CU 1979/80:17
Civilutskottets betänkande
1979/80:17
med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt avser anslag till
byggnadsforskning samt lån till experimentbyggande m. m. jämte
motioner
1 Propositionen
Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B 15-B 16 (s. 124-130) föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas
intill ett belopp av 44 000 000 kr. under budgetåret 1980/81, liksom att
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1981/82,
2. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får
meddelas intill ett belopp av 35 000 000 kr. resp. 20 000 000 kr. under
budgetåren 1981/82 och 1982/83,
3. medge att outnyttjad del av ram för beslut under innevarande budgetår
om lån till experimentbyggande m. m. får utnyttjas även under budgetåret
1980/81,
4. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 anvisa
a. till Byggnadsforskning ett anslag av 8 000 000 kr.,
b. till Lån till experimentbyggande m. m. ett reservationsanslag av
31000 000 kr.
2 Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1979/80:
584 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
2. att riksdagen under anslaget B 15 Byggnadsforskning (bilaga 16) anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 25 000 000 kr. förhöjt belopp för
att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer,
754 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande betydelsen av att problemen med experimentbyggandets överkostnader
löses,
2. att riksdagen anhåller att regeringen låter utreda införandet av ett nytt
finansieringssystem för byggforskningen så att utvecklingen av patenterade
byggprodukter och processer underlättas.
1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Nr 17
CU 1979/80:17
2
3 Gällande ordning m. m.
3.1 Byggnadsforskning
Finansiering av forsknings- och experimentverksamheten inom byggnadsoch
anläggningsområdet sker genom att en särskild byggnadsforskningsavgift
beräknad på lönesumman inom byggnadsindustrin erläggs. Därjämte
anvisas årligen ett obetecknat anslag (B 15 Byggnadsforskning). Avgifterna
och anslaget tillförs fonden för byggnadsforskning vars medel fördelas av
statens råd för byggnadsforskning (BFR). Fr. o. m. den 1 januari 1976 utgår
byggnadsforskningsavgiften med 0,7 % av avgiftsunderlaget.
Byggnadsforskningsavgiften uppbärs enligt samma administrativa regler
som socialförsäkringsavgifterna. Pensionskommittén har i betänkandet
Pensionsfrågor m. m. (SOU 1977:46) lagt fram förslag om enhetligare och
mer lättillämpade regler för avgiftsberäkning av socialförsäkringsavgifterna.
Enligt kommitténs uppfattning är det inte möjligt att nå de eftersträvade
förenklingarna om finansieringen av byggnadsforskningsavgift skall ske
enligt nuvarande principer. Kommittén föreslår därför att avgiften i dess
nuvarande utformning avskaffas.
BFR svarar vidare för vissa verksamheter inom energiforskningsprogrammet
och för vissa verksamheter med anknytning till energisparplaner för
befintlig bebyggelse. BFR har ansvar för program 3 Energianvändning för
bebyggelse under huvudprogrammet Energiforskning för vilket fonden
tillförs medel genom anslag under industridepartementets huvudtitel.
Rådet svarar även för viss energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet
för vilket fonden tillförs medel genom anslag under bostadsdepartementets
huvudtitel (B 17 Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m.) men som även finansieras genom avgiftsmedel från
fonden. Frågan om anslag m. m. för denna verksamhet behandlar utskottet i
betänkandet CU 1979/80:18.
I bilaga 16 till budgetpropositionen 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 16
s. 51-73) till vilken hänvisas sammanfattas BFR:s inriktning av verksamheten
för treårsperioden 1978/79-1980/81 i en verksamhetsplan (VP77).
I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 anger BFR att den
inriktning som angavs i VP 77 och som statsmakterna i stort ställt sig bakom
fortfarande bör gälla. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget har BFR
emellertid planerat sin verksamhet med sikte på ett genomförande i
långsammare takt men med samma huvudsakliga inriktning som tidigare
förutsatts. Under budgetåret 1980/81 vill rådet bl. a. satsa på forskning kring
bostadsfrågan i vid bemärkelse samt på behovet av förebyggande underhåll.
Angelägna frågor i detta sammanhang gäller t. ex. reparationsbehov i 1960-och 1970-talsbebyggelse. Vidare bör forskningsinsatserna kring fukt- och
mögelproblemen intensifieras. Beträffande hälsorisker på grund av höga
radonhalter satsar rådet på projekt som syftar till att finna säkra och effektiva
åtgärder för att minska radonhalten i byggnader.
CU 1979/80:17
3
För budgetåret 1980/81 beräknar BFR inkomsterna av byggnadsforskningsavgiften
till knappt 110 milj. kr. och ränteintäkter till knappt 16milj. kr.
BFR begär för nästa budgetår ett anslag om 10 milj. kr.
3.2 Län till experimentbyggande m. m.
Från rubricerade anslag utbetalas lån till experimentbyggande
som ingår som ett led i forskning avseende energihushållning i
byggnader. Medlen betalas ut av bostadssstyrelsen efter beslut av BFR.
Föreskrifter för långivning finns i regleringsbrev för innevarande budgetår
avseende anslag till byggnadsforskningen m. m. Av regleringsbrevet framgår
bl. a. att BFR får bevilja lån till sådant experimentbyggande som ingår som
ett led i BFR:s forskningsverksamhet och som avser energihushållning i
byggnader. Lån utgår med högst den av rådet godkända kostnaden till den
del denna är motiverad från experimentsynpunkt efter avdrag för kostnader
som kan finansieras enligt gängse finansieringsmetoder. Lånet är räntefritt
och stående i högst tio år. Innan denna tid gått ut skall lånevillkoren
omprövas mot bakgrund av det fastighetsekonomiska utfallet av de åtgärder
för vilka lånet beviljats. Finner BFR att det finns förutsättningar för en
omprövning av villkoren skall lånet eller del därav löpa med ränta och
amorteras. Regeringen bestämmer senare hur ränte- och amorteringsvillkoren
skall anpassas till vad som vid återbetalningstillfället tillämpas för lån som
kan utgå för byggnad för motsvarande ändamål. Om BFR finner att lånet
eller del därav inte kan förräntas och amorteras kan regeringen besluta om
förlängning av tiden för ränte- och amorteringsfrihet eller om lånet helt eller
delvis skall efterges.
Beträffande experimentverksamhet och utvecklingsarbete
inom bostadsbyggandet såvitt inte avser energihushållning
har sådan förekommit i begränsad omfattning. Vissa
åtgärder i syfte att öka denna verksamhet har dock vidtagits. Sålunda kan
vissa merkostnader få räknas in i det s. k. låneunderlaget och därmed ge
större statligt bostadslån. För att så skall ske gäller vissa villkor. Sålunda
gäller att byggnaden skall väsentligt avvika från traditionell utformning och
därmed ge särskilda kvaliteter i något angeläget avseende. Vidare skall
uppenbar underbelåning föreligga som har ett klart samband med bebyggelsens
särskilda kvaliteter. Slutligen skall gälla att projektet i sin helhet skall
vara av god kvalitet. Det får inte ha fördyrande överstandard som inte är
angelägen.
Iprop. 1976/77:100 (bil. lös. 117-118) behandlades stödet till experimentverksamheten
inom bostadsbyggandet. Där anförde statsrådet Friggebo att
ekonomiskt och organisatoriskt stöd till tävlingar och annat utvecklingsarbete
som avser boendekvaliteter skulle kunna utgå i begränsad omfattning
för enskilda projekt från anslaget Bidrag till förbättring av boendemiljön.
Beslut om sådant stöd skulle fattas av regeringen efter förslag av bostads
-
CU 1979/80:17
4
styrelsen. Vidare anförde statsrådet att styrelsen inom ramen för befintliga
resurser borde utveckla verksamheten med mönsterplaner.
Frågan om statliga aktiviteter för att stödja experimentverksamhet m. m.
behandlades även i prop. 1977/78:93 (s. 195) om riktlinjer för ansvarsfördelningen
inom bostadsförsörjningen m. m.
Regeringen uppdrog den 1 juni 1978 åt bostadsstyrelsen och planverket att
med beaktande av vad som anförts i propositionen lämna en redogörelse för
resp. myndighets erfarenheter av experimentverksamhet och utvecklingsarbete
inom bostadsbyggandet samt belysa behovet av åtgärder som kan
stimulera till ökad aktivitet på området. Planverket har i skrivelse i februari
1979 och bostadsstyrelsen i skrivelse i januari 1980 redovisat uppdraget.
Planverket föreslår att verket i samarbete med bostadsstyrelsen och BFR
ges i uppdrag att utreda frågan om ett stöd till vidgad experimentverksamhet
med ledning av erfarenheter rörande den nuvarande verksamheten inom
energisparområdet.
Bostadsstyrelsen anför att nuvarande experimentverksamhet och utvecklingsarbete
inom bostadsbyggandet har en mycket begränsad omfattning och
bör öka väsentligt med inriktning på vissa särskilt viktiga frågor. I
bostadsstyrelsens skrivelse ges exempel på angelägna uppgifter för utvecklingsarbetet.
Bl. a. bör kollektiva boendeformer av olika slag utvecklas
liksom lösningar med flexibla lägenheter. En utveckling av boendeformer för
äldre med vårdbehov bedöms också som angelägen.
En ökad satsning på experimentverksamhet och utvecklingsarbete inom
bostadsbyggandet från statens sida bör enligt bostadsstyrelsen innebära
följande.
1. En ökad aktivitet från bostadsverkets sida för att dels utarbeta
informationsmaterial som underlag för utvecklingsarbete på fältet, dels föra
ut detta material i lämpliga former till olika parter och dels medverka vid
planering, genomförande och uppföljning. Detta förutsätter ett resurstillskott.
2. En förbättring av det ekonomiska stödet för att täcka vissa kostnader
som sammanhänger med ett projekts experiment- eller utvecklingskaraktär
och som inte kan inräknas i ett på vanligt sätt beräknat låneunderlag eller inte
bör påverka bostadskostnaden i berörda projekt.
Bostadsstyrelsen kommer att pröva behovet av resurstillskott och frågan
om ett förbättrat ekonomiskt stöd i anslutning till anslagsframställningen för
budgetåret 1981/82.
4 Utskottet
4.1 Byggnadsforskning
I motionen 1979/80:754 (c) yrkandet 2 hemställs att riksdagen anhåller att
regeringen låter utreda införandet av ett nytt finansieringssystem för
byggforskningen så att utvecklingen av patenterade byggprodukter och
CU 1979/80:17
5
processer underlättas. Av redogörelsen ovan (s. 2) framgår att utredningsförslag
föreligger om att byggforskningsavgiften i dess nuvarande utformning
avskaffas.
Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande till pensionskommitténs
förslag avvaktas innan ställning tas till ytterligare utredningar
beträffande systemet för finansieringen av byggnadsforskningen. Motionen
avstyrks sålunda.
I motionen 1979/80:584 (vpk) yrkandet 2 hemställs att riksdagen anvisar
ytterligare 25 milj. kr. för att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva
boendeformer. I motionen ges exempel på intressanta projekt med olika
former av kollektivhus. Enligt vad utskottet erfarit finansierar BFR vissa
forskningsprojekt på området. 1 den verksamhetsplan som rådet kommer att
lägga fram i augusti 1980 i anslutning till anslagsframställningen för
budgetåret 1981/82 kommer frågan om forskning kring de kollektiva
boendeformerna att behandlas.
Forskningen om kollektiva boendeformer är viktig. Vissa forskningsprojekt
på området pågår f. n. med finansiellt stöd från byggforskningsrådet.
Frågan kommer ytterligare att belysas i rådets långtidsplan i anslutning till
anslagsframställningen för budgetåret 1981/82. Med hänvisning till dessa
ytterligare överväganden och till att viss forskning om kollektiva boendeformer
redan pågår med stöd från BFR avstyrker utskottet bifall till motionen
1979/80:584 (vpk) i här behandlad del. Regeringens förslag om anslag till
byggnadsforskning tillstyrks.
4.2 Lån till experimentbyggande m. m.
Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om betydelsen av att
problemen med experimentbyggandets överkostnader löses begärs i motionen
1979/80:754 (c) yrkandet 1. Ovan (s. 3-4) har redogjorts för pågående
experimentverksamhet, reglernas nuvarande utformning och pågående
överväganden i frågan. Av redogörelsen framgår bl. a. att frågan har
aktualiserats av bostadsstyrelsen och statens planverk samt att bostadsstyrelsen
i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 kommer
att pröva behovet av ett förbättrat statligt ekonomiskt stöd till experimentverksamheten
och utvecklingsarbetet inom bostadsbyggandet. Bostadsministern
anmäler i budgetpropositionen (bil. 16 s. 56-57) sin avsikt att
återkomma med förslag om åtgärder i frågan. Motionen avstyrks med
hänvisning till det anförda.
Vad i budgetpropositionen anförts om ram och anslag för experimentbyggande
m. m. för budgetåret 1980/81, om preliminära ramar för budgetåren
1981/82 och 1982/83 samt om möjlighet att utnyttja ramen för budgetåret
1980/81 även under budgetåret 1981/82 har inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Vad i budgetpropositionen föreslagits om att
outnyttjad del av beslutsramen under innevarande budgetår skall få utnyttjas
CU 1979/80:17
6
även under budgetåret 1980/81 har även år 1979 (CU 1978/79:37) ställts
under riksdagens prövning och därvid inte mött någon erinran.
4.3 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nytt finansieringssystem för byggforskningen att
riksdagen avslår motionen 1979/80:754 yrkandet 1,
2. beträffande experimentbyggande m. m. att riksdagen avslår
motionen 1979/80:754 yrkandet 2,
3. beträffande ramar att riksdagen
a. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får
meddelas intill ett belopp av 44 000 000 kr. under budgetåret
1980/81 liksom att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas
även under budgetåret 1981/82,
b. medger att beslut om lån till experimentbyggande m. m.
preliminärt får meddelas intill ett belopp av 35 000 000 kr. resp.
20 000 000 kr. under budgetåren 1981/82 och 1982/83,
c. medger att outnyttjad del av ram för beslut under innevarande
budgetår om lån till experimentbyggande m. m. får
utnyttjas även under budgetåret 1980/81,
4. beträffande anslag till Byggnadsforskning att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1979/80:584 yrkandet 2 under trettonde huvudtiteln för budgetåret
1980/81 till Byggnadsforskning anvisar ett anslag av
8 000 000 kr.,
5. beträffande anslag till experimentbyggande m. m. att riksdagen
under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 till Lån till
experimentbyggande m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett
reservationsanslag av 31 000 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1980
På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m). Oskar Lindkvist (s).
Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg
(s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s). Sven Eric Åkerfeldt (c).
Magnus Persson (s). Bertil Dahlén (fp). Per Olof Håkansson (s). Kerstin
Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Ekman (fp).
GOTAB 64751 Stockholm 19X(I