Civilutskottets betänkande 1979/80:16

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till bostadsbidrag m. m. jämte motioner

1 Propositionen

Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under lill. B 7 (s. 80-90) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget söm förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag lill barnfamiljer och hushåll utan barn och lill vissa folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

3. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna och i reglerna för underskotlsavdrag som förordats i regeringsprotokollet,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om när ändringar i inkomst- och familjeförhållanden skall påverka bidraget,

5. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 till Bostadsbidrag m. m. anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1979/80: 399 av Ivar Franzén (c) och Rolf Andersson (c) vari hemställs alt riksdagen anhåller att regeringen låter utreda förutsättningarna för och effekterna av att tillämpa i motionen föreslaget utökat skattejämkningssystem i stället för nuvarande botadsbidrag,

1011 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1.    all riksdagen beslutar

a.    alt den nedre hyresgränsen bibehålls vid 450 kr. per månad,

b. att följande övre hyresgränser skall gälla: för ensamstående utan barn
775 kr. per månad, för makar utan barn 900 kr. per månad, för hushåll med 1
barn 1 250 kr. per månad, för hushåll med 2 barn 1 350 kr. per månad, för
hushåll med 3 barn 1 500 kr. per månad, för hushåll med 4 barn 1 600 kr. per
månad och för hushåll med 5 eller flera barn 1 750 kr. per månad,

c.  att den nedre inkomstgränsen höjs med 6 000 kr. för barnfamiljer och
med 4 000 kr. för hushåll utan barn,

d.    att den övre inkomstgränsen höjs med 6 000 kr.,

2. att riksdagen under B 7 Bostadsbidrag m. m. (bil. 16) för budgetåret
1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 287 000 000 kr.

Riksdagen 1979/80. 19 saml. Nr 16

CU 1979/80:16

eU 1979/80:16   ' 2

förhöjt förslagsanslag av 1 907 000 000 kr., "   .

7-95 av Gunilla André (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att samma inkomstprövnings
regler skall gälla för bostadsbidrag för såväl gifta som samboende och
ensamstående, - '

1518 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och Gullan Lindblad (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändrade regler för beräkning av bostadsbidrag för barnfamiljer och pensionärer som anpassas lill de förväntade höjningarna av taxeringsvärdena för småhus i enlighet med vad i motionen anförts,

1523 av Allan Åkerlind (m) vari föreslås att riksdagen beslutar avslå den föreslagna regeländringen alt underskotlsavdrag inte skall kunna ingå i underlag för bostadsbidrag saml begär nytt förslag från regeringen innebärande all inte villaägare ensidigt drabbas av ändrade regler,

1833 av Olof Palme m. fi. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

13. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om inkomstgränserna som förordals i motionen,

14. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett i förhållande lill regeringens förslag med 50 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av I 670 000 000 kr.

3 Uppgifter om bostadsbidragen

3.1 Gällande ordning

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100, bil. 16 s. 80-90) behandlas frågan om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 1980/81 samt vissa förslag om höjning av det statliga bostadsbidraget och om ändringar beträffande hyresgränser, inkomslgränser och underskottsavdrag.

Från del ovannämnda anslaget bekostas statliga och statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn. Dessutom disponeras medlen av riksförsäkringsverket för de bostadsbidrag till vissa folkpensionärer som kan beviljas fr. o. m. år 1978. Gällande regler kan sammanfattas på följande sätt.

Statligt bostadsbidrag (SBB) utgår lill familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjs inom familjen. Bidraget har ingen direkt anknytning till bosladskonsumtionen utan syftet är främst fördelningspolitiskl. Oredu-ceral bidrag utgår sedan den 1 januari 1980 med 1 500 kr. per barn och år. Bidraget är inkomstprövat. Till grund för beräkningen av bidragets storlek läggs den taxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsårel. Oreducerat bidrag utgår vid en bidragsgrundande inkomst som inte överstiger 38 000 kr. Överstiger den inkomsten 38 000 kr. minskas bostadsbidraget med 15 % av denna inkomst mellan 38 000 kr. och 59 000 kr. och med 24 % av inkomster över 59 000 kr. 20 % av en familjs samlade förmögenhet över

CU 1979/80:16 3

75 000 kr. läggs lill den bidragsgrundande inkomsten liksom del sammanlagda avdraget för underskott i förvärvskälla över 4 000 kr. SBB bekostas helt av staten.

Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) utgår såväl till barnfamiljer som lill hushåll utan barn. Inkomstprövningsreglerna är desamma som beträffande SBB utom såvitt gäller hushåll utan barn. För dessa hushåll reduceras bidraget med 15 % av den del av inkomsten som överstiger 29 000 kr. i årsinkomst. SKBB är vidare knutet till bostadskostnaden och utgår med 80 % av denna kostnad mellan des. k. hyresgränserna. Den nedre gränsen är gemensam för alla grupper för vilka SKBB utgår. Den är fr. o. m. den 1 januari 1980 450 kr. per månad. Den övre hyresgränsen är avpassad fill bostadsbehovet för olika stora hushåll. Om både SBB och SKBB utgår läggs bostadsbidragen samman och SBB minskas i första hand. F. n. utgår statsbidrag med 72 % av de totala kostnaderna för SKBB. När bidraget beräknas, beaktas dock högst 80 % av bostadskostnaden mellan hyresgränserna. Fr. o, m. den 1 januari 1981 är statsbidragsandelen 43 % med i övrigt oförändrade regler.

Statskommunalt bostadsbidrag tdl vissa folkpensionärer m. fl. utgår i vissa fall som ett utfyllnadsbidrag lill kommunah bostadstillägg till folkpension. Inkomstprövnings-och förmögenhetsprövningsreglerna är desamma som vid SBB och SKBB. Bostadsbidragen lill vissa folkpensionärer betalas f. n. till 72 % av staten. Fr. o. ni. den 1 januari 1981 utgår statsbidrag med 43 % även för dessa bidrag.

3.2 Statistiska uppgifter om bostadsbidragen

Av bostadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har nedanstående uppgifter om bidragsgivningens omfattning m. m. hämtats.

Tabell 1. Bidragsgivningens omfattning

Hushåll med bostadsbidrag under december

månad. 1 000-tal

1976 1977 J978

363	351	304
,136	133	144
97	107	117

Makar med barn Ensamstående med barn Hushåll utan barn

Samtliga 596 591 565

Av tabellen ovan framgår att antalet barnfamiljer med bostadsbidrag minskat med drygt 50 000 på två år (december 1976-december 1978). medan antalet hushåll utan barn som erhållit bostadsbidrag ökat med 20 000. Av en undersökning som gjorts beträffande bidragsgivningen under maj månad 1979 framgår att antalet hushåll med bostadsbidrag då uppgick fill ca 500 000,

I* Riksdagen 1979/80. 19 saml. Nr 16

CU 1979/80:16 4

varav omkring 410 000 barnfamiljer och 90 000 hushåll utan barn. En faktor som bidrog till minskningen av antalet barnfamiljer med bidrag är enligt bostadsstyrelsen alt allt fler hushåll har inkomster som innebär en skärpt bidragsreduklion. För hushåll ulan barn är den nedre inkoinstgränsen oförändrad sedan 1978, vilket också reducerar antalet hushåll som kan få bidrag. Vid jämförelser mellan december 1978 och maj 1979 bör dock beaktas att antalet hushåll med bidrag varierar under året och kan komma att öka lill december 1979.

I början av 1979 lämnades statskommunalt bostadsbidrag lill ca 45 000 folkpensionärer, något som innebär en minskning med 20 000 sedan 1978.

Tabell 2. Hushållens relativa fördelning efter bidragsgrundande inkomst i maj 1979

Bidragsgrundande inkomst, I 000 kr.   Median-
Samt-  - 30-      40-      55- värde

liga      29.9     39,9     54,9

100	5	7	31	57	57 300
100	39	23	30	S	35 000
100	54	31	15	0	28 600

Makar med barn Ensamstående med barn Hushåll utan barn

Ca 10 % av makar med barn och 57 % av ensamstående med barn hade bidragsgrundande inkomster lägre än 38 000 kr. och erhöll sålunda oreducerade bostadsbidrag.

Tabell 3. Bostadskostnader för hushåll med bosladsbidra\; i maj 1979. Relativ färdelninti

(%).

Bosiadskostnad	Barnfamil	jer			Hushåll
kr./månad					utan barn
	Totalt	1 barn	2 barn	3 eller
				flera barn
-   599	5	7	3	3	23
600-   799	13	19	11	9	43
800-  999	27	34	26	20	24
1 000-1 199	27	25	28	26	7
1200-	28	15	32	42	3
Summa	100	100	100	100	100
Medelutgift	1 076	962	1 108	1 180	745
Andel % över gällande
övre hyresgräns	53	45	63	46	63

Drygt hälften av barnfamiljerna och över 60 % av hushållen utan barn har sålunda bostadsutgifter som år 1979 översteg gällande övre hyresgränser. Bland barnfamiljerna var denna andel högst för hushåll med 2 barn. Enligt bostadsstyrelsen överstegs de hyresgränser som fastställts att gälla från den I januari 1980 av ca 30 % av barnfamiljerna och ungefär hälften av hushållen ulan barn.

CU 1979/80:16 5

3.3 Pågående utredning rörande bostadsbidragssystemet m. m.

I mars 1979 tillkallades en utredning (bosladsbidragskommitlén) för all utreda bostadsbidragen till barnfamiljer m. fl.

I direktiven (Dir. 1979:42) till bosladsbidragskommitlén anförde bostads-ministern bl. a. följande.

Enligt gällande regler beslår bostadsbidraget av en statlig del, lika stor för varje barn i familjen, och en slatskoinmunal del, som är knuten till bostadskostnaden. Bidraget är inkomstprövat. Regelsystemet har successivt gjorts mer detaljerat. Bidragsbeloppen samt hyres- och inkomslgränserna har justerats. Trots detta finns del alltjämt brister i systemet, framför allt om nian ser det från fördelningspoiitisk synpunkt. Jag återkommer till detta i det följande.

De alltmer komplicerade reglerna har medfört behov av en omfattande administration. Det är främst inkomslprövningsreglerna som medför problem i tillämpningen. Enligt de kontroller som vissa kommuner har gjort de senaste åren förefaller felaktiga bostadsbidrag ha betalats ut i större omfattning än man lidigare hade haft anledning alt förmoda. Den ökade kontroll som delta ger anledning till kan medföra att administrationen blir än mer omfattande. I prop. 1978/79:100 (bilaga 16 p. B 3) har jag redovisat de åtgärder som regeringen mot denna bakgrund har vidtagit. Jag har också förulskickal alt en översyn skall göras av adniinistraiionen av bostadsbidrag. Jag förordar att en sådan översyn nu kommer lill stånd. Översynen bör också omfatta bidragsreglerna. Uppgiften att göra en sådan översyn bör anförtros ål en särskilt tillkallad kommitté. Syftet med översynen bör vara att förenkla regelsystemet och administrationen ulan att bidragens bostadspolitiska och fördelningspolitiska syften äventyras.

Det ankommer inte på kommittén att föreslå sådana förbättringar av bostadsbidragssystemel som får till följd att statens eller kommunernas kostnader för bostadsbidragsgivningen ökar. De ekonomiska följderna av regelsystemändringarna bör därför noga analyseras. En grundläggande utgångspunkt för utredningsarbetet är all ett förändrat syslem skall kunna fungera vid såväl oförändrad som ökande elier minskande bidragsgivning.

En första uppift för kommittén bör vara all se över de regler som gäller för inkomstprövningen. Till grund för denna ligger f. n. den till statlig inkomstskatt laxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsårel. Om man och kvinna är sammanboende räknas den sammanlagda inkomsten. Barnens eventuella inkomster räknas inte. Inkomstuppgiften hämtas av den bidragsprövande myndigheten direkt från taxeringsmyndigheten. Om familjens förmögenhet är större än 75 000 kr., ökas inkomsten med 20 % av del överskjutande beloppet. Till den laxerade inkomsten läggs också den del av del vid taxeringen medgivna underskottsavdraget som överstiger 4 000 kr. Om inkomsten överstiger en viss gräns, som är olika för barnfamiljer resp. hushåll utan barn, reduceras bidraget med en viss andel av inkomsten. Reduktionen skärps vid inkomster över en högre inkomstgräns.

Kritiken mot del använda inkomstbegreppet har inte bara gällt dess inaktualitet och de administrativa problem som försöken alt rätta lill detta har medfört. Andra anledningar till kritik har varit att inkomstbegreppet är en dålig mätare på hushållets förmåga att betala bostadskostnaden eftersom

CU 1979/80:16 6

det inte lar hänsyn till omfattningen av det enskilda hushållets verkliga ekonomiska bärkraft. Vidare har regeln om sainnianläggning av sammanboendes inkomster kritiserats för att den har en med sanibeskattning jämförbar effekt. Det föreligger också svårigheter att på ett rättvist sätt beakta avdrag för underskott i förvärvskälla och förekomsten av förmögenhet.

Inkomstbegreppet och inkomslprövningsreglerna har övervägts vid flera tidigare tillfällen. Jag vill erinra om arbetet inom familjepolitiska koiiiniitlén. redovisat i betänkandena (SOU 1967:52) Barnbidrag och familjetillägg och (SOU 1972:34) Fainiljestöd samt inom bostadslilläggsgruppen. redovisat i betänkandet (Ds B 1974:1) Bostadstillägg - inkomstprövning och administration.

Också boende- och bosladsfinansieringsutredningarna behandlade frågan i sill slutbetänkande (SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Utredningarna prövade bl. a. möjligheten att ersätta inkomstprövningen med en beskattning av bostadsbidragen, men fann att del i ett sådant system blir svårare att göra bostadsbidragen till ett effektivt bostadspolitiskt instrument. En annan svårighet, som utredningarna pekade på. är alt den fördelningspolitiska effekten blir helt olika beroende på vem i hushållet som beskattas för bostadsbidragen. Av bl. a. dessa skäl avvisade utredningen denna möjlighet. Den har prövats också av 1972 års skatleulredning. 1 sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet anslöt sig utredningen till boendeutredningarnas bedömning.

Boendeutredningarna ansåg att det fanns tre alternativ som var möjliga att använda vid inkomstprövningen. Dessa alternativ var

1. ett inkomstbegrepp inom beskattningens ram.

2. en självdeklarerad framtida inkomst,

■ 3. den sjukpenninggrundande inkomsten.

Utredningarna fann emellertid alt inget av alternativen ger en rättvisande och entydig bild av den ekonomiska bärkraften hos olika hushåll. Efiersom behovet av ett tillförlitligt mått alt användas vid inkomstprövningen är gemensamt för många områden ansåg utredningarna att frågan kräver en mer genomgripande behandling och lösning. Utredningarna drog slutsatsen att nuvarande inkomstbegrepp och inkomslprövningssystem fick accepteras t. v. i avvaktan på frågans lösning i ett större sammanhang. 1 prop. 1975/76:145, som behandlade utredningarnas förslag i den del de gällde de individuella bostadssubventionerna, framhöll dåvarande bostadsministem bl. a. att frågan om ett enhetligt mått alt användas vid inkomstprövningen av olika sociala förmåner ligger inom ramen för socialpolitiska samordningsutredningens (S 1975:02) arbete. Någon ändring av del tillämpade inkomstbegreppet föreslogs därför inte. Riksdagen godtog denna bedömning, men begärde av regeringen ett förslag om att även underhållsbidrag till barn skulle beaktas vid inkomstprövningen (CU 1975/76:25, rskr 1975/76:308). 1 prop. 1976/77:100 bilaga 16 föreslogs att underhållsbidrag av administrativa skäl liksom tidigare inte skulle beaktas. Riksdagen godtog regeringens förslag (CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187).

Enligt vad jag har erfarit kommer socialpolitiska samordningsutredningen att behandla frågan om ett enhetligt inkomstbegrepp i ett betänkande under andra halvåret 1979. Utredningens överväganden gäller dock inkomstbegreppet inom hela det socialpolitiska bidragssystemet och lar inte särskilt sikte på bostadsbidragen. Mot denna bakgrund anser jag alt en översyn av inkomstbegreppet i bostadsbidragssystemel bör ingå i uppgifterna för den kommitté som jag nu föreslår.

CU 1979/80:16 7

De alternativ som boende- och bostadsfinansieringsutredningarna prövade torde alltjämt vara av intresse. Vid prövningen av alternativet med en självdeklarerad framlida inkomst kan det också vara lämpligt att pröva möjligheten att låta slulavräkningen ingå som ett led i skaltemyndigheternas taxerings- och debiteringsarbele.

Kommittén bör vara oförhindrad att pröva även andra alternativ. De olika alternativen bör studeras med avseende på aktualitet, säkerhet, rättvisa saml möjligheter lill administrativa förenklingar och besparingar.

Kommittén skall också pröva vilka regler som bör gälla för sammanläggning av inkomster i hushållet och om del nuvarande sammanboendebegrep-pel bör ändras. Härvid bör främst de fördelningspoliliska och administrativa effekterna av olika alternativ redovisas.

Jag finner del angeläget ;itt kommittén försöker finna inkomstbegrepp som bättre än de nuvarande belyser ett hushälls behov av ekonomiskt stöd för sitt boende. Kommitténs förslag skall syfta till all förenkla administrationen och åstadkomma största möjliga tillförlitlighet. Kommittén skall saniråda med socialpolitiska samordningsutredningen, ensaniförälderkonimittén (S 1977:16). studiestödsulredningen (U 1975:16) och den kotnmitté som socialministern avser att föreslå skall tillkallas för alt göra en samlad översyn av det ekonomiska slödel till barnfamiljer med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas situation.

Enligt direktiven bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt. Kommittén bör vara oförhindrad alt lägga fram delförslag. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1980.

4 Utskottet

4.1 Inledning

En utgångspunkt för en reformering av bostadsbidragssystemel bör enligt bostadsministem (bil. 16 s. 87) vara att det skall inriktas på att effektivt stödja de hushåll som alltjämt är trångbodda och de hushåll som har en stor försörjningsbörda. Både bostadspolitiska och fördelningspolitiska strävanden anges motivera denna inriktning.

Mot bakgrund av den inriktning av reformverksamheten beträffande bostadsbidragssystemel som angetts i budgetpropositionen föreslås riksdagen godkänna regeringens förslag till förändringar bl. a. av del statliga bostadsbidraget (SBB), av hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag (SKBB), av inkomslgränserna och reglerna för underskotlsavdrag vid beräkning av bostadsbidrag.

Principen att i första hand inrikta reformerna inom bostadsbidragssystemel mot all stödja trångbodda hushåll och hushåll med stor försörjningsbörda torde vara obestridd.

1 del följande behandlar utskottet de enskilda förslagen i budgetpropositionen och i motioner om ändringar av bostadsbidragen.

CU 1979/80:16 8

4.2 Hvresgränser

Som framgått ovan utgår SKBB med 80 % av bostadskostnaden mellan vissa s. k. hyresgränser. Den nedre hyresgränsen är gemensam för alla grupper för vilka SKBB utgår. F. n. är den 450 kr. per månad. I budgetpropositionen föreslås alt den höjs till 500 kr. per månad fr. o. m. den 1 januari 1981. I motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 a föreslås att den nedre gränsen behålls oföiändrad på 450 kr. per månad.

Beträffande de övre hyresgränserna föreslås i budgetpropositionen och i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 b att dessa gränser höjs. De olika förslagen samt gränsernas nuvarande nivå framgår av nedanstående sammanställning.

Övre hyresgränser kr./månad

Nuvarande Förslag enl. Förslag i
budgetpropo- motionen
sitionen 1979/80:

1011 (vpk)

Ensamstående utan barn	700	750	775
Makar utan barn	800	850	900
Hushåll med 1 barn	1 125	1 250	1 250
Hushåll med 2 barn	1 125	1 250	1 3.S0
Hushåll med 3 barn	1 375	1 500	1 500
Hushåll med 4 barn	1 375	1 500	1 600
Hushåll med 5 eller flera barn	1 625	1 800	1 750

Förslaget i vpk-motionen överensstämmer med bostadsslyrelsens förslag i anslagsframställningen beträffande bostadsbidrag för budgetåret 1980/81. Förslaget om en differenfiering för varje barn är en upprepning av bostadsstyrelsens förslag från förra året. Bostadsministem erinrar om sina uttalanden i förra årets budgetproposition om all hyresgränserna alltjämt bör anpassas till trångboddhelsnormerna - för hushåll med två personer eller fler högst två personer per rum utöver kök och vardagsrum. Förslaget i budgetpropositionen om höjda övre hyresgränser innebär, bortsett från differentieringen, alt hyresgränserna höjs med ytterligare ca 10 % för barnfamiljerna och något mindre för hushåll ulan barn.

I budgetpropositionen framförda förslag om ändrade hyresgränser innebär sammanfattningsvis följande. För de som år 1981 får boendekostnader som ligger 50 kr. över 1980 års övre hyresgränser utgår oförändrade bostadsbidrag för år 1981. För hushall med barn som får höjning av boendekostnaden därutöver ökar bostadsbidraget på grund av att den övre hyresgränsen höjs mera än den nedre. Barnfamiljer som år 1981 har bostadskostnader under nu gällande övre hyresgränser får en minskning av bidraget med högst 40 kr. per månad därför alt den nedre hyresgränsen föreslås höjd. Detta minskade bidrag kompenseras dock för hushåll med 2 barn eller flera om den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av SBB genomförs. Denna fråga

CU 1979/80:16 9

behandlar utskottet nedan (4.5).

Förslagen om ändrade hyresgränser innebär sålunda all barnfamiljernas bostadsstöd i de flesta fall kommer att förbättras under år 1981. Enligt utskottets mening får de ändringar av hyresgränserna som föreslås i budgetpropositionen accepteras inom ramen för tillgängliga resurser och med utgångspunkt i den principiella inriktning av bostadsstödet som förordats av bostadsministem. Förslagen i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandena 1 a och 1 b avstyrks med hänvisning till del anförda.

4.3 Inkomstgränser rn. m.

Fr. o. ni. år 1980 gäller alt bostadsbidrag lill barnfamiljer minskas med 15 % av den bidragsgrundande årsinkomsten mellan 38 000 kr. och 59 000 kr, och med 24 % av inkomsten däröver. För hushåll ulan barn minskas bostadsbidraget med 15 % av den bidragsgrundande årsinkomsten mellan 29 000 kr. och 59 000 kr. samt med 24 % däröver.

Som framgått ovan har antalet barnfamiljer bland bidragslagarna minskat - en minskning som enligt bostadsministem inte enbart förklaras med inkomstprövningsreglernas utformning ulan delvis torde bero på förbättrade kontrollmöjligheter av utgående bidrag. En annan förklaring till minskningen anges i budgetpropositionen vara att allt fler kvinnor ined barn förvärvsarbetar och all familjen därvid har sådana inkomster att den kan klara bosladsutgifterna utan bostadsbidrag.

Bostadsslyrelsen föreslår alt inkomstgränserna anpassas i huvudsak lill den nominella inkoinsluivecklingen mellan åren 1978 och 1979.

Enligt bostadsministem bör - med beaktande av de ovan nämnda bostadspolitiska och fördelningspoliliska strävandena - en höjning av SBB föredras framför en höjning av den nedre inkoinstgränsen. En höjning av den nedre inkomstgränsen medför alt bidraget höjs lika mycket för alla som har inkomster över nuvarande gräns oberoende av försörjningsbördan. 1 budgetpropositionen förordas inga höjningar av inkomstgränserna.

Beträffande inkomslgränserna föreslås i budgetpropositionen dock alt inkomstgränsen för ensamstående med barn sänks från 38 000 kr. till 30 000 kr., vilket isolerat innebär att bostadsbidraget minskar med 100 kr./månad. Riksdagen begärde är 1976 att en ändring av inkomslprövningsreglerna skulle ske så att underhållsbidrag och bidragsförskott påverkade den bidragsgrundande inkomsten. Genom det nu framlagda förslaget om differentiering av inkomstgränserna beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen anser bostadsministem att ett inkomstbegrepp skapats som bättre än f. n. avspeglar behovet av stöd i förhållande lill inkomst och försörjningsbörda.

1 motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandena le och Id samt i motionen 1979/80:1833 (s) yrkandet 13 föreslås ändrade inkomstgränser. Av nedanstående saminanslällning framgår nuvarande inkomslgränser samt i budget-

CU 1979/80:16 10

propositionen och i motionerna föreslagna förändringar, vilka föreslås gälla fr. o. m. den 1 januari 1981.

	Gränser	Förändri	ingår	el. förslag i
	fr. o. m. 1980-01-01
		budget-		motionen	motionen
		proposi-		1979/80:	1979/80:
		tionen		1833 (s)	1011 (vpk)
Nedre inkomstgräns
hushåll utan barn	29 000	-		-	+ 4 000
ensamstående med
barn	38 000	-8 000		-1- 2 000	+ 6 000
makar m. fl. med barn	38 000	-		+ 2 000	+ 6 000
Övre inkomstgräns	59 000	-		-	+ 6 000

Slutligen föreslås i motionen 1979/80:1495 (c) alt riksdagen begär alt samma inkomstprövningsregler skall gälla för såväl gifta och saniboende som ensamstående. Enligt motionärerna kommer - med den i budgetpropositionen föreslagna konstruktionen av den nedre inkomslgränsen - underhållsbidrag eller bidragsförskott inte att medräknas för gifta eller samboende.

Vad först gäller frågan om nivån för de nedre inkomslgränserna får utskottet anföra följande. Som anförs i budgetpropositionen innebär en höjning av dessa gränser all bostadsbidraget höjs lika för alla som har inkomster över nuvarande gräns - en höjning som inträffar oberoende av försörjningsbördan. För hushåll som har inkomster under nuvarande nedre inkomstgräns innebär höjningen inget ökat bostadsstöd. Enligt utskottets mening motiverar såväl bostadspolitiska som fördelningspoliliska synpunkter att de ekonomiska resurser som f. n. kan avsättas för att förbättra samhällets bostadsstöd tillförs trångbodda hushåll och hushåll med stor försörjningsbörda.

Ulskoltels ställningstagande innebär alt inolionerna 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 c och 1833 (s) yrkandet 13 om höjda nedre inkomstgränser avstyrks.

Vad därefter gäller förslaget i budgetpropositionen om differentierade nedre inkomstgränser för barnfamiljer beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen bör först erinras om alt riksdagen år 1976 (CU 1975/76:25) begärt att en sådan ändring i inkomslprövningsreglerna skulle ske så att dessa bättre anpassades till hushållens ekonomiska bärkraft, något som i sin lur borde innebära alt underhållsbidrag och bidragsförskott skulle inräknas i den bidragsgrundande inkomsten. Bostadsministem erinrar om detta riksdagens beslul och tillägger att om den nedre inkomslgränsen för barnfamiljer sattes olika beroende på om del finns en eller två vuxna i familjen skulle dessutom bättre än f. n. hänsyn tas lill behovet av stöd i förhållande till inkomst och försörjningsbörda. Genom den i budgetpropositionen föreslagna differentieringen av den nedre inkomslgränsen har i inte ringa omfattning riksdagens

CU 1979/80:16 11

begäran om ett mera rättvisande inkoinstprövningsbegrepp lillgodoselts på ett administrativt acceptabelt sätt samtidigt som hänsyn i stor utsträckning tagits till hushållens försörjningsbördti. Utskottet kan sålunda acceptera förslagen i budgetpropositionen om differentierade nedre inkomstgränser för barnfamiljer. Vad utskottet ovan anfört om inriktningen av bostadsstödet innebär även att utskottet accepterar regeringens förslag om oförändrade nedre inkomstgränser för hushåll ulan barn och för makar ni. fl. med barn, dvs. 29 000 kr. resp. 38 000 kr.

Även förslaget i motionen 1979/80:1495 (c) om att underhållsbidrag ni. in. skall medräknas även för gifta och samboende avstyrks, bl. a. med hänvisning till vad ovan anförts. Utskottet förutsiitler att frågan ytterligiire behandlas inom de utredningar som berör bostadsbidragen.

Den principiella inriktningen av reformerna inom bostatlsbidragssysteniet innebär vidare all en höjning av den övre inkonislgräiiseit inte nu bör genomföras. Motionen 1979/80:101 I (vpk) yrkandet 1 d avstyrks sålundti.

4.4 Underskotlsavdrag

Som framgått ovan (s. 2-3) skall, om det sammanlagda avdraget för underskott i förvärvskälla vid laxeringen överstiger 4 000 kr., det överskjutande beloppet läggas till den laxerade inkomsten. Syftet med regeln är att förhindra all stora underskotlsavdrag leder till särskilda förmåner när del gäller möjligheterna alt erhålla bostadsbidrag. Undcrskottiivdragen kan hänföras till ränteavdrag för småhus eller fritidshus, till räntor på olika slags konsumtionskrediter och andra låneskulder saml till vissa typer av rörel-seunderskolt.

Genom all underskoltsavdragen endast delvis beaktas när den bidragsgrundande" inkomsten bestäms får den som har sådant avdrag högre bostadsbidrag vid samma bostadskostnad och inkomst än den som inte har några underskotlsavdrag. Detta kan innebära, som även nämns i budgetpropositionen, alt bostadsbidragen delvis även stöder annan konsumtion än bosladskonsumtionen, nämligen att ränteavdragen hänför sig till konsumtionskrediter.

I budgetpropositionen föreslås att den nu behandlade regeln ändras så ;itt underskotlsavdrag i dess helhet fr. o. m. bidragsårel 1981 läggs till den' laxerade inkomsten vid inkomstprövning av bostadsbidrag. Effekten av förslaget isolerat innebär alt bidragslagare med underskotlsavdrag får högst 960 kr. mindre per år (= 24 % av 4 000) eller högst 80 kr. mindre per månad i bidrag.

1 motionen 1979/80:1523 (ni) föreslås riksdagen avslå den föreslagna regeländringen beträffande underskoltsavdragen och begära nytt förslag från regeringen som innebär att villaägare inte ensidigt drabbas ;iv ändrade regler.

Som frameålt ovan hänförs underskoltsavdraeen inte endast lill ränieav-

CU  1979/80:16 12

drag för villafastighet ulan även till kostnader för andra räntor, t. ex. för konsumtionskrediter. Den i budgetpropositionen föreslagna regeländringen drabbar sålunda inte ensidigt villaägare såsom hävdas i motionen. Med hänvisning till de principiella utgångspunkter som bör vara vägledande vid beräkning av bostadsbidragen förordar utskottet alt förslaget i budgetpropositionen om beräkning av underskottsavdraget genomförs. Motionen 1979/80:1523 (m) avstyrks sålunda.

4.5 Statligt bostadsbidrag

I budgetpropositionen föreslås en höjning av SBB med 360 kr. per barn och ar fr. o. ni. år 1981. Åven för år 1979 och 1980 har SBB höjts.

Utskottet biträder förslaget i budgetpropositionen om en höjning av SBB. Vid behandling av motsvarande förslag åren 1978 och 1979 har utskottet enhälligt tillstyrkt en höjning av SBB.

4.6 Ö v riga frågor

I motionen 1979/80:1518 (m) hemställs att riksdagen anhåller om förslag till ändrade regler för beräkning av bostadsbidrag så att en anpassning av bidragen sker som beaktar förväntade höjningar av taxeringsvärdena med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering. Som anförs i motionen har fastighelslaxeringskommiltén i uppdrag att se över effekterna av den laxeringsvärdehöjning som kommer att ske. Som även anförs i motionen har vidare kommittén om översyn av beskattningsreglerna för familjeföretag i uppdrag att se över taxeringsvärdenas inverkan på kapitalbeskattning för bl. a. jordbrukare m. fl.

Det bör i delta sammanhang dessutom erinras om att åt bostadsbidrags-kommittén har givils uppdraget alt undersöka hur ett inkomstprövningsbegrepp i bostadsbidragssaminanhang skall utformas som bättre än f. n. belyser hushållens behov av ekonomiskt stöd.

Utskottet förutsätter att den i motionen 1979/80:1518 (m) upptagna frågan övervägs även av regeringen utan en riksdagens anhållan därom. Motionen avstyrks sålunda.

Även den i motionen 1979/80:399 (c) upptagna frågan om bostadsbidragsprövning inom skattesystemet övervägs av den ovan nämnda bostadsbidragskommittén, varför utskottet avstyrker bifall till motionen.

Utskollel har ingen erinran mot regeringens förslag om tidpunkten för när ändringar i inkomst- och familjeförhållanden skall påverka bidraget.

Vad / övrigt anförts och förordats i budgetpropositionen om bostadsbidrag har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

CU 1979/80:16 13

4.7 Anslag

I motionema 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 2 och 1979/80:1833 (s) yrkandet 14 begärs en uppräkning av anslaget för bostadsbidragsgivningen för budgetåret 1980/81 utöver förslaget i budgetpropositionen. Motionsyrkandena om ytterligare anslag har föranletts av i de båda motionerna framförda förslag om höjning av inkomslgränserna och i vpk-niotionen även av hyresgränserna.

De framförda motionsförslagen har ovan (s. 8-11) avstyrkts av utskottet. Med anledning härav avstyrks även motionsförslagen om ytterligare anslag. Förslaget i budgetpropositionen att för budgetåret 1980/81 lill Bostadsbidrag m. m. anvisa 1 620 milj. kr. tillstyrks.

4.8 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hyresgränserna för statskommunalt bostadsbidrag alt riksdagen med godkännande av de iindringarsoin förordats i regeringsprolokollet avslår motionen 1979/80:1011 yrkandena I a och 1 b,

2. beträffande nivån för de nedre inkomstgränserna att riksdagen med godkännande av vad i regeringsprolokollet förordats i motsvarande del avslår inolionerna 1979/80:1011 yrkandet 1 c och 1979/80:1833 yrkandet 13, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

3. beträffande differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall att riksdagen med godkännande av vad i regeringsprolokollet förordals i motsvarande del avslår motionerna 1979/80:1011 yrkandet 1 c såvitt nu är i fråga, 1979/80:1495 och 1979/80:1833 yrkandet 13 såvitt nu är i fråga,

4. beträffande den övre inkomstgränsen att riksdagen med godkännande av vad i regeringsprolokollet förordats avslår motionen 1979/80:1011 yrkandet 1 d.

5. beträffande avdrag för underskott i förvärvskälla att riksdagen med godkännande tiv vad i regeringsprolokollet förordats avslår motionen 1979/80:1523,

6. beträffande höjning av det slutliga bostadsbidraget att riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordats.

7. beträffande ändrade regler för beräkning av bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1979/80:1518.

8. beträffande bosiadsbidragsprövning inom skattesystemet att riksdagen avslår motionen 1979/80:399,

9. beträffande tidpunkten vid vilken ändringar i inkomst- och familjeförhållanden skall påverka bidraget alt riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordats.

CU 1979/80:16 14

10. beträffande ändring / övrigt tingående bostadsbidrag i vad dessa inte behtindlats under 1-9 alt riksdagen godkänner vad i regeringsprolokollet förordats,

11. beträffande anslag all riksdagen under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 med bifall till regeringens förslag och ined avslag på motionernti 1979/80:1011 yrkandet 2 och 1979/80:1833 yrkandet 14 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 620 000 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På civilutskottels vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Maltsson (c). Rolf Dahlberg (in). Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s). Knut Billing (ni). Thure Jadestig (s). Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (ni), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Ekmtin (fp).

Reservationer

Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Thure Jadestig. Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), har reserverat sig mot belänkandet i följande delar.

/  Nivån för de nedre inkomslgränserna Reservanterna anser all

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar "Vad först" och slutar "'inkomstgränser avstyrks" bort ha följande lydelse:

Av den statistik som presenterats ovan (s. 3) om bidragsgivningens omfattning framgår alt antalet bidragslagare minskat starkt under 1977 och 1978. Under dessa år uppgick minskningen till ca 30 000 och vid utgången av år 1978 uppbar ca 565 000 hushåll bostadsbidrag. Enligt en i maj 1979 företagen undersökning hade antalet hushåll minskat ytterligare och ca 500 000 hushåll beräknades då erhålla bidrag. Även om uppgifterna från niajundersökningen är något osäkra kan dock konstateras en mycket sUirk nedgång av antalet hushåll med bosttidsbidrag. Ännu dyslrtire är utvecklingen beträffande antalet bidragstagttre i gruppen hushåll med barn. Under perioden december 1976-riiaj 1979 k;tn inom denna grupp antalet bidrags-

CU 1979/80:16 15

tagare beräknas ha minskat med 89 000 eller med ca 18 %.

Den stora minskningen beror som anförts i motionen 1979/80:1833 till inte ringa del på riksdagens ovilja att höja den nedre inkomstgränsen. Om riksdagen accepterar regeringens förslag om oförändrade nedre inkomstgränser även för år 1981 har dessa gränser för barnfamiljerna legat på samma nivå i tre år. Delta innebär att många hushåll på grund av ökade löner fått minskat bostadsbidrag eller helt gått miste om bidraget och därmed fått betala de ökande boendekostnaderna helt eller till större delen själva. De ökade lönerna har många gånger inte inneburit ökad köpkraft för hushållen utan varit helt nödvändiga för all åtminstone delvis ge hushållen möjlighet att behålla sin köpkraft. I många fall har inte ens delta varit möjligt i den starka inflation som blivit resultatet av de borgerliga regeringarnas ekonomiska politik. Att enligt regeringens förslag behålla de nedre inkomslgränserna för barnfamiljerna på oförändrad nivå är närmast oförsvarligt även i ett kärvt samhällsekonomiskt läge. Enligt bostadsslyrelsen skulle för barnfamiljerna den nedre inkomstgränsen behöva höjas ined 4 000 kr. för att motsvara den nominella inkomstutvecklingen. Emellertid får i nuvarande ansträngda statsfinansiella situation en mindre ökning accepteras. Därför bör. som föreslås i motionen 1979/80:1833 (s) yrkandet 13. den nedre inkomslgränsen höjas med 2 000 kr. till 40 000 kr. för barnfamiljerna. Därmed har delvis fillgodosells kravet i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 c.

Enligt utskottets mening finns det vidare anledning alt ytterligare överväga hur principerna för ett förbättrat bostadsstöd skall tillämpas så alt de grupper i samhället som bäst behöver stöd verkligen erhåller detta. Denna fråga utreds som framgått ovan (s. 5-7) av bosladsbidragskommitlén och den har lidigare behandlats av boendeutredningarna. Utan alt här i sak närmare beröra stödets framtida utformning vill utskottet för sin del ansluta sig lill boendeutredningarnas förslag (SOU 1975:51 s. 380) där det bl. a. anförs att de skillnader i bostadsstandard som beror på olika inkomst och betalningsförmåga bör begränsas samt all bostadsstandarden fortlöpande bör förbättras för de ekonomiskt svaga grupperna vid den fortsatta reformeringen av bostadsstödet.

1 avvaktan på alt nu pågående utredningsarbete färdigställs och alt resultat därav föreläggs riksdagen bör inga sådana förändringar inom nuvarande system företas som medför alt den principiella inriktningen och effekterna därav för de berörda grupperna väsentligt påverkas.

Frågan om differentierad inkomslgräns behandlas nedan.

dels utskottets hemställan under 2 bort lyda:

2. beträffande nivån för de nedre inkomslgränserna att riksdagen med bifall lill motionen 1979/80:1833 yrkandet 13 såvitt nu är i fråga samt med anledning av regeringens förslag i inolsvarande del och motionen 1979/80:1011 yrkandet 1 c såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

CU 1979/80:16 16

2 Differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall

Reservanterna anser att

a. - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 2 -

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Vad därefter" och på s. 11 slutar "berör bostadsbidragen" bort lyda:

Med anledning av förslaget i budgetpropositionen om sänkt nedre inkomstgräns för ensamslående med barn vill utskottet anföra följande. Förslaget innebär att den nedre inkomslgränsen för dessa hushåll sänks med 8 000 kr. från 38 000 kr. fill 30 000 kr., något som i sin lur innebär alt bostadsbidraget minskar med 100 kr./månad. Det finns flera invändningar mot förslaget som enligt bostadsministem är ett sätt att administrativt enkelt genomföra en ändring som syftar till all bättre än f. n. anpassa hushållens behov av ekonomiskt stöd till inkomst och försörjningsbörda (prop. 1979/80:100 bil. 16 s. 88). Denna anpassning skulle alltså enligt bostadsininistern kunna ske genom att inkomslgränserna saltes olika beroende på om del fanns en eller två vuxna i familjen. Detta uttalande bör dock jämföras med bostadsministerns uttalande i budgetpropositionen (bil. 16 s. 87) om all allt flera kvinnor med barn förvärvsarbetar, något som i sin tur- fortfarande enligt bostadsministem - leder till all dessa familjer klarar bosladsutgifterna utan hjälp av bostadsbidrag. De båda uttalandena går uppenbarligen inte att förena.

Bostadsministem anger vidare att hennes förslag om olika inkomslgränser innebär att en riksdagens begäran om en ändring av inkomstprövningsreglerna i syfte alt la hänsyn lill underhållsbidrag villfarils i och med den föreslagna ändringen. Riksdagen har nämligen år 1976 (CU 1975/76:25) bifallit en reservation (c, m, fp) i vilken begärdes att underhållsbidrag och bidragsförskott skulle inräknas i inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag i syfte att bättre anpassa bidragen till hushållens ekonomiska bärkraft. Förslag borde föreläggas 1976/77 års riksmöte. I budgetpropositionen 1976/77:100 bilaga 16 föreslog nuvarande bostadsministern alt ändring då inte skulle genomföras på grund av administrativa komplikationer och kostnader.

Sedan bosladsminislerns uttalande i budgetpropositionen 1976/77 har inga tillkommande faktorer inträffat som i dag gör det mera angeläget all nu införa en differentierad nedre inkomslgräns för barnfamiljerna. Förutom all riksdagen inte har begärt att gränsen skulle sättas olika för olika typer av barnfamiljer bör noteras alt den pågående bostadsbidragskoininittén har som en av sina centrala uppgifter att se över inkoinslprövningsbegreppet. Att mot denna bakgrund nu lägga fram förslag om en ny konstruktion av inkomstgränserna kan inte vara särskilt välmotiverat.

Som framhålls i motionen 1979/80:1495 (c) är förslaget inte invändnings-fritt ur rättvisesynpunkt eftersom hänsyn inte tas till underhållsbidrag eller bidragsförskott i de fall när gifta eller samboende har barn för vilka sådana bidrag utgår. Dessutom bör tilläggas att den föreslagna regeln inte tar hänsyn

CU 1979/80:16 17

till underhållsbidragens storlek i de fall dessa överstiger 8 000. Den drabbar dessutom de hushåll som redan i dag har låga inkomster hårdast. Av den ovan presenterade statistiken framgår alt ca vart fjärde htishåll i gruppen ensamslående med barn i maj 1979 hade inkomster i intervallet 30 000-40 000 kr. Bosladsminislerns förslag om differentierade inkomslgränser kan isolerat beräknas ge sämre bostadsbidrag lill ca drygt 30 000 hushåll och då till dem som redan har låga inkomster.

Enligt utskottets mening bör riksdagen sålunda bifalla motionen 1979/ 80:1495 (c) med dess yrkande att riksdagen hos regeringen begär alt samma inkonistprövningsregler skall gälla för bostadsbidrag för såväl gifta eller samboende som för ensamslående. Utskottet vill för sin del tillägga att den nedre inkomstgränsen för hushållen med barn behålls oförändrad. Förslagen i motionerna 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 c och 1833 (c) yrkandet 13 är till viss del tillgodosedda med vad ovan anförts.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande differentierade nedre inkomslgränser i vissa fall att riksdagen med anledning av vad i regeringsprolokollet förordats! motsvarande del och med bifall lill motionen 1979/80:1495 saml med anledning av motionerna 1979/80:1011 yrkandet I c och 1979/80:1833 yrkandet 13. de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. - under förutsättning av bifiill till reservationen I -

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Vad därefter" och på s. 11 slutar "berör bostadsbidragen" bort lyda:

Utskottet har ovan bifallit förslaget i motionen 1979/80:18,33 (s) att den nedre inkomstgränsen sätts lill 40 000 kr. Som anförs i (s)-inotioiicn och i motionen 1979/80:1495 (c) bör gränsen vara gemensam för hushåll med barn. Även vad i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet I c föreslagils har därmed till viss del tillgodosetts.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall alt riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordals i motsvarande del och med bifall lill motionerna 1979/ 80:1495 och 1979/80:1833 yrkandet 13 såvitt nu är i fiåga saml med anledning av motionen 1979/80:1011 yrkiindet I c såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

CU 1979/80:16 18

3 Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna anser alt

a.    - under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 b-

dels den del av utskottets yttrande pås. 13 som börjar "De framförda" och slutar "1 620 milj. kr. tillstyrks" bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motionen 1979/80:1833 (s) om höjning av den nedre inkomstgränsen med 2 000 kr. till 40 000 kr. Utskottet tillstyrker sålunda yrkandet 14 i samma motion om uppräkning av anslaget lill bostadsbidrag m. m. med 50 milj. kr. för nästa budgetår utöver vad i budgetpropositionen föreslagits. Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 2 om ytterligare anslag delvis tillstyrks.

dels utskottets hemställan under 11 bort lyda:

11. beträffande anslag att riksdagen under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 med bifall till motionen 1979/80:1833 yrkandet 14 och med anledning av regeringens förslag och motionen 1979/80:1011 yrkandet 2 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 670 000 000 kr.,

b.    - under förutsättning av bifall till reservationen 2 a-

dels den del av utskottets yttrande pås. 16 som börjar "De framförda" och slutar "1 620 milj. kr. tillstyrks" bort lyda:

Utskottet har ovan med anledning av motionsvis framförda yrkanden uttalat att någon differentiering av den nedre inkomslgränsen för barnfamiljer inte bör ske och att nuvarande inkomslgränser behålls. Delta innebär att anslaget till bostadsbidrag bör räknas upp med 32 milj. kr. för nästa budgetår utöver förslaget i budgetpropositionen. Förslagen i motionerna 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 2 och 1979/80:1833 yrkandet 14 tillstyrks sålunda delvis.

dels utskottets hemställan under 11 bort lyda:

11. beträffande anslag att riksdagen under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 med anledning av regeringens förslag samt mofionerna 1979/80:1011 yrkandet 2 och 1833 yrkandet 14 lill Bostadsbidrag m.m. anvisar ett förslagsanslag av 1 652 000 000 kr.,

CU 1979/80:16 19

Innehåll

1 Propositionen   ......................................................... 1

2 Motionerna   ............................................................. ....... 1

3 Uppgifter om bostadsbidragen . 2

3.1 Gällande ordning   .................................................. ....... 2

3.2 Statistiska uppgifter om bostadsbidragen   .    ....... 3

3.3 Pågående    utredning    rörande    bostadsbidragssystemet 5 m.m  

4     Utskottet   ................................................................ ....... 7

4.1 Inledning   ............................................................. ....... 7

4.2 Hyresggränser   ..................................................... ....... 8

4.3 Inkomslgränser m. m.............................................. 9

4.4 Underskottsavdrag   .............................................. ..... 11

4.5 Statligt bostadsbidrag ........................................... ..... 12

4.6 Övriga frågor .......................................................... 12

4.7 Anslag .................................................................... ..... 13

4.8 Hemställan ............................................................. 13

Reservationer   ............................................................... 14

1 Nivån för de nedre inkomslgränserna (s)   ............... 14

2 Differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall (s) 16

3 Anslag till bostadsbidrag (s) ..................................... 18

°OT-.AB 647,2

''"xkholn,