild vikt läggas vid följande frågor:

o Mätarens noggrannhet, dels möjligheter till lypprovning, typgodkännande och tillverkningskontroll, dels förändring av mätnoggrannhet under drift

o värdering av mätningens representativitet, dvs. i vilken utsträckning storheter mäts som återspeglar energiförbrukningen för värme och varmvatten

o värdering av vilka reella möjligheter brukaren har att påverka förbrukningen och i vilken utsträckning mätningen styrs av ev. ofullkomligheler i byggnadens och installationssystemets konstruktion och drift

o förutsättningar för den enskilde all följa förbrukningen samt krav från fastighetsförvaltning, mätförelag o. dyl. på tillgänglighet, service, mätvärdesöverföring, avläsning m. m.

CU 1979/80:18 12

1 utredningen bör även länkbara former av ny teknik för mätning, mälvärdesöverföring, debitering in. ni. behandhis. Utredaren bör därvid samråda med nämnden för energiproduktionsforskning. styrelsen för teknisk utveckling och statens råd för byggnadsforskning, vilka i varierande utsträckning har till uppgift all studera dessa frågor inom energiforskningsprogrammets ram. Om reiilistiska möjligheter till ny teknik framkommer bör utredaren även belysa frågan om förberedelser härför kan görtis redtin i dagens byggnader.

Teoretiskt beräknade och verkliga besparingar p. g. ;i. mätning och debitering har behandhits i bl. a. de lidigare näninda utredningarna. Utredarens uppgift är att sammanställa dessa samt att därutöver redovisa senare studier, t. ex. sådana som har finansierats genom del statliga energiforskningsprograrnniet. Av särskilt intresse för sainmanställningeii ;ir en redovisning av spridning i mätresulttit, besparingarnas varaktighet i tiden, debiteringsgrunder, betydelsen av information samt betingelser i övrigt av vikt för bedömning av resultaten. Utredaren bör i detta saninianhting särskilja besparingar i form av energi- resp. vattenförbrukning.

Sannolika energibesparingar bör värderas. Denna värdering är bl. ;i. beroende av form för energiförsörjning (el, olja, fjärrvärme) och eiiergioni-vandlingsanläggning samt av om befintliga eller nya byggnader behandlas. Utredaren bör dessutom belysa de skillntider från värderingssynpuiikl som uppstår om besparingen ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller om besparingen värderas av ett energidislribulionsföretag, av en fastighetsförvaltning eller av enskilda hushåll. 1 detta senare fall bör sambandet med olika debiteringsprinciper observeras.

Vinsterna av en energibesparing fördelas på olika sätt beroende på vilka debiteringsprinciper för värme och vatten som tillämpas i del enskilda fallet. De hinder för energibesparing som olika klausuler för debitering av kostnaderna för värme och varmvatten kan medföra utreds, som nämnts, för närvarande av hyresrättsutredningen (Ju 1975:06). Utredaren bör därför i dessa frågor samråda med nämnda utredning.

1 samband med att olika debiteringsprinciper undersöks, bör utredaren inventera administrativa syslem för avläsning och debitering av kostnader för värme och varmvatten. Årskostnader för olika i dag tillgängliga mät- och debiteringssystem skall därvid också redovisas.

1 olika sammanhang har uttalals farhågor för att individuell mätning av värme och varmvatten skulle kunna medföra negativa sociala effekter. Utredaren bör belysa de sociala effekter som kan länkas uppslå vid ett införande av individuell mätning och debitering. Han bör vidare redovisa förslag till olika åtgärder som kan komma att krävas för att begränsa dessa effekter. Utredaren bör också belysa hur individuell mätning av värme och varmvatten skall kunna infogas i de system som finns för individuella bostadssubventioner. Samråd bör därvid ske med kommittén (Bo 1979:01) för översyn av bostadsbidragen lill barnfamiljer m. fi.

Utredaren bör också belysa sambandet mellan mätning, individuellt eller i mindre kollektiv, och debitering och förutsättningarna för titt i en bristsituation påverka energisparinsatserna samt möjligheterna av att använda inätsystemet vid en energiransonering. 1 frågor som rör beredskapsaspekter på mätning och debitering skall utredningsmannen samråda med överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Efiersom individuell mätning av värme och varmvallen förekommit sedan lång lid i andra europeiska länder, och i ökad utsträckning rekommenderas

CU 1979/80:18 13

sedan oljekrisen 1973-1974, bör utredaren även redovisa utländska erfarenheter inom området.

För att öka förståelsen för hur energi kan sparas är det viktigt att information ges om metoder, tillgänglig teknik m. m. Utredningsmannen skall därför beakta behovet av inforination om mätning och debitering av varmvatten- och värmeförbrukning om ett systern härför införs. 1 denna fråga bör samråd ske med energisparkoinniillén.

Utredningens arbete beräknas pågå hela år 1980.

3.4.3 Oljeersättningsdelegationen

1 januari 1979 tillkallade statsrådet Thain med stöd av regeringens bemyndigande en delegation för solvärme och bränslen som kan ersätta olja (oljeersätlniiigsdelegationen). Av direktiven framgår bl. a. följande.

Delegationen bör ha till uppgift att närmare studera de tekniska, miljömässiga, ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för att öka utnyttjandet av solvärme och av bränslen som kan utgöra alternativ till olja i landels energiförsörjning. Förslag för att undanröja nuvarande hinder bör lämnas. Särskild vikt bör därvid läggas på sådana alternativ vilka på grundval av nu känd teknik och nu kända ekonomiska förutsättningar bedöms ha möjlighet att införas och varaktigt ersätta mera betydande kvantiteter olja redan i ett tioårsperspekliv. Skogsavfall, kol och torv bör härvid prioriteras. Beträffande sådana alternativ till olja som kan få betydelse på lite längre sikt bör delegationen i sill arbete prioritera solvärme. Delegationens arbetsområde bör inte gälla naturgas och uran efiersom dessa områden övervägs i särskild ordning. Delegationen bör vidare beakta hushållningen ined mark och vallen. Delegationen bör även ha lill uppgift alt studera och om möjligt lämna förslag lill åtgärder för att höja landets beredskap i fråga om här nämnda energislag.

Delegationen bör vidare hälla sig informerad om utvecklingen beträffande fjärrvärme och ta initiativ lill åtgärder i syfte att introducera solvärme och bränslen som alternativ lill olja för fjärrvärnieproduktion. Det är angelägel att en nära samverkan sker med delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse.

Av vad jag nyss har anfört framgår att skilda slag av åtgärder i syfte all utveckla och att tekniskt, iniljöniässigt och ekonomiskt utvärdera samt introducera solvärme och alternativa bränslen har initierats av såväl staten som kommuner och enskilda. En ökad samordning av insatserna bör komma till stånd så att solvärme och sådana bränslen kan införas i energiförsörjningen på ett planmässigt sätt. Delegationen bör inom ramen för statsmakternas beslut ta initiativ lill utredningar, förhandlingar och andra åtgärder syftande till alt en ökad användning av andra bränslen än olja kommer lill stånd på ett sätt som är acceptabelt från miljösynpunkt.

Det är angelägel att delegationens överväganden och förslag redovisas kontinuerligt. Härigenom erhålls successivt ett underlag för åtgärder som syftar lill all minska landels oljeberoende.

Nära samarbete bör ske mellan delegationen och industri, kommuner, enskilda samt berörda organ t. ex. överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens industriverk, statens naturvårdsverk, statens planverk, statens vattenfallsverk. Statsföretag AB, delegationen för energiforskning, statens

CU 1979/80:18 14

råd för byggnadsforskning, nämnden för energiproduklionsforskning, delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse och transportforskningsdelegationen.

Delegationens arbete bör enligt di.-ektiven bedrivas i en första etapp lill utgången av april 1981. Delegationen h;ir under hösten 1979 bl. a. avgivit rapporten Finansiering av energiteknik för oljeersällning. Förslag lill komplettering av nuvarande statliga stödformer. Delegiitionen tinser att tillräckliga skäl saknas för att i en första fas inkludera investeringar inom byggnadsområdel i ett nytt stödsystem för investeringar i åtgärder för energihushållning. Under förutsättning att erforderliga medel ställs till förfogande bör del enligt delegationen vara tillräckligt all eventuella förändringar av del befintliga stödprogrammet görs för att stimulera experimentverksamheten. 1 betänkandet CU 1979/80:17 lämnas sainmtin-fattningsvis en redogörelse för denna verksamhet.

4 Utskottet

4.1 Energisparplan för befintlig bebyggelse m. m.

Riksdagens beslul år 1978 med anledning av förslaget lill energisparplan för befintlig bebyggelse (prop. 1977/78:76, CU 1977/78:31) innebar bl. a. att riksdagen på förslag av civilutskoltel och med godkännande av propositionen beslöt alt riktpunkten skulle vara alt neltoenergiförbrukningen i det befintliga byggnadsbeståndet år 1988 är ca 35 terawaltimmar lägre än vid beslutstillfället. En omprövning av programmet förutsattes ske inför budgetåret 1981/82.

Sedermera har riksdagen beslutat om vissa ändringar av stödet för energibesparande åtgärder i bostäder. Sålunda beslöt riksdagen år 1979 (prop. 1978/79:115 bil. 3, CU 1978/79:37) om ändringar i avsikt att styra stödet lill åtgärder som från samhällets utgångspunkter är de mest önskvärda.

Som framgått ovan (s. 10-11) tillkallade regeringen år 1978 i samband med riksdagsbeslutet om energisparplan för befintlig bebyggelse en delegation för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse, energihushållningsdelegationen (EHD). Delegationen, som numera har parlamentarisk förankring, har lill uppgift alt följa genomförandel av energisparplanen. Enligt vad som angivits i budgetpropositionen (bil. 16 s. 136) avser EHD att presentera ett utförligt underlagsmaterial för den omprövning av energisparandels omfattning och inriktning som skall ske inför budgetåret 1981/82. För alt ta fram delta material anger bostadsministem all EHD lagt ut ett 20-lal forsknings-och utredningsprojekt till olika forskningsinstitutioner och högskolor. Vissa av dessa projekt presenteras i budgetpropositionen (bil. 16 s. 136-137).

I flera av de motioner som utskottet lar upp i detta betänkande behandlas frågor som övervägs också av EHD och som delvis kommer att utgöra

CU 1979/80:18 15

underlagsmaterial för statsmakternas beslul om energisparprogramniets utformning efter budgetåret 1981/82.

1 några motioner begärs ändringar i föreskrifterna till energisparförordningen (EN).

Sålunda begärs i motionen 1979/80:748 (m) en ändring av föreskrifterna så alleldsladsvolymen inte blir avgörande för möjligheten till lån och bidrag vid övergång till vedeldning. 1 motionen erinras om att i föreskrifterna lill EN angetts att övergång lill vedeldning skall ha varaktig karaktär och alt eldstaden bör ha sådan volym att ved inte behöver fyllas på mera än 2 ä 3 gånger per dygn och all tillgång lill fritt bränsle normalt förutsätts. Enligt motionärerna bör del inte vara av avgörande betydelse hur många gånger per dygn påfyllning behöver ske för att lån eller bidrag skall kunna utgå. Huvudsaken är att oljeförbrukningen minskas.

Även i motionen 1979/80:1830 (c) berörs föreskriftemii för övergång till vedeldning och anförs att dessa innebär bindningar som inte alltid är inotiverade. Bl. a. anser motionärerna del uppseendeväckande alt krav på fritt bränsle ställs upp som en stödförulsättning. låt vara alt kravet inte formulerats helt undantagslöst.

Den i motionerna upptagna frågttn har behandlats i ett interpellationssvar i riksdagen den 18 januari 1980. Därvid anförde bostadsministem alt en utvärdering av energisparplanen pågår och all en ändring av reglerna om finansiellt stöd för övergång lill vedeldning borde anstå i avvaktan på utvärderingen. Bostadsslyrelsen hade - enligt vad som upplystes i interpellationssvaret - för avsikt all informera länsbostadsnämnderna om en liberalare tolkning av bestämmelserna beträffande slödel vid övergång lill vedeldning.

Även enligt utskottets mening bör den pågående utvärderingen avvaktas

, innan ställning las lill ändring av reglerna enligt förslagen i motionerna

1979/80:748 (m) och 1979/80:1830 (c). Utskollel förutsätter alt reglerna ges

en sådan utformning att ett minskat oljeberoende uppnås. Motionerna

avstyrks ined hänvisning lill del anförda.

1 motionen 1979/80:1512 (m) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna all övergång lill fast bränsle från olja skall omfattas av energisptir-slöd. Som framgått ovan (s. 5) ger gällande regler möjlighet till det stöd som förordas i motionen. Något riksdagens tillkännagivande är sålunda inte erforderligt. Beträffande den i motionen speciellt upptagna frågan om stöd för övergång lill uppvärmning med halm i stället för med olja vill utskottet upplysa om att inom ramen för gällande regler möjlighet ges att erhålla sådant stöd. Stöd för övergång till eldning med halm har också beviljats.

Ett riksdagens beslut om att sakkunnig rådgivning i energisparfrågor skall finnas vid lantbruksnämnderna i avsikt att ge råd lill lantbrukare som vill övergå till uppvärmning med eget bränsle eller spillenergi begärs i motionen 1979/80:1831 (c). Kostnaderna för denna rådgivning föreslås belasta anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom

CU 1979/80:18 16

bostadsbeståndet ni. ni.

Utskottet instämmer i vad i motionen anförts om viklen av att förnybarti energikällor utnyttjas i ökad onifttttning och all ny teknik för inhemska bränslen införs för att minska oljeberoendet. Motionärerna anser titt kommunernas rådgivare främst är inriktade på energibespiirtinde åtgärder i bostadsbeståndet och inte på alternativa uppvärmningsfornier.

Vid behandlingen år 1979 av propositionen om energipolitiken (prop. 1978/79:115 bil. 3) anförde ett enhälligt civilutskoit (CU 1978/79:37 s. 18) att 1978 års beslut bl. a. utgick från alt stinihällel förutom ekonomisk stimulans skulle genom information och teknisk rådgivning påverka fastighetsägare och hyresgäster all ta initititiv lill energisparåtgärder och att en koinniuntil service snabbi borde byggas upp. I saninittnhanget bör även erinras om alt riksdagen medgett att bidrag till koniinunem;i för informations- och rådgivningsverksamhet m. ni. beviljas intill ett belopp av 95 milj. kr. för innevarande budgetår.

En väl utbyggd rådgivningsverksamhet är viktig och bidrttr till att sanihället kan styrti energisparverksaniheten så att insattti resurser används så effektivt som möjligt. Vad beträffar rådgivningen om energisparstöd för bosläder bör denna alltjämt åvila kommunerna. Vad däremot angår åtgärder för all underlätta införandet av ny teknik för inhemska bränslen baserade på jordbrukets reserver i delta sammanhang kan det som motionärerna anför finnas skäl att rådgivningen utformas annorlunda än f. n. Utskottet förutsätter alt denna fråga övervägs av regeringen. Motionen 1979/80:1831 (c) får anses i inte ringa grad tillgodosedd med det anförda.

En begäran om en översyn av energisparplanen i syfte att bibehålla den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen begärs i motionen 1979/80:751 (s). Även enligt ulskollelsnieningär det av stor vikt att låne-och bidragsreglerna utformas så alt inte kulturhistoriska värden inom bostadsbeståndet går förlorade. Frågan uppmärksammas i energihushållniiigsdele-gationens pågående arbete med en omprövning av energisparplanen. Vidare har riksantikvarieämbetet gjort en kulturhistorisk besiktning av husbeslån-det från energisynpunkl. Det bör vidare erinras om alt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse givils särskilt skydd i byggnadslagstiftningen. Sålunda föreskrivs i byggnadsstadgan (38 S) alt byggnad som är av större värde ur bl. a. kulturhistorisk synpunkt inte må förvanskas genom arbeten på själva byggnaden. Slutligen bör nämnas att en proposition om ändring i byggnadsstadgan lill skydd för bebyggelseiniljöer avses föreläggas riksdagen under mars månad 1980. Med hänvisning lill pågående arbete avstyrks motionen.

Enligt förslag i motionen 1979/80:1494 (c) bör som krav för byggnadslov och finansiellt statligt energisparstöd föreskrivas att rök kanal för fastbränsleanläggning sktill installeras vid nybyggnttd och vid mera onifatlande ombyggnad av småhus och mindre flerfamiljshus när det gäller permanentbebyggelse.

CU 1979/80:18 17

Statens planverk har i en rapport den 1 december 1978 behandlat anpassningsbara uppvärniningssyslein i nybyggnader. För att anpassa byggnader lill olika typer av uppvärniningsformer föreslås i rapporten bl. a. alt elvärnida enbostadshus förbereds så att skorsten relativt enkelt kan installeras.

Enligt vad utskottet erfarit är rapporten föremål för överväganden i bostadsdepiirtementet. Motionen 1979/80:1494 (c) får anses i tillräcklig grad tillgodosedd utan en riksdagens begäran i frågan.

Ett riksdagens uttalande om att energisparstödet till kommuner och landsting differentieras och utformas så alt bidragsgivningen ger största möjliga effekt begärs i motionen 1979/80:1508 (m). Det torde inte råda några dehide meningar om en annorlunda inriktning av bidragsgivningen än den som ger största möjliga effekt. Ett riksdagens utlahtnde i frågan kan inte tjäna något reellt syfte. Dessutom övervägs även utformningen av energisparstöd till kominunerna av energihushållningsdelegalionen.

Frågan om s. k. termografering och tryckmätning behandlas i motionen 1979/80:199 (c). Motionärerna hemställer till riksdagen som sin mening uttalar att dessa åtgärder blir obligatoriska vid ny- och tillbyggnader av bostadshus, att kostnaden för åtgärderna inräknas i låneunderlag, att utbildningen av s. k. termograförer stimuleras saml att prissättningen för verksamheten regleras genom avtal.

Utskottet vill först erinra om att kommunerna tillagts centrala uppgifter när det gäller tillsynen över bostadsbyggandet: uppgifter som onifiiltar rådgivning och kontroll såväl ur byggnadsteknisk synpunkt som i samband med ansökan m. m. av statligt finansiellt stöd till bostadsbyggandet. Det är naturligtvis viktigt att byggnadsnämndernas tillsyn över byggandet i första hand kännetecknas av förebyggande ingripanden och rådgivning så all kvaliteten på del som byggs överensstämmer med byggnormerna.

Det bör i detta sammanhang erinras om att tillägg till låneunderlaget får göras för skälig kostnad för särskild kontroll och besiktning och för garanti och försäkring (f. n. högst 4 200 kr.) i fråga om småhus som bebos av låntagaren eller som skall upplåtas med bostadsrätt. Den särskilda besiktningen avser byggnadsföretagets uiförande och skall ske på sätt som kommunen bestämmer. Därvid gäller bl. a. alt särskild uppmärksamhet skall ägnas åt sådana arbeten avseende grundläggning, dränering, tak, tätskikt och isolering som inte kan besiktigas efter färdigställandet. Garantin avser ett tillägg till låneunderlaget i avsikt att garantera att huset färdigställs i enlighet med handlingarna i köpekontraktet samt för försäkring mot fel och brister som inträffar efter garantitidens utgång inom en I O-årsperiod från slutbesiktningen.

Dessutom bör upplysas om att kommunerna inom ramen för del ovannämnda bidraget för infomations- och rådgivningsverksamhet även kunnat erhålla medel för inköp av viss teknisk utrustning bl. a. för termografering.

CU 1979/80:18 18

Enligt utskottels mening sakntis tillräcklig anledning för utskottet titt föreslå riksdagen att tillstyrka motionen 1979/80:199 (c) såvitt däri begärs titt terniogritfering skall göras obligtitorisk och att kostntiden för denna åtgärd skall inräknas i låneunderlag. Som ovan nämnts har konimunerna alt ansvara för att en lillfredsslälhinde byggiiadskoiitroll kommer lill stånd. Utskottets ställningstagande innebär även ;itt utskottet avstyrker bifiill lill motionens yrkanden om utbildning av s. k. terinogr;iförer stinit om titt verksamheten skall reglertis genom avtal. Beträffande utbildningen anförs i motionen att sådan förekommit. Utskottet förutsätter att denna uttjildning anpassas efter eventuellt uppkommande behov.

Som framgått ovan (s. 11) h;ir i augusti 1979 en särskild utredning tillkallats med uppdrag att utreda och läinnti försliig beträffande mätning och debitering individuellt eller i mindre kollektiv av energi för uppvärmning och varmvattenberedning, värmemätningsutredningen.

I motionen 1979/80:1501 (m) begärs ett riksdagens tillkännagivande om vad i motionen anförts om individuell iii ä t n i n g av energiåtgången för uppvärmning och tappvarmvattenberedning i hyreslägenheter. Motionärerna framhåller att del är iingeläget titt besparingar av energi inom bostadssektorn kommer till stånd inte minst mot bakgrund av att en stor del av energiålgången faller inom denna sektor. Ett verksamt medel i strävandena titt spara energi kan enligt motionärerna vara individuell mätning av energiålgången beträffande uppväminingoch varnivattenberedning. Motionärerna iinser det väsentligt att värnieni;itningsutrediiingen på grund av de snabbi stigande energikostnaderna snarast lägger frttm ett förslag.

Även enligt utskottets mening är det tuigeläget att underhigsinaterial kommer fram som gör del möjligt att bedöma hur olika åtgtirder för att sptira energi skall utformas. Beträffiinde den i motionen 1979/80:1501 (in) aktualiserade frågan om individuell mätning av energiåtgången för uppvärmning m. m. anser utskollel att resultaten av värmeniäiningsutredningens överväganden och den vidare beredningen ;iv utredningen bör avvaktas. Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägnti i att utredningen så snabbi som möjligt lägger fram förslag som kan ligga till grund för eventuellt beslul. Motionärernas önskemål torde därmed kunna anses vara tillgodosedda. Motionen avstyrks därför.

1 motionen 1979/80:1005 (m) hemställs alt riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv lill v ä r ni e m ä t n i n g s u t r e d n i n g e n så att jämförande studier beträffiinde energiförbrukning i fastigheter med olikti upplåtelsefonner kommer till stånd. Även om den i motionen upptagna frågan inte särskilt tas upp i utredningens direktiv kominer den enligt vad utskottet erfarit att behandlas av utredningen. En riksdagens begiiran enligt förshinet i motionen är sålunda inte erforderlis;.

CU 1979/80:18 19

4.2 Finansiering av energisparlån

Bostadsininistern redogör i budgetpropositionen (bil. 16 s. 138-145) för frågan om finansiering av energisparlån och lör tidigare utredningar m. ni. i ärendet.

Det förslag som nu föreläggs riksdtigen samnitinfiittiis i budgetpropositionen sålunda. Det nuvarande energisptirlånet ersiitts den I juli 1980 av bostadslån enligt bostadsfintinsieringsförordningen. Bostadslån för energibesparande åtgärder lämnas med 30 % av låneunderiagel och under förutsättning all energisparbidrag har beviljats för åtgärden. Kravet på lånesäkerhel i fråga om lån för energisparålgärder skärps för andra låntagare än komniuneroch samfällighetsföreningar. De reglerom fördjupning, ränlii, räntebidrag och 'amortering som nu giiller i fråga om bostadslån för sedvanliga ombyggnader skall gälla också för bostadslån som avser energisparålgärder. Räntebidrag när bostadslånet avser småhus lämnas dock endast för den del av lånet ined tillhörande underliggande kredit som avser andra åtgärder än energisparålgärder. Inte heller får i sådana kombinations-fall kostnaderna för energisparåtgärderna beaktas vid prövningen av förutsättningarna för räntebidrag i fråga om bostadslån för andra åtgärder. Samma begränsningar i besvärsrätten som nu giiller i fråga om energisparlån införs beträffande bostadslån för energibesparande åtgärder.

Vad i budgetpropositionen ttnförts om fintinsieringen av energisparlån har givit utskottet anledning till följande ställningstaganden.

Som framgått av budgetpropositionen skall sålunda räntebidrtig inte lämnas för småhus för den del av bostadslånet som tivscr energisparålgärder medan för flerbostadshus föreslås gälla titt ränlebidrtig skall kunna beviljas. 1 den ovannämnda skrivelsen (s. 3) från bostitdsstyrelsen erinras om att inom bosladslångivningen i skilda sainiiianhang småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt jämställs med flerbostadshus. Styrelsen har genom skrivelsen velat fästa ulskoltels uppmärksamhet på förhållandet. Enligt styrelsens uppfattning bör småhus med hyres- eller bostadsrätt i lånesain-manhang generellt jänistälhis med flerbostadshus.

Enligt utskottets mening bör räntebidrag när bostadslånet avser småhus med hyres- eller bostadsrätt lämnas i energisparsam-manhang enligt de regler som föreslås gälla för flerbostadshus. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1980 men även avse ärenden vari preliminärt beslut meddelats dessförinnan. Vad utskottet tinfört bör ges regeringen till känna.

Frågan om räntebidrag för småhus t;is upp även i motionen 1979/80:1510 (c). Motionärema föreslår all riksdagen ullalar sig för att räntebidrag när bosttidslånet avser småhus med ägiinderätl skall utgå även för energisp;iråtg;irder in. m. Riksdagen beslöt år 1979 (prop. 1978/79:115 bil. 3 s. 11-12. CU 1978/79:37) att räntebidrag inte skall utgå lill energibesparande åtgärder i småhus. I propositionen anfördes titt ränlebi-

CU 1979/80:18 20

dragen för småhus fått en starkt styrande verkan på vilka åtgärder som faktiskt utfördes varvid en från energisparsynpunkl omotiverad efterfrågan på stöd lill vissa särskilt kostnadskrävande arbeten blivit följden. För att dock stimulera även mera omfattande åtgärder i småhus har regeringen bemyndigats besluta att bidrag till energibesparande åtgärder i småhus i vissa fall skall kunna utgå med högre belopp än 3 000 kr. per lägenhet.

Som framgått ovan har reglerna om räntebidrag för småhus nyligen ändrats. Enligt utskottets mening får frågan behandlas i de överväganden som i skilda sammanhang pågår inför omprövningen av energisparprogram-mel. Motionen 1979/80:1510 (c) bör sålunda avstyrkas med hänvisning till det anförda.

1 budgetpropositionen föreslås all bostadslån för energibesparande åtgärder skall lämnas under förutsättning all energisparbidrag har beviljats för åtgärden. Det kan dock förekomma att en a n sö k a n om energispar I å n av olika anledningar delas upp i etapper. Utskottet förutsätter att energisparlån kan utgå även i senare ansökan även om energisparbidrag inte då kan utgå enbart på grund av alt hela bidraget tagils i anspråk i lidigare ansökan. Vad utskottet anfört om energisparlån i dessa fall bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad i övrigt i budgetpropositionen anförts om ändrade grunder för statens låneunderstöd till energibesparande åtgärder i bostadshus ni. m. har inte givit anledning till erinran.

4.3 Ramar och anslag

För nästa budgetår beräknas en investeringsram för energibespa rande åtgärder i befintlig bebyggelse om 3 700 milj. kr. varav 2 880 milj. kr. inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Utskottet noterar att ramen är av samma storleksordning som den som i propositionen 1977/78:76 beräknades för budgetåret 1980/81 - en beräkning som hänfördes till ett anlaget prisläge budgetåret 1978/79. Utskottet har vidare noterat att bostadsministern i årets budgetproposition (bil. 16 s. 138) anmäler sin avsikt att - om så visar sig nödvändigt - återkomma lill regeringen om en utökning av investeringsramen för budgetåret 1980/81.

Beslulsramar inom bostadsdepartementets ansvarsområde har för nästa budgetår beräknats lill (1570-I- 10- 125 + 50-t- 15-1- 110-1-2=) 1882 milj. kr. Dessutom har bostadsministem beräknat 5 milj. kr. för undersökningar föranledda av omprövningen av energisparprogrammei och 3 milj. kr, för att täcka kostnader för fortbildning m. ni. för yrkesverksamma.

Regeringens förslag alt riksdagen medger alt bidrag och lån till energibe sparande åtgärder i bostadshus m. m. beviljas intill ett belopp av I 570 milj. kr. avser beslul om bostadslån och energisparbidrag samt underliggande kredit på kapitalmarknaden. Dessa senare krediter beräknas till ca 200 milj. kr.

CU 1979/80:18 21

Utskottet anser för sin del att den beslutsrani som riksdagen medger, på samma sätt som vid bosUidslångivningen i övrigt, bör omfatta de sttitliga lånen och bidragen. Ett bifall i sak till regeringens förshig skulle därför böra innehålla alt beslulsranien läggs fast till I 370 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag beträffande beslutsramar m. m. i övrigt och ett bemyndigande att besluta om utbyte mellan ramarna. Inte heller vad som förordals om investeringsram inom bostadsdepartementet har givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Inte heller har utskottet någon erinran mot att lån till energibesparande åtgärder - enligt regeringens förslag - även under budgetåret 1980/81 i vissa fall kan lämnas för åtgärder i kommunala och landslingskoin-munala byggnader.

Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår anvisas med 800 milj. kr. Tillsammans med beräknad ingående reservation står I 800 milj. kr. till förfogande för utbetalningar. Även om vissa svårigheter finns att beräkna utbetalningarna under nästa budgetår finner utskottet inte anledning förorda en medelsanvisning med annat belopp än det av regeringen föreslagna. Om så skulle visa sig erforderligt finns möjligheten att under nästa budgetår anvisa ytterligare belopp på lilläggsbudget.

Regeringen föreslår vidare riksdagen alt medge en utökning av beslulsra-marna för lån och bidrag inom ramen för en planeringsreserv om 600 milj. kr. i enlighet med hittills gällande grunder.

4.4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i energisparförordningen titt riksdagen avslår motionerna 1979/80:748 och 1979/80:1830.

2. beträffande övergång till fast bränsle alt riksdagen avslår motionen 1979/80:1512.

3. beträffande rådgivning i energisparfrågor att riksdagen avslår motionen 1979/80:1831,

4. beträffande den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen att riksdagen avslår motionen 1979/80:751.

5. beträffande rökkanal för fastbränsleanläggning alt riksdtigen avslår motionen 1979/80:1494,

6. beträffande energisparstödet till kommuner och landsting att riksdagen avslår motionen 1979/80:1508.

7. beträffande termografering och tryckmätning att riksdagen avslår motionen 1979/80:199.

8. beträffande individuell mätning att riksdagen avslår motionen 1979/80:1501,

9. beträffande tilläggsdirektiv lill värmemätningsutredningen alt riksdagen avslår motionen 1979/80:1005.

CU 1979/80:18 22

10. beträffande räntebidrag avseende småhus med hyres- eller bostadsrätt alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

11. beträffande räntebidrag avseende småhus med äganderätt alt riksdagen avslår motionen 1979/80:1510.

12. beträffande energisparlån vid etappvis ansökan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande ändrade former och grunder för statens låneunderstöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. i vad dessa inte behandlats under 10-12 ovan alt riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordats,

14. beträffande ram för energibesparande åtgärder i bostadshus att riksdagen med anledning av regeringens förslag medger att bidrag och lån lill energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. beviljas intill ett belopp av 1370 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

15. beträffande ramar i övrigt och anslag m. m. att riksdagen med bifall lill regeringens förslag

a. medger all bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna
samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81.

b. medger att bidrag till energibesparande åtgärder i kommu
nala och landslingskommunala byggnader beviljas intill ett
belopp av 125 000 000 kr. under budgetåret 1980/81.

c. medger att stöd lill energibesparande åtgärder inom statliga
byggnader beviljas intill ett belopp av 50 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81.

d. bemyndigar regeringen alt under de förutsättningar som har
angetts i regeringsprolokollet medge att lån till energibesparan
de åtgärder i kommunala och landslingskommunala byggnader
kan beviljas under budgetåret 1980/81,

e. bemyndigar regeringen alt besluta orn utbyte mellan de
under a-d angivntt ramarna.

f. medger regeringen alt inom ramen för en planeringsreserv av
600 000 000 kr. besluta om en utökning av de under a-d angivna
ramarna enligt de grunder som förordats i regeringsprolokol
let.

g. medger alt anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. disponeras för energiinriktad utveck
lings- och demonslralionsverksanihel in. m. intill ett belopp av
15 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

h. medger alt beslut i fråga om stöd under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till enemiinriktad utvecklings- och demonstrations-

CU 1979/80:18 23

verksamhet preliminärt får meddelas intill ett belopp av 11 000 000 kr. och 7 000 000 kr.,

i. medger att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av 110 000 000 kr. under budgetåret 1980/81, j. medger att beslut i fråga om bidrag under budgetåret 1981/82 till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 110 000 000 kr.,

k. medger att beslut i fråga om bidrag till statens provningsan-stall för utveckling av metoder för provning och kontroll av åtgärder inom energihushållningsoiiirådet beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr. under budgetåret 1980/81, 1. medger att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av budgetåren 1981/82 och 1982/83 till statens provningsanstalt för utveckling av metoder för provning och kontroll av åtgärder inom energihushållningsområdet preliminärt får meddelas intill ett belopp av 2 000 000 kr. resp. 1 600 000 kr., m. under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Ekman (fp).

Reservatlon

Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Sven Eric Åkerfeldt (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 15 som börjar "Även enligt" och slutar "det anförda" bort lyda:

Det är uppenbart att tillämpningsföreskrifterna för energisparstöd vid övergång till vedeldning fåll en mindre lämplig utformning. Som anförts i

CU 1979/80:18 25

Innehåll

1 Propositionen............................................................ 1

2 Motionerna................................................................ 2

3 Tillkommande uppgifter............................................. 3

3.1 Skrivelse................................................................. ...... 3

3.2 Gällande ordning..................................................... ...... 3

3.3 Statistiska uppgifter m. m....................................... 6

3.4 Vissa utredningar om energisparande m.m............. 10

3.4.1 Energihushållningsdelegationen ......................... 10

3.4.2 Värmemätningsutredningen.................................. 11

3.4.3 Oljeersättningsdelegationen................................ 13

4 Utskottet................................................................... 14

4.1 Energisparplan för befintlig bebyggelse m. m......... ... 14

4.2 Finansiering av energisparlån................................. ... 19

4.3 Ramar och anslag.................................................... ... 20

4.4 Hemställan ............................................................ ... 21

Reservation (c, m)............................................................ ... 23

Småhus	Flerbostadshus
4 720	1360
4910	1500
5 850	1 290
10 460	2 100
13 660	2 550
11010	2 260