<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2436975</hangar_id>
 <dok_id>G209105</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1978/79:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:15:13</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 14:23:33</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1978/79:105 Torsdagen den 15 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G209105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G209105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G209105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1978/79:105&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl.
19.30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna
leddes till en början av tredje vice talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ny Jordbruksbok­f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 1 Ny jordbruksbokföringslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteutskottets betänkande 1978/79:34
med anledning av propositionen 1978/79:44 såviii avser förslag till ny
jordbruksbokföringslag m. m., jämte moiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen (budgeldepartementet) hade i
propositionen 1978/79:44 före­slagit alt riksdagen skulle anta vid
propositionen fogade förslag lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;jordbruksbokföringslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i förordningen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
lill lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) behandlades i detta betänkande
endast såviti avsåg ändring av 56 §. Övriga i propositionen framlagda
författningsförslag hade behandlats i utskotiets betänkande SkU 1978/79:21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
propositionens huvudsakliga innehåll anfördes bl. a. följan­de;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I
propositionen läggs fram förslag lill en ny jordbruksbokföringslag. Lagen
äravsedd förenskild person som driver jordbruk ellerskogsbruk,dvs. samma
kategorier näringsidkare som omfattas av den nu gällande jordbruksbokfö­ringslagen.
Redovisningen enligt jordbruksbokföringslagen är avsedd atl tjäna som underlag
för taxeringen. Detta har påverkat utformningen av åtskilliga bestämmelser. I
övrigt är regelsystemet i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som i den nya
bokföringslagen. Del innebär atl lagen ger uiföriiga bestämmelser om både
löpande bokföring och årsbokslut. Besläm­melserna om årsbokslut behöver dock
inte tillämpas om den åriiga bruito-omsättningssumman normall understiger 20
basbelopp. Den nya lagen föresläs träda i kraft den 1 januari 1980.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
delta sammanhang hade behandlats dels de med anledning av propositionen väckta
motionerna l978/79;54av Johan Olsson m. fl.(c)såvilt nu vari fråga (yrkandena 1
och 2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ny Jordbruksbok-föringslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:65
av Rune Torwald (c), vari hemställts au riksdagen beslutade att de i
propositionen föreslagna reglerna skulle tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering
även för näringsidkare med kalenderår som bokföringsår, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79;
160 av Erik Wärnbergm. fl. (s), vari såviii nu vari fråga (yrkandet 1)
hemställts att riksdagen beslutade att bestämmelserna i 9-15 §§ i den
föreslagna jordbruksbokföringslagen ej behövde tillämpas av näringsidkare i
vars verksamhel den årliga brutioomsättningen normalt understeg ett gränsbelopp
som motsvarade 10 gånger det enligl lagen om allmän försäkring bestämda
basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels den under allmänna motionstiden vid 1911/IS
års riksmöte väckta moiionen 1977/78:964 av Kari-Eric Norrby (c) och Bertil
Jonasson (c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskollel
hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.                         beträffande
gräns för skyldighet atl upprätta årsbokslut enligl jordbruks­&lt;br&gt;
bokföringslagen alt riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:44 saml&lt;br&gt;
med avslag pä motionen 1978/79:54 yrkandet 1 och moiionen 1978/79:160&lt;br&gt;
yrkandet 1 skulle anta del i propositionen intagna förslaget lill jordbruksbok­&lt;br&gt;
föringslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande gräns för skyldighet att upprätta
årsbokslut enligl bokfö­ringslagen alt riksdagen med bifall till propositionen
och med avslag på motionen 1978/79:54 yrkandet 2 skulle anta den i
propositionen föreslagna lydelsen av 1 § bokföringslagen (1976:125),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande ikraftträdandet av lagen om ändring i
bokföringslagen att riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:65 och med
anledning av propositionen skulle anta de delar av del i proposilionen
framlagda förslagel till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) som icke
behandlals under 2 ovan med den ändringen att övergångsbestämmelserna skulle
erhålla av utskottet föreslagen lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt riksdagen skulle anta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a.                         det
i betänkandet s. 11 angivna förslaget lill lag om ändring i&lt;br&gt;
taxeringslagen (1956:623),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b.                         det
i proposilionen intagna förslagel lill lag om ändring i förordningen&lt;br&gt;
(1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5.                         beträffande
koniantmässig redovisning i inkomstslaget jordbruksfastig­&lt;br&gt;
het alt riksdagen skulle avslå moiionen 1977/78:964.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
tvä reservationer hade avgivits av Erik Wärnberg, Valter Krisienson, Rune
Carlstein, Olle Wesiberg i Hofors, Hagar Normark, Eric Marcusson och Catarina
Rönnung (samtliga s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I.
beträffande gräns för skyldighet alt upprätta årsbokslut enligt jordbruks­bokföringslagen,
vari reservanterna ansett all utskottet under 1 bort hemstäl­la&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:44 saml med bifall lill
moiionen 1978/79:160 yrkandet 1 och med avslag på motionen 1978/ 79:54 yrkandet
1  beslutade atl gränsen för befrielse från skyldighet all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upprätta
årsbokslut enligt jordbruksbokföringslagen sattes vid 10 basbelopp och all
riksdagen med anledning härav skulle anta del i proposilionen intagna förslaget
tilljordbruksbokföringslag med den ändringen att 1 § skulle erhålla av
reservanterna föreslagen lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. beträffande ikraftträdandet av lagen om ändring
i bokföringslagen, vari reservanterna ansett all utskottet under 3 bort
hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall lill propositionen och med avslag på moiionen 1978/79:65
skulle anta de delar av det i propositionen framlagda förslagel till lag om
ändring i bokföringslagen (1976:125) som icke behandlals under 2 i utskottets
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A&amp;gt;'
Jordbruksbok­föringslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:Verdana'&gt;OLLE WESTBERG i
Hofors (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Till skatieulskoliels betänkande 34 har vi från utskottets
socialdemokrater fogat två reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första reservationen handlar om den i proposilionen föreslagna undantagsregeln
att näringsidkare med en brattoomsältning understigande 20 basbelopp ej skall
omfattas av skyldigheten alt avsluta bokföringen med ett årsbokslut, dvs.
resultaträkning och balansräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
nuvarande basbelopp kommer gränsen enligl propositionens förslag alt vara 262
000 kronor, vilket vi ifrån reservanternas sida anser vara ett för högt
gränsvärde. Vi anser i stället att det är mer befogat atl sätta gränsen vid tio
basbelopp eller 131 000 kronor. Detta görs mot bakgranden av alt syftet med
undantagsregeln är att undanta de rena småföretagen från skyldigheten all
upprätta årsbokslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också påpeka all gränsvärdet i vissa fall skall kunna överskridas ulan aU
detta medför skyldighet alt upprätta årsbokslut och alt vissa poster som ligger
utanför räkenskaperna men som skall behandlas som intäkter i skattehänseende -
exempelvis värdet av bostadsförmån och av bilförmån -inte omfattas av
bruttoomsättningssumman och alltså inte kommer atl påverka skyldigheten att
upprätta årsbokslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framhålles i proposilionen har huvudsyftet med alt införa
jordbraks-bokföringslagen varit atl tillgodose det allmännas intressen pä
taxerings- och skatteområdet. Med hänsyn till detta kan man enligt reservanternas
mening ej sälla gränsvärdet för undantaget så högt som ulskottsmajoriteten
föresprå­kar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill med detta, herr
talman, yrka bifall lill reservationen 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller reservationen 2 sä yrkar vi reservanter bifall lill propositio­nens
förslag till ikraftlrädandetid och avslag på motionen 1978/79:65.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
propositionens förslag skall den nya regeln om gränsvärdet för
brutioomsättningen tillämpas första gången för inkomståret 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskottsmajoriteten
föreslär med bifall till motionen 65 att den nya regeln skall få tillämpas
redan 1979 av de bokföringsskyldiga som har kalenderåret som räkenskapsår.
Delta föreslås med anledning av att del eljest skulle komma all medföra
iröskeleffekter för dessa bokföringsskyldiga. Från reservanternas sida vill  vi
framhålla att även etl tidigareläggande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1978/79:104-105&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ny
Jordbruksbok­föringslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ikraftirädandetidpunkten
kommerall medföra iröskeleffekter, nämligen för dem som inte har kalenderåret
som räkenskapsår. Enligt vår mening finns det inga skäl som lalar för att det
bör ges särskilda förmåner för dem som har kalenderår som räkenskapsår. Med del
anförda yrkar jag bifall till reservationen 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STIG
JOSEFSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I della skatteutskoltets belänkande 34 behandlas proposilio­nen 44
angående förslag till ny jordbruksbokföringslag. Den är avsedd för enskild
person som driver jordbruk och skogsbruk - del är samma kategori näringsidkare
som omfattas av den nu gällande jordbruksbokföringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
stora drag har ulskollel i sin helhet tillstyrkt propositionen. Reservation har
endast lämnats på två punkter. Det är beträffande bestämmelser som medger undanlag
för uppgörandet av årsbokslut för bokföringsskyldiga vars ärliga
brutloomsällningssumma inle överstiger 20 basbelopp, och del är beträffande
ikraftträdandet av bokföringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
undanlag frän skyldighet all upprätta årsbokslut har socialde­mokraterna, som
Olle Westberg framhållit, reserverat sig. De anser att gränsen här borde sällas
vid tio basbelopp. I reservationen framhålles alt det finns anledning atl i
inledningsskedet gå fram med en viss försiktighet när det gäller undantag från
årsbokslulsreglerna i jordbruksbokföringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motiveringen
är ganska egendomlig med lanke på dels alt det lidigare inte funnits skyldighet
att upprätta årsbokslut, dels alt socialdemokraterna vid införandet av nu
gällande bestämmelser år 1972 med skärpa framhöll den särställning som
jordbraket intog -detta bl. a. påvisat genom införandet av den s. k.
restvärdesregeln vid avskrivningar med åtföljande befrielse frän uppgörande av
bokslut. Den inställningen verkar del som om man nu frän socialdemokratiskt håll
har frångått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Själv
anser jag att beloppsgränsen ingalunda är för hög, snarare tvärtom. Nog är det
väl ganska orimligt att kräva samma boksluisregler för etl familjejordbruk som
för ett storföretag. För beskattning och kontroll är del från granskningssynpunkl
ingen skillnad om årsbokslut upprättas eller inte. Bokföringsmaterialet skall
bevaras i tio år, och några sakargumenl mol propositionens förslag har ju inle
framförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sill inlägg framställde Olle Wesiberg i Hofors saken ungefär sä, att del skulle
vara en skillnad när det gäller möjligheterna atl kontrollera vederbö­randes
deklaration. Jag kan emellertid inte finna att det här föreligger någon
skillnad. Att uppgöra bokslut ärju närmast för den enskilde en fördel, och med
den relativt ringa omfattning en rörelse som jordbruk ändå har kan det inle
innebära några problem från kontrollsynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
tillstyrker också propositionens förslag alt bokföringslagen ändras så alt
bokslutsskyldighelen även där blir gällande först när omsätt­ningen överstiger 20
basbelopp. Proposilionen föreslår alt lagen träder i kraft den 1 januari 1980.
Enligt nu gällande bokföringslag skall bokslut upprättas därest omsättningen
överstiger 200 000. För alt undvika all en deklarant pä grund av en mindre
omsältningsökning under innevarande år skulle bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyldig all upprätta
bokslut för 1979 års verksamhel men kanhända sedan    Nr 105&lt;br&gt;
ånyo vara befriad frän detta, så föreslär utskottet att gränsen för
skyldigheten    Torsdaeen den&lt;br&gt;
auupprällabokslut när omsättningen överstiger 20 basbelopp skall tillämpas   
ir           jo-yo&lt;br&gt;
redan vid 1980 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
har reserverat sig även mot della. Man talar om &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;\t &lt;/span&gt;jQ,-(]fyniifhok. särskilda förmåner som befrielsen skulle
innebära. Ja, det är en förmån på så forineslae vis att vederbörande blir fri
frän del arbete som det innebär alt göra upp bokslutet, men frånskalle- och
kontrollsynpunkt innebär det ingen föränd­ring. Förslaget innebär endast en
förenkling för den enskilde deklaranten. Och del kan väl inle vara i någons
intresse all undereit år föra in nya grupper för atl tillämpa en bestämmelse
som man redan har beslutat skall ändras så, atl deklaranten sannolikt blir
befriad från atl följa bestämmelsen redan nästkommande är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall till
hemställan i skatteutskottets betänkande nr 34.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BERTIL JONASSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I delta utskottsbetänkande behandlas bl. a. en motion 1977/78:964 av
Kari-Eric Norrby och mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
beslut skall innehavare av jordbruksfastighet övergå till deklaration efter
bokföringsmässiga grander, och della har skell successivt. Den sista gruppen är
de som under 1976 hade en brattoinkomst under 20 000 kr. För dessa inträder
bokföringsskyldighet den 1 januari 1979, och 1980 skall deklarationen upprättas
enligl bokföringsmässiga grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
dessa småjordbrukare innebär deklaration efter bokföringsmässiga grunder i
regel ingen ändring i själva beskattningen. Däremot åsamkas de besvär genom
administrativt krångel och byråkrati som de inte kan klara själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är i regel pensionärer som har haft sä här låga inkomster och har kommit med i
den sista gruppen. Det kan vara pensionärer som har enstaka djur, ingen eller
liten maskinuppsätlning osv., men den fastighet de bor pä är laxerad som
jordbruksfastighet och dä kommer de med och måste deklarera efter eu annat
syslem. De har tidigare deklarerat själva efter konlantmetoden och del kan de
klara av, men det nya systemet klarar de inte utan måste anlita hjälp. Det
kommer att förorsaka dem både långa resor och kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
motionärer har för den skull föreslagit att dessa människor skall slippa detta
byråkratiska krångel. De borde kunna få deklarera som förut - frän
skallesynpunkt skulle det inle ha någon inverkan. Nu säger skatteutskotlet att
det av principiella och praktiska skäl är olämpligt att ha två skilda system
för redovisning av inkomst av jordbraksfastighet och därför avstyrker man
motionen. Någon som helst känsla för människor har inle utskottet haft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag inser del omöjliga i atl yrka bifall till motionen, men jag kan
inte vid detta tillfälle underiåta au beklaga all del är så svårt au minska
byråkratin i delta land. Den får genom detta beslut en ytteriigare påspädning,
och det är beklagligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag har inget
yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ny
Jordbruksbok­föringslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STIG
JOSEFSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Riksdagen har redan för ganska mänga år sedan fattat principbeslut om
övergång lill bokföringsmässig redovisning av inkomst av jordbruk, och del
lades upp en ganska lång övergångstid där vi nu har kommit till den sista
etappen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
troralt Bertil Jonasson något förstorar de problem som kan uppslå. Det finns
fakliskl, med de bestämmelser som gäller, ett ganska så enkelt system också vid
den bokföringsmässiga redovisningen. Det är första gången vederbörande skall
deklarera som det kan vara vissa svårigheter, men jag tror atl vi också måsle
inse värdet av atl ha elt likartat syslem. Jag förstår atl en del som står i
begrepp all lämna det gamla systemet och har varit vana vid del reagerar mot
del nya. Men vi skall inle förstora svårigheterna alltför mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BERTIL JONASSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Josefson säger att del är etl enkelt system, och nog kan det
tyckas vara så och kan bli så för människor som är vana alt sköta papper. Men
ser vi på utvecklingen och pä de verkliga förhållandena så finns det i speciellt
skogsbygderna och även i mellanbygderna fortfarande ovanligt många småjordbruk,
som har skog och kanske också djur. Men del finns också personer som bara har
en jordbruksfastighet som de bebor och som de vill bebo den tid de kan, och de
måste nu gå över till det nya systemet. Visst kan det vara riktigt som Stig
Josefson säger, att del är enkelt bara man kommer i gång, men del är väldigt
många som inte har möjlighet att klara detta. Det har i många fall klagats på
vanliga deklarationsblanketter, som är fiera hundra gånger enklare alt klara än
den här redovisningen. Därför vill man försöka göra det rimligt för dessa
människor. De känner sig hårt trängda i detta läge och kan inte inse alt della
har varit nödvändigt. Del hade, herr lalman, varit möjligt att ge dem en
respiltid. Del är nu flera bilagor som skall lämnas in, och del blir mera
papper. Man har lidigare haft tvä system, och jag lycker all man under en
längre period skulle kunnat ha kvar dem. Del hade varit möjligt och hade varit
till fördel för dessa människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs på bifall lill dels utskottels hemställan, dels reservatio­nen nr 1 av
Erik Wärnberg m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med
övervägande ja besvarad. Sedan Olle Wesiberg i Hofors begärt votering upplästes
och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller skatteulskoitets hemställan i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 34 mom. 1 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 1 av Erik Wärnberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha
röstat för ja-propositionen. Då Olle Westberg i Hofors begärde rösträkning
verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröst­ning gav följande
resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 138 Nej - 120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdraget
för vä­sentligen nedsatt skatteförmåga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionergavs
på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservatio­nen nr 2 av Erik
Wärnbergm. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja
besvarad. Sedan Olle Wesiberg i Hofors begärt votering upplästes och godkändes
följande voleringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller skaueutskoiieis hemställan i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 34 mom. 3 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 2 av Erik Wärnberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Olle
Westberg i Hofors begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 138 Nej - 120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 4 och 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Avdraget för väsentligen nedsatt skatteförmåga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1978/79:35 med anledning av motioner om avdraget
för väsentligen nedsatt skalteförmåga, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 detta belänkande
behandlades motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:242
av Margot Håkansson (fp) och Elver Jonsson (fp), vari hemställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen beslutade all som sin mening ge
regeringen lill känna vad i moiionen anförts beträffande vissa kroniskt sjukas
avdragsräit i självdekla­rationen för dyrare matkosinader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all riksdagen i anledning av della som sin mening
gav regeringen lill känna atl riksskalieverket borde utfärda nya bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdraget
för vä­sentligen nedsatt skatteförmåga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:836
av Kurt Söderström m. fl. (m), vari hemställts atl riksdagen skulle anta av
motionärerna framlagt förslag lill lag om ändring i kommunal-skatlelagen
(1928:370), innebärande alt avdrag skulle kunna medges för kostnader för
sjukdom, handikapp m. m. även om skalleförmågan inte var väsentligt nedsatt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1143 av Ingemar Hallenius (c) och Gunilla
André (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade atl hos regeringen begära
ändring av kommunalskatlelagen avseende avdrag för väsentligt nedsatt
skatteförmåga så att reglerna pä sätt som angivits i motionen blev mer
generösa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1627 av Anna Eliasson m.fl. (c), vari
hemställts att riksdagen begärde förslag om ett förändrat avdragssystem för
diabetiker byggt pä enhetliga regler och likställighet i enlighet med vad som
anförts i motio­nen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1720 av Elver Jonsson (fp) och Margareta
Andrén (fp), vari hemställts alt riksdagen beslutade att hos regeringen begära
en översyn av gällande regler för extra avdrag frän inkomsten i samband med
värd i hemmet av handikappad anhörig, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2113 av Pär Granstedt (c), vari hemställts
att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om sädana ändringar i gällande
författningar och föreskrifter atl kostnad för hållande av ledarhund kunde
betraktas som avdragsgill kostnad för intäktens förvärvande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:242,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå motionen 1978/79:836,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:1143,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå motionen 1978/79:1627,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:1720,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:2113.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits av andre vice talmannen
Tage Magnusson (m) och Kurt Söderström (m) som ansett att utskottet bort
hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;au riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:836
och med anledning av motionerna 1978/79:242, 1143, 1627,1720 och 2113 skulle
anta av reservan­terna framlagt förslag till lag om ändring i
kommunalskatlelagen (1928:370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT SÖDERSTRÖM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I en reservation som är fogad till skatteutskottets betänkande nr 35
har vi moderater yrkat bifall till en motion, där vi kräver alt
kommunalskaltelagens50 § 2 mom. skall ändras sä att ordet
&amp;quot;väsentligen&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utgår som förutsättning
för alt erhålla extra avdrag pä grund av nedsatt skatteförmåga vid långvarig
sjukdom m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är ingel nytt krav från vår sida ulan del har framförts i många år, dock utan
att vi har fått riksdagsmajoriieien med oss. Motionerna har avslagils.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
båda senaste åren har vi nöjt oss med särskilda yttranden, därför atl vi har
hoppats au de pågående skatteutredningarna skulle observera proble­maliken och
föreslå ändringar till det bältre. Nu har dessa utredningar lagt fram sina
förslag - dock inte i della speciella fall, utan frågan är fortfarande lika
olöst som förut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner det ganska märkligt att en sä pass viktig fråga som denna inte fåu mer
intresse, speciellt som den under 1970-lalet allt högre inflationstakten i
Sverige ökat betydelsen av möjligheterna lill avdrag - därför aU marginalef­fekterna
slår allt härdare mol dem som drabbas av nuvarande bestämmelser. När vi 1976
behandlade samma motionskrav från moderat häll kunde Ingegerd Troedsson med
exempel visa hur hårt de nuvarande beslämmel­serna slår mot människor redan vid
inkomster på 30 000-40 000 kr./år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
innebär de bestämmelser som finns all de flesta människor som är drabbade av t.
ex. handikapp, långvarig sjukdom eller liknande kommer atl få extra hög
progressiv beskattning, som slår hårdare ju högre merkostna­derna är. Della
förhållande har inte förbättrats sedan 1976 utan tvärtom har det förvärrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kan inte acceptera att de som har del särskilt besväriigt även skall drabbas av
de högsta marginalskatterna. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
bifall till reservationen betyder också alt de krav som framställs i de övriga
fem motionerna som behandlas i della utskottsbetänkande i stort sett blir tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdraget
för vä­sentligen nedsatt skatteförmåga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALVAR ANDERSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
lalman! Det är sex olika moiioner som behandlas i föreliggande betänkande -
yrkanden som ganska regelbundet kommer lillbaka varje år och lika regelbundet
avstyrks av utskottet med hänvisning till att det inle främst gäller
skattefrågor. Man skall inte lösa de här problemen i första hand genom all
bevilja avdrag vid beskattningen, utan man skall se till att samhället lämnar
de bidrag på det sociala området som kan vara motiverade med hänsyn till
vederbörandes handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
enda moiionen som har föranlett reservation i utskottet är den motion Kurt
Söderström nyss talade för. Det gäller där etl enda ord, nämligen ordet
&amp;quot;väsentligen&amp;quot;, och det är naturiigtvis ett räu väsentligt ord i det
här sammanhanget. Tar man bort detta ord i bestämmelsen, kan avdrag beviljas
vid beskattningen, hur liten den nedsättning som kan påvisas i skatteför­mågan
än är, dvs. där det kan hävdas all arbetsinkomsten hade kunnai vara aldrig så
litet större, om vederbörande inte hade haft sitt arbelshandikapp. Det har ju
ansetts och vi anser i skaueutskollet, alt nedsältningen bör ha en viss minsta
storlek i förhållande till vederbörandes inkomst för att kunna åberopas. Det
handikapp som åberopas får alltså inle vara hur litet som helst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdraget
för vä­sentligen nedsatt skatteförmåga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för att man skall kunna
göra anspråk pä all få nedsättning med ett belopp på upp till 10 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har inle kommit fram några som helst nya argument utöver dem som anförts vid de
ställningstaganden som riksdagen tidigare har gjort. Jag ber med del anförda
att få yrka bifall till utskottets hemställan, innebärande avslag på samtliga
moiioner, med hänvisning lill atl de problem som här las upp huvudsakligen inte
skall lösas genom skatteavdrag utan genom åtgärder på det sociala området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT
SÖDERSTRÖM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Alvar Andersson säger som talesman för skatteutskottets majoritet att
detta problem inte skall lösas pä skalleområdet utan pä det sociala området.
Ja, låt oss då lösa det på det sociala området, herr talman! Det har jag i och
för sig ingenting emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag mesl reagerade emot i Alvar Anderssons anförande var hänvis­ningen till att
detta motionsyrkande har debatterats i många år. Kommunal­skatlelagen daterar
sig som bekant till 1928. Jag är inte säker på hur gammal bestämmelsen i 2 mom.
paragrafen om atl skatteförmågan skall vara väsentligt nedsatt är, men så
myckel är klart att den funnits i många år. Problematiken har blivit allt
besvärligare allteftersom penningvärdet har försämrats. Vi är nog ganska
överens om alt lagen inle är sä bra som vi vill att den skall vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker atl det är litet egendomligt att en motion som denna, och andra liknande
motioner, bara avslås är efler år ulan att det händer någonting mer. Jag skulle
vilja att det också gjordes någol annat, t. ex. på bidragsområdet. Då skulle vi
kanske slippa väcka en ny motion i frågan ett kommande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALVAR
ANDERSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det förhällandet att det gäller en lag frän 1928 innebär inle atl
beloppen stått kvar oförändrade sedan dess. De ses över varje år enligt de
anvisningar som riksskalieverket på riksdagens uppdrag utfärdar. Del gäller
såväl inkomslbelopp som avdragsbelopp, och det har skett med hänsyn till
penningvärdets förändring. Lagens ålder är alltså inle i och för sig någon
orsak till att vi skulle behöva ha en annan lagstiftning pä det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT
SÖDERSTRÖM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Lål mig bara säga att den aktuella
lagen dock legaliserar det förhållandel att det gäller en skattefråga och inte
en social fråga, eftersom den medger att man kan få göra avdrag för nedsau
skalteförmåga från sin taxerade inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALVAR ANDERSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Ja, det är rikligt. Man har velat i viss mån medge en möjlighet lill
extra skatteavdrag, men hela tiden har det ju betonats atl del inte är den
väsentliga delen av de åtgärder som här sätts in. De väsentliga åtgärderna
ligger på del socialpolitiska området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
Kurt Söderström menar alltså att det väsentliga är frågan om skatteavdrag, och
han vill ändra bestämmelsen om att det skall vara fråga om en väsentligt
nedsatt skalteförmåga så alt nedsältningen av skalleförmägan pä grund av
sjukdom skall kunna föranleda skatteavdrag, hur liten den än är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT
SÖDERSTRÖM (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Låt mig då avsluta med atl säga så här, herr talman; Jag anser att det
är väsentligt att ordet &amp;quot;väsentligt&amp;quot; utgår, tills vi får väsentliga
ändringar på del sociala områdei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
med användning av telefon vid rät­tegång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionergavs pä bifall lill dels utskottets
hemställan, dels reservatio­nen av andre vice talmannen Tage Magnusson och Kurt
Söderström, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja
besvarad. Sedan Kurt Söderström begärt votering upplästes och godkändes
följande volerings­proposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller skaiteutskottets hemställan i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 35 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den det ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen av andre vice talmannen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tage Magnusson och Kurt
Söderström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet
av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt Söderström
begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna omröst­ning
gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 212 Nej -   47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skaiteutskottets
belänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:36 med anledning av motionerom
beskattningen av vissa förmåner i tjänsten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottels hemställan
bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 4 Försöksverksamhet
med användning av telefon vid rättegång&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs justitieutskottets betänkande 1978/79:25
med anledning av proposilionen 1978/79:88 om försöksverksamhet med användning
av telefon vid rättegång jämte motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
med användning av telefon vid rät­tegång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
propositionen 1978/79:88 hade regeringen (justitiedepartementet) efler hörande
av lagrådet föreslagit riksdagen all anta i propositionen framlagt förslag till
lag om försöksverksamhet med användning av telefon vid rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget innebar att det vid vissa domstolar
kunde anordnas försöks­verksamhet med användning av telefon vid rättegång.
Lagen hade föreslagils träda i kraft den 1 april 1979 och gälla lill utgången
av är 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I della sammanhang hade behandlats den med
anledning av propositionen väckta moiionen 1978/79:2189 av Håkan Winberg m. fl.
(m), vari hemställts dels all riksdagen beslutade att lagen om
försöksverksamhet med använd­ning av telefon vid rättegång inte skulle omfatta
förhör med vittne, sakkunnig eller målsägande vid andra förhandlingar än som
angavs i 2 § lagförslaget, dels aU lagen skulle träda i kraft den 1 juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
riksdagen med avslag på moiionen 1978/79:2189 skulle anta det i proposilionen
1978/79:88 framlagda förslaget lill lagom försöksverksamhet med användning av
telefon vid rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
hade avgivits av Bertil Lidgard (m) och Håkan Winberg (m) som ansett alt
utskottet bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2189 skulle anta det i propositionen
1978/79:88 framlagda förslaget lill lagom försöksverksamhet med användning av
telefon vid rättegång med den ändring att 3 § skulle erhålla av reservanterna
angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HÅKAN
WINBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kammaren skall nu ta ställning till ett förslag lill lag om
försöksverksamhet med användning av telefon vid rättegång. Anledningen till
förslagel är att ett sådant förfarande kan medföra kostnadsbesparingar och
förenklingar i den dömande verksamheten. Det är bra skäl även om de inte
ensamma kan få vara avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär att på försök skall vid vissa domstolar parter kunna föra sin talan per
telefon, och de skall kunna höras per telefon. Del gäller vissa typer av
förhandlingar: sammanträden för muntlig förberedelse i tvistemål,
huvudförhandling i förenklad form i tvistemål, sammanträde enligt 5 §
småmålslagen och sädana huvudförhandlingar i brottmål som jämlikt 46 kap. 15 §
andra stycket rättegångsbalken kan avgöras ulan hinder av att den tilltalade
inte har infunnit sig. Dessutom skall muntlig bevisning kunna upptas per
telefon vid alla slags förhandlingar i tvistemål och brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
vet i dag särskilt mycket om hur det här systemet kommer att falla ut i
praktiken, eftersom del f n. inle kan tillämpas. Det är ett skäl för att söka
ta reda på del. Remissinstanserna har också i stort sett varit positiva lill
försöksverksamhet. Men ovissheten ger också anledning lill försiktighei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättssäkerheten får inle
komma i kläm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det svenska rättegångsförfarandet har vi vissa processuella huvudprinci­per, t.
ex. muntlighetsprincipen, omedelbarhelsprincipen, koncentrations-principen och
offentlighetsprincipen. Av särskilt iniresse i det här samman­hanget är väl
muntlighetsprincipen och offentlighetsprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Muntlighetsprincipen
får genom förslaget en något annan innebörd än tidigare. F. n. innebär den alt
rätten och parterna förhandlar genom muntliga anföranden och yttranden i samma
ram; nu kommer en eller möjligen flera parter - vittnen, sakkunniga eller
målsägande - alt finnas på något annat ställe och lämna sitt yttrande per
telefon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Offentlighetsprincipen,
som i den här delen innebär rätten för var och en att närvara vid
räitegångsförhandlingar och följa vad som sker där, blir också någol förändrad
- även om den kommer alt upprätthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har, herr talman, vissa betänkligheter inför del här förslagel. De tekniska
möjlighelerna är trots allt begränsade, även om det kan hävdas att
tele-iekniken är väl utvecklad. Möjlighelerna till missuppfattningar och
missförstånd kan komma alt öka. Del är etl problem. Offenllighetskravet medför
också vissa praktiska problem. Identifieringen av dem som skall höras och inte
är personligen tillstädes är ytteriigare ett problem. Det som sker när
domstolens ledamöter så all säga för sin bedömning inhämtar eller upptar den
utsaga som lämnas och skall värdera den är ett annat problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Denna tveksamhet har den moderata riksdagsgruppens konstitutions-och
lagkommitté utvecklat i motionen 2189, som jag hänvisar lill. Bertil Lidgard
och jag har i justitieulskotlel följt upp synpunkterna i moiionen. Vi
accepterar införandet av en försöksverksamhet men menar att den bör begränsas
lill enklarare typer av mål. Del betyder atl man inle nu bör gå in för
lelefonförhör med vittnen, sakkunniga eller målsägande vid huvudförhandling i
brottmål och tvistemål som - förenklat uttryckt - kan sägas vara av normal art.
Vid förhör per telefon som innebär upplagande av muntlig bevisning är del utan
tvekan en nackdel frän bevisprövningssyn-punkt atl domstolen inte samtidigt kan
se den person som den hör. Sådana förhör, vittnesförhör eller andra, kan komma
atl framstå som mindre tillföriitliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättssäkerhetsskäl
måsle gå före de skäl som talar för en vidsträckt försöksverksamhet, hur
intressant den än i och för sig kan vara. Därför ber jag, herr talman, atl få
yrka bifall lill reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet
med användning av telefon vid rät­tegång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÅKE POLSTAM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Efter Håkan Winbergs inlägg vill jag bara ytteriigare erinra om att den
fråga vi nu diskuterar gäller endast en försöksverksamhet med användande av
telefon vid rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Håkan
Winberg har bl. a. pekat på flera osäkerhetsfaktorer, men del kan i
sammanhanget ändå vara värdefullt alt också fä pröva användandet av telefon vid
upptagande av bevisning. Även jag är något tveksam lill detta, men utan den
föreslagna prövningen eller försöksverksamheten kan vi inte skaffa erforderligt
underlag för ett definitivt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
prövoiidens utgång den 31 januari 1980 hoppas jag att vi kan bedöma hela frågan
bättre, således även den del som ulskouet nu är enigt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Med det här korta inlägget ber jag att få yrka bifall till hemställan i
justitieutskottets belänkande nr 25.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionergavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservatio­nen av Bertil Lidgard och Håkan Winberg, och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
Håkan Winberg begärt-votering upplästes och godkändes följande
voleringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill atl kammaren bifaller justitieutskottets hemställan i betänkan­det nr
25 röstar ja, den del ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen av Bertil Lidgard och Håkan Winberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
fiertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Håkan
Winberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai. Denna
omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 207 Nej -   44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Förbud mot aga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs lagutskottets belänkande 1978/79:11 med
anledning av propo­silionen 1978/79:67 om förbud mot aga jämte motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I proposilionen 1978/79:67 hade regeringen
Gustiiiedepartementel)-efler hörande av lagrådet - föreslagit riksdagen atl
anta i proposilionen framlagt förslag till lag om ändring i föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget innebar all del i föräldrabalken
uttryckligen skulle anges alt barn inle fick utsättas för kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling. Bestämmelsen hade föreslagits
träda i kraft den 1 januari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang hade behandlats de med anledning av proposilionen väckta
motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:176
av Tore Nilsson (m), vari hemställts att riksdagen skulle avslå propositionen
1978/79:67,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:177
av Allan Åkeriind m. fi. (m), vari hemställts all riksdagen beslutade avslå
propositionen 1978/79:67,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:178
av Ingrid Sundberg (m) och Ingrid Diesen (m), vari hemställts all riksdagen
skulle anta av motionärerna framlagt förslag lill ändring av 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 3 § föräldrabalken,
innebärande all bestämmelsen skulle inledas med meningen &amp;quot;Värdnadshavare
skall alllid iakttaga barnets bästa, giva del trygghet och ett gott
föredöme&amp;quot;, samt 1978/79:180 av Per Unckel (m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskollel
hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande yrkanden om avslag på proposilionen
1978/79:67 aU riksdagen skulle avslå motionerna 1978/79:176 och 1978/79:177,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande utformningen av 6 kap. 3 §
föräldrabalken atl riksdagen med avslag på moiionen 1978/79:178 skulle anta 6
kap. 3 § i det i proposilionen framlagda förslaget lill lag om ändring i
föräldrabalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande tolkningen av 6 kap. 3 § föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a.   att riksdagen godkände
vad utskottet anfört härom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b. atl
moiionen 1978/79:180 i vad den ej omfattades av vad utskottet&lt;br&gt;
anfört under a. inte föranledde någon riksdagens vidare åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4. all
riksdagen skulle anta del i propositionen framlagda förslaget till lag&lt;br&gt;
om ändring i föräldrabalken, i den män det inte omfattades av utskottets&lt;br&gt;
hemställan under 2, med den ändringen att lagens ikraftträdande bestämdes&lt;br&gt;
till den 1 juli 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits beträffande utformningen
av 6 kap. 3 § föräldrabalken av Inger Lindquist (m) och Joakim Ollen (m) som
ansett atl utskottet under 2 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:178
skulle anta 6 kap. 3 § i det i propositionen framlagda förslagel lill lag om
ändring i föräldrabalken med den lydelse reservanterna föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGER LINDQUIST (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! 6 kap. föräldrabalken handlar om vårdnaden om barn. I 3 § sägs att
värdnadshavaren skall utöva den uppsikt över barnet som är erforderlig med
hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter. I paragrafen fanns
tidigare en bestämmelse om att föräldrar för barnets tillrättavisande fick
använda de uppfostringsmetoder som med hänsyn till barnels ålder och övriga
omständigheter kunde anses lämpliga. Uttrycket &amp;quot;tillrättavisa&amp;quot; hade
ersatt det tidigare i lagstiftningen använda ordet &amp;quot;tuk­ta&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1966 utmönstrades den här bestämmelsen, och i föräldrabalken finns alltså inte
något stöd för uppfattningen att föräldrar har rätt att använda handgripliga
tillrättavisningar mot sina barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
uttryckligt förbud mot att använda aga finns inte heller. Detta har medfört
viss osäkerhet om vad som egentligen gäller, och många har uppenbariigen trott
alt lagen medger aga. Delta var bakgrunden till en begäran vid 1972 års riksdag
om atl det klart borde sägas ut i föräldrabalken att aga inte var tillålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
enhällig riksdag uttalade då all det kunde vara av värde bl. a. från
opinionspåverkande synpunkt om i föräldrabalken infördes en inte straff-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sanktionerad bestämmelse
som gav ett klart ultryck för den under senare år ändrade inställningen i fråga
om kroppsliga tillrättavisningar av barn. Riksdagen bestämde därför atl
bestämmelsen i 6 kap. 3 § föräldrabalken skulle bli föremål för en närmare
översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
proposition som vi nu behandlar föreslår alt i laglexl las in den regel som
redan gäller, nämligen all barn harett rättsligt skydd mot övergrepp. Del är
alltså ett tillägg till redan befintlig lagsiiftning som rör förhällandet
mellan barn och föräldrar. Tillägget säger ut vad som redan nu är gällande
rätt, och tillägget är av civilrältslig natur. Det har inte varit tal om atl
straffbelägga bestämmelsen. Vad som är straffbelagt regleras fortfarande enbart
i brotts­balken i paragrafen om misshandel och berörs inte av det nu föreslagna
tillägget i föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
förslag bör främst ses som ett led i försöken att skydda barnet, att framhäva
barnels egenvärde och att skapa förståelse för barnels räll till integritet.
Inte någol barn skall behöva utsättas för handgripligheter i bestraffningssyfte
-jag betonar; i syfte all bestraffa barnet för något som det redan gjort. Del
är självklart att föräldrar i vissa situationer har rätt atl övervinna fysiskt
motstånd från barnets sida. Det kan t. ex. gälla atl handgripligt rycka undan
barnet för att hindra att det skadar sig självt eller andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
barn får inte heller utsättas för kränkande behandling. Med det menas
behandling som innebär fara för barnets personlighetsutveckling. Jag skulle
vilja se den förälder som tycker atl barnet skall behandlas så att barnets
utveckling till en fullvärdig människa skadas. Varje förälder måste därför
enligt min uppfattning kunna ställa sig bakom den föreslagna bestämmel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är riktigt, som det på sina håll påpekas i den debatt som nu förs, att det inte
är helt entydigt vad bestämmelsen omfattar och atl det ibland kan komma att
uppstå gränsdragningsproblem. Jag anser emellertid att det inte är möjligt att
sä mycket klarare än vad som nu skett i lagtexten och i de uttalanden som
utskottet gjort bl. a. lill följd av en moderatmotion ge en ulföriigare
definition av bestämmelsen. Jag tycker inte heller att del skulle vara lämpligt
att utfärda något slags katalog där det räknas upp vilka handlingar som kan
anses vara kränkande och vilka handlingar som är tillåtna. Vi är alla så olika.
Del som ett barn i en syskonkrets kan uppfatta som kränkande behandling kanske
ett annat barn inte ens märker. Förhällandet mellan föräldrar och barn är också
olika i skilda familjer. Atmosfåren i hemmet kan också skifta från tillfälle
till tillfälle. Del är omöjligt att ge några exakta föreskrifter. Om man gjorde
del skulle jag förslå invändningen om onödiga ingrepp i familjens
angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu sägs är alt föräldrar inte får använda våld för all straffa barnet och
att de inte heller får utsätta barnet för en behandling som inte är förenlig
med en god och kärieksfull uppfostran med respekt för barnets person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i det sammanhanget åberopa några kloka sentenser som förts fram i en
debatt om barn och våld;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett barn som får uppleva
fientligl.el lär sig atl slåss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett barn som görs till
åtlöje utvecklar blyghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt barn som upplever skam
lär sig att känna sig skyldigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett barn som behandlas med
tolerans lär sig tålamod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etl barn som får
uppmuntran lär sig förtroende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett barn som får beröm lär
sig att uppskatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett barn som får uppleva
rent spel lär sig rättvisa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu barn som får uppleva
säkerhet lär sig känna tilltro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett barn som får
uppskattning lär sig att vara till freds med sig själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
barn som accepteras och möts med vänskap lär sig alt känna kärlek i väriden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
talas myckel om atl barn blir påverkade av allt våld som förekommer rant
omkring dem. Hur skall barn förstå atl de själva inle skall använda våld mol
andra människor eller med våld förgripa sig pä döda ting när barnen själva har
fåll vara med om alt föräldrar använt våld mot dem? Många som är förespråkare
för aga skyggar i del här sammanhanget inför ord som &amp;quot;våld&amp;quot; och
&amp;quot;slå barn&amp;quot;. Men daskar, nyp, örfilar och håriuggning är ju i alla
fall handgripliga övergrepp som av barn måsle uppfattas som våld. Hellre än att
skygga för själva orden borde man skygga för handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna bestämmelsen tjänar alltså till att framhålla barnet som individ och
all värna om barnets integritet och egenvärde. För att den nu föreslagna
lagbestämmelsen skall kunna åstadkomma en attitydförändring, undanröja
missförstånd och la bort uppfattningen att vi nu lagstiftar om ytteriigare etl
förbud, borde det uttryckligen ha framgått av lagen att lagstiftarens avsikt är
alt slå vakt om omsorgen om barnet. Det är olyckligt alt bestämmelsen fåu en så
negativ utformning. Redan 1972 uttalade riksdagen atl möjligheterna atl i
föräldrabalken införa bestämmelser som tydligare än de nu gällande gav uttryck
för samhällets syn på den psykiska omvårdnad som föräldrarna borde bereda sina
barn skulle övervägas. Riksdagen hänvisade dä lill ett av hovrätten över Skåne
och Blekinge i remissvar framlagt förslag om all lill 6 kap. 3 § föräldrabalken
skulle fogas en bestämmelse av innebörd alt föräldrarna städse skall iaktta
barnets bästa, ge det trygghet och ett gott föredöme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här tankegängen har följts upp i motionen 1978/79:178 av Ingrid Sundberg och
Ingrid Diesen. De föreslär att 6 kap. 3 § skall få följande innehåll;
&amp;quot;Värdnadshavare skall alltid iakttaga barnets bästa, giva det trygghet och
elt gott föredöme. Över barnet skall utövas den uppsikt som erfordras med
hänsyn lill barnets ålder och övriga omständigheter. Barnet får inte utsättas
för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behand­ling.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
som företräder moderata samlingspartiet i utskottet har anslutit oss till
motionärernas förslag. Förvånansvärt nog var ulskollel i övrigt inle berett atl
uttala dessa allmängiltiga sanningar utan ville avvakta resultalet av utred­ningen
om barnets rätt. Jag irodde all del stod höjt över varje tvivel all
värdnadshavare alltid skall iaktta barnets bästa och ge det trygghet och ett
gott föredöme. I del lägger jag in att barnet har rätt lill kärlek, omtanke,
förståelse och stimulans från sina föräldrar. Del innebär också en rätt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barnet att få
handlingsmönster alt leva efter. Föräldrarna har en skyldighet all dra gränser.
Dessa sanningar borde riksdagen kunna ställa sig bakom ulan all behöva vänta på
någon ulredning. Det är av värde atl nu i internationella barnåret i lagtext
klart understryka barnets rätt lill rättstrygghet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
della, herr talman, yrkar jag bifall lill reservationen beträffande mom. 2 och
i övrigt bifall ull utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I della anförande instämde Sten Svensson, Lars
SchöU, Joakim Ollen, Alf Wennerfors och Håkan Winberg (samtliga m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGA
LANTZ (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vänsterpartiet kommunisterna hälsar del föreliggande lagförslaget med
största tillfredsställelse. Vi ser det som en klar markering från samhällets
sida att all form av våld gentemot barn och alla former av övergrepp gentemot
barns integritet måsle bekämpas. Del gäller inte bara fysiskt ulan också
psykiskt våld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn
behandlas i dag i alltför stor utsträckning som etl främmande folk, som en
föräldrarnas ägodel, över vilken de vuxna har rätt alt råda. Vi inom vpk accepterar
inte den synen. Vi menar atl barn skall betraktas som människor i samhället som
har rätt alt kräva att också de respekteras som självständiga personer. Del är
inte bara föräldrar och andra vuxna i barnens omgivning som gör sig skyldiga
till övergrepp mot barn och visar bristande respekt för barns erfarenheter och
behov, ulan på en rad områden i samhället kränks barnens integritet - i
lagstiftning och på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utredning arbetar nu med alt se över barnens
rättigheter, och jag vill avsluta med alt ultala en förhoppning om att de
förslag som denna utredning kommer att lägga fram skall leda till alt barnens
ställning stärks. Särskilt viktigt är detta för de barn som i första hand
drabbas av den föriryckarkullur som existerar i dag; låginkomsttagarnas barn,
barnen i de nya fattiga förortskommunerna och i avfolkningsbygderna, där jobben
försvinner, och invandrarbarnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IVAN SVANSTRÖM (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag får väl betrakta det som en förmån att inte ha ett i förväg skrivet
manuskript. Jag kan nu i stort sett instämma i den förnämliga historieskrivning
som den aktade ledamoten av lagutskottet Inger Lindquist nyss har gett. Därmed
behöver jag inle ta upp några av de bakgrandssyn-punkter som vi i lagutskottet
har haft alt beakta i detta sammanhang. Vad som möjligen vid en genomläsning
kan förvåna den vanlige medborgaren är att det var så nära i tiden som det t.
o. m. var föreskrivet att föräldrar i vissa fall hade skyldighet alt aga barn
eller, som det då hette, tukta dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall därför i stället, herr talman, be atl få gå direkl på den lilla skillnad
som föreligger mellan utskottets majoritet och reservanterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har nyss av Inger Lindquists anförande framgått att den skillnaden är begränsad
till det ytteriigare tillägg till lagtexten som föreslagits i en moderalmolion,
som närmasi är en uppföljning av den beställning som en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enhällig riksdag för några
år sedan gjorde pä lagutskottets förslag, Familje-lagssakkunniga, som fick hand
om uppdraget, hann lydligen inte fullfölja arbetet utan det överiäls till
utredningen om barnens rätt. Denna utredning ansåg det angeläget att snabbi
komma in med ett uttryckligt förbud i den här ifrågasatta paragrafen.
Utredningen har enligt vad utskottet inhämtat just igångsatt arbetet med del
ytteriigare tillägg som i enlighet med riksdagens beställning kommer att bli
erforderiigt. Skillnaden mellan majoriteten i utskottet och reservanterna är
således obetydlig; majoriteten har endast i vanlig ordning velat invänta
utredningsresultatet och remissvaren för atl vid etl något senare tillfälle
införa den här ytteriigare bestämmelsen. Den skillnaden är så liten alt jag
till skillnad från Inger Lindquist skulle vilja uttrycka det så, alt reservanterna
i utskottet kunde ha gett sig lill tåls och väntal någol ytterligare och därmed
anslutit sig till majoritetens skriv ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall emellertid ändå understryka det angelägna i alt detta tillägg kommer till
just nu och i detta sammanhang. Gällande lag ger således icke, som Inger
Lindquist lidigare har anfört, föräldrarna någon som helst rätt atl använda
handgripliga tillrättavisningar. Å andra sidan innehåller gällande rätt icke
något uttryckligt förbud mol sådana tillrällavisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
anförs i delbelänkandel i utredningen om barnens rätt, SOU 1978:10, ogillades
så sent som 1975 talan vid en tingsrätt i ett mål som gällde misshandel av ett
treårigt barn. Därvid anfördes bl. a. följande; &amp;quot;Tingsrätten anmärker
emellertid, att även om ett sådant slag&amp;quot; - det var elt slag mot ett
treårigt barn-&amp;quot;skulle vara styrkt, är därmed ej visat att det våld N.N.
iså fall må ha utövat mot dottern överskridit den rätt att aga, som en
värdnadshavare har mot barn i hans vårdnad.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
tillkommer självfallet inte mig, allra minst frän den här platsen, atl kvälja
dom eller ifrågasätta rikligheten i detta domslut. Men det visar att man
tydligen med gällande lag inte har möjlighet atl så klart som vore önskvärt
uttrycka samhällets uppfattning i dessa fall. Därför tror jag atl del är
angeläget alt införa dessa bestämmelser redan nu. Vi skriver i utskottet alt de
nu föreslagna bestämmelserna undanröjer den osäkerhet som efter 1966 års
lagändring rätt om i vilken utsträckning lättare handgripliga
tillrällavisningar av barn är straffiDara när de företas av värdnadshavare.
Denna osäkerhet har kommit till uttryck, skriver vi, bl. a. i det rättsfall som
jag nyss redogjorde för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av motionen 180, vari hemställs att riksdagen gör motivuttalanden,
har utskottet velat stryka under att syftet med den föreslagna bestämmelsen
självfallet inte är att förvägra föräldrar all rätt lill fysiska ingrepp mot
barnen. Föräldrars räll alt i vissa situationer övervinna fysiskt motstånd frän
barnens sida är nödvändig, om föräldrarna skall kunna fullgöra sin skyldighet
att ha uppsikt över barnet, särskilt när det är lilel. Liksom sägs i
propositionen vill vi framhålla att det kan gälla att rycka undan barnet för
all hindra det från att göra sig illa eller att skada andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som alltså avses med denna bestämmelse är atl förhindra våld som används i
bestraffningssyfte, dvs. åtgärd som i efterhand riktas mot barnet för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagens protokoll 1978/79:104-105&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;något som det har gjort
eller underiåtit alt göra. Del väsentliga, herr talman och ärade
kammarledamöter, är enligl min personliga uppfattning alt man verkligen
upplever denna förbudsbestämmelse såsom etl klart uttalat hinder för en
bestraffning, som efler en mer eller mindre summarisk rättegång i hemmet i
efterhand utdöms mot barnet. Skall det vara någon mening med alt ha etl
internationellt barnår, där också vi här i Sverige vill dra vårt strå till
stacken för alt värna om barnens rätt och rättigheter, innebär propositionens
förslag och lagutskottets tillstyrkande härav i detta sammanhang ett minimum.
Herr talman! Jag yrkar bifall lill lagulskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGER LINDQUIST (m) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag kan hålla med Ivan Svanström omatt del inle är så väldigt stor
skillnad mellan reservationen och utskottets skrivning. Jag tycker att man i
allmänhet skall avvakta resultatet av utredningar. Men i della fall gjorde vi
ett ytterst allmängiltigt påstående, nämligen atl värdnadshavaren alltid skall
iaktta barnets bästa, ge det trygghet och vara elt gott föredöme. Det tyckerjag
är sä allmängiltigt atl man skulle kunna föra in det i lagen redan nu utan
någon ulredning. Vi är självklart medvetna om atl påslåendet kan formuleras om
senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är viktigt alt man tar in denna bestämmelse. Den spelar en roll, när man skall
tolka det något svårtolkade begreppet kränkande behandling. Om man först har
sagt något positivt, är det lättare alt förstå vad man menar med kränkande
behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IVAN
SVANSTRÖM (c) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del kanske är onödigt att uppta kammarens tid med en diskussion mellan
tvä ledamöter, som är så ense som Inger Lindquist och jag egentligen är i sak.
Eftersom Inger Lindquist också sade all hon i allmänhet brukar avvakta pågående
utredningars förslag och remissbehandling, är del ännu mindre som skiljer oss
ät. Jag vill bara tillfoga atl även majoriteten i lagutskottet är helt
införstådd med angelägenheten av att en sådan här positiv formulering sä
småningom kommer in i lagparagrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGOT
HÅKANSSON (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del är inte något i sidantal omfattande betänkande som lagutskottet i
dag får behandlat i riksdagen. Men innehållet i proposition och belänkande har
i hög grad engagerat människorna, och det är i och för sig inte sä märkvärdigt,
eftersom del berör personliga samlevnadsfrågor mellan barn och vuxna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
vi går något mer än 100 är tillbaka i liden, finner vi atl 1864 års strafflag,
5 kap. 1 §, innehöll vissa bestämmelser, där föräldrarna var skyldiga att aga
sina barn. Också 1920 års lag om barn i äktenskap innehöll en bestämmelse om
rätt till aga. I föräldrabalken 1950 infördes en bestämmelse liknande den som
fanns i 1920 års lag, men ordet &amp;quot;tukta&amp;quot; byttes ut mot
&amp;quot;tillrättavisa&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först är 1966 ändrades
lydelsen i föräldrabalken 6 kap. 3 § lill atl innefatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt föräldrar skall hälla
sina barn under erforderiig uppsikt med hänsyn lill barnets ålder och övriga
omständigheier. Departementschefen fann det då mindre sannolikt att
lagstiftningsåtgärder kunde få någon större praktisk betydelse men ansåg del
ändå angeläget atl alla möjligheter alt förbättra barnens skydd logs till vara.
Han var emellertid inte då beredd atl förorda en ändring innebärande atl
kroppsaga förbjöds och föreslog att 6 kap. 3 § i föräldrabalken skulle ändras
så alt däri angavs atl för barnels tillrättavisande inte fick användas andra
uppfostringsmedel än sådana som var lämpliga med hänsyn till barnets ålder och
övriga omständigheter. Något direkt förbud mot aga kom bestämmelsen inte all innehålla
vid den lagändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
takt med samhällets förändringar har målsättningen för uppfostran förändrats.
Den självklara lydnad som etl barn skulle iaktta mol föräldrar och andra
auklorileter har ersatts av en förändrad syn på barnet som en självständig
individ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
barn skall kunna utvecklas till harmoniska människor med förmåga att samarbeta,
all kunna bli självständiga, all kritiskt bedöma situationer och fatta beslut,
kan deras fostran inie kombineras med den starkes rätt mot den svages, dvs. den
vuxna människans räll atl kräva lydnad pä sina villkor gentemot barnels
uppfattning. Därför kan övergrepp i form av stryk som ett godtagbart
uppfostringsmedel för gott utmönstras i ett land som vill hävda en demokratisk
samhällsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har också i många forskningsprojekt påvisats hur betydelsefull den påverkan är
som barnet utsätts för under uppväxtåren. Man har observerat hur svåra följder
våld eller annan kränkande behandling kan fä för elt barns hela fortsatta
livsmönster. Våld även i form av lätta bestraffningar kan bli en inkörsport
till att efterhand hårdare metoder tillgrips.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våld
mot bftrn kan ge fysiska och psykiska men. Det är nödvändigt alt del uppväxande
släktet inle blir utsatt för fysiskt eller psykiskt övergrepp från sina
fostrare. Det är stor risk för att etl sådant barn i sill fortsatta liv också
kommer att tillgripa våld för att nå sina syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Människor
i allmänhet tycker nog inle all man skall slå en försvarslös, men vissa grapper
i samhället kan ändå försvara fysiska och psykiska övergrepp mot ett barn under
tal om någon sorts allt ursäktande fostrargärning. Del måste alltså skapas en
opinion mot handgripliga tillrättavisningar. Så länge kroppsliga bestraffningar
anses som en metod atl fostra barn finner de som misshandlar sina barn en
ursäkt för sitt handlande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är befriande alt det nu klart i lag utsågs alt barn också är människor och
skall behandlas därefter i lagens mening. Föräldraskap kan givetvis inte
konstituera någon rätt atl begagna metoder som rättssamhället i övrigt avvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen har alltså sedan 1966 inte funnits någon rättighet för föräldrar att
använda handgripliga tillrättavisningar som inle är tillåtna i andra samman­hang.
Delta har dock inte med önskvärd tydlighet kommit fram efter lagändringen
I966eflersom videnSIFO-undersökning 1971 en inte obetydlig andel av de
tillfrågade Irodde att lagen tillät aga av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen Barnens rätt i
samhället har i december 1977 avlämnat eu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delbetänkande, som står
helt i överensslämmelse med det regeringsförslag och det utskottsbetänkande vi
i dag behandlar. Remissinstanserna harockså med något undantag tillstyrkt
ändringen i föräldrabalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är tillfredsställande att del nu klart och utan omskrivningar sägs ifrån, all
sådan misshandel som i och för sig skulle bedömas som rättsslridig inte kan
anses lillätlig för atl den utövas av värdnadshavare mol barn. Bestäm­melsen eliminerar
därmed den kvardröjande osäkerhet som lydligen varit ganska utbredd sedan 1966
års lagändring. Inga former av våld får vara etl medel i barnuppfostran, och
det gäller också annan kränkande behandling än kroppslig bestraffning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man skall bedöma vad som är kränkande behandling får man falla tillbaka pä
allmänna värderingar om vad som är förenligt med en god och kärieksfull
uppfostran med respekt för barnets person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn
är i mänga stycken utlämnade till de vuxnas godtycke, i etl samhälle som inte
alltid är speciellt barnvänligl och som inte lar så särskilt stor hänsyn till
barnens integritet och egenvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ca
700 barnmisshandelsfall per är anmäls. Hur många som inte anmäls eller
registreras kan vi bara gissa. På goda grunder finns del anledning att anta,
alt de 700 anmälda fallen endast är toppen av ett isberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
förhoppning är, att det förbud mol aga som nu införs i föräldrabalken skall på
elt avgörande sätt kunna åstadkomma en attitydför­ändring hos alla dem som har
med barn all göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
information om lagförslaget bör dock fä en ordentlig chans att nå ut, och
därför är del nödvändigt atl lagändringen inte träder i kraft förrän den 1 juli
1979. Det behövs omfattande information, bl. a. i föräldrautbildning och till
mänga grapper i värt land som kanske lever efter elt annat livsmönster än vad
vi i Sverige är vana vid. Jag tänker på alla de grapper från andra länder som
har en mer auktoritär uppfostran än vi i Sverige har haft de senare årtion­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motionen 178 föreslås elt tillägg till 6 kap. 3 § i föräldrabalken: Värdnads­havare
skall alltid iakttaga barnets bästa och giva det trygghet och ett gott
föredöme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
anser alt mycket talar för atl man borde koppla samman bestämmelsen med
allmänna föreskrifter om vårdnadshavarens skyldigheter vid barnuppfostran. I
regeringens proposition framgår det dock att utred­ningen Barnens rätt i
samhället under sitt fortsalta arbete kommer att pröva behovet av bestämmelser
som i positiva ordalag anger vad som bör innefattas i föräldrars psykiska omvårdnad
om sina barn, och det dröjer inte länge innan detta kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
inväntar därför redan under hösten 1979 regeringens vidare iniiialiv i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
della, herr lalman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan på samtliga
punkter och därmed avslag pä motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN ÅKERLIND (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall försöka tala så kort som möjligt, men jag vill redan nu
meddela all jag ämnar yrka bifall lill de båda motionerna 176 och 177, som båda
begär all riksdagen avslår propositionen, och jag tänker även begära
rösträkning när del gäller de här motionsyrkandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
november förra året lämnade justitieministern ifrån sig propositionen
1978/79:67. Den går ju ut på att barn inle får utsättas för &amp;quot;kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
fick elt minst sagt blandat mottagande. Bl. a. skrev tidningen Dagen i sin
ledare den 17 november med anledning av proposi­tionsförslaget:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Justitieminister
Sven Romanus lägger i dag fram en helt onödig för atl inle säga skadlig lag pä
riksdagens bord. Del gäller förbudet mol alla handgripliga tillrättavisningar
av barn. Hädanefter blir alltså - om riksdagen inle besinnar sig - all aga i
lag förbjuden. Därmed förvandlar man en god del av svenska folkel till
brottslingar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var inledningen på ledaren. Och ledaren avslutas med följande ord;
&amp;quot;Riksdagspolilikerna skulle kunna inbilla sig atl de förstärkt skyddet för
barnens rättigheter. Men i själva verket ärdei snarasten försämring. En sådan
lag stoppar inle den verkliga barnmisshandeln men den förstärker osäker­heten
hos massor av goda föräldrar. Dra tillbaka propositionen!&amp;quot; Del var vad
tidningen begärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror alt tidningen i den här ledaren har gjort en helt riklig bedömning.
Proposilionen borde aldrig ha lagts fram. Den borde åtminstone ha dragits
lillbaka, därför atl den är onödig och kan skapa mycket större problem än den
skenbart tycks lösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tillsammans med några riksdagskamrater i motionen 177 yrkat avslag pä
propositionen. I motionen har vi på tre sidor näsian enbart citerat
remissinstanser som varit kritiska i olika avseenden och slälll frågor om
tolkningar i andra avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
besvarar då utskottet vår motion? Den kritik och de frågor som olika
remissinstanser framfört har inle klarals ut i propositionen, och utskottet
skriver bara i den frågan;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Remissinstanserna
har med något undantag tillstyrkt all i FB införs ett uttryckligt förbud mot
kroppslig bestraffning av barn. Även i övrigt har förslaget - i motsats till
vad motionärerna i motionen 177 synes vilja göra gällande - fått ett positivt
mottagande vid remissbehandlingen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
förbigår ulskollel i stort sett alla frågor med tystnad. 1 Sovjet tvingar man
ofta oppositionella till tystnad på olika sätt. Atl helt ignorera opposition
och frågor kan naturiigtvis vara eU annat sätt - etl sätt som utskottet här
praktiserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
citat ur remissvar som vi har tagit med i motionen och som utskottet har lämnai
obesvarade är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren
säger: &amp;quot;I detta hänseende vill jag också understryka skillnaden mellan små
barn och näsian vuxna.&amp;quot; I propositionen har man inle tagit hänsyn till
della, utan departementschefen säger att &amp;quot;barnet är en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;självständig individ som
kan kräva full respekt för sin person&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren
skriver vidare: &amp;quot;Del vore olyckligt för de rältsvårdande myndigheterna om
den föreslagna lagstiftningen skulle leda lill en alltför utökad frekvens av
anmälningar som inle leder till fullbordad lagföring.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagarmyndigheten i
Östergötlands län har anfört:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Föregen del tror jag
inle atl effekten av nu föreslagen bestämmelse blir elt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minskal antal fall av
barnmisshandel . Möjligen kan man tänka sig som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en negaliv effekt atl man
framdeles både i trängda och oträngda fall kommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att   springa   till  
polisen   med   anmälningar om   barnmisshandel       .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därigenom kan polis och
åklagare komma all få göra utredningar i slörre anlal fall än lidigare och även
i åtskilliga fall där några förutsättningar för åtal för misshandel ej visar
sig föreligga.&amp;quot; Sedan kommer det något viktigt i detta remissyttrande:
&amp;quot;En dylik effekt av ett ökat angivelseraseri skulle på intet sätt vara
önskvärd och en del helt omotiverade polisutredningar skulle kunna fä
ordentligt negativa konsekvenser för barnen i många fall.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
viktiga påpekande, nämligen om effekten pä barnen av en polisut­redning om hemförhållandena,
har knappast berörts i den allmänna debatten, och del har förbigåtts av såväl
ulredning som departementschef och utskott. Men den frågan bör analyseras
närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
remissvaret säger barnomsorgsgruppen alt &amp;quot;ulredningen mycket snabbi dragit
slutsatser som trots allt innehåller mänga aspekter. Elt förbud mol aga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör ses i förhållande lill
övriga bestämmelser i föräldrabalken.      Vi anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del olyckligt alt bryta ul
frågan om aga frän den totala genomgången.    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt kan självfallet hävdas
all lagbestämmelser som ej kan övervakas och pä vilka ej kan följas sanktioner
är verkningslösa. Enligt vår uppfattning bör stor försiktighei med sådana
lagbestämmelser iakttas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund har i sitt remissvar sagt att det &amp;quot;finns
ingen redovisning av utredningens uppfattning om var gränsen går mellan aga,
kroppslig bestraffning och kroppslig tillrättavisning. Det finns inte heller i
betänkandet någon redogörelse för var man anser att gränsen går mellan psykiskt
kränkande behandling av barn och annan behandling som irotsatt den strider mot
barnets vilja syftar till alt göra barnet medvetet om de begränsningar för
handlingsfrihet i förhällande lill omgivningen som omfattar alla människor i
ett fungerande samhälle.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Knappast
någon av dessa frågor som jag har tagit upp, som remissinstan­serna har ställt
och som vi har tagit med i vår motion harblivit besvarad, vare sig i
proposilionen eller av utskottet. Dessa frågeställningar kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget
har tvä delar. Den första innebäratt barnet inte får utsättas för kroppslig
bestraffning och den andra innebär au barnet inte får utsättas för annan
kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefens
resonemang i proposilionen ger tyvärr inle den klarhet om hur lagtexten skall
tolkas som remissinstanserna efteriyser. Elt exempel på hur oklok hela frågan
är ger departementschefens utlalande pä s. 7 i propositionen, där han säger:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Även
fysiska åtgärder mol barn som inle har bestraffningssyfte kan emellertid i
vissa fall innebära sådan kränkande behandling som förbjuds i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra ledet av
bestämmelsen.&amp;quot; Man frågar då: I vissa fall - vilka då?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
remissinstanserna har sett pä detta framgår av följc..ide. Hovrätten över Skåne
och Blekinge säger;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Uttrycket kroppslig
bestraffning kan godtas.        Däremot är uttrycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan kränkande behandling
oklart. En klargörande motivering hade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varit av värde. Genom den
föreslagna ordalydelsen införes etl begrepp utan säkert och avgränsat innehåll.
Det läggs nu pä den enskilde själv atl bestämma vad som skall avses med
kränkande behandling.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är inlressanl atl läsa vad skolöverstyrelsen skriver i samma fråga; &amp;quot;Del
raka besked som omformuleringen innebär gör det lättare alt ge information lill
allmänhet, barn, ungdomar och föräldrar. Dock måste del alltjämt föras ett
resonemang omkring innebörden av 'kroppslig bestraffning'.&amp;quot; Del är att
märka att skolöverstyrelsens syn står i direkl kontrast mot hovrättens över
Skåne och Blekinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
skriver: &amp;quot;Del är emellertid felaktigt att kalla en regel för ett förbud,
lill vilken inte finns kopplad någon sanklionsbesiämmelse.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Östergötlands län ser del &amp;quot;som myckel angeläget, att lagändringen följs
av en fördjupad diskussion angående innebörden av 'kränkande behandling' av
barn&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
s. 8 i proposilionen ger deparimenischefen uttryck för samma synsätt. Han
skriver: &amp;quot;Det får bli en uppgift för ulredningen om barnens rätt att under
del fortsatta arbetet överväga om det är möjligt och lämpligt all i lag i något
hänseende tillerkänna barn mera preciserade rättigheter gentemot sina
värdnadshavare.&amp;quot; Della uttalande är ju närmasi otroligt. Först skall vi
lagstifta och sedan skall vi utreda hur lagen skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
uttalande angående tolkningen av &amp;quot;kränkande behandling&amp;quot; ger inte
heller någon vägledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ganska oroande om en lag införs, vars innebörd är sä pass osäker all
tydligen ingen med någon större säkerhet kan säga vad som menas med
&amp;quot;kränkande behandling&amp;quot;. Närdel gäller &amp;quot;kränkande
behandling&amp;quot; har faktiskt ulskollel yttrat sig. Utskottet skriver bl. a.
följande: &amp;quot;Att föräldrar har rätt att i vissa situationer övervinna
fysiskt motstånd frän barnets sida är nödvändigt om föräldrarna skall kunna
fullgöra sin skyldighet alt ha uppsikt över barnet, särskilt när del är lilet.
Som framhålls i proposilionen kan del gälla alt lyfta eller rycka undan barnet
för att hindra del frän atl göra sig illa eller att skada andra.&amp;quot; Lilel
längre ned skriver utskottet: &amp;quot;När del gäller vad som i övrigt är kränkande
behandling är del däremot svårare all ge en heltäckande definition.&amp;quot;
Vidare skriver utskottet: &amp;quot;Självfallet kan det i vissa fall vara svårt att
avgöra var gränsen går mellan psykiskt kränkande behandling och annan
behandling som föräldrarna av olika skäl finner sig nödsakade alt vidta, men
som kanske strider mot barnets vilja.&amp;quot; Sedan står det: &amp;quot;Trots att
innebörden av uttrycket kränkande behandling således inte är helt entydig anser
utskottet del likväl värdefullt atl lagtexten ger uttryck för att hänsyn måste
tas även till barns integritet och egenvärde.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har vi alltså den enastående situationen all en lagformulering föreslås av en
ulredning, en lagformulering som t. o. m. en så kvalificerad remissin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stans som hovrätten över
Skåne och Blekinge anser måste klargöras till sin innebörd. Lagrådets uttalande
ger ingen vägledning. Justitieministern klar­gör inte frågan i sin proposition
ulan säger all del får bli en uppgift för ulredningen atl under det fortsatta
arbetet överväga preciseringar, och lagutskottet kan inte heller klara ut
begreppen men begär att riksdagen skall godkänna beslämmelserna. Jag har under
min riksdagstid aldrig varit med om maken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motionen påtalar vi också alt i Sovjet kan en värdnadshavare föriora rätlen
lill sitt barn om han undervisar barnet i kristen tro, och vi uttalar oro för
alt den här lagbestämmelsen skall kunna tas lill intäkt för liknande åtgärder i
Sverige beroende på vem som tolkar lagen. I det fallet blir jag inle elt dugg
lugnad av den mening i ulskoltsbetänkandet som lyder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Förbudet
riktar sig mot behandling som innebär fara för barnets
personlighetsutveckling.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Just
del uttalandet styrker min oro för atl den föreslagna lagbestämmelsen skall
kunna las lill intäkt för all ingripa när föräldrarna undervisar sina barn på
ett sätt som av andra anses olämpligt -t. ex. i kristen tro. Del finns redan i
dag mänga ogudaktiga människor som anser att sådan undervisning är en fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har i moiionen också påtalat att lagförslaget enbari vänder sig lill
värdnadshavare men lämnar alla andra familjemedlemmar helt ulanför. Flera
remissinstanser har också anmärkt pä della men utan resultat. Utskottet har
heller ingel att säga i den frågan. Man frågar sig varför lagförslaget är
skrivet enbari mol värdnadshavaren. Den hemska misstanken uppstår atl det
egentligen inte är barnet man är ule för att skydda ulan att man vill få slörre
möjligheter att komma över vårdnadsrätten. Utskottet föreslår alt lagändringen
skall följas upp av en &amp;quot;intensiv informationsinsats&amp;quot;. Vad kommer den
att kosta och hur skall man kunna informera om vad &amp;quot;annan kränkande
behandling&amp;quot; är när ingen av de hittills berörda lyckals med del?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
ansluter sig också till vad som uttalas i propositionen om att skolan skall
förmedla kunskaper om vilka uppfostringsmetoder som är lämpliga och tillåtna.
Skolan skall givelvis förmedla kunskaper även i dessa frågor, men då bör del
ske framför allt under de sista skolåren, när eleverna står närmast inför att
bilda egen familj. Annars kan effekten bli mer skadlig än nyttig. Det borde
utskottet också ha sagt någol om. Del är myckel annat som ungdomarna borde fä
lära sig och veta mer om, t. ex. att man inte får stjäla, snatta, skada andra,
olika drogers inverkan på familjelivet osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns en grapp barn som vi främst måste ge etl bättre skydd. Del är de ofödda
barnen. De är rättslösa genom abortlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
har ringt, skrivit och försökt påverka justitieministern, lagutskollet och
enskilda riksdagsledamöter all inle genomföra lagförslaget. Mänga av de
synpunkter som har framförts lill oss skulle kunna återges här. Jag vill dock
bara citera etl par avsnitt ur en artikel som stått atl läsa i Dagens Nyheter
den 13 november 1978:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den kritik av och
misstro mol föräldrar som kommit fram i den offentliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;debatten under en lång
följd av är har ganska säkert bidragit lill alt göra föräldrar osäkra - sä
osäkra atl de hellre avstår från uppfostran än riskerar att göra fel.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Längre fram i artikeln
heler del:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Även
olämpliga uppfostringsmetoder kan vara bättre än inga alls. All föräldrar bryr
sig om sina barn, orkar med alt intressera sig för dem och fostra dem är
livsnödvändigt om vi inte ska dra på oss olösliga problem i framliden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det här tror jag är ord
som vi alla behöver ta till oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man i vulgärdebalten talar om aga så lalar man ofta och gärna om våld mol barn
och exemplifierar med stryk av rottingar, käppar och livremmar. Man lalar om
blödande bläslagna barn. Det är inle aga -del är rå misshandel. Den har vi
redan lagar emot. Den nu föreslagna lagen ändrar ingel i del avseendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
försöker också göra gällande all de flesla som blir agade skulle skadas för
livel. Det är elt skrämmande exempel på hur man kan ljuga med statistik. Vad
man då i allmänhet drar fram är alla de stackars barn som inle får någon kärlek
i hemmet, som blir utsatta för hugg och slag och ibland för rå misshandel, ofta
av berasade föräldrar. Del är barn som får leva ensamma om dagarna därför all
båda föräldrarna arbelar - och när föräldrarna kommer hem är de kanske för
trötta att visa ömhet för sina barn. Barnet kan i stället kanske bli bemött med
ointresse och svordomar. I en sådan situation kanske barnet blir straffat för
något helt obetydligt, därför att föräldrarna är trötta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alt
sådant sätter outplånliga spär i barnasinnet för all framtid är helt klart. Men
där har vi nog den verkliga orsaken. Del är dels alkoholen och narkotikan, men
dels också jäktet och statusjakten i vårt land, som gör att fler och fler inte
har tid med sina barn. Men när man sedan pekar ut dessa stackars barn och
säger: &amp;quot;Se, vilken skada ägan gör!&amp;quot; är det falsk orsaksangivelse. På
det sättet har man nu en längre lid manipulerat svenska folket för att dölja de
verkliga orsakerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som i slällel händer om lagförslaget genomförs är alt man förstärker
osäkerheten hos massor av goda föräldrar. De kommer all bli osäkra om vad de
får göra eller inte får göra. De som förut varit goda föräldrar ställs dagligen
inför situationer när de måste fråga sig; Får jag göra det här eller får jag
inle? Hos människor som har anlag för nervösa störningar kan della skapa
neuroser, som kan leda lill all ett förat gott familjeförhållande förstörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
frågor redan börjat ställas har jag själv erfarit. Någon berättade om ett barn
som inte ville gå ul och leka lillsammans med de andra barnen. Men barnet blev
påklätt med tvång och utlyft ulanför dörren för atl vara ule och få frisk luft,
trots all del skrek, protesterade och sparkade. Jag fick dä frågan: Om det här
lagförslaget går igenom, kommer då en sådan handling atl kunna betraktas som
&amp;quot;annan kränkande behandling&amp;quot;? Jag kunde inte svara. Del är ju tusentals
olika sådana här situationer som den som har med barn atl göra ständigt möter.
När då informationen om lagstiftningen blir massiv men kanske ingen kan klart
ange hur lagen skall tolkas, kommer osäkerheten och skadeeffekten att bli
betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnen
behöver käriek och trygghet - lugna familjeförhållanden utan jäkt, stress,
statusjakt och drogbruk. Det föreliggande lagförslaget gör troligen betydligt
mer skada än nytta. Därför är det ett onödigt och dumt förslag, som bör avslås
av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med del anförda yrkar jag bifall till motionerna 1978/79:176 och
1978/79:177, i vilka båda begärs atl riksdagen avslår proposilionen 1978/
79:67.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGOT
HÅKANSSON (fp) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Allan Åkeriind lycker aU det är elt onödigt lagförslag som framlagts.
Jag kan inte hålla med honom om det. Del är verkligen på tiden atl vi fåren lag
som förbjuder aga. Det är inte meningen alt man skall få tillåta sig
bestraffning av barn som man inle får utföra mot vuxna människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag skall inte gå in på vad alla remissinstanserna
har sagt - de har dock lill övervägande delen varit posiliva. Jag skulle till
yttermera visso vilja säga, alt gränsdragningen i många fall är oerhört svär
atl göra mellan aga och misshandel. Var går de gränserna? Jag har tyvärr sett
alltför mycket av misshandel som har kallats aga. Jag tror knappast att det kommer
atl bli någon kö hos advokater och rättsinstanser, ulan jag tror att
människorna i Sverige är mogna för den här lagen. Det finns bland dem en
allmänt utbredd uppfattning att man inte skall utöva våld och all uppfostran
inle kan utövas med våld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IVAN SVANSTRÖM (c) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Allan Åkerlind påstår all han aldrig har varit med om maken. Jag får
nästan säga delsamma om det som Allan Åkerlind anförde här. Trots att jag har
varit med lilel längre i riksdagen än Allan Åkeriind var jag inte beredd på de
överord han använde, även om det lidigare har använts kraftiga överord också i
de mest oskyldiga debatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allan
Åkeriind! Hur är del möjligl att i det här sammanhanget få in funderingar som
går ul pä att vi skapar lagar som hindrar personlighelsut-vecklingen i kristen
tro? Möjligen kan man göra det om man ansluter sig lill det sätt att läsa
remissyttranden som Allan Åkeriind har givit exempel pä. Jag har samtliga
remissyttranden framför mig här, och jag kan konstalera all Allan Åkeriind har
läst dessa precis som en viss polental läser Bibeln. Med all aktning för den
utövningen, som jag gärna ser att vi sysslar med, är det väl ändå rimligt all i
det här sammanhanget hälla sig lill sanningen. Den kom bara delvis fram i Allan
Åkeriinds redovisning av remissyUrandena. Sanningen är nämligen den att
samtliga remissinstanser i stort sett har varit positiva lill lagförslaget, och
del har vi också framhållit här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
framförde Allan Åkerlind den vanliga anmärkningen att icke slraffsanktionerade
bestämmelser inte får införas. Men ta och lilla i den lilla lagboken, Allan
Åkeriind! Där finns nämligen ytterligare några sådana här bestämmelser. Jag har
visseriigen respekt och förståelse för åsikten att de inle skall få förekomma alltför
flitigt, men det ärju så som Allan Åkeriind och andra redan har varit inne pä,
nämligen alt barnmisshandel redan är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;strafflDelagd. Det är
därför uppenbart all del här tillägget lill föräldrabalken mera skall ha en
styrande inverkan när det gäller de attityder som ett modernt samhälle begär
att föräldrar skall visa gentemot sina barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allan
Åkeriind gjorde mänga påståenden i sitt anförande. Min tid räcker inle lill för
all bemöta alla dessa, men jag vill uttrycka en sak: Del är angeläget med
kärlek i barnuppfostran, men jag betvivlar att käriek skulle kunna ta sig
ullryck i kroppslig aga eller annan kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN
ÅKERLIND (m) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ivan Svanström säger någonting om att jag bara har lagil upp delar av
vad remissinstanserna har sagt. Det är riktigt. Jag har tagit fram sådant som
remissinstanserna slälll sig kritiska till, sådant som de har ställt frågor
kring och sådant som är oklart. Jag har läst rakt upp och ner vad remissinstanserna
säger. Del är vad jag har gjort, och när dessa frågor kvarstår obesvarade, då
måste jag yrka avslag på lagförslaget. Varken Margot Håkansson eller Ivan
Svanström har ju såvitt jag kunde höra besvarat någon av dessa frågor i sina
repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;IVAN
SVANSTRÖM (c) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Allan Åkeriind påstår atl frågorna inte är besvarade. Såväl i
propositionen som i betänkandet hänvisas lill all den sittande utredningen om
barnens rätt får pröva tillämpningen av de här bestämmelserna. Dessutom får -
om det skulle komma några anmälningar i della samman­hang, vilket jag hoppas
inte skall bli fallet - en domstolspraxis sä småningom utformas. Del väsentliga
är emellertid de ålgärder som kommer all vidtas i hem, socialvård, skola och pä
annat häll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGOT
HÅKANSSON (fp) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Om man ställer väldigt luddiga frågor och upprepar delar av remissvar i
sin motion får man kanske också luddiga svar. Del är ganska svårt all svara på
Allan Åkeriinds långa inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har emellertid ställts några konkrela frågor, t. ex. denna: Vad är &amp;quot;annan
kränkande behandling&amp;quot;? Det är mycket som är kränkande behand­ling och som
man med åberopande av hemmets integritet kan utöva inom hemmets fyra väggar mol
barn, mot dem som är försvarslösa långa tider av sitt liv. Psykisk misshandel
är inte heller okänd, och den är ganska förödande för både barn och vuxna. Ett
barn har små möjligheler all försvara sig om det blir instängt i etl mörkt rum,
om del får gå och lägga sig utan mat eller om de vuxna låter bli all svara på
tilltal. Det kan säkert upprättas en hel katalog över kränkande behandling. Det
är väl emellertid inle riktigt meningen att man skall göra del i lagtexten. Jag
tror alt människor ganska väl vet vad som är kränkande behandling både för barn
och vuxna. Därför tyckerjag atl del är befriande atl man har skrivit in i
lagtexten att man inle får aga barnen och inte får utsätta dem för annan
kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN ÅKERLIND (m) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; lalman! Margot Håkansson säger att jag har ställt luddiga frågor och&lt;br&gt;
15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;__ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;vidarebefordrat frågor som har ställts av
remissinstanserna. Är remissinslan-&lt;br&gt;
_____________ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sernas frågor luddiga, frågor som har ställts av
landets främsta jurister, vem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga        ''''  ''&amp;quot; '''&amp;quot; '&amp;quot;'&amp;quot;ägo'''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SVEN
JOHANSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Huvudansvaret för barnens vård, försörjning och fostran åvilar
föräldrarna. Normala föräldrar upplever barnet som en stor rikedom &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;ocIt &lt;/span&gt;glädje men också som elt stort
ansvar. Jag är inte negativ till det förslag som föreligger, men jag vill påslå
atl om inle föräldrarna upplever denna glädje och känner della ansvar, är del
lika svårt all göra ett förbud effektivt på detta område som del är när del
gäller övergrepp mol vuxna. Därför bör andra ålgärder också vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är glädjande atl vi här i riksdagen under barnels år ställer barnets bästa i
centrum. Samhället måste i sin helhet mer känna sitt ansvar för barnen,
föräldrarna och hemmen. Samhället måste bli mer barnvänligl och ge bältre stöd
ät föräldrarna i deras uppgift atl värda sina barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här skulle del vara
intressant att få säga lilel mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller de svårigheter för föräldrarna som finns i dagens komplice­rade
samhälle har många sagt lill mig - inte här i kammaren, men i malsalen osv. -
all del skulle vara intressant alt vela hur många föräldrar som från början har
levat i enlighet med den lag som de nu är beredda atl stifta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underden
debatt som föregått del här lagförslaget, inte minst ule bland de många
människorna, har det varit mycket intressant atl höra frågor som har ställts,
och mänga har också skickat med mig frågor hit - som jag dock inte skall
framföra. Till det posiliva hör aU man nu har börjat en debau för att ställa
barnen i centrum och förbättra miljön för dem, och jag vill säga atl jag hoppas
på en fortsättning pä delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hoppas också att vi skall kunna fä lillbaka den dröm som ungdomar närde
tidigare om atl bilda hem och skaffa barn - även om vi inle kan gå lillbaka
till den tiden - då detta var romantiskt och allvariigt. Trots allt vulgärt som
har funnits och fortfarande finns i värt samhälle bär ungdomarna pä den
drömmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har sagt mig all man önskar att vi skall arbeta vidare med detta, och jag tar
risken aU bli missförstådd och beskylld för atl gå ulanför ämnet -del ärju inle
så fariigt - när jag säger att vi också måsle vidta åtgärder mol det
förhäriigande av våldet som bl. a. via massmedia smyger sig in i hemmen och
stör relationerna mellan barn och föräldrar. Jag skulle kunna nämna många
exempel på all man i TV-rulan har visat sädana saker som gjort inle bara
föräldrarna aggressiva utan också lett lill aggressivitet hos barnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men ännu värre än den kroppsliga
aga som kan förekomma är del psykiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lidande som
alkoholmissbruket förorsakar många barn. Här hoppas jag på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verkliga kraftlag. Jag kan
tala om - men inte som någon merit -atl jag har gett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hela min fritid under de
mänga är som jag har fått leva lill arbete bland barn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;och att jag därvid har mött barn i många olika situationer, även barn
som fält&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utstå kroppslig aga, men
att jag framför allt har mött barn från hem där deras sprilpäverkade föräldrar
har förorsakat dem inle bara kroppsligt utan även svårt psykiskt lidande. Vi
väntar nu på att krafttag i fortsättningen skall las i Sveriges riksdag mot det
verkligt stora lidandel för dessa barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle också vilja påpeka all de många skilmässorna leder till verkligt svåra
psykiska lidanden för många barn i vårt samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag slutar milt anförande vill jag dessutom säga atl jag är glad överalt det
här har påbörjats en debatt i syfte att förbättra barnens ställning i vårt
samhälle. Jag önskar atl del skall bli en rejäl fortsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STIG OLSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del har sagts mycket i denna debatt om aga av barn, och det finns inte
så mycket att lillägga eller kommeniera. Men för atl ingen skall sväva i
okunnighet om socialdemokraternas uppfatining i lagutskottet i denna fråga vill
jag framföra några synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efler
den lagändring som skedde 1966 innehåller föräldrabalken inte någon bestämmelse
som berättigar föräldrar alt i uppfoslringssyfte utsätta sina barn för
kroppslig bestraffning. Å andra sidan finns i balken inte någon bestäm­melse
som uttryckligen förbjuder handgripliga tillrättavisningar. Frågan gäller nu
införande av ett förbud i föräldrabalken mot kroppslig bestraffning av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kommitté som har arbetat sedan 1977 med särskilt sikte på barnens rätt harockså
konstaterat atl det i dag inte finns något uttryckligt förbud mol aga. Mänga
tror därför att aga för förekomma vid barnuppfostran. Delta innebär risker för
barnet. Genom en lagändring 1966 logs den paragraf bort som innebar etl stöd
för en rätt atl aga barn, som paragrafen dittills hade gett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu är nytt är atl förbud mol aga inskrivs i föräldrabalken. Delta ställer
vi socialdemokrater i lagutskottet oss bakom. Vi ställer oss också bakom
Sveriges socialdemokraliska kvinnoförbunds remissyttrande, där man oreserverat
tillstyrker förslaget alt barn inte skall få utsättas för kroppslig
bestraffning eller annan kränkande behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
har nätt allt klarare insikt om hur betydelsefull den påverkan är som barnet
utsätts för under uppväxtåren och de menliga följderna för barnet av all det
utsätts för våld eller annan kränkande behandling. Det räcker inte med att
lagen först begränsat föräldrarnas rätt att aga sina barn, för att sedan
utmönstra den ur föräldrabalken. Vad som är viktigt när del gäller förbud mot
aga av barn är informationen. Skall agaförbudet få effekt måste en bred
information genomföras till föräldrar pä olika utbildningsnivåer. Det är
särskilt angeläget atl invandrargrupper inte lämnas utanför. Många invand­rare
har etl annat kulturmönster, där det är tillätet all använda aga som
uppfostringsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber all
få yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
mot aga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SIXTEN PETTERSSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi lever i en fri demokrati, och i en fri demokrati får man lycka och
tänka som man vill. Det innebär att man använder ordet som argument, inte
väldet-att man talarmed människorna, inte slår dem. Del är därför som jag vill
all vi skall tala med våra barn, med våra medmänniskor, med alla i vår
omgivning - inte slå dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
vi inle övertyga våra barn med ord, så kan vi aldrig övertyga dem med slag.
Varken barn, hustrur eller äkta män - det finns också hustrur som slår sina män
- kan någonsin övertygas genom alt vi slår dem. Vi måsle prata med dem. Har vi
övergivit grunden - att prata - är vi ute pä myckel hal is. Jag tycker del är
skrämmande för demokratin att vi sitter i Sveriges riksdag och diskuterar:
Skall vi prata med våra medmänniskor eller skall vi slå dem? Barn, hustrur,
vänner -alla är våra medmänniskor. Jag menar alltså alt vi aldrig kan lösa
problem med våld, utan alt vi måste lösa dem genom alt prata med våra
medmänniskor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tänker inle hälla något långt anförande. Jag är ny i riksdagen och jag är ny i
politiken. Men jag fann helt plötsligt alt jag måste säga alt del är skrämmande
att vi i politiken tar upp våtdsargument. Skall vi slå våra medmänniskor eller
skall vi prata med dem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har ingel yrkande, men jag vädjar till alla här i kammaren alt stå fast vid atl
vi aldrig slår någon, utan att vi pratar med varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionergavs
på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna nr 176 av Tore
Nilsson och nr 177 av Allan Åkerlind m. fl., och förklarades den förta
proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Allan Åkeriind begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringspropo­sition;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill atl kammaren bifaller lagsulskoltets hemställan i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 11 mom. 1 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit motionerna nr 176 av Tore Nilsson och nr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177 av Allan Åkeriind m.
fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Allan
Åkerlind begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja - 259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nej -     6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstår -     3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reserva­tionen av Inger Lindquist
och Joakim Ollen och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan Inger Lindquist begärt votering upplästes och godkändes
följande voleringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller lagutskottets hemställan i betänkandet nr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 mom. 2 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen av Inger Lindquist och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Joakim Ollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen, den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning för behandlingsskador i sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Inger
Lindquist begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja - 218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nej -   44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslår -      5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
3 och 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Föredrogs Lagutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:12 med anledning av motion om ersättning
lill yrkesfiskare vid oljeskador&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Ersättning för behandlingsskador i sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
lagutskottets betänkande 1978/79:13 med anledning av motion om ersättning för
behandlingsskador i sjukvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANSNYHAGE(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I motionen 1764 har jag åter aktualiserat frågan om möjligheler till
ersättning för behandlingsskador i sjukvärden, vilka inträffat före den 1 juli
1975. Nämnda datum trädde patientförsäkringen i kraft, vilket innebär atl
ersättning utgår för skada som inträffat därefter och som är en följd av beslut
eller åtgärd frän sjukvårdens sida. Skador, inträffade dessför­innan, omfattas
alltså inle av försäkringen, vars bestämmelser i övrigi redovisas i
ulskoltsbetänkandet, varför jag här avstår från en motsvarande redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del inträffar naturligtvis
alllid gränsfall var man än sätter gränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
för behandlingsskador i sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vanligtvis tvingas man
acceplera delta, även om det ibland kan vara nog så svårt. 1 det här fallet är
det emellertid omöjligi all acceptera att en gräns kalegoriskl har satts mellan
dem som får ersättning och dem som blir utan trots atl del är fråga om exakt
samma form av skador. Det är naturligtvis utomordentligt värdefullt au
paiieniförsäkringen inräiiats, och det är närmast en självklarhet att en
försäkring inte kan verka retroaktivt med mindre än atl speciella åtgärder
vidtas. I det här fallet vore det inle obefogat att sädana ålgärder vidlogs au
även lidigare inträffade skadefall kunde inordnas i systemet. Därest detta
likväl inte skulle låta sig göra, måste det ju ändå vara helt möjligl att finna
andra former för ersättning - i varje fall av engångskaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottet
uttalar sig onekligen positivt om angelägenheten av all de drabbade patienterna
kan få någon kompensation för sina skador men hamnar sedan likväl på etl
avstyrkande av motionen. Utskottet hänvisar till atl regeringen i etl antal
fall ex gratia utgivit ersättning till patienter som skadats före den 1 januari
1975. Det rör sig om 24 fall underen ättaårsperiod, vilket sannerligen inte
förefaller vara så där oerhört imponerande som utskottet tycks vilja göra del
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
motiverar sitt avslagsyrkande med atl för här ifrågavarande ersättning krävs en
särskild lag och att en sådan lagstiftning skulle kunna medföra svårigheter för
sjukvårdshuvudmännen och därigenom påverka de redan nu hårt ansträngda
resurserna för sjuk-och hälsovård. Man anger alltså bristande resurser hos sjukvårdshuvudmännen
som huvudskäl för avslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
klartext innebär detta atl man direkt säger till de drabbade patienterna att
stat och landsting, med samhällets resurser bakom sig och pä vilkas
inrättningar skadorna inträffat, inle har råd alt svara för de ekonomiska
konsekvenserna av dessa skador - dem får de drabbade slå för själva. Det är
inte särskilt underiigl alt dessa upplever uttalanden av den karaktären som
myckel cyniska. De har ulan egen förskyllan erhållit skadan eller sjukdomen. De
har därigenom ofta åsamkats ett oerhört både fysiskt och psykiskt lidande. De
har i många fall blivit invalidiserade och tvingats lämna sina arbeten. Del
skall alltså inte räcka med delta - de skall också drabbas av de ekonomiska
konsekvenserna av del som inträffat, därför att de ansvariga för sjukvärden,
inom vilkas hägn skadan eller sjukdomen inträffat, inle anses ha råd. För de
drabbade människorna framstår della som en orimlighet och som en orätt och
orättvisa av grövsta format, i all synnerhet i beaktande av vad som gäller från
den 1 januari 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det känns - som jag angivit i moiionen - onekligen stötande att
kompensation för äldre behandlingsskador inte kan utgå, när det gäller skador
som är likartade dem pä vilka patientförsäkringen tillämpas. Bristande
ekonomiska resurser hos huvudmännen anges alltså som anledning härtill. I dag
förbrukas betydande ekonomiska resurser inom sjukvårdens område på ett ständigt
sammanträdande pä betald arbetstid med ett slorl anlal människor inblandade.
Man skulle säkert utan ohägn kunna frigöra bety­dande resurser genom alt något
begränsa denna verksamhet, som sanner­ligen inte alltid är särskilt meningsfull
eller tillför sjukvården något positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De resurserna skulle räcka
en bra bit på väg, när del gäller att tillgodose drabbade patienters
berättigade krav på ersättning. Det torde dessutom finnas andra vägar som man
kan gå för all få loss de resurser del här kan vara fråga om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motionen har jag - med hänvisning lill reflexioner från en tingsrätt angående
ett skadefall - påtalat alt en möjlighet atl komma till rätta med frågan om
ersättning för behandlingsskador som inträffat före 1975 skulle kunna vara atl
inrätta etl för sjukvårdshuvudmännen centralt organ med uppgift atl
skönsmässigi pröva ersättningsfrågorna. Utskottet har emellertid ej funnit
anledning ta fasta på detta eller över huvud taget ansett del vara befogal alt
hos regeringen begära förslag om lämpliga åtgärder i samman­hanget. Utskottet
anser dock att starka skäl lalar för aU uppkommande ersättningsanspråk för
behandlingsskador, som inte täcks av patientförsäk­ringen,skall behandlas
välvilligt av regeringen. Utskottet uttalarocksä au del ter sig särskilt
angeläget alt samhället svarar för alla former av vårdkostnader när det gäller
dem som drabbats av sjukhussjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturiigtvis mycket tacknämligt att utskottet uttalar sig på detta posiliva
och välvilliga sätt. Enligl min mening borde emellertid dessa uttalanden ha
följts upp med konkreta yrkanden. Det hade varit ett naturiigt sätt för
utskottet att markera all man fäster stort avseende vid alt vad man så klart
uttalar också skall förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
har detta inte skett, vilket är beklagligt. Det är dock min förhoppning att
regeringen likväl fäster största vikt vid vad utskottet så otvetydigt har
markerat i sitt betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
för behandlingsskador i sjuk\'ården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
delta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGEMAR KONRADSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lagutskollet har ingående prövat moiionen om ersättning för äldre
behandlingsskador inom sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är precis som hert Nyhage här har sagt; Sedan den 1 januari 1975 regleras sådan
ersättning genom den särskilda patientförsäkringen vid behandlingsskador.
Ersättning utgår ulan all den skadelidande behöver bevisa alt skadan har
vållats genom fel eller försummelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
vill motionären att åtgärder skall vidtas som ökar möjligheterna till ersättning
förskadorsom inträffat före den 1 januari 1975,dvs. förmeränfyra år sedan och
innan försäkringssystemet trädde i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naluriiglvis lätt att, såsom Hans Nyhage här gör, i allmänna ordalag tala om
att ålgärder bör vidtas eller att det bör vara möjligl med en skönsmässig
prövning av fall som inle omfattas av försäkringen. Men eftersom försäkringen
inte är en lag utan en försäkring byggd på avtal mellan i huvudsak kommuner,
landsting och stat såsom sjukvårdshuvudmän, beslutar inte vi här i kammaren
över försäkringen. Ersättning för behand­lingsskador regleras genom
skadeståndslagen. Vi kan inte ålägga sjukvårds­huvudmännen  skyldigheter utöver
skadeståndslagen  vad  gäller  äldre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagens protokoll 1978/79:104-105&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
för behandlingsskador i sjukvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlingsskador, om vi
inle är beredda att stifta en särskild lag för just della område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behandlingen av motsvarande motion både 1977 och 1978 var riksdagen inte beredd
lill en särskild lagstiftning på detta område ulan avvisade motionskravet.
Lagutskottet understryker dock au det är angeläget atl drabbade patienter kan
få kompensation för sina skador. Det finns säkert särskilt ömmande fall -
exempelvis den s. k. sjukhussjukan - eller andra känsliga ärenden, där det är
rimligt att ställa krav på en välvillig prövning. Det förekommer också. I 24
olika fall har regeringen under 1971-1978 betalat ul ersättningar lill personer
som skadats vid behandling på sjukvårdsinrätt­ningar, där slalen har varit
huvudman. Vi anser alt övriga sjukvårdshu­vudmän bör inta en liknande attityd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Etl enigt utskott har gjort denna bedömning, och jag yrkar bifall till
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS
NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag har inte begärt någol annat än aU man skall försöka finna någon
form för atl åstadkomma rättvisa gentemot de patienter som har drabbats av
sjukhussjuka eller andra skador innan försäkringen trädde i kraft. Jag har
alltså inle sagt atl försäkringen skall verka retroaktivt. Jag har bara
förklarat alt den inte kan verka retroaktivt med mindre del i sä fall vidtas
alldeles speciella åtgärder. Jag inser atl det är svårt att få en försäkring
atl verka retroaktivt. Men i någon form borde det vara möjligl att ge dessa
människor en ersättning för vad som inträffat innan försäkringen trädde i
kraft. Detta har jag begärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker all utskottet kunde ha tillmötesgått min begäran och i alla fall
undersökt på vilket sätt man skulle gå fram för att om möjligl åstadkomma en
ersättningsform. Så har inte skett, samtidigt som utskottet ändå har uttalat
sig positivt. Har utskottet denna klart posiliva inställning att det är rimligt
att ersättning utgår, borde utskottet ha följt upp det med ett konkret yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGEMAR
KONRADSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I sitt betänkande ullalar ju ulskollel en bestämd mening om
nödvändigheten av en generös attityd från huvudmännens sida vid prövning av de
äldre behandlingsskadorna. Jag lycker att vi dä får lila på all sä sker. Skälen
mol en särskild lagsiiftning för denna grupp av skador utöver vad
skadeståndslagen ger överväger i delta fall. Det utlalande som utskottet gör i
sitt betänkande kan användas i de fall där sådan här prövning sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS
NYHAGE (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill gärna ta fasta på del som senast sades, nämligen att det
utlalande som utskottet har gjort kan leda till all dessa frågor behandlas pä
elt gentemot de drabbade generöst sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 8 Utgifterna på
kapitalbudgeten inom kommunikationsdeparte­mentets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs trafikutskottets betänkande 1978/79:12
med anledning av proposilionen 1978/79:100 såviti avser utgifterna på
kapilalbudgelen för budgeiårei 1979/80 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsom­råde jämte moiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om detta betänkande hålles gemensam överiäggning för samtliga punkier.
Underden gemensamma överläggningen får yrkanden framställas beträffande
samtliga punkter i belänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika-tionsdepartemen -tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det följande redovisas endasl de punkier, vid vilka under överläggningen
framställts särskilda yrkanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkten
2 (Postverkets anslagsbehov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 9 (kommunikationsde­partementet)
föreslagit riksdagen (s. 173-184) atl till Posthus m. m. för budgeiårei 1979/80
anvisa ett investeringsanslag av 109 700 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
della sammanhang hade behandlats motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:379
av Rune Torwald (c) och Gunnar Björk i Gävle (c), vari hemställts all riksdagen
hos regeringen begärde alt ett förslag lill organisa­tion, baserat pä sju
regioner med bibehållande av nuvarande regionförvalt-ningsorter, förelades
nästkommande riksmöte, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1431 av Rune
Ångström (fp) och Göte Pettersson (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde atl riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lill Posthus m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa
etl invesleringsanslag av 109 700 000 kr..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå motionen 1978/79:379 om förslag lill ändrad
regionindelning för postverket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lämna motionen 1978/79:1431 om postservice i
glesbygder utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
hade avgivits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
beträffande förslag lill organisation för postverket av Rune Torwald (c) som
ansett alt utskottet under 2 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;au
riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:379 hos regeringen begärde att etl
förslag till organisation för postverket, baserat på sju regioner med
bibehållande av nuvarande regionförvallningsorter, förelades nästkomman­de
riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkten 3 (Televerkels
anslagsbehov) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
hade(s. 185-205) föreslagit riksdagen atl lill Teleanläggningar m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa etl invesleringsanslag av I 198 100 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
delta sammanhang hade behandlats motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:959 av Sven
Mellqvist m. fi. (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1408 av Kurt
Hugosson (s) och Kari-Erik Svartberg (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1422 av Eric
Rejdnell (fp) och Margot Håkansson (fp) samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1938 av Lilly
Bergander m. fl. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskollel
hemställde att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa elt invesle­ringsanslag av 1 198 100 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lämna moiionen 1978/79:959 om televerkets investeringsprogram
för telefonrörelsen ulan åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:1938 om televerkels
produktionsinriktning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå motionen 1978/79:1408 om annonser i
telefonkatalogen m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:1422 om knappvalsapparater
för synskadade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
hade avgivits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
beträffande motiveringen för utskotlels hemställan under 4 av Sven Mellqvist,
Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Bertil Zachrisson
och Olle Östrand (samtliga s) som ansett atl utskottets yttrande i viss del
skulle ha av reservanterna angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT HUGOSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I trafikulskottels betänkande nr 12 behandlas budgetpropo­sitionens
anslagstilldelning på kapitalbudgeten för nästkommande budgetår inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Totalt omfattar
investeringsanslagen 2 270 milj. kr., men dä är att märka att för SJ:s del
finns även upptaget invesleringsanslag i den trafikpolitiska proposition som
presenterades riksdagen för etl par dagar sedan och som således vid ett senare
tillfälle blir föremål för riksdagens ställningslagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall, herr talman, endasl beröra elt par punkter i utskottets betänkande när
del gäller kommunikationsverkens investeringsanslag. Jag vill först ta upp
budgetpropositionens oklara redovisning beträffande regeringens ställ­ningslagande
till televerkels anslagsframställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
T av presentationen i budgetpropositionen den uppfattningen att regeringen
gjort stora inskränkningar i de av televerket begärda investerings­beloppen och
alt televerkels planerade investeringar i lelefonrörelsen skulle reduceras med
ca 80 milj. kr. En sådan reduktion av investeringsvolymen skulle resultera i en
sysselsätlningsminskningpåca 125 man under etl är och skulle helt drabba
televerkets interna leverantör Teli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reduktionen av
anslagstilldelningen när del gäller televerkets investe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringsbelopp sammanhänger
med all regeringen räknat med en prisutveckling med 5 %, medan televerket i
sina pelila utgått frän de anvis.ingar som man har fält för pelilaarbetet,
nämligen 10 96. Vid förhandlingar med personal­organisationerna har dock
regeringen utställt ett löfte om all därest kostnads­utvecklingen överstiger 5
% skall mera pengar över budgeten tillskjutas, så atl televerkets
investeringsprogram kan genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
grund av regeringens egendomliga behandling av televerkets investe­ringsprogram
gör utskottet i anledning av en socialdemokratisk motion ett enhälligt
utlalande om vikten av atl det program som föratsalts i proposi­tionen
verkligen kommer lill stånd. Jag vill, herr talman, understryka detta genom atl
direkl citera ur utskottets betänkande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet
vill understryka viklen av atl det investeringsprogram som föratsalts i
proposilionen verkligen kan komma lill stånd och vill i sammanhanget erinra om
de möjligheter som föreligger för regeringen atl -därest av konjunkturmässiga
eller andra skäl sä påkallas - utnyttja den marginal utöver investeringsramen
som beräknats jämväl för televerkets del.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
uttalar också enhälligt följande som rättesnöre för regeringens handlande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I
likhet med motionärerna&amp;quot; - de socialdemokratiska ledamöterna i
trafikutskoltel -&amp;quot;finner också utskottet del viktigt alt
leledistributionen även framdeles sker i statlig regi och atl televerket därför
får goda möjligheter att delta aktivt i ulveckling och marknadsföring på delta
område.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lycker all det är nödvändigt med lanke på regeringens mycket oklara formulering
i budgetpropositionen all till kammarens protokoll notera de enhälliga
uttalanden som trafikutskottet har gjort när del gäller televerkets
investeringar. Det får inte bli en reduktion av det anslagsbelopp som det
gäller, och del är ytterst beklagligt all regeringen i sä oklara formuleringar
har angivit televerkets investeringsramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En annan punkt i kapilalbudgelen som jag något vill kommentera gäller
vägverkets förrådsfond. Vi har från socialdemokratiskt håll under' de senaste
åren krävt all denna fond skall avskaffas och atl vägverkels medel för
anskaffning av vägmaskiner, fordon och liknande saker inle skall detaljregleras
av riksdagen via kapitalbudgeten. En myndighet som har en programbudget med en
omslutning av ca fyra miljarder bör själv kunna fä avgöra i vilken utsträckning
vägmaskiner och fordon skall införskaffas. Erforderliga medel för della skall
anvisas pä driftbudgeten. Till detta kommer all det för vägverket och
vägväsendel blir billigare om vägverket kan anskaffa egna fordon än om man
skall behöva hyra fordon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
är har vi inle motionerat i den här frågan, eftersom regeringen i
budgetpropositionen aviserat atl den av riksdagen tidigare beslutade
budget-omläggningen kommer alt genomföras fr. o. m. nästa budgetär. Denna budgetomläggning
kommer nämligen atl resultera i att vägverkels förråds­fond avskaffas och atl
de medel som f n. anvisas via kapitalbudgeten för anskaffning av maskiner och
annan utrustning kommer all las via driftbud­geten. Pä kapilalbudgelen kommer
endast alt finnas en faslighetsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
noterar med tillfredsställelse alt denna omläggning av budgeten kommer till
stånd. Lät mig, herr talman, bara ge uttryck för den förhopp­ningen atl
regeringen nästa år uppfyller sitt löfte om budgelomläggning. Del är nämligen
inle bara socialdemokraterna som under lidigare år har hävdat alt den lingens
ordning vi har nu är olämplig. Del har varit enhälliga utskoltsultalanden under
flera är, men ännu har, som sagt, regeringen inle tillgodosett dessa önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
lar ad nolam vad som slår i årets budgetproposition och föratsätter att den
aviserade omläggningen kommer till stånd lill nästa budgetproposi­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill, herr lalman, slutligen i korthet beröra reservationen 2, som fogats till
utskotlsbetänkandet av de socialdemokraliska ledamöterna. Reserva­tionen
sammanhänger med en händelse som inträffade förra sommaren i och med att
televerket träffade avtal med det multinationella förelaget ITT om atl ett
svenskt dotterföretag till ITT skulle bildas och överta annonsförsäljningen för
telefonkatalogen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
avtal som televerket träffade med ITT gäller för en period av fem år. I det
bildade ITT-förelagets styrelse ingår representanter för televerket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
händelse väckte en våldsam indignation. I de MBL-förhandlingar som föregick
uppgörelsen krävde televerkets personal all därest man skulle göra någon
förändring på detta område skulle förändringen innebära att man Överförde
annonsförsäljningen till televerket självt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
från riksrevisionsverkel uttalades stark kritik mot handläggningen av delta
ärende. Dåvarande kommunikationsministern var också ytterst kritisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är saken som den är. Etl avtal har träffats, och det får accepteras. I det
avtal som träffades har emellertid skrivits in en passus att efter den
femårsperiod avtalet gäller skall det finnas möjlighel för televerket atl
självt överta verksamheten inom förelaget. Vi har från socialdemokratisk sida i
vår reservation sagt att den möjligheten noga bör prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
ett multinationellt dotterföretag övertar annonsförsäljningen är natur­ligtvis
i och försig inte särskilt upphetsande. Men att man reagerat beror ju pä att
ITT i ett flertal länder har övertagit viktiga administrativa funktioner för
olika europeiska telefonbolag. Del råder i dag stor oro bland televerkets
anställda och bland anställda i svenska förelag, som handhar viktiga
administrativa funktioner för televerket, alt man skall gä vidare på den
inslagna vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har från socialdemokratisk sida sagt alt av såväl säkerhetsmässiga som
integrilelsmässiga skäl är detta icke lämpligt. Viktiga administrativa funk­tioner
som har säkerhetsmässiga och integrilelsmässiga aspekter bör handhas av verket
självt eller av svenska företag. Det är därför inle sä underiigl att personalen
vid de företag som i dag svarar för tryckning och framställning av
telefonkatalogerna känner stor oro för atl den här verksamheten skall övergå
lill ITT-företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
vår reservation har vi följt upp dessa synpunkter frän vår motion 1408, där vi
menar att del är viktigt av just säkerhetsmässiga och integrilelsmässiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skäl alt den här typen av
administrativa funktioner handhas av televerket eller av svenska förelag. Detta
betyder inle att vi vill hindra,affärsutbyte med olika förelag, men del vi vill
slå vakt om är att administrativa funktioner alllid handhas av antingen
televerket självt eller svenska företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag vill med dessa ord yrka bifall lill reservationen 2 vid utskottets
belänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RUNE
TORWALD (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag tänker i del här korta inlägget närmasi beröra min reservation nr
1, och jag håller mig i argumentationen huvudsakligen till vad ulskollel anför
på s. 4 och 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
fattade 1976 beslut om en ändrad organisation för postverket, och det
föratsattes att den skulle leda lill alt de övergripande planeringsfunklionerna
skulle förslärkas. Man skulle också utöka delegeringen av ansvar från central
till regional och lokal nivå. Cenlralförvaltningens operativa roll skulle tonas
ner i den nya organisationen, och den regionala förvaltningen skulle få en ny
roll. Vidare förutsattes alt decentraliseringen till främst lokal nivå, som
organisationen skulle innebära, skulle leda till en minskning av personalen i
centraladminisirationen och den regionala förvaltningen med minsl 15 resp. 30
96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i min motion visat alt några tendenser i den riktningen ännu inle finns all
spåra när del gäller den administrativa personalens fördelning inom postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var ju sä all postverket ursprangligen föreslog all man skulle dela in landet
liksom nu i sju regioner men atl man skulle fiytta regionorten Gävle till
Örebro och därefter sortera om landskapen pä elt ganska ingripande sätt. Efter
många överväganden stannade utskottet för att beställa älta regioner, med någol
mindre omsortering av postkontor under regionalförvaltningarna lill följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
har del emellertid blivit så all den åttonde regionen Örebro ännu inle tagits i
anspråk &amp;quot;av resursskäl&amp;quot;, som postverket skriver i sin årsberättelse.
Sanningen lorde snarare vara atl man har drabbats av eftertankens kränka
blekhet och kommit underfund med all man häller på att dra pä sig en betydligt
större kostym än man behöver pä regionalförvallningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
hearing inför utskottet var det uppenbart atl generaldirektör Ove Rainer med
förljusning skulle se en neddragning lill sju regioner igen, men av någon
åtminstone för mig helt obegriplig anledning anser han tydligen alt sådana
omorganisationer bäst sker genom all man byter lokaliseringsorter för
regionalförvaliningarna. I della fall var man lydligen ule efter att dra in
Sundsvall; förra gången var det Gävle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del - och jag har haft mänga kontakter med tjänstemän på regionalt plan
inom postverket som delar min uppfatining - anser jag alt det inle finns någon
som helst anledning all ha fler regionala förvaltningar än sju. Del finns
heller inga bärande rationella skäl för alt flytta lokaliseringarna för dessa
sju regioner från de orter där de är nu. Del leder enbart lill alt personal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tvingas flytta utan att
det på någol sätt innebär besparingar för verket. Del är tvärtom sä att man
avser atl inskränka omfattningen av regionernas personal, och dä är det ganska
orimligt att man i samband med alt dra in personal också skulle tvinga stora
delar alt flytta bara för all man vill byta orter för deras basering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Av ralionaliletsskäl och ekonomiska skäl yrkar jag bifall till
reservationen 1, som innebär alt riksdagen hos regeringen begär ett förslag
lill organisation för postverket, baserat på sju regioner med bibehållande av
nuvarande regionförvallningsorter, till nästkommande riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ROLF
SELLGREN (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! I anslutning lill kapitalbudgeten inom kommunikationsde­partementets
område har en rad moiioner avlämnats. Jag hoppas att del frän motionärernas
sida inle betraktas som en oartighet alt jag i huvudsak begränsar mitt korta
anförande till de motioner som föranlett reservationer frän några av utskottets
ledamöter. De övriga motionerna har fått en så positiv behandling som det varit
möjligt av utskottet. Jag vill nämna några moiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller motion nr 959 av Sven Mellqvist m. fl. om all säkerställa
televerkels investeringsprogram finns det redan i proposilionen en tillfreds­ställande
skrivning. Utskottet har dessutom betonat vikten av att det investeringsprogram
som förutsatts av televerket verkligen skall komma lill stånd. Det innebär atl
den motion som herr Hugosson har redogjort för i sak inte ändrar någonting; det
har blivit samma skrivning i alla fall. Del är dock ett påpekande. Men den
verkan som herr Hugosson ville tillmäta den har den inle haft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har utskottet i anslutning till motion nr 1422 av Eric Rejdnell och Margot
Håkansson om åtgärder för att underlätta för synskadade att använda de nya
knappvalsapparaterna skrivit mycket positivt. Utskottet föratsätter alltså atl
televerket i samråd med intresseorganisationerna bidrar lill en för de
synskadade lämplig lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också kommeniera reservationen 1 av herr Torwald. Reservanten hänvisar
lill riksdagens beslut 1976, då verkets nuvarande organisationsplan beslöts,
och begär nu etl nytt förslag lill organisation för postverket, baserat på sju
regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
omständigheten atl den organisation, som riksdagen beslutade om för tre är
sedan ännu inle helt genomförts, ger ingen anledning att nu kräva en översyn.
Avsikten med den nya organisationen var att bättre utnyttja organisationens
resurser, dvs. atl öka effektiviteten. I utskotlsbetänkandet framhålls också alt
postverkels nya organisation skulle bidra till högre effektivitet, genom atl
bl. a. möjliggöra ökade satsningar pä marknads- och serviceområdena, teknisk
ulveckling, förstärkning av planeringen samt-inle minst -en ökad delegering
frän central nivå och etl ökat operativt ansvar på lokal nivå. Del sistnämnda
är enligt min mening speciellt viktigt i etl sä marknadsstyrt förelag som
postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl vad ulskollel
kunnai se har den organisatoriska utvecklingen inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;postverket inneburit atl
verket i allt väsentligt utvecklats enligl intentionerna i beslutet är 1976.
Det finns alltså ingen anledning atl riksdagen nu går in och kräver alt elt
nytt organisationsförslag, baserat på sju regioner, skall läggas fram till
nästa riksmöte. Enligl vad jag själv inhämtat pågår inom postverket en särskild
uppföljning av den regionala organisation som inrättades 1976. En redovisning
kommer all lämnas lill departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
yrkar alltså bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationen I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig beträffande motiveringen för
utskottets förslag lill avslag pä Kurt Hugossons och Karl-Erik Svanbergs motion
nr 1408.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservanterna
yrkar själva avslag pä sin motion, och det är synnerligen klokt. Men deras
motivering är märklig, för all inle säga försåtlig. Televerkets upphandling har
gällt blott och bart försäljningen av annonser till telefonka­talogen. Del har
aldrig varit tal om någol annat. Det skulle vara intressant atl få vela om
reservanterna har några andra uppgifter. Alt nämna sädana arbetsuppgifter som
sättning, bindning och tryckning och koppla dessa till säkerhetsmässiga
aspekter och integritetsaspekler är atl skjuta långl över målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Telefonkatalogen
är en offentlig publikation, tillgänglig för alla. Den omfattar bl. a. svenska
hushåll och företag, sorterade efter lelefonnumer. Formerna för framställning
av denna publikation kan, enligt min rhening, inte anses vara känsliga frän
integrilelssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är det ju sä all televerket i sin upphandling av olika tjänster skall följa
upphandlingskungörelsen. Det innebär bl. a. alt verket skall utnyttja de
konkurrensmöjligheter som finns och behandla anbud och anbudsgivare objektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
måste då vara fel atl utestänga t. ex. Standard Radio, som är del svenska
ITT-företaget. Del förelagel har liksom andra svenska företag sina register
underställda datainspektionen, där Kurt Hugosson också har särskilda
förankringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man skall pricka Standard Radio eller Teleannons AB, som bildals för
annonsförsäljning, skall riksdagen undanta förelaget frän upphandlings­kungörelsen,
vilket skulle gälla all statlig upphandling. Därmed skulle andra statliga
myndigheieroch verk, som försvaret och statens järnvägar, inte få ha med
förelagel alt göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kurt
Hugosson hänvisade också lill den kritik som riksrevisionsverket skulle ha
riktat mot televerkets upphandling. Jag vill göra elt tillrättaläggande och
framhålla atl den kritiken mera gällde detaljer och formella saker och kom
först sedan kommunikationsministern hade begärt utredningen av
riksrevisionsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall be all få citera ett litet avsnitt ur utredningen; &amp;quot;Den ulredning
som företagits inom ramen för remissärendet ger dock inle belägg för all
bristerna i förevarande ärende har medfört atl upphandlingskungörelsens
grundläg­gande krav på affärsmässighet och objektivitet har åsidosatts.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverkel
konstaterade också att antalet anbudsgivare vid delta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika-tionsdepartemen -tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillfälle vartill fyllest
med hänsyn lill konkurrensen. Någon diskriminering av utländska företag får ej
ske, och televerket behövde ej heller underställa regeringen ärendet för
prövning. Beslutet kunde inte heller överklagas. De &amp;quot;brister&amp;quot; som
riksrevisionsverket funnit berör närmasi televerkets formella handläggning av
upphandlingens initialskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här räcker, herr talman, för au jag skall kunna yrka avslag på reservationen 2
och bifall lill utskottets hemställan. Miu bifallsyrkande gäller också de
övriga punkterna i utskottets betänkande nr 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RUNE
TORWALD (c) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Om man har fäll klart försig all man tagit elt beslut som leder till
onödiga utgifter ulan att man uppnår några rationella vinsler men däremot
problem för berörd personal, bör man inte tveka atl snabbi justera det
beslutet. Man befinner sig ännu i den ovanligt gynnsamma silualionen alt elt
bifall till reservationen 1 inte innebär ökade utan tvärtom minskade kostnader
för postverket och samtidigt en tryggare situation för berörd personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT
HUGOSSON (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! När del gäller televerkets investeringar säger utskottets talesman all
den socialdemokraliska motionen var onödig och atl de investeringar som
televerket har begärt är säkerställda i enlighet med de skrivningar som finns i
budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sanningen
är den, herr lalman, atl personalorganisationerna har tvingats lill en
förhandling, där regeringen har utlovat all televerket inte skall få någon
reduktion av sina investeringar. Utskottet har-för att undanröja oklarheter i
regeringens skrivning - tvingats atl enhälligt utveckla de här synpunkterna på
s. 9 i utskottets belänkande. Jag tror att det var utomordentligt värdefullt
att den socialdemokraliska motionen 959 väcktes. Nu är det helt klart alt investeringsramarna
för televerket icke skall naggas i kanten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller reservationen 2 för utskotiets talesman en mycket egendomlig
argumentering. Vi har inte vare sig i moiionen eller i reserva­tionen framfört
någon kritik som innebär att det avtal som träffats med Standard Radio och
ITT-förelagen skulle slå i strid med upphandlingskungö­relsen. Däremot gjorde
förutvarande kommunikationsministern Bo Tures­son uttalanden där han sade atl
han tyckte all det var elt olyckligt avtal televerket träffat, och alt del hade
varit bältre att televerket hade talat med regeringen innan man träffade delta
avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
vi har fört fram motionsvägen och understryker i reservationen är atl vi för
framtiden vill slå vakt om de administrativa funktioner - t. ex. tryckning och
bindning av telefonkataloger och liknande - som ITT har övertagit för
telefonbolag i andra europeiska länder. Vi menar- och det lycker vi atl vi kan
göra med rätta - alt den lypen av administrativa funktioner av såväl
säkerhetsmässiga som integrilelsmässiga skäl bör ligga kvar hos televerket. Vi
vill från vår sida klart understryka atl den typen av administrativa funktioner
skall åvila televerket eller televerket närstående företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ROLF SELLGREN (fp) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Herr Hugossons historieskrivning - all justeringar skulle ha gjorts i
propositionen efter förhandlingar med facket-är inle riktigt korrekt. Jag är
sanningsvittne när jag säger all de justeringar och förtydliganden som gjordes
i propositionen och som gav grund för televerket att fullfölja sill program,
gjordes innan några förhandlingar hade skett med de andra parterna. Jag är
sanningsvittne i det avseendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
sade närmasi aU motionen inte har ändrat någonting i sak. Del står jag också
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
tycker herr Hugosson all den kritik är märklig som jag anfört mol
socialdemokraternas reservation. Reservationen är märklig. Jag frågade om herr
Hugosson har något underlag för påståendet att uppdraget till Telean­nons
skulle vidgas lill all även gälla andra uppgifter, som t. ex. del man i
reservationen anför ängslan över - tryckning, sättning och bindning av
katalogerna, uppgifter som enligt honom skulle vara ur säkerhetsmässiga och
integrilelsmässiga aspekter mycket tvivelaktiga och tveksamma. Vad har herr
Hugosson för grund för elt påstående om atl en sådan utveckling skall kunna äga
rum?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
några ord, herr lalman, beträffande televerkets investeringsan­slag och den
ängslan man upplevde över all televerket inle fullt ut fick det anslag som del
hade äskat. Televerkels äskande var i storleksordningen 1,1 miljarder kronor,
men föredragande statsrådet hade prutat ned det med 80 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Hugosson vill göra gällande all det, om en sådan prutning verkligen skulle
genomföras, så att televerket inle skulle fä tillgäng även lill den summan,
skulle uppstå arbetslöshet för 125 personer. Jag vet att man behöver tillgripa
elt alldeles särskilt räknestycke för alt komma fram till det resultatet, men
jag tycker inle all man nu behöver diskutera della, eftersom det är klart
uttryckt redan i proposilionen, dvs. innan moiionen väcktes, och därtill
ytteriigare bekräftas genom motionens krav och det uttalande som utskottet har
gjort, au någon oro inte behöver föreligga för atl televerket inle skall kunna
fullfölja sitt program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kominunika-tionsdepartemen -tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT HUGOSSON (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herrialman!
Några ord i korthet beträffande televerkets investeringar. Det är bra all
regeringens talesman, herr Sellgren, även för kammarprotokollet redovisar vad
etl enhälligt utskott har uttalat, nämligen alt det icke får bli några
prutningar på televerkets investeringsramar,att någon neddragning av dessa med
80 miljoner inle får äga rum och att någon personalreduktion därmed inte får
ske. Det har alltså ett enhälligt utskott uttalat med anledning av den
socialdemokratiska moiionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
frågar Rolf Sellgren vad jag har för anledning all misslänka all andra
administrativa funktioner inom telerörelsen skulle övergå lill multi­nationella
företag. Lål mig bara hänvisa lill vad som har hänt inom övriga länders
lelefonrörelser, där ITT har börjat med att överta annonsförsäljningen för
telefonkataloger - något som i och för sig är helt ointressant i della&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammanhang - men där
förelagel sedan successivt har gått vidare och övertagit olika administrativa
funktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är det vi inle vill vara med om i Sverige, och det är därför som vi från
socialdemokratiskt håll vill göra denna markering av all sä inte får ske. Det
är också del som är bakgrunden lill all vi anser all riksdagen skall bilräda
reservationen 2 vid utskottets belänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ROLF
SELLGREN (fp) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Det har sagts i propositionen, i utskotlsbetänkandet och här i kammaren
i dag atl televerket skall ha möjlighet all fullfölja sitt investe­ringsprogram.
Del må väl slå klart, när det nu har fastslagits tre gånger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
tycker jag att herr Hugosson och de övriga reservanterna har myckel dålig grund
för atl föra in misslanken om aU del svenska ITT-företaget skall få ytteriigare
uppgifter i della sammanhang. Man har myckel lilet på fötterna när man pä
blotta misslanken och med hänvisning till vad som har hänt i andra länder
skriver sådana reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jagskall
här be atl få hänvisa lill tvä likalydande brev frän juli 1978, som är
undertecknade av Standard Radio &amp;amp; Telefon AB och ställda lill verkställande
direktören. Eländers Boktryckeri AB, Kungsbacka, resp. lill verkställande
direktören, Wezäia-Melins AB, Göteborg. 1 breven sägs klart ut au man inte har
några som helst avsikter att offerera ytterligare tjänster i detta samman­hang.
Jag vill citera följande stycke ur breven:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Sanningen
är all vi inle har iniresse av alt handlägga tryckning och bindning av de
svenska telefonkatalogerna och atl vi därför inte har för avsikt alt vid
eventuell förfrågan frän Televerket inför nästa avtalsperiod avge anbud.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
är väl klara verba, herr Hugosson, och visar hur ogrundad reservationen är i
det här avseendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GUSTI GUSTAVSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! 1 della betänkande frän trafikulskollei behandlas bl. a. motion nr 953,
som jag är ansvarig för. Jag har inle begärt ordet för atl yrka bifall till
moiionen, för del lorde vara ganska utsiktslöst när ulskollel enhälligt har
beslutat alt avstyrka den, ulan jag har begärt ordet för alt bemöta och
tillrättalägga en del felaktiga uppgifter i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del sägs bl. a. i
betänkandet: &amp;quot;       kommer emellertid enligt moiionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ängelholm-Hälsingborgs
flygplats atl få svårt all hävda sig i konkurrensen gentemot Kastrup.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
har vi inte sagt i moiionen, och det kan vem som helst kontrollera genom att
läsa innantill i den. Vad vi har sagt är att Ängelholm-Helsingborgs flygplats skulle
få svårt atl hävda sig gentemot Sturup, om man inie kan erbjuda
researrangörerna samma ekonomiska villkor som de får på Sturup. Della har också
visat sig vara en riklig bedömning, då charterresor som var inplanerade under
föregående är från Ängelholms flygplats lill London och Paris överflyttades
lill Sturup på grund av de ekonomiska fördelar som man erhåller där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
konstaterar självt alt antalet charterresenärer från Ängelholms flygplats minskade
under är 1978 frän ca 3 300 är 1977 till ca 3 100 år 1978. Ulskollel har här
redovisat felaktiga siffror. Enligl Linjeflygs egen statistik -och den torde
vara riktig - utgjorde del totala antalet charterresor frän Ängelholm under är
1977 7 530, icke 3 300, och under är 1978 var del totala antalet
charterresenärer 3 143, icke 1 100.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä
säger utskottet vidare: &amp;quot;Den trafikutvecklingen har enligl luftfartsver­kets
uppfatining inget samband med stimulansåtgärderna på Sturup.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ett märkligt konstaterande. Del förhåller sig ju helt tvärtom, och della
stämmer också tidsmässigt och på andra sätt. Det är sedan man satte in
subvenlioneringen på Sturup och uppmanade researrangörerna atl flytta sina
resor dit som nedgången i charterresorna från Ängelholm har minskal. Det är
alltså elt helt felaktigt konstaterande som utskottet här gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Enligl
kommunikationsministerns mening är det framför allt andra fakiorer än
luftfartsverkets avgifter,som är avgörande för valet av inrikes-flygplats inom
landet för charterflygningar&amp;quot;, säger utskottet vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vilja fråga: Finns det inrikesflygplalser någon annanstans än inom
landet? Vilka andra faktorer än avgifterna skulle vara avgörande för valet av
flygplats i del här fallet? Enligl researrangörerna själva är del de ekonomiska
fördelarna som erbjuds dem om de flyttar sina charterresor lill Sturup som är
orsaken till atl de flyttat sina charterresor dit. Och självfallet är del så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ängelholm-Helsingborgs
flygstation utbyggdes under år 1978 så au man nu förfogar över nära iredubbeli
slörre utrymme. Där är även hänsyn tagen lill en utökad chariertrafik med bl.
a. lokaler för polis- och tullmyndighet. Det är därför märkligt att man från
luftfartsverkets sida samtidigt som detta sker går ut och erbjuder researrangörerna
ekonomiska fördelarom de flyttar sina charterresor därifrån lill Sturup. Vi
motionärer anser att när man nu byggt ut denna flygplats med hänsyn även till
charteriraflk och när det finns ett stort reseunderlag inom flygplatsens
upptagningsområde, så borde samma eko­nomiska villkor för charterresor
tillämpas pä båda dessa flygplatser. För det är väl ändå Kastrup som man skall
konkurrera med och inte med sina egna flygplatser?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror inle heller atl alla de resenärer som tidigare har flugit från Ängelholms
flygplats nu, i slällel företar sina charterresor frän Sturup. I den delen av
landet har man nämligen betydligt bättre förbindelser till Kastrup ulanför
Köpenhamn än lill Sturup,och därför kommer nog en stor del av dem atl hellre
resa från Kastrup.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapilalbudgelen inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ROLF SELLGREN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ängelholms flygplats är främst avsedd för inrikesflyget, och
utbyggnaden av den har främst skett för atl man skulle utveckla inrikesfly­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns i landet andra fiygplatser som är lämpade för charterfiyg. Konkurrensen
frän Kastrup gäller emellertid varken dem eller Ängelholms flygplats, utan den
gäller främst Sturups flygfält -Sturup är i högre grad än de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika-tionsdepartemen -tets verksamhets­område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra inrikesflygplatserna
uppbyggd för att vara en internationell flygplats. Därför är det inte riktigt
räll all säga, som Gusti Gustavsson gjorde, all Slurups flygplats har
subventionerats. Luftfartsverket har inom ramen för sina möjligheler medgivit kommersiellt
motiverade rabatter pä landnings-och passageraravgifter för all stimulera
charteriraflk pä Slurups flygplats i konkurrens med Kastrup. Del är ur den
aspeklen vi skall se pä frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GUSTI
GUSTAVSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Rolf Sellgren säger au flygplatsen har byggts ut främst med tanke på
inrikeslrafiken. Det är rikligt. Men den har också byggts ut med lokaler för
bl. a. tullmyndigheterna, och dem behöver man inte om man inte har charterflyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
subventionerna säger Rolf Sellgren alt de inte innebär några ekonomiska
fördelar. Vad är de annars? För varje chartertesenär som flyger frän Sturup får
man en ekonomisk fördel,en rabatt. Del kan inte bestridas -jag har papper på
del som Rolf Sellgren kan få se om han inle har sett del förut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkten
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkten
2 Mom . I Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposilionergavs
på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservatio­nen nr 1 av Rune Torwald,
och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
Rune Torwald begärt votering upplästes och godkändes följande
voleringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill atl kammaren bifaller trafikutskottets hemställan i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr 12 punkten 2 mom. 2
röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den det ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner
nej har kammaren bifallit reservationen nr I av Rune Torwald.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha
röstat för ja-propositionen. Då Rune Torwald begärde rösträk­ning verkställdes
votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja - 245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nej -   19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstår -     2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mo m. 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkten
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.  1-3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll vad
ulskollel i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom . 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposiiioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan med godkän­nande av utskottets
motivering, dels utskottets hemställan med godkännan­de av den i reservationen
nr 2 av Sven Mellqvist m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra
propositionen var med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
på kapitalbudgeten inom kommunika­tionsdepartemen­tets verksamhels-område&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som vill atl kammaren
bifaller traflkutskotiets hemställan i betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nr
12 punkten 3 mom. 4 med godkännande av utskottets motivering röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit utskottets hemställan med godkännande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den i reservationen nr 2
av Sven Mellqvist m. fl. anförda motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kurt
Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparai.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja - 139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nej - 127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstår -     I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkterna
4-8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
9 Föredrogs Civilulskottels betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:20 med anledning av proposilionen
1978/79:79 om ändring i lagen (1976:296) om kriskoppling m. m. jämte motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 10 Studiestöd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande
1978/79:16 med anled­ning av proposilionen 1978/79:100 i vad avser anslag för
budgetåret 1979/80 lill studiestöd m. m. jämte moiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen hade i proposilionen 1978/79:100 bil. 12
(utbildningsdeparte­mentet) under lill. F. Studiestöd m. m. punkterna F 1-F 8
och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens ullåningsfonder punkten IV;5 föreslagit
riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
1) lill Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa elt
förslagsanslag av 36 962 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
2) anta inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
studiesiödslagen (1973:349),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
2) godkänna alt 456 200 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Studiebidrag m.
m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
2) till Studiebidrag m. m. för budgeiårei 1979/80 anvisa elt förslagsan­slag av
899 600 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 200 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
4) godkänna atl 5 600 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Ersättning till
postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt
stöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
4) till Ersättning lill postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1979/80 anvisa elt
förslagsanslag av 3 900 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasie­skolor
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
6) till Bidrag lill hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1979/80
anvisa eU förslagsanslag av 2 255 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
7) godkänna atl 15 510 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenulbildningsavgiften och de influtna skallemedlen från de beskattade
vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Administration av
och information om vuxenstudieslöd m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
7) lill Administration av och information om vuxenstudieslöd m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa eu anslag om 1 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F
8) godkänna atl 30 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenulbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(F 8) lill Bidrag lill
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;budgetåret 1979/80 anvisa
ett anslag av 500 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1V:5)
godkänna atl 15 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenulbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget
Sludiemedelsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(IV:5)
lill Sludiemedelsfonden för budgeiårei 1979/80 anvisa elt invesle­ringsanslag
av 1429 500 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studiestöd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1979/80 hade föreslagits all del
maximala beloppet för inkomsipröval tillägg räknades upp från 105 kr. lill 125
kr. i månaden och för behovsprövat tillägg frän 175 kr. lill 200 kr. i månaden.
Den inkomslgräns vid vilken det inkomstprövade tillägget började reduceras hade
föreslagits bli oförändrad, 38 000 kr., medan däremot den s.
k.övreredukiionsgränsen,dvs. den gräns där en kraftigare reduktion än lidigare
av tillägget inträdde, 54 000 kr., föreslagits höjd lill 59 000 kr. Samtidigt
hade den inkomstgräns som inle fick översligas för au behovsprövat tillägg
skulle kunna utgå föreslagits höjd frän 38 000 kr. till 45 000 kr. Slutligen
hade föreslagits alt inackorderingslill-lägget höjdes frän 260kr. till 285 kr.
i månaden och reseiilläggen från 115,150, 190,220,265,300 kr. till
130,165,210,250, 290,325 kr. i månaden föravständ om resp. 6, 13, 19, 27, 36
och 46 km.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang
hade behandlals motionerna 1978/79:359 av Iris Mårtensson m. fl. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:506 av $ven
Aspling m. fl. (s), vari hemställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. atl
riksdagen beslutade alt beloppet för timsludieslöd enligl studieslöds-&lt;br&gt;
lagen skulle utgå med 35 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget belopp&lt;br&gt;
om 30 kr./tim.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen beslutade att beloppet för
inkomsibidrag inom dagstudie-slödel skulle utgå med 200 kr./dag i stället för
av regeringen föreslaget belopp om 150 kr./dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt riksdagen beslutade att beloppet för
internaibidrag inom dagsiudie-stödei skulle utgå med 200 kr./dag i stället för
av regeringen föreslaget belopp om 150 kr./dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all riksdagen beslutade all vuxenstudieslöd även
skulle utgå under julferier,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.     atl
riksdagen beslutade orn särskild dagberäkning av vuxensiudiestödet i&lt;br&gt;
enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6. all
riksdagen skulle avslå regeringens förslag under anslaget&lt;br&gt;
Administration av och information om vuxenstudieslöd m. m. (F 7,&lt;br&gt;
utbildningsdepartementet) om alt rnedel för information om vuxenstudie­&lt;br&gt;
slöd skulle utgå till företagarorganisationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7. all
riksdagen skulle avslå regeringens förslag under anslaget Bidrag till&lt;br&gt;
uppsökande verksamhet pä arbetsplatser m. rn. (F 8, utbildningsdepartemen­&lt;br&gt;
tet) att medel för uppsökande verksamhel skulle utgå till företagarorganisa­&lt;br&gt;
tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
Riksdagens protokoll 1978/79:104-105&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt riksdagen beslutade fastställa gränsen för
fribelopp mot egen inkomst till 60 96 av basbeloppet, med motsvarande
förändring för deltids­studerande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen begärde förslag av regeringen till
nästa riksmöte om de ändringar i reglerna om förskoll på studiemedel som
förordats i motio­nen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen beslutade atl inkomslgränsen för
oreducerat belopp för inkomsipröval tillägg inom studiehjälpen höjdes lill 41
000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen till Studiebidrag m. m. (F 2,
utbildningsdepartementet) för budgetåret 1979/80 anvisade ett i förhällande
till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 903 600
000.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all riksdagen till Studiemedelsfonden (IV:5,
utbildningsdepartemen­tet) för budgetåret 1979/80 anvisade etl i förhållande
lill regeringens förslag med 14 000 000 kr. förhöjt invesleringsanslag av 1 443
500 000 kr..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:597 av Lars Werner
m. fl. (vpk), vari hemställts 1. att riksdagen uttalade sig för och hos
regeringen hemställde om förslag lill en ändring av del studiesociala slödel i
enlighet med följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a. atl
det studiesociala stödet gjordes enhetligt och atl del skulle omfatta&lt;br&gt;
alla över 16 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b.   all totalbeloppet
höjdes till 200 96 av basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c.   att bidragsdelen
höjdes lill 25 96 av totalbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d.   alt fribeloppei
höjdes lill 200 96 av basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e. att
barniillägget höjdes lill 50 96 av basbeloppet och alt det gjordes&lt;br&gt;
återbetalningsfritt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;f all äktamakeprövningen
omedelbart slopades,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;g. att en förändring och
förbättringaväterbetalningsreglerna genomfördes pä ett sådant sätt att
normalinkomstlägei för en heliidsarbelande gjordes återbetalningsfritt och atl
återbelalningsbeloppet därefter ökade med stigan­de inkomst, h. att hela det
återstående skuldbeloppet avskrevs vid pensionering, i. all
inackorderingstillägget utgick med 390 kr. per månad, j. att del inkomstprövade
liksom det behovsprövade tillägget utgick med maximall 250 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;k.
all inkomstgränsen höjdes lill 48 000 kr. för det inkomstprövade tillägget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.    all 
inkomstgränsen  höjdes lill  56 000 kr.  för det  behovsprövade&lt;br&gt;
tillägget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m. alt åldersgränsen för
erhållande av inkomsipröval tillägg skulle vara 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;år, n. att vuxensiudiestödet i sin helhet utgick
som bidrag, o. all åldersgränsen för erhållande av studiestöd höjdes till 60
år, p. alt ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljades tio fria&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hemresor per är och atl
dessa fick företas med flyg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.    alt
riksdagen uttalade sig för alt det nuvarande studiesociala stödet&lt;br&gt;
borde ersättas av studielön för alla studerande över 16 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:709 av Margit
Odelspart (c) och Sven-Erik Nordin (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79; 1225 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari
hemställts all riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag till en
stegvis höjning av det s. k. totalbeloppet i studiemedelssystemet, sä alt det
pä sikt uppgick till 180 96 av basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1236
av Rune Johnsson i Mölndal m. fl. (c, m, fp), vari hemställts att riksdagen hos
regeringen begärde förslag pä grundval av centrala siudiestödsnämndens (CSN)
rapport om studiestöd till icke-arbetstagare i enlighet med vad som anförts i
moiionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1237
av Wiggo Komsledl (m) och Bo Lundgren (m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1239 av Kari-Eric Norrby m. fl. (c), vari
hemställts all riksdagen beslutade om en övergång till dagberäkning av
studiebidragen lill äldre studerande i gymnasial utbildning i enlighet med
centrala siudiestödsnämn­dens (CSN) förslag och inom ramen för det av
regeringen föreslagna anslaget under F 2 Studiebidrag m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1240 av Hans Nyhage m. fl. (m), vari
hemställts atl riksdagen beslutade att från anslaget Bidrag till uppsökande
verksamhel på arbetsplatser m. m. skulle för budgeiårei 1979/80 utgå dels 19
milj. kr. i bidrag till uppsökande verksamhel pä arbetsplatser, dels 6 milj.
kr. i bidrag till utbildning av fackliga studieorganisatörer, vilket innebar en
minskning av anslaget med 5 milj. kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1241
av Johan Olsson (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1633 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg
(apk), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all studiemedlen successivt ersattes med studielön
på så sätt all totalbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1979 höjdes till 35 000 kr.
per år och bidragsdelen för budgetåret 1979/80 lill 25 % av totalbeloppet,
1980/81 till 50 %, 1981/82 till 75 % och 1982/83 till au motsvara hela
beloppet, som i sin tur skulle höjas i takt med stigande levnadskostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all studiestödet skulle utgå lill alla studerande
fr. o. m. första årskursen i gymnasiet, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1806 av Inger Lindquist (m) och Ove
Nordstrandh (m), vari hemställts att riksdagen uttalade alt rätt lill
studiemedel borde tillkomma alla som deltog i undervisning som bedrevs av de
erkända studieförbunden i form av sludieplansbundna universitetsciklar med av
universitetet anvisade lärare och efter fastställt examinalionsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde atl
riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande inkomsipröval och behovsprövat tillägg
med bifall lill propositionen 1978/79:100 i motsvarande delar saml med avslag
på motio­nerna 1978/79:506, yrkandet 10, och 1978/79:597, yrkandena 1 j-m, anta
3 kap. 10 och 11 §§ förslaget lill lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande inackorderingstillägg med bifall lill
proposilionen i motsva­rande del och med avslag på motionen 1978/79:597,
yrkandena 1 ioch p, anta 4 kap. 7 § förslagel lill lag om ändring i
studiesiödslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande ekonomiska villkor vid
brislyrkesutbildning avslå motio­nerna 1978/79:359 och 1978/79:1241,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande slopande av äktamakeprövningen avslå
moiionen 1978/ 79:597, yrkandet 1 f,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande fribelopp mol egen inkomst avslå
motionen 1978/79:506, yrkandet 8, och motionen 1978/79:597, yrkandet 1 d,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande studiemedlens belopp och åldersgräns
för studiemedel avslå motionen 1978/79:597, yrkandena 1 b, c, e och o, och
moiionen 1978/ 79:1633, yrkandet 1 i motsvarande del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande återbetalning av studiemedel avslå
motionen 1978/79:597, yrkandena 1 g och h,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
nivån på och konstruktionen av del framtida studiestödet &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avslå moiionen 1978/79:1225, moiionen
1978/79:79:597, yrkandena 1 a och 2, och moiionen 1978/79:1633, yrkandet 1 i
motsvarande del och yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande studiestöd till deltagare i
sludieplansbundna universitets-cirklar avslå moiionen 1978/79:1806,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande studiestöd till utländska studerande
avslå motionen 1978/79:1237,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande förskott på studiemedel avslå motionen
1978/79:506, yrkandet 9,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande tilldelning och återbetalning av
särskilt vuxenstudiestöd avslå motionen 1978/79:597, yrkandet 1 n,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande särskilt vuxenstudieslöd under
julferier och dagberäkning av stödet med bifall till moiionen 1978/79:506,
yrkandena 4 och 5, och motionen 1978/79:1239 dels anta nya av utskottet
föreslagna lydelser av 7 kap. 5,7 och 8 SS studiesiödslagen, dels besluta all i
lagen skulle införas en ny paragraf, 7 kap. 5 a §, med av utskottet föreslagen
lydelse, dels ock anta ingressen i propositionens förslag lill lag om ändring i
studiesiödslagen med av utskottet föreslagen lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande nivån på limstudiestöd och
dagstudiestöd med bifall till propositionen i motsvarande delar och med avslag
pä moiionen 1978/79:506, yrkandena 1-3, anta 5 kap. 4 S och 6 kap. 6 S
förslagel till lag om ändring i studiesiödslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande timsludieslöd och dagsiudiestöd till
icke arbetstagare avslå moiionen 1978/79:1236,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;anta del vid propositionen fogade förslagel lill
lag om ändring i studiesiödslagen i vad del inle behandlats under mom. 1, 2, 13
och 14 ovan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lill Centrala siudiesiödsnämnden m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 36 962 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;godkänna att 456 200000 kr. av de medel som
tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen från de beskattade vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes
anslaget Studiebidrag m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med bifall till propositionens förslag och med
avslag pä motionen 1978/79:506, yrkandet 11, lill Studiebidrag m.m. för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 899 600 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgar­anti för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21.   godkänna
all 5 600 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom&lt;br&gt;
vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade&lt;br&gt;
vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Ersättning till&lt;br&gt;
postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt&lt;br&gt;
stöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;22.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lill Ersättning lill postverket och
riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för
budgetåret 1979/80 anvisa eu förslagsanslag av 3 900 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;23.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lill Bidrag till avlönande av föreståndare vid
elevhem vid gymnasie­skolor m. m. för budgeiårei 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 600 0{X) kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;24.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lill Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
för budgeiårei 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;25.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande medel till företagarorganisationerna
för information om vuxenstudieslöd avslå motionen 1978/79:506, yrkandet 6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26:
godkänna alt 15 510 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenulbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiesiöden för budgeiårei 1979/80 tillfördes anslaget Administration av
och information om vuxenstudieslöd m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;27.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till Administration av och information om
vuxenstudiestöd m. m. för budgeiårei 1979/80 anvisa ett anslag om 1 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;28.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande vuxenutbildningsnämndernas
sammansättning avslå moiionen 1978/79:709,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;29.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande medel lill företagarorganisationer för
uppsökande verk­samhet på arbetsplatser m. m. avslå moiionen 1978/79:506,
yrkandet 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;30.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med bifall lill propositionens förslag och med
avslag pä motionen 1978/79; 1240 godkänna all 30 000 000 kr. av de medel som
tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen frän de beskattade vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80
tillfördes anslaget Bidrag lill uppsökande verksamhet pä arbetsplatser, m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;31.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lill Bidrag till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser m.m. för budgetåret 1979/80 anvisa etl anslag av 500 000 kr..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;32.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;godkänna alt 15 000 000 kr. av de medel som
tillföll statsverket genom vuxenulbildningsavgiften och de influtna
skattemedlen frän de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1979/80
tillfördes anslaget Studiemedels­fonden, :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;33.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med bifall lill propositionens förslag och med
avslag på moiionen 1978/79:506, yrkandet 12, till Studiemedelsfonden för
budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 1 429 500 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationer
hade avgivils&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.                         beträffande
inkomsipröval tillägg av Sven Aspling, Helge Karlsson,&lt;br&gt;
Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke Larsson och Siig&lt;br&gt;
Gustafsson (samtliga s) som ansett alt utskottet under 1 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
riksdagen beträffande inkomsipröval och behovsprövat tillägg med bifall till
propositionen 1978/79:100 i motsvarande delar och lill moiionen 1978/79:506,
yrkandet 10, samt med anledning av motionen 1978/79:597, yrkandena 1 j-m, dels
skulle anta 3 kap. 10 och 11 Si5 förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349), dels ge regeringen lill känna vad reservanterna
anfört om höjning av inkomstgränsen föroreduceral inkomst-prövat tillägg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.                         beträffande fribelopp
mol egen inkomst av Sven Aspling, Helge&lt;br&gt;
Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke Larsson&lt;br&gt;
och Stig Gustafsson (samtliga s) som ansett atl utskottet under 5 bort&lt;br&gt;
hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:506, yrkandet 8, och med anledning
av motionen 1978/79:597, yrkandet 1 d, skulle anta av reservan­terna föreslagen
lydelse av 4 kap. 16 och 19 §§ studiestödslagen (1973:349),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3.                         beträffande nivån på och
konstruktionen av det framtida studiestödet&lt;br&gt;
av Allan Åkeriind (m) och Blenda Litlmarck (m) som ansett all utskottet&lt;br&gt;
under 8 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1225 och med avslag pä motionen
1978/79:597, yrkandena 1 a och 2, samt moiionen 1978/79:1633, yrkandet 1 i
motsvarande del och yrkandet 2, begärde förslag från regeringen till en plan
för höjning av studiemedlens totalbelopp, så all del på sikt uppgick till 180
96 av basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4.                         beträffande förskott på
studiemedel av Sven Aspling, Helge Karlsson,&lt;br&gt;
Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig&lt;br&gt;
Gustafsson (samtliga s) som ansett all utskottet under 11 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:506,
yrkandet 9, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.
beträffande nivån på timsludieslöd och dagsiudiestöd av Sven Aspling, Helge Karisson,
Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Larsson och Stig
Gustafsson (samtliga s) som ansett atl utskottet under 14 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aU
riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:506, yrkandena 1-3, och med
anledning av proposilionen i motsvarande delar skulle anta 5 kap. 4 § och 6
kap. 6 § förslaget lill lag om ändring i studiesiödslagen (1973:349) med den
lydelse reservanterna föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studiestöd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6. beträffande timsludieslöd och dagsiudiestöd lill
icke arbetstagare av&lt;br&gt;
Maj Pehrsson, Gösta Andersson, Elis Andersson, Christina Rogestam och&lt;br&gt;
Martin Olsson (samtliga c) som ansett all utskottet under 15 bort hemstäl­&lt;br&gt;
la&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:1236 gav regeringen lill känna vad
reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7. beträffande medelsanvisning till anslagen
Studiebidrag m. m. och 1V:5&lt;br&gt;
Studiemedelsfonden av Sven Aspling, Helge Karisson, Doris Håvik, Ralf&lt;br&gt;
Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (samt­&lt;br&gt;
liga s) som - under förutsättning av bifall lill reservationerna nr 1 och 2 -&lt;br&gt;
ansett att ulskollel bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels under 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:506, yrkandet 11, och med anledning
av propositionen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisade etl
förslagsanslag av 903 600 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels under 33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:506, yrkandet 12, och med anledning
av proposilionen lill Studiemedelsfonden för budgetåret 1979/80 anvisade etl
investeringsanslag av 1 443 500 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8. beträffande medel lill företagarorganisationer
för information om&lt;br&gt;
vuxenstudieslöd av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf&lt;br&gt;
Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson (samt­&lt;br&gt;
liga s) som ansett atl utskottet under 25 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
riksdagen med bifall lill moiionen 1978/79:506, yrkandet 6, gav regeringen till
känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9. beträffande medel lill företagarorganisationer
för uppsökande verksam­&lt;br&gt;
het på arbetsplatser m.m. av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik,&lt;br&gt;
Ralf Lindström, Christer Nilsson, Lars-Åke Larsson och Stig Gustafsson&lt;br&gt;
(samtliga s) som ansett att ulskollel under 29 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;aU riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:506,
yrkandet 7, gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.
beträffande medel till anslaget Uppsökande verksamhet på arbetsplat­ser m. m.
av Allan Åkeriind (m) och Blenda Liumarck (m) som ansett aU ulskouet under 30
bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall
till moiionen 1978/79:1240 och med avslag pä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;propositionens förslag
godkände alt 25 000 000 kr. av de medel som tillföll statsverket genom
vuxenulbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade
vuxenstudiesiöden för budgetåret 1979/80 tillfördes anslaget Bidrag lill
uppsökande verksamhel pä arbetsplatser, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
betänkandet hade fogats särskilda yttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
beträffande vuxenulbildningsnämndernas sammansättning av Maj Pehrsson, Gösta
Andersson, Elis Andersson, Christina Rogestam och Martin Olsson (samtliga c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. beträffande studiestöd till deltagare i
studieplansbundna universitets-cirklar av Allan Åkerlind (m), Blenda Litlmarck
(m) och Christina Rogestam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(c).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CHRISTER NILSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I sju reservationer vid socialförsäkringsutskottels betänkande nr 16
föreslär den socialdemokraliska utskottsgruppen förbättringar utöver
regeringens proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
3 lar upp limstudiestöd och dagstudiestöd. Vår utgångspunkt är, för att citera
den socialdemokraliska motionen med Sven Aspling som första namn, atl del
&amp;quot;är viktigt att de stöd som tilldelas sökande är av sådan storieksordning
atl inte slora grupper av ekonomiska skäl utestängs frän all utnyttja stödformerna&amp;quot;.
Mot den bakgranden föreslår vi all timstudiesiödel höjs lill 35 kr. i limmen
och inkomsibidraget inom dagsludieslödet lill 200 kr. per dag och att
iniernalbidraget sätts lill 200 kr, per dygn. Våra förslag pä den här punkten
ligger i linje med de fackliga organisationernas krav och önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslåren uppräkning av timstudiesiödel frän 25 lill 30 kr. per timme, medan
CSN har förordat en höjning till 35 kr. CSN:s förslag till höjning är grundat
pä den genomsnittliga timförtjänsten på LO-SAF-omrädel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller vuxenulbildningsavgiften las den frågan upp i reservatio­nerna 8 och
9. Denna avgift betalas enbari på löntagarnas medel, medan egenförelagarna inte
betalar någon avgift. Socialdemokraterna i utskottet kan därför inle acceptera
att företagarorganisationerna skall få medel via vuxen­ulbildningsavgiften för
information om vuxenstudiestöd och för uppsökande verksamhet på arbetsplatser.
De borgeriiga partiernas uppfattning innebär att löntagarnas medel förbrakas
för förelagarnas ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i del här sammanhanget nämna att LO och TCO i ett brev till
trepartiregeringen har tagit upp frågan om vuxenulbildningsavgiftens
konstraktion. Där säger löntagarorganisationerna bl. a. &amp;quot;atl
finansieringen av vuxenutbildningsinsatser för andra grupper än löntagare
ordnas sä alt den inle endast drabbar löntagare&amp;quot;. Noteras bör att
regeringen inle tagit hänsyn till CSN;s ulredning om timsludieslöd till
egenförelagare och införande av en särskild avgift för denna grapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
2 behandlar fribelopp mot egen inkomst. 1 dag medger studiemedelssystemet att
en studerande under ett kalenderhalvår kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förtjäna 7 000 kr. utan
att studiemedlen reduceras. Inkomsten motsvarar 55 % av basbeloppet. CSN har
förslagit en höjning av denna procentsats lill 65 %, elt förslag som de
fackliga representanterna i CSN;s styrelse givit hög prioritet. Vi föreslår nu
en höjning av fribeloppet föregen inkomst till 60 96 av basbeloppet per
kalenderhalvår för heltidsstuderande och lill ett häremot svarande belopp för
den som heltidsstuderar kortare tid och för deltidsstu­derande. Värt förslag
får stor betydelse för deltidsstuderande och ger möjligheter lill feriearbele,
ulan atl arbetsinkomsten i så fall normalt medför reducering av studiemedlens
totalbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation 4 föresläs alt de som fått förskott pä studiemedel och i god tro
har förbrakat dessa lill sitt uppehälle under studierna, och sedan fåll avslag
pä sin studiemedelsansökan, skall få förskottet omvandlat lill
älerbetalnings-pliktiga studiemedel. Delta förslag har administrativa fördelar
och är gynnsamt för studenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
1 lar upp det inkomstprövade tillägget inom sludiehjälpssys-temei. Jag noterar
att regeringens förslag lill höjning av det inkomstprövade tillägget och av den
övre reduktionsgränsen för tillägget överensstämmer med tidigare
socialdemokraliska förslag. För att inte effekten av förbättring­arna av del
inkomstprövade tillägget skall reduceras betydligt, finner socialdemokraterna del
nödvändigt all också höja inkomstgränsen för oreduceral tillägg frän 38 000 kr.
lill 41 000 kr. Jag noterar att folkpartirege­ringen , som i andra sammanhang
gärna talar om marginaleffekter, låter dessa slå igenom just beträffande det
inkomstprövade tillägget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Två borgerliga regeringar har nu lagt fram tre propositioner på del
sludiesociala områdei ulan att moderaterna och folkpartiet lyckals infria sina
vallöften. Jag tänker bl. a. pä makeprövningen, maximibeloppet och höjningen av
bidragsdelen. Ambitionerna tonades ned när partierna tog plats i kanslihuset.
Men sedan moderaterna befriats frän regeringsansvaret föreslår partiet en
kostnadsökning i storieksordningen 600 milj. kr. för dem som har studiemedel.
Jag är övertygad om all både studenterna och allmänheten inser del dubbelspel
som moderaterna fört. Tydligare kan inle etl taktiskt spel bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag ber att få yrka bifall lill reservationerna 1,2,4,5,7,8 och 9 av
herr Aspling m. fl. vid socialförsäkringsutskottets betänkande nr 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den   , 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GÖSTA ANDERSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Regeringens förslag på del studiesociala området i årets
budgetproposition kännetecknas av tvä saker. Den ena är en väntan pä ett mera
långsiktigt förslag från studieslödsutredningen. Den andra är den kärva
ekonomiska situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
av de viktigaste syftena med det nuvarande studiestödssystemet när det infördes
var att göra det möjligl för studerande från familjer med svag ekonomi att
bedriva högskolestudier. Studiemedelssystemet skulle på det sättet främja en
jämnare rekrytering lill högre utbildning för olika socialgrap-per. Viss
utjämning skedde också under slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet.
Det råder inget tvivel om att del fortfarande finns en stor social&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Riksdagens protokoll 1978/79:104-105&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;snedrekrytering. Detta
märks redan i gymnasieskolan. Därför är det nödvän­digt att
studiestödsutredningen nu arbelar snabbi och all man lägger fram ett förslag
som på etl helt annat sätt än som i dag är fallet underlättar för elever från
ekonomiskt svaga hem all bedriva studier både i gymnasieskolan och vid
högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller budgetpropositionens förslag i fråga om studiehjälp och studiemedel
sä delar centern regeringens inställning. De uppräkningar som har gjorts
kompenserar i stort sett kostnadsutvecklingen. Några genomgri­pande
förändringar har inte gjorts. Vi anser att detta är rimligt med hänsyn till det
ekonomiska lägel och i väntan pä ett mera långsiktigt förslag från
studieslödsutredningen. Därtill kommer att den fråga som centern drev särskilt
hårt förra året, nämligen frågan om studiestöd lill 18-19-åringarna, nu har
tagils upp av regeringen i en särskild proposition. Riksdagen kommer att
behandla frågan något senare i vår. Del är enligl vår mening positivt alt den
nu kommer fram till ett avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservationen 6 begär vi från centerns sida i utskottet etl förslag från
regeringen om limstudiestöd och dagsiudiestöd för icke arbetstagare. Det här
aren fråga som har diskuterats länge. Nu finns det förslag frän CSN om hur ett
dag- och timsludieslöd för icke arbetstagare skulle se ul. Del finns dessutom
ett förslag lill hur en sådan reform skulle finansieras. Centern beklagar alt
regeringen inte har lagt fram något förslag i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar alt det idag finns stora grupper som på det här sättet är uteslutna från
rätten till timsludieslöd och inkomstbidrag inom dagsludieslödet. Mänga av dem
har ett stort behov av fortsatt utbildning. Dit hör många småföretagare,
lanlbrakare, fiskare och hemarbetande. Vi menar atl det är mycket angeläget alt
även de här grupperna får en möjlighet all genom elt studiestöd påbörja
utbildning. Jag yrkar alltså bifall till reservationen 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om vilka organisationer som skall få bidrag till administration, information om
vuxenstudieslöd och uppsökande verksamhel på arbets­platser har varit elt kärt
diskussionsämne i kammaren i många är. Centern har hela tiden hävdat alt det är
rimligt att Lantbrakarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges
hantverks- och induslriorganisation också bör ha tillgång lill de här medlen
och all bidragen bör utgå enligl samma grunder för dessa organisationer som för
andra fackliga organisaiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten
med bidraget till uppsökande verksamhel pä arbetsplatserna var atl öka
möjlighelerna all den vägen nå människor med kort och bristfällig utbildning
och alt stimulera dem till studier. Det finns bland lantbrukare, fiskare,
hantverkare och hemarbetande många som har kort utbildning och som behöver en
puff för att komma i gång med studier precis som när det gäller många andra
grapper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
finansieringsfrågan vill jag bara säga atl del sedan 1976 i
jordbruksförhandlingarna görs en viss reglering för sociala avgifter, där
intern egenavgift för företagare utgår. Av förhandlarna värderas f n. de delar
av vuxenstudiestödet som LRF;s medlemmar kommer i åtnjutande av till ca 3 milj.
kr. per år. Del utrymmet avstår alltså jordbrakarna från i avtalet med
hänvisning till vuxenstudiereformen. I praktiken innebär detta att priset pä
jordbruksprodukter reduceras i motsvarande män, vilket kommer konsu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;menterna lill godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också lillägga all LRF i en skrivelse har förklarat sig villigt aU höja
avräkningsprocenten,om man kom i åtnjutande även av resterande delar av
vuxensiudiestödet. Dit hör bl. a. timstudiesiödel och inkomstdelen av
dagsludieslödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist, herr talman, vill jag med några ord beröra det särskilda yttrandet av
centerpartisterna i utskottet angående vuxenutbildningsnämndernas sam­mansättning.
Vid riksdagsbehandlingen 1975 av proposilionen om den vidgade vuxenutbildningen
och studiestöd för vuxna föreslog de tre partierna centern, folkpartiet och
moderaterna i en gemensam reservation alt vuxen-ulbildningsnämnden i sin helhet
skulle utses av landstinget. Reservanterna ansåg all nämnden dä skulle få den
sammansättning som rätt speglade regionens befolkningsstruktur och
utbildningsbehov. Samtidigt skulle sammansättningen tillgodose de skiftande
intressen som fanns inom fackliga organisaiioner, folkrörelser, näringsliv m. m.
Riksdagen beslutade i enlighet med den dåvarande socialdemokratiska regeringens
förslag om atl fem ledamöter i nämnderna skulle utses av regeringen och
representera de fackliga organisationerna och återstående fyra av landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. arbetar CSN med att se över vuxenutbildningsnämndernas samman­sättning.
Arbetet beräknas vara fårdigl i juni i år. I en centermotion lar vi nu upp
kravet på all vuxenuibildningsnämnderna skall utses av landstingen fr. o. m.
nästa mandatperiod. Lål mig markera all vi har ståu fast vid den här
principiella uppfaUningen. Med hänsyn till alt CSN;s utredningsarbete snart är
avslutat är vi beredda alt avvakta del förslaget. Vi får med anledning av del
förslaget möjlighet all återkomma till frågan om hur nämnderna skall vara sammansatta
i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta, herr lalman, ber jag alt få yrka bifall till reservationen 6 och i
övrigt till utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN ÅKERLIND (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! 1 föreliggande betänkande avseende studiestöd under nästkommande
budgetär har vi från moderata samlingspartiets sida i huvudsak anslutit oss
lill utskoltsmajoritelens bedömningar. Men på några punkter har vi avvikande
uppfattningar, och jag vill här något redovisa dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
gäller först nivån på och konstruktionen av del framtida studiestödet som vi
tagit upp i reservationen 3. Studiemedlens lolala belopp har inte följt den
allmänna siandardulvecklingen i samhället. Lönerna för yngre männi­skor har
ökat snabbi under de senasie åren. Della lillsammans med ett skattesystem med
höga marginalskatter gör att del inle blir särskilt lockande atl med stora
uppoffringar genomgå en högre utbildning för atl någon gång i framtiden få en
högre lön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
moderata samlingspartiets parlimotion understryks också i den här frågan atl om
man skall förstärka rekryteringen till sammanhållna utbildningar av
traditionell lyp sä är det ofrånkomligt atl höja studiemedlens totalbelopp.
Därför menar vi alt riksdagen bör fastställa en plan för ökning av totalbe­loppet.
Studieslödsutredningen har räknat fram att om man skall återställa
studiemedlens köpkraft till den nivå som de hade när studiemedelssystemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den. 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;infördes år 1965 sä skulle
det krävas en höjning av totalbeloppet från nuvarande nivå, 140 96 av
basbeloppet, lill 150 % av basbeloppet. Om systemet skulle anpassas till den
allmänna standardutvecklingen i samhället under den tid som systemet funnits
skulle en höjning lill 200 96 av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; basbeloppet vara motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslär nu i reservationen 3 med bifall lill motion 1225 all riksdagen begär
förslag från regeringen till en plan för höjning av studiemedlens totalbelopp,
sä aU det på sikt uppgår lill 180 96 av basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Christer
Nilsson sade all det skulle bli så slora kostnader för moderatför­slaget. Men
del skulle ju inte genomföras omedelbart utan successivt över flera år enligt
en plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
tror att det är viktigt atl snart få en förbättring till stånd. Del är
glädjande atl ulskottsmajoriteten också tycks inse problemet. Visseriigen
avstyrker man bl. a. moderatmolionen med alt hänvisa lill
sludiestödsutredningens arbete, men man uttalar samtidigt att utredningens
arbete bör bedrivas skyndsamt, och det ärju ett erkännande av frågans vikt. Vi
anser ändå den här frågan sä angelägen att vi menaralt riksdagen redan nu bör
begära förslag från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser också att det är glädjande all inkomslgränsen förmakeprövningen
planenligl höjs från 300 till 350 96 av basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till
reservation 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
anslaget Bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. föresläs i
proposilionen atl anslaget tillförs 30 milj. kr. av vuxenutbildnings­avgiften
och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiesiöden under nästa
budgetår. I en motion av Hans Nyhage m. fl. yrkas alt anslaget endasl skall
tillföras 25 miljoner, alltså oförändrat anslag jämfört med innevarande
budgetär. Motiveringen är alt anslaget förra året höjdes mycket kraftigt och
att vi i ett ansträngt budgetläge måsle vara återhållsamma med utgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
delar motionärernas uppfatining, och har i reservation 10 föreslagit bifall
till moiionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår alt de 5 milj. kr. sorn därigenom skulle sparas skall innehållas och
reserveras. Vi kan alltså inte godta utskottsmajoritetens mening alt dessa
medel automatiskt måste användas på något annat anslag. Vi menar atl del inte
skall vara någol tvång att använda varje krona lill sista öret. Här begär vi
därför i det här läget en inbesparing av 5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anför också i reservationen att del finns anledning att överväga om man kan
inordna vuxenstudiestödet och dess administration i det konventionella studiestödssystemet.
Detta för atl skillnaderna i stödförmåner skall kunna utjämnas och garantier
för .en så långt möjligt objektiv och rättvis fördelning skapas. Jag yrkar
bifall också lill reservation 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
moderata ledamöterna står bakom det särskilda yttrandet nr 2 angående
studieplansbundna universiletscirklar. Bakgrunden är alt Inger Lindquist och
Ove Nordstrandh har motionerat om alt studiemedel skall kunna utgå till
studerande som deltar i undervisning som bedrivs av de erkända studieför­bunden
i form av sludieplansbundna universiletscirklar med av universitet anvisade
krav och efter fastställt examinalionsförfarande. Den främsta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anledningen är atl
juridikstuderande vid Kursverksamheten vid Göteborgs universitet inle får
studiemedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har med det särskilda yttrandet velat framhålla viklen av att frågan om
studiesocialt stöd till deltagare i dessa cirklar måsle få sin lösning inom
folkbildningsutredningens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist vill jag bara säga några ord om den förändring i förhållande till
proposilionen som utskottet föreslär när det gäller vuxensiudiestödet.
Utskottet föreslår i enlighet med motioner från socialdemokraterna och centern
all sådant studiestöd skall kunna utgå per dag samt utider julferier. Jag vill
klart deklarera alt vi moderater inte har känt den minsta entusiasm för del här
förslaget, främst därför alt del enligt vår uppfattning kommer atl leda till
mer krångel. Enda anledningen till atl vi inte direkl har reserverat oss mot det
är alt, enligl del föreliggande förslaget, en omfördelning gjorts så all
kostnaderna inte skall bli högre genom ändringen ulan oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Med del anförda yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 10, båda
undertecknade av de moderata representanterna i ulskollel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den • 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CHRISTER
NILSSON (s) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag framhöll i mitt förra inlägg atl del finns elt taktiskt drag i
moderaternas polilik på della område. Våren 1976 krävde moderaterna att
studiemedlens bidragsdel skulle vara 25 % av basbeloppet och atl prövningen mot
makes inkomst och förmögenhet helt skulle slopas. Trots atl modera­terna var en
dominerande kraft i regeringen Fälldin infriades inte dessa vallöften. Nu när
moderaterna på nytt är i opposition lovar Bohmans parti en kostnadskrävande
reform, samtidigt som man i andra sammanhang kräver skattesänkningar. Om Gösta
Bohman och Allan Åkerlind studerar sitt partis turer i den sludiesociala'debatten,
kommer de atl finna alt det ganila högerpartiet knappast är regeringsdugligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN
ÅKERLIND (m) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! En förbättring kommer lill stånd genom utskotlels förslag beträffande
äktamakeprövningen. Förbättringen sker enligl de riktlinjer soin lidigare
givits. Fribeloppet höjs nu från 300 96 till 350 96 av basbeloppet. Det är en
klar förbättring i enlighet med lidigare planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hur myckel man kan höja på det ena eller andra
området beror på en ekonomisk bedömning från år lill år. Vi har frarnlagl våra
förslag. Vi villha en planenlig höjning av studiemedlen. Den höjningen skall
genomföras under etl anlal är. Höjningens storlek får varje är bedömas med
hänsyn lill rådande ekonomiska situation. Att det är nödvändigt all lägga fram
en sådan plan med det snaraste om studiemedlen skall kunna följa med i den
allmänna kostnadsutvecklingen måste väl även Christer Nilsson erkänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CHRISTER NILSSON (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! För moderaternas talesman i denna debatt, Allan Åkeriind, återstår all
förklara varför hans parti visar stor återhållsamhet i regerings­ställning men
lovar reformer utan ekonomisk täckning i opposition. Någon förklaring kommer vi
nog inte atl få. All moderaterna ägnar sig åt taklik och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedriver dubbelspel vill
nog Allan Åkeriind inte erkänna. Faktum kvarstår; de frikostiga vallöftena är
ännu inte infriade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN
ÅKERLIND (m) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Om Christer Nilsson tänker efter, skall han nog komma ihåg den
ekonomiska situation som den borgeriiga trepartiregeringen fick överta efter
socialdemokraterna 1976.1 det läget gällde det att få Sverige på fötter, få i
gång produktionen och kunna öka exporten. Man måste inrikta sig pä della för
att få ekonomiska resurser till förbättringar på andra områden. Man kunde inle
göra allt på en gång. Det gällde att städa av det s. k. dukade bord som var
dukat på ett sätt som inle var särskilt trevligt utan innebar ekonomiska
bekymmer av myckel stora måu. Det fanns vid det tillfället inle pengar till
alltför stora reformer. Det vet även Christer Nilsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGA LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det finns inget så krångligt som det studiesociala systemet med
procenisatser, fribelopp, övre och nedre inkomsigränser, återbetalnings-regler
m. m. Bara från denna synpunkt vore det bra att införa ett enhetligt
lältadminislrerat sludielönssystem som vpk föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
del är förstås inte för den administrativa förenklingens skull som vpk vill ha
studielön för alla studerande över 16 år. Det är av sociala och ekonomiska
rättviseskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
all allt fier människor, framför allt unga människor, nu hav formell räu till ökad
utbildning är den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen och
särskilt den längre,sammanhållna utbildningen stor. Delta visar undersökningar
gång pä gång, t. ex. den av statistiska centralbyrån från 1976, där man
konstaterar: Av samtliga akademikerbarn födda under andra hälften av 1940-talet
påbörjade uppskauningsvis ca 80 96 studier vid universitet och högskolor (av
traditionell typ). Motsvarande siffra för arbetarbarn är ca 10 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samma undersökning visar man på den sociala snedrekryteringen lill olika typer
av utbildning: Olika studieinriktningar har olika social rekryte­ring. Den
största förändringen av den sociala rekryteringen har skell vid de filosofiska
fakulteterna, medan rekryteringen till många spärrade utbild-nmgar har varit relativt
oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningar
med stor andel av barn lill akademiker och högre tjänstemän är bl. a.
medicinska och tekniska utbildningar. Andelen arbetarbarn är störst vid
socialhögskola och ämneslärarutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
viss del beror denna snedrekrytering på utslagningen i den grandläg­gande
utbildningen - förskola, grundskola och gymnasieskola -, dels beror den pä att
barn med akademiskt utbildade föräldrar i sin hemmiljö stimuleras till studier
pä ett annat sätt än arbetarbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
atl ge barnen från arbetarklassen en &amp;quot;andra chans&amp;quot; till universitets-
och högskoleutbildning har bestämmelserna om vidgat tillträde tillkommit. Men
också denna möjlighet till högre studier har framför allt utnyttjats av andra
skikt än arbetarklassen: endast 10 % av dem som fält sådan behörighet lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högre studier kommer frän
arbetarklassen, och bland samtliga vuxenstude­rande är endast några få procent
arbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allt
delta visar alt den sociala snedrekryteringen fortfarande är kraftig och atl
målsättningarna med det nuvarande studiemedelssystemet inte alls har uppfyllts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagens
lånesystem innebär inte enbart all den studerande drar pä sig stora skulder.
Under studietiden måste den studerande leva på en standard som ligger långt
under genomsnillet. Dagens maximala studielån, inkl. bidrags­delen, motsvarar
en lön pä mindre än 2 500 kr. Sludiemedelsbeloppel utgör i dag 140 % av
basbeloppet. Det skulle i dagens läge krävas en höjning av studiemedlen till
200 96 av basbeloppet för att de studerande skulle få del av samma
slandardökning som låginkomsttagare fåu under del årtionde som studiestödet
varit i funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
i vpk menar alt studiemedlen måste konstraeras pä elt sådant sätt att de följer
siandardulvecklingen. Bidragsdelen, som aldrig varit fixerad i förhål­lande
till totalbeloppet, har gradvis, trots en del uppjusteringar, minskal från 25 %
lill 11,8 96 av totalbeloppet. Denna minskning innebär ökad skuldsätt­ning för
de studerande. En omedelbar höjning till 25 % av totalbeloppet skulle
återställa standarden till den nivå som var avsedd från början. Del är del
minsta man kan begära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rädslan
för skuldsättning utgör för många människor etl stort och kanske ibland
avgörande hinder för all skaffa sig högre utbildning. Del visar sig atl
kvinnliga studerande är mera oroade än manliga för en studieskuld och att
studerande frän socialgrupp 3 är mer oroade än de från socialgrapp 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
sätt atl minska skuldbördan är alt höja bidragsdelen lill 25 % av
totalbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
annat sätt atl minska skuldbördan är alt kraftigt förbättra
älerbelal-ningsreglerna. Delta kan göras dels genom atl införa studielön för
alla studerande över 16 är, dels genom atl förändra ålerbetalningsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiemedlen
har varit föremål fören i slorl sett obruten utredningsverk­samhet sedan de
infördes och man har också genomfört vissa förändringar. En av de viktigaste
var alt riksdagen 1976 beslutade att successivt avskaffa den s. k.
äktamakeprövningen. Avvecklingen skulle ske under en treårspe­riod. I årets
budgetproposition har avvecklingen ytterligare förhalats, någol som vpk anser
oacceptabelt. Äktamakeprövningen hindrar särskilt kvinnor­na att börja studera
som ett första steg pä väg lill yrkesverksamhet. Vi menar i vpk att rätlen atl
studera inte skall vara avhängig av makes eller makas benägenhet alt ekonomiskt
medverka till studier. Vpk kräver att äkta­makeprövningen omedelbart avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan stor orättvisa i del nuvarande systemet är all barniilläggen är
åierbelalningsplikiiga och behovsprövade. Enligl den allmänna synen alt staten
bör la ett växande ansvar för kostnaden för barnets uppehälle måste barniillägg
som icke är återbetalningspliktiga omedelbart höjas lill 50 96 av basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
former av studiehjälp måste, menar vi i vpk, åriigen justeras för alt
kompensera kostnadsökningar som orsakas av inflationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
förslag lill förbättringar av det studiesociala systemet, som vpk föreslår,
avvisas av utskottet bl. a. med hänsyn till det statsfinansiella läget. Det
innebär alt regering och riksdag accepterar den uruselt låga standard som mänga
studerande lever under. Hur skall man som 18-19-åring kunna klara sig på 8
kronor om dagen, eller 208 kr. i månaden? Eller, om man är heltidsstuderande,
på 17 500 kr. för etl läsår? De studerande kräver 25 000 kr. Jag tycker det
inle är för mycket begärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är på liden atl regering och riksdag lar ansvar för högskolereformen. De
studerande måste få en rimlig levnadsstandard. Genom alt kraftigt förbättra de
studiesociala villkoren kan man bryta den nu katastrofalt sneda sociala
rekryteringen till i stort sett all utbildning. Men för aU kunna förändra den
ekonomiska situationen förde studerande behövs pengar. Vi kan konstatera att
varken utskott eller regering vill bevilja dessa i den utsträckning del behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar
bifall lill motionen 597.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BRITTA BERGSTRÖM (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Christer Nilsson slutade sitt anförande med all tala om alt regeringen
inte fullföljer de löften man gav före 1976 års val. När det gäller studiemedel
och studiehjälpssystemel vet Christer Nilsson lika väl som jag atl del pågår
mycket omfattande utredningsarbete. Delta beräknas hålla pä hela 1979, och del
gör ju alt man inte har kommit ut med några genomgripande förslag till
förändringar när det gäller studiestödet. Departe­mentschefen säger atl han har
tagit upp bara sädana förändringar som han anser vara motiverade av
kostnadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sker alltså en del förbättringar i budgetpropositionens förslag. Del ullovas
också ytterligare förslag i budgetpropositionen, och för några dagar sedan kom
även proposilionen om förbättrat studiestöd lill 18-19-äringar i gymnasial
utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer huvudsakligen atl uppehålla mig vid motionsyrkanden som fullföljts i
reservationer, och jag börjar, herr talman, genast med all yrka bifall till
utskottets hemställan på alla punkter och avslag på de reservationer som finns
fogade till betänkandet. Jag skall försöka alt utelämna myckel av detaljer och
bara ta upp det som är väsentligt för sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller det inkomstprövade tillägget har socialdemokraterna föreslagit alt
den lägre inkomstgränsen skall höjas till 41 QOG kr. Utskotts-majoriteten
avstyrker detta med hänsyn till det stalsfinansiella läget, men man kan också
hänvisa till atl de här inkomstgränserna brakar ligga på samma nivå som
inkomstgränserna för det statliga bostadsbidraget, där budgetpropositionen i
annat sammanhang föreslår samma.inkomslgräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Christer
Nilsson nämnde att bland de löften som regeringen inte fullföljt finns
äktamakeprövningen i studiemedelssystemet. För budgetåret 1977/78 påbörjades en
nedlrappning av den här prövningen. Tyvärr kunde man av ekonomiska skäl inte
göra samma sak för innevarande budgetår, men man återkommer ju i
budgetpropositionen med en ytteriigare förbättring. Där föresläs att
fribeloppet för makes inkorrist höjs frän 300 % av basbeloppet per&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kalenderår lill 350 96.
Men utöver detta föreslär socialdemokraterna en höjning av fribeloppet för den
egna inkomsten från 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår lill 60 96. Del
skulle innebära en kostnad pä ungefär 14 miljoner, och det avstyrker
utskotlsmajoriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
älerkrav av studiemedel som utbetalas i förskott och där det visar sig att
vederbörande inte är berättigad till studiemedel med så högt belopp som
motsvarar förskottet vill socialdemokraterna atl detta återkrav skall ske
enligt de vanliga återbetalningsreglerna för studiemedel. Vi i
utskotlsmajoriteten avstyrker detta och hänvisar där lill flera skäl. Reglerna för
återbetalning måste vara enkla. Hela förskottssyslemel bygger pä all man har
enkla regler alt administrera, och om man tillämpar det syslem som
socialdemokraterna föreslår finns det risk för att det kommer ansökningar om
studiemedel utan att vederbörande egentligen är berättigad lill studieme­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker också all man i detta sammanhang kan påpeka alt den ränta, som tillämpas
vid återkrav för felaktigt utbetalt förskott, är lägre än den ränta som
tillämpas i övrigt inom studiemedelssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tim- och dagsiudiestöd har socialdemokraterna också förslag lill höjningar
utöver vad budgetpropositionen föreslår. De höjningarna skulle innebära
betydande minskningar av de olika stöden, och jag vill gärna nämna de siffror
som kan vara aktuella. För timsludieslöd skulle den höjning av stödet
socialdemokraterna föreslår innebära en minskning av antalet stöd, frän i
budgetpropositionen beräknade 25 000 till 21 300 och för dagstudie­stöden från
16 000 till 12 000. Vi menar i utskottsmajoriteten att det är viktigt atl så
mänga som möjligt kan få tillgäng lill de här stödformerna. Vi menar atl
budgetpropositionens förslag är rimligt, och vi avstyrker därför del socialde­mokraliska
förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allan
Åkeriind berörde frågan om del särskilda vuxensiudiestödet, somjag också vill
nämna i delta sammanhang. Där har elt enhälligt utskott - även om Allan
Åkeriind gjorde en liten markering för en stund sedan - tillstyrkt det förslag
som socialdemokraterna gav beträffande en ändring av reglerna för detta stöd.
Det har vi gäll med pä därför alt ändringen innebär inle en minskning av samma
omfattning som de förslag som rör tim- och dagstu­diestöden. Här skulle
minskningen innebära en skillnad mot budgetpropo­sitionens förslag från 14700
till 14350.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller företagarorganisationernas möjligheler alt få medel för information
om vuxenstudieslöd och uppsökande verksamhet pä arbetsplat­serna har Gösta
Andersson tidigare berört socialdemokraternas motvilja mol detta. Jag vill bara
göra tillägget, alt vi i ulskottsmajoriteten menar all även
företagarorganisationerna bör fä denna möjlighel, med hänsyn lill att både
särskilt vuxenstudieslöd och internaibidrag kan utgå även till person som inte
är arbetstagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
moderaternas partimotion finns ett långtgående förslag, som Allan Åkerlind har
redogjort för men som jag inte går närmare in på. Ulskoltsma-joriletens
avstyrkande av detta förslag görs med hänvisning framför allt till de pågående
utredningarna om studiestöden. Utredningarna harockså i uppdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studiestöd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att lämna förslag
beträffande den framtida nivån på studiestödet. Vi menar att del nu inte är
lämpligt all fatta bindande beslut för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller förslaget frän moderat håll om besparing i anslaget för uppsökande
verksamhet pä arbetsplatser - en besparing som i motion och reservation har
angetls till fem miljoner - vill jag säga att detta anslag, som bestrids av
medel från vuxenulbildningsavgift och de beskattade vuxenstu­diesiöden, uppgår
sammanlagt lill 587,3 miljoner. En sådan besparing kan man knappast kalla
besparing. Vi menar atl del i stället skulle fördelas på andra konton, på andra
delar av vuxenstudiestödet. Men det är viktigt all man har medel för denna
uppsökande verksamhel och informationen på arbetsplatserna för all de som är
berättigade till sådant stöd verkligen skall kunna utnyttja del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gösta
Andersson sade beträffande reservationen 6 atl timsludieslöd och inkomstbidrag
borde kunna utgå även lill andra än arbetstagare. Det är riktigt atl centrala
sludiehjälpsnämnden har lagt fram etl sådant förslag, men det är
kostnadskrävande. Det skulle röra sig om ungefär 23,5 milj. kr., varav, enligt
CSN, hälften skulle finansieras skattevägen. Departementschefen har f n. inte
ansett sig kunna ta upp detta förslag, eftersom del skulle bli en belastning på
statsfinanserna med ungefär 12 milj. kr. Som tidigare nämnts har frågan om
vuxenulbildningsavgift för egenförelagare inte heller lösts. Den finan­sieringsform
som föreslås i moiionen tror jag knappast är lämplig. Även om den skulle vara
genomförbar, skulle en mycket stor del -sannolikt den största - behöva
finansieras skattevägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga
Lantz talade nyss för vänsterpartiet kommunisternas motion 597, och även
arbetarpartiet kommunisterna har en omfattande motion, 1633. Dessa motioner
knyter an till flera av de områden som jag har berört. Många av förslagen
överensstämmer i viss män med socialdemokraternas förslag, men i vissa fall är
de mycket mer omfattande. De avslagsyrkanden som jag har framfört beträffande
socialdemokraternas förslag gäller även de senast nämnda motionerna. Därutöver
innehåller motionerna frän vpk och apk mycket långtgående och kostnadskrävande
förslag. Som jag lidigare nämnt pågår ju en omfattande ulredning om
studiestödet. Ett förverkligande av de här molionsförslagen skulle innebära ett
föregripande av denna omfattande ulredning. Utskottet har av den anledningen,
och även av stalsfinansiella skäl, inte kunnai tillstyrka dessa moiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CHRISTER NILSSON (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När man studerar utskottets skrivning och lyssnar lill
ulskollsmajoritelens företrädare i debatten, finner man atl del inle finns
några bärande motiv för all avslå den socialdemokratiska motionen.
Utskotlsmajoriteten lycker atl propositionen är väl avvägd, men motiverar inte
på elt hållbart sätt, varför man har kommit fram till den uppfatt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
förslag avvisas med hänvisning lill statsfinanserna. Om detta vill jag bara
säga atl del socialdemokraliska budgetalternativet är, nu liksom under
regeringen Fälldins dagar, ekonomiskt starkare än regeringens förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statsbudget. Vi har ju etl
mindre budgetunderskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inle
heller har utskoltsmajoritelens företrädare, Britta Bergström, lyckals förklara
varför löntagarnas medel skall förbrakas för företagarändamäl. Den borgerliga
linjen vore logisk under förutsättning all egenförelagarna hade all erlägga
vuxenutbildningsavgift. Att della inte bara utgör ett budgeltekniskt problem
visar ju LO:s och TCO:s brev till trepartiregeringen. Man kan ju se en linje i
regeringen Fälldins och regeringen Ullslens politik: de borgerliga regeringarna
är inle beredda all lyssna till de organiserade löntagarnas synpunkter och
önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar Britta Bergströms uppfattning att del inle finns förutsättning för någon
större reform pä det här området förrän ulredningen är klar och det finns
pengar för reformer. Men när folkpartiet befann sig i opposition ansåg de tre
borgerliga partierna att ulredningen utgjorde en spärr för reformarbe­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
105&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGA LANTZ (vpk) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag konstaterar alt Britta Bergström som utskotiets talesman inle är
beredd alt ta ansvar för de utbildningsreformer som genomförts och inle heller
för alla uttalanden man har gjort i denna kammare om att den sociala
snedrekryteringen måsle brytas. Hade folkpartiet lagil del ansvaret hade man
också varit mer välvilligt inställd lill de rättmätiga krav som förts fram frän
de studerande och också frän vpk i moiionen 597.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste således tycka alt det är riktigt och rimligt atl studerande skall leva på
17 500 kr. om året. Man måste lycka alt det aren rimlig levnadsnivå liksom att
de yngre studerande under 20 är fortfarande skall ha 8 kr. om dagen atl leva
pä. Man är inte inom något parti beredd - och det förvånar mig - alt ens
återställa bidragsdelen till det ursprangliga läget. Den utgjorde 25 96 när
systemet infördes och är nu nere under 12 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
hänvisar i avslagsyrkandet till att utredning pågår. Del är riktigt, men om man
menar något allvar med skolreformer och med tal om atl vilja bryta den sociala
snedrekryteringen måste man vidta konkrela åtgärder föratt bryta den här
trenden, som blir allvariigare och allvarligare för varje år som den här frågan
diskuteras i riksdagen. Det behövs konkreta åtgärder. Det är nödvändigt all öka
studiemedlen i deras helhet men framför allt bidragsde­len. Jag lycker all del
ar ohållbart att hänvisa till det statsfinansiella läget. I andra sammanhang
tillåter man sig all låta miljarderna rulla i gåvor och subventioner till
storföretag. Dä finns del inget slatsfinansiellt läge att hänvisa till!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vill jag säga några ord om äktamakeprövningen. Det är skandalöst när
folkpartiet uttalar sig för den - folkpartiet som i andra sammanhang så väldigl
högljutt vurmar för jämställdhet. Det här är väl en jämställdhelsfråga om
någon. Ur kvinnoaspeki är del alltså myckel viktigt all få bort den passusen.
Man fattade för tre är sedan beslut all den skulle vara borta inom en
treårsperiod, men fortfarande förhalar man reformen. Del rimmar illa atl
folkpartiet-som framställer sig som etljämställdhetsparti-inte vill lösa den
här frågan omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studiestöd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BRITTA BERGSTRÖM (fp) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag skall fatta mig ganska kort. Christer Nilsson menar alt våra
motiveringar för avslag pä socialdemokraternas motion inle är särskilt bra. Han
nämnde t. ex. mitt uttalande att förslagen i budgetpropositionen är väl avvägda.
När vi har denna stalsfinansiella situation f n. måste vi myckel noga avväga de
reformer och förbättringar som görs. Det görs dock vissa förbättringar, men jag
har undvikit alt räkna upp dem med hänsyn till den sena tidpunkten. Har vi på
något ställe sagt alt förslaget är väl avvägt menar vi alt del är väl avvägt i
relation lill samhällsekonomin - och del är värt sätt atl uttrycka detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill helt kort säga lill Inga Lantz alt folkpartiet visst är berett att ta
ansvar, men vi har också ansvar för statsfinanserna f n. Som jag sade nyss
måsle vi avväga varje förslag. Inga Lanlz talar om miljardrullning ät annat
håll. Det är faktiskt nödvändigt, det vet Inga Lanlz också, atl hälla
sysselsättningen i gång för alt vi över huvud taget skall kunna hålla i gäng
det studiesociala stödsystemet med de brister del har f n. Jag skall erkänna
alt del finns brister, men vi bör avvakta utredningens färdigställande innan vi
gör några större förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGA
LANTZ (vpk) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag konstaterar då bara alt Britta
Bergström inle är beredd all ta ansvar för de studerandes ekonomi ulan
fortfarande vill all de skall leva på en standard som är helt oacceptabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGER LINDQUIST (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I motionen 1978/79:1806 har Ove Nordstrandh och jag hemställt atl
riksdagen skall ultala alt räll lill studiemedel skall tillkomma alla som
deltar i undervisning som bedrivs av de erkända studieförbunden i form av
sludieplansbundna universiletscirklar med av universitetet anvisade lärare och
efter fastställt examinationsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
har tyvärr som vanligt avstyrkt bifall lill motionen, men jag är i alla fall
glad över att Allan Åkerlind, Blenda Litlmarck och Christina Rogestam i ett
särskilt yttrande gett uttryck fören mer nyanserad uppfatining än ulskollel i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
till moiionen är förhållandena för de juris studerandena i Göteborg. Där har
sedan slutelav 1960-talel Stiftelsen kursverksamheten vid Göteborgs universitet
gett kurser som ingår i jur.kand.-examen. Undervis­ningen omfattar nu sedan
många är lillbaka samtliga erforderiiga ämnen. Intresset för juridikstudier i
Göteborg är stort. Del är mellan 300 och 400 studerande som varje termin följer
den här undervisningen, och del under slora ekonomiska uppoffringar, eftersom
de är förvägrade rätlen lill studie­medel och måsle betala kursavgifter pä
betydande belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill del år efter är visade intresset för dessa studier i Göteborg är
det anmärkningsvärt alt inte något gjorts för att förbättra de studerandes
situation. Under de är jag varit i riksdagen har jag så gott som varje år
motionerat iden här frågan. Del har gällt atl få juridisk fakultet lill
Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller juridisk linje eller
atl, som nu, fä studiemedel lill alla dem som läser juridik. Jag har med del
fullföljt de ansträngningar som gjorts av lidigare riksdagsledamöler också från
andra partier än moderata samlingspartiet. Redan i samband med atl Göteborgs
högskola med en filosofisk fakultet kom lill 1891 värman inne på tanken alten
juridisk fakultet därefter värdet mest angelägna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
ingeniing har alltså hänt. Jag lycker atl det är oförklarligt alt man är efler
är sätter käppar i hjulet för alla dem som av skilda skäl vill läsa juridik i
Göteborg. Varför skall just dessa studerande i värt bidragsvilliga land gä
miste om förmåner, som ulan diskussion tillfaller alla andra studerande? Jag
uppfattar utskottets ställningslagande som en ovilja alt ställa till rälla -
för det kan väl inle vara så all vi sitter fast i en regelbyråkrali där
föreskrifter upphört att fylla sitt syfte, nämligen atl tjäna människans bästa?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill inle alls påslå all jag är djupare insatt i den komplicerade utbildnings-
och sludiebidragspoliliken, men så mycket är helt klart för mig att man inle är
efter är kan bortse frän ett dokumenterat behov av undervisning och vägra att
tillgodose hundratals studerandes berättigade krav pä studiemedel. Herr lalman!
Jag yrkar därför bifall till moiionen 1806.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 15 mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studiestöd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
förslagel av talmannen beslöts att kammarens förhandlingar skulle fortsättas
vid elt senare sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
11 Kammaren åtskildes kl. 23.44.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BERTIL
BJÖRNSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G209105</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197879__105.pdf</filnamn>
<filstorlek>3326768</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1978/79:105 Torsdagen den 15 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/86DE1CCB-1102-4771-B65A-BDB43BB18337</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>