Riksdagsskrivelse
1978/79:411

Till Regeringen

Arbetsmarknadsdepartementet
Med överlämnande av arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:39
med anledning av propositionen 1978/79:175 med förslag till lag om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, m. m. jämte motioner får
jag anmäla att riksdagen denna dag
dels har bifallit reservationerna 1 samt 3-9,
dels i övrigt har bifallit vad utskottet hemställt, innebärande
att det i propositionen framlagda förslaget till lag om jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet fått i bilaga till denna riksdagsskrivelse angivna
lydelse samt
att riksdagen godkänt vad föredragande statsrådet i propositionen har
föreslagit angående det s. k. jämställdhetsbidraget.

Stockholm den 30 maj 1979

HENRY ALLARD

Bilaga till

riksdagsskrivelse 19781/79:411

1979-05-30
Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet
Härigenom föreskrivs följande.
18. Kvinnor och män bör i arbetslivet ha likvärdiga möjligheter till
anställning och utbildning. De bör ha samma möjligheter till ansvarsfulla och
meningsfyllda arbetsuppgifter och även i övrigt ha likvärdiga arbetsvillkor.
Arbetet bör organiseras på ett sätt som främjar jämställdhet i arbetslivet.
Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar för förverkligandet av de i
första stycket uppställda målen. Detta bör beaktas vid ingående av såväl
kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor som sådana kollek-
tivavtal som avses i 32 $ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli-
vet.
28. En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare eller en arbetssökan-
de på grund av hans eller hennes kön.
3 $. Missgynnande på grund av kön föreligger när en arbetsgivare vid
anställning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser någon
framför en annan av motsatt kön, fastän den som förbigås har bättre sakliga
förutsättningar för arbetet eller utbildningen.
Detta gäller dock inte om arbetsgivaren kan visa att beslutet inte beror på
någons kön eller att beslutet är ett led i strävanden att främja jämställdhet i
arbetslivet eller att det är berättigat av hänsyn till ett ideellt eller annat särskilt
intresse, som inte bör vika för intresset av jämställdhet i arbetslivet.
4$. Missgynnande på grund av kön föreligger även när en arbetsgivare
1. tillämpar sämre anställningsvillkor för en arbetstagare än dem som
arbetsgivaren tillämpar för arbetstagare av motsatt kön när de utför arbete,
som enligt kollektivavtal eller praxis inom verksamhetsområdet är att
betrakta som lika eller som är likvärdigt enligt en överenskommen arbets-
värdering, om arbetsgivaren inte kan visa att de olika anställningsvillkoren
beror på skillnader i arbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet eller att
de i varje fall inte beror på arbetstagarnas kön,
2. leder och fördelar arbetet på ett sådant sätt att en arbetstagare blir
uppenbart oförmånligt behandlad i jämförelse med arbetstagare av motsatt
kön, om arbetsgivaren inte kan visa att behandlingen inte beror på
arbetstagarnas kön eller att det finns sådana skäl som anges i 3 $ andra
stycket,
3. säger upp ett anställningsavtal, omplacerar, permitterar eller avskedar
någon eller vidtar en annan jämförlig åtgärd till skada för en arbetstagare, om
åtgärden beror på arbetstagarens kön.
583. Ett avtal är ogiltigt i den mån det föreskriver skillnader mellan kvinnor
och män i fråga om anställningsvillkor eller det på annat sätt tillåter sådant
missgynnande på grund av kön som anges i 3 och 4 88.
6 $. Missgynnas en arbetstagare på grund av sitt kön genom en bestämmelse
i ett avtal med arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren säger upp ett avtal
eller vidtar en annan sådan rättshandling, skall bestämmelsen eller rätts-
handlingen förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det.
Sker missgynnande genom att arbetsgivaren förbigår någon på det sätt som
anges i 3 $, skall arbetsgivaren betala skadestånd till den missgynnade för den
kränkning som missgynnandet innebär. Begärs skadestånd av flera som har
bättre sakliga förutsättningar för arbetet eller utbildningen än den som
arbetsgivaren har utsett, delas det skadestånd som skulle ha utgått till den
missgynnade lika mellan dem.
Missgynnas en arbetstagare på det sätt som anges i 4 $, skall arbetsgivaren
betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den
kränkning som missgynnandet innebär.
Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
73. Mål om tillämpning av 2-6 $$ handläggs enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare även arbetssökan-
de och som arbetsgivare även den hos vilken någon har sökt arbete.
Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-6 $$ av reglerna om
tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, gäller i
tillämpliga delar 34-37 $$, 38 $ tredje stycket andra meningen, 39-41 $$ samt
42 3 andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. I fråga om annan
talan tillämpas 64-66 och 68 $$ lagen om medbestämmande i arbetslivet på
motsvarande sätt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.
Ett avtal om pension, som har ingåtts före ikraftträdandet, får tills vidare
tillämpas utan hinder av 5$.