Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1978/79:10

Redogörelse
1978/79:10

Fullmäktiges i riksgäldskontoret förvaltningsberättelse för år 1978

1979-01-25

Till riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt 48 § i för verket
gällande lag med reglemente avge berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under år 1978. Berättelsen ger en översiktlig information
om rörelsen under året. För verksamheten under andra halvåret
1978 ges en närmare beskrivning. Motsvarande, mera detaljerade
uppgifter avseende första halvåret 1978 återfinns i riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1977/78.

Stockholm den 25 januari 1979

LARS LINDMARK

HOLGER BERGQVIST ERIK ADAMSSON

TAGE MAGNUSSON VALTER KRISTENSON

PAUL JANSSON KARL BOO

LARS KALDERÉN
Riksgäldsdirektör

Ingemar Jansson

Allmän översikt

Det totala statliga kassamässiga utgiftsöverskottet, som för år 1977
uppgick till 17 570 mkr., nära nog fördubblades för 1978 och kom att
uppgå till 33 167 mkr. Det finansierades helt genom upplåning. Statsskulden
ökade under 1978 med 33 194 mkr. och uppgick vid årets slut
till 131175 mkr. Budgetutfallet m. m. under de senaste två åren enligt
riksgäldskontorets kassamässiga redovisning framgår av följande sammanställning: 1

Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 10

Kartong: S. 1, rubriken Står: 1979 Rättat till: 1978

Redog. 1978/79:10

2

År

Andra halvåret

1977

1978

1977

1978

Budgetutfallet (mkr)

(nettoutgift —, nettoinkomst +)
Driftbudgeten m. m.

-11 427

-26 316

-16 638

-25 880

Kapitalbudgeten, rörliga krediter,
m. m.

- 6143

- 6 851

- 3 403

- 1 697

Summa

-17 570

-33 167

-20 041

-27 577

Finansiering (mkr)
Statsskulden (ökning +,
minskning —)

+ 17 571

+33 194

+ 15 641

+25 937

Statsverkets och riksgäldskon-torets kassa jämte utlämnade
dagslån (minskning +,
ökning —)

- 1

- 27

+ 4 400

+ 1640

Summa

+ 17 570

+ 33 167

+20 041

+27 577

1 diagrammet på sid. 3 visas statsbudgetens månatliga utfall under
åren 1977 och 1978 (stapeldiagrammet) samt utveckling på tolvmånadersbasis
under samma tid (kurvdiagrammet). Säsongsmönstret är i stort
sett likartat under bägge åren. Hösthalvåren gav ett kraftigt utgiftsöverskott,
20 041 mkr. resp. 27 577 mkr. medan vårhalvåret 1977 resulterade
i ett mindre inkomstöverskott, 2 471 mkr., och vårhalvåret 1978 gav
ett måttligt utgiftsöveskott, 5 590 mkr. Kurvan över tolvmånadersutvecklingen
visar ett successivt ökat utgiftsöverskott från ca 7 miljarder
kronor till 33 miljarder kronor under två år.

Upplåningen under 1978 skedde inom och utom landet. Sammanlagt
uppgick den inhemska upplåningen till netto 31160 mkr., medan i utlandet
upplånades netto 2 034 mkr. (efter omvandling från utländsk till
svensk valuta efter vid varje upplåningstillfälle rådande växelkurs).
Statsskulden uppgick vid slutet av 1978 till 131175 mkr. Statens upplåning
i olika former under åren 1974—1978 framgår av följande sammanställning: -

Nettobelopp (mkr.)

1974

1975

1976

1977

1978

Budgetutfall (netto-utgift —)

-10 720

-11462

-6 950

-17 570

-33 167

Upplåning
Inom landet

Skattkammarväxlar och
korttidslån (dagslån)

3 968

1 199

-3 220

558

6 950

Korta obligationer

950

1 105

- 344

- 2 475

25

Långa obligationer

3 645

6 702

6 342

5 947

21 563

Premieobligationer

1 450

1 575

2 025

1 700

2 050

Sparobligationer

övrigt

469

630

1 010

1 129

1 117

184

163

1 066

1 738

- 572

Utom landet

54

88

71

8 973

2 034

Summa

10 720

11462

6 950

17 570

33 167

Anm. För att nå överensstämmelse mellan budgetutfallet och statens upplåning
har uppgifterna för skattkammarväxlar och korttidslån justerats med hänsyn
till kassaförändringarna, som emellertid varit små under de aktuella åren.
Obligationer med högst 7 års löptid vid emissionstillfället har räknats som kort»
fristiga.

Redog. 1978/79:10

3

Statsbudgetens utfall månadsvis samt utvecklingen
på tolvmånadersbasis under 1977 - 1978

(Mdr)

Inkomstöverskott

1.01- 1977 i 1978

n II-, n : n _n_ n _ .

JFMAMJ JASOND JFMAMJ J A S 0 N D

H^u- uuwu yu[f

5

10

15

20

25

30

55

v

I

Tolvmånaders- \ +

siffror (

Utgiftsöverskott

r*i

Inom landet skedde statens upplåning under 1978 i följande former.
Åtta långa räntelöpande obligationslån emitterades, på vilka inbetalades
sammanlagt 23 191 mkr.varjämte 245 mkr. betalades på ett i oktober
1977 emitterat långt lån. På tre korta lån betalades 1 275 mkr. Fem lån
på sammanlagt 2 898 mkr. inlöstes och på tre andra amorterades tillhopa
225 mkr.

Tre premieobligationslån emitterades — 1978 års första, andra och
tredje lån på respektive 550 mkr., 650 mkr. och 1 400 mkr. 1968 års första
och andra premieobligationslån på tillsammans 550 mkr. inlöstes.

Ett nytt sparobligationslån — SPAR 78 — emitterades i november
1978. Totalt tecknades på det nya sparlånet ca 2 075 mkr. av ca 255 000
personer. Av det tecknade beloppet inflöt 250 mkr. före årsskiftet. Totalt
ökade upplåningen mot sparobligationer under 1978 med 1 117 mkr.,
varav 250 mkr. motsvarar likvider för SPAR 78 och 975 mkr. likvider
under januari—februari 1978 på det i november emitterade SPAR 77.
Nettot av upplupna ränor på utelöpande lån och inlösen av sparobligationer
motsvarar en minskning av lånestocken med 108 mkr.

Upplåningen mot statsskuldförbindelser minskade med 438 mkr. och
lånen från statsinstitutioner och fonder m. m. med 134 mkr. Skulden
mot skattkammarväxlar och korttidslån ökade med 6 977 mkr.

tl Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 10

Redog. 1978/79:10

4

Takten i utlandsupplåningen minskade under 1978 och uppgick till
netto 2 034 mkr., eller mindre än en fjärdedel av upplåningen under
föregående år. Praktiskt taget hela nyupplåningen under 1978 ägde rum
under det första halvåret. Denna minskade utlandsupplåning berodde på
den starkt förbättrade bytesbalansen. Underskottet i bytesbalansen beräknas
ha minskat från 12 455 mkr. under 1977 till omkring 3 900 mkr.
under 1978, vilket gjort det möjligt att genomföra en motsvarande
minskning av statens andel i finansieringen av detta underskott.

Valutorna för de lån som riksgäldskontoret upptagit på de utländska
kapitalmarknaderna har sålts till riksbanken, som tillgodofört kontorets
checkräkning i banken motsvarande belopp i kronor. Riksgäldskontoret
i sin tur har använt pengarna för att lösa in skattkammarväxlar, som tidigare
sålts till riksbanken.

Nyupplåningen under 1978 ägde rum uteslutande till fast ränta. Under
första halvåret upptogs i Nederländerna ett banklån på Hfl.
200 000 000 och ett lån hos holländska institutioner på Hfl. 100 000 000.

I april utbjöds ett obligationslån på Yen 40 000 000 000 på den japanska
kapitalmarknaden. I juni utbjöds ett obligationslån på den amerikanska
kapitalmarknaden på US $125 000 000. Dessutom har under 1978
lyfts US $ 2,7 miljoner och Bfr. 108,7 miljoner på tidigare upptagna
kommersiella krediter för statens vattenfallsverks räkning. På grund
av de gradvis förbättrade lånevillkor som erbjöds på Eurokreditmarknaden
under 1978 beslöts att omförhandla den syndikerade bankkredit
på US $ 1 000 000 000 som upptogs 1977. Denna omförhandling ledde
till ett nytt avtal daterat den 25 oktober 1978 som innebär att lånet förlängts
med cirka 4 1/2 år och att räntan sänkts med 1/4—3/8 %.

De utländska lånen motsvarade vid slutet av 1978 totalt 11 233 mkr.
(enligt växelkursen vid varje upplåningstillfälle) eller 8,6 % av den totala
statsskulden mot 9,4 % vid slutet av 1977. En värdering av utlandsskulden
enligt växelkurser den 31 december 1978 ger ett totalt belopp av

II 424 mkr. mot 9 750 mkr. enligt motsvarande värdering ett år tidigare,
en ökning med 1 674 mkr.

Utlandsskulden den 31 december 1978 fördelar sig på olika valutor
enligt följande:

miljoner

motsvarar i
svenska kronor1
(mkr.)

US dollar

1 755

7 546

Tyska mark

450

1 059

Belgiska franc

1 429

213

Schweiziska franc

400

1 061

Holländska floriner

300

653

Yen

40 000

892

11 424

1 Enligt valutakurser 1978-12-31.

V

Redog. 1978/79:10 5

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster

Riksgäldskontorets utgfter och inkomster under åren 1977 och 1978
(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker.

År 1977

År 1978

Andra halv-året 1977

Andra halv-året 1978

Utgifter

Inkoms-

ter

Utgifter

Inkoms-

ter

Utgifter

Inkoms-

ter

Utgifter

Inkoms-

ter

Kassaförstärkning åt

statsverket

11 427

26 317

16 630

25 849

Kapitalbudgeten

5 751

6 645

2 952

2 027

Rörliga krediter

178

298

228

435

Utlämnade kort-

fristiga lån

4 000

1 621

Övriga konton

214

91

223

105

Upplåning

17 571

33 194

15 641

25 937

Kassa (checkräkning

och postgirokonto)

1

25

392

12

Summa

17 571

17 571

33 285

33 285

20 033

20 033

27 993

27 993

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1978 framgår av sammandraget
av kontorets balansräkning på sid 32. I bilaga 2, sid. 33,
lämnas en sammanställning över statens lånebehov och hur detta lånebehov
täckts under kalenderåren 1977—1978 med beloppen fördelade på
halvår.

Kassaförstärkning åt statsverket

Storleken av de medel riksgäldskontoret måste utbetala till resp. kan
erhålla från statsverket är beroende på driftbudgetens utfall, dvs. skillnaden
mellan statens löpande inkomster och utgifter. För år 1978 redovisades
ett utgiftsöverskott för driftsbudgetens del på 26 316 mkr., vilket
medförde att statsverkets skuld till riksgäldskontoret, som vid årets ingång
uppgick till 24 251 mkr., ökade till 50 569 mkr. vid årets slut.

För andra halvåret 1978 noterades ett utgiftsöverskott för driftbudgetens
del på 25 880 mkr. För att täcka detta försåg riksgäldskontoret
statsverket med kassaförstärkning på sammanlagt 25 849 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets nettoutgift för kapitalbudgeten uppgick för år
1978 till 5 751 mkr.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för de olika kapitalfonderna
fördelar sig på följande sätt:

Redog. 1978/79:10

6

År

Andra halvåret

1977

1978

1977

1978

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Postverkets fond

13

70

5

5

Televerkets fond

30

122

19

94

Statens järnvägars fond

112

308

3

Luftfartsverkets fond

208

37

67

13

Fabriksverkens fond

73

43

39

64

Statens vattenfallsverks fond

1 634

578

706

103

Domänverkets fond

2

3

3

2

Statens allmänna fastighetsfond

418

529

97

131

Försvarets fastighetsfond

57

87

-0

21

Statens utlåningsfonder

3 134

3 697

1 379

1 566

(varav lånefonden för bostads-byggande)

(2 809)

(3 417)

(1 214)

(1 453)

Fonden för låneunderstöd

331

972

68

11

Fonden för statens aktier

638

492

587

78

Fonden för beredskapslagring

5

-57

-163

Fonden för förlag till statsverket

- 60

56

17

51

Fonden för kreditgivning till utlandet

- 13

- 13

- 6

- 7

Statens vägverks förrådsfond

14

1

17

Sjöfartsverkets fond

15

15

- 1

- 2

Statens datamaskinfond

22

57

Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar

- 1

56

1

58

Fonden för oreglerade kapital-medelsförluster

-901

-501

- 1

- 1

Diverse fonder

26

31

17

- 0

Nettoutgift

5 751

6 645

2 952

2 027

Tablån tar inte hänsyn till vissa omföringar mellan fonderna eller till
upp- eller nedskrivningar av fonderna och ej heller till nedskrivningar
som företagits med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Rörliga krediter

Ramen för kammarkollegiets rörliga kredit har ökats från 150 mkr.
till 200 mkr. (prop. 1978/79: 52, AU 1978/79: 14, rskr 1978/79: 66). Krediten
skall användas för att övergångsvis täcka en föreliggande brist
inom fonden för lönegarantier.

Riksgäldskontorets fordran hos vissa myndigheter m. fl. för av dem i
riksgäldskontoret utnyttjade rörliga krediter ökade under år 1978 med
298 mkr, och uppgick den 31 december 1978 till 1 736 mkr. För andra
halvåret 1978 redovisas en minskning med 435 mkr.

Redog. 1978/79:10

7

Myndighet m. fl.

Av riks-dagen
beviljad
högsta
kredit
den 31.12
1978 mkr.

Utestående belopp

Förändring

31.12

1977

mkr.

30.6

1978

mkr.

31.12

1978

mkr.

År

1977

mkr.

År

1978

mkr.

Andra

halv-

året

1977

mkr.

Andra

halv-

året

1978

mkr.

Televerket

1 000,0

405

970

534

+ 405

+ 129

+235

-436

Statens järnvägar

250,0

57

- 57

Statens vattenfallsverk

600,0

300

410

540

-200

+240

- 15

+ 130

Domänverket

600,0*

144

220

196

+ 38

+ 52

- 46

- 25

Postverket

120,0

Luftfartsverket

40,0

- 40

Förenade fabriksverken

170,0

85

107

48

+ 6

- 37

+ 1

- 59

Statens jordbruksnämnd:

Prisreglering på jordbruks-

området

120,02

- 20

Lantbruksstyrelsen

25,0

Kammarkollegiet

200,0

50

150

150

+ 50

+ 100

Svenska reproduktions AB

0,7

Karlskronavarvet AB

8,0

Svenska skeppshypoteks-

kassan

103,0

20

+ 20

+ 20

Skeppsfartens sekundär-

lånekassa

36,0

5

+ 5

+ 5

Svenska Tobaks AB

10,0

AB Vin- och spritcentralen

10,0

Svensk spannmålshandel

35,0

Allmänna bevaknings AB

3,0

Norrbottens järnverk AB

125,0

- 85

- 77

Eriksbergs Mek Verkstads

AB

200

-200

+ 200

Statliga myndigheter med

uppdragsverksamhet

150,03

54

57

42

+ 3

- 12

+ 11

- 14

Stiftsnämnderna

15,04

Regeringen:

Försvarsberedskap (FöU

1974: 8)

1 000,0

200

200

200

- 19

- 40

Beredskapslagring (JoU

1970: 3)

50,0

Clearing av oljeprodukter

tFöIJ 1974- lil

600,05

fl w l y / *t • llj

Kursförluster i samband med

export (NU 1975/76: 49)

50,0

Förluster på exportkredit-

garantier (NU 1976/77: 12) 400,0

Summa

5 720,7

1 438

2 171

1 736

+ 178

+ 298

+ 228

-435

1 Regeringen har t. v. ställt 500 mkr. till förfogande. 2 Regeringen har medgivit att 60,0 mkr. får dispo neras

under 1978/79. 3 Regeringen har t. v. ställt 130,8 mkr. till myndigheternas förfogande. 4 Rege ringen

har t. v. ställt 6,5 mkr. till förfogande. * Regeringen har t. v. ställt 200,0 mkr. till förfogande.

Redog. 1978/79:10

8

Riksgäldskontoret; upplåning

Av efterföljande tablå framgår förändringarna i statsskuldens sammansättning.

Utestående belopp

Förändring

31.12 30.6

31.12

År 1977 År 1978

Andra

Andra

1977 1978

1978

halvåret

halvåret

1977

1978

mkr. mkr.

mkr.

mkr. mkr.

mkr.

mkr.

Lån inom landet
Räntelöpande obliga-tionslån

54 013

62 888

75 601

+

3 472

+21 588

+

1 956

+ 12 713

Premieobligationslån

11 900

13 100

13 950

+

1 700

+ 2 050

+

600

+ 850

Statsskuldförbindelser

3 153

2 553

2 715

+

860

- 438

+

380

+ 162

Sparobligationslån

5 624

6 494

6 741

+

1 129

+ 1 117

+

414

+ 247

Av staten övertagna lån

4

4

3

0

- 0

0

- 0

Prisutjämningsavgifter
vid export av trävaror
m. m.

1

Lån hos statsinstitutioner
och fonder m. m. 2 966

2 168

2 832

+

879

- 134

+

653

+ 665

Kortfristig upplåning
hos banker m. fl.

1 717

+ 1 717

600

+ 1 717

Skattkammarväxlar

11 122

6 829

16 382

+

559

5 260

+

8 106

+ 9 554

Summa

88 782

94 035

119 942

+

8 598

+ 31 160

+ 11 508

+ 25 907

Lån utom landet
Upplåning för statens
vattenfallsverk

296

319

315

+

69

+ 20

+

35

- 4

Lån av 25 oktober 1978
hos internationell
bankgrupp

4 333

4 333

4 334

+

4 333

+ 1

+

872

+ 1

Lån på den inter-nationella kapital-marknaden

4 571

6 551

6 584

1

4 571

+ 2013

+

3 226

+ 33

Summa

9 199

11 203

11 233

+

8 973

+ 2 034

+

4 133

+ 30

Totalt

97 982

105 238

131 175

+ 17 571

+ 33 194

+ 15 641

+ 25 937

I det följande redogöres närmare för de inträffade förändringarna.

Redog. 1978/79:10

9

Lån inom landet

Räntelöpande obligationslån

Mkr.

Statens skuld för räntelöpande obligationer

uppgick den 31 december 1977 till 54 013

Under år 1978
ökade skulden genom försäljning
på följande obligationslån:

1977 års 9 1/2 % lån av 10/11 nr 137* (10 år) + 245

1978 års 9 1/2 % lån av 10/2 nr 138* (10 år) +1250

1978 års 10% lån av 10/3 nr 139* (10 år) +3 700

1978 års 8 3/8 % lån av 21/5 nr 140 (3 1/3 år) + 225

1978 års 9 % lån av 21/5 nr 141 (5 1/3 år) + 250

1978 års 10 % lån av 10/6 nr 142* (10 år) +4 000

1978 års 10 % lån av 10/6 nr 143 (10 år) +2 200

1978 års 8 % lån av 19/9 nr 144 (3 1/2 år) + 800

1978 års 9 3/4 % lån av 10/10 nr 145* (10 år) +6 200

1978 års 9 3/4 % lån av 10/10 nr 146 (10 år) +1700

1979 års 9 3/4 % lån av 10/1 nr 147* (10 år) +3 949

1979 års 9 3/4 % lån av 10/1 nr 148 (10 år) + 192 +24 711

minskade skulden genom inlösen av:

1970 års 7 1/4 % lån av 20/1 nr 96 (amort) — 90

1974 års 6% lån av 15/2 nr 117 (15/3) -1250

1967 års 5 3/4 % lån av 17/11 nr 87 (17/5) - 550

1968 års 6 1/4 % lån av 2/5 nr 90 (2/5) - 700

1971 års 7 1/4 % lån av 8/6 nr 99 (amort) — 80

1972 års 7 % lån av 10/6 nr 106 (” ) - 55

1953 års 3 1/2 % lån av 5/10 nr 31 (5/10) - 199

1953 års 3 1/2 % lån av 14/2 nr 32 (14/12) - 199 - 3 123

Skulden utgjorde den 31 december 1978 75 601

Redogörelse för de under första halvåret 1978 emitterade lånen har
lämnats i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1977/78.

1978 års 8 % lån av den 19.9 (nr 144)

Den 31 augusti 1978 beslöt fullmäktige att emittera ett kortfristigt
obligationslån daterat den 19 september 1978 och löpande med 8 %
ränta. Lånet har en löptid av tre år och sex månader och förfaller till
återbetalning den 19 mars 1982. Obligationsinnehavaren har rätt att
med bibehållen förräntning uppskjuta inlösen, dock längst till den 19
maj 1982. Lånet utbjöds till teckning under tiden 4—8 september 1978
med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta teckningen och att reducera
tecknade belopp. Något lånebelopp fastställdes inte på förhand.
Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas
så snart tilldelning skett. Sista betalningsdagen var den 29 september
1978.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på likviderat nominellt
belopp som förmedlades för kunds räkning.

* Räntejustering kan ske efter 5 år (räntejusteringsklausul).

Redog. 1978/79:10

10

På lånet tecknades 745 705 000 kr. Dessutom övertog riksbanken
54 295 000 kr av lånet, varigenom lånebeloppet blev 800 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

Mkr. %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,
donationer, kassor o. d.)

Affärsbanker

Sparbanker

Enskilda personer (75 st.)

Summa

54,3 6,8

720.0 90,0
25,0 3,1

0,7 0,1

800.0 100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Influtet Kurs
belopp, kr. kr. belopp, kr. %

Effektiv
räntefot, %

800 000 000 25 582 799 974 418 99,997

8,001

1978 års 9 3/4% lån av den 10.10 (nr 145 och nr 146)

Den 14 september 1978 beslöt fullmäktige att emittera två långa obligationslån
daterade den 10 oktober 1978. För bägge lånen är räntefoten
9 3/4 %, löptiden 10 år och förfallodag den 10 oktober 1988. Lånevillkoren
är således lika för båda lånen utom att lån nr 145 är försett med
s. k. räntejusteringsklausul. Räntejusteringsdag är den 10 oktober 1983.
Räntejustering baseras på utvecklingen av statslåneräntan. Justering av
räntan sker om statslåneräntan den 10 augusti 1983 ligger minst en procentenhet
över eller under 9 3/4 %.

Teckningstiden var den 18—22 september 1978 med rätt för riksgäldskontoret
att i förtid avbryta teckningen och att reducera tecknade
belopp. Några lånebelopp fastställes inte på förhand. Försäljningskursen
var pari. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart tilldelning
skett, dock senast den 30 november 1978.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på för kunders räkning
likviderat nominellt belopp och av 0,05 % avseende egna teckningar.

På lån nr 145 tecknades 6 179 993 000 kronor. Dessutom övertog riksbanken
20 007 000 kronor av lånet, varigenom det totala lånebeloppet
blev 6 200 000 000 kronor. På lån 146 tecknades 1 665 591 000 kronor
och riksbanken övertog 34 409 000 kronor, varigenom det totala lånebeloppet
blev 1 700 000 000 kronor.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

Redog. 1978/79:10

11

Lån nr 145
Mkr.

%

Lån nr 146
Mkr.

%

Statsinstitutioner (inkl. av dem
förvaltade fonder, donationer,
kassor o. d.)

20,0

0,3

34,4

2,0

Kommuner, landsting och andra
offentliga samfälligheter

100,0

1,6

100,0

5,9

Affärsbanker

2211,0

35,7

675,7

39,8

Sparbanker

273,0

4,4

100,0

5,9

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)

3 442,8

55,5

749,3

44,1

Aktiebolag, ekonomiska föreningar
o. d.

130,0

2,1

25,0

1,5

Fonder, stiftelser etc., som ej för-valtas av statsinstitutioner

1,0

0,0

1,2

0,1

Understödsföreningar, sjuk- och
arbetslöshetskassor etc.

15,0

0,2

0,3

0,0

Enskilda personer (101 st. resp.
215 st.)

7,2

0,1

14,1

0,8

Summa

6 200,0

100,0

1 700,0

100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt
belopp, kr.

Provision

kr.

Influtet
belopp, kr.

Kurs

%

Effektiv
räntefot, %

Lån nr 145
Lån nr 146

6 200 000 000
1 700 000 000

5 044 970
1 323 006

6 194 955 030
1 698 676 994

99,919

99,922

9.763

9.763

1979 års 9 3/4 % lån av den 10.1 (nr 147 och 148)

Den 7 december 1978 beslöt fullmäktige att emittera två långa obligationslån
daterade den 10 januari 1979. Räntefoten är för bägge lånen
9 3/4 % och löptiden 10 år, lånen inlöses således den 10 januari 1989.
Lånevillkoren är också i övrigt desamma för båda lånen förutom att lån
nr 147 är försett med s. k. räntejusteringsklausul. Räntejusteringsdag är
den 10 januari 1984 och justering av räntan skall ske om statslåneräntan
den 10 november 1983 med minst en procentenhet över- eller understiger
9 3/4 %.

Teckningstiden var den 11—15 december 1978 med rätt för riksgäldskontoret
att i förtid avbryta teckningen och att reducera tecknade
belopp. Några lånebelopp fastställdes inte på förhand. Försäljningskursen
var pari. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart
tilldelning skett. Sista inbetalningsdag är den 15 februari 1979.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på för kunders räkning
likviderat nominellt belopp och av 0,05 % avseende egna teckningar.

På lån 147 tecknades 2 898 975 000 kronor. Dessutom har riksbanken
övertagit preliminärt 1 100,0 mkr. av lånet. På lån 148 tecknades
187 417 000 kronor och riksbanken har övertagit preliminärt 11,0 mkr.

t2 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 10

Redog. 1978/79:10

12

Premieobligationslån

Mkr.

Statens skuld för premieobligationer uppgick den 31
december 1977 till

11 900

Under år 1978

ökade skulden genom försäljning av

1978 års första premielån
1978 års andra premielån
1978 års tredje premielån

+ 550
+ 650
+ 1 400

~r2 600

minskade skulden genom inlösen av 1968 års första och
andra premielån

Skulden utgjorde den 31 december 1978

13 950

550

För 1978 års första och andra lån har redogjorts i riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1977/78.

1978 års tredje premielån

Byte av 1968 års första och andra premielån

Fullmäktige beslöt den 8 juni 1978 att säga upp 1968 års första och
andra premielån till återbetalning fr. o. m. den 13 november 1978. Lånebeloppet
var 550 mkr. för båda lånen tillsammans fördelat på 5 500 000
obligationer å 100 kr. Inför förfallodagen beslöt fullmäktige den 14 september
1978 att ett nytt lån — 1978 års tredje premieobligationslån —
skulle emitteras i första hand för byte av 1968 års båda premielån.

Lånets storlek var från början ej definitivt fastställd. Erfarenheten
har nämligen visat att det är svårt att lång tid i förväg bestämma efterfrågan
på obligationer. Det är därför angeläget att lånebeloppet fixeras
så sent som möjligt. Inför bytet av 1968 års lån bestämdes därför att det
nominella lånebeloppet för 1978 års tredje premielån skulle utgöra lägst
1 200 mkr., men att detta belopp skulle kunna utökas med 50, 100, 150
eller 200 mkr. Lånebeloppet kunde således bli högst 1 400 mkr. Lånets
definitiva storlek fastställdes först en kort tid före det att försäljningen
startade av efter bytet kvarvarande 78:or. Lånebeloppet fastställdes då
till 1 400 mkr.

Det nya lånet har följande villkor:

Redog. 1978/79:10

13

Lånebelopp: 1 400 000 000 kr.

Valör: 200 kr. Lånet är fördelat på 7 000 serier, numrerade 1—

7 000 med 1 000 obligationer i varje serie, numrerade
2 001—3 000.

Vinster: Vinstutlottningar (dragningar) äger rum i februari och augusti

varje år under lånets löptid, Vid varje dragning utlottas
186 678 vinster till ett sammanlagt belopp av 51 520 000 kr.,
motsvarande en årlig förräntning av 7,36 %. På varje serie
utlottas i varje dragning 8 vinster å 50 kr. och 16 vinster å
125 kr. eller — efter skatt — sammanlagt 2 000 kr., vilket

motsvarar 2 % årlig avkastning på seriekapitalet. Högsta

vinsten är 500 000 kr. och den lägsta 50 kr.

Vid den första dragningen i december 1978, som var en extradragning,
utlottades 2 480 vinster till ett sammanlagt belopp
av 8 000 000 kr.

Återbetalning: Med 200 kr. per obligation under år 1988 vid tidpunkt som

riksgäldskontoret fastställer genom minst tre månader i förväg
verkställd uppsägning.

Skatt: 20 % av vinstbeloppet på högre vinst är 50 kr.

Innehavarna av 1968 års premieobligationer erbjöds att under tiden
18 september—6 oktober 1978 byta dessa mot de nya obligationerna,
varvid — enligt grundregeln — en ny obligation (valör 200 kr) lämnades
i utbyte mot två 1968 års obligationer (valör 100 kr.). Dessutom
kunde en ny obligation erhållas mot en obligation av år 1968 + 102 kr
kontant. Genom denna rätt till s. k. fyllnadsköp kunde alltså erhållas
lika många 78-or som tidigare antal 68-or. I likhet med förhållandet vid
tidigare konverteringar fick längre sviter av 1968 års lån bytas mot motsvarande
belopp i sviter av 1978 års tredje lån, dock högst 100 st. obligationer
i obruten nummerföljd. ”Fyllnadsköpta” obligationer lämnades
i sviter om högst 100 st. Byte kunde ske — förutom i riksgäldskontoret
— bl. a. på postanstalter, i affärs- och sparbanker, föreningsbanker och
riksbankens kontor. I provision fick de medverkande bankerna m. fl. 1
kr. för varje vid bytet och därmed sammanhängande fyllnadsköp redovisad
obligation av det nya lånet.

Av 1968 års premielån på 550 mkr. byttes 499 mkr. — motsvarande
91 % — till 1978 års tredje premielån. Fyllnadsköpen uppgick till 443
mkr.

Försäljning av 1 97 8 års tredje p r e m i e o b 1 i g a -t i o n s 1 å n

Efter bytet av 1968 års båda premielån och därmed sammanhängande
fyllnadsköp återstod 459 mkr. av 1978 års tredje premielån. Huvuddelen
härav, 408 mkr., avdelades för kontantförsäljning. Liksom varit fallet
vid tidigare premielånsemissioner beviljade riksgäldskontoret tillstånd
även till avbetalningsförsäljning. Riksgäldskontorets auktoriserade återförsäljare
— Bonniers obligationsavdelning AB och NK-Åhléns AB —
övertog härför tillsammans 50,5 mkr. av lånet.

Redog. 1978/79:10

14

Kontantförsäljningen började den 24 oktober 1978 och försäljningspriset
var 208 kr. per obligation. Obligationerna såldes förutom i riksgäldskontoret
bl. a. på postanstalter, i affärs- och sparbanker, föreningsbanker
och riksbankens kontor. I provision erhöll de medverkande 1 kr.
per obligation.

Riktpunkten vid försäljningen var att större obrutna nummersviter än
100 obligationer i följd inte skulle tillhandahållas med undantag för s. k.
obligationskonsortier, som under vissa förutsättningar fick köpa längre
ordningsnummersviter, dock fördelade så att en ordningsnummerföljd
på 1 000 nr fördelades på 10 serier. Totalt tilldelades 503 konsortier
obligationssviter till ett belopp av 86 mkr.

För att åstadkomma största möjliga spridning av obligationerna bland
allmänheten rekommenderades bankerna att iakttaga viss ransonering
vid försäljningen.

I riksgäldskontoret såldes under första dagen högst 25 obligationer till
varje köpare, vilket antal redan nästa dag sänktes till högst 10 obligationer
per köpare. I riksgäldskontoret avslutades försäljningen i kassorna
den 25 oktober. På övriga försäljningsställen — posten, banker m. fl. —
pågick försäljningen formellt t. o. m. den 28 oktober, men obligationerna
var på de flesta håll slutsålda tidigare.

Resultatet av bytet av 1968 års premielån och efterföljande försäljning
av återstående obligationer av 1978 års tredje premielån fördelar
sig på de medverkande bankerna m. fl. enligt följande:

Konvertering

mkr.

Fyllnadsköp

mkr.

Försäljning1

mkr.

Summa

mkr.

Riksgäldskontoret

13,7

9,2

72,3 (3,6)

95,2

Riksbanken

8,8

7,6

70,7 (61,7)

87,1

Postverket

13,6

9,3

20,5 (-)

43,4

Affärsbanker (exkl.
Sparbankernas Bank
och Förenings-bankernas Bank)

304,7

274,0

152,3 (14,7)

731,0

Sparbanker och Spar-bankernas Bank

108,8

100,1

63,6 (3,5)

272,5

Föreningsbankerna
och Förenings-bankernas Bank

16,9

14,0

10,5 (0,4)

41,4

Bankirer m. fl.

24,7

23,4

12,3 (1,9)

60,4

Bonniers obligations-avd. AB och
NK-Åhléns AB

7,5

5,1

56,3* (0,6)

69,0

Summa

498,8

442,6

458,5 (86,4)

1 400,0

1 Försäljning till konsortier anges inom parentes.
s Härav för försäljning mot avbetalning 50,5 mkr.

Redog. 1978/79:10

15

Lånevalutan för 1978 års tredje premielån redovisas på följande sätt:

Nominellt
belopp, kr.

Provision

kr.

överkurs

kr.

Influtet

belopp

kr.

Medel-

emis-

sions-

kurs

V

/O

Nomi-

nell

ränte-

fot

%

Effek-

tiv

ränte-

fot

V

/O

Utbyte

Fyllnadsköp

Försäljning

498 846 3001
442 621 900/
458 531 800

4 592 797
1 679 513

8 852 438
18 370 955

945 727 841
475 223 241

1 400 000 000

6 272 310

27 223 393

1 420 951 082

101,497

7,360

7,405

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser minskade
under år 1978 med 438 mkr. till 2 715 mkr. den 31 december 1978.
Under andra halvåret 1978 ökade skulden med 162 mkr.

Förändringen under år 1978 har uppstått genom inlösen av förfallande
förbindelser och försäljning av nya förbindelser enligt följande
sammanställning:

Utgivn.dag

Räntefot, %

Förfallodag

Belopp.

22.2 1973

7,35

10.2 1978

— 500

13.12 1973

6,65

19.5 1978

— 50

13.12 1973

6,65

12.6 1978

— 50

14.9 1978

8,50

21.3 1983

+ 125

28.9 1978

8,50

21.3 1983

+ 100

20.2 1953

3,50

1.10 1978

— 0

31.12 1953

3,50

1.10 1978

— 63

— 438

Sparobligationer

Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för sparobligationer under
år 1978 framgår av följande sammanställning:

Redog. 1978/79:10

16

Utestående belopp Förändring

31.12

1977

mkr.

30.6

1978

mkr.

31.12

1978

mkr.

År 1977
mkr.

Är 1978
mkr.

Andra

halvåret

1977

mkr.

Andra

halv-

året

1978

mkr.

SPAR 60

97

97

+

1

97

+ 1

- 97

SPAR 61

48

49

50

+

0

+

1

+ 0

+ 1

SPAR 66

409

407

412

16

+

3

+ 1

+ 5

SPAR 67

236

182

182

+

18

54

+ 17

+ 0

SPAR 68

298

299

304

+

0

+

5

+ 4

"b 5

SPAR 69

418

403

408

+

7

10

+ 1

+ 5

SPAR 72

671

548

521

+

36

150

+ 20

- 27

SPAR 73

585

598

614

+

15

+

29

+ 10

+ 16

SPAR 74

644

654

669

+

13

+

25

+ 10

+ 15

SPAR 75

978

994

1 016

+

16

+

37

+ 13

+ 21

SPAR 76

964

979

1 004

+

764

+

40

+ 62

+ 25

SPAR 77

275

1 285

1 313

+

275

+ 1 038

+ 275

+ 28

SPAR 78

250

+

250

+ 250

Totalt

5 624

6 494

6 741

+ 1 129

+ 1 117

+ 414

+ 247

Sparbligationer av år 1969 (Spar 69)

Sparobligationerna av år 1969 (Spar 69) skulle enligt de ursprungliga
lånevillkoren inlösas den 1 december 1978 med ett belopp utgörande
dubbla inköpsvärdet, vilket motsvarade en genomsnittlig årlig förräntning
av 8 %.

Den 19 oktober 1978 beslöt fullmäktige erbjuda förlängning av löptiden
för Spar 69 med ytterligare fyra år och en månad till den 1 januari
1983. Under förlängningstiden okar obligationernas inlösenvärde med
ett belopp som motsvarar ränta efter 7 % per år. På inlösningsdagen
tillkommer ett extra tillägg (bonus), så att genomsnittsräntan för förlängningstiden
blir 10,44 % per år. Denna bonus, som uppgår till
36,3 % av obligationernas nominella värde (inköpsvärdet), är befriad
från inkomstskatt.

I samband med erbjudandet om förlängning — som offentliggjordes
samtidigt med Spar 78 — utsändes till bankerna en folder innehållande
villkoren för förlängningen samt tabeller med inlösenvärden under den
nya löptiden. Offentliggörandet skedde även genom annonsering i dagspressen.

Sparobligationer av år 1973 (Spar 73)

Sparobligationerna av år 1973 (Spar 73) skall enligt de ursprungliga
lånevillkoren inlösas den 1 mars 1979 med ett belopp utgörande 150 %
av inköpsvärdet, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig förräntning av
8 %.

Redog. 1978/79:10

17

Den 19 oktober 1978 beslöt fullmäktige i anslutning till förberedelserna
för Spar 78 att erbjuda förlängning av löptiden för Spar 73 med
fem år till den 1 mars 1984. Under förlängningstiden utgår ränta efter

7 % per år och på inlösningsdagen tillkommer dessutom ett extra tillägg
(bonus) så att genomsnittsräntan för hela förlängningstiden blir 10,75 %
per år. Denna bonus, som uppgår till 39,4 % av obligationernas nominella
värde (inköpsvärdet), är befriad från inkomstskatt.

I samband med erbjudandet om förlängning utsändes till bankerna en
folder innehållande villkoren för förlängningen samt tabeller med inlösenvärden
under den nya löptiden. Offentliggörandet skedde även
genom annonsering i dagspressen.

Sparobligationer av år 1978 (Spar 78)

Den 9 november 1978 beslöt fullmäktige emittera ett nytt sparobligationslån,
benämnt Spar 78 och konstruerat på i huvudsak samma sätt
som tidigare sparobligationslån. Obligationerna är daterade den 1 december
1978 och utställda och registrerade på viss person. De är ouppsägbara
från riksgäldskontorets sida, men kan på ägarens önskan inlösas
när som helst före förfallodagen till inköpsvärdet med tillägg av upplupen
ränta och bonus.

Spar 78 förfaller till betalning den 1 augusti 1985 (alltså efter 6 år och

8 månader). Obligationernas värde ökar månadsvis under löptiden och
värdestegringen motsvarar 7 % ränta per år. Räntan läggs till kapitalet
fr. o. m. januari 1979. Den 1 december 1980 tillkommer dessutom en
skattefri bonus om 5,5 % av inköpsvärdet. Obligationernas värde är då
120 % av inköpsvärdet, och värdestegringen motsvarar för den gångna
perioden en genomsnittlig årsränta om 9 1/2%. Den 1 december 1982
tilläggs ytterligare en skattefri bonus med 9 % av inköpsvärdet. Obligationernas
värde är då ca 146 % av inköpsvärdet, och värdestegringen
motsvarar då en årsränta av i genomsnitt 10 %.

På förfallodagen den 1 augusti 1985 tilläggs en tredje skattefri bonus
om 25,5 % av inköpsvärdet. Obligationernas nominella värde är då fördubblat,
och värdestegringen motsvarar en årsränta av i genomsnitt
11 % för hela löptiden.

Sparobligationerna, som är utställda i valörer på 1 000, 5 000 och
10 000 kr., får ägas endast av fysiska personer och innehavet är maximerat
till 25 000 kr. per person. Obligationerna får ej överlåtas. Äganderätten
kan dock utan hinder av maximibestämmelsen övergå på annan
genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt förvärv.

Sparobligation, som utfärdats för omyndig, kan avgiftsfritt inskrivas i
statsskuldboken. I övrigt mottages sparobligationer inte till inskrivning.

Spar 78-obligationerna såldes genom teckning under tiden 15 november—16
december 1978. Riksgäldskontoret godkände dock även senare

Redog. 1978/79:10

18

teckningar från personer sorn av olika skäl inte hunnit teckna under den
ordinarie teckningstiden. Likvid för tecknade obligationer skall erläggas
senast den 31 januari 1979.

För varje obligationsbelopp av 1 000 kr., sorn inbetalades under tiden
15—25 november 1978, erhöll köparen 4 kr., i förskottsränta. Vid betalning
under tiden 27 november—16 december 1978 erlades det nominella
beloppet utan vare sig tillägg eller avdrag för ränta. Vid betalning under
tiden 18—30 december 1978 erlade köparen upplupen ränta med 5 kr
för varje tecknat belopp av 1 000 kr. och vid likvid under januari 1979
med 12 kr. för samma tecknat belopp.

Försäljningen av Spar 78 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos
riksbanken, postanstalter, affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker.
Influten likvid för obligationer betalda under tiden 15—25 november
skulle av bankerna inlevereras till riksgäldskontoret senast den 11
december 1978, för obligationer betalda under tiden 27 november—16
december 1978 senast den 3 januari 1979 och för obligationer betalda
under tiden 18—30 december 1978 senast den 10 januari 1979. För obligationer
betalda under tiden 1—31 januari 1979 är senaste likviddag
den 9 februari 1979.

Ersättning till de medverkande bankerna m. fl. utgick dels i form av
provision med 0,2 % på beloppet av försålda och betalda sparobligationer
(inköpspris), dels med 9 kr. 25 öre för varje redovisad teckningsanmälan.
Riksgäldskontoret ombesörjer utfärdandet av alla obligationer.
Inlösenprovision utgår till samtliga medverkande banker m. fl. med 8 kr.
50 öre för varje inlöst obligation.

Sammanlagt tecknades preliminärt 2 075 mkr. på Spar 78 fördelat på
de olika teckningsställena på följande sätt:

Antal tecknare
st.

Mkr.

Postverket

46 800

310

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank och
Föreningsbankernas Bank)

93 700

883

Sparbanker och Sparbankernas Bank

97 300

743

Föreningsbankerna och Föreningsbankernas Bank

14 700

116

Riksgäldskontoret m. fl.

2 500

23

255 000

2 075,0

Medelbeloppet per teckning utgör ca 8 150 kr.

En jämförelse med de närmast föregående sparobligationslånen framgår
av följande sammanställning:

Redog. 1978/79:10

19

Antal tecknare

Medelbelopp per
teckning, kr.

st.

Mkr.

SPAR 72

109 846

556,7

5 068

SPAR 73

102 568

531,5

5 182

SPAR 74

107 526

582,4

5 417

SPAR 75

146 721

912,5

6219

SPAR 76

147 006

908,6

6 181

SPAR 77

192 795

1 248,3

6 475

SPAR 78 (prel.)

255 000

2 075,0

8 150

Emissionen stöddes av en kraftig reklamkampanj, bl. a. genom annonsering
i tidningspressen och genom affischering samt genom spridande
av en broschyr, som presenterade lånet och gav information om lånevillkoren.
Dessutom medföljde ett informationsblad alla slutskattsedlar för
inkomståret 1977.

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån minskade under år 1978
genom amortering med 0,3 mkr. Den 31 december 1978 var skulden 3,5
mkr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Genom lagen (1978: 409) om ändring i lagen om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter har föreskrivits att för motorbrännolja, eldningsolja
och bunkerolja skall från den 1 juli 1978 utgå särskild beredskapsavgift
med tjugotvå kronor i stället för tidigare gällande belopp av
arton kronor. De avgifter som svarar mot höjningen av den särskilda beredskapsavgiften
för oljeprodukter enligt nämnda lag skall tillgodoföras
en särskild räntelös fond kallad Oljeprospekteringsfonden. Den 31 december
1978 uppgick fondens behållning till 13,5 mkr. Fondens medel
disponeras av statens industriverk efter regeringens bestämmelser.

Enligt beslut av 1975/76 års riksdag (prop. 1975/76: 100, FiU
1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) har inrättats en fond, postverkets konsolideringsfond,
för att bereda möjlighet för postverket att då årets resultat
överstiger gällande förräntningskrav avsätta skillnaden till fonden.
Fonderade medel kan sedan utnyttjas för att bättre än hittills tidsmässigt
anpassa taxeåtgärder till förutsättningarna på marknaden. Fondens
medel placeras hos riksgäldskontoret och förräntas efter en rörlig räntefot,
som fastställs för varje budgetår. För innevarande budgetår är räntefoten
9,1 %. Någon uppsägningstid är t. v. inte fastställd. Den 31 december
1978 var fondens behållning 180,8 mkr.

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1977/78: 135, UU 1978/79: 1,
rskr 1978/79: 9) har regeringen inrättat en fond för industriellt samor -

Redog. 1978/79:10

20

bete med u-länder. Enligt bestämmelse i fondens stadga skall fondens
medel vara placerade på räntebärande räkning i riksgäldskontoret eller,
när särskild anledning föreliger, på konto i Sveriges riksbank eller annan
bank. Den 31 december 1978 var 35 mkr. placerade i riksgäldskontoret.

Mkr.

Skulden mot lån hos statsinstitutioner och fonder utgjorde

den 31 december 1977 2 966

Under år 1978 skedde följande förändringar
Allmänna sjukförsäkringsfonden —191

Sparbankernas säkerhetskassa — 1

Exportkreditfonden —100

Arbetsmarknadsutbildningsfonden —455

Oljelagringsfonden — 40

Arbetslöshetsfonden +401

Rundradiorörelsens fond + 14

Fonden för industriellt samarbete med u-länder + 35

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet + 7

Oljeprospekteringsfonden + 13

Postverkets konsolideringsfond +181 —134

Skuld den 31 december 1978 2 832

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.

Riksgäldskontoret upptog under år 1978 dagslån hos affärsbankerna
m. fl. på sätt framgår av följande sammanställning:

År 1978

År 1977

Under

Netto-

Högsta

Lägsta Låne-

Under

Låne-

månaden

föränd-

saldo

saldo

belopp månaden

belopp

tillämpad

ring

under

under vid

tillämpad

vid

ränta

under

måna-

måna-

slutet

ränta

slutet

måna-

den

den

av må-

av ma-

den

naden

naden

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

%

mkr.

Januari

8,00—7,00

+ 1 384

10 045

1 384

11,00-

-8,00 200

Februari

7,00

-1 380

1 561

4

8,00

1

Mars

7,00—6,50

+ 154

9 871

3

158

8,00

1 585

April

6,50—6,00

+ 1 612

4 848

98

1 770

8,00

1 002

Maj

6,00—5,50

-1 770

7 754

8,00

700

Juni

l:a hå 1978

5,50

7

8,00

600

Juli

5,00

+ 3 290

11 715

3 290

8,00

500

Augusti

5,00

-3 290

4 321

8,00

400

September

5,00

+ 5

11 724

5

8,00

300

Oktober

5,00

- 5

42

8,00

200

November

5,00

+ 2 204

9 209

2 204

8,00

1 533

December
2:a hå 1978

År 1978

5,00

- 487

+ 1 717

+ 1 717

4 981

4

1 717

8,00

Redog. 1978/79:10

21

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar ökade under år 1978 med
5 260 mkr. till 16 382 mkr. den31 december 1978. Växlar sålda till riksbanken
ökade med 5 660 mkr. medan marknadens innehav av växlar
minskade med 400 mkr.

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under år 1978:

(Mkr)

Marknaden

Riks-

banken

Netto

Total

netto-

föränd-

ring

Ute- Ute-löpande löpande
1978 1977

Emitte-

rade

Inlösta

Netto

Januari

657

18

4- 639

+ 2 070

4-2 709

13 831

12 466

Februari

913

406

+ 507

-4815

-4 308

9 523

7 690

Mars

2 545

605

+ 1 940

+ 5 360

4-7 300

16 823

12 744

April

600

2 140

-1 540

- 650

-2 190

14 633

12 408

Maj

2 601

1 594

+ 1 007

- 3 100

-2 093

12 540

3 717

Juni

201

1 917

-1 717

-3 995

-5 712

6 829

3016

l:a hå 1978

7 518

6 681

+ 837

- 5 130

-4 293

Juli

0

0

- 0

4- 6 545

4-6 545

13 373

7 594

Augusti

2 303

1 327

+ 977

- 1 935

- 958

12415

4 507

September

1 000

1 951

- 950

- 1 735

-2 685

9 730

6 023

Oktober

0

2

- 2

- 1090

-1 092

8 637

6 257

November

600

200

4- 400

4- 7 885

4-8 285

16 923

10 062

December

40

1 701

-1 660

4- 1 120

- 540

16 382

11 122

2:a hå 1978

3 944

5 181

-1 236

4-10 790

4-9 554

År 1978

11 462

11 862

- 400

4- 5 660

4-5 260

De skattkammarväxlar, som riksgäldskontoret utbjudit till försäljning
under andra halvåret 1978, har förfallit halvmånadsvis (den 15 och sista
i resp. månad). De närmare detaljerna om växelförsäljningen i avseende
på förfallotider och diskontosatser framgår av bilaga 3.

Som framgår av ovanstående sammanställning uppgick nettoförsäljningen
av skattkammarväxlar under andra halvåret 1978 till 9 554 mkr.
Till riksbanken försåldes netto 10 790 mkr. medan gentemot affärsbankerna
inlöstes netto 1 250 mkr. Gentemot marknaden i övrigt försåldes
netto 14 mkr.

Fördelningen på olika förfallotider av den 31 december 1977 och
1978 utelöpande växlar ävensom de diskontosatser, som tillämpats vid
riksgäldskontorets försäljning av dessa växlar, framgår av följande sammanställning: -

Redog. 1978/79:10

22

Den 31 december 1977

Den 31 december 1978

Förfallotid

Diskonto, Mkr.

%

Förfallotid

Diskonto,

%

Mkr.

December 1977 9,50 14

December 1978 5,75—6,50

551

Januari 1978

8,00; 9,50 7 5401

Januari 1979

5,75—6,50

12 791“

Februari

9,00—9,50 2

Februari

5,75

40

Mars

9,00—9,50 1 814

Mars

5,75—6,00

950

April

9,00—9,50 1001

April

5,75—6,00

1 650

Maj

9,00—9,50 751

Maj

5,75

200

11 122

Juni

5,75

200

16 382

1 Varav riksbanken 7 130 mkr.

* ” 12 790 mkr.

Lån utom landet

Riksgäldskontorets utländska upplåning under 1978 redovisas i sammandrag
i tablån på sid. 25. För de lån som emitterades under första
halvåret 1978 har redogjorts i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret
1977/78. I det följande redogöres för under andra halvåret upptagna
lån, m. m.

Upplåning i utlandet för statens vattenfallsverk

I riksgäldskontorets årsbok för 1972/73 har lämnats en redogörelse
för statens upplåning i utlandet för statens vattenfallsverks räkning avseende
finansiering av viss reaktorutrustning till Ringhals kärnkraftstation
(Ringhals 3 och 4). Under 1978 har för betalning av leveranser till
det fjärde kärnkraftaggregatet upplåing skett med US $ 2 684 700 och
Bfr. 108 660 000 motsvarande 28 065 897 kr. Under samma tid har US $
914 845 och Bfr. 39 375 000 motsvarande 8 464 099 kr. återbetalats.

Den för bokföringen nödvändiga omvandlingen från utländsk till
svensk valuta sker till vid varje upplåningstiilfälle rådande växelkurs.
Under år 1978 skedde upplåningen till kurser av för US $ 4,6865 kr.
och för Bfr. 14.25 kr. I samband med återbetalningar av lån har bokförts
valutaförluster på smmanlagt 1 136 321 kr. Den totala utelöpande
skulden den 31 december 1978 upptas i bokföringen till ett belopp av
315 181 923 kr. En värdering enligt vid denna tidpunkt aktuella växelkurser
ger ett belopp av 358,6 mkr.

Omförhandling av lån av 1 mars 1977 hos internationell
bankgrupp

Det första stora lån på utlandsmarknaden som riksgäldskontoret tog
upp 1977 gällde en s. k. syndikerad bankkredit på 1 miljard US $ på den
internationella kapitalmarknaen (se årsboken 1977/78 sid. 34).

Redog. 1978/79:10

23

För lånet utgick ränta efter en rörlig räntesats motsvarande den s. k.
interbankräntan på europamarknaden (LIBOR) med tillägg fram till den
1 mars 1981 med 7/8 % per år och därefter med 1 %. Återbetalning
skulle ske med början den 1 mars 1981 genom sju lika halvårsamorteringar.
Förtidsbetalning kunde ske på ränteförfallodag med ett belopp
av minst 50 miljoner US $ eller multiplar därav.

Under loppet av 1978 pressades marginalerna (den s. k. spread över
LIBOR) på eurokreditmarknaden successivt ner och löptiderna för nya
krediter förlängdes överlag. På sensommaren beslöts att riksgäldskontoret
skulle utnyttja det förbättrade ränteläget och begära omförhandling
av lånet med sikte på att dels minska ”spreaden” och dels söka ernå
en förlängning av lånets löptid.

Denna omförhandling resulterade i ett nytt avtal daterat den 25 oktober
1978. Den nya krediten, som alltjämt omfattar 1 miljard US $, löper
på 10 år räknat från den 15 november 1978 och skall återbetalas genom
åtta lika halvårsamorteringar med början den 15 maj 1985. Marginalen
över LIBOR är för hela löptiden 5/8 % räknat fr. o.m. den ränteförfallodag
till vilken den tidigare krediten blev uppsagd, dvs. 200 miljoner
US $ resp. den 3, 8 och 24 november samt den 15 och 29 december
1978. Räntan är alltså alltjämt rörlig parallellt med LIBOR och gäller
under en av låntagaren vald period av 3, 6 eller 12 månader för resp.
”lyft” på 200 miljoner US $.

I samband med omförhandlingen erlades en provision av 1/4 % av lånebeloppet,
dvs. totalt 2 500 000 US $.

Den nya krediten togs helt upp inom det tidigare bankkonsortiet,
dock med viss omfördelning inom detsamma. Av den ursprungliga ledargruppen,
som omfattade tretton stora affärsbanker, ansåg fem banker
att de inte kunde acceptera de av riksgäldskontoret erbjudna nya
villkoren. De ersattes dock med fyra andra banker hämtade inom konsortiet.

I ledargruppen ingår nu tre svenska, två holländska, två amerikanska
och två kanadensiska banker samt en tysk, en belgisk och en japansk
bank. Totalt omfattar konsortiet nu 44 banker mot tidigare 56.

S. k. Agent för lånet är First Chicago Limited, London.

Resultatet av omförhandlingen blev alltså att lånet förlängts med ca
4 1/2 år och att räntan sänkts med 1/4—3/8 %.

På vardera av de ovan nämnda fem förfallodagarna har 200 miljoner
US $ inlösts och ersatts med samma belopp enligt de nya villkoren.

Avräkningskurserna framgår av nedanstående uppställning

Redog. 1978/79:10

24

Datum

1978

Bokfört till

Omsatt till

kurs

kr.

kurs

kr.

3 nov.

4,330

866 600 000

4,1597

831 940 000

8 ”

4,3585

871 700 000

4,3580

871 600 000

24 ”

4,3590

871 800 000

4,4155

883 100 000

15 dec.

4,4140

882 800 000

4,4285

885 700 000

29 ”

4,2005

840 100 000

4,3100

862 000 000

4 333 000 000

4 334 340 000

I bilaga 5 sid. 36 redovisas utvecklingen av LIBOR-räntan under tiden
april 1977—december 1978 samt för varje ”lyft” vilka ränteperioder
som valts och för varje period gällande räntesats.

Kortfristig utlåning till banker m. fl.

Riksgäldskontoret har rätt att placera sina överskottskassor som dagslån
eller i form av krediter på högst två månader på den svenska kreditmarknaden.
Riksgäldskontorets överskottskassor på belopp omkring
4 000 mkr. i slutet av juni 1978 utlånades som dagslån till bankerna till
8,9 % ränta. Den 30 juni 1978 uppgick utlåningen till 1 621 mkr. I början
av juli trappades utlåningen ner och var helt avvecklad den 7 juli.

Riksgäldskontoret* upplåning i utlandet under är 1978

Låneform

Länets

Nominell

Effektiv

Längsta

Amortering

Lånebelopp

datering

räntefot

%

räntefot

°/

/o

löptid

i resp.
valuta
(i miljoner)

influtet

(bokfört)

belopp1

mkr.

Enligt valuta-kurs

1978-12-31

mkr.

Banklån Holland

1978-02-15

8 1/4

8,34

10 år

1984—1988

Hfl 200

421,2

435,5

Privat Placement

1978-04-15

8 1/4

8,47

15 år

1984—1993

Hfl 100

210,3

217,8

Obligationslån Japan

1978-04-25

6,3*

6,73*

12 år

4 000 miljoner Yen 1984—1989
16 000 miljoner Yen 1990

Yen 40 000

822,4

892,0

Obligationslån USA

1978-06-01

9 1/4*

9,79*

20 år

8,4 miljoner $ årligen
1984—1997, 7,4 miljoner $ 1998

US 9 125

576,6

537,5

Lån för statens
vattenfallsverk

Lyft under
året

6—7 1/2

11 år

1985—1989

US $ 2,7

12,6

11,5

»»

6,52

11 år

1980—1989 Bfr 108,7
Summa upplåning under 1978

Statlig upplåning totalt per 1978-12-31

15,5
2 058,6
11 233,1

16,2
2 110,5
11 424,2

1 Enligt valutakurs vid upplåningstillfället.

* Halvårsränta.

* Uppjusterad med hänsyn till att lånet löper med halvårsränta.

Redog. 1978/79:10

Redog. 1978/79:10

26

Svenska statens ansvarsförbindelser m. m.

I riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1977/78 har redovisats förändringarna
i statens ansvarsförbindelser under budgetåret 1977/78.
Följande förändringar har inträffat under andra halvåret 1978.

Enligt överenskommelse om den femte påfyllnaden av Internationella
utvecklingsfondens (IDA) resurser skall Sverige lämna bidrag till IDA
budgetåret 1978/79 med ett belopp av 413 033 833 kr. I enlighet härmed
utfärdade riksgäldskontoret den 3 november 1978 ett skuldbevis på
detta belopp.

Under andra halvåret 1978 har riksbanken med anlitande av medel på
driftbudgeten, utbetalat 76 931 000 kr. till fonden. Nedskrivning av tidigare
utfärdade förbindelser har gjorts med motsvarande belopp, varför
riksgäldskontorets garantiåtagande den 31 december 1978 uppgick till
totalt lill mkr. enligt följande sammanställning

Utfärdade
förbindelser
av den

Ursprungligt

belopp

mkr.

Nedskrivet

belopp

mkr.

Efter nedskriv-ning återstående
belopp
mkr.

1960—1974

875,8

875,8

1973-11-08

187,0

187,0

0,0

1974-08-08

17,6

13,3

4,3

1975-10-30

252,1

208,2

43,9

1976-10-28

252,1

252,1

1977-10-27

413,0

15,3

397,7

1978-11-03

413,0

ir-

413,0

2 410,7

1 300,0

1 111,0

Enligt överenskommelse om den första påfyllnaden av Afrikanska utvecklingsfonden
utfärdade fullmäktige den 20 juli 1978 en garantiförbindelse
på 15 565 005 kr.

Sverige har enligt överenskommelse om den första påfyllnaden av
Asiatiska utvecklingsbankens resurser åtagit sig att bidra med sammanlagt
41 766 120 kr. I enlighet härmed utfärdade fullmäktige den 20 juli
1978 en garantiförbindelse på 27 844 080 kr., vilken överlämnats till
Sveriges riksbank.

Under andra halvåret 1978 har riksbanken med anlitande av medel på
driftbudgeten utbetalat 3 577 000 kr. till banken. Nedskrivning av tidigare
utfärdad förbindelse har gjorts med motsvarande belopp, varför
riksgäldskontorets garantiåtagande f. n. uppgår till totalt 31 910 120 kr.

Sverige har åtagit sig att till Interamerikanska utvecklingsbanken den
19 september 1978 betala en tredjedel av de aktier som Sverige har tecknat
sig för i den del av det interregionala aktiekapitalet som skall inbetalas,
dels en tredjedel av sin andel till fonden för särskild verksamhet. I
enlighet härmed utfärdade riksgäldskontoret den 14 september 1978 garantiförbindelser
på 16 248 480 resp. 1 345 074 kr., vilka överlämnats

Redog. 1978/79:10

27

till Sveriges riksbank. Under andra halvåret 1978 har riksbanken med
anlitande av medel på driftbudgeten utbetalat 3 490 171 kr. till banken.
Nedskrivning av tidigare utfärdade förbindelser har gjorts med motsvarande
belopp, varför riksgäldskontorets garantiåtagnde f. n. uppgår till
28 050 606 kr.

I enlighet med beslut av 1977/78 års riksdag (rskr 160) har fullmäktige
den 17 augusti 1978 ufärdat garantiförbindelse för Skeppsfartens
sekundärlånekassa på 7 mkr. att ingå i bolagets garantifond. Riksgäldskontoret
har därmed utfärdat garantier till bolaget på 52 mkr.

Den i årsboken för budgetåret 1975/76 omnämnda garantin för AB
Pripps Bryggerier på 380 000 kr. avseende lokaliseringslån från arbetsmarknadsstyrelsen
har återställts till riksgäldskontoret den 5 oktober
1978.

Med stöd av beslut av 1973 års riksdag (rskr 239) har fullmäktige den
23 november 1978 utfärdat en garantiförbindelse på högst 3 203 421 kr.
jämte ränta för Swedair AB motsvarande 50 % av lån till bolaget på
dels 500 000 kr., dels motvärdet i utländsk valuta av 5 906 842 kr.
Denna garanti ersätter av riksgäldskontoret den 5 juli 1973 utfärdad garanti
avseende lån till bolaget på högst 3 700 000 kr. jämte ränta.

Med stöd av beslut av 1972 års riksdag (rskr 266) har fullmäktige den
14 december 1978 utfärdat en garantiförbindelse för Företagskapital AB
på ett belopp motsvarande 50 % av bolagets vid varje tidpunkt utestående
förpliktelser, dock högst 5 mkr. jämte ränta.

Med stöd av beslut av 1977/78 års riksdag (rskr 98) har fullmäktige
för Datasaab AB den 6 juli 1978 utfärdat garantiförbindelse på
28 333 333 kr. för viss förpliktelse samt den 20 december 1978 två förbindelser
på 15 mkr. resp. 10 mkr. för del av lån till bolaget. Av fullmäktige
den 13 april 1978 utfärdade garantiförbindelser på 13 333 333
kr. resp. 15 000 000 har återställts till riksgäldskontoret den 20 juli 1978.

Med stöd av beslut av 1975 års riksdag (rskr 202) har fullmäktige den
20 december 1978 utfärdat kreditgaranti för två lån till Svenska Petroleum
AB på US $ 100 000 000 resp. US $ 7 500 000.

I enlighet med beslut av 1978/79 års riksdag (rskr 42) har fullmäktige
den 20 december 1978 utfärdat en förbindelse avseende garanti intill ett
belopp av högst 5 000 mkr. för förpliktelser, som ingås av Sveriges Investeringsbank
AB. I samband härmed återställdes en tidigare utfärdad
förbindelse på 4 000 mkr.

Statligt stöd till svensk varvsindustri

1963 års riksdag (rskr nr 100) bemyndigade fullmäktige att bl. a.
ikläda staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst 130 mkr. för
krediter till Uddevallavarvet AB. Den 31 december 1978 var garantiåtagandet
91 812 500 kr.

Redog. 1978/79:10

28

Genom beslut åren 1963 (rskr nr 100), 1965 (rskr nr 202), 1968 (rskr
nr 271), 1969 (rskr nr 228) och 1970 (rskr nr 307) har riksdagen bemyndigat
fullmäktige att ikläda staten garanti för lån till svenska varvsindustriföretag
till ett sammanlagt belopp av 3 200 mkr. (äldre garantisystemet).
Per den 31 december 1978 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande
i enlighet med ovannämnda beslut till 916 mkr.

Enligt det s. k. nya garantisystemet bemyndigade 1976/77 års riksdag
(rskr nr 343) fullmäktige att under perioden 1 juli 1977 till utgången av
år 1979 ikläda staten garantier för lån till svenska varvsindustriföretag,
dels — med inräknande av tidigare bemyndigande — till ett sammanlagt
belopp av högst 17 750 mkr. avseende finansiering i anslutning till
produktion av fartyg, dels intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp
av högst 2 000 mkr. avseende finansiering i anslutning till färdigställda
fartyg, producerade i varvsföretagens egen regi. Per den 31 december
1978 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande i enlighet med
ovannämnda riksdagsbeslut till 10 591 mkr. avseende finansiering i anslutning
till produktion av fartyg. Av ovannämnda ram om 2 000 mkr.
var vid denna tidpunkt ianspråktaget 26 mkr.

Riksgäldskontorets totala garantiåtagande i enlighet med de under de
två närmast föregående styckena angivna riksdagsbesluten — fartygskreditgarantierna
— uppgick per den 31 december 1978 till 11 507
mkr., innebärande en ökning från 1977-12-31 med 307 mkr. Garantiåtagandet
fördelade sig på 271 enskilda garantier, varav 209 garantier om
tillhopa 10 707 mkr. avsåg upplåning av de större varven (Svenska
Varv AB och Kockums AB resp. Kockums Varv (Shipyard) AB) och 62
garantier om tillhopa 800 mkr. avsåg upplåning av övriga varv.

Följande sammanställning visar varvens garanterade upplåning per
den 31 december 1978 fördelad på valutor.

Storvarven

Övriga varv

Totalt

i resp.
valuta Mkr.

%

I resp.
valuta Mkr.

V

/o

I resp.
valuta Mkr.

V

/O

Skr

2 675

2 675

26

182

182

24

2 857

2 857

26

US s

1 192

5 126

50

103

445

58

1 295

5 571

50

Sfr

776

2 059

20

50

133

17

826

2 192

20

DM

108

254

2

4

9

1

112

263

2

Bfr

175

261

175

261

Hft

28

62/

28

62/

SB

84

93

1

84

93

1

Summa

10 295

100

769

100

11 064

100

(därav utländsk

valuta)

(7 620)

(587)

(8 207)

Anm. Sammanställningen avser endast kapitalbelopp, däremot ej räntor och
kostnader som ingår i garantiåtagandet.

Redog. 1978/79:10

29

Av det totala garantiåtagandet (inkl. räntor och kostnader) för storvarven
— 10 707 mkr. — avsåg, omräknat i svenska kronor, 7 356 mkr.
(69 %) lån i utlandet. Av det totala garantiåtagandet för övriga varv —
800 mkr. — avsåg 309 mkr. (39 %) utländsk upplåning. Sammantaget
avsåg således garantiåtagandet 7 665 mkr. (67 %) utländsk upplåning.

Fullmäktige har dessutom bemyndigats (rskr 1976/77:343) att
fr. o. m. 1 juli 1977 till utgången av 1978 ikläda staten garantier till
varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern till ett sammanlagt belopp
av högst 800 mkr. — vilket belopp genom beslut av 1977/78 års
riksdag (rskr nr 377) utökats med 1 050 mkr. — avseende förlusttäckning
i anslutning till produktion och försäljning av fartyg. Per den 31
december 1978 hade 56 värdegarantier om tillhopa 1 351 mkr. utfärdats.
Av detta belopp hade vid samma tidpunkt ianspråktagits 184 mkr. fördelat
på 3 garantier.

Fullmäktige har vidare bemyndigats (rskr 1976/77: 343) att under perioden
1 juli 1977 till utgången av juni 1980 dels ikläda staten garantier
för svenska fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp av högst 3 100
mkr. — vilket belopp genom beslut av 1977/78 års riksdag (rskr nr 377)
utökats med 600 mkr. — avseende upplåning i anslutning till beställning
av fartyg hos svenska varv, dels lämna avskrivningslån i anslutning härtill
intill ett belopp av 1 300 mkr., vilket belopp genom beslut av
1977/78 års riksdag (rskr nr 377) utökats med 175 mkr. Per den 31 december
1978 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande i enlighet med
ovannämnda riksdagsbeslut till 730 mkr. Vid samma tidpunkt hade lämnats
avskrivningslån om tillhopa 276 mkr. Detta s. k. beställarstöd avsåg
9 beställare av totalt 10 skepp, beställda vid svensk varvsindustri.

Statligt stöd till svenska rederier

Riksdagen har bemyndigat fullmäktige (rskr 1976/77: 344) att under
tiden fr. o. m. 1 juli 1977 t. o. m. 30 juni 1978 — genom beslut av
1977/78 års riksdag (rskr nr 333) förlängt t. o. m. 30 juni 1979 — ikläda
staten garantier till svenska rederier till ett sammanlagt belopp av 500
mkr. Per den 31 december 1978 uppgick riksgäldskontorets garantiåtagande
till 203 mkr. avseende stöd till 24 svenska rederier. Under andra
halvåret 1978 har p. g. a. konkurs för ett av dessa rederiföretag infriats
en garanti genom fullgörande av räntebetalning på 200 515 US $ för ett
lån på motvärdet i US $ av 30 mkr.

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

Lönsparandet

Vinstsparkonto (f. d. Nya lönsparandet)

I riksgäldskontorets årsböcker — senast för budgetåret 1977/78 —
har utvecklingen t. o. m. juni 1978 för Nya lönsparandet (eller Vinst -

Redog. 1978/79:10

30

sparkonto som det fr. o. m. hösten 1978 kallas) redovisats. Där har
också redogjorts för vinstutlottningarna 1973—1978.

1978/79 års riksdag (prop. 1978/79: 45, FiU 1978/79: 9) har beslutat
om att den särskilda stimulans som erbjöds 1972 och 1973 års sparare
skall förlängas till att gälla även för 1974 och 1975 års sparare.

Enligt föreliggande preliminära rapporter hade den 30 november
1978 antalet konton stigit till ca 1 131 500 med en sammanlagd behållning
av 5 231 mkr. medelbehållningen per konto var 4 620 kr.

Skattesparandet

1977/78 års riksdag (prop. 1977/78: 165, FiU 1977/78: 37) har beslutat
om införande av nya sparformer fr. o. m. 1 oktober 1978 det s. k.
skattesparandet. Sparandet riktar sig till löntagare (eller pensionärer) eller
egna företagare med A-inkomst. Sparandet kan ske i två former,
dels genom banksparande på skattesparkonton, dels genom sparande i
aktiefonder på skattefondkonton.

Genom att göra insättningar på minst 75 och högst 400 kronor per
månad under minst sex månader av ett kalenderår erhåller spararen ett
skatteavdrag på 20 % av det under året sparade beloppet. De vid sparårets
slut innestående medlen binds därefter under en femårsperiod.
Räntan på sparmedlen utgår efter högsta bankränta och är skattefri. Vid
uttag av sparmedlen före bindningsperiodens slut görs avdrag på 25 %
av uttagsbeloppet. Beloppet tillförs statskassan.

Fullmäktige i riksgäldskontoret fick i uppdrag att utforma reglerna
för skattesparandet. Dessa regler fastställdes 1978-06-08.

Enligt föreliggande rapporter hade den 30 november 1978 öppnats
358 100 skattesparkonton med en behållning av 194,3 mkr. och 40 400
skattefondkonton med en behållning av 18,0 mkr.

Planläggning och genomförande av propagandakampanjer sker
genom lönsparkommittén. För kampanjer under budgetåret 1978/79
har anvisats 2 000 000 kr.

Statligt stöd till politiska partier

Enligt lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier fördelas
det statliga partibidraget genom av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda
ledamöter, tre till antalet, ingående i en särskild nämnd, partibidragsnämnden.
Ledamöterna i partibidragsnämnden är justitierådet T.
Nordström, åt vilken tillika uppdragits att vara nämndens ordförande,
justitierådet B. Hult och regeringsrådet C. Åbjörnsson. Nämnden har
fördelat det statliga stödet för tiden fr. o. m. 1978-10-15 t. o. m. 1979-10-14 enligt följande sammanställning.

Redog. 1978/79:10

31

Kronor

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti
Partistöd

Kanslistöd, grundstöd
tilläggsstöd

22 950 000
2 630 000
1 672 000

27 252 000

Centerpartiet

Partistöd

Kanslistöd, grundstöd
tilläggsstöd

13 050 000
2 630 000
946 000

16 626 000

Moderata Samlingspartiet
Partistöd

Kanslistöd, grundstöd
tilläggsstöd

8 100 000
2 630 000
605 000

11 335 000

Folkpartiet

Partistöd

Kanslistöd, grundstöd
tilläggsstöd

5 700 000
2 630 000
286 650

8 616 650

Vänsterpartiet Kommunisterna
Partistöd

Kanslistöd, grundstöd
tilläggsstöd

2 550 000
2 630 000
187 000

5 367 000

Bidragen har utbetalats av riksgäldskontoret. Det totala beloppet —
69 196 650 kr. — har belastat det under andra huvudtiteln anvisade förslagsanslaget
Stöd till politiska partier, vilket genom regeringens skrivelse
1978-06-15 ställts till fullmäktiges i riksgäldskontorets förfogande.

Redog. 1978/79:10 32

Bilaga 1

Sammandrag av riksgäldskontorets balansräkning (i mkr.)

1977

31.12

1978

30.6

(prel.)

1978

31.12

(prel.)

Förändr.
år 1977

Förändr.
år 1978

(prel.)

Förändr.

andra

halvåret

1977

Förändr.

andra

halvåret

1978

(prel.)

Tillgångar

Riksgäldsfonden

Uppköpta obligationer

334

144

177

+ 219

- 157

+ 199

+ 33

Kassaförstärkning åt
statsverket

24 251

24 720

50 569

+11 427

+ 26 317

+ 16 630

+ 25 849

Förskott för inlösen av
vinster och kuponger
m. m.

112

227

370

+ 21

+ 258

+ 35

+ 143

Sparobligationsmedel,

inlösen

68

18

211

+ 28

+ 143

+ 57

+ 193

Rörliga krediter åt vissa
myndigheter

1 438

2 171

1 736

+ 178

+ 298

+ 228

- 435

Vissa garantimedel

2

2

1

0

- 1

- 0

- 1

Oreglerade provisioner,
överkurser och räntor
(netto)

10

+ 10

+ 10

Infriade garantier

1

+ 1

+ 1

Fordran hos riksgälds-kontorets auktoriserade
återförsäljare av premie-obligationer

67

95

78

- 0

+ 11

- 20

- 17

Oreglerade anslagsmedel

+ 30

Kortfristig utlåning till
banker m. fl.

1 621

- 4 000

- 1 621

Checkräkning hos riks-banken

2

15

7

+ 1

+ 5

- 391

- 8

Postgirokonton

1

1

21

+ 0

+ 20

- 0

+ 20

Diverse

2

0

31

+ 1

+ 29

1

+ 31

26 276

29 014

53 212

+ 11 875

+ 26 936

+ 12 766

+24 198

Kapitalinvesteringar

75 604

80 240

82 247

+ 5 870

+ 6 645

+ 2 952

+ 2 007

Summa

101 880

109 253

135 459

+ 17 744

+ 33 579

+ 15 718

+26 206

Skulder

Riksgäldsfonden

Statsskulden

97 982

105 238

131 175

+ 17 571

+ 33 194

+ 15 641

+25 937

Förfallna obligationer

65

40

202

+ 26

+ 137

+ 35

+ 162

Förfallna vinster och
kuponger

272

440

533

+ 37

+ 261

+ 12

+ 93

Sparobligationsmedel,

försäljning

16

7

+ 5

- 9

+ 16

+ 7

Diverse

15

4

11

- 12

4

+ 14

+ 7

98 349

105 722

131 928

+ 17 626

+ 33 579

+ 15 718

+26 206

Tillgångar över skulder
Statens eget kapital1

3 531

3 531

3 531

+ 119

Summa

101 880

109 253

135 459

+ 17 744

+ 33 579

+ 15 718

+26 206

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar som finansierats av andra medel än lånemedel.

Redog. 1978/79:10

33

Bilaga 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1976—
1978

(kassamässiga belopp i mkr.)

1976

1977

1978

l:a

halvåi et

2:a

halvåret

År 1976 l:a 2:a Årl977 1:a 2:a År 1978
halvåret halvåret halvåret halvåret

Statens utgiftsöverskott
Statsverket1 —
Riksgäldskontoret
Kapitalbudgeten
Rörliga krediter
Diverse

10 802

4 262
208
19
6313

10 691

2 366
156
50
13 263

- lil

6 626
365
70
6 950

-5211

2 769
- 50
21

-2 471

16 638

2 982
228
193
20 041

11 427

5 751
178
214
17 570

437

4 637
733

- 217

5 590

25 880

2 006
- 435
126
27 577

26 317

6 643
298
- 91
33 167

Checkråknings-

förändringar-

1 606

-1 612

- 6

4 400

-4 400

1

1 666

-1 640

26

Lånebehov ( = stats-skuldförändring) —

4 707

11 651

6 944

1 930

15 641

17 571

7 256

25 937

33 194

Statsuppläningens
fördelning pä läne-typer (nom.
belopp)

Inom landet
Statsobligationer
(räntelån, premielån)
Långfristiga

5 775

2 592

8 367

5 092

2 556

7 647

10 850

12 763

23 613

Kortfristiga —

344

- 344

-2 475

-2 475

- 775

800

25

Statsskuldförbindel-ser, sparobl. m. m.
Långfristiga

740

368

1 108

775

734

1 509

679

654

1 333

Kortfristiga

103

865

968

646

712

1 358

-1 209

419

- 790

Skattkammarväxlar,
korttidslån
(dagslån) —

11 018

7 792

-3 226

-6 947

7 506

559

-4 293

11 271

6 978

Utom landet
Obligationslån
Långfristiga

443

1 398

1 842

1 381

1 381

Kortfristiga

902

1 828

2 729

Övrigt

Långfristigt

36

35

71

33

35

69

623

4 363

4 986

Kortfristigt

3 461

872

4 333

-4 333

-4 333

Summa (= stats-skuldförändring) —

4 707

11 651

6 944

1 930

15 641

17 571

7 256

25 937

33 194

Statsuppläningens
placering3

Affärsbankerna —

1 976

-2 162

-4 138

327

1 684

2011

6411

Riksbanken4 —

7 750

10218

2 468

-8 200

5 846

-2 354

-6 600

. .

Övriga

4 983

3 560

8 543

4 963

3 978

8 941

5 442

4 743

11 616

6 873

-2 910

11 508

8 598

5 253

25 907

31 160

Utom landet

36

35

71

4 840

4 133

8 973

2 003

30

2 034

Summa (= stats-skuldförändring) —

4 707

11 651

6 944

1 930

15 641

17 571

7 256

25 937

33 194

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets checkräkning.

3 Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken, samt på
riksgäldskontorets postgirokonton och kontot kortfristig utlåning till banker m. fl.

3 Förändring i resp. sektors innehav av statspapper.

4 Uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år. Kortfristig upplåning: ursprunglig löptid
högst 7 år. Tidigare redovisade belopp har i vissa fall justerats.

Bilaga 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkanimarväxlar
i marknaden under andra halvåret 1978 i %

Försäljnings period
1978

Förfallodag

1978

aug.

15

31

sept.

15

30

okt.

15

31

nov.

15

30

dec.

15

31

1.7 — 3.7

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

4.7 —11.7

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

12.7 —13.8

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

14.8 — 6.9

6,00

6,00

6,00

6,00

7.9 — 9.10

5,75

5,75

10.10—26.11

27.11—31.12

Försäljningsperiod

1978

Förfallodag

1979

jan.

15

31

febr.

15

28

mars

15

31

april

15

30

maj

15

31

juni

15

30

juli

15

aug.

31 15 31

1.7 — 3.7

4.7 —11.7

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

6,50

12.7 —13.8

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

14.8 — 6.9

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

6,00

7.9 — 9.10

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

10.10—26.11

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

— — —

27.11—31.12

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75

5,75 5,75 5,75

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel inlöst före förfallodagen, dock tidigast
åtta dagar före densamma, varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller
växelinnehavaren upplupen ränta från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen
som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid
växelns försäljning.

Redog. 1978/79:10

Redog. 1978/79:10

35

Bilaga 4

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden per den 31 december
1978 uppdelats med hänsyn till förfalloår. I sammanställningen ingår
inte 2 831 mkr. avseende lån hos statsinstitutioner och fonder för vilka
någon uppsägningstid inte är fastställd. Sparobligationslånen utgör
strängt taget en avista skuld då obligationerna kan inlösas när som helst
på innehavarens begäran. I själva verket löses sparobligationema in successivt
och i regel förblir större delen utelöpande till löptidens slut. I
detta sammanhang antas att hela lånebeloppet inlöses först vid löptidens
slut.

Är

Inhemsk

skuld

Mkr.

Utländsk

skuld

Total

skuld

Motsvarar ^kr.
i svenska
kronor mkr.

Miljoner
US *

DM

Bfrs

Sfrs

Hfl

Yen

1979

21 939,2

5,830

78,750

36,8

21 976,0

1980

4 354,6

7,480

146,842

54,0

4 408,6

1981

4 960,8

7,480

146,842

54,0

5 014,9

1982

8 992,4

107,480

146,842

_

484,0

9 476,4

1983

7 803,1

214,180

20,0

146,842

989,9

8 793,0

1984

8 477,9

22,580

270,0

146,842

400,0

50,0

4 000,0

2 013,6

10 491,5

1985

9 592,6

272,580

20,0

146,842

50,0

4 000,0

1 439,1

11031,7

1986

11 302,4

272,580

20,0

146,842

50,0

4 000,0

1 439,1

12 741,5

1987

10 234,3

432,580

40,0

146,842

50,0

4 000,0

2 174,1

12 408,4

1988

22 807,0

267,665

40,0

68,092

50,0

4 000,0

1 453,3

24 260,3

1989

4 147,8

16,750

40,0

68,092

10,0

4 000,0

287,2

4 435,0

1990

329,8

15,100

10,0

16 000,0

443,5

773,3

1991

611,4

15,100

10,0

86,7

698,1

1992

435,7

15,100

10,0

86,7

522,4

1993

253,0

15,100

10,0

86,7

339,7

1994

698,8

15,100

64,9

763,8

1995

153,1

15,100

64,9

218,0

1996

7,9

15,100

64,9

72,8

1997

8,1

14,600

62,8

70,9

1998

7,400

31,8

31,8

Anm. Omräkning till svenska kronor har skett efter växelkursen den 31 december 1978.

Redog. 1978/79:10

36

Bilaga 5

Utvecklingen av LIBOR-räntan för US $ under perioden april 1977—december
1978

%

15

12

11

mån

9

8

3 mån

7

6

5

S N

1977 1978

Sammanställning utvisande bl. a. vilka räntesatser som tillämpats under
1978 för lånet på 1 miljard US $ av 1 mars 1977/25 oktober 1978
hos internationell bankgrupp.

Lyft Milj. US t Räntesats Avseende tiden

(LIBOR + 7/8 %,

5/8 %)

I

200

8 1/4 %

30.12.1977

—31.3.1978

(3

mån.)

8 7/16 %

31.3.1978-

-30.6.1978

(3

mån.)

9 5/8 %

30.6.1978-

-29.9.1978

(3

mån.)

10 3/4 %

29.9.1978-

-29.12.1978

(3

mån.)

13 5/16 %

29.12.1978

—29.6.1979

(6

mån.)

n

200

8 7/16 %

3.11.1977

—3.2.1978

(3

mån.)

8 1/4 %

3.2.1978

—3.5.1978

(3

mån.)

8 5/8 %

3.5.1978

—3.8.1978

(3

mån.)

9 1/2 %

3.8.1978

—3.11.1978

(3

mån.)

11 15/16 %

3.11.1978

—5.2.1979

(3

mån.)

in

200

7 5/8 %

23.8.1977

—23.2.1978

(6

mån.)

8 3/8 %

23.2.1978

—23.5.1978

(3

mån.)

8 13/16 %

23.5.1978

—23.8.1978

(3

mån.)

9 13/16 %

23.8.1978

—24.11.1978

(3

mån.)

11 15/16 %

24.11.1978

—26.2.1979

(3

mån.)

IV

200

8 1/8 %

15.12.1977

—15.3.1978

(3

mån.)

8 1/4 %

15.3.1978

—15.6.1978

(3

mån.)

9 1/4 %

15.6.1978

—15.9.1978

(3

mån.)

9 15/16 %

15.9.1978

—15.12.1978

(3

mån.)

12 3/8 %

15.12.1978

—15.6.1979

(6

mån.)

v

200

8 1/4%

7.11.1977

—7.2.1978

(3

mån.)

8 1/4%

7.2.1978

—8.5.1978

(3

mån.)

8 5/8 %

8.5.1978

—8.8.1978

(3

mån.)

9 5/16 %

8.8.1978

—8.11.1978

(3

mån.)

12 3/16 %

8.11.1978

—8.2.1979

(3

mån.)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790042