CU 1979/80:16

Civilutskottets betänkande
1979/80:16

med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till
bostadsbidrag m. m. jämte motioner

1 Propositionen

Regeringen har i propositionen 1979180:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. B 7 (s. 80-90) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i
regeringsprotokol let,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till vissa folkpensionärer
m. fl. som förordats i regeringsprotokollet.

3. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna och i reglerna för
underskottsavdrag som förordats i regeringsprotokollet,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om när ändringar i
inkomst- och familjeförhållanden skall påverka bidraget,

5. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1980/81 till Bostadsbidrag
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1979/80:

399 av Ivar Franzén (c) och Rolf Andersson (c) vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen låter utreda förutsättningarna för och effekterna av
att tillämpa i motionen föreslaget utökat skattejämkningssystem i stället för
nuvarande botadsbidrag,

1011 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar

a. att den nedre hyresgränsen bibehålls vid 450 kr. per månad,

b. att följande övre hyresgränser skall gälla: för ensamstående utan barn
775 kr. per månad, för makar utan barn 900 kr. per månad, för hushåll med 1
barn 1 250 kr. per månad, för hushåll med 2 barn 1 350 kr. per månad, för
hushåll med 3 barn 1 500 kr. per månad, för hushåll med 4 barn 1 600 kr. per
månad och för hushåll med 5 eller flera barn 1 750 kr. per månad,

c. att den nedre inkomstgränsen höjs med 6 000 kr. för barnfamiljer och
med 4 000 kr. för hushåll utan barn,

d. att den övre inkomstgränsen höjs med 6 000 kr.,

2. att riksdagen under B 7 Bostadsbidrag m. m. (bil. 16) för budgetåret
1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 287 000 000 kr.

1 Riksdagen 1979180. 19 sami. Nr 16

CU 1979/80:16

förhöjt förslagsanslag av 1 907 000 000 kr.,

1495 av Gunilla André (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att samma inkomstprövningsregler
skall gälla för bostadsbidrag för såväl gifta som samboende och
ensamstående,

1518 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och Gullan
Lindblad (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag
till ändrade regler för beräkning av bostadsbidrag för barnfamiljer och
pensionärer som anpassas till de förväntade höjningarna av taxeringsvärdena
för småhus i enlighet med vad i motionen anförts,

1523 av Allan Åkerlind (m) vari föreslås att riksdagen beslutar avslå den
föreslagna regeländringen att underskottsavdrag inte skall kunna ingå i
underlag för bostadsbidrag samt begär nytt förslag från regeringen innebärande
att inte villaägare ensidigt drabbas av ändrade regler,

1833 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

13. att riksdagen godkänner de ändringar i fråga om inkomstgränserna
som förordats i motionen,

14. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 1 670 000 000 kr.

3 Uppgifter om bostadsbidragen

3.1 Gällande ordning

I budgetpropositionen (prop. 1979/80:100, bil. 16 s. 80-90) behandlas
frågan om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 1980/81 samt vissa förslag
om höjning av det statliga bostadsbidraget och om ändringar beträffande
hyresgränser, inkomstgränser och underskottsavdrag.

Från det ovannämnda anslaget bekostas statliga och statskommunala
bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn. Dessutom disponeras
medlen av riksförsäkringsverket för de bostadsbidrag till vissa folkpensionärer
som kan beviljas fr. o. m. år 1978. Gällande regler kan sammanfattas på
följande sätt.

Statligt bostadsbidrag (SBB) utgår till familj med barn under sjutton år som
helt eller delvis försörjs inom familjen. Bidraget har ingen direkt anknytning
till bostadskonsumtionen utan syftet är främst fördelningspolitiskt. Oreducerat
bidrag utgår sedan den 1 januari 1980 med 1 500 kr. per barn och år.
Bidraget är inkomstprövat. Till grund för beräkningen av bidragets storlek
läggs den taxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsåret. Oreducerat
bidrag utgår vid en bidragsgrundande inkomst som inte överstiger
38 000 kr. Överstiger den inkomsten 38 000 kr. minskas bostadsbidraget med
15 % av denna inkomst mellan 38 000 kr. och 59 000 kr. och med 24 % av
inkomster över 59 000 kr. 20 % av en familjs samlade förmögenhet över

CU 1979/80:16

75 000 kr. läggs till den bidragsgrundande inkomsten liksom det sammanlagda
avdraget för underskott i förvärvskälla över 4 000 kr. SBB bekostas
helt av staten.

Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) utgår såväl tili barnfamiljer som
till hushåll utan barn. Inkomstprövningsreglerna är desamma som beträffande
SBB utom såvitt gäller hushåll utan barn. För dessa hushåll reduceras
bidraget med 15 % av den del av inkomsten som överstiger 29 000 kr. i
årsinkomst. SKBB är vidare knutet till bostadskostnaden och utgår med
80 % av denna kostnad mellan de s. k. hyresgränserna. Den nedre gränsen är
gemensam för alla grupper för vilka SKBB utgår. Den är fr. o. m. den 1
januari 1980 450 kr. per månad. Den övre hyresgränsen är avpassad till
bostadsbehovet för olika stora hushåll. Om både SBB och SKBB utgår läggs
bostadsbidragen samman och SBB minskas i första hand. F. n. utgår
statsbidrag med 72 % av de totala kostnaderna för SKBB. När bidraget
beräknas, beaktas dock högst 80 % av bostadskostnaden mellan hyresgränserna.
Fr. o. m. den 1 januari 1981 är statsbidragsandelen 43 % med i övrigt
oförändrade regler.

Statskommunalt bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl. utgår i vissa
fall som ett utfyllnadsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension.
Inkomstprövnings- och förmögenhetsprövningsreglerna är desamma som vid
SBB och SKBB. Bostadsbidragen till vissa folkpensionärer betalas f. n. till
72 % avstaten. Fr. o. m. den 1 januari 1981 utgår statsbidrag med 43 % även
för dessa bidrag.

3.2 Statistiska uppgifter om bostadsbidragen

Av bostadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har
nedanstående uppgifter om bidragsgivningens omfattning m. m. hämtats.

Tabell 1. Bidragsgivningens omfattning

Hushåll med bostadsbidrag under december
månad, 1 000-tal

1976 1977 1978

Makar med barn	363	351	304
Ensamstående med barn	136	133	144
Hushåll utan barn	97	107	117
Samtliga	596	591	565

Av tabellen ovan framgår att antalet barnfamiljer med bostadsbidrag
minskat med drygt 50 000 på två år (december 1976-december 1978), medan
antalet hushåll utan barn som erhållit bostadsbidrag ökat med 20 000. Av en
undersökning som gjorts beträffande bidragsgivningen under maj månad
1979 framgår att antalet hushåll med bostadsbidrag då uppgick till ca 500 000,

1* Riksdagen 1979/80. 19 sami. Nr 16

CU 1979/80:16

varav omkring 410 000 barnfamiljer och 90 000 hushåll utan barn. En faktor
som bidrog till minskningen av antalet barnfamiljer med bidrag är enligt
bostadsstyrelsen att allt fler hushåll har inkomster som innebär en skärpt
bidragsreduktion. För hushåll utan barn är den nedre inkomstgränsen
oförändrad sedan 1978, vilket också reducerar antalet hushåll som kan få
bidrag. Vid jämförelser mellan december 1978 och maj 1979 bör dock
beaktas att antalet hushåll med bidrag varierar under året och kan komma att
öka till december 1979.

I början av 1979 lämnades statskommunalt bostadsbidrag till ca 45 000
folkpensionärer, något som innebär en minskning med 20 000 sedan
1978.

Tabell 2. Hushållens relativa fördelning efter bidragsgrundande inkomst i maj 1979

Bidragsgrundande inkomst, 1 000 kr. MedianSamt-
- 30- 40- 55- värde

	liga	29,9	39,9	54,9
Makar med barn	100	5	7	31	57	57 300
Ensamstående med barn	100	39	23	30	8	35 000
Hushåll utan barn	100	54	31	15	0	28 600

Ca 10 % av makar med barn och 57 % av ensamstående med barn hade
bidragsgrundande inkomster lägre än 38 000 kr. och erhöll sålunda oreducerade
bostadsbidrag.

Tabell3. Bostadskostnader för hushåll med bostadsbidrag i maj 1979. Relativ fördelning
(%).

Bostadskostnad kr./månad	Barnfamilj	er			Hushåll utan barn
Totalt	1 barn	2 barn	3 eller flera barn
- 599	5	7	3	3	23
600- 799	13	19	11	9	43
800- 999	27	34	26	20	24
1 000-1 199	27	25	28	26	7
1 200-	28	15	32	42	3
Summa	100	100	100	KM)	100
Medelutgift Andel % över gällande	1 076	962	1 108	1 180	745
övre hyresgräns	53	45	63	46	63

Drygt hälften av barnfamiljerna och över 60 % av hushållen utan barn har
sålunda bostadsutgifter som år 1979 översteg gällande övre hyresgränser.
Bland barnfamiljerna var denna andel högst för hushåll med 2 barn. Enligt
bostadsstyrelsen överstegs de hyresgränser som fastställts att gälla från den 1
januari 1980 av ca 30 % av barnfamiljerna och ungefär hälften av hushållen
utan barn.

CU 1979/80:16

3.3 Pågående utredning rörande bostadsbidragssystemet m. m.

I mars 1979 tillkallades en utredning (bostadsbidragskommittén) för att
utreda bostadsbidragen till barnfamiljer m. fl.

I direktiven (Dir. 1979:42) till bostadsbidragskommittén anförde bostadsministern
bl. a. följande.

Enligt gällande regler består bostadsbidraget av en statlig del, lika stor för
varje barn i familjen, och en statskommunal del, som är knuten till
bostadskostnaden. Bidraget är inkomstprövat. Regelsystemet har successivt
gjorts mer detaljerat. Bidragsbeloppen samt hyres- och inkomstgränserna
har justerats. Trots detta finns det alltjämt brister i systemet, framför allt om
man ser det från fördelningspoiitisk synpunkt. Jag återkommer till detta i det
följande.

De alltmer komplicerade reglerna har medfört behov av en omfattande
administration. Det är främst inkomstprövningsreglerna som medför problem
i tillämpningen. Enligt de kontroller som vissa kommuner har gjort de
senaste åren förefaller felaktiga bostadsbidrag ha betalats ut i större
omfattning än man tidigare hade haft anledning att förmoda. Den ökade
kontroll som detta ger anledning till kan medföra att administrationen blir än
mer omfattande. I prop. 1978/79:100 (bilaga 16 p. B 3) har jag redovisat de
åtgärder som regeringen mot denna bakgrund har vidtagit. Jag har också
förutskickat att en översyn skall göras av administrationen av bostadsbidrag.
Jag förordar att en sådan översyn nu kommer till stånd. Översynen bör också
omfatta bidragsreglerna. Uppgiften att göra en sådan översyn bör anförtros
åt en särskilt tillkallad kommitté. Syftet med översynen bör vara att förenkla
regelsystemet och administrationen utan att bidragens bostadspolitiska och
fördelningspolitiska syften äventyras.

Det ankommer inte på kommittén att föreslå sådana förbättringar av
bostadsbidragssystemet som får till följd att statens eller kommunernas
kostnader för bostadsbidragsgivningen ökar. De ekonomiska följderna av
regelsystemändringarna bör därför noga analyseras. En grundläggande
utgångspunkt för utredningsarbetet är att ett förändrat system skall kunna
fungera vid såväl oförändrad som ökande elier minskande bidragsgivning.

En första uppift för kommittén bör vara att se över de regler som gäller för
inkomstprövningen. Till grund för denna ligger f. n. den till statlig
inkomstskatt taxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsåret. Om
man och kvinna är sammanboende räknas den sammanlagda inkomsten.
Barnens eventuella inkomster räknas inte. Inkomstuppgiften hämtas av den
bidragsprövande myndigheten direkt från taxeringsmyndigheten. Om familjens
förmögenhet är större än 75 000 kr., ökas inkomsten med 20 % av det
överskjutande beloppet. Till den taxerade inkomsten läggs också den del av
det vid taxeringen medgivna underskottsavdraget som överstiger 4 000 kr.
Om inkomsten överstiger en viss gräns, som är olika för barnfamiljer resp.
hushåll utan barn, reduceras bidraget med en viss andel av inkomsten.
Reduktionen skärps vid inkomster över en högre inkomstgräns.

Kritiken mot det använda inkomstbegreppet har inte bara gällt dess
inaktualitet och de administrativa problem som försöken att rätta till detta
har medfört. Andra anledningar till kritik har varit att inkomstbegreppet är
en dålig mätare på hushållets förmåga att betala bostadskostnaden eftersom

CU 1979/80:16

det inte tar hänsyn till omfattningen av det enskilda hushållets verkliga
ekonomiska bärkraft. Vidare har regeln om sammanläggning av sammanboendes
inkomster kritiserats för att den har en med sambeskattning
jämförbar effekt. Det föreligger också svårigheter att på ett rättvist sätt
beakta avdrag för underskott i förvärvskälla och förekomsten av förmögenhet.

Inkomstbegreppet och inkomstprövningsreglerna har övervägts vid flera
tidigare tillfällen. Jag vill erinra om arbetet inom familjepolitiska kommittén.
redovisat i betänkandena (SOU 1967:52) Barnbidrag och familjetillägg och
(SOU 1972:34) Familjestöd samt inom bostadstilläggsgruppen, redovisat i
betänkandet (Ds B 1974:1) Bostadstillägg - inkomstprövning och administration.

Också boende- och bostadsfinansieringsutredningarna behandlade frågan
i sitt slutbetänkande (SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.
Utredningarna prövade bl. a. möjligheten att ersätta inkomstprövningen
med en beskattning av bostadsbidragen, men fann att det i ett sådant
system blir svårare att göra bostadsbidragen till ett effektivt bostadspolitiskt
instrument. En annan svårighet, som utredningarna pekade på, är att den
fördelningspolitiska effekten blir helt olika beroende på vem i hushållet som
beskattas för bostadsbidragen. Av bl. a. dessa skäl avvisade utredningen
denna möjlighet. Den har prövats också av 1972 års skatteutredning. 1 sitt
slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet anslöt sig
utredningen till boendeutredningarnas bedömning.

Boendeutredningarna ansåg att det fanns tre alternativ som var möjliga att
använda vid inkomstprövningen. Dessa alternativ var

1. ett inkomstbegrepp inom beskattningens ram,

2. en självdeklarerad framtida inkomst,

3. den sjukpenninggrundande inkomsten.

Utredningarna fann emellertid att inget av alternativen ger en rättvisande
och entydig bild av den ekonomiska bärkraften hos olika hushåll. Eftersom
behovet av ett tillförlitligt mått att användas vid inkomstprövningen är
gemensamt för många områden ansåg utredningarna att frågan kräver en
mer genomgripande behandling och lösning. Utredningarna drog slutsatsen
att nuvarande inkomstbegrepp och inkomstprövningssystem fick accepteras
t. v. i avvaktan på frågans lösning i ett större sammanhang. I prop.
1975/76:145, som behandlade utredningarnas förslag i den del de gällde de
individuella bostadssubventionerna, framhöll dåvarande bostadsministern
bl. a. att frågan om ett enhetligt mått att användas vid inkomstprövningen av
olika sociala förmåner ligger inom ramen för socialpolitiska samordningsutredningens
(S 1975:02) arbete. Någon ändring av det tillämpade inkomstbegreppet
föreslogs därför inte. Riksdagen godtog denna bedömning, men
begärde av regeringen ett förslag om att även underhållsbidrag till barn skulle
beaktas vid inkomstprövningen (CU 1975/76:25, rskr 1975/76:308). I prop.
1976/77:100 bilaga 16 föreslogs att underhållsbidrag av administrativa skäl
liksom tidigare inte skulle beaktas. Riksdagen godtog regeringens förslag
(CU 1976/77:18, rskr 1976/77:187).

Enligt vad jag har erfarit kommer socialpolitiska samordningsutredningen
att behandla frågan om ett enhetligt inkomstbegrepp i ett betänkande under
andra halvåret 1979. Utredningens överväganden gäller dock inkomstbegreppet
inom hela det socialpolitiska bidragssystemet och tar inte särskilt
sikte på bostadsbidragen. Mot denna bakgrund anser jag att en översyn av
inkomstbegreppet i bostadsbidragssystemet bör ingå i uppgifterna för den
kommitté som jag nu föreslår.

CU 1979/80:16

De alternativ som boende- och bostadsfinansieringsutredningarna prövade
torde alltjämt vara av intresse. Vid prövningen av alternativet med en
självdeklarerad framtida inkomst kan det också vara lämpligt att pröva
möjligheten att låta slutavräkningen ingå som ett led i skattemyndigheternas
taxerings- och debiteringsarbete.

Kommittén bör vara oförhindrad att pröva även andra alternativ. De olika
alternativen bör studeras med avseende på aktualitet, säkerhet, rättvisa samt
möjligheter till administrativa förenklingar och besparingar.

Kommittén skall också pröva vilka regler som bör gälla för sammanläggning
av inkomster i hushållet och om det nuvarande sammanboendebegreppet
bör ändras. Härvid bör främst de fördelningspolitiska och administrativa
effekterna av olika alternativ redovisas.

Jag finner det angeläget att kommittén försöker finna inkomstbegrepp som
bättre än de nuvarande belyser ett hushålls behov av ekonomiskt stöd för sitt
boende. Kommitténs förslag skall syfta till att förenkla administrationen och
åstadkomma största möjliga tillförlitlighet. Kommittén skall samråda med
socialpolitiska samordningsutredningen, ensamförälderkommittén (S
1977:16), studiestödsutredningen (U 1975:16) och den kommitté som
socialministern avser att föreslå skall tillkallas för att göra en samlad översyn
av det ekonomiska stödet till barnfamiljer med särskild inriktning på
flerbarnsfamiljernas situation.

Enligt direktiven bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt. Kommittén
bör vara oförhindrad att lägga fram delförslag. Kommitténs arbete beräknas
pågå under hela år 1980.

4 Utskottet

4.1 Inledning

En utgångspunkt för en reformering av bostadsbidragssystemet bör enligt
bostadsministern (bil. 16 s. 87) vara att det skall inriktas på att effektivt
stödja de hushåll som alltjämt är trångbodda och de hushåll som har en stor
försörjningsbörda. Både bostadspolitiska och fördelningspolitiska strävanden
anges motivera denna inriktning.

Mot bakgrund av den inriktning av reformverksamheten beträffande
bostadsbidragssystemet som angetts i budgetpropositionen föreslås riksdagen
godkänna regeringens förslag till förändringar bl. a. av det statliga
bostadsbidraget (SBB), av hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag
(SKBB), av inkomstgränserna och reglerna för underskottsavdrag vid
beräkning av bostadsbidrag.

Principen att i första hand inrikta reformerna inom bostadsbidragssystemet
mot att stödja trångbodda hushåll och hushåll med stor försörjningsbörda
torde vara obestridd.

I det följande behandlar utskottet de enskilda förslagen i budgetpropositionen
och i motioner om ändringar av bostadsbidragen.

CU 1979/80:16

4.2 Hyresgränser

Som framgått ovan utgår SKBB med 80 % av bostadskostnaden mellan
vissa s. k. hyresgränser. Den nedre hyresgränsen är gemensam för alla
grupper för vilka SKBB utgår. F. n. är den 450 kr. per månad. I
budgetpropositionen föreslås att den höjs till 500 kr. per månad fr. o. m. den
1 januari 1981. I motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 a föreslås att den
nedre gränsen behålls oförändrad på 450 kr. per månad.

Beträffande de övre hyresgränserna föreslås i budgetpropositionen och i
motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 b att dessa gränser höjs. De olika
förslagen samt gränsernas nuvarande nivå framgår av nedanstående sammanställning.

Övre hyresgränser kr./månad

	Nuvarande	Förslag enl. budgetpropo-sitionen	Förslag i motionen 1979/80: 1011 (vpk)
Ensamstående utan barn	700	750	775
Makar utan barn	800	850	900
Hushåll med 1 barn	1 125	1 250	1 250
Hushåll med 2 barn	1 125	1 250	1 350
Hushåll med 3 barn	1375	1 500	1 500
Hushåll med 4 barn	1 375	1 500	1 600
Hushåll med 5 eller flera barn	1 625	1 800	1 750

Förslaget i vpk-motionen överensstämmer med bostadsstyrelsens förslag i
anslagsframställningen beträffande bostadsbidrag för budgetåret 1980/81.
Förslaget om en differentiering för varje barn är en upprepning av
bostadsstyrelsens förslag från förra året. Bostadsministern erinrar om sina
uttalanden i förra årets budgetproposition om att hyresgränserna alltjämt bör
anpassas till trångboddhetsnormerna - för hushåll med två personer eller fler
högst två personer per rum utöver kök och vardagsrum. Förslaget i
budgetpropositionen om höjda övre hyresgränser innebär, bortsett från
differentieringen, att hyresgränserna höjs med ytterligare ca 10 % för
barnfamiljerna och något mindre för hushåll utan barn.

I budgetpropositionen framförda förslag om ändrade hyresgränser innebär
sammanfattningsvis följande. För de som år 1981 får boendekostnader som
ligger 50 kr. över 1980 års övre hyresgränser utgår oförändrade bostadsbidrag
för år 1981. För hushåll med barn som får höjning av boendekostnaden
därutöver ökar bostadsbidraget på grund av att den övre hyresgränsen höjs
mera än den nedre. Barnfamiljer som år 1981 har bostadskostnader under nu
gällande övre hyresgränser får en minskning av bidraget med högst 40 kr. per
månad därför att den nedre hyresgränsen föreslås höjd. Detta minskade
bidrag kompenseras dock för hushåll med 2 barn eller flera om den i
budgetpropositionen föreslagna höjningen av SBB genomförs. Denna fråga

CU 1979/80:16

behandlar utskottet nedan (4.5).

Förslagen om ändrade hyresgränser innebär sålunda att barnfamiljernas
bostadsstöd i de flesta fall kommer att förbättras under år 1981. Enligt
utskottets mening får de ändringar av hyresgränserna som föreslås i
budgetpropositionen accepteras inom ramen för tillgängliga resurser och
med utgångspunkt i den principiella inriktning av bostadsstödet som
förordats av bostadsministern. Förslagen i motionen 1979/80:1011 (vpk)
yrkandena 1 a och 1 b avstyrks med hänvisning till det anförda.

4.3 Inkomstgränser m. m.

Fr. o. m. år 1980 gäller att bostadsbidrag till barnfamiljer minskas med
15 % av den bidragsgrundande årsinkomsten mellan 38 000 kr. och 59 000 kr.
och med 24 % av inkomsten däröver. För hushåll utan barn minskas
bostadsbidraget med 15 % av den bidragsgrundande årsinkomsten mellan
29 000 kr. och 59 000 kr. samt med 24 % däröver.

Som framgått ovan har antalet barnfamiljer bland bidragstagarna minskat
- en minskning som enligt bostadsministern inte enbart förklaras med
inkomstprövningsreglernas utformning utan delvis torde bero på förbättrade
kontrollmöjligheter av utgående bidrag. En annan förklaring till minskningen
anges i budgetpropositionen vara att allt fler kvinnor med barn
förvärvsarbetar och att familjen därvid har sådana inkomster att den kan
klara bostadsutgifterna utan bostadsbidrag.

Bostadsstyrelsen föreslår att inkomstgränserna anpassas i huvudsak till
den nominella inkomstutvecklingen mellan åren 1978 och 1979.

Enligt bostadsministern bör - med beaktande av de ovan nämnda
bostadspolitiska och fördelningspolitiska strävandena - en höjning av SBB
föredras framför en höjning av den nedre inkomstgränsen. En höjning av den
nedre inkomstgränsen medför att bidraget höjs lika mycket för alla som har
inkomster över nuvarande gräns oberoende av försörjningsbördan. I
budgetpropositionen förordas inga höjningar av inkomstgränserna.

Beträffande inkomstgränserna föreslås i budgetpropositionen dock att
inkomstgränsen för ensamstående med barn sänks från 38 000 kr. till 30 000
kr., vilket isolerat innebär att bostadsbidraget minskar med 100 kr./månad.
Riksdagen begärde år 1976 att en ändring av inkomstprövningsreglerna
skulle ske så att underhållsbidrag och bidragsförskott påverkade den
bidragsgrundande inkomsten. Genom det nu framlagda förslaget om
differentiering av inkomstgränserna beroende på om det finns en eller två
vuxna i familjen anser bostadsministern att ett inkomstbegrepp skapats som
bättre än f. n. avspeglar behovet av stöd i förhållande till inkomst och
försörj ningsbörda.

I motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandena lc och 1 d samt i motionen
1979/80:1833 (s) yrkandet 13 föreslås ändrade inkomstgränser. Av nedanstående
sammanställning framgår nuvarande inkomstgränser samt i budget -

CU 1979/80:16

propositionen och i motionerna föreslagna förändringar, vilka föreslås gälla
fr. o. m. den 1 januari 1981.

	Gränser	Förändringar el. förslag i
	fr. o. m.
	1980-01-01	budget-	motionen	motionen
		proposi-	1979/80:	1979/80:
		tionen	1833 (s)	1011 (vpk)
Nedre inkomstgräns
hushåll utan barn	29 000	-	-	+ 4000
ensamstående med
barn	38 000	- 8 000	+ 2 000	+ 6000
makar m. fl. med barn	38 000	-	+ 2 000	+ 6 000
Övre inkomstgräns	59 000	-	-	+ 6 000

Slutligen föreslås i motionen 1979/80:1495 (c) att riksdagen begär att
samma inkomstprövningsregler skall gälla för såväl gifta och samboende som
ensamstående. Enligt motionärerna kommer - med den i budgetpropositionen
föreslagna konstruktionen av den nedre inkomstgränsen - underhållsbidrag
eller bidragsförskott inte att medräknas för gifta eller samboende.

Vad först gäller frågan om nivån för de nedre inkomstgränserna får
utskottet anföra följande. Som anförs i budgetpropositionen innebär en
höjning av dessa gränser att bostadsbidraget höjs lika för alla som har
inkomster över nuvarande gräns - en höjning som inträffar oberoende av
försörjningsbördan. För hushåll som har inkomster under nuvarande nedre
inkomstgräns innebär höjningen inget ökat bostadsstöd. Enligt utskottets
mening motiverar såväl bostadspolitiska som fördelningspolitiska synpunkter
att de ekonomiska resurser som f. n. kan avsättas för att förbättra
samhällets bostadsstöd tillförs trångbodda hushåll och hushåll med stor
försörj ningsbörda.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna 1979/80:1011 (vpk)
yrkandet 1 c och 1833 (s) yrkandet 13 om höjda nedre inkomstgränser
avstyrks.

Vad därefter gäller förslaget i budgetpropositionen om differentierade
nedre inkomstgränser för barnfamiljer beroende på om det finns en eller två
vuxna i familjen bör först erinras om att riksdagen år 1976 (CU 1975/76:25)
begärt att en sådan ändring i inkomstprövningsreglerna skulle ske så att dessa
bättre anpassades till hushållens ekonomiska bärkraft, något som i sin tur
borde innebära att underhållsbidrag och bidragsförskott skulle inräknas i den
bidragsgrundande inkomsten. Bostadsministern erinrar om detta riksdagens
beslut och tillägger att om den nedre inkomstgränsen för barnfamiljer sattes
olika beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen skulle dessutom
bättre än f. n. hänsyn tas till behovet av stöd i förhållande till inkomst och
försörjningsbörda. Genom den i budgetpropositionen föreslagna differentieringen
av den nedre inkomstgränsen har i inte ringa omfattning riksdagens

CU 1979/80:16

begäran om ett mera rättvisande inkomstprövningsbegrepp tillgodosetts på
ett administrativt acceptabelt sätt samtidigt som hänsyn i stor utsträckning
tagits till hushållens försörjningsbörda. Utskottet kan sålunda acceptera
förslagen i budgetpropositionen om differentierade nedre inkomstgränser
för barnfamiljer. Vad utskottet ovan anfört om inriktningen av bostadsstödet
innebär även att utskottet accepterar regeringens förslag om oförändrade
nedre inkomstgränser för hushåll utan barn och för makar m. fl. med barn,
dvs. 29 000 kr. resp. 38 000 kr.

Även förslaget i motionen 1979/80:1495 (c) om att underhållsbidrag m. m.
skall medräknas även för gifta och samboende avstyrks, bl. a. med
hänvisning till vad ovan anförts. Utskottet förutsätter att frågan ytterligare
behandlas inom de utredningar som berör bostadsbidragen.

Den principiella inriktningen av reformerna inom bostadsbidragssystemet
innebär vidare att en höjning av elen övre inkomstgränsen inte nu bör
genomföras. Motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet ld avstyrks sålunda.

4.4 Underskottsavdrag

Som framgått ovan (s. 2-3) skall, om det sammanlagda avdraget för
underskott i förvärvskälla vid taxeringen överstiger 4 000 kr., det överskjutande
beloppet läggas till den taxerade inkomsten. Syftet med regeln är att
förhindra att stora underskottsavdrag leder till särskilda förmåner när det
gäller möjligheterna att erhålla bostadsbidrag. Underskottavdragen kan
hänföras till ränteavdrag för småhus eller fritidshus, till räntor på olika slags
konsumtionskrediter och andra låneskulder samt till vissa typer av rörelseunderskott.

Genom att underskottsavdragen endast delvis beaktas när den bidragsgrundande
inkomsten bestäms får den som har sådant avdrag högre
bostadsbidrag vid samma bostadskostnad och inkomst än den som inte har
några underskottsavdrag. Detta kan innebära, som även nämns i budgetpropositionen,
att bostadsbidragen delvis även stöder annan konsumtion än
bostadskonsumtionen, nämligen att ränteavdragen hänför sig till konsumtionskrediter.

I budgetpropositionen föreslås att den nu behandlade regeln ändras så att
underskottsavdrag i dess helhet fr. o. m. bidragsåret 1981 läggs till den
taxerade inkomsten vid inkomstprövning av bostadsbidrag. Effekten av
förslaget isolerat innebär att bidragstagare med underskottsavdrag får högst
960 kr. mindre per år (= 24 % av 4 000) eller högst 80 kr. mindre per månad i
bidrag.

I motionen 1979/80:1523 (m) föreslås riksdagen avslå den föreslagna
regeländringen beträffande underskottsavdragen och begära nytt förslag
från regeringen som innebär att villaägare inte ensidigt drabbas av ändrade
regler.

Som framgått ovan hänförs underskottsavdragen inte endast till ränteav -

CU 1979/80:16

drag för villafastighet utan även till kostnader för andra räntor, t. ex, för
konsumtionskrediter. Den i budgetpropositionen föreslagna regeländringen
drabbar sålunda inte ensidigt villaägare såsom hävdas i motionen. Med
hänvisning till de principiella utgångspunkter som bör vara vägledande vid
beräkning av bostadsbidragen förordar utskottet att förslaget i budgetpropositionen
om beräkning av underskottsavdraget genomförs. Motionen
1979/80:1523 (m) avstyrks sålunda.

4.5 Statligt bostadsbidrag

I budgetpropositionen föreslås en höjning av SBB med 360 kr. per barn och
år fr. o. m. år 1981. Även för år 1979 och 1980 har SBB höjts.

Utskottet biträder förslaget i budgetpropositionen om en höjning av SBB.
Vid behandling av motsvarande förslag åren 1978 och 1979 har utskottet
enhälligt tillstyrkt en höjning av SBB.

4.6 Övriga frågor

I motionen 1979/80:1518 (m) hemställs att riksdagen anhåller om förslag
till ändrade regler för beräkning öv bostadsbidrag så att en anpassning av
bidragen sker som beaktar förväntade höjningar av taxeringsvärdena med
anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering. Som anförs i motionen har
fastighetstaxeringskommittén i uppdrag att se över effekterna av den
taxeringsvärdehöjning som kommer att ske. Som även anförs i motionen har
vidare kommittén om översyn av beskattningsreglerna för familjeföretag i
uppdrag att se över taxeringsvärdenas inverkan på kapitalbeskattning för
bl. a. jordbrukare m. fl.

Det bör i detta sammanhang dessutom erinras om att åt bostadsbidragskommittén
har givits uppdraget att undersöka hur ett inkomstprövningsbegrepp
i bostadsbidragssammanhang skall utformas som bättre än f. n. belyser
hushållens behov av ekonomiskt stöd.

Utskottet förutsätter att den i motionen 1979/80:1518 (m) upptagna frågan
övervägs även av regeringen utan en riksdagens anhållan därom. Motionen
avstyrks sålunda.

Även den i motionen 1979/80:399 (c) upptagna frågan om bostadsbidragsprövning
inom skattesystemet övervägs av den ovan nämnda bostadsbidragskommittén,
varför utskottet avstyrker bifall till motionen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om tidpunkten för när
ändringar i inkomst- och familjeförhållanden skall påverka bidraget.

Vad i övrigt anförts och förordats i budgetpropositionen om bostadsbidrag
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

CU 1979/80:16

4.7 Anslag

I motionerna 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 2 och 1979/80:1833 (s) yrkandet
14 begärs en uppräkning av anslaget för bostadsbidragsgivningen för
budgetåret 1980/81 utöver förslaget i budgetpropositionen. Motionsyrkandena
om ytterligare anslag har föranletts av i de båda motionerna framförda
förslag om höjning av inkomstgränserna och i vpk-motionen även av
hyresgränserna.

De framförda motionsförslagen har ovan (s. 8-11) avstyrkts av utskottet.
Med anledning härav avstyrks även motionsförslagen om ytterligare anslag.
Förslaget i budgetpropositionen att för budgetåret 1980/81 till Bostadsbidrag
m. m. anvisa 1 620 milj. kr. tillstyrks.

4.8 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hyresgränserna för statskommunalt bostadsbidrag
att riksdagen med godkännande av de ändringar som förordats i
regeringsprotokollet avslår motionen 1979/80:1011 yrkandena
1 a och 1 b,

2. beträffande nivån för de nedre inkomstgränserna att riksdagen
med godkännande av vad i regeringsprotokollet förordats i
motsvarande del avslår motionerna 1979/80:1011 yrkandet 1 c
och 1979/80:1833 yrkandet 13, båda motionerna såvitt nu är i
fråga,

3. beträffande differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall att
riksdagen med godkännande av vad i regeringsprotokollet
förordats i motsvarande del avslår motionerna 1979/80:1011
yrkandet 1 c såvitt nu är i fråga, 1979/80:1495 och 1979/80:1833
yrkandet 13 såvitt nu är i fråga,

4. beträffande den övre inkomstgränsen att riksdagen med godkännande
av vad i regeringsprotokollet förordats avslår motionen
1979/80:1011 yrkandet 1 d,

5. beträffande avdrag för underskott i förvärvskälla att riksdagen
med godkännande av vad i regeringsprotokollet förordats
avslår motionen 1979/80:1523,

6. beträffande höjning av det statliga bostadsbidraget att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

7. beträffande ändrade regler för beräkning av bostadsbidrag att
riksdagen avslår motionen 1979/80:1518,

8. beträffande bostadsbidragsprövning inom skattesystemet att
riksdagen avslår motionen 1979/80:399,

9. beträffande tidpunkten vid vilken ändringar i inkomst- och
familjeförhållanden skall påverka bidraget att riksdagen godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats.

CU 1979/80:16

10. beträffande ändring i övrigt angående bostadsbidrag i vad dessa
inte behandlats under 1-9 att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

11. beträffande anslag att riksdagen under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1980/81 med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1979/80:1011 yrkandet 2 och
1979/80:1833 yrkandet 14 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett
förslagsanslag av 1 620 000 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På civilutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m). Oskar Lindkvist (s),
Lars Henrikson (s), Knut Billing (m). Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg
(s). Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c),
Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp). Per Olof Håkansson (s). Kerstin
Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Ekman (fp).

Reservationer

Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg,
Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), har
reserverat sig mot betänkandet i följande delar.

1 Nivån för de nedre inkomstgränserna
Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Vad först” och
slutar ”inkomstgränser avstyrks” bort ha följande lydelse:

Av den statistik som presenterats ovan (s. 3^1) om bidragsgivningens
omfattning framgår att antalet bidragstagare minskat starkt under 1977 och
1978. Under dessa år uppgick minskningen till ca 30 000 och vid utgången av
år 1978 uppbar ca 565 000 hushåll bostadsbidrag. Enligt en i maj 1979
företagen undersökning hade antalet hushåll minskat ytterligare och ca
500 000 hushåll beräknades då erhålla bidrag. Även om uppgifterna från
majundersökningen är något osäkra kan dock konstateras en mycket stark
nedgång av antalet hushåll med bostadsbidrag. Ännu dystrare är utvecklingen
beträffande antalet bidragstagare i gruppen hushåll med barn. Under
perioden december 1976-maj 1979 kan inom denna grupp antalet bidrags -

CU 1979/80:16

tagare beräknas ha minskat med 89 000 eller med ca 18 %.

Den stora minskningen beror som anförts i motionen 1979/80:1833 till inte
ringa del på riksdagens ovilja att höja den nedre inkomstgränsen. Om
riksdagen accepterar regeringens förslag om oförändrade nedre inkomstgränser
även för år 1981 har dessa gränser för barnfamiljerna legat på samma
nivå i tre år. Detta innebär att många hushåll på grund av ökade löner fått
minskat bostadsbidrag eller helt gått miste om bidraget och därmed fått
betala de ökande boendekostnaderna helt eller till större delen själva. De
ökade lönerna har många gånger inte inneburit ökad köpkraft för hushållen
utan varit helt nödvändiga för att åtminstone delvis ge hushållen möjlighet att
behålla sin köpkraft. I många fall har inte ens detta varit möjligt i den starka
inflation som blivit resultatet av de borgerliga regeringarnas ekonomiska
politik. Att enligt regeringens förslag behålla de nedre inkomstgränserna för
barnfamiljerna på oförändrad nivå är närmast oförsvarligt även i ett kärvt
samhällsekonomiskt läge. Enligt bostadsstyrelsen skulle för barnfamiljerna
den nedre inkomstgränsen behöva höjas med 4 000 kr. för att motsvara den
nominella inkomstutvecklingen. Emellertid får i nuvarande ansträngda
statsfinansiella situation en mindre ökning accepteras. Därför bör, som
föreslås i motionen 1979/80:1833 (s) yrkandet 13, den nedre inkomstgränsen
höjas med 2 000 kr. till 40 000 kr. för barnfamiljerna. Därmed har delvis
tillgodosetts kravet i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 c.

Enligt utskottets mening finns det vidare anledning att ytterligare överväga
hur principerna för ett förbättrat bostadsstöd skall tillämpas så att de grupper
i samhället som bäst behöver stöd verkligen erhåller detta. Denna fråga
utreds som framgått ovan (s. 5-7) av bostadsbidragskommittén och den har
tidigare behandlats av boendeutredningarna. Utan att här i sak närmare
beröra stödets framtida utformning vill utskottet för sin del ansluta sig till
boendeutredningarnas förslag (SOU 1975:51 s. 380) där det bl. a. anförs att
de skillnader i bostadsstandard som beror på olika inkomst och betalningsförmåga
bör begränsas samt att bostadsstandarden fortlöpande bör förbättras
för de ekonomiskt svaga grupperna vid den fortsatta reformeringen av
bostadsstödet.

I avvaktan på att nu pågående utredningsarbete färdigställs och att resultat
därav föreläggs riksdagen bör inga sådana förändringar inom nuvarande
system företas som medför att den principiella inriktningen och effekterna
därav för de berörda grupperna väsentligt påverkas.

Frågan om differentierad inkomstgräns behandlas nedan.

dels utskottets hemställan under 2 bort lyda:

2. beträffande nivån för de nedre inkomstgränserna att riksdagen
med bifall till motionen 1979/80:1833 yrkandet 13 såvitt nu är i
fråga samt med anledning av regeringens förslag i motsvarande
del och motionen 1979/80:1011 yrkandet 1 c såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

CU 1979/80:16

2 Differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall

Reservanterna anser att

a. - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 2 -

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Vad därefter” och
på s. 11 slutar ”berör bostadsbidragen” bort lyda:

Med anledning av förslaget i budgetpropositionen om sänkt nedre
inkomstgräns för ensamstående med barn vill utskottet anföra följande.
Förslaget innebär att den nedre inkomstgränsen för dessa hushåll sänks med
8 000 kr. från 38 000 kr. till 30 000 kr., något som i sin tur innebär att
bostadsbidraget minskar med 100 kr./månad. Det finns flera invändningar
mot förslaget som enligt bostadsministern är ett sätt att administrativt enkelt
genomföra en ändring som syftar till att bättre än f. n. anpassa hushållens
behov av ekonomiskt stöd till inkomst och försörjningsbörda (prop.
1979/80:100 bil. 16 s. 88). Denna anpassning skulle alltså enligt bostadsministern
kunna ske genom att inkomstgränserna sattes olika beroende på om
det fanns en eller två vuxna i familjen. Detta uttalande bör dock jämföras
med bostadsministerns uttalande i budgetpropositionen (bil. 16 s. 87) om att
allt flera kvinnor med barn förvärvsarbetar, något som i sin tur - fortfarande
enligt bostadsministern - leder till att dessa familjer klarar bostadsutgifterna
utan hjälp av bostadsbidrag. De båda uttalandena går uppenbarligen inte att
förena.

Bostadsministern anger vidare att hennes förslag om olika inkomstgränser
innebär att en riksdagens begäran om en ändring av inkomstprövningsreglerna
i syfte att ta hänsyn till underhållsbidrag villfarits i och med den
föreslagna ändringen. Riksdagen har nämligen år 1976 (CU 1975/76:25)
bifallit en reservation (c, m, fp) i vilken begärdes att underhållsbidrag och
bidragsförskott skulle inräknas i inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag i
syfte att bättre anpassa bidragen till hushållens ekonomiska bärkraft. Förslag
borde föreläggas 1976/77 års riksmöte. I budgetpropositionen 1976/77:100
bilaga 16 föreslog nuvarande bostadsministern att ändring då inte skulle
genomföras på grund av administrativa komplikationer och kostnader.

Sedan bostadsministerns uttalande i budgetpropositionen 1976/77 har inga
tillkommande faktorer inträffat som i dag gör det mera angeläget att nu
införa en differentierad nedre inkomstgräns för barnfamiljerna. Förutom att
riksdagen inte har begärt att gränsen skulle sättas olika för olika typer av
barnfamiljer bör noteras att den pågående bostadsbidragskommittén har
som en av sina centrala uppgifter att se över inkomstprövningsbegreppet. Att
mot denna bakgrund nu lägga fram förslag om en ny konstruktion av
inkomstgränserna kan inte vara särskilt välmotiverat.

Som framhålls i motionen 1979/80:1495 (c) är förslaget inte invändningsfritt
ur rättvisesynpunkt eftersom hänsyn inte tas till underhållsbidrag eller
bidragsförskott i de fall när gifta eller samboende har barn för vilka sådana
bidrag utgår. Dessutom bör tilläggas att den föreslagna regeln inte tar hänsyn

CU 1979/80:16

till underhållsbidragens storlek i de fall dessa överstiger 8 000. Den drabbar
dessutom de hushåll som redan i dag har låga inkomster hårdast. Av den ovan
presenterade statistiken framgår att ca vart fjärde hushåll i gruppen
ensamstående med barn i maj 1979 hade inkomster i intervallet
30 000-40 000 kr. Bostadsministerns förslag om differentierade inkomstgränser
kan isolerat beräknas ge sämre bostadsbidrag till ca drygt 30 000
hushåll och då till dem som redan har låga inkomster.

Enligt utskottets mening bör riksdagen sålunda bifalla motionen 1979/
80:1495 (c) med dess yrkande att riksdagen hos regeringen begär att samma
inkomstprövningsregler skall gälla för bostadsbidrag för såväl gifta eller
samboende som för ensamstående. Utskottet vill för sin del tillägga att den
nedre inkomstgränsen för hushållen med barn behålls oförändrad. Förslagen
i motionerna 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 c och 1833 (c) yrkandet 13 är till
viss del tillgodosedda med vad ovan anförts.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall att
riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats
i motsvarande del och med bifall till motionen 1979/80:1495
samt med anledning av motionerna 1979/80:1011 yrkandet 1 c
och 1979/80:1833 yrkandet 13, de båda sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b. - under förutsättning av bifall till reservationen 1 -

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Vad därefter” och
på s. 11 slutar ”berör bostadsbidragen" bort lyda:

Utskottet har ovan bifallit förslaget i motionen 1979/80:1833 (s) att den
nedre inkomstgränsen sätts till 40 000 kr. Som anförs i (s)-motionen och i
motionen 1979/80:1495 (c) bör gränsen vara gemensam för hushåll med barn.
Även vad i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 1 c föreslagits har därmed
till viss del tillgodosetts.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall att
riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats
i motsvarande del och med bifall till motionerna 1979/
80:1495 och 1979/80:1833 yrkandet 13 såvitt nu är i fråga samt
med anledning av motionen 1979/80:1011 yrkandet 1 c såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

CU 1979/80:16

3 Anslag till bostadsbidrag

Reservanterna anser att

a. - under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 b dels

den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar "De framförda” och
slutar ”1 620 milj. kr. tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motionen 1979/80:1833 (s) om
höjning av den nedre inkomstgränsen med 2 000 kr. till 40 000 kr. Utskottet
tillstyrker sålunda yrkandet 14 i samma motion om uppräkning av anslaget
till bostadsbidrag m. m. med 50 milj. kr. för nästa budgetår utöver vad i
budgetpropositionen föreslagits. Utskottets ställningstagande innebär att
förslaget i motionen 1979/80:1011 (vpk) yrkandet 2 om ytterligare anslag
delvis tillstyrks.

dels utskottets hemställan under 11 bort lyda:

11. beträffande anslag att riksdagen under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1980/81 med bifall till motionen 1979/80:1833
yrkandet 14 och med anledning av regeringens förslag och
motionen 1979/80:1011 yrkandet 2 till Bostadsbidrag m. m.
anvisar ett förslagsanslag av 1 670 000 000 kr.,

b. - under förutsättning av bifall till reservationen 2a dels

den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar "De framförda” och
slutar ”1 620 milj. kr. tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan med anledning av motionsvis framförda yrkanden
uttalat att någon differentiering av den nedre inkomstgränsen för barnfamiljer
inte bör ske och att nuvarande inkomstgränser behålls. Detta innebär att
anslaget till bostadsbidrag bör räknas upp med 32 milj. kr. för nästa budgetår
utöver förslaget i budgetpropositionen. Förslagen i motionerna 1979/80:1011
(vpk) yrkandet 2 och 1979/80:1833 yrkandet 14 tillstyrks sålunda delvis.

dels utskottets hemställan under 11 bort lyda:

11. beträffande anslag att riksdagen under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1980/81 med anledning av regeringens förslag
samt motionerna 1979/80:1011 yrkandet 2 och 1833 yrkandet 14
till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag av
1 652 000 000 kr..

CU 1979/80:16 19

Innehåll

1 Propositionen 1

2 Motionerna 1

3 Uppgifter om bostadsbidragen . 2

3.1 Gällande ordning 2

3.2 Statistiska uppgifter om bostadsbidragen 3

3.3 Pågående utredning rörande bostadsbidragssystemet 5

m. m

4 Utskottet 7

4.1 Inledning 7

4.2 Hyresggränser 8

4.3 Inkomstgränser m. m 9

4.4 Underskottsavdrag 11

4.5 Statligt bostadsbidrag 12

4.6 Övriga frågor 12

4.7 Anslag 13

4.8 Hemställan 13

Reservationer 14

1 Nivån för de nedre inkomstgränserna (s) 14

2 Differentierade nedre inkomstgränser i vissa fall (s) 16

3 Anslag till bostadsbidrag (s) 18