Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:94 Regeringens proposition 1978/79:94 om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601), m.m.;

beslutad den 8 februari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås bl. a. olika ålgärder för att förenkla hanieringen av kilomelerskatten för fordonsägare och myndigheler. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstillfällen föreslås minskas från fyra till tre per år. Även andra begränsningar av avstämplingsskyldig-helen föreslås.

Vidare föreslås begränsningar i del brukandeförbud som inträder när ki­lometerskatt inte har betalats eller när kilometerräknarapparaturen är be­häftad med fel. Brukandeförbud på grund av all slämpelkort inle har läm­nats skall inte längre inträda.

Systemet med förseningsavgifi föreslås förenklal så att avgift skall tas ul endasl vid upprepad försummelse atl lämna avstämplingskort i rätt lid eller när försummelsen avser uppgift som särskilt har avkrävts fordonsäga­ren.

Den tidsfrist om tre dagar som f. n. gäller för reparation av kilomeler-räknarapparalur skall enligt förslaget kunna föriängas av länsstyrelse. Motsvarande tidsfrist för besiktning efter reparation föreslås generellt för­längas från tre lill lio dagar.

Straffansvar föreslås inträda vid oaktsamt brukande av kilomelerskal-leplikligt fordon, vars kilometerräknarapparalur har utsatts för manipula­tion.

De nya beslämmelserna föreslås träda i kraft den 1 augusti 1979.

I    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94                                                                  2

1    Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 9, 12, 16- 18, 21, 27, 28, 31 och 33 §§ vägtra­fikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse                         Föreslagen lydelse

9 §2

SkaU beräknas för varje fordon Skatt beräknas för varje fordon

för en sammanhängande tid av tolv för en sammanhängande tid av tolv

kalendermånader   (skalteår)   eller kalendermånader   (skalleår)   eller

för var och en av fyra delar av hell för var och en av tre delar av hell

skalteår (skatteperioder).                   skalleår (skatleperioder).

Är fordon skattepliktigt under endasl en del av skalteår eller skaltepe-riod beräknas skatten förden lid fordonet är skattepliktigt, om ej annat föl­jer av 12 § andra slyckel.

Skalleår och skatteperiod fastslälles av regeringen eller myndighei som regeringen bestämmer.

12                                                                                           §=
Fordonsskatt utgår för skatleår Fordonsskatt ulgår för skalteår
enligt bilaga I till denna lag. Skal- enligt bilaga 1 till denna lag. Skat­
ten utgår för skalleperiod med en ten ulgår för skatteperiod med en
fjärdedel, för kalendermånad med tredjedel, för kalendermånad med
en tolftedel och för dag med 1/360 en toUledel och för dag med 1/360
av skatten för helt år. Översliger av skatten för hell år. Överstiger
fordonsskatten för ett fordon 1 500 fordonsskatten för ett fordon 1 500
kronor för helt år utgår fordons- kronor för helt år utgår fordons­
skatt för skatteperiod.                             skall för skatteperiod.

Föreligger skalleplikl för fordon underdel av kalendermånad, utgår for­donsskall för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om for­don, för vilket fordonsskallen uppgår lill minst 4 800 kronor för hell skalte­år, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avslällt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningsliden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått lill ny ägare under avställningsliden.

Fordonsskatt erlägges före in- Fordonsskatt erläggs före in­
gången av skalleår eller skaltepe- gången av skatleår eller skallepe­
riod. Regeringen får medge undan- riod. Regeringen eUer myndighet
tag härifrån för grupp av fordon.        som   regeringen   bestämmer   får

medge undanlag härifrån för grupp

av fordon.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869. Senaste lydelse 1974:869. Senaste lydelse 1978:118.

 

Prop. 1978/79:94

Nuvarande Ivddse

Föreslagen lydelse

16 §

Skattepliktigt fordon får ej bru­kas, om lill betalning förfallen for­donsskatt ej eriagts. Detta gäller ej i fråga om skatt söm avser tid före det närmast föregående skatteårel eller ej heller i fråga om skall som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 §.

Skattepliktigt fordon får ej bru­kas, om lill belalning förfallen for­donsskatt ej eriagts. Detta gäller ej i fråga om skall som avser lid före det närmasi föregående skalteåret och ej heller i fråga om skatt som åvilar lidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslul om efterbeskattning enligt 24 §.

Har fordon sålts vid exekutiv för­säljning får det brukas av den nye ägaren ulan hinder av att fordons­skatt, för vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte har erlagis. Före­ligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av försia stycket.

17

Kilomelerskatteplikligt fordon skall vara försett med särskild, god­känd räknare för registrering av fordonets körsträcka och tillhöran­de anordningar för dess funktion (kilometerräknarapparalur). Appa­raturen skall vara plomberad. Kilo-melerskattepliktig personbil som användes ulom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometer-skattepliktigt. Regeringen får med­ge undantag från skyldighet att för­se personbil med sådani märke.

Kilomelerskalteplikligt fordon skall vara försett med särskild, god­känd räknare för registrering av fordonets körsträcka och lillhöran­de anordningar för dess funklion (kilometerräknarapparalur). Appa­raturen skall vara plomberad. Kilo-melerskattepliktig personbil som används utom rikel skall vidare va­ra försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilomelerskal­teplikligt. Regeringen eller myndig­het som regeringen bestämmer får medge undantag från skyldighet atl förse personbil med sådani märke.

Regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer meddelar före­skrifter om godkännande, montering, plombering, reparation, kontroll och liknande ålgärd som har avseende på kilometerräknarapparalur saml om märke som avses i första siycket.

Regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer får efter an­sökan medge att kilometerskatie-pUktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknarappa­ralur.

■• Senaste lydelse 1975:276.

' Senaste lydelse 1974: 869 (jfr 1974: 873).

 

Prop. 1978/79:94

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Kilomelerskatt ulgår för den körsträcka som fordon tillryggalagl under lid, dådet varil kilomelerskalteplikligt.

Skallen beräknas för hell tiotal kilometer efter de skallesatser som an­ges i bilaga 2 lill denna lag.

Skaltskyldig skall för varje skat­teperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer förordnar därom. Kilomeler­skatt erlägges i efterhand för skat­teperiod. Regeringen får medge un­dantag härifrån för grupp av for­don.

Skattskyldig skall för varje skat­teperiod lämna uppgift lill ledning för beräkning av skatt. Regeringen eller myndighei som regeringen be­stämmer får medge undantag här­ifrån. Uppgifi till leåningför beräk­ning av skatt skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen el­ler myndighet som regeringen be­stämmer förordnar därom. Kilome­terskatt erläggs i efterhand för skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestäm­mer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

21  §'

Kilomelerskattepliktigt fordon får

1.    om de föreskrifter i fråga om
kilometerräknarapparalur, vilka
meddelats i denna lag eller ined
slöd därav, ej iakttagits,

2.    om JÖreskriven uppgift för be­
räkning av kilometerskatt ej läm­
nats.

3.    om lill betalning förfallen kilo­
melerskatt ej eriagts.

Vad som sägs i första stycket un­der 3 gäller ej i fråga om skatt som avser tid före del närmasi föregåen­de skatteåret och ej heller i fråga om skatt som åvilar lidigare ägare av fordonet och som fastställls ge-

ej brukas

1. om det inte är försett med ki­lometerräknarapparalur av god­känt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt funge­rar tillfredsställande.

2. om lill belalning förfallen kilo­meterskatl ej eriagts.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge all fordon, ulan hinder av första stycket 1, får brukas i avvaktan på reparation eller besiktning av kilo­meterräknarapparalur.

Vad som sägs i första slyckel 1 gäller ej ifall som avses i 17 § tred­je stycket.

Vad som sägs i första siycket 2 gäller ej i fråga om skatt som avser lid före del närmasi föregående skatteåret och ej heller i fråga om skall som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom

" Senaste lydelse 1974:869. ' Senaste lydelse 1975:276.

 

Prop. 1978/79:94

Nuvarande lydelse

nom beslul om efterbeskattning en­ligt 24 eller 25 §.

Föreslagen lydelse

beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §. Har fordon sålts vid exe­kutiv försäljning får det brukas av den nye ägaren utan hinder av att kilometerskatt, för vilken tidigare ägare år skattskyldig, inte har er-lagts. FöreUgger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av försia slyckel 2.

27 §s

Vid efterbeskattning påför beskattningsmyndighelen den skallskyldige skattetillägg med tjugo proceni av del skatiebelopp som lillkommer.

Har skallskyldig i mål om skatt skriftligen lämnal uppgifi som befinnes oriktig, påförs honom skattetillägg med tjugo procent av den skatt som ej skulle ha påförts, om den orikliga uppgifien godtagits. Skattetillägg ulgår dock ej, om uppgiften ej prövats med hänsyn till att besvären kommit in för sent.

I fråga om skattetillägg skall 37 d och 37/-i7 h §§ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsum­tionsbeskattning tillämpas. Uppgår skattetillägg eller sammanlagda be­loppet av flera samtidigt till fast­ställelse föreliggande skalletillägg ej till 50 kronor, påförs ej lillägg.

I fråga om skattetillägg skall 37 d och 37 f§S, 37g § andra slyckel samt 37 h § lagen (1959: 92) om för­farandet vid viss konsumtionsbe­skattning tillämpas. Uppgår skatte­tillägg eller sammanlagda beloppet av flera samtidigt lill faslställelse föreliggande skattetillägg ej lill 50 kronor, påförs ej tillägg.

Fråga om skattetillägg prövas av beskattningsmyndigheten. Fråga om skattetillägg på grund av oriktig uppgifi i mål om skatt prövas dock av kammarrätten på talan av allmänt ombud. Sädan talan får föras, om den oriktiga uppgiften ej har godtagils efter prövning i sak eller ej prövais i må­let, och skall väckas inom ett år från uigången av den månad då dom eller slulligt beslut i målet vunnit laga kraft.

28 §»

Lämnas ej inom föreskriven tid vederbörlig uppgift om körsträcka för kilometerskalleplikligl fordon, påför beskattningsmyndigheten den som ägde fordonet, når fristen utgick, förseningsavgift med 100 kronor.

Har vederbörlig uppgift/ör skai-teperiod om körsträcka för kilome­lerskattepliktigt fordon inte kommit in inom föreskriven tid skall erin­ran om uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde fordonet vid utgången av skalleperioden, om ej annal följer av andra siycket.

" Senaste lydelse 1978:199. ' Senaste lydelse 1978:199.

 

Prop. 1978/79:94

Nuvarande lydelse

Har i fall som avses i försia styc­ket ägaren anmanats att lämna uppgift men ej efterkommit anma­ningen inom tid som föreskrivits i denna elter underlåtit att inom före­skriven lid lämna uppgifi om fordo­nets körsträcka vid minst ett av de tre närmast föregående uppbörds-tillfällena, bestäms förseningsav­giften till 200 kronor.

Fråga om förseningsavgift prö­vas av beskattningsmyndighelen. I fråga om förseningsavgifi skall 37 f § försia och Iredje styckena, 37 g § andra stycket samt 37 ti § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskaitning lillämpas. Ulöver vad som föreskrivs i nämn­da 37 f § första stycket gäller alt förseningsavgifter avseende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas lill 500 kronor eller, i fall som avses i and­ra siycket, 1 000 kronor,

31

Möt beslut som avses i 23-28 §§ eller 40 § eller som avser rättelse eller utdömande av vite får skalt­skyldig och allmänt ombud föra ta­lan genom besvär hos kammarrätt.

Föreslagen lydelse

Har i fall som avses i första slyc­kel ägaren underlåtit all inom före­skriven lid lämna uppgift/ö/- skatte­period om fordonets körsiräcka/ö/-minst en av de tre närmast föregå­ende skalleperioderna påför be­skattningsmyndighelen ägaren för­seningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna uppgift om körsträcka men ej ej t er-kommit anmaningen inom lid som har,föreskriviis i denna.

Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100 kronor. Av­giften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgifi har påförts för minst en av de tre närmast föregå­ende skatteperioderna eller om för­seningen avser uppgift som ägaren har anmanats att lämna.

Fråga om förseningsavgifi prö­vas av beskattningsmyndighelen. 1 fråga om förseningsavgifi skall 37 f § första och tredje slyckena saml 37 h § lagen (1959:92) om förfaran­del vid viss konsumtionsbeskait­ning lillämpas. Ulöver vad som fö­reskrivs i nämnda 37 f § första styc­ket gäller all förseningsavgifter av­seende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsät­tas lill 500 kronor eller, i fall som avses i tredje stycket andra me­ningen. I 000 kronor.

§10

Mot beslut som avses i 23-27 §§, 28 § andra eller tredje stycket eller 40 § eller som avser rällelse eller utdömande av vile får skaltskyldig och allmänt ombud föra talan genom besvär hos kam­marrätt.

Mot beslut enUgt 16 § andra stycket andra meningen eller 21 § fjärde stycket tredje meningen Jår skaltskyldig föra talan genom be­svär hos regeringen.

'Senaste lydelse 1974:863.

 

Prop. 1978/79:94                                                                     7

Nuvarande tydelse                       Föreslagen lyddse

Bestämmelserna i 40 och 45 §§ lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumiionsbeskatining gäller i tillämpliga delar besvär i fråga som avses i försia stycket.

Allmänt ombud får föra lalan till skallskyldigs förmån.

33 §"
Den som uppsåtligen vidtager åt-        Den som uppsåtligen vidtar åt­
gärd   med   kilomelerräknarappara-     gärd   med  kilometerräknarappara­
lur på fordon så att körsträcka som     tur på fordon så att körsträcka som
skall ligga till grund för beräkning     skall ligga till grund för beräkning
av kilometerskatl för fordonet ej re-     av kilomelerskatt för fordonet ej re­
gistreras eller registreras för lågt     gistreras eller regislreras för lågl
dömes. om förfarandel ej ulgör ett     döms, om förfarandet ej ulgör ett
led i gäming som är belagd med     led i gärning som är belagd med
strängare slraff enligt skatiebrotls-     strängare slraff enligt skattebrotts-
lagen (1971: 69), till böter eller fäng-     lagen (1971:69), till böter eller fäng­
else i högst sex månader,            else i högst sex månader. Titt sam­
ma straff döms den som av grov
oaklsamhet brukar fordon, på vars
kilometerräknarapparalur har vid­
tagas åtgärd som nu sagts.

1.    Denna lag träder i kraft den I augusti 1979.

2.    De nya bestämmelserna i 9 och 12 §§ tillämpas i fråga om fordons­skatt för skalteår som börjar den I september 1979 eller senare och i fråga om kilometerskalt för skatleår som börjar den I juli 1979 eller senare. Re­geringen får i samband med ikraftträdandet förordna atl skalleår eller skat­teperiod skall omfatia annan lid än som anges i 9 § saml att foidonsskatt för sådant skatleår eller sådan skatteperiod enligt 12 § skall jämkas i mot­svarande mån.

3.    De nya bestämmelserna i 28 och 31 §§ tillämpas i fråga om skatteår eller skatteperiod som går till ända efter ikraftträdandet.

4.    1 övrigi lillämpas äldre bestämmelser i fråga om förhållande som hän­för sig lill tid före ikraftträdandet.

" Senaste lydelse 1976:337.

 

Prop. 1978/79:94

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor­don

Härigenom föreskrivs all 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

13 § Har länsstyrelse enligt 40 § försia slyckel vägtrafikskatlelagen (1973:601) befriat fordon från skatteplikt i samband med atl fordonet har registrerats eller, om del har avställts vid registreringen, när avställningen har upphört, skall riksskatteverket lill fordonets ägare utbetala ett belopp som svarar mol försäljningsskatten på fordonet. Har ulbetalning gjorts till fordonsägare för vissl fordon, får ny ulbetalning för annal fordon göras en­dasl om detla har förvärvats mer än tre år efter förvärvet av förstnämnda fordon, om ej särskilda skäl för fordonsbytet visas föreligga.

Utbetalning enligt första stycket får ej göras om den som år uppta­gen i bilregistret som fordonets ägare innehar detta med nyttjande­rätt under viss tid.

Fordonsägares anspråk på medel enligt första stycket som innestår hos staten får ej utmätas. Sedan medlen har betalats ut får utmätning ej heller ske, om medlen hålles avskilda.

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

 

Prop. 1978/79:94                                                      9

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-02-08

Närvarande: statsministem Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Ro­manus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601), m. m.

1    Inledning

Kilometerskattesystemet har varil i kraft sedan den I januari 1974. Ur­sprungligen utgick skatten endast för fordon inrättade för drift med annal drivmedel än bensin eller gasol. Den I juni 1976 uividgades kilomelerskat­ten lill alt omfatia även släpvagnar som dras av kilometerskalteplikligt mo­torfordon och har en skattevikt över 3 000 kg.

De grundläggande beslämmelserna om vägtrafikbeskaltningen, varav ki­lomelerskatten är en del, finns i vägtrafikskatlelagen (1973:601, ändrad se­nast 1978:199), VSL. Däruiöver regleras beskattningen i vägtrafikskalle-kungörelsen (1973:776, ändrad senasi 1978:331), VSK, kungörelsen (1973:777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskall m, m. för for­don som använis ulom rikel (omtryckt 1976: 768, ändrad senast 1978:128), ÅVK, lagen (1976: 338) om väglrafikskatl på vissa fordon, som icke är re­gistrerade i rikel (ändrad senasi 1978:119) och i ett flertal andra författning­ar.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 uppdrog jag ål en särskild utredare atl göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskaltningen (B 1977:05). Utredningen antog namnet vägtrafikskatteutredningen. Di­rekliven för ulredningen innebar atl den skulle göra en översyn av väglra-fikbeskatlningens olika delar. Bland de frågor som borde las upp framhölls bl, a. uppbörden av fordonsskatt och kilometerskatl och en allmän författ­ningsteknisk översyn. Särskilt borde strävas efter förenklingar i beskatt­ningen med beaktande av rimliga krav på att den skall vara effektiv och ge möjligheter lill en tillfredsställande kontroll.

' Utredningsman departementsrådet Leif Lindstam.

 

Prop. 1978/79:94                                                     10

Uppdraget innefattade inte att bedöma t.ex. beskattningens nivå, av­vägningen mellan fordonsskatt och kilometerskatl eller en återgång från ki­lometerskall lill skall på motorbrännolja,

1 ett försia delbeiänkande Kilomelerskatt (Ds B 1978: 5) har ulredningen sett över kilometerskaltens nuvarande utformning och lagl fram olika re­formförslag. Utredningen har därvid sökt ulforma regler som medför mindre kostnader och mer begränsal uppgiftslämnande för de skattskyldi­ga och underlättad administration för myndigheterna.

Ulredningens förslag förutsätter ändringar i bl.a. VSL och i tillämp­ningsföreskrifter, som beslutas av regeringen, t.ex. i VSK. Vidare har ut­redningen förordat vissa åtgärder, som inle kräver författningsändring.

I fråga om gällande ordning och utredningens förslag lorde jag få hänvisa till betänkandet, som bör fogas lill proiokollei i delta ärende som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden haravgetis av statens tra­fiksäkerhelsverk (TSV), riksskatteverket (RSV), riksrevisionsverkei (RRV), generallullstyrelsen, postverket, kilometerskattenämnden (KSN), kammarrätten i Göteborg, samtliga länsstyrelser, skattelilläggsutred­ningen, delegationen förförelagens uppgiftslämnande (DEFU), byråkrati­utredningen, AB Svensk bilprovning, Sveriges bilindustri- och bilgrossist­förening. Motorbranschens riksförbund, Motormännens riksförbund. Svenska busslrafikförbundet. Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska taxiförbundet. Svenska åkeriförbundet, Åkeriförelagamas centralförbund och Sveriges bilskrolares riksförbund. RSV har bifogat yttrande av För­eningen Sveriges kronofogdar. Länsstyrelsen i Gollands län har bifogat yttrande av allmänna ombudel i länel. Länsstyrelserna i Malmöhus och Örebro län har bifogat yttranden av resp. läns åkeriförening.

En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i det­ta ärende som bilaga 2.

2   Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna synpunkter på kilometerbeskattningen

Kilometerskaltens principiella grundval är all skatt utgår i förhållande till körd vägsträcka. Skattens höjd varierar dessutom med fordonsslag, vikt och axelarrangemang. När denna skatleform infördes år 1974 ersatte den lidigare ulgående särskilda skatter på brännolja. Skattenivån avpassa­des så all den genomsnittligt skulle ge samma skallebelastning som den slopade brännoljebeskatlningen.

Övergången till kilomelerskatt skedde av främsi två skäl. Brännoljebe­skatlningen orsakade stora kontrollproblem. Genom olika skalteundandra­gande åtgärder kunde den tekniskt setl likvärdiga men väsentligt lägre be­skattade eldningsoljan användas i stället för motorbrännolja för drifl av motorfordon. Vidare ansågs kilometerskatl vara en lämpligare skalleform

 

Prop. 1978/79:94                                                     11

än drivmedelsskatt när det gällde atl tillgodose den s. k. kostnadsansvarig-helsprincipen, som fastslogs genom statsmakternas trafikpolitiska beslul år 1963.

1 praktiken är kilometerskattesystemet uppbyggt på följande säll. I varje kilometerskalleplikligl fordon skall en stämplande kilometerräknare vara inmonterad. I räknaren registreras fortlöpande den tillryggalagda vägsträc­kan. Fyra gånger om året skall fordonels ägare göra en avstämpling av ki-lomelerräknaren på särskild blankett som sänds in lill TSV. En skattepe­riod omfattar alllså i princip tre månader. Perioderna bestäms av slutsiff­ran i fordonels registreringsnummer och är avpassade så att en anknytning finns lill fordonets konlrollmärke.

På grundval av avstämplingskortet beräknas och debiteras skatt genom automatisk dalabehandling utan atl något formellt beslut meddelas. Vill fordonsägaren invända mot skallens beräkning kan han påkalla beslul i skattefrågan.

Särskilda föreskrifter finns för all säkerslälla atl varje skaltskyldig full­gör sin uppgifts- och betalningsskyldighet. Åsidosätts dessa skyldigheter får fordonet inte användas. Vidare gäller att efterbeskattning kan ske samt att skattetillägg och förseningsavgifi kan las ut.

Vidare finns särskilda regler om hur kilometerräknarapparaturen skall vara beskaffad och vad fordonsägaren har atl iaktla om den inle fungerar tillfredsställande.

Av del sagda framgår all kilometerskattesystemet släller stora krav på såväl myndigheter som enskilda. Från skilda håll har krilik riktats mot sys­temet. Denna krilik lar främst sikle på '"krånglet" i hanieringen och den omfaitande regleringen, som tillkommit i kontrollsyfte. Vidare har gjorts gällande att systemet förorsakar enskilda fordonsägare orimligt höga kost­nader och att även det allmännas kostnader för administrationen och skat­teuppbörden är alllför höga. Från olika håll har dessutom påpekais alt sys­temet är känsligt för fusk, atl kilometerräknama alllför lätt kan manipule­ras och alt det förekommer ett oacceptabelt stort skattesvinn.

Till dessa problem kan läggas ett som KSN tagit upp i sitl remissyttran­de. En av de större europeiska lillverkama av dieselpersonbilar har långt framskridna planer på införande av elektroniska hastighelsmäiare. Reali­seras dessa planer kommer en vajerdriven räknare av nuvarande lyp inte att kunna användas i dessa fordon utan all fordonens normala utförande ändras. Hiltills gjorda undersökningar har visal atl det kan bli svårt atl konstruera en elektronisk kilometerräknare för dessa fordon som är säker mol manipulationer.

Flera av remissinstanserna menar atl nackdelama med kilometerskatte­systemet är så stora att det bör ersättas med en annan beskaltningsform. Genomgående förordas därvid en återgång till skatt på motorbrännolja. Kontrollen av att otillätet bränsle inte används skulle bygga på att detta försågs med ell ämne som kan spåras vid ell enkell prov. Från flera håll

 

Prop. 1978/79:94                                                                    12

görs del gällande all ell sådant system praktiseras i Finland med gott resul­tat.

1 anledning av den nu redovisade kriiiken mol kilomelerskaltesyslemet som sådani vill jag framhålla följande. För de brännoljedrivna personbilar­na, lastbilarna och bussarna och de nu skattepliktiga släpvagnarna är det enligt min mening principiellt riktigt atl direkl lägga körsträckan lill grund för beskattningen. Vidare ger kilometerskatten i molsats lill brännoljeskat-ten möjlighel alt anpassa beskattningen efter fordonens axelarrangemang och vikt. I den framförda kritiken mot kilometerskatlen syns dessa förhål­landen inte ha beaktats.

Vad jag nu har anförl hindrar självfallet inle alt kritiken kan vara hell el­ler delvis befogad. För alt undersöka om så är fallel har regeringen genom beslut den 1 februari 1979 gett vägtrafikskatteutredningen i uppdrag att gö­ra en allsidig ulvärdering av kilometerskallesystemet (Dir. 1979:9). Med utgångspunkt i atl de brännoljedrivna fordonen och deras släpvagnar skall beskattas i ungefär samma utsträckning som f n. kan frågan om alt slopa kilomelerskatten, om delta skulle visa sig önskvärl, inte avgöras förrän ev. alternativa beskattningsformer också har bedömts. Ulredningens ulvidga­de uppdrag omfattar även att göra en sådan bedömning.

Jag vill också framhålla all regeringen genom beslul den 1 februari 1979 har gett i uppdrag åt KSN att initiera och leda arbelel med atl ulveckla en ny kilomelerräknare, t. ex. för navmonlering, som kan användas för i stort sett alla kilomelerskattepliktiga fordon. En mycket drift- och manipula-tionssäker kilomelerräknare kan göra det möjligt atl vidla väsentliga för­enklingar av kilometerskallesystemet. Innan ställning las lill en ev. av­veckling av kilometerskatten bör därför möjligheterna all utveckla en så­dan räknare kunna överblickas.

Kostnaderna som är förenade med utredningsarbetet bör under inneva­rande budgetår få bestridas från åttonde huvudtitelns förslagsanslag Kilo-meierbeskattning. Jag inbegriper däri kostnader för att ulforma och prova försöksmodeller av räknardetaljer o. dyl. För näsla budgelår bör kostna­derna belasta förslagsanslaget Riksskatteverket, efiersom verkei då över­tar KSN:s kvarvarande arbetsuppgifter.

Enligt min mening bör kilometerskattesystemet behållas i vart fall lill dess förutsättningarna för dess avskaffande har klarlagts.

I avvaktan på all resultatet av de nu angivna åtgärderna föreligger bör de möjligheter till förbättringar av systemet som finns utnyttjas. Jag övergår därför lill all behandla de av ulredningen framlagda förslagen lill ändringar i VSL m. m. För sammanhangels skull avser jag emellerlid också all berö­ra vissa spörsmål beiräffande vilka del ankommer på regeringen alt falla beslul.

 

Prop. 1978/79:94                                                                    13

2.2 Uppgifter tiU ledning för beräkning av kilometerskatt m. m.

Ulredningen har föreslagit två olika åtgärder för atl bringa ned uppgifts­lämnandet för beräkning av kilometerskatl. Den ena innebär alt antalet or­dinarie avstämplingar per år minskas från fyra till tre. Därvid har utred­ningen avvisat tanken på olika schablonmetoder, bl.a. med preliminära skalleinbetalningar i förskott. Den andra innebär alt skyldigheten atl göra ordinarie avstämpling slopas då annan avstämpling ändå görs under av-stämplingsmånaden och denna avstämpling följs av registernotering.

Enligt förslaget skall skatteåret delas in i tre skatleperioder om i princip fyra månader. Vidare skall uppbörd av kilometerskatt och uppbörd av for­donsskatt göras under en och samma uppbördsmånad saml avstämpling i princip, med ovannämnda undanlag, göras särskilt för beräkning av kilo­melerskatt. All införa en ordning varigenom någon av de ordinarie av-slämplingama alllid skulle ske i samband med den årliga besiktningen hos AB Svensk bilprovning har utredningen inte ansell lämpligt framför allt av det skälet alt besiklning kan göras när som helst under en fem månader lång period. Detta skulle kunna leda lill stora variationer i körsträckan mellan två ordinarie avstämplingar och därmed också till stora variationer i skattebeloppen mellan olika skatleperioder.

Några remissinsianser har inte velat släppa tanken på atl ett syslem med preliminära förskoltsinbetalningar av skatt vore alt föredra. För egen del ansluter jag mig emellertid lill utredningens bedömning atl denna metod kan komma all skapa minsl lika stora svårigheter som den löser. Jag menar liksom ulredningen alt del nuvarande sambandet mellan avstämpling och uppbörd bör behållas vid samtliga ordinarie uppbördslillfällen.

Vad det då gäller att överväga är huruvida antalet sådana avstämplingar och uppbördslillfällen kan minskas. Denna lanke har genomgående vunnit gehör hos remissinsianserna. De har även lill den allt övervägande delen godtagit atl antalet bestäms lill tre per år. Själv finner jag ulredningens för­slag välgrundat. De betänkligheter som i några fall redovisas - bl. a. ökad risk för reslföring av skatt och för all brisler i apparaturen inle upptäcks -är inle av sådan siyrka alt de motväger de uppenbara fördelarna, främsi den avsevärda minskningen av stämpelkortshanteringen, som står all vin­na med den föreslagna ordningen. Jag anser därför atl denna reform bör genomföras på del sätl ulredningen föreslagit.

Reformen kräver ändringar i 9§ första stycket och 12 § första stycket VSL,

Även förslaget att slopa kravel på ordinarie avstämpling när viss annan avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden innebär förenklingar och bör genomföras. Detta bör i enlighel med utredningens förslag ske ge­nom ell tillägg till 18 § andra slyckel VSL, Där bör anges all regeringen el­ler myndighei som regeringen besiämmer får medge undanlag från skyldig­heten alt göra ordinarie avstämpling. Erforderliga föreskrifter i detta hän­seende bör tas in i VSK.

 

Prop. 1978/79:94                                                                    14

Utredningen har utförligt behandlal frågan om all införa möjlighel lill av­stämpling och skalledebitering vid ägarbyte (avsniii 4.2.3 i betänkandet). Utredningen har funnil atl en sådan möjlighet inte bör införas. Jag delar denna uppfattning.

2.3 Brukandeförbud

Brukandeförbud inträder om fordonsskall eller kilometerskalt, som har förfallit lill belalning, inle har betalats, öm skallen avser lid före del när­mast föregående skatteåret eller om skatten har påförts en tidigare ägare av fordonet genom efterbeskattning är dock den obetalda skatten inle hin­der mot brukande.

I fråga om kilometerskattepliktiga fordon inträder brukandeförbud även om meddelade föreskrifter i fråga om kilomelerräknarapparatur inte har iakttagits eller om föreskriven uppgift för beräkning av kilomelerskatt inle har lämnals.

Enligt utredningsförslaget skall bestämmelsema om brukandeförbud för kilometerskatteplikliga fordon på grund av uppgiftsförsummelse slopas. Kilomelerskalteplikligt fordon skall inte få brukas om del inle är försett med kilometerräknarapparalur av godkänt slag som är plomberad och god­känd vid besiktning och fungerar tillfredsställande. Vidare föreslås in­skränkningar i brukandeförbudet på grund av obetald fordonsskatt och ki­lometerskatl.

Utredningens förslag till lättnader i bestämmelserna om brukandeförbud har allmänt mottagits positivt av remissinsianserna. 1 fråga om enskildhe­ter i förslaget har dock vissa kritiska synpunkter förts fram.

För egen del anserjag, liksom utredningen och en med något undantag enhällig remissopinion, alt brukandeförbud för kilomelerskalteplikligt for­don inte bör inträda därför att föreskriven uppgift för beräkning av kilome­terskatl ej har lämnats. Brukandeförbud på grund av all apparaturen inle är i överensstämmelse med meddelade föreskrifter bör inträda endast när frå­ga är om ett mer grundläggande fel. Den förra brukandeförbudsgrunden bör därför slopas och den senare ändras i enlighel med vad ulredningen fö­reslagil.

När del gäller brukandeförbud på gmnd av obetalda väglrafikskaller finns del anledning att närmare gå in på ulredningsförslagel. Enligt detla skall brukandeförbud som har inträtt för vissl fordon på denna grund auto­matiskt upphävas för ny ägare till fordonet om förvärvet sker vid exekutiv auktion. Vidare har föreslagits att ett på samma grund inträtt brukandeför­bud skall kunna upphävas efter myndighetsprövning, om särskilda skäl föreligger. Utredningen har uttalat all sådana skäl torde föreligga bl. a. när konkursförvaltare säljer fordon från konkursbo, anlingen på offentlig auk­tion eller under hand.

Ulredningen har pekat på att den föreslagna ordningen skulle medföra

 

Prop. 1978/79:94                                                     15

all obetald skall som har förfallit till betalning före förvärvet inte skulle ut­göra hinder för den nye ägaren alt använda fordonet, vilket däremoi skulle vara fallet om den obetalda skatten har förfallit till belalning efter förvär­vel. Delta innebär bl. a. atl den nye ägaren kan bli Ivungen all belala kilo­meterskatt som förfaller till belalning efter förvärvet men som avser en ti­digare ägares användning av fordonet. Däremot kan han slippa belala for­donsskall som har debiterats lidigare ägare men som helt eller delvis hän­för sig lill lid efter förvärvel. Enligt utredningens uppfattning talar praklis­ka skäl för en sådan ordning. En expert i utredningen anser dock all regler­na om hävande av brukandeförbud vid sådana förvärv bör utformas så att den nye ägaren skall betala fordonsskatt lill den del denna hänför sig lill lid efter förvärvel, för atl brukandeförbud inle skall inträda, men atl det å andra sidan inte skall krävas alt han betalar kilometerskalt för körning före förvärvsdagen.

Utredningen har vidare utlalal att brukandeförbud bör kunna hävas även när konkursbo fortsätter konkursgäldenärs verksamhet under viss lid eller när skall har restförts och överlämnats för indrivning och den skatt­skyldige har träffal avtal med kronofogdemyndigheten om en avbetal­ningsplan för skatten. Utredningen har framhållit all möjligheten för den skatlskyldige att betala skalleskulden kan ligga i att han t. ex. kan fullfölja ell konirakt om transporter eller i all fordonet allmänt används i rörelsen och därigenom ger intäkter. Brukandeförbudet bör i sådana fall kunna hä­vas åtminstone temporärt. 1 förekommande fall bör ett sådant medgivande kunna återkallas.

Däremoi har inle ulredningen anseti att brukandeförbud bör kunna hä­vas endasl på den grunden all köparen inle känl lill den obetalda skallen. Även när fordon, som har sålts med förbehåll om återiaganderätl, alertas av säljaren har utredningen menat alt skatteskuld som har uppkommil un­der köparens innehav av fordonet skall vara betald för all fordonet skall få användas. Utredningen har i sistnämnda fall pekal på beslämmelserna om "positivt restvärde" i lagen (1978:599) om avbelalningsköp mellan nä­ringsidkare m. fi. och i konsumentkredillagen (1977: 981).

Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på RSV att pröva hä­vande av brukandeförbud och att besvär skall kunna föras hos regeringen.

De föreslagna ändringama har överlag mottagits positivt av remissin­stansema. RSV och några andra remissinsianser har dock förordal alt bru­kandeförbudet skall hävas automatiskt även i konkursfallen. Vidare har RSV och ett par länsstyrelser ställt sig bakom del särskilda yttrandet av en av experterna. Företrädare för bilhandeln har kritiserat ulredningens upp­fattning i fråga om återtagna fordon. Slutligen har RSV och någon länssty­relse förordal alt prövningen av om brukandeförbud skall hävas bör an­förtros åt länsstyrelserna.

Föregen del villjag framhålla följande. Jag instämmer i utredningens be­dömning alt brukandeförbud på grund av obetalda väglrafikskaller kommit

 

Prop. 1978/79:94                                                     16

atl inträffa i vissa fall som inneburit pålagliga olägenheter. Del är därför befogat alt genomföra vissa lättnader i bestämmelsema. Jag anser i likhel med utredningen, att övervägande skäl talar för atl fordon som säljs på exekutiv auktion automatiskt bör befrias från brukandeförbud. Även när särskilda skäl i övrigt föreligger bör brukandeförbudet kunna hävas. Delta bör, i enlighet raed utredningens förslag, kunna ske t. ex. vid försäljning från konkursbo, fortsättande av konkursgäldenärs rörelse samt i vissa fall då skuld som avser vägtrafikskatt avbetalas enUgt överenskommelse med kronofogdemyndighet. Några remissinstanser har hänvisat till atl denna möjlighel i viss mån kan öppna vägen för skalteundandragande åtgärder och förordat att brukandeförbudet i nu avsedda fall bör hävas först efter prövning av myndighet. Jag delar denna uppfattning, 1 likhet med utred­ningen anserjag att prövningen, med hänsyn bl, a. till vikten av en enhetlig rättstillämpning, till dess närmare erfarenheter vunnits bör göras av RSV. Mot beslut som RSV meddelar i sådan fråga bör talan kunna föras genom besvär hos regeringen.

Jag delar även ulredningens uppfattning att en ny ägare, som förvärvar ett fordon under ovan angivna förutsättningar, måsle belala skatt, för vil­ken han själv är skattskyldig men inle annan skatt, för atl fordonet skall få användas.

Utöver nu behandlade frågor, vilka kräver lagändring, bör vissa ändring­ar i förenklande syfte göras i VSK, Vidare finns, i enlighet med vad utred­ningen har uttalat, möjlighel atl genomföra förbättringar i administrativt hänseende,

2.4 Förseningsavgift

Utredningen har föreslagit att systemet med förseningsavgift, som gäller vid lämnande av körlängdsuppgift för kilometerskatl, skall utformas på i huvudsak följande sätt. Förseningsavgift skaU utgå endast i de fall dubbel avgifl påförs enligt nu gällande bestämmelser. En enstaka förseelse skall endast medföra erinran om uppgiftsskyldigheten. Vid upprepad förseelse för samma fordon skall enkel avgift, 100 kronor, påföras. Har enkel avgifl påförts och upprepas underlåtenheten ännu en gång under någon av de tre närraast följande skatteperiodema skall dubbel avgift, 200 kronor, påföras. Förseningsavgifi i nu nämnda fall skall utgå endast när underlåtenheten av­ser ordinarie avstämpling. Underlåtenhet att efterkomma anmaning alt lämna uppgifi skall medföra dubbel avgifi, 200 kronor. Vid ifrågasatt efter­gift av avgifl skall även ursäkllighelen vid den förseelse som endast med­fört erinran kunna prövas.

En klar majoritet av remissinstanserna har i princip godtagit utredning­ens förslag. Den närmare utformningen av de nya reglema har dock rönt en viss kritik. Det gäUer främst frågan huruvida ursäktlighel vid en försla-gångsförsummelse, som endasl föranleder erinran, skall kunna prövas när

 

Prop. 1978/79:94                                                     17

efiergift av förseningsavgifi övervägs efter ytteriigare en försummelse ati lämna uppgift. Till dem som molsäller sig förslaget i denna del hör skatte-tilläggsuiredningen, kammarrätten i Göleborg och lio länsstyrelser. Skat­telilläggsutredningen har föreslagil all en erinran i stället skall kunna prö­vas om detla yrkas inom kortare tid, t. ex. tio dagar.

För egen del harjag gjort följande bedömning. Utredningen har visat att det föreligger ett uppenbart behov av omformning av reglema om förse­ningsavgift. Utredningen har också klarlagt att de flesta förseningar vid uppgiftslämnande är av engångskaraktär. Den av utredningen föreslagna konstruktionen av förseningsavgiftsinstilulel innebär visserligen en avvi­kelse från vad som gäller vid bristande uppgiftslämnande vid övrig beskatt­ning. Med hänsyn lill de speciella förhållandena på kilomelerskalleområ-del bör dock en sådan avvikelse inte inge några betänkligheter. Förslaget innebär påtagliga administrativa fördelar, bl.a. genom alt en stor mängd förseningsavgiflsärenden kan beräknas bortfalla. Det bör därför genomfö­ras. Avgifl bör alltså utgå vid upprepad försening i samband raed ordinarie uppbörd och vid försummelse alt i lid lämna uppgifi som särskilt avkrävts fordonsägaren. De av utredningen föreslagna avgiftsbeloppen är desamma som nu lillämpas. Jag biiräder förslaget även i denna del.

När del gäller omfattningen av en eftergiftsprövning då det övervägs atl påföra avgift på grund av upprepad uppgiftsförsummelse, villjag frarahålla följande. Utredningen har som nämnls visat atl de flesta förseningar av ifrågavarande slag är engångsförsummelser och att den föreslagna ordning­en kan antas komma att medföra ell betydande bortfall av förseningsav­giftsärenden. Följaktligen bör, om den föreslagna ordningen genomförs, även ärenden angående ifrågasatt efiergift minska avsevärt i omfallning. Under sådana förhållanden anserjag inte att arbetssituationen vid länssty­relserna utgör något bärande skäl mol atl låla prövningen av efiergift om­fatta även omständigheterna vid den försummelse som föranlett erinran. För de skattskyldiga kan del le sig slölande alt den som kommer i fråga för avgifispåföring på grund av upprepad uppgifisförsummelse skall kunna på­räkna eftergift om ursäktlighel föreligger för den senasle försummelsen men inte om endasl den tidigare varil ursäktiig. Därtill kommer atl en skallskyldig inte lorde kunna frånkännas rätten att i ett avgiftsärende åbe­ropa att en erinran, som han har erhållit vid ett tidigare tillfäUe, varit obe­fogad av andra skäl än ursäktlighet, t. ex, därför atl han inte varil skyldig alt lämna uppgift. En ordning som innebär all olika invändningar mol en avgifispåföring i processuellt hänseende behandlas olika är enligt min me­ning inte lämplig.

Av det sagda framgår attjag biträder ulredningens uppfattning all pröv­ning av fråga om eftergift av förseningsavgift skall kunna omfatta även när­mast föregående försummelse, om denna endast har leti till erinran. Vid delta förhållande bör förfallningslexlen lill 28 § ulformas i enlighet med ul­redningens förslag. Jag vill i detla sammanhang också betona vikten av att 2   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94                                                                    18

de skattskyldiga får lillräcklig informaiion om gällande bestämmelser när en erinran skickas ul.

2.5 Åtgärder vid fel på apparaturen m. m.

Ulredningen har föreslagil vissa lättnader för fordonsägama vid repara­tion och besiklning av kilometerräknarapparalur. Enligt förslaget skall en möjlighet införas för länsstyrelsema all medge förlängning av den ireda-garsfrisl, räknai från dagen då ett fel på apparaturen har uppläckts, som nu gäller för reparationen. Vidare skall besiktningsfrislen, räknai från dagen för reparation, förlängas från nuvarande tre lill tio dagar. Förslaget innebär alt del i 21 § VSL bör anges all regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer får medge alt fordon får brukas i avvaklan på reparation eller besiklning av apparaturen, oavsell vad som annars gäller i fråga om bru­kandeförbud för fordon som saknar kilometerräknarapparalur eller vars apparatur är bristfällig. Enligt utredningens förslag skall prövningen av re­parationsfristen göras av beskattningsmyndighelen, dvs. av länsstyrelsen.

Remissinsianserna har genomgående hälsat med tillfredsslällelse att be­slämmelserna om reparationsfrisl och besiktningsfrisl mjukas upp. Jag fin­ner också övervägande skäl tala för att lättnader i berörda hänseenden ge­nomförs. Endasl på ett par punkter villjag kommentera utredningsförsla­get.

En del länsstyrelser har gett uttryck åt en viss osäkerhet beiräffande an­söknings- och beslulsförfarandet saml inriktningen och omfattningen av den prövning som skall göras, då en förlängning av reparalionsfrislen be­gärs. Jag vill härvidlag underslryka att, för all inle förtjänsten med dis-pensinstilulel skall omintetgöras genom atl brukandeförbud hinner inträda innan beslut föreligger, beslutsprocessen måste kunna ske snabbi och utan alltför stor vidlyftighet. Ansökningsförfarandet bör inte med nödvändighet behöva vara skriftligt. Detla får dock inle hindra att tillämpningen blir re­striktiv. Del skall ha visals atl särskilda skäl föreligger för all förlängning skall kunna medges. Ell exempel härpå, som ulredningen också framhål­ler, är bristande lillgång lill reservdelar. Jag anser däremoi inte alt fordons­ägarens personliga förhållanden normalt skall kunna uigöra skäl för för­längning av lidsfristen. I övrigi förutsätter jag att RSV uifärdar erforderiiga anvisningar på detta område för alt säkerslälla en likformig lillämpning av beslämmelserna i alla län.

Den av ulredningen föreslagna möjlighelen alt anföra besvär över be-skaltningsmyndighelens beslut i fråga om reparationsfristen finner jag ej skäl atl genomföra. Del är yllersl tveksamt om fordonsägama skulle vara betjänta av en sådan besvärsrätt, efiersom brukandeförbud i normalfallet torde hinna inträda innan besvärsmyndigheten hunnit pröva frågan,

Ulredningen har lämnat ytterligare förslag för att slimulera fordonsäga­ren all göra funktionskontroll under ordinarie avstämplingsmånad, somjag

 

Prop. 1978/79:94                          !                          19

finner välbetänkta. Sålunda bör det vara av värde om de ordinarie av-stämplingskorten förses med viss informationiför alt underlätta en sådan kontroll. Denna fråga faller inom RSV:s kompetensområde och kräver ingen författningsändring.

2.6 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga

Ulredningen har föreslagit att det skall föreligga en möjlighel att slopa kravet på kilomelerräknarapparatur för vissa företag med stor fordons­park, som är svåråtkomlig och fördelad på många uppslällningsslällen, un­der förutsättning atl körsträckan ändå kan beräknas tillförlitligt. Sådana dispensfrågor skall enligt förslaget prövas av regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer. Utredningen beionar atl möjlighelen all ge dispens måsle utnyttjas restriktivt.

Fordon, för vilka dispens har medgetts, kommer sålunda inte alt omfat­tas av det brukandeförbud som annars gäller när kilometerräknare inte är installerad. Dispensen skall enligt förslaget kunna omfatia del av fordons-park. Dispensen bör kunna återkallas när förutsättningar för denna förmån inte längre är för handen eller vid missbruk. Vid överlåtelse får särskild av­räkning och uppbörd ske. Motsvarande måste gälla även i del fall ett före­tag med dispens förvärvar ell redan kilomelerskattepliktigt fordon.

Åtskilliga remissinsianser har lillslyrkt förslaget eller lämnal det utan er­inran. Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållil alt fordons körsträc­kor i vissa fall har beräknats med ledning av fordonsägarens statistik när kilomelerräknaren har varil ur funktion under någon del av skalleperio­den.

Kritik har emellertid också riktats mot förslaget av en del remissinstan­ser. Betänkligheterna går i allmänhet ut på alt förslaget medför orättvisor och brisiande konkurrensneutralitet mellan olika förelag, all avgörandena kan bli svåra när del gäller gränsdragningsproblem och att länsslyrelsemas kontrollarbete kan förväntas öka avsevärt.

För egen del villjag anföra följande. Jag har tidigare framhållit alt kilo­melerskatten i princip måsle bygga på en kilometerräknarapparalur. Ell avsteg från denna princip kräver siarka skäl. Jag vill inte bestrida all vissa fordonsägare, av skäl som utredningen har anfört, kan åsamkas relativt sett mer arbete med kilomelerskatten än andra fordonsägare. Samtidigt kan inle uteslutas alt del föreslagna dispenssyslemel i enlighet med vad vissa remissinsianser har uttalat skulle medföra tillämpningsproblem och risk förökat kontrollarbete, orättvisa och bristande konkurrensneutralitet. Jag vill också framhålla att systemet skulle ställa mycket stora krav på en fordonsägare som har fåll dispens. Misslag eller missbruk skulle kunna le­da till atl dispensen ålerkallas och förelaget blir skyldigt all åter låta mon­tera kilometerräknarapparalur i sina fordon. Med hänsyn lill vad jag nu har anförl är jag inte f.n. beredd alt godla utredningens förslag på denna punkt.

 

Prop. 1978/79:94                                                                   20

1 vissa andra situationer kan det dock finnas behov av all befria från skyldigheten att förse kilometerskatleplikligi fordon med kilometerräknar­apparalur. Jag länker närmasi på sådana fall då ett fordon inle alls eller en­dasl med särskilt stora svårigheter kan förses med kilomelerräknare och körsträckan ändå kan beräknas tUlförlitiigt. Enligt gällande ordning får for­donen inte användas i avsaknad av kilometerräknarapparalur. De av ut­redningen föreslagna ändringama i 17 och 21 §§ VSL är av värde för alt gö­ra det möjligt att ändå använda fordonen. Erforderliga föreskrifier för upp­börd av kilomelerskatt m, m. i nu avsedda fall bör tas in i VSK.

2.7       Kilometerskattemärke m. m.

Enligt gällande bestämmelser skall kilomelerskaltepliktig personbil som används ulom rikel i vissa fall vara försedd med särskilt märke, s. k, kilo­meterskattemärke, som visar all fordonet är kilometerskalteplikligt. Den­na skyldighet gäller i de fall gränspassering sker lill eller från annal land än Norge. Märket tillhandahålls av länsstyrelse och kostar 10 kronor. Bestäm­melser härom återfinns i 17 § VSL samt i ÅVK.

Utredningen har övervägt ett slopande av dessa bestämmelser men an­sett sig inle böra föreslå en sådan ålgärd, med hänsyn lill den funktion märket fyller i konlrollhänseende. Likaså har ulredningen avvisat den från ett par håll framförda tanken atl märket skulle distribueras för alla kilome­terskattepliktiga personbilar, eftersom detla enligt utredningens uppfatt­ning skulle vara en onödig administrativ omgång. Däremot har ulredningen föreslagit dels atl lullanslalt skall mot en avgifl av 25 kronor tillhandahålla kilometerskattemärke vid gränspassering, dels vissa andra ändringar i ÅVK.

Jag delar ulredningens bedömning att skyldigheten all förse kilometer-skattepliktig personbil med kilometerskattemärke vid användning ulom ri­ket bör kvarslå oförändrad. Jag avser alt i annal sammanhang föreslå rege­ringen all beslula om ändringar i ÅVK i huvudsak i enlighet med ulred­ningens förslag. Detla innebär bl. a. att jag f. n. inle är beredd att bilräda vid remissbehandlingen framförda förslag om mer långtgående skyldighe­ler, t. ex. av innebörd atl alla brännoljedrivna personbilar obligatoriskt skall förses med särskild markering.

2.8       Övriga frågor

Ulredningen har föreslagil alt regeringens rält enligt 12 § VSL alt medge undantag från skyldigheten atl belala fordonsskall i förskott skall kunna delegeras lill myndighet. Sådan delegeringsmöjlighel finns redan i vissa fall i VSL, t, ex. i 9§ iredje siycket och I7§ andra stycket. Förslaget bör ge­nomföras. Motsvarande ändring bör göras i 17 § första stycket VSL.

1 27 § VSL, som innehåller bestämmelser om skattetillägg, finns f n. i

 

Prop. 1978/79:94                                                                   21

Iredje slyckel en hänvisning lill 37 g § lagen (1959: 92) om förfarandel vid viss konsumiionsbeskatining, förfarandelagen.

I 37g§ försia siycket förfarandelagen regleras behörighelen för beskatt­ningsmyndighelen alt besluta om särskild avgifl saml allmänna ombudets rätt alt föra talan om skattetillägg. Molsvarande bestämmelser finns i 27 § fjärde siycket VSL. Hänvisningen i 27 § VSL lill 37 g § förfarandelagen bör därför begränsas så atl den inle omfattar paragrafens försia stycke.

I 28 § VSL, som innehåller bestämmelser om förseningsavgift, finns f. n. i tredje stycket en hänvisning till 37 g § andra stycket förfarandelagen, vari del anges all omprövning av avgifispåföring skall ske även om den skatl­skyldige framställer yrkande härom efter besvärstidens utgång under för­utsättning all beslut om skatten för den beskatlningsperiod avgiften avser inle har vunnit laga krafl.

Vissa remissinstanser har kritiserat hänvisningen i 28 § VSL till 37 g § andra slyckel förfarandelagen såsom inadekvat. RSV och några länsstyrel­ser har framhållil alt väglrafikskatl påförs utan all särskilt beslul medde­las. Endast i de fall länsslyrelse fastställer skallen meddelas beslul. Del finns således i regel inte något beslut som har vunnit laga kraft. Detla skul­le innebära att beslut om förseningsavgift i regel kunde omprövas hur lång tid som helst efter beslutet.

Liknande synpunkier har framförts av länsstyrelsen i Kopparbergs län, som tillagt bl. a. följande. I de fall skatten har debiterats enligt inkommet avstämplingskort är skattebeloppet i normalfallet hell riktigt beräknal och nägon anledning för fordonsägaren att påkalla beslut finns alltså inte. 1 det fall skallen har debiterats efter skönsmässiga grunder överenssiämmer lik­väl debiterat belopp ofta relativt väl med den skatt som skulle debiterats om uppgifi om körsträcka lämnats. Det finns därför som regel inte heller i dessa fall anledning för den skallskyldige all påkalla beslul om fastställelse av kilometerskatten.

Enligt min egen bedömning är denna kritik berättigad. Det finns således anledning all se över hänvisningen lill 37 g § andra slyckel förfarandelagen i 28 § VSL.

Av förarbetena till den nuvarande lagstiftningen (prop, 1977/78: 136 s. 168 och 186) framgår att syfiet med bestämmelsema har varil atl minska risken för alt skattskyldiga, som ser ett beskaltningsbeslul och ett beslul om särskild avgift som ett enda avgörande, lider en rättsförlust därigenom att de överklagar endast del förra beslutet men låler det senare vinna laga krafl. För all undanröja dessa effekier ansågs del befogal all införa be­stämmelser som tillåter omprövning även av lagakraftägande beslul om särskild avgift under sådana förhållanden. En bestämmelse av denna inne­börd antogs ha mindre betydelse i fråga om förseningsavgift än beträffande skattetillägg.

Genom att förfarandel vid uppbörd av kilometerskatl vid utebliven eller för sent lämnad uppgifi präglas av automatik och atl ett formellt fastslällel-

 

Prop. 1978/79:94                                                                   22

sebeslut om skatten sällan påkallas föreligger i normalfallet endast ett be­slul alt överklaga, nämligen beslutet om förseningsavgift. I de fall den skaitskyldige påkallar beslul om skatten kan man med fog förutsätta atl han är medveien om all detla beslut är ett från avgifispåföringen åtskilt av­görande. Risken för rättsföriuster av lidigare angivel slag lorde i dessa fall vara mycket lilen.

1 de fall en skaltskyldig påförs skatt genom efterbeskattning enligt 24 el­ler 25 § VSL och därjämte förseningsavgifi skulle det kunna befaras atl han inte gör åtskillnad på beslulen vid eventuella besvär. Antalet sådana beslut torde dock vara försumbart.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört bör rätten atl i en skatteprocess få ett lagakraftvunnel beslul om förseningsavgift omprövat kunna slopas niir det gäller väglrafikskatl. Jag förordar därför atl hänvisningen i 27 § iredje siycket VSL till 37 g § andra stycket förfarandelagen slopas.

En annan fråga jag önskar ta upp i detla sammanhang är ansvarsbestäm­melserna vid manipulation av kilometerräknare. Enligt 33 § VSL dömes den som uppsåtligen vidtar ålgärd med kilomelerräknarapparatur så alt körsträcka som skall ligga till grund för beräkning av kilomelerskatt för fordonet ej regislreras eller regislreras för lågt till böter eller fängelse i högst sex månader. Om förfarandel ulgör ett led i gärning som är belagd med strängare slraff enligt skattebrotlslagen lillämpas i stället den lagen. KSN har pekal på bestämmelsen i 33 § VSL i praktiken har kunnai tilläm­pas endast då gämingsmannen har erkänt brotl. Ell bestridande från for­donsinnehavarens sida leder - även i de fall då han påträffas med något verktyg eller dylikt instoppat i räknaren - ofta inte ens till åtal. Innehava­ren behöver i regel till grund för sill bestridande endasl åberopa all någon annan måsle ha utfört handlingen. Straffansvar bör därför, enligt nämn­dens uppfattning, kunna inträda även vid vårdslöst förfarande med kilome­terräknarapparaturen som medför att denna inte är i föreskrivet skick.

Jag finner i likhel med nämnden all del är angelägel atl komma tillrätta med fusk med räknarapparaluren. Jag delar nämndens uppfattning atl även vårdslöst förfarande bör kunna leda lill slraff. Påträffas under körning ett kilometerskalteplikligt fordon med manipulerad räknare, hören förklaring av föraren eller ägaren att han ej känl till manipulationen alltså inte godtas utan vidare, I sådana fall bör ägaren eller i förekommande fall brukaren kunna fällas till ansvar även om han endast förfaril grovt oaktsamt. Den grova oaktsamheten kan ligga däri atl föraren eller ägaren inle har upp­täckt t. ex. alt ett främmande föremål har placerats i räknaren, varigenom dennas funktion har störts.

Straffbestämmelsen i 33 § VSL bör ändras i enlighel med vad jag nu har anfört.

Slulligen villjag la upp en fråga som närmasi berör försäljningsskall på motorfordon men som har anknytning lill vägtrafikskatten. Genom förord­ningen (1978:458) om ändring i bilregislerkungörelsen (1972:599) och för-

 

Prop. 1978/79:94                                                                   23

ordningen (1978:456) om ändring i fordonskungörelsen (1972:595), vilka Irädde i kraft den 1 januari 1979, har bestämmelserna i nämnda kungörel­ser om ägare av fordon gjorls tillämpliga på den som innehar fordon med nyttjanderätt för bestämd lid om minsl ett år. På grund av lydelsen av I § VSL medför ändringama alt den som innehar fordon med sådan nyttjande­rätt anses som fordonets ägare också i fråga om vägtrafikskall. Därför kan t.ex. bestämmelserna om befrielse från skatteplikt i 40§ VSL bli tillämpli­ga också på fordon som innehas med sådan nyttjanderätt.

Enligt 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskall på motorfordon, LEM, skall riksskatteverket lill fordonets ägare betala ut ett belopp som svarar mol försäljningsskatten på fordonet, om länsstyrelse enligt 40§ VSL har medgett befrielse från skatteplikt för fordonet i samband med all del regist­rerats eller, om det avställls vid registreringen, när avställningen upphört. Om någon, efter uigången av år 1978, blir innehavare av fordon med nytt­janderätt för bestämd tid om minst ett år och detta sker i samband med re­gistreringen eller, om fordonet avställls vid regislreringen, när avställning­en upphör, kan beloppet enligt gällande bestämmelser få betalas ul till in­nehavaren trots att inle denne ulan uthyraren har betalat försäljningsskall för fordonet, Detla är enligt min mening inte lämpligt,

Författningsmässigt bör detla förhållande rättas lill genom alt ett nytl andra siycke förs in i 13 § LEM mellan första och nuvarande andra stycke­na, enligt vilkel ulbetalning enligt försia slyckel ej får göras om den som är upplagen i bilregistret som fordonels ägare innehar detta med nyttjanderätt under viss lid,

2.9 Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i VSL bör i princip träda i kraft den 1 augusti 1979, Härigenom erhåller berörda myndigheler erforderlig lid för informa­tion, dataprogrammering och liknande. Del ankommer på regeringen alt meddela de föreskrifter som behövs för en övergång från fyra lill tre skat­teperioder per skatteår.

3   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen alt aniaga inom budgetdepartementet upprättade förslag lill

1.  lag om ändring i vägtrafikskatlelagen (1973:601)

2.  lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskall på motorfordon.

 

Prop. 1978/79:94                                                               24

4   Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

Prop. 1978/79:94                                                               25

nfillnt                                                                            Bilaga 1

     BUDGET­DEPARTEMENTET

ÖVERSYN AV VÄGTRAFIK­BESKATTNINGEN

DEL 1

Kilometerskatt

Betänkande av vägtrafikskatteutredningen

Ds B 1978:5

 

 

 

Prop. l91Sfl9:94

Till Statsrådet och chefen för budgetdepartementet

Enligt regeringens benrTidigande den 24 mars 1977 tillkallade chefen för budgetdepartementet den 15 april 1977 kammarrättsassessorn Leif Lindstam att som särskild utredare göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskattningen (B 1977:05).

Till experter förordnades den 15 april 1977 förste byråsekreteraren Sven Bornhager, bitr. skattedirek­tören Lennart Carlson, avdelningsdirektören Birger Eriksson, byrådirektören Göran Guste och departements­sekreteraren Gunnar Skarell.

Utredningen har antagit namnet vägtrafikskatteutred­ningen.

Till sekreterare åt utredningen har förordnats byrå­direktören Mats Sjöstrand.

Utredningen får härmed lämna sitt delbetänkande översyn av vägtrafikbeskattningen. Del 1, Kilometer­skatt.

Särskilt yttrande har avgivits av Carlson.

Stockholm i juli 1978

Leif Lindstam

/Mats Sjöstrand

 

Prop. 1978/79:94

INJMEltfvLL

Sid.

 

rURKORTNINGAR

SAI-tt1AI1FATTNING

FÖRF.'TTNINGSFÖRSLAG

30 31 3h

 

1  UTREDNINGENS ARBETE

1.1    Direktiven

1.2    Arbetets uppläggning

6!* 61* 6k

 

GÄLLAIOTE BESTÄ-It'IELSER M.M.

2.1    Skattepliktiga fordon

2.2    Skattskyldighet

2.3    Kilometerräknarapparatur

 

2.3.1    Montering m.m..

2.3.2    Besiktning

2.3.3    Kontroll m.m.

 

2.4    Skatteår och skatteperioder m.m. för vagtrafilsicatt

2.5    Uppgift till ledning för beräkning av kilometersiatt

2.6    Uppbörd m.m. av kilometerskatt

2.7    Fastställelse av skatt, efterbeskattning m.m.

2.8    Förseningsavgift

2.9    Brukandeförbud

 

2.10    Skattekontroll

2.11    Utlandstrafik och kilometerskattemärke

2.12    Straffbestäcmelser

66 70 TO

71 72 73

75 77 78

oO 32 83

85 86

67

 

ERFARENHETER AV OCH KRITIK MOT KIL0METERSKATTESYSTO'ET M.M.

5.1            Myndigheternas verksamhet och erfarenheter av be­
skattningen

3.1.1    Länsstyrelsema

3.1.2    RSV

3.1.3    TSV

3.1.4    KSN

3.1.5    Tullverket

 

3.2       De  skattskyldigas  erfarenheter av beskattningen

3.3       Kritik raot kilometerskattesysteir.et

 

3.3.1          RRV:s revisionsrapport

3.3.2          TSV:s promemoria

90

90 90 95

97 97

100 101 103

103 105

 

Prop. 1978/79:94                                                     29

Sid.

4 ÖVERVÄGAIDEN OCH FÖRSUG                                        109

4.1  Kilometerräknarapparaturen                                       lio

4.2  Uppgifter till ledning för beräkning av kilometer­skatt, m.m.     112

 

4.2.1  Sambandet mellan avstämpling och uppbörd      113

4.2.2  .antalet ordinarie avstämplingar per år g 4.2.5 Avstämpling vid ägarbyte   12» 4.2.4 Undantag från skyldigheten att göra ordina­rie avstämpling              ]_29

4.3 UpiDbörd m.m, av vägtrafikskatt                              133

133

4.3.1  Skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt

4.3.2  Förfallodagar vid ordinarie uppbörd av väg­trafikskatt 138

4.3.3  Senaste dag för utsändning av skattekrav

vid ordinarie uppbörd                                     ii+o

4.4  Brukandeförbud                                                     l**

4.5  Förseningsavgift                                                   152

 

4.5.1  Påföringsgrunder m.m.                                   153

4.5.2  Tillämpningen av gällande bestämmelser om eftergift av avgift m,m.         157

4.6 Övriga frågor                                                        158

4.6.1 Funktionskontroll m,m,                                   158

4.5.1 Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga             i6i<

4.6.1 Kilometerskattemärket m,m,                             17

4.6.2 Plombering och myndighetskontroll av kilo­meterräknarapparatur      173

5 SPECIAmOTIVSRING                                                    177
SÄRSKILT YTTRAITOE                                                    188
BILAGOR                                                                      189

 

Prop. 1978/79:94                                                     30

FÖRKORTNINGAR

ASB    Aktiebolaget Svensk Bilprovning

FFL    lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsum­tionsbeskattning

GTS    generaltullstyrelsen

KSN    kilometerskattenämnden

LU     lagutskottets betänkande

prop.  proposition

rskr   riksdagens skrivelse

RRV    riksrevisionsverket

RSV    riksskatteverket

SkU    skatteutskottets betänkande

TSV    statens trafiksäkerhetsverk

VSK-    vägtrafikskattekungörelsen (1973:776)

VSL    vägtrafikskattelagen (1973:601)

ÅVK    kungörelsen (1973:777) om återbetalning och

avräkning av vägtrafikskatt m.m, för fordon som använts utom riket

 

Prop. 1978/79:94                                                               31

'•■:\rz  uu-odra är £.t; pöra en Lelinisl; övers-.T, av värtrafiicce-

Vi har börjat vårt arbete ,T.ed en övers,. av kilör.eterbesicatt-nings". Vi har utrått frän att kilorrietersliatte:"! £l-:all fin.nas ;:var för alla fordon son:i nu är ]:ilo.T.etsrsi:attepli::ti;ra och att alla sc.dana fordon i princip sliall vara försedda ned sär­skild kilometerriiknarapparatur. Frän denna utgäncspunkt har vi undersökt möjligheterna att förenkla bes!:attningen.

Fären::lin2;ar 'ran istad/.on.Mas bl.a. genom att uppgiftslämnan­det begriinsas. VI föresl-iir att antalet skattsperioder för ]:ilo.".etsr3:;att och fordonsskatt -inslras från fyra t-ill tre per är. Härigenor. .Tiinsliar antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstillfLlllen till tre per är.

Vi föreslår oclisä att ordinarie avstämpling inte sr.all behöva göras om viss annan avstä.mpling har gjorts under avstämplings-m-ånadon, t.e::. avslämpling i samband med besilitning av räk.nar-apparatur hos AB Svensk Bilprovning eller avstämpling i sam­band .T.sd griinspassering.

Sr.stto-oerloderna för fordonss!:att och kilcmeterskatt föreslås ändrade för samtliga fordon till följd av att skätteåret de­las in i tre i stället för fyra delar. Vi föreslår d.äremot med ett undantag ingen ändring beträffande skatteären. För fordon med slutsiffra 5 i registreringsnumret föreslår vi emellertid att skatteären ändras för att uppbörd av vägtra­fikskatt skall göras under september i stället för under au­gusti.

Brukandeförbud k.an nu gälla i ett flertal situationer. Det är enligt vär m.ening angeläget att brulcandeförbud inträder endast när det är befogat och när sanktione.n kan antas vara effektiv. Vi föresiir att brukandeförbud skall gälla för kilometerskatteplik.tigt fordon som inte är försett med kilo-meterräknaraooaratur av gcdk.änt slag so.m är ■olomberad och

 

Prop. 1978/79:94                                                               32

trod.';änd vid bocilitnin samt ;'u;-iTsrar tillfredsställande. Dess-■rcc-m 3!:all brukandeförb-.d, E;;m nu är fallet, i ririncip inxr';'do. on till betalning förfallen ford::nss':att eller kilomoterskatt inte har betalats. Den nuvarande bosxä.mmelsen om brukandeför­bud när föresk.riven uppgift till ledning för beräk.ning av ki-lometersiiatt inte har lä.mnats föreslås slooad.

Vi föreslår vidare vissa insk.ränk.ningar av brukandeförbudet på grijind av obetald vägtrafik.ska-ct. ilär ett fordon har sålts vid exekutiv försäljning föreslär vi att den nye ä.qaren skall fi a.nvända det utan hinder av att säljaren inte har erlac;t vägtrafikskatt som åvilar hono.m. Dessutom föreslär vi att bru-k.andeförbudet sk.all kunna upphävas i andra fall om särskilda sk.äl föreligger. Beslutanderätten i sådana ärenden bör ank.öm­ma på rik.sskatteverk.et.

Enligt vår mening gör de speciella förhållanden som gäller för kilomexerskatten att särsk.ilda bestämmelser om påföring av för­seningsavgift bör gälla pä detta skatteområde. En enstalia för­summelse att i rätt tid läm.na uppgift till ledning för beräk­ning av kilometerskatt för en sk.attepericd bör enligt vår me.ninf; föranleda endast sn erinran t.ill fordonsägaren om best-ämmelser-na om uppgiftslämnande och o.m förse.ningsavgift. Upprepar äga­ren försummelsen .för sa.mma fordon inom tre skatteperioder bör förseningsavgift uträ. Avgift bör utgå med dubbelt belopp om förseelsen åter upprepas inom tre skatteperioder från de:'i peri­od som en påförd förseningsavgift avser.

Ordinarie stämpelkort skall nu stämplas och postas senast den sista dage:: i avstämplingsmånaden. Vi föreslår att deixia be­stämmelse ändras sä att det i stället stadgas ätt stämpelk.ort sk.all ha kor.irat in till TSV senast den 4 i månaden efter av-stämplings.månaden.

Upptäc;:s det att kiiometerräknarapparaturen i ett'fordon inte är i föresi-rivct sliic;; får fordo.net i regel brukas längst till tredje dagen efter den dag då felet upptäcktes. Vi föreslår att besliattningsm.yndigheten får .möjlighet att förlänga denna tidsfrist när särskilda s':äl föreligger.

 

Prop. 1978/79:94                                                               33

Efter det ati: ett fel pi icilometerräJina.rapparatur har av­hjälpts, fär ett fordon i regel brukas längst till tredje dagen efter den dag då felet avhjälptes. Yi iöreslär att denna tidsfrist förlängs till zio dagar.

För vissa skat-cskyldiga med stor fordonsparlc, fördelad pä flera uppställningsplatser, kan adnLnistraticnen av kilome­terskatten vara förknippad med stora svårigheter. I de fall dessa företag har a.ndra tillförlitliga uppgifter o.m fordonens kärsträckor, som kan ligga till grund för beräieiing av k.ilo-.meterskatt, bör det enligt vår mening finnas .möjlighet att ge dispens från skyldigheten att förse fordonen .med kilometcr-räk.narapparatur. Vi föreslår att särskilda bestämm.elser härom införs. Rik.sskatteverk.et föresläs fä besluta.nderätten i dessa ärenden.

Kilo.meters]:attepliktig personbil som  s.':all användas uto.mlands i an.nat land än Norge sliall vara försedd med ett särskilt märke, s.J:. kilometers);atteraärke. Detta märJce tillhandahälls av länsstyrelserna. Vi föreslår att det - mot en högre avgift - äve;-i s];all tillhandahållas av tullmyndigheterna.

Utöver de nämnda ändringarna föreslår vi vissa redaktionella och andra mindre ändringar. Vi föreslär ocksä ad.ministrativa åtgärder i olika avsee.nden.

3   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94

34

?ORPATxrn:NGSrOR3L.1G

1 Förslag till

Las: on ändring i vägtrafikskattelagen (173:601)

Härigenom föreskrivs att 9,12,16-18,21,28 och 31 §§ väg­trafikskattelagen (1973:601)   skall ha nedan angivna lydelse.

Jrjvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Skatt beräknas för varje fordon för en samman­hängande tid av tolv ka­lendermånader (skatteår) eller för var och en av fyra delar av helt skatte­år (skatteperioder).

Skatt beräknas för varje fordon för en samman­hängande tid av tolv ka­lendermånader (skatteår) eller för var och en av tre delar av helt skatte­år (skatteperioder).

Är fordon skattepliktigt under endast en del av skatteår eller skatteperiod beräknas skatten för den tid fordonet är skattepliktigt, om ej annat följer av 12 § andra stycket.

Skatteår och skatteperiod fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

12 §

Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utgår för skatteperiod med en fjärdedel, för kalendermånad med en tolfte­del och för dag med 1/360 av skatten för helt år.

Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utgär för skatteperiod med en tredjedel, för kalendermånad med en tolfte­del och för dag med 1/360 av skatten för helt år.

-Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869 Senaste lydelse 1974:869 Senaste lydelse 1978:118

 

Prop. 1978/79:94

35

 

Nuvarande lydelse

Jöreslagen l.ydelse

 

Överstiger fordonsskatten för ett fordon 1 500 kronor för helt år utgår fordons­skatt för skatteperiod.

Överstiger fordonskatten för ett fordon 1 500 kro­nor för helt år utgår fordonsskatt för skatte­period.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalender­månad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordons­skatten uppgår till minst 4 BOO kronor för helt skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gå.ngen inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Kar sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för av-ställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erlägges före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

Fordonsskatt erlägges före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

 

16 r

Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betal­ning förfallen fordonsskatt ej eriagts. Detta gäller ej i fråga om skatt som avser tid "före det närmast före­gående skatteåret eller ej heller i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskatt­ning enligt 24 §,

Skattepliktigt fordon får ej brukas, om till betal­ning förfallen fordonsskatt ej eriagts. Detta gäller ej i fråga om skatt som avser tid före det närmast före­gående skatteåret och ej heller 1 fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och sem fas1:ställts genom beslut om efterbeskatt­ning enligt 24 §,

Senaste lydelse 1975:276

 

Prop. 1978/79:94                                                                   36

Nuvarande Ivdelse                            Föreslagen lydelse

Har fordon sålts vid exeku­tiv försäljning får det brukas av den nye ägaren utan hinder av att fordons-skatt, för vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte . har eriagts. Föreligger an-nars särskilda skäl får riks-

skatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

17 §5 fCilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med sär­skild, godkänd räknare för registrering av fordonets kör­sträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilo­meterräknarapparatur) , Apparaturen skall vara plomberad, Kilometerskattepliktig personbil som användes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. Regeringen får medge undantag från skyldighet att fBr%epersonbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om godkännande, montering, plombering, repara­tion, kontroll och lilaiande åtgärd som har avseende på kilo­meterräknarapparatur samt om märke som avses i första stycket.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan medge att kilometerskattepliktigt for­don inte behöver vara för­sett med kilometerräknar-apparatur.

18 §

Kilometerskatt utgår för den körsträcka som fordon till- ryggalagt under tid, då det varit kilometerskattepliktigt.

Senaste lydelse 1974:869 •Senaste lydelse 1974:869

 

Prop. 1978/79:94

37

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen l.ydelse

Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges i bilaga 2 till denna lag.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen eller myn­dighet som regeringen be­stämmer förordnar därom. Kilometerskatt erlägges i efterhand för skatte­period. Regeringen får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

Skattskyldig skall för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för beräkning av skatt. Rege­ringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag häri­från. Uppgift till led­ning för beräkning av skatt skall lämnas även i annat fall, i den män re­geringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar därom. Kilo­meterskatt erlägges i efterhand för skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag häri­från för grupp av fordon.

21 §'

Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas 1, om de föreskrifter i fråga om kilometerräknar­apparatur. vilka meddelats i denna lag eller med stöd därav, ej iakttagits.

ICilometerskattepliktigt fordon får ej brukas 1. om det inte är försett med kilometerräknarappara­tur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fi-mgerar tillfredsställande,

'Senaste lydelse 1975:276,

 

Prop. 1978/79:94

38

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen l.vdelse

 

2,   om föreskriven upp­
gift för beräkning av
kilometerskatt ej läm­
nats,

3.   om till betalning för­
fallen kilometerskatt ej
eriagts.

2, om till betalning för­fallen kilometerskatt ej eriagts.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon, utan hinder av första stycket 1, får brukas i avvaktan på reparation eller besiktning av kilometerräknarappratur.

Vad som sägs i första stycket under 1 gäller ej i fall som avses i 17 § tredje stycket.

 

Vad som sägs i första stycket under _3 gäller ej i fråga om skatt som avser tid före det när­mast föregäende skätte­året och ej heller i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §

Vad som sägs i första stycket under 2  gäller ej i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående skatteåret och ej heller i fräga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fast­ställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25 §, Har fordon sålts vid exekutiv försälj­ning fär det brukas av den nye ägaren utan hinder av att kilometerskatt,för

 

Prop, 1978/79:94

39

 

Nuvarande l.ydelse

Föreslagen lydelse

vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte har eriagts. Föreligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket 2,

28 §'

Lämnas ej inom föreskriven tid vederbörlig uppgift om körsträcka för kilometer­skattepliktigt fordon, på­för beskattningsmyndigheten den som ägde fordonet, när fristen utgick, försenings­avgift med 100 kronor.

Kar vederbörlig uppgift för skatteperiod om körsträcka för kilome­terskattepliktigt for­don inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om uppgifts­skyldigheten och om för­seningsavgift sändas till den som ägde fordo­net vid utgången av skatte­perioden, om. ej annat föl­jer av andra stycket.

 

Har i fall som avses i första stycket ägaren anmanats att lämna uppgift men ej efter­kommit anmaningen inom tid som föreskrivits i denna eller underlåtit att inom föreskriven tid lämna upp­gift om fordonets körsträcka vid minst ett av de tre närmast föregående uppbörds­tillfällena, bestäms förse­ningsavgiften till 200 kronor.

Har i fall som avses i första stycket ägaren underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift för skatteperiod om fordonets körsträcka för minst _en av det tre närmast föregående skat­teperioderna påför be­skattningsmyndigheten ägaren förseningsavgift. ."Detsamma gäller om

lenaste lydelse 1978:199.

 

Prop. 1978/79:94

40

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ägaren har anmanats att lämna uppgift om körsträcka men ej efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivits i denna.

Förseningsavgift enligt andra st.vcket utgår med 100 kronor. Avgiften bestäms dock till 200 kronor om förseningsav­gift har påförts för minst en av de tre närmast före­gående skatteperiodema eller om förseningen avser uppgift som ägaren har an­manats att lämna.

Fråga om förseningsavgift prövas av beskattnings­myndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 3?f§ första och tredje styckena, 37 g § andra stycket samt 37 h § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbe­skattning tillämpas. Utöver vad som föreskrivs i näranda 37 f § första stycket gäller att förseningsavgifter av­seende samma fordonsägare för en och samma skatte­period får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i andra stycket, 1 000 kronor.

Fråga om förseningsavgift prövas av beskattningsmjTidig-heten. I fråga om försenings­avgift skall 37 f § första och tredje styckena, 37 g § andra stycket samt 37 h § lagen (1959:92) om förfaran­det vid viss konsumtionsbe­skattning tillämpas. Utöver vad som föreskrivs i nämnda 37 f § första stycket gäller att förseningsavgifter av­seende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i tredje stycket andra meningen, 1 000 kronor.

 

Prop. 1978/79:94

41

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

 

31 S

Mot beslut som avses i 23-23 §§ eller 40 § eller som avser rättelse eller utdö'mande av vite får skattskyldig och all­mänt ombud föra talan genom besvär hos kammarrätt.

Mot beslut som avses i 23-27 §§, 28 § andra eller tredje stycket eller 40 § eller som avser rättelse eller utdömande av vite får skattskyldig och allmänt ombud föra talan genom be­svär hos kammarrätt.

Mot beslut enligt 16 eller 21 § får skattskyldig föra talan genom besvär hos re­geringen. Bestämmelserna i 40 och 45 §§ lagen (1959:92) om förfaran­det vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tillämpliga delar besvär i fråga som avses i första stycket.

Allmänt ombud får föra talan till skattskyldigs förmän.

Denna lag träder i kraft den

De nya bestämmelserna i 9 och 12 §§ tillämpas i fräga om skatteår som börjar vid ikraftträdandet eller senare. Le nya bestämmelsema i 28 och 31 §§ tillämpas i fråga om skatteår eller skatteperiod som går till ända efter ikraftträdandet.

I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om för­hållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

 Senaste lydelse 1974:863,

 

Prop. 1978/79:94

42

2 Förslag till

Förordning om ändring i vägtrafikskattekungörelsen (1975:776)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattekungörelsen (1973:776)

dels att 47 § skall upphöra att gälla,

dels att 4-7, 9, 20, 39, 40, 46-48, 51 , 54 och 56 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §

Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånad för visst fordon bestämmes efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande uppställning.

 

 

 

Slut-

Skatteår/

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds-

siffra

skatteperioder

 

 

månad

1

skatteår:

maj-april

april-mars

april

 

skatteperioder:

maj-juli

nanuari-mars

april

 

 

augusti-oktober

april-juni

augusti

 

 

novem oer-januari

juli-september

oktober

 

 

februari-april

oktober-december

aanuari

2

skatteår:

juni-maj

maj-april

maj

 

skatteperioder:

juni-augusti

februari-april

mao

 

 

september-november december-februari

mao-juni

augusti

 

juli-oktober

novemoer

 

 

mars-maj

november-januari"

fe oruari

3

skatteår:

juli-juni

juni-maj

juni

 

skatteperioder:

juli-september

mars-maj

OTJni

 

 

oktober-december

juni-augusti

september

 

 

januari-mars

september-november

december

 

 

april-juni

december-februari

mars

 

Prop  1978/79:94

43

Nuvarande Ivdelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Slut-

Skatteår/

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds-

siffra skatteperioder

 

 

månad

4 och

5.*.atteår:

september-augusti

juli-juni

augusti

 

skatteperioder:

: september-november

' ma.3-juni

augusti

 

 

december-februari

juli-oktober

november

 

 

mars-ma,i

november-januari

februari

 

 

juni-augusti

februari-april

maj

6

skatteår:

december-november

november-oktober

november

 

skatteperioder:

december-februari

juli-oktober

november

 

 

mars-maj

november-januari februari-april

februari

 

juni-augusti

maj

 

 

septemDer-novemoer

ma.i-jjni

augusti

7

skatteår:

januari-december

december-november

december

 

skatteperioder:

januari-mars

september-november

december

 

 

april-juni

decemoer-februari mars-ma,-

mars

 

juli-september

juni

 

 

oktober-december

juni-augusti

september

3

skatteår:

februari-januari

januari-december

januari

 

skatteperioder:

februari-april

oktober-december

januari

 

 

maj-juli

januari-mars

april

 

 

augusti-oktober

april-juni

au.gusti

 

 

november-januari

juli-september

oktober

9

skatteår:

mars-februari

februari-januari

februari

 

skatteperioder:

mars-maj

november-januari

februari

 

 

juni-augusti

februari-april

maj

 

 

september-november

maj-juni juli-oktober

augusti

 

 

decemoer-feoruari

november

0

skatteår:

april-mars

mars-februari

mars

 

skatteperioder:

april-juni

december-februari

mars

 

 

juli-september

mars-maj

juni

 

 

oktober-december

juni-augusti

september

 

 

januari-mars

september-november

aecemoer

Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt betecknas avstämplingsmånad.

 

Prop. 1978/79:94

44

Föreslagen lydelse

4 §

Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånad för visst fordon bestämmes efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer enligt följande uppställning.

Slut-  Skatteår/ siffra skatteperioder

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds­månad

 

maj-april

april-mars maj-augusti       december-mars septemper-december april-juni januari-april     juli-november

juni-maj

september september-augusti -maj-aupusti       september septemper-december januari januari-april     maj

juni-september december-november

december-mars

april-juli                ____

augusti-november      mars-jxmi

september-december april-juni

januari januari-december september-december januari

januari-april     maj maj-augusti       september

skatteår: äatteperioder:

Skatteår: skatteperioder:

skatteår: skatteperioder:

skatteår: skatteperioder:

skatteår: skatteperioder:

skatteår: skatteperioder:

Scatteår : skatteperioder:

skatteår: skatteperioder:

juni-september oktober-janua"ri

februari-maj

juli-juni

juli-oktober

november-februari

mars-juni

september-augusti

september-december

januari-april" maj-augusti

oktober-september

oktober-januari

feoruari-ma-

.januari-december

w

jariuari-april

ibe:

maj-au

februari-januari

februari-maj juni-september oktober-januari

maj-april januari-april maj-augusxi september-december

juni-maj februari-maj juni-septem.ber oktober-januari

juli-juni aipril-juni juli-november december-mars

november-oktober

juli-oktober

november-februari

december-november

juli-november

december-mars

april

april

augusti

december

maj

maj september

januari'

juni

juni

oktober

februari

augusti

augusti december

april

november

november

mars

augusti

december

december

april

augusti

 

Prop. 1978/79:94

45

Föreslagen lydelse

Slut- Skatteår/     Fordonsskatt siffra Skatteperioder

Kilometerskatt

Uppbörds-månad

 

skatteår:

mars-februari

skatteperioder:mars-juni

juli-oktober november-februari

skatteår;

april-mars

skatteperioder: april-juli

augusti-november december-mars

februari-januari oktober-januari februari-maj .juni-september

mars-februari november-februari mars-junT      " juli-oktober

februari

februari

juni

oktober

mars

mars

au.gusti

november

Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt betecknas avstämplingsmånad.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen Ivdelse

5 §

Uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt skall läranas av fordonsägare

1.   i samband med att fordon första gången blir kilometer­
skattepliktigt,

2,   i samband med att fordon upphör att vara kilometerskatte­
pliktigt av annan anledning än avställning,

3.   i samband med att avställt fordon tages i bruk på sätt
som är tillåtet i fråga om avställt fordon,

som avses under 3 upphör att brukas på sätt som är tillåtet i fråga om av­ställt fordon.

4,   i samband med att fordon 4. i samband med att fordon

upphör att brukas på sätt som är tillåtet i fråga om av­ställs fordon, om uppgift enligt 3 har lämnats.

 

Prop. 1978/79:94

46

 

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen Ivdelse

5, senast vid utgången av varje skatteperiod, om fordonet varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mellan föregående avstämpling enligt denna paragraf och ingången av avstämplingsmånaden.

Uppgift enligt första stycket lämnas genom avstämpling

på blankett enligt fastställt formulär.

Skyldighet att lämna uppgift enligt första stycket 5 före­ligger inte om avstämpling under avstämplingsmånaden har gjorts enligt första stvcket 3, 52 § tredje stycket fjärde meningen, 40 § andra stycket eller 51 § eller enligt 5 § första stycket kungörelsen (1973:777) om åter­betalning och avrätoing av väg­trafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket.

6 §

Blankett för uppgift enligt 5 § första stycket 1-4 tillhandahålles av länssty­relse efter anmälan och skall vara försedd med datum för utlämnandet.

Blankett för uppgift enligt 5 § första stycket 1-1 tillhandahålles av länssty­relse efter anmälan och skall vara försedd med datiÄi för utlämnandet. Blankett for uppgift enligt 5 § första stycket 4 till­handahålles av länsstyrelse.

 

Prop. 1978/79:94

47

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen Ivdelse

 

Avstämpling enligt 5 § första stycket 1 eller 4 skall göras innan fordonet tages i bruk efter skatte­pliktens inträde, Avstämp­ling enligt 5 § första stycket 2 eller 3 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometerskattepliktigt.

Avstämpling enligt 5 § första stycket 1 skall göras innan fordonet tages i bruk efter skattepliktens inträde, Avstämpling enligt 5 § första stycket 2 eller 3 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometer­skattepliktigt. Av 35 § bilregisterkungörelsen (1972:599) framgår att av­stämpling enligt 5 § första stvcket 4 i vissa fall är en förutsättning för att avställning skall upphöra.

 

Avstämplad blankett skall sändas till länsstyrelse, i fall som avses i 5 § första stycket 1 eller 4 omedelbart efter avstämplingen och i fall som avses i 5 § första stycket 2 eller 5 inom tre dagar efter utlämnandet.

Avstämplad blankett skall sändas till länsstyrelse, i fall som avses i 5 § första stycket 1 omedelbart efter avstämplingen och i fall som avses i 5 § första stycket 2 eller 3 inom tre dagar efter utlämnandet.

7 §

Statens trafiksäkerhetsverk tillställer fordonsägare blankett enligt 5 § första stycket 5 senast den 15 i avstämplingsmånaden.

Senaste lydelse 1975:280

 

Prop. 1978/79:94                                                                   48

Nuvarande lydelse                          Föreslagen Ivdelse

Fordonsägare skall före                  Fordonsägare skall avstämpla

utgången av avstämplings-            blanketten i kilometerräkna-

månaden avstämpla blänket-         ren. Blanketten skall senast

ten i kilometerräknaren                  den 4 i månaden efter avstamp

och inom samma tid sända             lingsmånaden ha kommit in till

blanketten till statens                    statens trafiksäkerhetsverk.
trafiksäkerhetsverk.

Har fordonsägare icke erhållit blankett som avses i första stycket skall han anmäla detta till länsstyrelse senast en vecka före utgången av avstämplingsmånaden. Länsstyrelsen tillställer fordonsägaren sådan blankett utan dröjsmål.

8 a §

Riksskatteverket prövar fråga som avses i 17 § tredje stycket vägtrafikskattelagen (1973:601). Medgivande som avses där får lämnas under förutsättning att fordons­ägare äger ett avsevärt an­tal kilometerskatteplikti,ga fordon, att körsträckan för fordonen kan beräknas till­förlitligt på annat sätt än med hjälp av kilometerräknar­apparatur samt att svårighe­ter skulle föreligga för for-donsägaren att göra avstämp­ling i räknarna.

 

Prop. 1978/79:94

49

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket faststäl­ler skatteår, skatteperio­der och uppbördsmänader för fordon som omfattas av med­givande enligt första stycket.

9 § Är fordon försett med kilometerräknare utan anordning för stämpling av räknarställningen skall i stället för av­stämpling göras anteckning om räknarens nummer och räknar­ställningen. I övrigt äger vad som sägs om avstämpling i denna kungörelse motsvarande tillämpning i fräga om sådan anteckning.

Har medgivande enligt 8 a § lämnats skall fordonsägaren, för de fordon som omfattas av medgivandet, i stället för stämpelkort till be­skattningsmyndigheten lämna särskild uppgift om körsträckan för fordone.u och den på körsträckan be­löpande kilometerskatten. I fråga om sådan uppgift tillämpas bestämmelserna i de.nna kungörelse om uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt. Riks­skatteverket får, med av­vikelse från denna kungö-relse och efter samråd med statens trafiksäkerhetsverk, meddela föreskrifter om upp­giftslämnande och uppbörd.

4    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94

.so

 

Nuvarande l.ydelse

Föreslagen lydelse

 

20 §" Skattekvitto på den skatt

som skall erläggas sändes under postförskott till den skattskyldige senast den J_0 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd och snarast möjligt vid till­fällig uppbörd.

Skattekvitto på den skatt som skall erläggas sändes under postförskott till den skattskyldige snarast möjligt, dock senast den 15 i uppbördsmånaden såvitt avser ordinarie uppbörd.

Utan hinder av första stycket får riksskatte­verket efter samråd med statens trafiksäkerhets­verk medge att skatte­kvitto sändes senast den 15 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd.

39 § Riksskatteverket kan, när särskilda skäl föreligger, före­skriva att besiktning av kilometerräknarapparatur skall ske på annan tid än som anges i 37 §.

Länsstyrelse fär förelägga ägare av kilometerskatte­pliktigt fordon att inan viss tid inställa fordonet för särskild besiktning av kilometerrätaiarapparaturen.

Länsstyrelse fär förelägga ägare av kilometerskatte­pliktigt fordon att inom viss tid inställa fordonet för särskild besiktning av kiloraeterrätaiarapparaturen. Inställes ej f_ordo_ne_t inom föreskriven tid får det ej brukas,

Länsstyrelse inför uppgift om meddelat föreläggande i bilregistret.

lenaste lydelse 1975:280

 

Prop. 1978/79:94

.M

 

Nuvarande l.ydelse

löreslagen lydelse

40 §'' Vid besiktning av kilometerrälGiarapparatur skall kontrolle­ras att

1.    kilometerräknaren är av godkänd typ,

2.    apparaturen i övrigt överensstämmer med föreskrifter som meddelas av kilometerskattenämnden,

3.    apparaturen monterats och plomberats av den som är be­hörig därtill enligt 32 §,

4.    apparaturen är monterad och plomberad enligt föreskrif­ter som meddelas av kilometerskattenämnden,

5.    apparaturen fungerar tillfredsställande.

Föranleder kontrollen ingen anmärkning skall apparaturen godkännas och i förekommande fall plomberas samt bevis härom utfärdas. Vad nu sagts gäller också om kontrollen föranlett anmärkning som efter åtgärd enligt 34 § andra stycket ej längre föreligger.

Vid besiktning skall av­stämpling göras i räknaren. Föranleder kontrollen ingen anmärkning skall apparaturen godkännas och i förekommande fall plom­beras samt bevis härom ut­färdas. Vad som sagts gäller också om kontrollen föranlett anmärkning som efter åtgärd enligt 34 § andra stycket ej längre föreligger.

 

46 § Upphör kilometerräknarappara­turen, i annat fall än som av­ses i 32 §, att vara i före­skrivet skick skall den som har hcind om fordonet när felet upptäckes göra av­stämpling i kilometerräknaren, öm det inte är uteslutet till följd av skada pä räknaren, och anteckna datum för upp­täckten. Avstämpling och an-

Upphör kilometerräknarappa­raturen, i annat fall än som avses i 32 §, att vara i föreskrivet skick skall den som har hand om fordo­net när felet upptäckes göra avstämpling i kilo­meterräknaren, om det inte är uteslutet till följd av skada på räknaren, och an­teckna vad som brister

Senaste lydelse 1977:948

 

Prop. 1978/79:94

Nuvarande lydelse

teckning göres på särskilt kort. Kortet skall utan dröjsmål sändas till läns­styrelsen.

Föreslagen lydelse

samt datum för upptäckten. Avstämpling och anteclming görs på särskilt kort, som tillhandahälls av länssty­relse.

Kort som avses i första stycket skall förvaras i fordonet till dess appara­turen har godkänts vid besiktningen.

Kort enligt första stycket tillhandahålles av länsstyrelse.

48 §' I fall som avses i 4 § fär kilometerskatteplik­tigt fordon, innan felet avhjälpts av godkänt fö­retag, brukas längst till utgången av tredje dagen efter den, då felet upp­täcktes. Sedan felet av­hjälpts får fordonet, innan apparaturen god­känts vid besiktning, brukas längst till ut­gången av tredje dagen efter den, då felet av­hjälpts.

Upphör kilometersräknarappa-ratur att vara i föreskrivet skick fär kilometerskatte­pliktigt fordon, innan felet avhjälpts av godkänt företag, brukas längst till utgången av tredje dagen efter den, då felet upptäcktes. Sedan felet avhjälpts får fordonet, innan apparaturen godkänts vid besiktning, brukas längst till utgången av tionde dagen efter den, dä felet avhjälpts.

 

Senaste lydelse 1974:874

När särskilda skäl föreligger får beskattningsmyndigheten medge att fordon fär brukas under län.gre tid innan felet har avhjälpts än som sägs i första stycket.

Prop. 1978/79:94

53

 

Nuvarande lydelse

Som förutsättning för brukande enligt första stycket gäller att åtgärder som anges i 46 £ch_ 4_7_§i?. vidtagits.

Vid beräkning av tid som avses i första stycket skall lör­dag, söndag eller annan allmän helgdag icke inrälmas och ej heller tid under vilken for­donet funnits utorn riket eller, såvitt avser personbil, utom riket i annat land än Norge. Inträffar händelse som avses i 46 § nSr 'personbil finnes i Norge skall de i första stycket angivna tidsfristerna i stället för vad där anges utgöra var­dera fem dagar.

Föreslagen lydelse

Som förutsättning för bru­kande enligt första eller andra stycket gäller att ätgärder som anges i 46 § har vidtagits.

Vid beräkning av tid som avses i första stycket skall lördag, söndag eller annan allmän helgdag icke inräknas och ej heller tid under vilken fordonet funnits utom riket eller, såvitt avser personbil, utom riket i annat land än Norge. Upphör kilo­meterräknarapparatur att vara i föreskrivet skick när personbil finnes i Norge skall den i första stycket angivna tidsfris­ten för avhjälpande av fel i stället för vad där anges utgöra fem dagar.

51

Vid flygande inspektion av kilometer skatt ep].ikt igt fordon fär den som utför inspektionen kontrollera att kilometerräknarappara­turen är i föreskrivet skick och fungerar tillfreds­ställande.

Vid flygande inspektion av kilometerskattepliktigt fordon får den som utför inspektionen kontrollera att kilometerräknarappara­turen är i föreskrivet skick och fungerar tillfreds­ställande. Föranleder in­spektionen anmärkning mot kilometerräknarapparatu­ren skall den som utför inspektionen göra avstamp-

 

Prop. 1978/79:94

.M

Nuvarande lydelse                                F£Il§.slag_en__ldele

ling i räknaren på särskild blankett. Efter avstämp­lingen sänds blanketten till länsstyrelse.

Riksskatteverket meddelar efter samråd med rikspolisstyrelsen och kilometerskattenämnden närmare föreskrifter om kontroll av kilometerräknarapparatur enligt första stycket.

54 §5

Mot beslut enligt 27 § andra stycket eller 53 § eller om utdömande av vite föres talan genom besvär hos kammarrätt.

Mot beslut enligt 31 § eller 32 § första stycket föres talan genom besvär hos regeringen.

Mot beslut enligt 8 a §, 31 § eller 32 § första stycket föres talan genom besvär hos regeringen. Mot beslut enligt 48 § andra stycket föres talan genom besvär hos riks-skatteverket.

 

Mot beslut enligt 39 § första eller andra stycket eller mot beslut om utsät­tande av vite får talan ej föras.

Hot beslut enligt 39 § första eller andra stycket eller mot beslut o.m utsät­tande av vite eller mot riksskatteverkets beslut i fråga som avses i 48 § andra stycket får talan ej föras.

56 §

Till böter, högst femhundra kronor, dömes 1. godkänt företag som ej iakttager bestämmelserna i

Till böter, högst femhundra kronor, dömes 1. godkänt företag som ej iakttager bestämmelserna i

Senaste lydelse 1974:874

 

Prop. 1978/79:94

34

Nuvarande lydelse

32 § tredje stycket,

2.   fordonsägare som ej efter­
kommer föreläggande enligt

39 § andra stycket,

3.    den som underlåter att vidtaga åtgärd enligt 46 § första stycket,

4.    den som hindrar eller försvårar kontroll enligt 51 §,

.'>.<)

Föreslagen lydelse

32 § tredje stycket,

2.    fordonsägare som ej efterkommer föreläggande enligt 39 § andra stycket,

3.    den som underlåter att vidtaga åtgärd enligt 45 §,

4.    den som hindrar eller försvårar kontroll enligt 51 §.

1.   Denna förordning träder i kraft den

2.    De nya bestämmelserna i 4 § tillämpas i fråga om skatte­år som börjar vid ikraftträdandet eller senare. För fordon med slutsiffra 5 gäller i fråga om fordonsskatt att tiden den 1 september 1979 - den 30 september 1980 skall utgöra ett skatteår och tiden den 1 september 1979 - den 31 januari 1980 en skatteperiod samt i fråga om kilometer­skatt att tiden den 1 juli 1979 - den 31 augusti 1980 skall utgöra ett skatteår och tiden den 1 juli - den 31 augusti 1979 en skatteperiod.

3.    De nya bestämmelserna i 7 § tillämpas i fråga om upp­gift som avser skatteår eller skatteperiod som går till ända efter ikraftträdandet.

4.    I övrigt tillämpas äldre bestämmelser i fråga om för­hållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

 

Prop. 1978/79:94

Sb

5 Förslag till

Förordning on ändring i kungöreIs en (1973:777)_ on åter-

btalnin,": och avx.ä]giin£;._a.y:....yätraXiltalLat_t_mjm.         for

fordon f;om._ajivällt.S--.Jit-QnL_rijcet

Härigenora föreskrivs att 2 a - 2 c, 5 och 7 §§ I-xmgörelsen

(1973:777) om återbetalning och avräkning av vägtrafik-

1 skatt m.m. för fordon som använts utom riket skall .ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a

Kilometerskattepliktig per­sonbil som föres ut till eller in från annat land än Norge skall vara försedd med märke (kilometerskatte­märke) som avses i 17 § första stycket vägtrafik­skattelagen (1973:601). Märke tillhandahålles av länsstyrelsen och utlämnas på begäran av fordons­ägaren. Länsstyrelsen sva­rar för att uppgift om ut-läimiande införes i bil­registret.

Kilometerskattepliktig per­sonbil son föres ut till eller in från annat land än Norge skall vara försedd med märke (kiloneterskatte-.märke) sora avses i 17 } första stycket vägtrafik­skattelagen (1973:601), Märke tillhandahålles av länsstyrelse eller tull­myndighet och utlämnas på begäran av fordonsägaren. Tullmyndigheten underrättar länsstyrelse om utlämnande av märke. Länsstyrelsen svarar för att uppgift om utlämnande införes i bil­registret.

 

Fordonsägare som erhållit kilometerskattemärke skall utan oskäligt dröjsmål en­ligt meddelade anvisningar

Fordonsägare som erhållit kilometerskattemärke skall innan fordonet föres ut till annat land än Norge

Kungörelsen omtryckt 1976:768

 

Prop. 1978/79:94

57

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

anbringa märket på insidan av fordonets främre vindruta pä mitten av vindrutan och i dess övre kant.

enligt meddelade anvis­ningar anbringa märket pä insidan av fordonets främ­re vindruta på mitten av vindrutan och i dess övre kant.

Kilometerskattemärke får avlägsnas frän fordonet endast om det är nödvändigt för reparation av fordonet eller liknan­de åtgärd. Har kilometerskattemärke avlägsnats, förkomnit eller förstörts skall fordonets ägare utan dröjsmål hos länsstyrelse anraäla detta med angivande av tid och plats för det inträffade samt skälen härför. På begäran av for­donsägaren tillhandahåller länsstyrelse duplettmärke.

2 b

Kilometerskattemärke har rek-

tangulär form med måtten 90 X 60 mra. Märke skall före utläimiandet förses med re-gistreringsnuraret för det fordon, på vilket det skall anbringas. Märket utföres i material av sådan beskaffen­het att det ej kan avlägsnas från fordonet utan att för­störas .

Kilometerskattemärke skall före utlämnandet förses med registreringsnumret för det fordon, på vilket det skall anbringas. Märket utföres i material av sådan beskaffenhet att det ej kan avlägsnas från fordonet utan att förstö­ras.

2 c

För kilometerskattemärke eller duplett därav utgår avgift med tio kronor.

För kilometerskattemärke eller duplett därav utgår avgift raed tio kronor eller, om märket lämnas ut av tullmyndighet, med tjugofem, kronor.

 

Prop. 1978/79:94

58

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Avgiften erlägges av for­donsägaren inora tio dagar från utsändandet genom in­sättning på särskilt post­girokonto. Inbetalningskort tillställes fordonsägaren av statens trafiksäker­hetsverk för länsstyrelses räkning. Vad som sägs i 30 § vägtrafikskattelagen (1973:601) äger motsvarande tillärapning i fräga ora av­giften.

Avgift för märke som ut­lämnas av tullmyndighet erlägges till myndigheten före utlämnandet, I annat fall erlägges avgiften av fordonsägaren inora tio dagar frän utsändandet ge­nom insättning på särskilt postgirokonto. Inbetal­ningskort tillställes for­donsägaren av statens tra­fiksäkerhetsverk for län.s-styrelses räkning. Vad so.m sägs i 30 § vägtraf-Lkskatke­lagen (1973:601) äger mot-svara-nde tillärapning i fräga o.m avgiften.

 

När fordon som avses i den­na kungörelse föres ut ur riket till annat laid än Norge eller in i riket frän sådant land skall den som svarar för fordonet aii_-teckna fordonets registre-ringsnunraer på särskild blankett, som i orginal och kopia tillhandahålles av tullmyndigheten, Deri som svarar för fordonet skall därjämte avstämpla blan­ketten i fordonets kilome­terräknare , Efter verkställd ät.gärd skall olankebten ome-

När fordon so.m avses i den­na kungörelse föres ut ur riket till aiiiat l.and än Norge eller in i riket frän sådant l.and skall den som svarar för fordonet ay-stämpla särskild blankett, som i original och kooLa tillhandahålles av fc'jill-mynd 1 gheten, i fordoae_tg kilorneterräknare, Sfter verkställd åtgärd skall blanketten oraedelbart åter-lä;mias till tullrayndigneten. Saknas kiloiiieterskat tcr.;ä.rke pä kilometerskattepliktig

 

Prop. 1978/79:94

59

 

Nuvarande lydels_e

Föreslagen lydelse

 

delbart återlämnas till tullmyndigheten. Saknas ki­lometerskattemärke på kilo­meterskattepliktig personbil vid ut- eller inresa anteck­nar tullmyndigheten detta pä blanketten.

personbil vid ut- eller in­resa antecknar tullmyndig­heten detta på blanketten.

Tullmyndigheten förser säväl original som kopia av blan­ketten med uppgift om datum och plats för gränspasseringen och återställer det ena exemplaret till den sora svarar för fordonet. Snarast efter utgången av varje kalendervecka och kalendermånad sänder tullmyndigheten avlämnade blan­ketter till statens trafiksäkerhetsverk. Härvid s.kall blanketter raed aiteckning enligt första stycket skiljas från övriga blanketter.

/'r fordon försett med kilo­meterräknare utan anordning för avstämpling äger 9 § vägtrafikskattekungörelsen (1973:776) motsvarande till­lämpning, .

Är  fordon försett med kilo­meterräknare utan anordning för avstämpling äger 9 § första stycket vägtrafik­skattekungörelsen (1973:776) motsvarande tillämpning.

När fordon som avses i denna kungörelse föres ut ur eller in i riket fär ätgärder enligt första stycket underlåtas på begäran av den som svarar för fordonet. Denne får i sådant fall av tullrayndigheten vid utresan handling som visar att nämnda ätgärder ej vidtagits. Handlingen, av vilken skall framgå datum för utlämnandet och fordonets registreringsnummer, skall medföras i fordonet och åter­lämnas till tullmyndighet vid närmast följande 'inresa med fordonet. Återlämnas ej sådan handling vid inresa gäller bestämmelserna i första-tredje styckena.

Har utresa med fordon som avses i denna kungörelse skett till annat land än Norge och har närmast följande inresa skett från Norge skall fordonets ägare inom tre dagar från inresan lämna skriftlig uppgift till länsstyrelse om att fordonet återkommit till riket.

 

Prop. 1978/79:94

60

 

."luvarande lydelse

Föresla.T-eii Ivdelse

Läranas i anledning av ut- eller inresa ej uppgift enligt 5 5 första-tredje styckena är rätten till äterijetalning eller avräkning av slatt förfallen för den resan, on ej annat följer av andra stycket.

Har kilo.neterskattepli.kti.gt fordon använts utora rijcec i aiinat land än :'orge och har utresa eller inresa skett över ilorge får beskattningsrayndigheten, efter ansöko.n, raedge a.vräkning av kilometerskatt för Irörsträckan i annat land än ITorge,

Rätten till avräkning av kilometerskatt för person­bil är förfallen för viss resa ora kilometerskatte­märke har salcnats vid ut-eller inresan. Kar avräk­ning därför ej gjorts får fordonsägaren påkalla, be­slut hos beskattningsmyn­digheten i frägan. .Beskatt­ningsrayndigheten fär medge avrälming för den resan under förutsättning att fordonsägaren gör troligt att märket har saknats på grund av sädan omständighet över vilken han ej har rätt och som har inträffat pä sådan tid att duplettmärke

Rätten till avräkning av kilometerskatt för person­bil är förfallen för viss resa om kilometerskatte­märke har salcnats vid ut-eller inresan. Har avräJi-ning därför ej gjorts fär fordonsägaren påkalla be­slut hos beskattningsmyn­digheten i frägan. Beskatt­ningsmyndigheten fär medge avräkning för den resan under förutsättning att märket funnits vid utresan och att fordonsägaren gör troligt att märket vid in­resan har saknats på griuid av sådan omständighet över vilken han ej har rätt och

Senaste lydelse 1978:128

 

Prop. 1978/79:94

61

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

ej har kunnat anskaffas före ut- eller inresan.

som har inträffat under ut-landsvistelsen.

1,  Denna förordning träder i Icraft den

2,   Äldre bestämmelser gäller i fråga om utlandsresa som har påbörjats före ikraftträdandet,

3,   Äldre bestämmelser tillämpas i övrigt i fräga om förhållande som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

 

Prop. 1978/79:94

62

4 För3lag_till Eörordning_o;n_andrin2_i_bilregist

Härigenom föreskrivs att 20 och 35 §5 bilregi.Gterl-.ingörelGO'' (1972:599) sk.all ha nedan angivna lydelse.

'.'uvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Kontrollnärke utfärdas för annat registrerat fordon än terrängfordon. Märket utfär­das under föruts.ittning att

fordonet ej är avställt,

föreskrivejT traflivförsäk­ring finns,

förbud att bruka fordonet ej gäller enligt 16 £ eller 21 § första stycket 1 eller 2 vägtrafikskattelagen (1973:601),

körfSrtud ej gäller.

Kontrollra.irke utfärdas för annat registrerat fordon än terrängsfordon. H.irkefc utfär­das under förutsitt.ning att :fordonet ej ;ir avställt,

föreskriven trafikförs.ik-ring finns,

förbud att bruka .fordonet ej gäller enligt 16 eller 21 § vägtrafikskattelagen (1973:601),

kBrfSrlDud ej gäller.

Kontrollmärke gäller till utgången av den kalendermånad, un­der vilken fråga om utfärdande av k.ontrollnärke närmast skall prövas enligt 29 §. I fråga om fordon, för vilket besiktnings­man raeddej.at föreläggande om l?;ontrollbesiktning, gäller dock märket endast till utgången av kalendermånaden,efter den, un-den vil]cen den av besiktningsmanne.n best.ämda tiden för kon­trollbesiktning utgår, I fall som avses i 17 § första stycket andra punkten vägtrafikskattekungörelsen (1973:776) gäller mär­ket till utgången av den kalendermånad under villcen fordons­skatten förfaller till betalning.

I fråga on skatteplil-.tigt fordon l.nnnas m-irk.et ut on. föreskri­ven fordonsskatt och registerhållningsavgift betalats. Kon-

T

Kungörelsen omtryckt 1976:779.

 

Prop. 1978/79:94

63

 

Nuvarande lydals.e

Föreslagen lydelse

troll-.a.n.rlto son '..iti.irdas i .sanband med ann.älan som avses i 17 § första stycket andra punkten vägtrafikskattekungörelsen utlämnas dock utan hinder av att skatt eller registerhåll­ningsavgift ej betalats.

io

Beslut on avställning i annat fall än som avses i 34 § första stycket får ej raeddelas för längre tid än 3CX månader. Efter ny an.nä-lan föriänges avställnings­tiden med högst sex månader åt gången. Avställningsti-de.n r.äknas från och med den dag anraälan inkom till läns­styrelsen. Avställningen upphör före den beslutade avställningstidens utgång, om ägaren begär det.

Beslut om avställning i annat fall än som avses i 34 § första stycket fär ej meddelas för längre tid än sex månader. Efter ny anmä­lan föriänges avställnings­tiden med högst sex månader ät gången. Avställningsti­den räknas frän och med den dag anmälan inkom till läns­styrelsen. Avställningen upphör före den beslutade avställningstidens utgång, om ägaren begär det. Föreligger skyldighet att Lämna uppgift enligt 5 § första stycket 4 vägtyäfil:-skattekungörelsen (1973: 776) upphör dock avställ­ningen först när sådan upp­gift har lämnats.

Denna förordning träder i kraft den

 

Prop. 1978/79:94                                                     64

1              UTREDNINGEINIS ARBETE

1.1     Direktiven

Direktiven för vägtrafikskatteutredningen finns i Dir 1977:44, där departementschefen anför följande.

Vägtrafikbeskattningen har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Den årliga fordonsskatten kompletteras numera av kilometerskatt, som ersatte brännoljeskatten för brännoljedrivna personbilar, lastbilar och bussar den 1 januari 1974 och för vissa släpvagnar den 1 juni 1976, Beskattningsförfarandet och uppbördssystemet ändrades i väsentliga avseenden den 1 januari 1974 i saraband med att automobilskatteförordningen m,fl, författningar ersattes av i stora delar helt ny lagstiftning, bl,a. vägtrafg.k-skattelagen (1973:601) och vägtrafikskatteungörelsen (1973:775),

Det stora antalet skattepliktiga fordon och uppdelningen av beskattningen på fordonsskatt, kilometerskatt och bensinskatt ställer stora krav såväl på beskattningsför­farandet som på berörda myndigheter och fordonsägare. Erfarenheterna från den praktiska tillämpningen visar att bestämmelsema i stort sett fungerar väl. Pä flera enskilda punkter bör dock förbättringar kunna göras. För att närmare pröva dessa frågor bör en särskild utredare tillkallas. Jag föreslår att detta sker nu. Den särskilde utredaren bör få till uppgift att göra en teknisk översyn av väg­trafikbeskattningens olika delar. Jag vill här endast peka på ett par av de frågor som bör tas upp nämligen uppbörden av fordonsskatt och kilometerskatt, uppbörds- och restitu-tionsfrågor i samband med beskattningen av den internatio­nella trafiken och en allmän författningstek.nisk översyn.

Utredaren bör särskilt sträva efter förenklingar i beskatt­ningen med beaktande av rimliga krav på att den skall vara effektiv och ge möjligheter till en tillfredsställande kon­troll.

Utredaren bör genom kontakter med bransch- och intresseorga­nisationer pä området tillgodogöra sig dessas erfarenheter.

1.2     Arbetets uppläggning

Värt uppdrag innefattar en teknis.k översyn av hela vägtrafik beskattningen. Med hänsyn till att k.iloneterskatten är en ny beskattningsform, som dessutom i vissa avseenden är komplicerad, har vi ansett det lämpligt att inleda vårt arbete med en översyn av denna del av vägtrafikbeskatt­ningen och att redovisa våra överväganden och förslag i

 

Prop. 1978/79:94                                                                   65

ett delbetänkande.

För att fä del av länsstyrelsernas erfarenheter av den gällande vägtrafikbeskattningen har vi gjort en förfrågan hos samtliga länsstyrelser.

Under arbetets gång har vi haft överläggningar med före­trädare för riksskatteverket, RSV, och kilometerskatte­nämnden , KSN , Vi har också haft kontakter med företrädare för skattetilläggsutredningen (Fi 1975:05), Motorbranschens riksförbund. Motormännens riksförbund. Svenska busstrafik­förbundet, Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska taxiför­bundet, Svenska åkeriförbundet och AB Storstockholms lokal­trafik.

För utredningsarbetet har material inhämtats från bl.a, statens trafiksäkerhetsverk, TSV.

I vårt fortsatta arbete avser vi bl.a. att ta upp frågan om att slopa fordonsskatten för bensindrivna fordon och öka drivmedelsbeskattningen i motsvarande mån. Vidare avser vi att behandla beskattningen av dragbilar och påhängsvagnar samt traktorbeskattningen. Uppbörds- och restitutionsfrågor i samband med internationell trafik kommer vi också att ta upp. Slutligen kommer vi att överväga arbets- och ansvars­fördelningen mellan myndighetema och att göra en författ­ningsteknisk översyn.

5   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94                                                                   66

2        GÄLLANDE BESTAMI-ELSER M.M,

Vägtrafiken är föremål för beskattning i flera olika former. Beskattningen kan delas in i skatt pä anskaffning, skatt på innehav och skatt på användning av fordon. Be­skattningen kan också delas in i fasta och rörliga - kör-längdsberoende - skatter. Vidare kan en uppdelning göras efter det huvudsakliga syftet med olika skatter.

Skatt på anskaffning av fordon utgår enligt lagen (1958:430) om mervärdeskatt (omtryckt 1969:237, ändrad senast 1978:322) och lagen (1978:69) om försäljnings­skatt på motorfordon. Dessa skatter räknas inte till den egentliga vägtrafikbeskattningen.

Skatt pä innehav av fordon utgår enligt vägtrafikskatte­lagen (1973:501) (ändrad senast 1978:199), VSL, i form av fordonsskatt. Denna skatt är en fast skatt som ut­går med visst belopp för en tidsperiod oavsett i vilken utsträckning det enskilda fordonet faktiskt används.

Skatt på användning av fordon utgår i form av kilo­meterskatt enligt VSL och i form av olika drivmedels-skatter. Bensin beskattas enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senast 1978:117) och gasol enligt förordningen (1964:352) om gasolskatt (ändrad senast 1974:853). Någon sär­skild drivmedelsskatt utgär inte på motorbrännolja. Bensin, gasol och motorbrännolja är föremål för beskattning enligt lagen (1957:262) om energiskatt (omtryckt 1975:272, ändrad senast 1977:57). Kilo­meterskatten och drivmedelsskatterna är körlängds-beroende.

 

Prop, 1978/79:94

67

Vissa delar av den beskattning som sker av vägtrafiken har till syfte att finansiera de kostnader som vägt;rafiken orsakar samhället. Andra delar av beskattningen har annat, huvudsakligen fiskalt, syfte. Till de sistnämnda skatterna hör mervärdeskatt, försäljningsskatt på motorfordon och allmän energiskatt.

Fordonsskatten, kilometerskatten, bensinskatten och gasol-skatten är däremot helt eller delvis specialdestinerade. Denna speci'aldestination skall dock enligt riksdagens be­slut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) upphöra budgetåret 1980/81.

I detta sammanhang skall inte lämnas någon historik över vägtrafikbeskattningens utveckling. I fråga om kilometer-skatten bör dock följande nämnas.

Kilometerskatt infördes den 1 januari 1974, Samtidigt upp­hävdes två olika skatter på motorbrännolja, en specialdes­tinerad och en ej specialdestinerad. Dessa drivmedels­skatter hade orsakat stora kontrollproblem. Genom olika skatteundandragande åtgärder kunde den likvärdiga men väsentligt lägre beskattade eldningsoljan användas i stället för motorbrännolja för drift av motorfordon.

Vidare ansågs kilometerskatt vara en lämpligare skatte­form än drivmedelsskatt när det gällde att anpassa skatte­uttaget för brännoljedrivna fordon och deras släpvagnar till den s.k. kostnadsansvarighetsprincipen. Denna princip hade fastlagts genom statsmakternas trafikpolitiska beslut 1953. För vägtrafikens del har beslutet ansetts innebära att samhällets kostnader för vägtrafiken skall tas ut av denna genom beskattningen och att skatten, så långt det är möjligt, skal], fördelas på de olika fordonen i för­hållande till deras individuella kostnadsansvar.

 

Prop. 1978/79:94                                                                   68

Kilometerskatten omfattade från början sådana person­bilar, bussar och lastbilar som är inrättade för drift med annat drivmedel än bensin eller gasol, dvs. i prak­tiken brännoljedrivna fordon av dessa slag. I fråga om. övriga fordon, vars användning orsakar förbrukning av motorbrännolja (trafiktraktorer, registrerade motorred­skap och släpvagnar till brännoljedrivna fordon) höjdes den årliga fordonsskatten för att kompensera bortfallet av skatt pä brännolja.

Den ej specialdestinerade skatten på brännolja fick sin motsvarighet i särskild fordonsskatt och särskild kilometerskatt enligt lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt.

Den 1 juni 1975 utvidgades kilometerskatten till att omfatta även släpvagnar som dras av kilometerskatte­pliktigt motorfordon och har en skattevikt över 3 000 kg. Kilometerskatten för dessa släpvagnar er­satte inte endast den del av fordonsskatten som svara­de mot höjningen 1974 utan också omkring hälften av fordonsskatten i övrigt. Den särskilda fordonsskatten ersattes helt med särskild kilometerskatt för släp­vagnarna.

Den särskilda vägtrafikskatten har upphävts i år (prop. 1977/78:94, SkU 1977/78:39, rskr 1977/78:192, SFS 1978:118). Därvid har skattebeloppen i princip oförändrade adderats till beloppen av vägtrafik­skatten. Till dess specialdestinationen upphör skall 90 %  av skatteintäkterna anses som special­destinerade.

 

Prop. 1978/79:94

69

De grundläggande bestämmelserna om vägtrafikbeskatt­ningen finns alltså i VSL. Därutöver regleras beskatt­ningen i vägtrafikskattekungörelsen (1973:775) (ändrad senast 1978:331), VSK, kungörelsen (1973:777) on åter­betalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket (omtryckt 1975:768, ändrad senast 1978:128), ÅW, lagen (1976:338) om väg­trafikskatt på vissa fordon, som icke är registre­rade 1 riket (ändrad senast 1978:119) och i ett fler­tal andra författningar.

En sammanställning över nu gällande författningar som avser eller har samband med vägtrafikbeskattningen m,m, finns intagen i bilaga 1.

I det följande lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser i de delar som behandlas 1 betänkandet.

 

Prop. 1978/79:94                                                               70

2.1          Skattepliktiga fordon

Skattepliktigt fordon är enligt 2 § första stycket VSL motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är av­ställt. Skattepliktig bil, som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol är enligt 2 § andra stycket VSL kilometerskattepliktig. Även släpvagn som dras av kilometerskattepliktigt motorfordon och som har en skattevikt över 3 000 kg är kilometerskattepliktig.

Beteckningarna motorfordon och bil har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595)(ändrad senast 1975:778) och bilregisterkungörelsen (1972:599)(omtryckt 1976:779, ändrad senast 1978:328), Motorfordon omfattar bilar, motor­cyklar och mopeder. Bilar indelas i personbilar, lastbilar och bussar.

Det totala antalet kilometerskattepliktiga fordon var 226 289 den 23 december 1977, Härav var 89 418 lastbilar, 10 934 bussar, 100 733 personbilar och 25 204 släpvagnar. Antalet avställda fordon som skulle vara kilometerskatte­pliktiga om de inte var avställda uppgick vid samma tid­punkt till 38 694.

2.2          Skattskyldighet

Enligt 7 § VSL är det ägaren av ett fordon som är skatt­skyldig för detta. Närmare bestämmelser om skattskyldighet i fräga om kilometerskatt finns i 20 § VSL. Skattskyldig är den som ägde fordonet vid Ingången av den kalendermånad under vilken skatt skall betalas eller skulle ha betalats. Om skatt fastställs genom efterbeskattning är den skatt-skyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. I fråga om kilometerskatt för skatteperiod under vilken fordonet har avregistrerats eller annars av annan anledning än avställning har upphört att vara skattepliktigt är den skattskyldig som då ägde fordonet.

 

Prop. 1978/79:94                                                               7i

2,3     Kilometerräknarapparatiir

Kilometerskattepliktigt fordon skall enligt 17 § VSL vara försett med särskild, godkänd kilometerräknarapparatur. Apparaturen skall vara plomberad.

Fråga om godkännande av kilometerräknare prövas enligt 31 § VSK av KSN efter samråd med RSV. Av 44 § VSK framgår att KSN efter samråd med RSV meddelar närmare föreskrifter om montering, plombering, besiktning, godkännande, repara­tion och liknande frågor som avser kilometerräknarapparatur. I det följande återges vissa av KSN:s föreskrifter i dessa hänseenden.

KSN har godkänt fyra kilometerräknare med avstämplingsan-ordning, därav tre vajerdrivna och en navmonterad räknare, samt en navmonterad räknare utan sådan anordning.

Vajerdriven kilometerräknare kan placeras i förarutrymme, passagerarutrymme eller slutet lastutrymme. Om räknaren skall placeras i t.ex. motorrum, krävs att räknaren har godkänts av KSN för placering där.

KSN:s godkännande har för vissa räknare förknippats med särskilda föreskrifter om användning el2er placering, t.ex. att räknaren skall vara försedd med särskilt skydds­lock. Den navmonterade räknaren utan avstämplingsanordning får endast användas på specialfordon och efter särskilt tillstånd från KSN. I fortsättningen bortses från denna räknartyp.

Den vajerdrivna kilometerräknaren drivs från uttaget i växellådan för hastighetsmätare eller färdskrivare. För drivningen av räknaren används vajer och en s.k. fördel­ningsväxel.

Den navraonterade räknaren drivs med hjälp av en pendel inne i räknaren. Räknaren monteras pä ett särskilt fäste, som sätts på ett hjulnav. Den monteras vanligen på fordonets

 

Prop. 1978/79:94                                                               72

högra bakhjul och används främst pä släpvagnar.

Båda räknartyperna består av ett räkneverk och en stämp-lingsanordning inneslutna i en metallkåpa. Metallkåpan har en insticksöppning för kort som skall stämplas i räknaren. Stämpelavtrycket består av två siffergrupper. Den ena an­ger räknarens tillverkningsnummer och den andra räknar­ställningen. Räknaren innehåller inget färgband e.d. Stämpelkorten måste därför vara försedda med kopierings­papper eller vara självkopierande för att avtrycket skall vara läsbart.

Kilometerräknaren har en fast inre utväxling. Eftersom fordon har olika däckdimensioner och utväxlingsförhållan-den, måste en särskild omräkningsfaktor fastställas för varje fordon. Först när antalet markeringar enligt räkna­ren multipliceras med omräkningsfaktorn fär man den verk­liga körsträckan.

2.3.1    Montering m.m.

Montering, plombering, brytande av plombering, reparation eller liknande åtgärd som avser kilometerräknarapparatur får enligt 32 § VSK utföras endast av den som KSN har god­känt, s.k. godkänt företag. F.n. finns ca 2 200 sädana företag. När det gäller godkännande eller återkallande av godkännande av företag, får KSN enligt 33 § VSK göra in­spektion hos företaget för att undersöka förhällande som är av betydelse för nämndens prövning.

I 32 § tredje stycket VSK anges att godkänt företag soni har monterat eller gjort ingrepp i en räknarapparatur, skall plombera apparaturen samt fylla i och skriva under ett särskilt rapportkort. Kortet skall stämplas i räknaren. Företaget svarar pä detta sätt för att apparaturen är i föreskrivet skick. Rapportkortet lämnas till den som sva­rar för fordonet.

Efter det att apparaturen har monterats eller ingrepp gjorts i den, skall fordonet inställas hos AB Svensk Bil-

 

Prop. 1978/79:94                                                               73

provning (ASB) för besiktning av apparaturen. Därvid skall rapportkortet medföras.

När en räknare byts ut, skall verkstaden lämna uppgift om den urmonterade räknaren till länsstyrelse på särskilt stämpelkort.

Plombering av kilometerräknarapparatur får enligt 32 § VSK brytas endast av godkänt företag. Om det är nödvändigt för sådan reparation, som inte utan avsevärd olägenhet kan ut­föras av godkänt företag, får dock plombering brytas av annan. Detta framgår av 34 § VSK. Som exempel pä sådana fall kan nämnas en växellådsreparatlon som måste utföras när fordonet används utomlands. Enligt bestämmelserna 1 34 § andra stycket, får förrättningsman vid riksprovplats (ASB) 1 samband med besiktning av apparatur plombera denna och även bryta plombering.

2,3.2    Besiktning

I 35 § VSK anges att kilometerräknarapparatur skall vara godkänd vid besiktning av riksprovplats, dvs, vid besikt­ning hos ASB, I 37 och 38 §§ VSK anges när besiktning skall göras,

Kilometerräknarapparaturen skall besiktigas och godkännas innan ett kilometerskattepliktigt fordon får tas 1 bruk första gången. Besiktningen av apparaturen kan göras an­tingen 1 samband med besiktning av fordonet eller som sär­skild förrättning,

Kilometerräknarapparaturen skall också besiktigas i samband med de årliga kontrollbesiktningarna av fordonet. För nya fordon gäller emellertid Inte kontrollbeslktningstvånget iinder de två första åren. Även under denna tid skall kilo­meterskattepliktiga fordon dock inställas för besiktning av räknarapparaturen. Besiktningen skall göras under den Inställelsetermin för kontrollbesiktning som skulle ha gällt om fordonet varit kontrollbeslktnlngspllktigt. Om

 

Prop. 1978/79:94                                                                   74

nägon del av inställelsetermin infaller under de tre måna­derna närmast efter det att apparaturen har godkänts vid registreringsbesiktning eller vid särskild besiktning innan fordonet tas i bruk första gången behöver besiktning av räknarapparaturen inte göras.

Besiktning av räknarapparaturen skall också göras i sam­band med registreringsbesiktning. Utförs registrerings­besiktningen på grund av ändring som inte påverkar appa­raturen, behöver denna dock inte besiktigas.

Har ingrepp gjorts så att plombering brutits, skall appa­raturen besiktigas. Detsamma gäller om kontrollbesiktning av ett fordon görs efter särskilt föreläggande.

Enligt 39 § VSK kan RSV, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att besiktning skall ske på annan tid än som framgår av 37 §. Länsstyrelserna kan också förelägga ägare av kilometerskattepliktigt fordon att inställa for­donet för särskild besiktning av räknarapparaturen. Om fordonet inte inställs för besiktning av apparaturen inom föreskriven tid, får det inte brukas. Enligt bestämmelser­na 1 39 § VSK skall länsstyrelsen också föra in uppgift om meddelat föreläggande i bilregistret.

Vid besiktning av kilometerräknarapparatur skall enligt 40 § VSK kontrolleras att

1.      kilometerräknaren är av godkänd typ,

2.           apparaturen i övrigt överensstämmer med föreskrifter som meddelats av KSN,

3.           apparaturen monterats och plomberats av den som är behörig till det,

4.           apparaturen är monterad och plomberad enligt före­skrifter som meddelats av KSN,

5.           apparaturen fungerar tillfredsställande.

 

Prop. 1978/79:94

75

Om kontrollen inte föranleder anmärkning, skall apparaturen godkännas och om det behövs plomberas. Bevis om godkännande skall utfärdas.

Enligt 41 § VSK gäller inte bevis om godkännande om appa­raturen inte längre uppfyller de uppställda kraven. Ägare av kilometerskattepliktigt fordon är i sådant fall skyldig att utan dröjsmål avhjälpa bristen och inställa fordonet för särskild besiktning av apparaturen,

Riksprovplatsen skall enligt 42 § VSK lämna uppgift om be­siktningen till TSV, om den görs 1 samband med kontroll­besiktning eller om fordonet ännu  inte är kontrollbesikt-ningspliktigt. I övriga fall skall uppgift om besiktningen lämnas till länsstyrelse.

Enligt uppgift från TSV kan antalet besiktningar av räk­narapparatur som rapporteras till TSV beräknas till ca 196 000 per år (178 000 godkända och 18 000 ej godkända) och antalet besiktningar som rapporteras till länsstyrel­serna till ca 108 000 per år (90 000 besiktningar efter ingrepp och 18 000 efter installation).

Om kilometerskattepliktigt fordon inte är försett med kilo­meterräknarapparatur skall riksprovplatsen enligt 43 § VSK lämna uppgift om detta till länsstyrelse,

2,3.3    Kontroll m.m.

Enligt 21 § VSL får kilometerskattepliktigt fordon inte brukas om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarappa-r ratur, som meddelats i lagen eller med stöd av den inte iakttagits, dvs. om apparaturen inte är i föreskrivet skick. Brukas det ändå döms ägaren enligt 34 § VSL till böter.

I 45 § VSK stadgas att ägare av kilometerskattepliktigt fordon är skyldig att kontrollera att räknarapparaturen är i föreskrivet skick. Om kilometerräknarapparaturen upp-

 

Prop. 1978/79:94                                                               76

hör att vara i föreskrivet skick skall, enligt 46 § VSK, den som har hand om fordonet när felet upptäcks stämpla av ett särskilt stämpelkort i räknaren. På kortet skall också antecknas datum för upptäckten. Kortet skall utan dröjsmål skickas in till länsstyrelse. På sätt som RSV bestämmer skall dessutom enligt 47 § VSK antecknas vad som brister i fråga om apparaturen och datum för upptäckt av felet. Dessa anteckningar skall förvaras i fordonet till dess besiktning av apparaturen har skett.

Med stöd av bestämmelserna i 47 § VSK, har RSV i medde­landet RSV Ip 1973:10 (s, 17) angett att följande upp­gifter skall antecknas på kortet:

1.    felets art,

2.          tid och plats för upptäckt av felet,

3.          under vilka omständigheter felet upptäcktes.

Antalet insända kort med anmälan om funktionsfel uppgår enligt uppgift från TSV till ca 1 500 per är.

I 21 § VSL anges som nämnts att ett fordon inte fär bru­kas om räknarapparaturen inte är i föreskrivet skick. Enligt 48 § VSK får fordonet dock användas den dag som fel på apparaturen upptäcks och under de närmast följande tre dagarna innan apparaturen repareras av godkänt företag. Dessutom får fordonet användas den dag felet har avhjälpts och under de närmast följande tre dagarna innan apparatu­ren godkänns vid besiktning hos ASB. För att fordonet skall få användas under dessa tidsfrister krävs att felet pä apparaturen har rapporterats till länsstyrelse och att tidigare angivna anteckningar har gjorts. I tidsfristerna räknas inte in lördag, söndag eller allmän helgdag eller tid dä fordonet varit utomlands eller, i fråga om person­bil, utomlands i annat land än Norge, Upptäcks fel pä kilo­meterräknarapparaturen i en personbil när denna är i Norge, utsträcks tidsfristerna till fem dagar.

När godkänt företag har återställt apparaturen i före-

 

Prop. 1978/79:94                                                                   77

skrivet skick upprättar företaget, som har nämnts tidigare, ett särskilt rapportkort (1 fyra exemplar). Fordonsägaren får tre exemplar av kortet, vilka skall lämnas till för­rättningsmannen vid besiktningen. Efter besiktningen får fordonsägaren tillbaka ett exemplar, ASB beliåller ett exemplar och skickar ett till länsstyrelsen. Omkring 90 000 rapportkort kommer årligen in till länsstyrelserna från ASB.

Även om kilometerräknarapparaturen inte är i föreskrivet .skick får fordonet enligt 49 § VSK användas vid provkörning i samband med besiktning eller i omedelbart samband med reparation och för färd kortast lämpliga väg till verkstad för reparation och till riksprovplats för besiktning.

Att kilometerräknarapparaturen är i föreskrivet skick och fungerar tillfredsställande kan - förutom vid besiktning hos ASB - kontrolleras vid flygande inspektion. Bestämmel­ser om detta finns i 51 § VSK, Där stadgas bl.a, att RSV -efter samråd med KSN och rikspolisstyrelsen - meddelar när­mare föreskrifter ora kontroll av kilometerräknarapparatur 1 samband med flygande inspektion. RSV har också meddelat sådana föreskrifter,

2,4      Skatteår och skatteperioder m,m, för vägtrafik­skatt

Enligt 9 § VSL skall vägtrafikskatt beräknas för varje for­don för en sammanhängande tid av tolv månader (skatteår) eller för var och en av fyra delar av helt skatteår (skat­teperiod), Skatteår och skatteperiod fastställs enligt sam­ma författningsrum av regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer. Bestämmelser om skatteår m,m, finns i 4 § VSK, Skatteår, skatteperioder och uppbördsmånader för väg­trafikskatt bestäms med ledning av slutsiffran i fordonets regi strerlngsnummer,

Fordonsskatt betalas enligt 12 § tredje stycket VSL 1 för­skott för skatteår eller skatteperiod. Regeringen får dock medge undantag härifrån för grupp av fordon. Fordonsskatt

 

Prop. 1978/79:94                                                                   78

utgår i regel för skatteår. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 1 500 kr. för helt år, utgår den dock för skatteperiod.

Kilom.eterskatt betalas enligt 18 § tredje stycket VSL i efterhand för skatteperiod. Även från denna bestämmelse får regeringen medge undantag för grupp av fordon.

I fråga om fordon med slutsiffra 1 eller 8 har fastställts att uppbörd av fordonsskatt för skatteperioden augusti -oktober görs i augusti, dvs. delvis i efterhand. Skatte­perioderna för fordonsskatt är alltid tre månader.

Skatteperioderna för kilometerskatt är i princip tre må­nader. För fordon med någon av slutsiffrorna 2, 4, 5, 5 eller 9 gäller emellertid att en skatteperiod omfattar två månader (raaj-juni) och nästa period fyra månader (juli-oktober). Sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt kallas avstämplingsmånad,

Skatteår, skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt framgår av tabell 1, som är intagen i bilaga 2.

2.5      Uppgift till ledning för beräkning av kilo­meterskatt

Kilometerräknaren har till uppgift att mäta fordonets kör­sträcka, Räknarställningen kan - som tidigare har beskri­vits - genom en avstämpling föras över till särskilda stämpelkort.

Uppgifter om räknarställningen ligger till grund för debi­tering av kilometerskatt. Enligt 18 § tredje stycket VSL skall skattskyldig för varje skatteperiod lämna uppgift till ledning för fastställande av skatt. Sådan uppgift skall också lämnas i annat fall 1 den mån regeringen el­ler myndighet som regeringen bestämmer förordnar om det, I 5 § VSK anges att fordonsägaren skall lämna uppgift till ledning för beräkning av kilometerskatt i följande fall:

 

Prop. 1978/79:94

79

1,          1 samband med att fordon första gången blir kilo­
meterskattepliktigt,

2,          i samband med att fordon upphör att vara kilometer­skattepliktigt av annan anledning än avställning, t,ex, när fordon skrotas, exporteras eller byggs om så att det inte längre är kilometerskattepliktigt,

3,          i samband med att avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillåtet för avställt fordon, t.ex, när av­ställt fordon hyrs in som militärfordon eller an­vänds inom inhägnat område,

4,          i samband med att avställt fordon upphör att brukas på sätt som är tillåtet för avställt fordon,

5,          senast vid utgången av varje skatteperiod, om fordo­net har varit kilometerskattepliktigt under någon del av.tiden mellan föregående avstämpling enligt 1-5 och ingången av avstämplingsmånaden,

I 6 § VSK finns närmare bestämmelser om avstämplingarna. De skall göras på särskilda stämpelkort. Länsstyrelserna tillhandahåller kort för avstämpling enligt 1-4, När så­dant kort lämnas ut skall datum för utlämnandet antecknas på det, Avstämpling skall göras innan fordonet tas i bruk efter det att skatteplikten Inträtt, Stämpelkort skall omedelbart efter avstämplingen skickas in till länssty­relsen.

Skatteplikt inträder när ett fordon registreras utan att samtidigt avställas och när avställning av ett fordon upp­hör.

Avstämpling enligt 2 eller 3 skall göras tidigast tredje dagen innan fordonet upphör att vara kilometerskatteplik­tigt. Stämplat kort skall skickas in till länsstyrelsen inom tre dagar efter det att det har lämnats ut därifrån.

För avstämpling enligt 5 (ordinarie avstämpling) skall TSV enligt 7 § VSK skicka stämpelkort till fordonsägaren senast den 15 i avstämplingsmånaden. Fordonsägaren skall före ut-

 

Prop. 1978/79:94

80

gången av avstämplingsmånaden stämpla kortet i kilometer-räknaren och sända tillbaka det ena exemplaret av det till TSV. Stämpelkorten postbefordras portofritt. Om fordons­ägaren stämplar och postar kortet för sent eller inte alls, tas förseningsavgift ut enligt 28 § VSL (se vidare av­snitt 2.8). Fordonsägare som lämnar stämpelkort på post­anstalt kan få sitt exemplar av kortet stämplat med datum för inlämnandet.

Har fordonsägaren inte fått stämpelkort för ordinarie av­stämpling skall han enligt 7 § tredje stycket VSK anmäla detta till länsstyrelse senast en vecka före avstämplings-ffiånadens utgång. Länsstyrelsen skall då utan dröjsmål skic­ka nytt stämpelkort till honom.

Enligt 8 § VSK behöver ordinarie avstämpling inte göras om ett fordon är utomlands i annat land än Norge när avstämp­lingen skall göras, under förutsättning att uppgift om ut­resan ur landet har lämnats enligt bestämmelserna 1 ÅVIC,

2,6      Uppbörd m,m. av kilometerskatt

Kilometerskatt skall enligt 18 § VSL betalas i efterhand för skatteperiod. Uppbörden kan vara ordinarie eller till­fällig.

Ordinarie uppbörd görs enligt 13 § andra stycket VSK för fordon som har varit kilometerskattepliktigt under nägon del av tiden mellan föregående avstamplingsdag enligt 5 § VSK och ingången av avstämplingsmånaden. Ordinarie uppbörd skall omfatta även närmast föregående avstämplingsmånad om fordonet har blivit skattepliktigt under den månaden. (Exempel: Ett fordon med slutsiffra 1 1 registrerings­numret avställs under februari och avställningen upphör under juni. Avstämpling skall göras i mars, men inte i juni. Uppbörd av kilometerskatt görs i april på grundval av avstämplingen i mars. Efter avstämplingen i september görs uppbörd i oktober för körning under juni och skatte­perioden juli-september,)

 

Prop. 1978/79:94                                                                   81

Tillfällig uppbörd av kilometerskatt görs enligt 15 § VSK för fordon som har upphört att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning, t.ex, fordon som har skro­tats.

Kilometerskatt som skall erläggas vid ordinarie uppbörd för­faller enligt 15 § VSK till betalning vid utgången av upp­bördsmånaden. Skatt som skall erläggas vid tillfällig upp­börd förfaller till betalning när fordonet upphör att vara kilometerskattepliktigt.

Enligt 22 § VSL påförs vägtrafikskatt genom automatisk data­behandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Av 10 § VSK framgår att TSV 1 dessa fall påför skatt för beskattnings­myndigheternas räkning och verkställer uppbörd av skatt. Skatten debiteras på grundval av lämnade uppgifter om kör­sträcka (stämpelkort) och uppgifter i bilregistret om om­räkningsfaktor, skattevikt och skattesats. Kvitto på skatten sänds enligt, 20 § VSK till den skattskyldige mot postför­skott.

Vid ordinarie uppbörd skall postförskottsförsändelsen sän­das den 10 i uppbördsmånaden. RSV får enligt 20 § andra stycket VSK - efter samråd med TSV - medge att postförskotts­försändelse vid ordinarie uppbörd sänds ut senast den 15 i uppbördsmånaden. RSV har regelmässigt lämnat sådant medgi­vande. Bestämmelsen om när skattepostförskottet skall sän­das ut gäller för både fordonsskatt och kilometerskatt. Vid tillfällig uppbörd skall försändelsen sändas ut snarast möjligt.

I 21 § anges bl.a, när postförskottsförsändelse för kilo­meterskatt senast skall lösas. Vid ordinarie uppbörd skall detta göras före uppbördsmånadens utgång och vid tillfällig uppbörd inom 15 dagar från förfallodagen. Enligt 21 a § VSK får postförskottsförsändelse dock lösas högst tio dagar se­nare under förutsättning att restavgift då erläggs. Det bör

emellertid observeras att brukandeförbudet gäller efter för-6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop, 1978/79:94                                                                82

fallodagen till dess skatten betalas. Restavgift utgår en­ligt 30 § andra stycket VSL om skatten inte betalas i rätt tid. Avgiften är 4 %  av debiterat-belopp, dock minst 10 kr.

Om en fordonsägare inte får avi om postförskottsförsändelse för vägtrafikskatt, är han enligt 22 § VSK skyldig att an­mäla detta till länsstyrelse senast en vecka innan försän­delsen senast skall lösas. Länsstyrelsen sänder då ny post­förskottförsändelse till fordonsägaren eller anvisar honom att betala in skatten pä särskilt postgirokonto.

RSV har med stöd av 24 § VSlv föreskrivit att inbetalning av skatt får göras genom girering från postgiro- eller personkonto. När skatt har betalats på detta sätt sänds skattekvittot med stöd av 25 § VSK som vanligt brev till fordonsägaren. Inbetalning över postgiro anses ha gjorts den dag försändelse som innehäller gireringshandling har lämnats för postbefordran till postgirot.

Enligt 29 § VSK får RSV efter samråd med TSV meddela före­skrifter för påföring och uppbörd av vägtrafikskatt.

2.7      Fastställelse av skatt, efterbeskattning m.m.

Kilometerskatt påförs i regel genom automatisk databehand­ling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att be­slut meddelas av beskattningsmyndigheten. Saknas i regist­ret uppgifter som behövs för skattepåförlngen skall skatt påföras enligt föreskrifter som RSV utfärdar. Detta fram­går av 22 § VSL och 10 § tredje stycket VSK,

Om någon anser att en skattedebitering är felaktig, kan han enligt 23 § VSL påkalla beslut om fastställelse av skatten, dvs. begära ändring av debiteringen. Detta skall göras senast 30 dagar efter den dag då skatten senast skulle ha betalats. Beslut påkallas hos beskattningsmyn­digheten. Har den skattskyldige fått kravet på skatten först sedan denna skulle ha betalats, räknas de 30 dagarna från den dag, då han tog emot kravet.

 

Prop. 1978/79:94                                                               83

Om beslut inte påkallas, får beskattningsmyndigheten ändå besluta om fastställelse av skatten, om särskilda skäl före­ligger. Enligt 23 § andra stycket VSL får sådant beslut inte meddelas senare än två år efter utgången av det skatteår skatten avser,

I 24-25 §§ VSL anges förutsättningarna för efterbeskattning, Efterbeskattning kan göras även om skatten har fastställts enligt 23 § VSL, Beslut om efterbeskattning fär inte meddelas senare än fem år från utgången av det skatteår skatten avser.

När kilometerskatt fastställs genom efterbeskattning beror det i regel på att oriktig uppgift har lämnats om körsträckan, t, ex, därför att räknaren inte har fungerat under en del av en skatteperiod, Efterbeskattning kan ocksä göras om skatt har undandragits genom att uppgift om körsträcka inte har lämnats i föreskriven ordning eller att fordonet har använts i strid mot bestämmelsen om att fordon inte får brukas om före­skrifterna om kilometerräl-cnarapparatur inte har iakttagits. Efterbeskattning får inte göras, om tillkommande skattebe­lopp är att anse som ringa.

Vid efterbeskattning utgår enligt 27 § VSL skattetillägg med

20 0. Om skattetillägg eller saramanlagda beloppet av flera

skattetillägg som skall fastställas samtidigt inte uppgår till

50 kr., utgår inte tillägg. Genom hänvisning i 27 § VSL

gäller bestämmelserna om skattetillägg i 37 d och 37 f - 37 h

§§ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt­ning, FFL. I dessa bestämmelser anges bl.a, eftergiftsgrunder.

2.8      Förseningsavgift

Den 1 januari 1972 trädde ett nytt påföljdssystem på skatte­området i kraft. Brister i skyldigheten att lämna uppgifter för skatte- eller avgiftspåföring skall i första hand beivras i administrativ ordning genom ekonomiska sanktioner, nämligen skattetillägg och förseningsavgift. Åtals- och domstolsför­farande skall tillgripas endast vid överträdelser av al].-varligare beskaffenhet.

När den nya vägtrafikbeskattningen senare utformades, kom

 

Prop. 1978/79:94                                                               84

det skatteadminstrativa sanktionssystemet att införas även på detta skatteområde.

Skattetilläggsutredningen lade i februari 1977 fram betänkan­det (SOU 1977:5) Översyn av det skatteadministrativa sank­tionssystemet 1, Eftergift och besvär m.m.,, med förslag til] bl,a, vissa ändringar i grunderna för eftergift av skatte­tillägg och förseningsavgift. Betänkandet har lagts till grund för lagstiftning i år (prop, 1977/78:36, SkU 1977/78:50, rskr 1977/78:263, SFS 1978:199 m,fl.). De nya bestämmelserna trädde i kraft vid månadsskiftet maj-juni 1978. I proposi­tionen uttalade departementschefen bl.a, att vär översyn av det praktiska och administrativa förfarandet för kilometer­skatten kunde komma att föranleda nya överväganden om för­seningsavgiftens utform.ning i VSL (s. 183).

De bestämmelser som nu gäller innebär bl.a, följande.

Enligt 28 § VSL utgår förseningsavgift om uppgift om kör­sträcka inte läranas i rätt tid. Detta gäl].er i fråga on samtliga de körlängisLppgifter sora fordonsägaren skall lämna. Avgiften påförs den som ägde fordonet när fristen att lämna uppgiften gick ut. Förseningsavgift påförs av beskattnings­myndigheten.

Förseningsavgift utgår med 100 kr. Om ägaren har anmanats att lämna en uppgift, m.en inte efterkommit anmaningen inom. tid som har föreskrivits i denna, utgår dock avgiften ned 200 kr, Detsanmia gäller om ägaren har underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift om fordonets körsträcka vid minst ett av de tre närmast föregäende uppbördstillfällena.

Enligt hänvisning i 28 § tredje stycket VSL skall 37 f § första och tredje styckena, 37 g andra stycket samt 37 h § FFL tillämpas i fräga om förseningsavgift.

Förseningsavgift får enligt 37 f § första stycket FFL helt efterges om under].åtenheten att lämna uppgift i rätt tid kan antas ha sådant samband ned den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt för-

 

Prop. 1978/79:94                                                                   85

hållande att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om underlåtenheten med hänsyn till särskild omständighet av annat slag framstår som ursäktlig.

Enligt 37 g § andra stycket FFL skall beslut om försenings­avgift omprövas om skattskyldig yrkar det och ora beslut om skatten för den period som avgiften avser inte har vunnit laga kraft.

Bestämmelserna i 37"f § FFL om eftergift skall enligt 37 h § FFL beaktas även om yrkande härom inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om förseningsavgift.

Enligt de bestämmelser som gällde tidigare kunde försenings­avgift sättas ned. Enligt de nya bestämmelserna kan detta dock endast göras i speciella fall, nämligen om en fordons­ägare har underlåtit att lämna uppgift i rätt tid för flera fordon. Förseningsavgifter som avser samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får enligt 28 § tredje stycket FFL sättas ned till 500 kr, (1 vissa fall 1 000 kr.). Försenings­avgift kan enligt de nya bestämmelserna inte efterges om det belopp som har undandragits genom underlåtenheten är att an­se som ringa.

Länsstyrelses beslut om förseningsavgift kan enligt 31 § första stycket VSL överklagas hos kammarrätt,

2.9      Brukandeförbud

Enligt bestämmelser i 21 § VSL får ett kilometerskatte­pliktigt fordon inte brukas

1,            om de föreskrifter 1 fråga om kilometerräknarappara­
tur, vilka meddelats i VSL eller med stöd av VSL, inte
har iakttagits,

2,           om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt inte har lämnats,

3,           om kilometerskatt som förfallit till betalning Inte har eriagts.

 

Prop. 1978/79:94

86

Brukandeförbudet enligt 5 gäller inte for skatt som avser tid före det närmast föregäende skatteäret. Det gäller in­te heller i fråga om skatt son åvilar en tidigare ägare av fordonet och sora har fastställts genom beslut om efterbe­skattning enligt 24 eller 25 § VSL.

Bestämmelserna om brukandeförbud enligt punkt 1 har berörts i avsnitt 2.3.3. Brukandeförbud enligt denna punkt kan in­träda av många olika anledningar. I 17 § VSL anges att kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med k.ilo-meterräknarapparatur och att apparaturen skall vara plom­berad. I 31-49 §§ VSK finns närmare bestämmelser om godkännan­de av kilometerräknare samt om besiktning och kontroll, m.n. av kilometerräknarapparatur.

KSN har enligt bemyndigande i VSK utfärdat detaljbestämmel­ser om kilometerräknarapparatur. Brukandeförbud inträder så­ledes om apparaturen inte är i det skick som föreskrivs i dessa olika bestämmelser.

Brukandeförbud enligt punkt 2 inträder om nägon av de upp­gifter som anges i 5 § VSK inte lämnas.

Det brukandeförbud som enligt 15 § VSL gäller om fordons­skatt inte har eriagts omfattar även kilometerskattepliktiga fordon. Inskränkningarna i detta brukandeförbud är desamma som 1 fråga om obetald kiloraeterskatt enligt punkt 3.

2.10     Skattekontroll

Enligt 30 § första stycket VSL äger bl.a, 4, 9, 12-15 och 49 §§ FFL motsvarande tillämpning i fråga om VSL. I dessa paragrafer finns bestämmelser som reglerar förfarandet vid skattekontroll m.m.

Av 50 § VSK framgår att det åligger RSV att samordna kon­trollen av fordonsskatt och kilometerskatt. Verket får också - efter samråd med beskattningsmyndighet - besluta att tjänsteman hos verket skall göra skattekontroll enligt 9 §

FFL,

 

Prop. 1978/79:94                                                                   87

Bestäramelserna 1 9 och 12 §§ FFL om beskattningsmyndighet gäller då också RSV,

2,11     Utlandstrafik och kilometerskattemärke

Kilometerskatt avräknas enligt 41 § VSL för körning utomlands med kilometerskattepliktig lastbil, buss eller släpvagn. Det­samma gäller för kilometerskattepliktig personbil som används utomlands i annat land än Norge. En förutsättning för att kilometerskatt skall avräknas är att meddelade föreskrifter om uppgifter 1 samband med användningen utomlands har iakttagits. Sådana föreskrifter finns 1 ÅVK.

Bestämmelser om proceduren vid gränspassering finns i 5 § ÅVK, När ett kilometerskattepliktigt fordon skall föras ut ur Sverige till annat land än Norge eller in i Sverige från annat land än Norge skall ett kort stämplas i kilometerräkna­ren. Särskilt stämpelkort tillhandahälls av tullmyndigheten. Den som svarar för fordonet skall stämpla kortet i kilometer­räknaren samt anteckna fordonets registreringsnummer på det. Kortet skall omedelbart återlämnas till tullmyndigheten. Tull­tjänstemannen anger datum och gränspasseringsort på kortet. Härefter återlämnas ett exemplar av det till den som svarar för fordonet. Det andra exemplaret sänds senast vid slutet av varje vecka och månad från tullanstalten till TSV.

Särskilda bestämmelser gäller för avräkning av skatt för körning i Norge. Avräkning görs t.ex. endast efter ansökan i varje enskilt fall.

Avräkning av kilometerskatt görs maskinellt på grundval av de uppgifter som finns i bilregistret, vilket framgår av 4 § första stycket ÅVIv.

Enligt 7 § första stycket ÅVK är rätten till avräkning av skatt för viss resa förfallen om stämpelkort inte lämnas vid ut- eller inresa.

Kilometerskattepliktig personbil som förs ut till eller in

 

Prop. 1978/79:94

frän annat land än Norge skall enligt 17 § VSL vara försedd med särskilt märke som visar att fordonet är kilometerskatte­pliktigt. Närmare bestämmelser om sådant märke (kilometer­skattemärke) finns i 2 a - 2 c §§ ÅVK. Märket skall fästas på insidan av vindrutan, på mitten och i rutans överkant. Kilo­meterskattemärket tillhandahålls av länsstyrelserna. En av­gift om 10 kr, tas ut för märket, TSV skickar ut inbetal­ningskort på avgiften. När ett märke har lämnats ut anteck­nar länsstyrelsen detta 1 bilregistret. Ett kilometerskatte­märke får tas bort endast om det är nödvändigt för repara­tion av fordonet e,d. Om märket har tagits bort, förkommit eller förstörts skall detta anmälas till länsstyrelsen, Kilometerskattemärket har rektangulär form.med måtten 90 X 60 mm. Märket skall innan det lämnas ut frän läns­styrelsen förses med fordonets registreringsnummer, (iven om en kilometerskattepliktig personbil inte har kilometer­skattemärke, skall avstämpling göras vid gränspassering. Om en kilometerskattepliktig personbil saknar kilometer­skattemärke vid ut- eller inresa, skall tulltjänstemannen enligt 5 § ÅVK anteckna detta på stämpelkortet. Enligt 7 § tredje stycket Å\VK är rätten till avräkning av kilometer­skatt förfallen om kilometerskattemärke saknats vid ut-eller inresan. Fordonsägaren får dock påkalla beslut över utebliven avräkning. Om han då gör troligt att märket sak­nats på grund av omständighet som han inte har rått över och som har inträffat på sådan tid att dubblettmärke inte har kunnat skaffas, fär länsstyrelsen enligt 7 § tredje stycket ÅVK medge avräkning av skatt.

2. 12     Straffbestämmelser

Enligt 33 § VSL döms den som uppsåtligen har manipulerat kilometerräknarapparatur så att körsträckan som skall lig­ga till grund för skatteberäkning inte registreras eller registreras för lågt till böter eller fängelse i högst 5 månader. Detta gäller dock inte om gärningen är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69).

I vissa fall kan böter utdömas för brott mot bestämmelserna

 

Prop. 1978/79:94                                                                   89

68

i VSL. Detta gäller när fordon har använts trots att brukande­förbud har inträtt.

Enligt straffbestämmelserna i 55 § VSK kan den dömas till böter, som utan att ha godkänts av KSN monterar, plomberar, reparerar m.m, kilometerräknarapparatur. Detsamma gäller om man tar bort kilometerräknarapparatur från kilometerskatte­pliktigt fordon. Om brister på apparaturen inte avhjälps en­ligt bestämmelserna i 41 § andra stycket VSK döms fordons­ägaren till böter. Till böter högst 500 kr. kan enligt 56 § VSK dömas i vissa fall. Detta gäller när godkänt företag inte fyller 1 och stämplar rapportkort, när kilometerskattepliktigt fordon inte inställs till besiktning efter föreläggande, när avstämpling och föreskrivna anteckningar m,m, inte görs då fel på kilometerräknarapparaturen upptäcks och när någon för­hindrar eller försvårar kontroll i samband med flygande in­spektion, I vissa fall kan den som utan lov använder annans fordon dömas 1 ägarens ställe enligt 57 § VSK.

Enligt 8 § ÅVK kan den som uppsåtligen eller av grov oaktsam­het lämnar oriktig uppgift ägnad att leda till avräkning av skatt med för högt belopp, dömas till böter eller fängelse, om gärningen inte är belagd med straff enligt skattebrotts­lagen. Detsamma gäller om någon med avsikt att skatt skall avräknas med för högt belopp underlåter att lämna uppgift vid ut- eller inresa. Vidare kan den som för kilometerskatte­pliktig personbil som saknar kilometerskattemärke ut till eller in från annat land än Norge enligt 12 § ÅVK dömas till böter, högst 500 kr.

 

Prop. 1978/79:94                                                               90

3        ERFARENHETER AV OCH KRITIK MOT KILOMETEP.SKATTE-SySTHiET

3.1      Myndigheternas verksamhet och erfarenheter av beskattningen

Flera olika myndigheter har funktioner ino.m kilometerbeskatt­ningen, nämligen länsstyrelserna, RSV, TSV, KSIi och tullver­ket. I det följande beskrivs kortfattat rayndigheternas olii;a funktioner särat de erfarenheter av beskattningen som man pä olika sätt har redovisat till oss.

3.1.1    Länsstyrelserna

Länsstyrelsen är enligt 3 § VSL beskattningsmyndighet i frå­ga ora fordonsskatt och kilometerskatt för alla fordon vars ägare enligt bilregistret har sin adress inom länet. I läns­styrelsens uppgifter ingär bl.a. att fatta beslut om fast­ställelse av skatt enligt 23 § VSL, om efterbeskattning en­ligt 24 eller 25 § VSL, om skattetillägg enligt 27 § VSL samt om förseningsavgift enligt 28 § VSL.

Genom sin funktion som beskattningsmyndighet är länsstyrelsen den myndighet som har mest direktkontakt med skattskyldiga. För att få del av länsstyrelsernas erfarenheter av tillärap­ningen av den gällande lagstiftningen, har vi gjort en för­frågan hos samtliga länsstyrelser. Förfrågan behandlade hela beskattningsområdet. I det följande tar vi dock endast upp länsstyrelsernas svar till den del de rör frågor sora behand­las i detta betänkande.

Vår förfrågan besvarades av 22 länsstyrelser. Två av dessa bifogade yttranden från allmänna ombuden i vägtrafikskatte­frågor. En kompletterande förfrågan gjordes senare beträffan­de handläggningen av förseningsavgiftsärenden. Denna förfrå­gan besvarades av samtliga länsstyrelser.

 

Prop. 1978/79:94

91

Allmänna synpunkter på kiloraeterskattesystemet. Allmänt anses kilometerskattesysteraet i sin helhet eller i vissa delar allt­för komplicerat och svårhanterligt. Någon Länsstyrelse pekar på att det nuvarande systemet blir ohållbart om antalet kilo-.raeterskattepliktiga fordon ökar kraftigt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län a.nser att endast en bråkdel av försöken att manipulera raed främst vajerdrivna kiloraeterräk-nare upptäcks. I övrigt tar endast ett fåtal länsstyrelser upp frägor ora den tekniska apparaturen. Nägon egentlig kritik mot den nuvarande apparaturen framställs därvid inte.

Antalet ordinarie avstämplingar m.m. Ett flertal länsstyrelser anför, att de nuvarande reglerna för avstämpling m.m. är krång­liga. Länsstyrelsen i Kristianstads län uttalar exempelvis att det nuvarande systeraet innehåller för mänga olika avstämplings-skyldigheter.

Åtskilliga länsstyrelser ifrågasätter om det är nödvändigt med fyra ordinarie avstä.raplingar per år. Av dessa uttalar nägra att det bör vara tillräckligt med avstämpling en gäng om året men med bibehållen uppbörd fyra gånger om året, varav tre gånger efter schablon.

Länsstyrelsen i Gotlands län anser att förbättringar i första hand bör sökas inom det nuvarande systemets rasn.

Avstä.mpling vid ägarbyte. Ett par länsstyrelser och ett allmänt ombud framhåller, att många fordonsägare är irriterade över att nye ägaren till ett kilometerskattepliktigt fordon blir skyldig att betala kilometerskatt för vägsträcka som säljaren kört. Bestäraraelserna om skattskyldighet bör därför ändras, så att man endast är skyldig att betala skatt för den tid som man ägt for­donet.

Undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling. Frågan om vissa undantag från skyldigheten att göra ordinarie avstämpling behandlas av länsstyrelsen i Skaraborgs län. Man påpekar bl.a. att de nuvarande reglerna om ordinarie avstamp-

 

Prop. 1978/79:94                                                               92

ling leder till problem, i synnerhet i fråga o.n fordon son går i regelbunden utlandstrafilv. Sådana fordon befinner sig sällan pä registreringsorten utan vänder raed ny last så snart de nätt oralastningsstället. Möjligheterna att göra ordinarie avstämpling är små. Likartade förhällanden kan gälla för for­don som används för transporter inora landet, raen långt från registreringsorten.

Funktionskontroll m.ra. Länsstyrelsen 1 Gävleborgs län anför, att bestäraraelserna i 45 - 49 §§ VSK o.ra fordonsägarens kontroll av räknarapparaturens funktion är koraplicerade och därtill föga kända av de skattskyldiga. Liknande synpunkter redovisas av ett par andra länsstyrelser.

Uppbördsmånader och förfallodagar. Bestämmelserna om uppbörds­mänader och förfallodagar kommenteras av endast ett fåtal läns­styrelser. Länsstyrelserna i Stockholras och Älvsborgs län fram­håller att raan bör undvika att ta ut fordonsskatt av en s.katt-skyldig för tid under vilken han inte alls har ägt ett fordon. Detta kan uppnäs om uppbörd av fordonsskatt görs under första månaden i skatteäret.

Brukandeförbud. Ett flertal länsstyrelser uttalar sig om be­stämraelserna om brukandeförbud. Flera länsstyrelser anför där­vid att bestä,ramelserna om brukandeförbud är komplicerade och att mer information ora dera krävs.

« Att brukandeförbud glller för ett fordon dä skatt som åvilar en tidigare ägare av det inte har betalats vållar enligt läns­styrelserna särskild irritation bland de skattskyldiga. Flera länsstyrelser anser att detta brukandeförbud drabbar den en­skilde hårt.

Länsstyrelsen i Kristianstads län påpekar, att brukandeförbu­det i vissa fall kan medföra att fordon inte kan säljas efter konkurser. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att frägan om brukandeförbud bör kunna prövas i de fall skatterestantier betalas enligt avbetalningsplan till kronofogdemyndighet.

 

Prop. 1978/79:94

93

Kilometerskattemärket. Åtskilliga länsstyrelser tar i sina svar upp bestäraraelserna om kilometerskattemärket. Flertalet av dessa anser att rnärJcet inte fyller n.ågon funktion. Det är emellertid en irritationskälla för fordonsägarna, som uppfat­tar bestämmelserna ora det sora byråkratiska. Enligt en länssty­relse är märket lätt att tillfälligt avlägsna för den som vill försöka passera tullliontrollen utan att göra avstämpling.

Förseningsavgiften. Av svaren frän ett flertal länsstyrelser framgär att förseningsavgiften vållar stor irritation bland fordonsägarna. Flera länsstyrelser ifrågasätter också om det nuvarande förseningsavgiftssystemet ger tillfredsställande rättssäkerhet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län uttalar bl.a. att om  antalet be­slut ora förseningsavgift rainskades betydligt, skulle mer tid kunna ägnas åt skatteutredningar. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Som vi tidigare har nämnt, kompletterade vi vår första förfrå­gan till länsstyrelserna raed en särskild förfrågan om länssty­relsernas handläggning av förseningsavgiftsärenden. I sina svar pä denna förfrågan har länsstyrelserna bl.a. beräknat tidsätgängen för handläggning av förseningsavgiftsärenden. Man har också läranat uppgift om den andel av antalet ärenden, som leder till eftergift och om den befrielsegrund sora är den van­ligast förekommande. Som befrielsefall synes länsstyrelserna ha betraktat alla fall i vilka meddelande om ifrägasatt avgift sänts ut, men avgift seda.n inte påförts.

Länsstyrelsernas svar på vår förfrågan har sammanställts 1 tabell 2, som finns intagen i bilaga 2. Av tabellen framgår bl.a. att handläggningen av förseningsavgiftsärendena beräk­nas kräva över 4 500 mandagar/år, vilket motsvarar ca 22 manår eller årsarbetskrafter (200 mandagar = 1 manår). Antalet man­dagar pä varje länsstyrelse varierar mellan 16 och 510. Om antalet mandagar sätts i relation till antalet kilometerskat­tepliktiga fordon i länen visar det sig att den sammanlagda handläggningstiden inom länen varierar mellan 1/23 mandag

 

Prop. 1978/79:94                                                               94

per fordon och 1/209 mandag per fordon. Genomsnittet ligger pä 1/49 mandag per fordon. Det bör observeras att uppgifterna frän länsstyrelserna till stor del grundas pä uppskattningar.

Av tabell 2 fraragår också att varje läns andel av antalet upp­rättade meddelanden ora ifrägasatt förseningsavgift i stort sett motsvarar länets andel av antalet kilometerskattepliktiga fordon. (Uppgifter i detta avseende har lämnats av TSV.)

Slutligen framgär ocksä av tabell 2 att länsstyrelserna efter­ger förseningsavgift i mycket varierande utsträckning. Läns­styrelserna i Stockholms och Kalmar län efterger försenings­avgift i 77 resp. 50 5» av alla fall under det att länsstyrel­serna i Hallands och Uppsala län efterger förseningsavgift i 2 resp. 4 5o av alla fall.

De eftergiftsgrunder som angetts som de vanligast förekommande kan indelas i tre grupper. Den första gruppen omfattar olika variationer av det fallet att den skattskyldige har styrkt eller i vart fall uppgett att han postat stämpelkortet i rätt tid, dvs. grund för påföring av avgift har inte ansetts före­ligga. Nio länsstyrelser har nämnt fall liknande det beskriv­na som ett av de vanligaste befrielsefallen.

Den andra gruppen omfattar egentliga befrielsefall, dvs. fall då avgiften har eftergetts med stöd av bestämmelserna i FFL. Femton länsstyrelser har uppgett bristande erfarenhet och fera länsstyrelser sjukdora som en vanlig befrielsegrund.

Slutligen har nägra länsstyrelser angett vissa speciella skäl för eftergift. En länsstyrelse har uppgett att avgift inte på­förs om automatisk debitering har kunnat göras och inte heller om förseningen eller underlätenheten är en engångsföreteelse. En annan länsstyrelse påför inte avgift om avstämpling har gjorts i sanband med besiktning hos ASB under någon av de sista dagarna i månaden och ordinarie avstämpling sedan inte har gjorts.

 

Prop, 1978/79:94                                                                   95

Informationen. Flera länsstyrelser uttalar att informationen om beskattningssystemet behöver förbättras t.ex. i fräga om brukandeförbud, påkallande av beslut enligt 23 § VSL och kon­troll av räknarapparatur.

3.1.2    RSV

RSV är enligt 4 § VSL central förvaltningsmyndighet i fräga ora vägtrafikslcatt. RSV skall bl.a, genom föreskrifter och an­visningar främja en enhetlig och riktig tillärapning av gällan­de bestämmelser. Verket skall dessutom svara för information och utbildning inom skatteområdet.

RSV har ocksä bemyndigande att besluta om bl.a. nedsättning av eller befrielse från vägtrafikskatt i vissa fall (se SFS 1978:407).

Enligt 50 § första stycket VSK åligger det RSV att samordna kontrollen av fordonsskatt och kilometerskatt. Dessutom gör personal vid verkets distriktskontor med stöd av bestämmelser­na i 50 § andra stycket VSK skatterevisioner avseende fordons­skatt och kilometerskatt.

Vid kontakter raed företrädare för RSV:s kontrollavdelning har vi fått följande upplysningar ora erfarenheterna av skattekon­trollen.

Vägtrafikskatten är den enskilda skatt som i revisionstid räk­nat kräver störst resursinsatser från distriktskontorens sida. År 1977 användes 4 503 av totalt 12 806 revisionsdagar (35 %) pä distriktskontoren till vägtrafikskatterevisioner. Totalt gjordes 5 879 revisioner pä distriktskontoren under 1977. Av dessa avsåg 3 203 vägtrafikskatt. Vägtrafikskatterevisio-nerna gällde så gott som uteslutande kilometerskatt.

Av de 3 203 revisionerna ledde 2 127 till förslag om påföring av ytterligare skatt med totalt drygf4,6 milj. kr. Enligt revisionsstatistiken skulle skattetillägg vid efterbeskattning dessutom påföras med sammanlagt över 0,8 milj, kr. För alla

 

Prop. 1978/79:94                                                                   96

skatteslag tillsararaans lä.nnade distriktslcontoren under år 1977 förslag till påföring av ytterligare skatt med sararaan­lagt drygt 46 milj. kr.

Att en så stor andel av vägtrafikskatterevisionerna ledde till förslag om påföring av ytterligare skatt torde bero på att urvalet av revisionsobjekt vad gäller vägtrafikskatt kan göras på ett bättre sätt än för skatter i allmänhet.

Distriktskontoren har träffat överenskommelser ned de olika länsstyrelserna om fördelningen av kontrollarbetet. En del länsstyrelser utför säledes vissa egna skatteutredningar. De görs då i form av s.k. skrivbordsgranskning, dvs. de inne­fattar inget revisionsbesök hos den skattskyldige. De gransk­ningar som utförs pä länsstyrelserna avser i huvudsak kilo­meterskatt för privatägda personbilar. Distriktskontoren gör endast i undantagsfall sådana revisioner. Kontorens revisioner omfattar oftast revisionsbesök men görs i viss utsträckning i form av skrivbordsgranskning.

Enligt kontrollavdelningens uppfattning är vissa typer av fel på räknarapparaturen mycket vanliga och orsakar det största skattebortfallet. Det gäller brott på rälmarvajrar och fel på räknarväxlar. Själva räknaren däremot går mycket sällan sönder; Medvetna manipulationer av räknarapparatur har inte kunnat konstateras i någon större utsträckning. Sådana mani­pulationer är dock mycket svära att bevisa i efterhand.

En viktig orsak till att skatt nu undandras är enligt kon­trollavdelningen att de skattskyldiga inte kontrollerar räk­narapparaturen och att fel på denna därför inte upptäcks i tid.

Från den tidigare brännoljebeskattningen har man visserligen dåliga erfarenheter av ett system ned körjournaler. Enligt kontroliavdelningens uppfattning skulle det anda från kon­trollsynpunkt vara av värde ora skyldighet infördes att ha fungerande vägnätare i kilometerskatteplil-itiga fordon och att föra anteckningar om vägmätarstnllningen, dvs. någon form av körjournal.

 

Prop, 1978/79:94                                                               97

3.1,5          TSV

Av 22 § VSL framgår att vägtrafikskatt normalt påförs genora automatisk databehandling utan att särskilt beslut fattas av beskattningsmyndigheten. I sädana fall är det enligt 10 § VSK TSV sora påför skatt. TSV uppbär också vägtrafikskatt. VSK innehåller bestämmelser som reglerar uppbördsförfarandet. TSV upprättar enligt 28 § VSK indrivningshandling för beskatt­ningsmyndighetens räkning.

Enligt 11 § VSK skall TSV beräkna skattevikt och orarälmings-faktör för fordon samt föra in uppgifter om detta i bilregist­ret.

TSV överlämnade genom skrivelse den 22 april 1977 en promemo­ria raed förslag till vissa ändringar i kiloraeterskattesysteraet till statsrådet och chefen för budgetdepartementet. Proraemori­an - som ocksä redovisar TSVs erfarenheter av skattesystemet -har senare av regeringen överlämnats till oss. I avsnitt 3.3.2 redogör vi närmare för innehållet i promemorian.

3.1.4    KSN

KSN är en tillfälligt inrättad myndighet som har till uppgift att svara för kilometerskattereformens tekniska genomförande och som har ansvaret för den teimiska utvecklingen av kilome­terräknarapparaturen. Enligt beslut av statsmakterna upphör" nämnden vid halvårsskiftet 1979 och dess arbetsuppgifter förs över till RSV. Näranden s.kall dock finnas kvar i form av en råd­givande nämnd, som knyts till RSV.

KSN skall enligt 31 § VSK - efter samråd med RSV - pröva frå­gor om godkännande av kilometerrälmarapparatur enligt 17 § VSL. KSN har ocksä enligt 32 § VSK till uppgift att godkänna verk­städer för arbetet raed räloiarapparatur. Enligt 44 § VSK medde­lar KSN efter samråd med RSV föreskrifter om montering, plombe­ring, besiktning, godkännande, reparation och.liknande åtgärd

som gäller kilometerräknarapparatur. 7 Riksdagen 1978/79. Isaml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94

98

Vid kontaltter raed företrädare för KSN har vi fått följande uppgifter on nämndens erfare.nheter beträffande k.ilometerräk.-narapparaturens driftsä)-.erhet m.ra.

Konstruktionen av den vajerdrivna kiloraeterrYiknarappara-curen har ständigt förbättrats sedan beskattningen infördes. Inled­ningsvis fanns vissa Iconstruktionssvagheter bäde i fråga ora själva räknaren och i fråga om vajrar och vajeranslutningar. För senare tillverkningsserier har konstruktionen av räloiarcn förbättrats så att den blivit betydligt mer manipulationssäker. Även konstruktionen av vajrar och vajeranslutningar har för­bättrats. Härigenora har driftsäkerheten ökat samtidigt so.m manipulationer har försvårats. Fortfarande kan dock vajerJ:on-struktion och installaticnssätt i enstaka fall raedföra problera vad gäller apparaturens driftsäiierhet. Detta är vanligast i fråga om vissa personbilsraodeller.

De.n navmonterade Icilo.raeterräknarapparaturen distribuerades i slutet av år 1975 till ägare av släpvagnar som skulle bli kilo-cieterskattepliktiga. Eftersom användningstiden alltså är för­hållandevis kort kan man inte dra några helt säk.ra slutsatser beträffande apparaturens driftsäkerhet. Enligt I-CSN tyder dock hittills tillgängliga uppgifter pä att den är mycket driftsäker.

KSN följer noga utvecldingen vad gäller uppkomna fel på räknar­apparaturen, misstänkta manipulationer med apparatur m.m. Bl.a. gör ASB för KSN:s räkning regelbundna undersökningar ora anled­ningar till ingrepp i räknarapparatur, om andelen besil;tningar som leder till att apparatur inte godkänns m.ra, I det följande redovisas vissa resultat från dessa undersökningar.

Under tiden mars 1974 - september 1977 gjorde ASB nio olilta liiidersökningar. Undersökningarna baserades pä material frän besiktningar vid ASii under vissa tidsperioder. Periodernas längd varierade mellan 5 och 48 dagar.

Under tiden för den senaste undersökningen (29 augusti - 2 september 1977) gjordes totalt 3 590 besiktningar av kilometer­räknarapparatur i samband med liontrollbesilvtning av fordon

 

Prop. 1978/79:94

99

(s.k. löpande besiktning av räknarapparatur). I 9,9 5o av fallen godkändes inte  apparaturen. Vid de olika undersölaiingstillfäl-lena har denna andel varierat mellan 3,1 och 11,5 %.   De vanli­gaste anledningarna till att apparaturen inte godkändes var att ploraberingen hade brutits (3,1 'A  av saratliga besiktningar), att plombering saknades (2,6 ';'j), att räknarapparaturen var ur funk­tion (1,8 ;o) eller att s.ic. myndighetsplombering inte fanns (1,5 /o). En sammanställning av dessa uppgifter finns intagen i tabell 3 i bilaga 2.

När fel på räknarapparatur  har åtgärdats, skall apparaturen besik.tigas. ASB har. ned utgångspunkt i naterialet från sådana besiktningar sora utförts under en viss tidsperiod undersölit an­ledningarna till att ingrepp - och besiktning - har gjorts. Enligt undersökningen i september 1977 var den vanligaste orsa­ken till ingrepp i fråga ora personbilar fel på räknarapparatu­ren (51,5 /j av antalet fel) samt för lastbilar och bussar fel på fordonet (49,7 %  resp. 59,6 Jj). För lastbilarnas och bussar­nas del svarade fel på rältnarapparaturen för 17,5 % resp. 21,5 % av felen. En mer detaljerad redovisning av dessa förhällanden finns i tabell 4 i bilaga 2.

Ställer man de olika fordonsslagens andel av antalet besikt­ningar pä grund av ingrepp i relation till totalbeständet av kiloraeterskattepliktiga fordon exkl. släpvagnar, finner raan att lastbilarna, som utgör ca 44 %  av detta antal fordon svarar för ca 54 %  av antalet besiktningar efter ingrepp. Personbilar­na är ca 51 %  av det nämnda fordonsantalet och svarar för ca 40 !'b av antalet besiktningar efter ingrepp, medan bussarna, som är 5 %  av antalet svarar för ca 6 Yo  av besiktningarna. Några siffror för de kiloraeterskattepliktiga släpvagnarna finns inte.

Av de 1 625 besiktni.ngar efter ingrepp som gjordes under under­sökningsperioden ledde 43 (2,6 To) till att apparaturen inte god­kändes.

I ASB:G undersökning har beträffande eventuella förändringar av orsakerna till ingreppen mellan de olika undersöl-cningstill-fällena konstaterats följande. För personbilarnas del har anta-

 

Prop. 1978/79:94                                                                  lOO

let ingrepp på grund av fel på apparaturen eller på grund av bristande plombering ökat markant sedan de första undersölc-ningarna gjordes. Motsvarande förändring vad gäller fel på appar<".turen har inte skett för lastbilarnas del. För lastbi­larna har dock a.ntalet ingrepp på grund av brister i plombe­ringen ökat, liksom antalet ingrepp pä grund av brister pä fordonet.

I ASB:s undersökning Jrån september 1977 specificeras ocksä de tre hu\aidgrupperna av fel son raedfört ingrepp och därraed besil<;tning (fel pä fordonet, fel på räknarapparaturen och fel på ploraberingen) närmare. Av felen på räknarapparaturen faller den helt övervägande delen pä fel på vajrar (82,4 V  av felen för personbilar, 77,5 %  för lastbilar och 52,5 ',(,  för bussar). Fel pä själva räknaren svarar för 11,9 %  av felen för person­bilar, 10,3 %  för lastbilar och 5,3 %  för bussar. En utförli­gare samraanställning av materialet på denna punkt finns i tabell 5 i bilaga 2.

3.1.5    Tullverket

Tullverket svarar bl.a. för rutinerna för avstämpling i sa.ra-band med gränspassering raed kilometerskattepliktigt fordon till eller från annat land än Norge. Tullverket svarar också för uppbörd av fordonsskatt och kilometerskatt för utländska fordon som kommer till Sverige.

Generaltullstyrelsen, GTS, har till oss redovisat sina erfaren­heter bl.a. beträffande rutinerna för avstäm.pling i samband med gränspassering med kilometerskattepliktiga fordon. Dessa rutiner fungerar i huvudsak tillfredsställande. Kontrollen av att avstämpling görs vid gränspassering med personbilar raedför dock problera för tullrayndigheterna på grund av att bil­ägarna i mänga fall inte känner till bestämmelserna och där­för inte heller har försett bilen med föreskrivet kilometer­skattemärke. Märket är en förutsättning för att tullverket på ett tillfredsställande sätt skall kunna kontrollera att avstämpling görs. GTS framhåller dock att märket nu har en alltför diskret utformning, t,e_x, vad gäller färgen pä det.

 

Prop. 1978/79:94                                                              101

3.2      De sl;attsl:yldigas erfarenheter av bes]".attningen

Genora k.ontakter med bransch- och intresseorganisationer har vi försökt att få en uppfattning on de skattskyldigas erfarenheter av de praktiska och administrativa rutinerna för kilometerskat­ten.

Organisationerna har inte riktat någon kritik mot kilometer-.skattesystemet i stort. Däreraot har kritiska synpunkter fram­förts pä delar av systemet.

Motorbranschens riksförbund har framfört att avstämpling vid ägarbyte skulle innebära väsentliga fördelar för bilhandels­företagen och underlätta deras och .kundernas hantering av kilo-metersJcatten. Vidare har förbundet uttalat att brukandeförbudet på grund av obetald vägtrafikskatt inte bör gälla när säljaren av ett fordon har återtagit detta från e''i avoctalnincköpaio .Gon inte fullgör sin bctalningsGk.yldighc':. Förbundet har slut­ligen Ifrågasatt om inte kravet på besiktning av apparaturen efter ingrepp kunde slopas.

/lotorr.i.lnncns riksförbund, soi.i fr.änst inrik.tat sig på frågor som rör de kiloraeterE':attcpliktiga personbilarna, h.ar framfört att dot största problemet tycks vara den rayck.et orafattande och krång­liga proceduren i samband med avstämpling och skattedebitering. Detta hänger enligt förbundet saraman med att ordinarie avst.ämp-ling skall göras fyra gånger ora året. Genora en övergäng till tre schablondebiteringar och en debitering efter slutavstämpling per år skulle situationen förbättras. Motormännens riksförbund har också framfört att den korta tiden för reparation och besikt­ning av apparatur sedan fel har uppstått medför extrakostnader för mänga fordonsägare. Det är vidare enligt förbundet önskvärt att k.ilometerräk.narapparaturens driftsäkerhet förbättras. Slut­ligen har förbundet föreslagit att kravet på kilometerskatte­märke vid utlandsresa slopas.

Svenska busstrafikförbundet och Svenska åkeriförbundet har fram­hållit att kilometerskattesystemet nuraera fungerar tillfreds­ställande. Även ora förbättringar ka.n göras på enskilda punlcter, t.ex, nur det gäller avstäraplingsskyldigheten, är det dock ange­läget att avstämpling och uppbörd görs på sådant sätt och sä

 

Prop, 191S/19:94                                               102

ofta att de skattebelopp sora skall betalas värjs Q.az  inte blir för stora. Svensk.a busEtrafik.iörbundet har vidare fram­hållit att ett systera för betalning och uppbörd av sl-iatt ef­ter schablon skulle vara av stort värde för åtminstone sn del av busstrafikföretagen. I lil.het raed Motorbranschens riks­förbund anser Svenska busstrafikförbundet att avstärapling bör göras vid ägarbyte.

Slutligen har Svenska busstrafik.förbundet och Svensk.a åkeri-förbundet uttalat att bestämraelserna om förseningsavgift vål­lar irritation bland fordonsägama. Förseningsavgift kan nu påföras t.ex. i fall då fordonsägaren inte haft dircizt till­gång till fordonet.

Svenska lolcaltrafikföreningen och AB Storstocliholms lolcaltra-fik liar uttalat att det är i hög grad önskvärt att praktiska lättnader kan åstadkomraas för lokaltrafikföretagen. Kilometer-skattesystemot har uppgivits vara förenat raed stora adm.ini-strativa kostnader för lokaltrafikföretagen. Detta beror bl.a. på att dessa företag ofta har stora vagnparker sera är i tra­fik under större delen av dygnet och so.ra ställs upp på olilca platser när de inte används. Man har därvid särskilt pekat på svårigheterna att göra avstämpling inom föreskriven tid. Slutligen har man framhållit att de gällande bestämmelserna ora rayndighetsplonbering orsakar svårigheter för lokaltrafik­företagen, som ofta har egTia godkända verkstäder. Att inställa fordonen för besik.tning kan med tanke på det sätt som fordonen används ge särsk.ilda svårigheter.

Svenska taxiförbundet har framhållit att kilo.raeterräknarappa-raturens driftsäkerhet inte är tillfredsställande. Det är sär­skilt vajrar och vinkelväxlar so.ra orsakar problera. Vidare inne­bär skyldigheten att besiktiga räknarapparaturen efter vissa reparationer, t.ex. av vä.xelläda.n, tidsförlust och därraed kost­nader för fordonsägarna. Detta s!;ulle !'.uniia undvilcas om den plorabering som godkänd verk.stad gör skulle .gälla till nästa ordinarie besiktning av apparaturen.

 

Prop. 1978/79:94

103

3.5      Kritik .not liiloraeterskattesystemet

Synpunkter på gällande bestämmelser och rutiner i fråga om vägtrafiksk.att har framförts i skrivelser som har överlämnats eller k.omnit in till utredningen. En samraanställning över des­sa skrivelser finns i bilaga 5, där det också anges vilka av skrivelserna sora behandlas i detta befln":.ande. I det följande redogör vi för innehället i två av dem,  en revisionsrapport från riksrevisionsverket ,RRV, och en promemoria från TSV.

3.3.1    RRV:s revisionsrapport

Som ett led i RRV:s förvaltningsrevision av TSV genom.fördes en granskning av kostnader och rutiner vid TSV:s registerav­delning. Granskningen redovisades i revisionsrapporten Kost­nader och rutiner vid trafiksäkerhetsverkets registeravdelning (1977-01-26).

Rapporten innehäller vissa kostnadsberäkningar för kilometer­skattesystemet. Kostnaderna för uppbörden av kilometerskatt beräknas således till 14,9 railj. kr. Härav faller 4,2 milj. kr, på TSV, 5,1 milj. kr. på länsstyrelserna och 5,6 milj. kr. på postverket. RRV anger dessutom RSV:s blankettkostnader för liiloraeterskatt till 568 000 kr. per är. Länsstyrelsernas kost­nader har beräknats efter en enkät till samtliga länsstyrel­ser. I enlcäten har länsstyrelserna angett hur många årsarbets­krafter som sysselsätts raed olika funktioner. Den del av kost­naderna som anges son postverkets, är kostnaderna för postbe­fordran av olika dokument. Kostnaderna har beräknats med hjälp av posttaxorna.

Enligt rapporten (s. 54 ff) är uppbörden av kilometerskatt relativt betungande säväl för TSV som för länsstyrelserna. .Inledningen .till detta är det stora antalet avstämplingar per fordon och år. Antalet avstämplingar på grund av utresa ur eller inresa till Sverige, har t.ex. blivit .betydligt större an vad son väntades när svste.net infördes.

 

Prop, 1978/79:94

104

TSV:s Icostnadsr för uppbörden av kilometerskatt anges till 45 kr. per fordon och år. Till detta komner sedan kostnaderna för det arbete so.m åvilar länsstyrelGerna och RSV.

För länsstyrelsernas del uppges do kilometerslcattepliktiga fordonen kr.äva omk.ring 40 'A  större arbetsinsatG än samtliga fordon som endast ar fordonsskattepliktiga, trots att de se-' nare är raer än 15 gånger fler.

Enligt rapporten skulle en kostnadsreduktion kunna åstadkom­mas genora förenlvlade rutiner, sänkt kostnad per avstä.rapling eller genom en minskning av antalet avstämplingar.

En förenkling av rutiner.na sk.ulle åstadkommas vid en övergång till renodlad kilometerbeskattning av kiloraeterskattepliktiga fordon. En sänkt kostnad per avstämpling skulle uppnäs om stära-pelkorten kunde läsas optisl-;t i större utsträckning. När revi­sionen gjordes, kunde endast onk.ring 50 %  av de ordinarie stäm-pelkorten läsas optiskt.

Der\  största möjligheten till besparing ligger enligt rapporten i att minska antalet avstämplingar. En minskning av antalet obligatoriska avstämplingar per år från fyra till en skulle rainska antalet avstämplingar .ned ungefär 850 000 per år. RRV förutsätter då att avstämplingen skall göras i sanband med kon­trollbesiktning. Detta bör enligt RRV-ge en  besparing av ca 600 000 kr. Enligt revisionsrapporten skulle .nan dessutom upp­nå ökad rättssäkerhet för fordonsägarna, eftersom en myndig­hetsperson skulle göra avstämplingen och myndigheten svara för att uppgift om körsträcka kom in till registret. Enligt .R.RV bör man även införa obligatorisk avstämpling vid ägarbyte. I rapporten anges inte hur många avstämplingar sora då slculle till­korama.

Enligt rapporten uppfattas kiloraotersJcattesystemet av fordons­ägare och vissa rayndigheter sora otill.fredsställande från rätts­säkerhetssynpunkt genora att fordonsägaren tvingas betala för­seningsavgift även ora ha.n har gjort avstämpling och postat ett stämpel]:ort son sedan !:onmit bort. Dessutora är tiden för av-

 

Prop. 1978/79:94

105

stämpling så kort, att det kan vara svårt att hinna göra av­stämplingen inora föreskriven tid, särskilt i fråga om fordon son inte har cn fast uppst.ällningsplats.

Enligt RRV, bör den föreslagna reduktionen av antalet obliga­toriska avstä.raplingar konbineras raed en prelirain.är förskotts­debitering av !:ilo.raetorskatt.

De nuvarande bestäramelserna o.n att ett kiloneterskattepliktigt fordon näste ha ett kilometerskattemärke för att fordonsägaren skall fä avräkning av kiloneterskatten för körningen utomlands, är enligt RRV onödigt krångliga. Bestämraelserna upplevs ocks.ä sora irriterande av fordonsägare och länsstyrelser. Motiveringe . för kiloraeterskattemärket är ju att man i tullen lätt skall se att fordonet ar kilometerskattepliktigt. Den sora vill fuska kan ta bort märket under utlandsvistelsen och hoppas att inte bli upptäckt. Hans chans att slippa igenora är dä enligt rapporten förmodligen större än om märket inte funnits. Ora märket skall finnas kvar, borde tullen kunna tillhandahälla det vid utresan. En högre avgift .kan då tas ut för det än om det l.ä.mnas ut av länsstyrelsen.

I sammanfattningen till rapporten anges att de administrativa kostnaderna för kilometerskattesystemet vida överstiger kalky­lerna. Den totala administrationskostnaden torde uppgå till rainst 20 milj. kr,eller 90kr, per fordon och är. De höga kostna­derna för uppbörden anges till stor del bero på oklar och splittrad ansvarsfördelning beträffande kilometerskattesyste-rast i sin helhet. När registreringsrutinerna för kiloraeter-skatten utformades, kunde rutinernas konsekvenser för dator­systemet inte överblickas. Kilometerskattefunktionen bör där­för enligt RRV ses över bäde vad gäller reglerna mot fordons­ägare och vad gäller de interna rutinerna vid TSV samt ansvars­fördelningen mellan rayndigheterna.

5.3.2    TSV:s proraeraoria

ToV överläinnade genora skrivelse den 22 april 1977 en proraerao­ria - Kilometerskatt, en utvärdering av uppbörds- och avstamp-

 

Prop. 1978/79:94

106

lingsrutiner - till statsrådet och chefen för budgotdoparte-mentet. Pro.raeraorian hade upprättats inora TSV:3 rcgisteravdel-ning och innehöll förslag till vissa ändringar i kilo.noter-skattesysteraet. Prononorian har senare av regeringen övGrl.-'.n-nats till oss.

TSV anger i promeraorian bl.a. att den utformning so.ra kilome­terskattesystemet fått har medfört att ett stort antal stän-pelkort är i oralopp. Antalet stärapelkort son år 1976 kom in till T.SV var säledes onkring 1 580 000 raedan omkring 162 000 kort kom in till länsstyrelserna.

Stämpelkorten son kommer in registreras på delvis olik.a sätt. Korten för ordinarie avstärapling sora kommer in till TSV regi­streras genom optisk läsning och raagnetbandskodning, medan korten som koraraer in från ASB och tullverket magnetbandinko-das. Stämpelkorten som kommer in till länsstyrelserna registre­ras där via bildskärmsterminal. Saratliga kort mikrofilraas för arkivering.

Den optiska läsbarheten av de ordinarie stämpelkorten har va­rit särare än väntat. När promemorian skrevs, kunde endast 60 - 70 5o av dem läsas optiskt.

I promemorian anges att hanteringskostnaderna för korten blir höga både för myndigheter och skattskyldiga. Systemet Icr.äver stor noggrannhet så att fel inte uppstår. Eftersora korte.n post-befordras på vanligt sätt, anser man det inte otänkbart att kort blir försenade eller aldrig koraraer frara till adressaten.

TSV upprättade 1976 omkring 43 000 förseningsavgiftshandlingar åt länsstyrelserna. Länsstyrelserna påförde sedan avgift i ungefär 75 %  av fallen. Enligt promemorian anses arbetet med förseningsavgifterna av länsstyrelsernas personal sora mycket betungande.

Under år 1976 gjordes ca 30 000 s.könsmässiga debiteringar av kilometerskatt. Drygt 20 %  av de fordon sora de skönsmässiga debiteringarna avsåg hade bytt ägare under sk.atteperioden.

 

Prop. 1978/79:94                                                    "07

KiloraetGrsIattesyGteraet bör ciligt TSV ändras s-å att antalet avstämplingar och stärapelkort minskas avsevärt. TSV föreslår att detta slzer genon att antalet ordi.narie avstämplingar .mins­kas från fyra till en per år. Denna enda avstä.rapling bör dess­utom göras 1 samband raed löpande besiktning hos ASB och i.nte av fordonsägaren själv. Redan idag görs f.ö. avstämpling hos ASB i saraband med löpande besiktning. Räknarställningen frän denna avstärapling antecknas i registret. En fördel raed att göra avstämplingen hos ASB skulle vara att rapportering skulle göras endast från ASB till TSV. Några stärapelkort skulle dä knappast komna bort. Dessutom skulle felaktigt gjorda avstärap-lingar inte behöva förekonraa eftersom avstämplingen skulle göras av besilitningsman.

Eftersora kilometerskatt betalas i efterskott skulle skattebe­loppen vid varje uppbördstillfälle enligt TSV:s mening bli allt­för stora ora endast en uppbörd av skatt gjordes per år. I stäl­let bör kiloraeterskatt enligt TSV:s förslag även fortsättnings­vis betalas fyra gånger per år. Uppbörderna mellan de löpande besiktningarna hos ASB bör då göras efter schablon. En juste­ring .ned hänsm till verklig körsträclva får sedan göras vid den uppbörd som görs närraast efter en löpande kontroll hos ASB.

Den schablonmässigt beräknade skatten skall enligt förslaget grundas pä historiska k.örsträckeuppgifter för fordonet. Inne­håller registret inte några lämpliga sädana uppgifter skall särskilda rutiner tillämpas. För nya fordon och i samband med ägarbyten får fordonsägarna således anmäla körsträckeklass på sanna sätt sora raan nu anraäler sådan klass för trafikförsäk­ringen. Görs inte anmälan ora körsträckeklass fär skatten debi­teras med lödning av uppgifter i en tabell över raedelkörsträck-or för olilca fordonslag.

En fordonsägare skall enligt förslaget kunna få en schablon-nässigt debiterad skatt fastställd om särskilda skäl förelig­ger. Särskilda skäl för fastställelse kan vara t.ex. att for­donets körsträclca avviker från den körsträcka som har grundat denjschablonmässiga debiteringen. Fastställelse får dock göras endast on avvikelsen år raer betydande. Vid smärre avvikelser

 

Prop. 1978/79:94

108

justeras schablonen till följande schablonnässiga debitering, mep. den redan gjorda debiteringen ändras inte.

Om en fordonsägare inte inställer sitt fordon for löpande kontroll av apparaturen hos .'VSB sl-:all TSV sj.nda >rc ett stära­pelkort till fordonsagaren i början av månaden efter bcsii-it-ningsterrainens utgång. Fordo.ns''.,garcn skall ctärapla kortet och returnera det före nånadens slut. Komner liortet inte in till TSV fär man antingen göra cn sk.önsraiissig debitering av skatt eller lä.rana rapport till RSV:s distriktskontor. Dis­triktskontoren skall då göra skattereAision hos den skatt-skyldige.

När ett fordon byter ägare, bör det finnas möjlighet att få skatten reglerad. Samtidigt raed anmälan ora ägarbyte k.an ett stämpelkort - underskrivet av både säljare och ;-:öpare - läm­nas till länsstyrelse.. Avstämplingen och sl-atteuppbörden kan göras antingen frivillig eller obligatorisl;;. Med tanke på att en mycket stor del av de omkring 125 000 ägarbytena för kilometerskattepliktiga fordon är av teknisk karaktär (t.ex. noteras bäde när en bilfirma köper in och säljer ett fordon) föresl.år TSV att avstämplingen och skattedebiteringen görs frivillig, .antalet skatteavstäraplingar och skattedebiteringar på grund av ägarbyte blir dä raaximalt 60 000 - 70 000 per år.

Inställclseterminen för kontrollbesiktning av fordon och där­med för löpande kontroll av kilometerräknarapparatur är fera månader. Ora de av TSV föreslagna ändringarna i s;.:.attesystemet genoraförs bör man dock enligt TSV överväga en förkortning av tiden till tvä eller tre månader.

 

Prop. 1978/79:94                                                    "«9

4        ÖVERVÄGAiTOKN OCH FÖRSLAG

Son ott första led i vär översyn av v;:lgtra.fikbeska.ttningen har vi valt att ta upp större delen av kilometerskattesys­teraet till behandling. Vi skall i vår översyn bl.a. sträva efter förenklingar i beskattningen, raed beaktande av rim­liga krav på att den skall vara effektiv och ge möjlighet till tillfredsställande kontroll. Vårt uppdrag är alltså av telaiisk natur. I uppdraget ingår ints att bedöraa t.ex. be­skattningens nivä, avvägningen raellan fordonsskatt och ki­loraeterskatt eller en ätergäng från kiloraeterskatt till skatt pä raotorbrännolja.

Från dessa utgångspunkter har vi granskat kiloneterskattens nuvarande utformning. Gi-anslminge]i har gjorts ned hänsyn till vissa krav som enligt vår mening bör ställas på kilo­raeterskattesysteraet. Det skall vara sä enkelt sora raöjligt att tillämpa för de skattskyldiga och för myndigheterna. Det bör medföra smä kostnader och begränsat uppgiftsläm­nande för de skattskyldiga och vara l-att att adrainj.strera för rayndigheterna. Skattesysteraet skall också vara rättvist och likforraigt i den raeningen att alla sora är skyldiga att betala skatt ocksä i praktiken gör det. Systeraet raåste där­för ge raöjlighet till effektiv kontroll och det får inte innebära ojiorraala risker för skatteundandragande ätgärder eller för s.k. skatteläckage (oavsiktligt skatteundandra­gande) . Vidare skall kiloraeterskattesysteraet l-ninna saraord­nas med bilregistersystemet. En anloiytning skall finnas till kontrollmärkesrutinen, Ytterligare ett krav är att det skall vara raöjligt att debitera och uppbära fordonsskatt och kilo­raeterskatt tillsammans.

Det sistnämnda kravet uppfylls f,n, inte. Geraensara debite­ring - som vi i princip anser bör ske - är dock förknippad med vissa problem och har dessutom delvis samband med frägor sora vi avser att behandla i vårt fortsatta, arbete, t.ex. med bestämmelserna om återbetalning och avräkning av skatt, VI tar därför inte upp frågan om övergång till gemensam de­bitering i detta betänkande, utan avser att återkomma till

 

Prop, 1978/79:94                                             i lO

den i annat sammanhang.

Vi har utgått från att kilometerskatten skall finnas kvar för de fordon som nu är kilometerskattepliktiga och att des­sa fordon ocksä i princip skall vara försedda raed särskild kilometerräknarapparatur. Vårt arbete har därför inriktats pä att förenkla det praktiska och administrativa handhavan­det av kilometerskatten så långt detta är möjligt utan att negativa effekter 1 t.ex. kontrollhänseende uppkomraer. Kilo­meterskattesystemet är dock bäde tekniskt och administrativt avancerat. Det är därför enligt vär mening ofrånkomligt att relativt stora krav mäste ställas på myndigheter, fordons­ägare, Verkstäder ra.fl. Detta förhållande medför att det framstår som än mer angeläget att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förenkla kilometerskattesystemet. Våra överväganden i detta avseende redovisas i de närraast följande avsnitten,

4.1       Kiloraeterräknarapparaturen

I olika sararaanhang har kritik riktats raot driftsäkerheten hos kilometerräknarapparaturen. Det har därvid särskilt hävdats att vajerbrott är vanliga hos de vajerdrivna kilo-raeterrälcnarna och att bestäraraelserna ora raontering, repara­tion och besiktning av apparaturen leder till kostnade.r och besvär för fordonsägarna.

I avsnitt 3.1.4 har vi redogjort för KSN:s uppgifter och nämndens erfarenheter av räloiamas driftsäkerhet och dessas förraäga att motstå raanipulationsförsök. Där har angetts att driftsäkerheten fortlöpande har förbättrats och raotstånds-Icraften mot ingrepp i skatteundandragande syfte ökats, bl.a, genom tekniska åndringar av vajrar och andra koraponenter Enligt KSN har de stämplande, navmonterade räknarna goda egenskaper bäde vad gäller driftsäkerhet och motståndskraft raot ingrepp. Ytterligare ansträngningar koraraer enligt nämn­den att göras för att förbättra driftsäkerheten och rainska raöjligheterna till skatteundandragande ätgärder.

 

Prop. 1978/79:94                                                    ill

Hittills gjorda erfarenheter tyder pä att  den navmonterade räknaren  har större driftsäkerhet än  den vajerdrivna.  Detta kan  till  stor del  förklaras med att  vajrarna tycks vara den  svagaste delen  i den vajerdrivna apparaturen.

Enligt  vär mening är det  angeläget att fordonstillverkare och fordonsägare använder den  apparatur sora är raest  drift­säker.  Uppgifterna om den navraonterade apparaturens drift­säkerhet  grundar sig på  erfarenheter under relativt kort tid.   Vi  anser det  angeläget  att raan   snabbt  får fram  säkra uppgifter om  den  navmonterade apparaturens  driftsäkerhet. KSN bör  således  enligt  vår mening göra  en  orafattande un-dersölcning av  erfarenhetema  i  detta hänseende.   Ora  en   så­dan undersökning  klart  visar att den navraonterade räknaren har större  driftsäkerhet  än  den  vajerdrivna,   anser vi att raan bör överväga att  göra användningen  av den nuvarande nav­monterade räknaren  obligatorisk för fordon   som tekniskt kan  förses raed  sädan  rälcnare.

Vi har också  övervägt möjlighetema att  övergå, frän  vajer­driven  räl-aiare  till navmonterad  ralaiare utan   staraplings-anordning,   I Norge används  en   sådan  räl-aiare.  Den  används även  i Sverige  på  ett  tiotal  fordon,   son  inte  kan förses ned annan  rälcnare.   Enligt  de norska bestärar.qelsema fär fordons­ägaren   eller  i   vissa  fall   en  myndighetsperson   inför  en skattedebitering läsa av rälcnarst.ällningcn  och anteckna den  på ett  kort.  Uppgiften  förs  sedan   in   i  ett  dataregister pä manuell  väg.   Erfarenheterna av  detta  systera visar att riskerna för felavläs.ningar,   felskrivningar och felregist­reringar är  stora.  Den manuella behandlingen  är dessutom förenad raed  högre  kostnader än  det nuvarande   svenska  sys­teraet.   Vi  har  funnit  att  de  nu  angiima nackdelarna är  så stora att  en   övergäng till  användning av ic' 3   stäraplande rälaiare   inte  bör  ske.

En   ökad  användning av den  nuvarande navraonterade  räloiaren begränsas av att  den  pä grund av  sitt  forraat  kan  raonteras endast  på vissa fordon,   framförallt   större  lastbilar och bussar  särat  pä  släpvagnar.   En   st.äraplande,na-/raonterad  rälaia-

 

Prop. 1978/79:94                                                                  112

re avsedd t.ex. för personbilar raåste därför göras betyd­ligt mindre än den nuvarande. Enligt vad vi har erfarit har KSN pä.börjat viss undersölming av det tillgängliga utrjnmnet i olika fordon för raontering av räknare på fordonsnav. Detta arbete bör enligt vår uppfattning fortsätta och korapletteras med en undersötaiing av förutsättningarna för konstruktion av en stäraplande, navmonterad räknare för användning pä i prin­cip alla kiloraeterskattepliktiga fordon.

Den telcniska utvecklingen kan leda till att ny teleiik kan användas för konstruktionen av kiloraeterräknaren. Vidare kan den teloiiska utvecklingen pä fordonssidan innebära att nya krav får ställas pä räknarens konstruktion. Sora exerapel pä sistnämnda förhällande kan nämnas att vissa fordon inora den närmaste framtiden koimner att vara försedda raed elektroniska hastighetsmätare, vilket innebär att nuvarande vajerdrivna räknare inte kan användas i fordonen utan särskild utrust­ning. KSN följer den telcniska utvecklingen och har tagit initiativ till konstruktion av en elektronisk kiloraeter-räknare. Mot denna bakgrund anser vi oss inte behöva före­slå ytterligare ätgärder pä detta oraråde.

Frägan om montering, plombering,reparation och besiktning av kilometerräknarapparaturen behandlar vi i avsnitt 4.5,4.

4,2       Uppgifter till ledning för beräkning av kilometerskatt, m.m,

I kilometerskattesysteraet används en kiloraeterräknarappara-tur i vilken lagras uppgifter om fordonets körsträcka. Vi har tidigare konstaterat att någon ändring inte bör göras i detta avseende, Räknaruppgiftema förs genom en avstämpling över till stämpelkort. Uppgiftema på stämpelkorten ligger till grund för skattedebiteringen. Ordinarie uppbörd av kilo­meterskatt görs fyra gånger per år och föregås i princip alltid av en särskild avstämpling (ordinarie avstämpling). Avstämplingar görs dessutom vid åtskilliga andra tillfällen, t.ex. vid gränspassering.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  113

Stiirapelkorten skickas eller läranas till rajmdighet. Totalt komraer årligen ca 1 550 000 stämpelkort till TSV och oa 170 000 stärapelkort till länsstyrelserna. Trots att upp­gifterna pä flertalet kort kan behandlas helt raaskinellt ger den stora mängden stämpelkort ändåi relativt höga han­teringskostnader. .'Vvstäraplingarna innebär självfallet att också fordonsägarna åsamkas visst arbete och i raånga fall vissa hanteringskostnader.

Pör fordonsågarnas del innebär det stora antalet avstämp­lingar risk för att nägon avstämpling försuramas och för att nägot kort förkoraraer eller försenas. Dessa risker kan antas öka eller rainska 1 proportion till antalet avstämp­lingar.

Vi har därför sett som en viktig uppgift att undersöka i vad mån det är möjligt att förbättra kiloraeterskattesyste­met genom att minska antalet avstämplingar utan att samti­digt försämra uppbördsförfarandet.. I olika sa.ramanhang har föreslagits att uppbörden av kilometerskatt skulle ske en­ligt andra principer än de nuvarande, t.ex. pä grundval av nägon form av schablon. En sådan uppbördsprincip skulle rainska behovet av avstämplingar. Vi tar därför i det föl­jande först upp frägan om att införa ett system för debi­tering och uppbörd enligt schablon eller lilmande.

4.2,1   Sambandet mellan avstämpling och uppbörd

Ordinarie uppbörd av kilometerskatt görs fyra gånger per är. Varje uppbörd föregås i princip av en särskild av­stämpling i räknaren.

De altemativ till förändringar som vi anser kan övervägas är preliminära förskottsbetalningar grundade pä något an­tagande om körsträckan eller ett system med garantibelopp.

Preliminär förskottsbetalning av skatt bör sä nära som

möjligt ansluta till den faktiska körsträckan. Pör att

syftet med ändringen skall uppnäs krävs att förskotts-8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94                                                                  IH

betalningen kan grundas på förhållanden som är kända för mjmdighetema utan att fordonsägaren behöver lämna nägon uppgift i samband med uppbördstillfället. De förhållanden som därvid kan komma i fråga som underlag för debitering av kilo­meterskatt för visst fordon är

1.    den faktiska körsträckan för fordonet under närmast föregående skatteår eller

2.    den genomsnittliga årliga körsträckan för fordon av samma slag och i samma viktklass eller

3.    en av fordonsägaren i förväg uppskattad körsträcka.

Det är i och för sig inte förenat med särskilda svårigheter att beräkna körsträckan enligt dessa metoder. Metod 1 kan av naturliga skäl inte användas för det skatteår under vilket ett fordon blivit kilometerskattepliktigt.

Det bör enligt vår -uppfattning kunna godtas att måttliga skillnader uppstår mellan den beräknade körsträckan och den faktiska. Myndighetema bör alltså inte kunna kräva ändring av en schablonskatt på grund av att körsträckan blir nägot längre än den beräknade. Inte heller bör fordonsägaren kunna kräva sänkt schablonskatt när körsträckan blir något under den beräknade.

Flera olika omständigheter kan dock leda till stora föränd­ringar av körsträckan för visst fordon frän år till år, Pör den yrkesmässiga trafiken gäller att körsträckan påverkas av tillgången på transportuppdrag, uppdragens art, stille­stånd på grund av reparation m.m. Även den privata trafiken kan påverkas av olika faktorer som t.ex. byte av bostadsort eller arbetsplats, ändrade familjeförhållanden och inköp av ytterligare en bil i en familj.

Enligt vår mening bör mera avsevärda awilcelser från den schablonmässigt fastställda körsträcka som ligger till grund för beskattningen leda till ändring av schablonen. Vid över­gång till kortare körsträcka kommer fordonsägaren att kräva sänlct schablon, viUcet får bedömas av beskattningsmyndigheten. Troli-

 

Prop. 1978/79:94                                                              Ii5

gen bör då begäras av fordonsägaren att han styrker sitt krav med stärapelkort som visar den faktiska kilometerräk-narställningen.

Vidare måste föreskrivas att fordonsägaren är skyldig att anmäla mera väsentlig förlängning av körsträckan. Sådan anmälan måste leda till ett beslut av beskattningsmyndig­heten. Det torde vara svårt att kontrollera att anmäl­ningsskyldigheten fullgörs och, när körsträcka anmäls, att denna är riktig, I efterhand kan den uppgivna körsträckan jämföras med den faktiska sedan ordinarie avstämpling har gjorts. Även om detta ger en kontrollmöjlighet finns risk för att avsevärda körsträckor kan bli beskattade först i samband med den ordinarie avstämplingen. De skattebelopp som dä skall erläggas kan, särskilt för tjmgre fordon vara mycket stora varför betalningssvärlgheter kan uppstå.

Det bör ocksä framhållas att vissa fordon används i olika utsträckning under olika delar av året. Beskattningen bör så nära som möjligt anknyta till fordonens faktisVa utnytt­jande. I de fall säsongvariationer förekommer bör dessa därför beaktas när schablonskatten fastställs. Även detta kräver en anmälan eller en begäran från fordonsägaren.

3ilskatteutredni"ig9n föreslog i sitt Gl:.-.tGetänka.ids (S-.;u 1972:42, Vägtrafikbeskattningen), att ett systera med s.k, garantibelopp skulle införas. Ett garantibelopp, olika för olika grupper av .fordon, skulle betalas in i förskott för det enskilda fordonet som säkerhet för den sicatt son senare skulle fastställas och betalas. Garantibeloppet skulle utgöra högst 33 .'>  av skatten för ett år under för­utsättning att skatt sku].le betalas 4 gånger ora året. Uteblev betalning helt eller delvis skulle gara;'itibeloo-pet tas i anspråik för s:attens betalning och nytt  garanti­belopp avkrävas fordonsägaren.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  116

Inte heller ett garantibelopp har en tillfredsställande an­knytning till den faktiska körsträckan och den pä kör­sträckan belöpande skatten. Ett för lågt fastställt garanti­belopp kan leda till att en fordonsägare, som kört väsent­ligt längre än beräknat, blir skyldig att betala avsevärda skattebelopp utöver garantibeloppet. Det kan ocksä visa sig svårt att förmå fordonsägare att fylla pä ett ianspråktaget garantibelopp.

Vi har funnit att båda de nu redovisade altemativen till förändrade uppbörds- och debiteringsprinciper, har vissa praktiska fördelar. De nackdelar som vi nyss har redovisat är dock enligt vår uppfattning större än fördelama. En schablonmetod skulle med stor sannolikhet innebära pralctiskt och administrativt arbete av rainst samma omfattning som det nuvarande systemet både för myndigheterna och för de skatt­skyldiga.

Det nuvarande sambandet mellan avstämpling och uppbörd bör därför behällas vid samtliga ordinarie uppbördstillfåillen. Däremot bör antalet sädana avstämplingar och uppbördstill­fällen övervägas. Våra överväganden i denna del redovisas i de närmast följande avsnitten.

4.2.2     Antalet ordinarie avstämplingar per år

Ordinarie avstämpling och ordinarie uppbörd av kilometer­skatt görs f.n. fyra gånger per är. Varje minslaiing av detta antal bör i sig själv innebära en förenkling av kilometer­skattesystemet .

RRV har i den tidigare nämnda revisionsrapporten (se av­snitt 3,3.1) uttalat bl.a. att en kostnadsreduktion för ki­lometerskattesystemet i första hand kan åstadkommas genom att antalet avstämplingar minskas, RRV har därför föreslagit att ordinarie avstämpling skall göras endast en gång per år. Avstämp­lingen skall enligt förslaget göras 1 samband med besiktning hos ASB. Under skatteåret skall preliminära förskottsinbe­talningar av skatt göras. Liknande förslag har förts fram

 

Prop. 1978/79:94                                                                  117

av TSV (se avsnitt 5.3.2). ''Inligt TSV skall den preliminä­ra betalningen göras efter särskild schablon, i vissa fall grundad på en av fordonsägaren lämnad uppgift on körsträcke­klass.

De uppenbara fördelarna med ordinarie avst';npling endast en gå.ng om året är att fordonsägarnas och nyndi,ghet ernås arbete med och k.ostnader för kiloneterskattens handhavan­de skulle rainska kraftigt. En förenklad adrainistration skulle dessutom minska riskerna för fel i samband med be­handlingen av stärapelkort. Vi tidigare funnit att varje ordinarie uppbörd bör grundas på en avstämpling. Åven  upp­börd av kiloraeterskatt skulle därför göras endast en gång per är. Uppbörden skulle därvid för mänga fordonsägare av­se raycket stora belopp. Risken för skattebortfall på grund av betalningssvärlgheter och missbruk skulle öka kraftigt.

I avsnitten 3.1.2 och 3.1.4 har vi redogjort för RSV:s erfarenheter av skattekontrollen och för KSN:s erfaren­heter av kilometerräknarapparaturens driftsäkerhet. Dessa erfarenheter visar enligt vår uppfattning tydligt att ris­kerna för skattebortfall ökar om tiden mellan de ordinarie avstämplingarna förlängs. Skattebortfallet kan uppstå an­tingen genom att kilometerräknarapparaturen medvetet sätts ur funktion eller genom att ett fel på apparaturen inte upptäcks eller inte åtgärdas. Ju längre tid apparaturen har varit ur funktion, desto svårare blir skatteutredning­en. Om ordinäre avstämpling gjordes endast en gäng per år, skulle en kilometerräknare kunna vara ur funktion i ett år eller, om ordinarie avstämpling görs vid den årliga besiktningen, i upp till 17 månader.

Vidare skulle "vinsten" av manipulationer och riskerna för manipulationsförsök öka. Visserligen finns det möjlig­het att upptäcka ett fel på en kilometerräknarapparatur i samband med flygande inspektion. Sannolikheten för att ett fordon skall kontrolleras vid sådan Inspektion är emeller­tid Inte särskilt stor. Beror felet på apparaturen på t,ex. ett vajerbrott, är det dessutom svårt att avgöra hur felet uppstått.

 

Prop. 1978/79:94                                                               118

En minskning av antalet ordinarie avstämplingar till en per är skulle alltså medföra betydande kontrollproblem. Resur­sema för kontroll- och uppföljningsverksamhet skulle behö­va förstärkas säväl pä länsstyrelsema som pä RSV:s distrikts-kontor.

Både RRV och TSV har förutsatt att ordinarie avstämpling en­dast en gång om året mäste kombineras med frivillig eller ob­ligatorisk avstämpling vid ägarbyte. Detta skulle 1 sig självt leda till ökat antal st.ämpelkort och en extra uppbörd av kilo­meterskatt. Härigenom motverkas delvis syftet med övergången till endast en ordinarie avstämpling om året. Vidare bör brukan­deförbudet slopas i det fall föregäende ägare underlåter att betala kilometersltatt som debiteras i samband med ägarbytet. Det nuvarande effektiva uppbördssystemet försämras därför i nå­gon mån.

Vid den ärliga besiktningen av kiloraeterräknarapparaturen

görs en avstärapling i räknaren. Enligt nu gällande bestära­raelser skickas det stämplade kortet till TSV. Inställel­seterminen för besiktning av apparaturen är densamma som gäller för kontrollbesilctningen av fordonet. Detta innebär att fordonsägaren har fem månader pä sig att låta besiktiga räloiaren. Härigenom kan tiden mellan två avstämplingar va­riera från 7 till 17 månader. Även om fördelama med att kombinera besiktningen och den ärliga ordinarie avstämp­lingen är stora anser vi att nackdelama i form av Icraftigt varierande skatteår är större. Avstämplingen bör därför gö­ras av fordonsägaren under en bestämd avstämplingsmånad.

Enligu vår ånikt talar ytterligare ett skäl n.ot att ordina­rie avGt.'impling görs endast en gång om året. Nu gäl­lande bestäramelser om ordinarie avstämpling innebär bl.a. att sådan avstämpling alltid skall göras ora ett fordon har varit kilometerskattepliktigt under någon del av tiden mel­lan närmast föregäende avstämpling enligt 5 § VSK och in­gången av avstämplingsmånaden. Detta gäller alltså även om fordonet är avställt när avstämplingen skall göras. Erfa­renhetema visar att det är väsentligt svårare att fä in

 

Prop. 1978/79:94                                                              119

stämpelkort när ett fordon är avställt än i andra fall. Detta torde gälla även vid övergäng till en ordinarie avstämpling per är.

Enligt vär uppfattning är nackdelama med en övergång till endast en ordinarie avstämpling om året för samt­liga kilométerskattepliktlga fordon väsentligt större än fördelama. Vi kan därför inte föreslå en sädan åtgärd.

Vi har även övervägt frågan om endast vissa fordon, t.ex. personbilar eller fordon som inte används i yrkesmässig trafik, skulle Imnna omfattas av ett system med endast en avstärapling per år. Pör myndighetemas del skulle en sådan särbehandling leda till att olika rutiner fick tillämpas för olika fordon. Detta förhållande skulle orsaka merarbe­te och därraed kostnader. De uppgifter sora vi har fått ora felfrelcvens pä kilometerräknarapparaturen visar att det procentuellt sett är fler fel på apparaturen i personbilar än i övriga fordon. VI har därför funnit att en särbehand­ling av vissa fordon i detta avseende inte är lå.nplig.

De synpunkter på en förlängning av tiden mellan två ordina­rie avstämplingar till ett år sora vi nu har redovisat gäl­ler till stor del även om avstämpling skall göras två gånger om året. Även i sådant fall bör uppbörd av skatt göras efter schablon mellan avstämplingarna.

Vissa synpunkter gör sig dock gällande med nägot raindre styrka. Detta gäller t.ex. våra Invändningar om ökade kon-trollsvärigheter och svårigheterna att raed tillräcklig säker­het beräkna körsträckan i förväg.

Enligt väir bedömning är nackdelama även raed avstärapling två gånger om året större än fördelama. Vi anser oss där­för inte Icunna föreslå en ändring a.v gällande bestäraraelser .ned denna innebörd.

Eftersora vi har avvisat tanken på en rainslciing till en eller tvä ordinarie avstJimplingar per är återstår att pröva frå­gan om att minska antalet till tre per är.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  120

Varje förlängning av skatteperiodema kan innebära att det tar längre tid att upptäcka att en räknarapparatur inte fungerar tillfredsställande. Ora fordonsägaren underlåter att själv kontrollera apparaturens funktion bör fel på den kunna upp­täckas antingen efter en ordinarie avstärapling som visar onor­malt kort körsträcka eller vid den ärliga besllctningen. Som framgår av följande exempel kan förlängningen av sltatteperiö-derna i vissa fall tänkas leda till att fel på apparaturen upptäcks ca 2 månader senare än vid nu gällande skatteperio­der. Efter en ordinarie avstämpling för skatteperiod 1 upp­hör räknaren att fungera t.ex, under den andra månaden i skatteperiod 2, Körsträckan för skatteperiod 2 framstår som något kort men inte onormalt kort. Någon anledning för läns­styrelsen att ifrågasätta körsträckan finns därför normalt inte. Först vid utgången av skatteperiod 3 finns det anled­ning att reagera eftersom någon körsträclca dä inte har note­rats. Detta kan innebära att felet upptäcks efter ca 5 mä­nader när skatteperiodema är 3 mänader. Förlängs skatteperi­odema till 4 månader kan detta leda till att felet upptäcks först efter 7. månader. En sädan fördröjning av upptäckten av felet gör efterföljande skatteutredning svårare och medför risk för något sämre kontrollmöjligheter.

Det bör dock framhållas att förutsättningama för att upp­täckten av felet skall fördröjas är att fordonsägaren inte har kontrollerat apparaturens funktion, varlcen löpande under skatteperiodema eller i samband med de ordinarie avstämp­lingarna. En sådan kontroll ligger 1 fordonsägarens eget in­tresse. Visar kontrollen att fel har uppstått har han möjlig­het att Lämna riktig uppgift om körsträckan. Därigenom kan han undvika efterbeskattning och skattetillägg.

I ett följande avsnitt lämnar vi förslag, som bör förbättra fordonsägarens egen kontroll av apparaturen. VI vill ocksä framhälla att det finns goda möjligheter att vid den automa­tiska databehandlingen av körsträckorna använda ett kontroll­system som reagerar mot onormala avvikelser frän den kör­sträcka som man har anledning att räkna med för visst fordon.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  121

Vi har därför kommit till den slutsatsen att det från kon-troll35mpunl'.:t inte bör möta nägot liinder att förlänga skatteperioderna till norraalt 4 raåjiader.

Ett av skälen till att vi inte har ansett oss lainna för­orda ett systera raed en eller två ordinarie avstaraplingar per är är att det enligt vär raening då är nödvändigt med uppbörd av kilometerskatt även mellan de på ordinarie avstämplingar grundade uppbörderna. För att ett system med tre ordinarie avstämplingar per är skall leda till rainskat arbete och minskade hanteringskostnader kravs att ordinarie uppbörd av kiloraeterskatt görs endast i saraband raed dessa avstäraplingstillfällen. Skatteåret bör alltså delas in i tre skatteperioder raot fyra enligt nu gällande bestäraraelser. I princip koraraer därför skatteperiodema att förlängas raed en raänad vilket innebär att den genomsnitt­liga loredittiden for skattens betalning ökar frän 2,5 till 3 raänader. Vid en kalkylerad räntenivå på 10 /j och beräk­nade intälcter av kilometerskatt för budgetåret 1977/78 ora ca 650 milj. kr. innebär den ökade kredittiden en årlig "räntevinst" för fordonsägama ora omkring 2,7 milj. kr.

Sora vi har närant inledningsvis görs f.n, inte goraensam de­bitering av fordonsskatt och kiloraeterskatt. Vi anser dock i princip att en övergäng till geraensara debitering bör ske pä sikt. Pör att detta skall vara möjligt krävs att uppbörds-månaderna för fordonsskatt blir desamma som uppbörds-månaderna för kilometerskatt. Uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod sker nu om den årliga fordonsskatten översti­ger 1 500 kr. Eftersom fordonsskatten betalas i förskott innebär en förlängning av skatteperiodema till fyra måna­der att den genomsnittliga förslcottstiden ökar frän 1,5 till 2 mänader. P,n, görs uppbörd för skatteperiod för ca 100 000 fordon. Pör budgetåret 1977/78 uppgår det belopp som betalas för skatteperioder till omkring 530 railj, kr. Den förlängda tiden för förskottsbetalningen skulle vid räntesatsen 10  leda till en årlig "ränteförlust" för for­donsägama om ca 2,3 milj. kr.

 

Prop, 1978/79:94

122

Körsträckan under en skatteperiod och därmed också kilome­terskatten för perioden kommer att öka med i genomsnitt en tredjedel om skattq)erioden förlängs med en månad. Den samman­lagda effekten på fordonsskatt och kilometerskatt varierar kraftigt med fordonets skattevikt och ärliga körsträcka. Pör en medelstor lastbil kan det sammanlagda skattebelopp som skall betalas vid ett tillfälle beräknas öka med ca 1 000 kr. Närmare uppgifter om effektema av de förlängda skatteperio­dema på storleken av de skattebelopp som skall erläggas vid varje uppbördstillfälle har för vissa fordon sammanställts i tabell 6 i bilaga 2,

Enligt vår uppfattning är ökningen av de skattebelopp som skall betalas vid varje uppbördstillfälle inte av sådan stor­lek att riskema för skattebortfall ökar märkbart.

Mot bakgruiTd äv vad vi nu har anfört föreslär vi att ordina­rie uppbörd av kilometerskatt skall göras tre gånger ora året i stället för sora nu fyra gånger om året. Till underlag för skatteberälcningen bör som nu ligga en ordinarie avstämpling. Vi har inte övervägt annat än att fordonsägaren skall göra i vart fall 2 av de 5 avstämplingar som krävs, Däreraot har vi övervägt ora den tredje avstämplingen bör göras i saraband raed den årliga besiktningen hos ASB eller ora fordonsägaren skall göra även den avstämplingen.

Vissa skäl talar för att den tredje avstämplingen görs hos ASB, Vid besiktningen görs ändå en avstämpling på stämpel­kort sora sänds till TSV, Denna rapportrutin fungerar till­fredsställande. Antalet stärapelkort skulle minska ytterli­gare om stämpelkortet även utgjorde underlag för skattebe-rälcning.

Mot en sädan ändring talar dock att den tredje ordinarie avstämplingen skulle Ininna göras vid Icraftigt varierande tidpunlcter pä äiret eftersom inställelseterminen för kontroll­besiktning och besiktning av räloiarapparaturen normalt är 5 månader. Denna omständighet kan leda till att en skatteperi­od blir sora längst 8 raänader och att man i pralrbiken går

 

Prop. 1978/79:94

123

över till tvä skatteperioder per är,(Exempel: En fordons­ägare, vars fordon har slutsiffra 2 i registreringsnumret, gör ordinarie avstämpling i t.ex. april och augusti är 1 och väntar sedan till den sista månaden i inställelseter­minen, som är april är 2. I april är 2 skall nästa ordina­rie avstämpling göras, vilket innebär att den skatteperiod det dä gäller inte behöver omfatta någon dag.)

Vi anser att detta är en avgörande invändning mot att all­tid kombinera avstämplingen i samband med den årliga be­siktningen med avstämpling för  ordinarie uppbörd.  Däremot bör, som framgår av ett följande avsnitt, förutsättningar finnas för att låta avstärapling vid besiktning gälla som ordinarie avstämpling när den sker under ordinarie avstämp­lingsmånad.

Vi föreslår alltså att skatteåret skall delas in i tre skatteperioder, att uppbörd av kilometerskatt och uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod skall göras under en och samma uppbördsmånad samt att avstärapling i princip skall göras särskilt för beräkning av skatt.

Värt förslag innebär att bestäraraelserna i 9 och 12 §§ VSL samt i 4 § VSK får ändras.  I avsnitt 4.3.1 tar vi upp vissa andra frägor som rör uppbördsmånader m.m.  De förslag vi där lägger fram inverkar också pä utformningen av 4 § VSK.  De nya skatteperioder, uppbördsmänader och avstärtpltngs-miånader som följer av våra förslag, finns intagna i taj-bell 8 1 bilaga 2.

Det minskade antalet ordinarie avstämplingar ger vissa ad­ministrativa och praktiska fördelar.  Vi har beräknat de effekter förslaget kan få i fråga om kostnaderna för ad­ministrationen av kilometerskatten.  Även andra av våra förslag fär effekt pä Icostnaderna. Vi har d.irför valt att sammanställa dessa beräkningar i bilaga 4.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  124

4.2.3    Avstämpling vid ägarbyte

Fordonsskatten betalas i princip i förskott för skatteår eller skatteperiod.  Vid överlåtelse av fordon har sälja­ren därför ofta betalat fordonsskatt även för tid efter överlåtelsen.  Det är då naturligt att priset för fordo­net bestäms med beaktande av den skatt som säljaren har betalat eller är skyldig att betala för tid efter över­låtelsen.

Kilometerskatten betalas i efterhand. Skattskyldig är den son äger fordonet vid in.gången av uppbördsmånaden. Har for­donet övergått till ny a.gare under skatteperioden är det alltså köparen sora har att betala kiloraeterskatt för hela den senaste skatteperioden. Kilometerskatten för den väg­sträcka sora säljaren har kört bör därför beaktas när kö­peskillingen för fordonet fastställs.

I bilregistret noteras årligen omkring 125 000 överlåtel­ser av kilometerskattepliktiga fordon.  Det höga antalet överlåtelser i förhållande till antalet fordon kan för­klaras med att flertalet kilometerskattepliktiga fordon omsätts i den yrkesmässiga bilhandeln.  Ägarbyte ger då vanligen upphov till två registrerade ägarbyten, ett vid bilhandelns förvärv och ett vid försäljningen.

Motorbranschens riksförbund föreslog i en skrivelse till regeringen år 1975 att avstämpling skulle göras vid ägar­byte.  Förbundet framhöll bl.a. att en ordning med av­stämpling vid ägarbyte på ett betydelsefullt sätt skulle förenkla och skapa större säkerhet i bilbranschens hand­havande av kilometerskattepliktiga fordon och därvid upp­kommande skattefrågor. Man framhöll också, att den prak­tiska hanteringen vid ett ägarbyte försvåras när kontak­ter behöver tas med länsstyrelsen vid en tidpunkt på da­gen då länsstyrelsen inte har expeditionstid.

 

Prop. 1978/79:94                                                    "'5

Framställningen remitterades till TSV, RSV och fem läns­styrelser.  En länsstyrelse tillstyrkte framställningen under det att övriga sex remissinstanser avstyrkte bifall till framställningen.  Som skäl för avstyrkandena åbero­pades bl.a. följande.

Några svårigheter för säljare och köpare att räkna fram den upplupna kiloraeterskatten vid försäljningstillfället ansågs inte föreligga i normalfallet.  Det fanns därför inte nägot behov av att kontakta länsstyrelsen för att få hjälp med skatteuträkningen.

Om förslaget genomfördes, skulle vissa krav få ställas på undertecknande av stämpelkort m.m.  En sådan ordning skulle försvåra handläggningen av ärenden om ägarbyte.  Ändringen skulle också medföra att kilometerskattesystemet kompli­cerades genom att antalet stämpelkort och uppbörder öka­de relativt kraftigt.

Vidare ansågs det tveksamt - bl.a. med tanke på bestämmel­serna om brukandeförbud - om köparens situation skulle för­bättras.  En ändring skulle också med nödvändighet leda till en mängd följdändringar i lagstiftningen.  Problem skulle vidare uppstå vid skattedebiteringen eftersom osä­kerhet skulle kunna råda om vilken typ av debitering som skulle göras.

Slutligen ansäg flertalet remissinstanser att det på den­na punkt räckte med att informationen om gällande bestäm­melser förbättrades.

Regeringen lämnade framställningen utan åtgärd.

RRV och TSV har, som redan nämnts, föreslagit att ordina­rie avstämpling skall göras endast en gång per år.  Där­vid har verken, vilket framstår som naturligt, också före­slagit att avstämpling skall göras i samband med ägarbyte.

 

Prop. 1978/79:94

126

TSV diskuterar främst en frivillig avstämpling xmder det att RRV närmast förordar att avstämplingen skall vara obliga­torisk.

Vi har förståelse för tanken på en avstämpling i samband med ägarbyte.  Den ger uttryck för en princip, som fram­står som riktig, nämligen att varje fordonsägare skall an­svara för den kilometerskatt som belöper på den vägsträcka han själv har kört. Avstämpling vid ägarbyte är dock, vilket även framgår av det nyss redovisade regeringsären­det, förenad med flera nackdelar.

Om. ett system med obligatorisk avstämpling skulle införas ökade antalet stämpelkort och skattedebiteringar med om­kring 125 000 per år.  För länsstyrelsemas del skulle detta innebära ett ökat registreringsarbete, men även ökat arbete raed utredningar och kompletteringar i samband med ärenden om ägarbyten.  För att undvika att kort som har stämplats före äganderättsövergången läggs till grund för skattedebiteringen - till nackdel för den nye ägaren -torde få krävas att stämpelkortet undertecknas av både säl­jare och köpare.  Rutinerna skulle leda till merarbete även för de skattskyldiga och inte minst för bilhandels­företagen.

Till dessa nackdelar kan också läggas att åtskilliga av­stämplingar skulle leda till debitering av endast obetyd­liga skattebelopp.  Under den tid ett fordon ägs av ett bilhandelsföretag används det normalt inte alls  eller i mycket liten utsträckning.  Avstämplingen vid företagets försäljning skulle därför visa samma eller så gott som sam­ma räknarställning som avstämplingen vid företagets för-\ärv av fordonet.

En övergäng till ett obligatoriskt avstämplings- och de­biteringsförfarande skulle ocksä leda till att reglerna om brukandeförbud på grund av obetald skatt fick ändras.

 

Prop, 1978/79:94

127

Kilometerskatt som debiteras tidigare ägare av ett fordon i samband med äganderättsövergången skulle inte få inverka på köparens möjligheter att använda fordonet.  Enligt nu gällande regler påverkas brukandeförbudet varken av vem som är skyldig att erlägga skatten för en löpande skatte­period eller av vad parterna har kommit överens om vid för­säljningen.  Detta har fått till följd att köparen - för att få bruka fordonet och för att få kontrollmärke till det - ofta betalar skatten trots att säljaren enligt över­enskommelse skulle göra det.  Ändrades brukandeförbuds-bestämmelserna skulle skattebortfallet sannolikt öka, ef­tersom säljaren skulle ha mycket litet intresse av att be­tala den i efterhand debiterade kilometerskatten för ett fordon som han inte längre äger.  Antalet skentransaktio­ner skulle troligen ocksä öka något.

Infördes möjlighet till frivillig avstärapling vid ägarbyte kan man ifrågasätta om köparens sit'uation skulle förbätt­ras i förhållande till vad som nu är fallet.  Köparen skul­le nämligen sakna kontroll över ora kortet skickades in till rayndigheten och skatt därför debiterades på säljaren.  Ora nägot kort inte kora in till myndigheten skulle skattelcra-vet automatiskt riktas mot köparen.

Flertalet olägenheter med det nuvarande systemet är för­knippade med att framför allt köparen är okunnig ora gällan­de bestämmelser.  En frivillig avstämpling skulle inte öka köparens kunskaper om kilometerskattesystemets uppbyggnad. Säljaren skulle fortfarande ha litet intresse av att hän­syn tas till skatten vid försäljningen och därmed också av avstämplingen.

Enligt vad vi har inhämtat från några länsstyrelser är det nuraera inte så vanligt att man komraer i kontakt med pro­blera som beror på att köpare och säljare inte har tagit hänsyn till kilometerskatten vid ägarbytet.  Bestämmelser­na om kilometerskatten tycks nu vara kända.  Sn märkbar

 

Prop. 1978/79:94                                                                  128

förbättring synes ha ägt rum under de senaste åren.  Från bilhandelns sida tar man så gott som regelmässigt kontakt med länsstyrelsen innan man byter in ett fordon.  Man vill dä framför allt kontrollera att fordonet inte har brukande­förbud pä grund av obetalda skatter men även ha hjälp med att räkna ut kilometerskatten fram till inbytet.

Enligt vår uppfattning är det i regel onödigt att ta kon-talet med länsstyrelsen enbart för att få hjälp med uträk­ning av skatten.  Skatten kan nämligen beräknas på ett en­kelt sätt, om man har tillgång till senast utfärdade skatte­kvitto.  På skattekvittot anges de uppgifter som behövs för skatteberäkningen, dvs. räknarställningen vid senaste avstämpling, omräkningsfaktorn och skattesatsen för fordo­net.

Det kan också tilläggas att samma principiella skäl som ta­lar för avstämpling och uppbörd av kilometerskatt vid ägar­byte talar för återbetalning av fordonsskatt till säljaren och debitering av skatt på köparen.  Detta skulle leda till ökad administration, ökade kostnader och trollgen till visst skattebortfall.

De skäl mot ett införande av avstämpling och skatteuppbörd i samband med ägarbyte som tidigare har redovisats gäller enligt vår uppfattning fortfarande.  De svårigheter som har uppstått för fordonsägama vid ägarbyten synes dess­utom ha minskat kraftigt.  Vi har därför funnit att avstämp­ling och skattedebitering vid ägarbyte inte bör införas.

Förhållandet blir dock ett annat om tiden mellan de ordi­narie avstämplingarna utsträcks väsentligt.  Vid en skat­teperiod om helt år kan skillnaden mellan preliminär skatt och slutlig skatt vara mycket stor.  Om köparen skulle drabbas av denna skatt efter ett ägarbyte kan effekterna bli oacceptabla.  Enligt vår mening uppkommer inte denna situation om tiden mellan de ordinarie avstämplingarna för­längs till fyra månader.

 

Prop. 1978/79:94

129

4.2.4    Undantag frän skyldigheten att göra ordinarie avstämpling

Skyldighet att göra ordinarie avstämpling föreligger en­ligt 5 § första stycket 5 VSK ora ett fordon har varit ki-loraeterskattepliktigt under nägon del av tiden raellan före­gående avstärapling enligt 5 § VSK och ingången av avstärap-lingsmånaden.  Denna skyldighet gäller även ora annan av­stämpling har gjorts under avstämplingsmånaden, t.ex. i samband med löpande kontroll hos ASB eller vid gränspasse­ring.  Har ett fordon varit utomlands under den tid av­stämpling skall göras och har avstärapling gjorts vid ut­resan behöver dock enligt 8 § VSK ordinarie avstärapling inte göras.  Av grundbestämmelsen följer att ordinarie av­stämpling inte heller behöver göras om avstämpling har gjorts under avstämplingsmånaden därför att fordonet då blivit kilometerskattepliktigt första gången (5 § första stycket 1 VSK) eller därför att fordonet har varit av­ställt och upphört att brukas på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 § första stycket 4 VSK).

Av svaren på vår förfrågan om länsstyrelsernas erfarenhe­ter av gällande bestämmelser framgår att skyldigheten att göra ordinarie avstämpling Ibland har vållat problem för de skattskyldiga (se avsnitt 3.1.1).  VI har därför övervägt att begränsa avstäraplingsskyldigheten i vissa fall.

Har en annan avstämpling än den ordinarie gjorts under av­stämplingsmånaden och har räknarställningen frän denna av­stämpling antecknats 1 registret, finns där en uppgift som kan ligga till grund för en skattedebitering. Om fordons­ägaren i dessa fall slipper göra ordinarie avstämpling får i stället den andra avstämplingen ligga till grund för skat­teberäkningen. De skattskyldigas uppgiftsskyldighet minskar därvid i någon mån.

En förutsättning för att en avstämpling skall kunna ersätta en ordinarie avstämpling, är att den följs av en notering 9 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94

130

om räknarställningen 1 registret.  När följande avstämpling­ar har rapporterats till länsstyrelse eller TSV, görs såda­na noteringar i registret:

1. Avstämpling när ett fordon första gången blir kilometer­
skattepliktigt (5 § första stycket 1 VSK).

2.      Avstämpling när ett fordon upphör att vara kilometer­skattepliktigt av annan anledning än avställning (5 § första stycket 2 VSK).

3.      Avstärapling när ett avställt fordon tas i bruk på sätt som är tillätet för avställt fordon (5 § första stycket 3 VSK).

4.      Avstämpling när ett avställt fordon upphör att brulias på sätt som är tillåtet för avställt fordon (5 § första stycket 4 VSK).

5.  Avstämpling i samband med besiktning hos ASB (gäller
• registreringsbesiktning, kontrollbesiktning och sär­
skild besiktning, avstämpling görs i samband med kon­
troll av apparaturen enligt 40 § VSK).

6.      Avstämpling när det upptäcks att kilometerräknarappa­ratur inte är i föreskrivet skick (46 § VSK).

7.      Avstämpling i samband med flygande inspektion som för­anleder anmärkning på apparaturen (avstämpling görs när fel upptäcks vid kontroll enligt 51 § VSK).

8.      Avstämpling i saraband raed gränspassering till eller från annat land än Norge (5 § första stycket ÄVIv).

9.      Avstämpling i samband med installation eller utbyte av räknare (32 § tredje stycket VSK).

 

Prop. 1978/79:94

131

Som tidigare har nämnts medför avstämpling enligt 1 eller 4 under avstämplingsmånaden att nägon ordinarie avstämp­ling inte krävs under den månaden.  Skatt för körning un­der denna avstämplingsmånad debiteras i stället tillsam-ffians med skatten för den närmast följcinde skatteperioden.

Efter avstämpling enligt 2 görs alltid en tillfällig upp­börd. Någon ordinarie avstämpling blir sedan inte aktuell.

Har ett fordon, som har varit skattepliktigt under skatte­perioden, avställts under avstämplingsmånaden skall ordi­narie avstämpling göras även om avstämpling enligt 3 har gjorts.

I registret föranleder avstämpling enligt 3 notering bl.a. om räknarställning och dag dä stämpelkortet kom in till länsstyrelsen.  Uppgift om dagen för avstämplingen finns inte på stämpelkortet och kan därför inte heller föras in i registret.  Enligt vär uppfattning hindrar detta dock inte att skyldigheten att göra ordinarie avstämpling slopas i detta fall.  Visserligen kan inte säkert avgöras om den extra avstämplingen faktiskt gjorts under avstämplingsmå­naden.  Om stämpelkortet kommer in till länsstyrelsen un­der avstämplingsmånaden eller under viss tid därefter, bör dock vid behandlingen av registeruppgifterna kunna antas, att avstämplingen har gjorts under avstämplingsraånaden. I likhet med vad som nu gäller i fråga om förseningsavgift, bör avstämpling antas ha gjorts under avstämplingsmånaden om stämpelkort har kommit in till länsstyrelsen senast den fjärde vardagen i månaden efter avstämplingsmånaden.  Detta bör dock gälla endast under förutsättning att fordonet inte har avställts efter avstäraplingsraånadens utgång.

När det gäller avstämplingar enligt 5 eller 8 antecknas eller kontrolleras dagen för avstämplingen på kortet av myn­dighetsperson eller godkänd verkstad.  Enligt vär mening bör sådana avstämplingar kunna ersätta ordinarie avstämp­ling om de görs under avstämplingsmånaden.  Skyldigheten

 

Prop. 1978/79:94

132

att göra avstärapling enligt 5, sora f.n, följer av KSN:s föreskrifter, bör tas in i 40 § VSK.

I det följande (avsnitt 4.6.1) föreslär vi visserligen att avstämpling enligt 6 skall göras även i fortsättningen. Stärapelkortet skall dock enligt förslaget Inte skickas ln till raimdighet.  Sädan avstämpling kan därför inte ersätta or­dinarie avstämpling.

Avstämpling enligt 7 skall göras endast om inspektionen har föranlett anmärkning i fråga om apparaturen.  Sådan av­stämpling bör kunna godtas som ersättning för ordinarie av­stämpling.  Skyldigheten att göra avstämpling enligt 7, som f.n. följer av KSN:s föreskrifter bör tas in i 51 § VSK.

De avstämplingar som avses i punkt 9 kan vara av olika slag.  Vid nyinstallation av räknarapparatur görs visser­ligen en avstämpling.  Denna ger dock bara ett startvärde och kan inte ligga till grund för skattedebitering. Mot­svarande gäller i fråga om ny räknare som monteras i stäl­let för en utbytt räknare.  Däremot bör den avstämpling som görs av en utbytt räknare kunna läggas till grund för skatteberäkning.

Det kan förekomma, att flera olika avstämplingar görs un­der avstämplingsmånaden.  Är en av dessa ordinarie avstämp­ling, vilket framgår av stämpelkortet och registernote­ringen, bör den avstämplingen ligga till grund för debite­ringen av skatt oberoende av om någon annan avstämpling antecknats 1 registret senare under avstämplingsmånaden.

Har fordonsägaren däremot inte gjort ordinarie avstämpling, bör skatten debiteras med ledning av den sista register-noteringen under avstämplingsmånaden eller de närmast föl­jande dagarna, oberoende av vilken sorts avstämpling detta

 

Prop. 1978/79:94

133

Ändrade avstänplingsrutiner enligt vårt föralag förutsät­ter att fordonsägama får information on sina skyldigheter och ora begränsningarna däri.  Detta franstår som särskilt väsentligt mot bakgrund av att det saknas pralttiska möjlig­heter att skicka kort för ordinarie avstärapling endast till dera som inte gör annan godtagbar avstämpling under avstärap-lingsraånaden.

Värt förslag medför sannolikt att antalet avstämplingar och inkommande stämpelkort minskar. Det har inte varit möj­ligt för oss att beräkna storleken av minskningen.

Vårt förslag kräver ändringar i 18 § VSL samt i 5, 40 och 51 §§ VSK.

4.5      Uppbörd m.ra. av vägtrafikskatt

4.3.1    Skatteperioder m.m. för vägtrafikskatt

Uppbörd av fordonsskatt görs normalt för skatteår.  Om for­donsskatten för helt år överstiger 1 500 kr. görs dock upp­börd av fordonsskatt för skatteperiod fyra gånger per är. Kilometerskatt uppbärs alltid för skatteperiod.  Uppbörds-och avstämplingsmånader varierar med fordonets slutsiffra på det sätt sora framgår av tabell 7.

 

Prop. 1978/79:94

134

Tabell 7 Uppbördsmånader och avstämplingsmånader för vägtrafikskatt

Månad

Uppbörd av fordonsskatt för skatteår för fordon med slut­siffra

Avstämplings­månad för for­don med slut­siffra

Uppbörd av for­donsskatt för skatteperiod och uppbörd av kilometerskatt för fordon med slutsiffra

Januari

8

1.

8

 

 

 

2,

4,

5,

6, 9

Februari

9

2,

4,

5,

6,

9

3,

7,

0

 

Mars

0

3,

7,

0

 

 

1,

8

 

 

April

1

1,

O

 

 

 

2,

4,

5,

6, 9

Maj

2

2,

4,

5,

6,

9

3,

7,

0

 

Juni

3

3,

7,

0

 

 

1, 8,

2, 9

4,

5, 6,

Juli

-

-

 

 

 

 

-

 

 

 

Augusti

4, 5

1, 8,

2,

9

4,

5,

6,

5,

7,

0

 

September

-

3,

7,

0

 

 

1,

8

 

 

Oktober

-

1,

8

 

 

 

2,

4,

5,

6, 9

Noveraber

6

2,

4,

5,

6,

9

3,

7,

0

 

December

7

3,

7,

0

 

 

1,

8

 

 

I avsnitt 4.2.2. har vi föreslagit, att antalet ordinarie avstaraplingar minskas från fyra till tre per år.  Detta in­nebär att skatteperioderna för kilometerskatt i princip förlängs från tre till fyra månader.  Som vi tidigare har uttalat bör tidpunkten för ordinarie uppbörd av fordons­skatt och kilo.raeterskatt sammanfalla, dvs. även skattepe­rioderna för fordonsskatt bör förlängas. När det gäl­ler att bestämma de nya skatteåren och skatteperioderna bör först några tidigare tillämpade principer diskuteras.

Enligt gällande bestäraraelser görs under augusti månad upp­börd bl.a. av fordonsskatt för skatteperiod för fordon raed slutsiffra 1 eller 8,  Augusti är emellertid också första månaden i skatteperioden.  Ett avsteg har alltså gjorts från principen att fordonsskatt skall erläggas i förskott. Detta är en följd av att alla skatteperioder för fordons-

 

Prop. 1978/79:94                                                               135

skatt av praktiska skäl ansetts böra vara lika långa och att uppbörd inte bör göras under juli månad.  Vi föreslår ingen ändring i dessa hänseenden.

När de nya skatteperioderna bestäms är det naturligt att man utgår från den månad under vilken uppbörd görs av fordonsskatt för alla skattepliktiga fordon med viss slut­siffra i registreringsnumret, oavsett om skatt skall betalas för skatteår eller skatteperiod. Med tanke bl,a, på anknyt­ningen till kontrollmärkessystemet finns det inte anledning att överväga någon generell ändring av denna uppbördsmänad eller av skatteåren. För fordon med slutsiffra 5 eller 7 har dock vissa ändringar ifrågasatts,

I RRV:s revisionsrapport har föreslagits, att fordonsskatt för fordon med slutsiffra 5 skall uppbäras i september i stället för i augusti.  Enligt RRV skulle raan därigenom åstadkorama en järanare arbetsbelastning vid TSV.

Under augusti raänad görs ru uppbörd av fordonssk.att för skat­teår för fordon med slutsiffra 4 eller 5.  Dessutom görs uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod och av k.ilometer-skatt för fordon med slutsiffra 1, 2, 4, 5, 5, 8 eller 9. Under augusti görs omkring 780 000 debiteringar av fordons­skatt och omkring 160 000 debiteringar av kilometerskatt. Det totala antalet ordinarie debiteringar per är av for­donsskatt är onk.ring 4 milj. och av kilometerskatt orakring 0,9 milj. Under augusti görs således nästan 20 "o av det totala antalet ordinarie debiteringar.

Om RRV:s förslag genomfördes, skulle antalet debiteringar av fordonsskatt under augusti minska raed drygt 360 000 och antalet debiteringar av kilometerskatt att minska raed ca 23 000.  Det sistnämnda förhållandet beror pä att uppbörds-raånaderna för fordonsskatt och kilometerskatt bör sarman-falla.

Drygt 380 000 skattedebiteringar får säledes göras under septeraber i stället för i augusti on förslaget genomförs.

 

Prop. 1978/79:94

136

Nu görs under september endast omkring 33 000 debiteringar av fordonsskatt och knappt 70 000 debiteringar av kilometer­skatt.

Nackdelen med en ändring av uppbördsmånaden för fordon med slutsiffra 5 är att anknytningen mellan inställelseterminen för kontrollbesiktning och skattedebiteringen försämras. Förhållandet skulle bli detsamma som nu gäller för fordon med slutsiffra 4.  Vi har eraellertid inte erfarit att den ordningen har vållat några mer påtagliga problem för de skattskyldiga eller för myndigheterna.

Enligt vår uppfattning är de fördelar i administrativt hän­seende, som kan uppnås genom ändringen, så betydande att den bör genomföras.

Vårt förslag att minska antalet ordinarie avstämplingar och uppbörder till tre per år innebär dessutom att antalet skattedebiteringar under augusti månad minskar med omkring 34 000 utöver den minskning som följer av RRV:s förslag. Det totala antalet skattedebiteringar under augusti månad blir således omkring 520 000 i stället för som nu omkring 940 000.

Postverket har i en skrivelse som överlämnats till oss (se bilaga 3) föreslagit att uppbördsbestämmelserna ändras så att antalet inbetalningar av vägtrafikskatt blir lågt un­der december i stället för under september och oktober. Som skäl härför anför postverket att belastningen i pos­tens kassor är särskilt stor vid jultid.

December är nu uppbördsmånad för fordonsskatt för alla for­don med slutsiffra 7.  Dessutom verkställs under december uppbörd av kilometerskatt för fordon med slutsiffra 3, 7 eller O och uppbörd av fordonsskatt för skatteperiod för fordon med slutsiffra 3 eller 0.

Kontrollmärke utfärdas samtidigt som skattekvitto för for­donsskatt.  Eftersom kontrollmärket bl.a. skall visa att

 

Prop. 1978/79:94

137

fordonet är godkänt vid kontrollbesiktning raåste skatte­debiteringen göras efter utgången av inställelseterninen för fordonet.  Det är således inte raöjligt att göra skattedebi­teringen för fordon med slutsiffra 7 under oktober eller november.

Däremot skulle den uppbörd sora nu görs under c".?cenbor kunna flyttas till januari.  Detta skulle för ärsuppbörd ge sanraia nackdelar beträffande anknytningen ti].l inställel-Geterminen som vi tidigare har redovisat i fi'åga on foröon ned slutsiffra 5.  Därutöver skulle antalet skattedebitering-ar under januari öka til], knappt 900 000 och bli i stort sett av samma storleksordning sora debiteringarna under au­gusti enligt nuvarande regler.

Att flytta uppbörden från december till januari sk.ulle vis­serligen innebära vissa fördelar i postbehandljngshänseen-de.  Nackdelarna med en försämrad anknytning raellan instäl-lelsetermin och uppbördsmcånad samt raed en k.raftig ök.ning av antalet skattedebiteringar under januari månad är eneller-tid enligt vår uppfattning så stora att vi anser att någon ändring inte bör göras.

Våra förslag till nya skatteår, skattoperioder och uppbördc-måinader framgår av tabell 8 i bilaga 2.

Som en följd av principen att juli månad inte skall vara avstämplingsmånad för några fordon, in.går i vårt förslå,??; att skatteperioderna för kilometerskatt för fordon med slutsiffra 1, 4 eller 7 är olika långa (3, 4 eller 5 månader). Detta kan jämföras med vad som gäller nu, nämligen att skatteperiodema för kilometerskatt för fordon med slutsiffra 2, 4, 5, 6 eller 9 är olika långa (2, 3 eller 4 månader).

Eftersom alla skatteperioder för fordonsskatt skall vara fyra månader, ingår i vårt förslag för två slutsiffror (6 och o) att skatt för en skatteperiod får betalas under den första månaden i perloden.  Som nämnts gäller detta nu för fordon med slutsiffra 1 eller 8.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  138

I tabell 9 1 bilaga 2 anges för varje månad vilka fordon som nu har avstämplings- eller uppbördsmånad resp. vilka fordon som får det enligt förslaget.

4.3.2    Éörfallodagar vid ordinarie uppbörd av vägtrafik-skatt

Enligt 12 § tredje stycket och 18 § andra stycket VSL skall fordonsskatt erläggas 1 förskott och kilometerskatt i efter­skott.  Att vägtrafikskatt förfaller till betalning vid ut­gången av uppbördsmånaden framgår av 16 § VSK,  I 21 § VSK anges att postförskottsförsändelse vid ordinarie uppbörd av skatt skall lösas före uppbördsmånadens utgång. Under förutsättning att restavgift erläggs fär försändelsen dock enligt 21 a § VSK lösas högst 10 dagar senare.  Det bör observeras att ett fordon enligt 15 och 21 §§ VSL inte får brukas efter uppbördsmänadens utgång om  skatten inte har betalats då.

Postverket har i den skrivelse som har överlämnats till oss (se bilaga 3) föreslagit att liggetiden för skattepostför-skottsförsändelserna förlängs till den 5 i månaden efter uppbördsmånaden.  Enligt postverket skulle en sådan ändring minska belastningen i postkassorna vid månadsskiftena.

Den av postverket föreslagna ändringen skulle innebära ett avsteg från principen att fordonsskatt.skall betalas i för­skott.

Indirekta skatter erläggs i allmänhet i efterhand.  Ett un­dantag härifrån är spelskatten, som erläggs med fasta be­lopp i förskott senast den 15 i månaden före redovisnings­periodens ingång.  Vissa andra skatter, t.ex. mervärdeskatt, reklamskatt och dryckesskatt, skall betalas senast den 5 i andra månaden efter skatteperiodens utgång.  Skälen till att denna förfallodag har valts är främst, i vart fall när det gäller mervärdeskatt, att man därigenora har fått en lämpligt avpassad kredittid.  Posthanteringsaspekten har

 

Prop. 1978/79:94                                                              139

dock spelat viss roll.  Övriga indirekta skatter förfaller i allmänhet till betalning vid utgången av kalendermånad.

Vissa nackdelar är förknippade med en ändring av förfallo­dagen i enlighet med postverkets förslag.  En sådan nack­del är att anknytningen till kontrollmärkessystemet blir sämre.  F.n. sammanfaller siffran i kontrollmärket med siff­ran för uppbördsmånaden för fordonsskatt, sora också är sista raånaden 1 skatteåret eller skatteperioden.  För for­don ned slutsiffra 1 eller 8 och med uppbörd för skatte­period gäller som tidigare nämnts det undantaget att upp­börd av fordonsskatt för perioden augusti - oktober görs under den första månaden i skatteperioden.

Innebörden av siffran i kontrollmärket är nu allmänt känd. Fordonsägarna litar i mjrcket stor utsträckning pä kontroll­märket.  Ora förfallodagen flyttades till den 5 i första månaden i skatteåret eller skatteperioden fick raan överväga ora siffran i kontrollmärket skulle ändras till att motsvara denna månad.  Då skulle fordonsägarna emellertid kunna anta att fordonet fick. brukas hela månaden även om skatten inte har betalats eller att skatten verkligen har betalats vid utgången av månaden. Ändrades inte siffran i kontrollmär­ket skulle man ä andra sidan k.unna tro att fordonet inte fick brukas efter månadsskiftet.  Det sistnämnda är dock ingen avgörande nackdel, varför det lämpligaste torde vara att inte ändra siffran i kontrollraärk.et, ora postverkets förslag skulle genomföras.

En allvarligare nack.del med en flyttning av förfallodagen ligger i förlängningen av tiden mella.n ingången av uppbörds-nånaden och förfallodagen.  Ju längre tiden blir nollan in­gången av uppbördsmånaden och skattedebitoringen ä ena si­dan och förfallodagen å andra sidan, desto större torde riskerna bli för bl.a. skatterestantier och för andra pro­blera i samband med sk.atteuppbörden.  Vera son är sk.yldig att erlägga skatten för en period beror ju på vem som äger for­donet vid ingången av uppbördsraunaden.  Detta i.nnebär att

 

Prop. 1978/79:94

140

sk.att på fordon sora har överlåtits under uppbördsmånaden skall betalas av annan än den som äger fordonet på förfallo­dagen och att skatten, när det gäller fordonsskatt, helt kan avse tid efter överiätelsen.  Detta förhållande vallar redan i dag vissa problera.  Om tiden raellan den nuvarande uppbörds-nånadens ingång och förfallodagen förlängdes skulle proble­men troligen bli ännu större. I sammanhanget kan näm­nas att drygt 2 railj. ägarbyten registrerades under år 1977.

Oe problera som en ändring skulle medföra är enligt vår me­ning så stora att postverkets förslag inte bör genomföras, trots att det skulle ge vissa fördelar från posthanterings-sj'7ipunJct.

4.5.3    Senaste dag för utsändning av skattekrav vid ordinarie uppbörd

Enligt 20 § första stycket VSK skall skattekvitto pä den skatt sora skall betalas sändas under postförskott till den skattskyldige senast den 10 i uppbördsmånaden vid ordinarie uppbörd.  RSV får enligt 20 § andra stycket VSK efter samräd med TSV medge att skattekvitto sänds senare, dock senast den 15 i uppbördsmänaden.

Enligt TSV:s rutiner utförs den maskinella debiteringen i allmänhet omkring den tionde i uppbördsmånaden. Det är i regel inte möjligt att göra debiteringen tidigare, bl,a, med hänsyn till att ägarbyte för ett fordon inte behöver anmälas förrän inom en vecka,

TSV kan visserligen sända ut det helt övervägande antalet postförskottsförsändelser senast den 10 i uppbördsmånaden, men ett mindre antal försändelser måste oftast sändas se­nare.  RSV har därför alltsedan vägtrafikskatten Infördes medgivit att försändelserna fått sändas senast den 15.

Då man nu har fått praktisk erfarenhet av debiteringsruti-nema, kan man överväga om de nuvarande bestäimnelserna är lämpligt utformade.  Det faktum att RSV regelmässigt har

 

Prop. 1978/79:94                                                               141

ut.nyttjat raöjligheten att medge förlängning av tidan talar för att författningsbestämraelserna bör justeras.

TSV:s rutiner för skattedebitering och utsändning av skatte­krav fungerar enligt, vad vi kunnat finna väl.  Möjligheter­na att ytterligare förkorta tiden mellan uppbördsraånade.ns ingång och debiteringstillfället är sraå.

De försändelser sora TSV i.nte sänder ut senast den 10 i upp-bördsraånaden utgör i allraänhet en raindre del av antalet de­biteringar, t.ex. skönsmässiga debiteringar av kiloraeter­skatt.  I undantagsfall gäller det ett större antal debi­teringar.  Anledningen till förseningen kan då vara t.ex. datatekniska problem.  Skattekraven har dock. alltid kunnat sändas senast den 15 i uppbördsmånaden.

Att skattekraven sänds ut så tidigt sora raöjligt är angelä­get för såväl rayndigheter som skattskyldiga. Erfarenhetema visar, att om kraven sänds sent, ökar antalet förfrågningar till länsstyrelsema och TSV från skattskyldiga, liksom riskema för uteblivna eller för sena betalningar. För de skattskyldiga är det angeläget att tiden mellan krav och för­fallodag blir tillräckligt lång.

Med tanke på att de nuvarande rutinerna fungerar väl och att det dessutom är angeläget för myndigheterna att sända ut kraven så snart som möjligt, föreslår vi att författ­ningsbestämmelsen utformas så, att det åligger TSV att sända ut kraven så snart sora möjligt, dock senast den 15 i upp­bördsmånaden.  Möjligheten för RSV att medge förlängning av tiden behövs då inte längre.  I praktiken innebär detta en­dast att de nuvarande rutinerna regleras på ett författnings­mässigt lämpligare sätt.

4.4     Brukandeförbud

Ett skattepliktigt fordon får enligt 16 § VSL inte brukas om fordonsskatt som förfallit till betalning inte har be­talats.  Förbudet gäller inte skatt som avser tid före det

 

Prop. 1978/79:94

142

närmast föregående skatteåret och inte heller skatt som åvilar en tidigare ägare av fordonet och som har fastställts genom efterbeskattning.

För kiloraeterskattepliktiga fordon kan brukandeförbud för­utom enligt 16 § VSL även gälla enligt 21 § VSL.  Enligt be­stämmelserna i denna paragraf får ett kilometerskatteplik­tigt fordon inte.brukas

om de föreskrifter i fråga om kilometerräknarapparatur som meddelats i VSL eller med stöd av VSL inte har iakt­tagits, eller

om föreskriven uppgift för beräkning av kilometerskatt inte har läranats, eller

- ora kilometerskatt som förfallit till betalning inte har eriagts. Detta brukandeförbud gäller med samma förutsätt­ningar som förbudet på grund av obetald fordonsskatt.

Dessa bestämmelser innebär relativt långtgående inskränk­ningar i en fordonsägares rätt att bruka sitt fordon. Det är därför väsentligt att brukandeförbud inträder endast när det är befogat, dvs. när ett väsentligt fel föreligger, och i de fall förbudet kan antas vara effektivt.  Från den­na utgångspunkt har vi gjort följande bedöraning av bestäm­melserna om brukandeförbud.

Bestämmelsen om att brukandeförbud inträder när föreskrif­ter on kilometerräknarapparaturen inte har följts är mycket vidsträckt.  Grundbestämmelsen i fräga om kiloraeterräknar-apparatur finns i 17 § VSL, där det stadgas att kiloraeter-skattepliktigt fordon skall vara försett med sådan appara­tur.  Enligt sararaa paragraf meddelar regeringen eller myn­dighet sora regeringen bestäraraer föreskrifter ora godkännan­de, montering, plombering, reparation och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur.  Vissa såda­na bestämmelser finns i VSK.  Dessutom har KSN enligt be-stäimnelse i VSK befogenhet att, efter samråd med RSV, med-

 

Prop. 1978/79:94

143

dela föreskrifter i dessa hänseenden, vilket nämnden också har gjort.  Enligt vad som nu gäller inträder därför bru­kandeförbud t.ex. om en plombering inte har gjorts i över­ensstämmelse med K3J:sföreskrifter.

Enligt vår uppfattning bör brukandeförbudet i allt väsent­ligt regleras i VSL.  Där bör anges att ett fordon inte får brukas, om det inte är försett med kilometerräknarapparatur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besikt.ning samt fungerar tillfredsställande.  Brukandeförbud bör såle­des inte inträda endast därför att man brutit not detalj­bestämmelser som utfärdats av regeringen eller av någon myn­dighet.  Författningstekniskt innebär detta att bestärarael­serna i 21 § första stycket 1 VSL föreslås fä en annan ut­formning.

Länsstyrelse, som misstänker att en räknarapparatur inte är i föreskrivet skick, kan enligt 39 § andra styck.et VSK före­lägga fordonsägaren att inställa fordonet för särskild be­siktning av kilometerräknarapparaturen.  Inställs inte for­donet inom föreskriven tid inträder enligt nu gällande be­stämmelser brukandeförbud för fordonet.  Vidare gäller en­ligt 56 § 2 VSK att fordonsägare som inte iakttar föreläg­gandet döms til], böter, högst 500 kr.  I de fall länsstyrel­sen misstänker att en räknarapparatur inte är i föreskrivet skick torde brukandeförbud redan föreligga enligt 21 § första stycket 1 VSL i säväl nuvarande som föreslagen lydel­se.  Med hänsyn till denna omständighet och till att bötes­straff kan följa om föreläggandet inte iakttas anser vi att brukandeförbudet enligt 39 § and.ra stycket VSK ka.n utgå.

Vi har erfarit att länsstyrelserna i liten utsträckning ut­nyttjar möjligheten till föreläggande om besiktning.  Enligt vär mening kan sådant föreläggande i raånga fall vara ett effektivt sätt att k.omma till rätta nod foi ock brister i räknarapparaturen.  Förutsättningar torde därför föreligga att utnyttja möjligheten i större utsträckning än son sker nu.

 

Prop. 1978/79:94                                                               144

Brukandeförbud för kilometerskattepliktiga fordon inträder även när föreskriven uppgift för beräkning av kilometer­skatt inte har lämnats.  Sådan uppgift skall enligt 18 § tredje stycket VSL lämnas för varje skatteperiod.  Därut­över skall enligt 5 § VSK uppgift lämnas

när kiloraeterskatteplikt inträder första gången,

när ett fordon upphör att vara kilometerskattepliktigt av annan anledning än avställning,

- när avställt fordon tas i bruk pä sätt som är tillätet för sådant fordon,

när avställt fordon upphör att brul-cas pä sådant sätt.

Avsikten med det nu diskuterade brukandeförbudet synes ha varit att tvinga fram uppgifter som gör det möjligt att beräkna rätt skatt.

Lämnas inte uppgift i samband med att skatteplikt inträder första gången föreligger visserligen viss risk för att skatt kan komma att påföras med felaktigt belopp för den första skatteperioden. Med tanke på att avstämpling har gjorts både vid installationen av räknaren och vid besikt­ningen hos ASB och att räknarställningen vid båda avstämp­lingarna antecknas i bilregistret, blir dock felaktigheten normalt obetydlig.  Det bör noteras, att efterbeskattnings-grund enligt 25 § VSL finns, om uppgiften inte lämnas.  Vi .har också erfarit, att fordonsägare numera 1 stor utsträck­ning underlåter att lämna uppgift i samband med att skatte­plikt inträder första gången.  Vi har ingen anledning att tro att brukandeförbudet därvid iakttas.

Om avstämpling inte görs i samband med att skatteplikt upp­hör av annan anledning än avställning, t.ex. därför att fordonet skrotas, förs ut ur landet eller blir skattebe-frlat enligt 40 § VSL, kan skatten också komma att bli fel-

 

Prop. 1978/79:94                                                              '4?

aktigt beräknad.  Enligt 23 § tredje stycket VSL, skall skatten - om den inte kan beräknas med ledning av uppgif­ter i bilregistret eller på grundval av verkställd ut­redning - fastställas efter skälig grund.  Den felaktighet i fråga om skatten, som kan uppkomma på grund av att upp­giften inte lämnas, kan endast i undantagsfall vara mer betydande.  Efterbeskattningsgrund föreligger ora uppgiften inte lämnas.

När avställt fordon tas i bruk på sätt sora är tillätet för avställt fordon, t.ex. inora inhägnat området eller med stöd av saluvagnslicens, ligger det i fordonsägarens intresse att göra avstämpling.  I annat fall komraer slätt förr eller senare att debiteras även för den sträcka fordonet har använts under avställningstiden.

Fbrdonsägaren har däremot inte samraa egenintresse av att gö­ra avstämpling i samband med att avställt fordo.n upphör att brukas på sätt som är tillätet för sådant fordon.  En sådan avstämpling är dock nödvändig för att ett startvärde skall finnas för skatteberäkningen.  Om avstämpling inte görs föreligger enligt nuvarande bestämmelser brukandeförbud och förutsättningar för efterbeskattning och påföring av sl:atte-tillägg.

Det förekommer ofta att avstämpling inte görs i samband med att avställt fordon upphör att brukas pä sätt som är till-låtet.  Särskilt vanligt torde detta vara när ett bilhandels­företag har bytt in ett kilometerskattepliktigt fordon, an­vänt det med stöd av saluvagnslicens efter avstämpling en­ligt 5 § första stycket 3 och sedan sålt det.  Den nye äga­ren saknar normalt kännedom om att avstärapling har gjorts under avställningstiden och fullgör därför inte av­stäraplingsskyldigheten.

Enligt vår uppfattning är detta förhållande inte tillfreds­ställande.  Vi har funnit att bestämmelserna i stället bör ha följande innehåll. Avstämpling enligt 5 § första stycket

4 skall, som nu är fallet, alltid göras om avstämpling dess-10 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop, 1978/79:94                                                              146

förinnan gjorts enligt 5 § första stycket 3,  Betydelsen av att den förstnämnda avstämplingen görs bör betonas genom en anknytning till bestämmelserna om avställnings upphöran­de.  För att avställning, i den angivna situationen, skall upphöra bör därför krävas att stämpelkort enligt 5 § första stycket 4 har getts in till länsstyrelse.  Detta bör gälla även i de fall som avses i 17 § första stycket andra mening­en VSK, dvs. när särskilt bevis om avställnings upphöran­de skall meddelas enligt 33 § andra stycket bilregister­kungörelsen.  Vårt förslag på denna punkt förutsätter änd­ringar i 5 och 6 §§ VSK och 35 § bilregisterkungörelsen.

Brukandeförbud föreligger också, ora uppgift till ledning för beräkning av slatt inte läranas senast vid utgången av varje skatteperiod.  Läranas inte sådan uppgift, beräknas skatten skönsmässigt med stöd av bestämmelsema i 22 § VSL. Påföringen sker automatiskt efter särskilda grunder som fastställs av RSV, Även om  fordonsägaren betalar den debiterade skatten, blir fordonet f,n, belagt med brukan­deförbud.

Brukandeförbudet tiar i detta fall, lilison. i de närraast föregående fallen, inte till syfte att iörhindi'a användan­det av ett fordon, vars räknare inte fungerar tillfreds­ställande.  Det är i stället underlåterJneten att sända in stänpelicort till myndigheten i fräga son-,  leder till bru­kandeförbudet.  Så länge räknaren fungerar tillfredsstäl­lande noteras körsträckan i räknaren och komraier därför att framgå av senare insänt stärapell.ort, t.ex. vid närmast föl­jande ordinarie avstämpling.  Enligt vad vi har erfarit iakttas det nu avsedda brukandeförbudet knappast alls.

Vi nar med hänsyn till vad vi nu har anfört funnit att det brukandeförbud som inträder när föresk.riven luirlängdsupp-gift inte lämnas - om det iakttas - är en alltför kraftig sanr.tion i förhållande till förseelsens art.  I den män förbudet inte iakttas fyller det uppenbarligen ingen funk­tion.  Vi förordar därför att brukandeförbudet 1 dessa fall

 

Prop, 1978/79:94

147

slopas.  Vi vill i detta sammanhang peka på att beskatt­ningsmyndigheten kan ta initiativ till en skatteutredning om en fordonsägare underlåter att lämna körlängdsuppgifter.

Slutligen föreligger brukandeförbud för kilometerskatte­pliktigt fordon enligt 16 § och 21 § första stycket 3 VSL i de fall då fordonsskatt eller kilometerskatt son har för­fallit till betalning inte betalats.  Brukandeförbud gäller dock endast om skatten avser det innevarande eller närmast föregäende skatteäret.  Förbudet gäller inte om skatten har fastställts genom efterbeskattning och åvilar en tidigare ägare av fordonet.

Drulcandeförbudet på grund av obetald vägtrafikskatt är an­knutet till reglerna om kontrollraarke i 28 § bilregister-kungörelsen.  I princip läranas kontrollraarke för att for­don ut endast ora vägtrafikskatt för fordonet är betald. Brukandeförbudet har bl.a. därför haft en positiv effek.t på betalningen av vägtrafikskatt.  Vissa olägenheter raed be­stäraraelsen har dock påtalats.

Det har förekoramit att kronofogdem.yndigheterna i vissa fall haft svårigheter att exekutivt sälja ett fordon vilket bru­kandeförbud på grund av obetald vägtrafikskatt gäller, efter­som värdet av fordonet har reducerats ned sicatteskulden. Den son köper fordonet näste nänligen i praktiken betala skatteskulden för att få använda det.  I något fall uppges skatteskulden t.o.m. ha överstigit fordonets varde, varför någon exek.utiv försäljning inte har kunnat genomföras.  I princip sarama problera föreligger när en  konkursförvaltare säljer konkursboets fordon, son är belastade ned vägtrafik.-skatteskuld, på offentlig auktion eller under hand.  Efter­som köparen måste betala skatteskulden för att få brul-ia for­donet, Itan staten fak.tiskt få full lilivid för slcatteford­ringen trots att förmånsrätten i konk.ursen inte motiverar detta.

Enligt vår uppfattning är det otillfredsställande att det exe.kutiva förfarandet i vissa fall kan hindras av ett even-

 

Prop. 1978/79:94                                                                  148

tuellt brukandeförbud.  Det är ocksä betänkligt att förmåns­rättsordningen i andra fall i praktiken bryts.  Vi anser där­för att brukandeförbudet i princip bör hävas i dessa fall,

Brukandeförbudet bör enligt vår uppfattning kunna hävas oberoende av om den skatteskuld som medfört förbudet å-vilar närmast föregående eller tidigare ägare. Det saknar nämligen från principiell synpunkt vem som är skyldig att erlägga skatt för en viss skatteperiod. Avgörande är i stället det faktum att ett skattebelopp måste erläggas för att fordonet skall fä brukas, eftersom köparen vär­derar fordonet med hänsyn härtill.

Vid exekutiv försäljning av ett kilometerskattepliktigt fordon kan fordonet vid försäljningstillfället vara belas­tat med viss latent skatteskuld, näraligen för den kilome­terskatt som har upplupit under en skatteperiod, men som ännu inte har förfallit till betalning.  Vidare kan fordons­skatt vara debiterad men inte betald för tid efter försälj­ningstillfället.

Enligt vår uppfattning bör av praktiska skäl inte krävas att fordonsskatt, som köparen enligt gällande bestämmelser inte är skattskyldig för, betalas för att brukandeförbudet skall hävas.  Detta innebär att köparen i åtskilliga fall slipper att betala skatt för en viss tid som han äger for­donet.

Liksom i fråga om fordonsskatten talar praktiska skäl för att de nuvarande bestämmelserna om skattskyldighet för ki­lometerskatt behålls oförändrade.  Köparen kan härigenom få betala kilometerskatt för den föregående ägarens körning under den senaste skatteperioden.

Efter exekutiv försäljning kommer alltså obetald vägtrafik­skatt, för vilken en tidigare ägare till fordonet är skatt­skyldig, inte att medföra brukandeförbud för fordonet i nye ägarens hand.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  '49

Bestämnelserna om hävande av brulandeförbud bor gälla ge­nerellt i sanband ned exekutiva försäljningar, dvs. både vid försäljning pä oxekutiv aul-;tion och vid exekutiv för­säljning under hand.  Däreraot anser vi inte att det finns skäl att låta bestämnelserna omfatta sådana försäljningar i samband ned indrivning i s.k. allnänt nål som kan nedges av k.ronofogdcnyndighet.  Att införa en sådan ordning skulle dessutora leda till adrainistrativa svårigheter. -

Möjligheten att häva brukandeförbudet bör också i konk.urs-fallén vara generell.  Inte heller för dessa fall bör sär-bestäraraelser införas för skattebetalning.  Möjligheten bör enligt vår uppfattning utnyttjas i de fall konkursboet fort­sätter Iconkursgäldenärens verksarahet under viss tid och nar konkursboet överlåter fordonen till annan ägare,  liar k.on-kursboet förvärvat fordon bör däreraot de vanliga bestäramel­serna om brukandeförbud gälla.

Även i andra fall än de nu beskrivna kan det enligt vär upp­fattning finnas anledning att häva brukandeförbud.  .'Ytt 1 författning ange dessa fall är dock inte möjligt. Det bör i stället i VSL anges att särskilda skäl skall föreligga för att förbudet skall hävas.

Som exempel på fall då förbudet bör kunna hävas kan följande nämnas.  När skatt har restförts och överlämnats för indriv­ning, kan den skattskyldige ofta träffa avtal ned k.ronofog-derayndigheten om en avbetalningsplan för skatten.  Enligt nuvarande bestämmelser är det emellertid meningslöst att göra upp en sådan plan, eftersom de fordon sora är belastade med skatteskuld ändå inte får brukas förrän hela skatten har betalats.  Möjligheten för den skattskyldige att betala skulden kan dock ofta ligga i att han t.ex. kan fullfölja ett kontrakt om transporter eller i att fordonet allraänt an­vänds i rörelsen och därigenom ger intäkter.  I ett sådant fall bör brukandeförbudet kunna hävas, åtminstone temporärt.

Däremot bör brukandeförbud enligt vår raening inte få hävas av den anledningen att en köpare inte har varit raedveten ora

 

Prop. 1978/79:94                                                              150

förbudet.  Detta gäller oavsett skatteskuldens storlek och oberoende av förhållandena kring försäljningen i övrigt. Hävdes förbudet 1 sådana fall, skulle det finnas risk för missbrul och förbudet skulle bli mindre effektivt. Det kan också sägas att det får anses ingå i köparens undersöknings­plikt att ta reda på ora någon skatteskuld åvilar fordonet.

I saraband med exekutiva försäljningar bör reglerna enligt vår uppfattning utforraas så att brukandeförbudet på grund av att skatt som har förfallit till betalning inte har er-lagts upphävs automatiskt.  Kronofogdemyndigheten får då sända uppgift om försäljningen till länsstyrelse, sora un­danröjer, förbudet i bilregistret.

Samraa ordning torde dock inte kunna tiUärapas i fråga ora försäljningar som görs av konkursförvaltare.  För dessa fall bör en ansökan och särskilt beslut krävas i varje enskilt fall.  Detta gäller också de övriga fall dä brukandeförbu­det enligt vår uppfattning bör kunna hävas.

Fråga om hävande av brukandeförbud bör prövas av en enda myndighet, i de fall förbudet inte hävs automatiskt.  Häri­genom kan tillämpningen av bestämmelsen bli enhetlig, vil­ket vi bedöraer som mycket viktigt i ärenden av detta slag. Beslutanderätten i sådana ärenden bör länpligen anförtros RSV.

I de fall RSV beslutar om upphävande av ett brukandeförbud, får detta meddelas till länsstyrelsen, som utför erforder­liga registertransaktioner.

Våra förslag beträffande raöjligheterna att undanröja bru­kandeförbud innebär ändringar i 16 och 21 §§ VSL.  Dess­utom får följdändringar göras i 28 § bilregisterkungörel­sen.

En annan fräga raed anknytning till vad vi nu har behandlat gäller fordon son har sålts pä avbetalning och sora återtas

 

Prop. 1978/79:94                                                                  151

av säljaren.  I dessa fall gäller nu inga särskilda regler om brukandeförbud.  Före den 1 januari 1975 gällde emeller­tid inte brukandeförbud för säljaren om en skatteskuld hade uppkommit under den tid avbetalningsköparen haft fordonet.

Den 1 januari 1979 träder vissa nya bestämmelser i kraft, som avser bl.a, återtagande av fordon med vägtrafikskatte-slculd. Enligt av riksdagen antagna lagar om avbetalnings­köp mellan näringsidkare m.fl. och om ändring i konsument­kreditiagen (1977:931), skall nämligen viss avräkning kun­na göras i saraband raed återtagningen (prop. 1977/78:142, LU 1977/78:30, rskr 1977/78:372), iXvräl-.ning koraraer att få ske för betalning av skuld som åvilar köparen, men som säljaren måste betala för att kunna återta en vara, eller för att efter återtagningen kunna bruka denna på avsett sätt. Son en förutsättning gäller att nan vid återtagningen får ett positivt restvärde, dvs, i princip att fordonets värde är högre än köparens återstående skuld till säljaren. E'idast skillnadsbeloppet kan avräknas. De nya författ­ningsbestämmelserna innehåller alltså inga regler om den fordran sora säljaren kan få på köparen för att den betal­da skulden .är större .än skillnadsbeloppet.

Genom de nya bestämraelserna fär avbetalningssäljaren i vissa fall raöjlighet att få kostnadstäckning för den betalning han tvingas göra för att få bruka ett återtaget fordon.  För dessa fall finns det ingen anledning att överväga en  änd­ring av bestäramelserna on brukandeförbud.  Eraellertid kan fordonets värdo vara nindre an säljarens fordran nä Itöparcn och skattecliulden tillsararaans.  Säljaren k.an då inte genora " avrälcning få täclcning för kostnaden.

Av stor betydelse för möjligheterna till ott positivt röst­värde är t.e.x. vill;en avbetalningsplan son r.öparen och säl­jare har koramit överens om.  On brukand.ef örbud et hävdes autonatislct, fanns enligt vår uppfattning bl.a. därför viss risk för missbruk och därraed följande Gliattebortiall.

 

Prop. 1978/79:94                                                    152

De beskrivna svårigheterna i återtagningsfallet skiljer sig ocksä pirincipiellt från problemen i samband raed exekutiva försäljningar och konkurser.  I återtagningsfallet finns en­dast två parter - säljare och köpare - medan det i övriga fall kan finnas även andra fordringsägare.  Någon konflikt med andra rättsregler, t.ex. förmånsrättsordningen uppstår inte heller.

Enligt vär uppfattning har problemen i samband med återtag-ningar nu lösts på ett tillfredsställande sätt.  Vi anser därför inte att det finns anledning att för dessa fall över­väga ändringar i brukandeförbudsbestämmelsen.

Slutligen vill vi ta upp en fråga av administrativ karaktär. Det förekoraraer relativt ofta att köparen av ett fordon inte blir medveten om att brukandeförbud gäller för det fordon han har köpt förrän efter lång tid.  För att undvika detta, bör ett meddelande sändas ut till den som har förvärvat ett fordon sora är belagt med brukandeförbud.  Utsändningen av meddelandet kan göras helt autoraatiskt av TSV för länsstyrel­sernas räkning.  VI anser därför att RSV och TSV bör utarbeta en rutin för utsändning av meddelande om brukandeförbud.

Någon författningsändring krävs inte på denna punkt.

4.5      Förseningsavgift

Av svaren på den förfrågan som vi har gjort hos länsstyrel­serna framgår att förseningsavgiftsinstitutet vållar stora tillämpningsproblem. De nuvarande bestämmelsema har också kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt (se avsnitt 3.1.1).  Det är mot denna bakgrund vi har ansett det angelä­get att ta upp denna fråga.  Vi har däremot inte funnit an­ledning att nu behandla bestämmelserna om skattetillägg.

 

Prop, 1978/79:94                                                    153

4.5.1    Påföringsgrunder ra.m.

Förseningsavgift' enligt VSL utgår när stänpel!-;ort into har läranats i föreskriven tid.  Avgiften är 100 kr. eller, on upijgift för ett fordon inte har lämnats i rätt tid vid minst ett av de tre närraast föregåtende uppbördstillfällena, 200 kr. (s.k. dubbel avgift).  Dubbel avgift utgår oclcså on ägaren har anmanats att lämna uppgift, men inte gjort det inora tid som föreskrivits i anmaningen.

?vilometerskatten skiljer sig från övriga skatter bl.a. ge­nora att skatten inte debiteras med ledning av !.ie!;lar.:ationer i vanlig mening.  Uppgiftsskyldlgheten fullgörs nänligen ge­nom att ett kort, sora har stänplats i räiinaren, Gänds till n'_/ndighet.

Kiloneterräknaren registrerar fortlöpande fordonets lör-sträcka.  Om uppgiftsskyldigheten inte full,görG, dvs. on stanpelkort för en skatteperiod uteblir, får skatten for den skatteperioden debiteras skönsmässigt. Det görs automatiskt enligt regler sora fastställs av RSV. Görs avstämpling vid utgången av nästa skatte­period kan inte heller skatten för den perioden beräknas exakt, eftersom ett ingångsvärde för perioden saknas. En­ligt de rutiner som tillämpas nu, skall skatten för denna andra period bestämmas skönsmässigt som skatten för de båda perioderna tillsammans, dvs. för tiden mellan de gjorda av­stämplingarna, med avdrag för den skönsmässigt debiterade skatten för den första perioden. Avdrag görs självfallet längst till noll. Skatten för perioderna tillsammans kan på detta sätt automatiskt bli rättad.

Kilometerräknarens funktionssätt tillsammans med beskatt­ningssystemets uppbyggnad och automatisering gör alltså att en utebliven ordinarie avstämpling ger mindre negativa verk­ningar - som t.ex. risk för skattebortfall och ökade ad­ministrativa kostnader för myndigheterna - än en utebliven eller försenad deklaration inom annan beskattning.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  154

Problemen blir betydligt större ora mer än en avstämpling uteblir.  Eventuella felberäkningar i den skönsmässiga på­föringen ackumuleras då. Möjligheterna att andra föränd­ringar, t.ex. ägarbyte, har skett ökar också.

En vanlig anledning till att ordinarie avstämpling inte har gjorts och att påföring av förseningsavgift därför ifråga­satts, är enligt uppgift administrativa svårigheter för for­donsägaren, som t.ex. att fordonet inte har varit tillgäng­ligt för honom.  Det kan ha funnits på verkstad eller till­fälligtvis ha använts i en helt annan del av landet än re­gistreringsorten.  För fordon som används i utlandstrafik uppges svårigheterna ofta ligga i att fordonet bara varit i Sverige under en kort tid för t.ex. omlastning och att man då inte har nått det med stämpelkortet.

Ora de förslag till undantag från skyldigheten att göra ordi­narie avstämpling som vi har lagt frara i avsnitt 4.2.4 ge­nomförs, kommer antalet förseningsavgi.fter som har sin grund i adrainistrativa svårigheter för de skattskyldiga att rainska.

Grunderna för påföring av förseningsavgift är i stort sett de samma över hela skatte- och avgiftsområdet.  Det är ock­så enligt vår mening en naturlig utgångspunkt, att bestära­raelserna bör vara så likartade som möjligt.

De speciella förhållanden som gäller för kilometerskatten medför enligt vår raening att en enstaka försening kan be­handlas pä annat sätt än inora skatteområdet i övrigt.  En enstaka förseelse ökar knappast rislcerna för skattebortfall. Den leder inte heller - sett över två skatteperioder - till att skatt påförs med för lågt belopp.  Slutligen ger den inte myndigheterna något egentligt merarbete.  Enligt vär raening är det därför tillräckligt ora förseningsavgift ut­gär i de fall s.k. dubbel avgift nu utgår, dvs. vid uppre­pad förseelse och när sk.attskyldig inte lämnar uppgift som särskilt har krävts av honom.

 

Prop. 1978/79:94

155

En enstaka förseelse bör enligt vår mening föranleda en­dast en skriftlig erinran till den skattskyldige om be­stämmelserna ora uppgiftslämnande och om förseningsavgift.

Om den skattskyldige upprepar förseelsen för samraa fordon inom tre skatteperioder, bör förseningsavgift påföras. Den tidigare försummelsen blir således en av förutsättningarna för påföring av avgift.

När beslut om avgiften skall fattas, kan den skattskyldige åberopa ursäktlighetsgrunder för båda förseelserna. Ora det enligt bestäraraelserna i 57 f § FFL får anses ursäktligt att uppgift inte har läranats eller har läranats för sent vid ett av tillfällena, skall avgiften efterges.  Upprepas för­seelsen igen så att två ej  ursäktliga förseningar in­träffar inom tre skatteperioder skall avgift påföras raed 100 kr.

En nackdel med att beslutet ora förseningsavgift koraraer att innefatta tvä förseelser, är att tiden mellan den första för­seelsen och beslutstillfället kan komma att bli lång.  Vissa svårigheter kan då föreligga att avgöra om eftergiftsgrund finns.  För inkomstbeskattningens del är tiden mellan förse­elsen och beslutet emellertid regelmässigt .ninst 8 mänader. Detta har enligt vad vi har erfarit inte orsakat några svå­righeter.  Enligt vär uppfattning bör de svårigheter som k.an uppkoraraa för kilometerskattens del kunna bemästras.

Ordningen raed dubbel avgift i vissa fall kan bibehållas i det föreslagna systeraet.  Förutsättningen för att dubbel av­gift skall utgå bör då vara att avgift har påförts för rainst en av de tre närraast föregående skatteperiodema.  Dubbel avgift bör på samraa sätt son nu utgå även när skattsk.yldig underlåter att lämna uppgift som särsk.ilt har krävts av ho­nom.

Bestämmelserna om förseningsavgift enligt VSL gäller allt uppgiftslämnande, dvs. inte endast upp.gift från ordinarie

 

Prop. 1978/79:94                                                                  156

avstämpling.  I praktiken påförs avgift dock endast i de sistnäranda fallen.  Vi anser att denna praxis bör la.gfästas. Avgift k.oraraer därför att utgå vid upprepad försening i sam­band med ordinarie uppbörd och vid försuraraelse att i tid lärana uppgift som särskilt krävts av fordonsägaren.

Fordonsägarens skyldighet i samband raed uppgiftslämnande för kiloraeterskatt är att han skall posta ett stäraplat kort se-nact viss dag.  För i stort sett alla andra skatter gäller att den skattskyldiges uppgift (deklaration) skall ha kommit in till en rayndighet senast viss dag.  Vi anser att sanma princip bör tiUärapas för kilometerskatten.  I 7 § andra stjcket VSK bör därför föreskrivas att stämpelkort efter or­dinarie avstämpling skall ha korarait in till TSV senast viss dag.  Denna dag kan lämpligen bestämmas till den 4 i måna­den efter avstämplingsmånaden.  Samtidigt bör bestäraraelsen om när stämpelkort senast skall stämplas upphävas.

Vårt förslag innebär att vissa nya adrainistrativa rutiner mäste införas hos rajmdigheterna.  Erinringar om gällande bestämmelser skall t.ex. sändas ut till den som första gången gör sig skyldig till en förseelse.  Detta kan göras automatiskt av TSV för länsstyrelsernas räkning.  En kopia av skrivelsen bör gå till länsstyrelsen.  Länsstyrelsens adress m.m. bör anges i erinran så att eventuella förfråg­ningar görs hos rätt myndighet.

Ora vårt förslag genomförs kommer antalet ärenden om förse­ningsavgift att minska avsevärt.  Ca 80 %  av antalet ärenden om förseningsavgift gäller nämligen enstaka förseelser, som enligt vårt förslag inte skall medföra avgift.  Länsstyrel­sernas personalkostnader för förseningsavgiftsinstitutet kommer således att minska betydligt.  De personalresurser som frigörs bör kunna användas för angelägna uppgifter inom vägtrafikskatteområdet.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  157

4.P.2    Tillämpningen av gällande bestannelser on efter­gift av avgift n.n.

Länsstyrelsernas svar på vår förfrågan visar att bcsta.nmel-serna on påföring och eftergift av avgift tillämpas mycket olika av länsstyrelserna.  Länsstyrelsen i Stocl-iholns lan t.ex. efterger eller påför inte avgift i ca 77 ;ä av antalet ifrågasatta fall, nedan motsvarande siffra för länsstyrel­sen i Hallands län är ca 2 Y.     De anvisningar till ledni.ng för länsstyrelsernas tillämpning av bestärnnelGorna som RSV utfärdat (RSV Ip 1975:1) har således, enligt vad vi har kun­nat finna, inte lett till en enhetlig tillämpning.

De uppgifter ora andelen eftergifter ra.m. son vi har fatt från länsstyrelserna bygger till stor del pä urjpskattningar. Vissa jämförelser kan dock göras m.ed material som vi har fått frän TSV.  En jämförelse mellan det totala antalet påförda förse­ningsavgifter för år 1976 och år 1977 i förhållande till an­talet utsända meddelanden å ena sidan och ett raed fordons-beståndet i resp. län vägt medeltal av uppgiven eftergifts­procent å andra sidan visar, att den verkliga eftergifts­procenten bör ligga nästan 10 procentenheter över den som länsstyrelserna har uppgett i sina svar till oss.

Enligt en utredning som TSV har gjort för vår räkning mot­svarar - med få undantag - ett läns andel av antalet upp­rättade meddelanden om ifrågasatt förseningsavgift i stort sett länets andel av antalet kilometerskattepliktiga fordon. Länsstyrelsen i Stockliolms län har dock en betydligt större andel av antalet upprättade meddelanden om förseningsavgift än som motsvaras av länets andel av det totala antalet kilo­meterskattepliktiga fordon (se tabell 2 1 bilaga 2).  Om hänsyn tas till detta förhållande samt till att länsstyrel­sen i Stockholras län också har en betydligt högre eftergifts­procent än övriga länsstyrelser, blir skillnaderna mellan svaren och totalsiffrorna betydligt mindre, eller knappt 5 procentenheter.

Det är enligt vår mening anmärkningsvärt och synnerligen otillfredsställande att tillämpningen av bestämmelserna

 

Prop. 1978/79:94

158

varierar så mycket mellan länen. Orsakerna till den olik­formiga tillämpningen torde delvis vara bristen på kvalifi­cerad personal. Personalen på bilregistren - där vägtrafik­skatten till stor del handläggs - saknade när skatten träd­de i kraft erfarenhet av det administrativa sanktionssyste­met. En annan anledning kan vara den stora mängden ärenden; år 1977 sändes totalt 35 595 meddelanden om Ifrågasatt för­seningsavgift ut.

Våra förslag koramer att leda till en avsevärd rainsltning av antalet ärenden om förseningsavgift.  Möjligheterna att få till stånd en tillfredsställande behandling av varje ärende bör därigenom öka.

Vi anser det synnerligen angeläget att tillärapningen av be­stäramelserna £im  eftergift ra.ra. blir så likformig so.ra raöjligt. Detta bör ocksä kunna åstadkommas inora ramen för gällande lagstiftning. RSV:s anvisningar ora förseningsavgift bör kun­na görac ner utförliga. RSV:s uppföljning av tillärapningen kan troligen också förbättras.  Uppnås inte förbättringar av tillärapningen av bestäraraelserna ora förseningsavgift ge­non sädana åtgärder, anser vi att en enhetlig tillänpning bör åstadkonnas genom en mer detaljerad lägst i.ftning.

4.6      övri.ga frågor

4.6.1    Funl:tionskontroll m.m.

Enligt 21 § första stycket VSL fär ett kilometerskatteplik­tigt fordon inte brukas, om de föreskrifter i fråga ora kilo­meterräknarapparatur sora har raeddelats i lagen eller med sxöd av den, inte har iakttagits.

För att fordo.nsägare.n skall kunna vara förvissad om att ap­paraturen är i föreskrivet skick, raåste han kontrollera den. I 45 i~ VSK stadgas därför att ägare av kiloraeterskatteplik-tigt fordon är skyldig att kontrollera att räknarapparatu­ren är i f öreslirivet skick (s.k. funl'.tionskontroll).  Däre­mot finns inga föreskrifter om hur och hur ofta sådan kon-

 

Prop. 1978/79:94                                                              159

troll skall göras. Uppstår fel på apparaturen, är den som har hand om fordonet när felet upptäcks, enligt 46 § VSK, skyldig att göra avstämpling på särskilt kort och utan dröjs­mål sända kortet till länsstyrelse.

Enligt uppgifter frän TSV kommer endast omkring 1 500 kort med anmälan om fel på apparatur in till länsstyrelsema varje år.  Som framgår närraare av avsnitt 4.6.4 kan antalet fel, som borde föranleda sådan anmälan, uppskattas till 45 000 - 50 000.

Av länsstyrelsernas svar på vår förfrågan framgår, att de skattskyldiga inte känner till bestämmelserna om funktions­kontroll och anmälan om fel.  Bestämmelserna anses också komplicerade (se avsnitt 3.1.1).  Liknande synpunlter har framförts vid de kontakter som vi har haft med företrädare för branschorganisationer m.fl.

Vi har i annat sammanhang konstaterat att kilometerskatten även i fortsättningen bör beräknas på körsträckor, som registreras 1 särskilda kilometerräknare.  Det är därför viktigt att kilometerräknarapparaturen fungerar tillfreds­ställande.  Så är visserligen fallet i allt väsentligt. Det är dock inte ovanligt att fel uppstår på apparaturen, t.ex. i form av skadad eller brusten vajer.  Om apparaturen inte längre fungerar tillfredsställande registrerar den inte kör­sträckan på ett korrekt sätt.  I det fall fordonsägaren inte upptäcker detta fel kommer den avstämpling han gör efter det att felet uppkom att visa felaktig körsträcka.  Förutsätt­ningar för efterbeskattning föreligger då enligt 25 § VSL och skattetillägg kan påföras enligt 27 § VSL.

Om fordonsägaren genom en funktionskontroll av räknarappa­raturen upptäcker felet kan han lämna uppgift om den rikti­ga körsträckan, beräknad på annat sätt, till beskattnings­myndigheten och därigenom undgå skattetillägg.

Det kan på nytt framhållas att brukandeförbud enligt 21 § VSL Inträder om kilometerräknarapparaturen inte längre funge-

 

Prop. 1978/79:94                                                    160

rar tillfredsställande.

För i''.yncii,gheterna är dot självfallet v.LI:ti,gt att don rä;:-narGtällning son angco på s tänpelk.ortot är Icorrekt.  Vi.-jser-ligon iinns upp.giiter on genomsnittliga körsträckor för fordon av olil'.a slag och i olika viktk.l.assor tillgän,gli,ga i bilregistret.  Likaså finns där uppgift on k.örsträc):an för viGGt fordon iindor tidigare skatteperioder.  Det finns härigenora raöjligheter att jånföra den uppgivna körsträckan ned andra uppgifter och på det sättet berälcna skatt på ett i normalfallet godtagbart underlag.  Det är dock uppenbart att det är ner arbetsk.rävande och mer osäV'.ert att beräkna s.katten på detta säitt än att beräkna den på grundval av en i'.orrekt l:örlängdsuppgift.

Enli.gt vår uppfattning är det av hänsyn både till fordons­ägare och rayndigheter nödvändigt att fordonsägarna även i fortsättningen är skyldiga att kontrollera räl:narapparatu-ren och dess funk.tion.

Erfarenheterna visar dock att nuvarande bestämraelse on så­dan kontroll inte efterlevs i tillräcklig omfattning. VI har därför övervägt att mer i detalj reglera hur och hur ofta kontrollen skall göras.

I det norska kilometerskattesysteraet krävs att fordonsäga­ren noterar kilometerräknarställningen en gång varje månad. Noteringen sker i en körjournal, sora medförs 1 fordonet och som i övrigt innehåller uppgifter sora rör räknaren och räl;narst;illningen vid olika tillfällen.

Om det norska systemet överfördes till svenska förhållanden skulle krävas att avstämpling gjordes med bestämda tidsinter­vall och att stämpelkorten från avstämplingarna bevarades, helst i fordonet. I och för sig skulle ett sådant system, om

 

Prop. 1978/79:94                                                                  161

det iakttogs i praktiken, vara ett kontrollmässigt hjälp­medel för myndigheterna. Dessutom skulle fordonsägaren själv få vetskap om att apparaturen inte fungerar tillfredsställ­ande, vilket innebär att han skulle kunna undgå brukandeför­bud. Han skulle också kunna undgå skattetillägg för oriktig uppgift genora att lärana uppgift om den verkliga körsträckan.

Vi anser dock att en tillfredsställande funktionskontroll kan uppnäs utan att fordonsägama skall vara bundna av kon­trollintervaller som anges i författning. Fordonsägama bör, som nu är fallet, ha en generell skyldighet att fortlöpande l:ontrollera att räknarapparaturen är i föreskrivet skick och fungerar tillfredsställande. Kontrollen bör även orafatta en avstämpling. Upptäcks fel på apparaturen bör uppgifter om datum för upptäckten av felet samt felets art antecknas på kortet.  Detta bör bevaras i fordonet till dess appara­turen har godkänts vid besiktning.  Däremot anser vi det inte motiverat att ha kvar bestämmelsen om fordonsägarens skyldighet att rapportera ett upptäckt fel till länsstyrel­sen. Denna rapportering fungerar f.n. inte särskilt väl, vil­ket framgår bl.a. av att endast ca 1 500 anmälningar görs varje år, medan felens antal kan beräknas till 45 000 -50 000 per år.

Vid sidan av denna fortlöpande funktionskontroll bör fordons­ägarna stimuleras att göra en funktionskontroll under ordina­rie avstämplingsmånad. Härigenom kan fordonsägaren på ett enkelt sätt kontrollera riktigheten av den körlängdsuppgift han skall lämna. Uppgifter som behövs för kontrollen - om­räkningsfaktor, kilometerräknarställning vid föregående ordinarie avstämpling m.m. - skulle kunna anges på korten i samband med att de skrivs ut hos TSV. Fordonsägarens kopia av stämpelkortet bör dessutom kunna konstrueras så, att den direkt kan användas vid beräkningarna i samband med funktions­kontrollen. Fordonsägaren behöver då inte göra någon extra

avstämpling för denna funktionskontroll, förutsatt att av-11 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94

162

stämpling görs på ordinarie stämpelkort. Denna ytterligare funktionskontroll kräver inte någon författningsändring. Det bör ankomma på RSV att undersöka möjligheterna att utforma stämpelkorten för ordinarie avstämpling på det sätt vi nu har beskrivit.

Det bör framhållas att det inte finns något samband mellan funktionskontroll och grundema för efterbeskattning. Lämnas en oriktig uppgift om körsträcka föreligger därför grund för efterbeskattning oavsett om funktionskontroll har gjorts eller inte.

De skattskyldiga bör på ett bättre sätt än f.n. informeras om att skattetillägg kan bli en följd av att räknarapparatu­ren har varit ur funktion. Sådan inforraation bör lärapligen läranas i saraband raed att fel på rälmarapparaturen har av­hjälpts pä godkänd verkstad. Vi anser att verkstaden bör vara skyldig att lärana en blanlcett till fordonsägaren, på vilken denne ka.n lärana uppgift om den tid under vilken räk­naren fungerat otillfredsställande, om den körsträcka som då inte har registrerats samt ora det sätt på vilket denna sträcka har beräknats.

Fordonsägaren sänder blanketten till länsstyrelse sora - be­roende på vilken tid uppgifterna avser - antingen genom efterbeskattning rättar skatten för en föregående sk-atteperiod eller i förväg gör tillägg till den körlängds­uppgift som koraner att lämnas senare. I det första fallet utgår enli.gt 37 d § tredje stycket Ffl inte sk.attetillägg, eftersom den skattslvyld: ie   själv har i'ättat den oril;tiga uppgiften. I den andra ;.'allet bör skatt påföras med rätt be­lopp vid den ordinarie skattedebiteringe.n.

Vårt förslag i denna del kräver inga ändringar i författ­ningar sora utfärdas av regeringen. Däremot fömtsätter de vissa ändrin.gar i KSI>I:s föreskrifter till de godkända verk­städerna.

Genora den föreslag.na ordningen anser vi att fordonsägarens möjligheter öl'ar att lärana korrekta uppgifter och därigenora

 

Prop. 1978/79:94                                                              163

undvika skattetillägg.

F.n. gäller att ett fordon fär brukas längst till tredje dagen efter det att ett fel har upptäckts på kiloraeterräknar­apparaturen. Därefter måste felet åtgärdas pä godkänd verk­stad innan fordonet på nytt får användas. Sedan felet har reparerats får fordonet användas de tro närmast följande dag­ama innan apparaturen besiktigas hos ASB. Särskild beräkning görs av tidsfristen om felet uppstår i utlandet.

Enligt vad vi erfarit har det förekorarait att ett fel pä kilo­meterräknarapparaturen inte har kunnat åtgärdas inora tredagars-fristen därför att reservdelar har saknats.

Även om situationen är ovanlig är det dock otillfredsställande att en fordonsägare under en obestämd tid inte får använda sitt fordon av sådant skäl. Enligt vår mening kan pr'obleraet lösas genom att länsstyrelserna ges rätt att förlänga fristen för reparationen av apparaturen när sådant eller annat sär­skilt skäl föreligger. Möjligheten till förlängning av tiden bör utnyttjas restriktivt. Vidare bör alla beslut innebära endast en kortare tids förlängning av tidsfricten. 1 de fall längre tid behövs, får frågan prövas på nytt när fristen går ut.

Medger länsstyrelsen förlängning av tredagarsfristen får don fakti.ska körsträckan läggas till grund för skattedebitcringon. Särskild uppgift ora körsträckan fär alltsä läranas i sådana fall. Uppföljningen av dispensfallen får göras manuellt på länsstyrelserna.

Värt förslag i fråga om tidsfristen för reparation av kilo­meterräknarapparatur, föranleder vissa författningsändringar. 1 VSL bör anges att regeringe.n eller rayndi.giiet co].-! rogorin.gen bestämmer fär medge att fordon fär brui.as utan hinder av att fel föreligger på räknarapparaturen. I VSK bör anges att be­skattningsrayndigheten fär raedge förlängning av tiasfristen när särskilda sltäl föreligger och att besvär över beskattnings­myndighetens beslut får anföras hos RSV. Talan mot RSV:s be­slut bör inte kunna föras.

 

Prop. 1978/79:94                                                               164

4.6.2    Särsl-;ilda rutiner för vissa skattskyldiga

Vi har tidigare framhållit att kiloneterskattens handhavande ställer relativt stora krav på bl.a. fordonsägama. Detta är i nycket stor utsträckning ofrånlvomligt. Vi lägger dock i detta betänk.ande fram förslag till vissa förenklingar, t.ex. en minskning av antalet avstämplingar, som berör saratliga ägare till kiloraeterskattepliktiga fordon. Vi har funnit att särskild hänsyn därutöver bör tas till vissa fordonsägare, vilkas arbete raed kiloraeterskatten är ovanligt omfattande. Sä är fallet beträffande företag sora har svåråtkomliga for­don, särskilt ora fordonsägaren ocksä äger ett stort antal fordon.

En fordonsägare raed stor vagnpark, fördelad på flera upp­ställningsplatser, mäste ha interna, ofta koraplicerade rutiner för att sända stämpelkort till de olika uppställ­ningsplatserna, för att få korten stäraplade och avsända i rätt tid, för att lösa postförskottsförsändelserna och för att distribuera och fästa kontrollraärken på rätt fordon. Vidare raåste raan ha interna rutiner för kontroll, repara­tion och besiktning av kiloraeterräknarapparaturen.

Även fordonsägare med en nägot mindre vagnpark kan ha lik­nande problem, näraligen om hans fordon inte har någon fast uppställningsplats eller finns på flera uppställningsplatser.

Enligt vad vi har erfarit undersöker RSV och TSV f.n. raöj­ligheterna att sända ut kvitton på vägtrafikskatt för flera fordon 1 gemensam postförskottsförsändelse, under förut­sättning att fordonsägaren har ett visst minsta antal for­don. En sådan ordning skulle minska arbetet med kilometer-skatten för dessa fordonsägare. Problemen med avstämpling­ar, kontroll, reparation och besiktning skulle dock kvarstå.

1 vissa fall har kunnat godtas att kilometerskattepliktiga fordon inte förses med sädan apparatur. Det har 1 första hand gällt fordon som tekniskt inte kan förses med räknar­apparatur. Även i vissa andra fall, t.ex. i fråga om experi­mentfordon, har detsamma medgetts.

 

Prop. 1978/79:94                                                    165

Saratidi.gt sora kiloneterr'El',narapparaturen är ett i de flonta fall nödvändigt hjälpraedel för att beräkna körGtr'äc;:an l'.nn dock tänkas att denna i vissa nycket speciella fall kan be­räknas tillförlitligt på annat sätt.  Sedan !; i] onetorsk.at-ten nu har varit i liräft i ner än fyra år har vunna erfa­renheter visat att detta är möjligt.  Vi har ocl:så tagit del av de konplicerade interna rutiner som ett företag ned nycket stor vagnpark får tillänpa för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Det bör mot denna bakgrund enligt vär uppfattning inte i.nöta något principiellt hinder att nan, när carski.lda sk.äl löre-ligger, slopar kravet pä k.iloneterräknorapparat-.ir.

Att slopa kravet pä l:iloneterräk.narapparatur' i vissa fordon är ett kraftigt ingrepp i kiloneterskattesystenet.  Därför bör nöjligheten utnyttjas raycket restriktivt.  Förutsätt­ningar för ett medgivande bör vara att k.örstrac]';an k'.an be­räknas mycket tillförlitligt pä annan grund än uppgifter frän kiloraeterräknaren och att den sliattslcyldlge har en Gtor kiloraeterskattepliktig fordonspark son ar Gvårätlionlig.

Son exerapel pä und.erlag för beräkning av l:örGträck.an Gon enligt vär uppfattning kan godtas kan nämnas företagets in­terna uppgifter ora vägraätarställning, bräncleförbrukning, körningar eller likvärdiga förhållanden under förutsättning att dessa uppgifter tillförlitligt visar den faktislva kör­sträckan.  Vidare bör tills vidare krävas att företaget har minst något hundratal fordon med flera olika uppställnings­platser eller son av annan anledning är Gväråtk.onliga.

För att säkerställa en enhetlig tillänpning av en sädan un-dantagsbestäraraelse bör dispensfrågor prövas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.  Enligt vår me­ning är det lämpligt att beslutanderätten delegeras till RSV.

Det kan förekomma att en fordonsägare har dels fordon för vilka förutsättningar för dispens föreligger, dels andra

 

Prop. 1978/79:94                                                              166

kilometerskattepliktiga fordon.  Om t.ex. ett bussföretags bussar omfattas av företagets interna statistik och är svår­åtkomliga men detta inte gäller för företagets reparations­fordon, personbilar eller andra fordon kan dispens medges endast för bussarna.

Medges dispens bör fordonsägaren vara skyldig att lärana de­klaration i vilken körsträckan och den pä körsträckan be­löpande kiloraeterskatten anges.  Deklaration bör lämnas tre gånger varje år och därför orafatta fyra kalendermånader. Av praktiska skäl bör företagets hela vagnpark, oavsett slutsiffra i registreringsnunret, få samraa skatteperioder. Deklaration bör läranas till beskattningsmyndigheten, som därefter påfBr och sänder ut krav på skatten.

Genora att kiloneterskatten föreslås bli uppburen vid tre fasta tillfällen per år kan kiloneterskatteuppbörden inte anknytas till kom;rollnärket för dessa fordon.  Från ren­odlad kiloneterskattesynpunkt finns därför ingen anledning att behålla kontrollmärket för dessa fordon.  Däremot bör fordonsskatton fortfarande betalas på samma .sätt sora nu och för annars gällande skatteår eller skatteperioder.

Undantag från skyldighet att förse fordon raed kiloraeter-räknare bör kunna nedges tills vidare men skall självfallet kunna återkallas om förutsättningarna ändras eller om före­taget missbrukar det förtroende sora ett medgivande innebär.

Vårt förslag torde innebära avsevärda förenklingar och kost-nadsminsk.ningar för företag som får dispens.  Eftersom det redan finns rutiner för markering i bilregistret av fordon son har befriats från kiloraeterskatteplikt torde förslaget innebära viss ninsk.ning av TSV:s arbete och kostnader.

Ett särsk.ilt problem uppko.ramer när ett fordon son omfattas av dispens överlåts till nägon som. inte har dispens.  Kilo-raetersk.att för körsträcka före överlåtelsen får beräknas på

 

Prop. 1978/79:94                                                              167

grundval av intern statistik etc. och för körsträckan efter överlåtelsen raed ledning av kilometerräknarapparatur.  En­ligt vår uppfattning kräver detta en avräkning av körsträcka och kilometerskatt, vilken bör vara obligatorisk och leda till särskild skattedebitering och uppbörd.

Även i det fall ett företag med dispens förvärvar ett redan kilometerskattepliktigt fordon får motsvarande avräkning göras.

Vårt förslag i detta avsnitt kräver författningsändringar på flera punkter.  I 17 § VSL bör anges att regeringen el­ler rayndighet sora regeringen bestäraraer fär raedge undantag från skyldigheten att förse kilometerskattepliktigt fordon med kilometerräknarapparatur.  Vidare bör i 21 § VSL gö­ras undantag frän annars gällande brukandeförbud i de fall den nya bestämmelsen i 17 § har utnyttjats.

Det är enligt vår mening lämpligt att prövning av dessa frågor görs av RSV.  I en ny 8 a § i VSK bör prövnin,gGrät-ten delegeras till RSV.  Där bör ocksä anges att RSV fast­ställer skatteår, skatteperioder och uppbörds.nånader för fordon som omfattas av de nya bestämmelserna i 17 § VSL.

I stället för stämpelkort bör särskild uppgift om kör­sträckan för fordon m.m. lämnas i nu avsedda fall. Detta bör regleras i 9 § VSK.

4.6.3    Kilometerskattemärket m.m.

Kiloneterskattopliktig personbil, som använde utomlands i annat land än .Norge, skall vara försedd med ett särGJ:ilt märke, s.k. kilometerskattenärke.  Bestannelser härora finne i 17 § VSL och 2 a - 2 c §§ ÅVK.  Kravet pä kilometerskatte­närke raotiveras av att tullpersonalen lättare skall l;unna se till att avstärapling görs vid gränspassering ned liilone-terskattepliktig personbil till eller från annat land än Norge.  Saknas märket vid in- eller utresa är rätten till avräkning av kilometerskatt för den resan förfallen.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  168

Bestäraraelserna on kilometerskattemärket har vållat irrita­tion hos fordonsägare, som inte känt till att fordonet .näste ha kilometerskattenärke för att skatten för körnin.gen uton-lands skall avräknas.  Att märket endast kan fås hos läns­styrelserna har ocksä vållat problera.

Sora vi tidigare har anfört (avsnitt 3.1.1), anser ett stort antal länsstyrelser att kilometerskattemärket bör slopas. RRV anger i sin rapport att märket, om det inte slopas, bör tillhandahållas även hos tullmyndighet vid gränsen.

Vi avc.er att i vårt fortsatta arbete behandla reglerna om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt för körning utoralands. Vi har dock funnit det angeläget att redan nu ta upp frågan om kiloraeterskattemärket.

En effektiv kontroll av att avstämpling sker vid gränspasse­ring är nödvändig för att beskattningen skall bli korrekt. Det ligger i fordonsägarens intresse att lämna stämpelkort vid utresa eftersom körsträckan i utlandet inte beskattas här.  Ora den efterföljande inresan kan ske utan avstämpling kommer även körsträcka här i landet att bli obeskattad. Efter ytterligare en utresa, utan avstärapling, kan fordonet pä nytt föras till Sverige varvid avstämpling görs.  De prak­tiska möjligheterna att upptäcka förfarandet får bedömas som små.  Det är med hänsyn till vad sora nu har sagts väsent­ligt att kilometerskattepliktiga fordon lätt känns igen vid gränspassering.

GTS har framhållit att erfarenheterna av kilometerskatte­märket är goda.  Enligt GTS är det visserligen nu oftast möjligt att med ledning av bilmärke och motorljud avgöra om en personbil är dieseldriven och därraed kilometerskatteplik­tig.  Detta blir dock allt svårare allteftersom nya diesel­drivna bilmodeller introduceras och de nya dieselmotorerna blir mer tystgående.  Enligt GTS ökar därför behovet av kilometerskattemärket.  Kontrollen av att avstämpling sker kan enligt GTS inte bli tillfredsställande om märket av­skaffas.

 

Prop, 1978/79:94                                                               19

Vi delar uppfattningen att I-.iloraoterskattcmärk.et fyller en viss funktion i kontrollhänseende.  Med hä.nsini härti.ll och till den uppfatt.ning sora GTS har redovisat anser vi oss inte böra föreslå att det slopas.

Det är angeläget att det praktiska handhavandet av kilorae­terskattemärket förenklas.  Ett sätt att ästadkomraa en för­enkling är - vilket har föreslagits av ett par länsstyrel­ser - att märket distribueras för alla kilonotersk.attepli.k-tiga personbilar.  GTS har i saruna syfte föreslagit, att nytt närke sk.all distribueras varje är tillsaramans raed kontrollraärket.

Enligt uppgifter från TSV har från det att kilometorsk.atte-märket infördes den 1 februari 1975 t.o.m. den 15 maj 1978 märken sänts ut för totalt 23 359 fordon.

Den redovisade siffran visar, att det helt övervägande an­talet av de ca 100 000 kilometerskattepli.ktiga personbilar­na inte används för köming utoralands i annat land än Norge. Att sända ut raarke för alla kiloraeterskattepliktiga person­bilar är därför - oavsett ora utsändningen görs en gång för varje fordon eller årsvis - enligt vår uppfattning en onö­dig admi.nistrativ omgång.  Dessutom ställer vi oss tveksam­ma till om raan skulle uppnå det önskade resultatet.  Det finns risk för att fordonsägare som inte äker utomlands för­rän lång tid efter det att han har fått märket koraner att ha glömt eller förlagt det.  Ett eller flera mellankonmande ägarbyten kan ytterligare öka risken för att märket saknas när utlandsresan skall påbörjas.

En annan invändning mot en totaldistribution av märket är rent kontrollmässig.  För att försvåra manipulationer av olika slag har man velat begränsa antalet märken som. finns utdelade.  Varje märke är av samma skäl försett med bl.a. fordonets registreringsnummer.  Att märke har lämnats ut för ett visst fordon antecknas också i bilregistret.  Om märke delades ut för alla fordon, skulle riskerna för mani-

 

Prop. 1978/79:94                                                              no

pulationsförsök öka, vilket enligt vår mening inte bör god­tas.

Av administrativa och kontrollmässiga skäl anser vi således att kilometerskattemärke inte bör distribueras för alla kilo­meterskattepliktiga personbilar.

De nu tillämpade rutinerna bör i stället kunna förbättras pä följande sätt.

Fordonsägare skall fortfarande som en huvudregel beställa och få kilometerskattemärke från länsstyrelse.  Har nägon försunmat detta bör tullanstalt kurjia tillhandahålla märke vid gränspasseringen.  Detta kräver att fordonsägaren kän­ner till att kilometerskattenärke är en förutsättning för avräkning av körsträckan i utlandet eller i vart fall får kunskap om detta senast vid utresan. Den som förvärver en kilometerskattepliktig personbil bör därför få särskild information om systemet i samband med förvärvet och vid andra lämpliga tillfällen.  Dessutom krävs att tull­personalen aktivt medverkar till kontrollen och informatio­nen genom att - så långt detta är praktiskt möjligt - se till att fordon inte kan passera gränsen utan avstämpling eller utan kilometerskatteraärke.

Med tanke på den tidigare nämnda kontrollen av utiämningen av märke, raåste rutiner skapas för rapportering av att raar­ke har läranats ut för visst fordon.  En sådan rapportering bör ske till länsstyrelsen, som för in uppgiften om utläm­nandet i bilregistret.

Rutinema för rapportering till länsstyrelserna kan enligt vär bedömning inte vålla nägra särskilda problem.  Tull­tjänstemannen får anteckna fordonets registreringsnunmier, närhets nuraraer, utlänningsdag och -plats på en särskild blankett, son undertecknas av den sora svarar för fordonet och härefter av tullmyndigheten sänds till länsstyrelsen för notering i registret.  Dessutom får tulltjänstemannen an­teckna fordonets registreringsnumm.er på raärket.

 

Prop. 1978/79:94

171

Vi anser således, att kiloraeterskatteraärke bör kunna till­handahållas även pä tullanstalter.  Däreraot anser vi inte att det finns skäl att överväga andra nya utlämningsställen för märket.

GTS har också tagit upp frågor om märkets placering på for­donet och dess tekniska utformning.  Vissa tullmyndigheter har uttryckt önskemål t.ex. om att märket skall placeras på främre registreringsskylten och att det ges en raer iögonen­fallande utformning och färg.

Kilometerskattemärket är avsett att sitta på fordonet under lång tid.  Det bör därför placeras så att det inte förstörs alltför lätt.  Att placera det utanpå fordonet, t.ex. på främre registeringsskylten, är således enligt vår mening inte lämpligt.  Mot den nuvarande placeringen på insidan av vindrutan, i dess övre kant och i raitten har endast invänts att märket syns dåligt, om vindrutan har färgad överkant. Vi anser dock att övervägande skäl talar för att den nuva­rande placeringen behålls.

Märkets utformning bestäms av RSV.  Vi förutsätter att ver­ket i samråd med GTS undersöker möjligheterna att förbättra märket.  I samband därmed förordar vi att bestämmelsen i 2 b § ÅVK om märkets storlek slopas.  RSV får i stället be­stämma storleken så att märket blir väl synligt utan att in­kräkta på trafiksäkerheten.

Enligt bestämmelse i 2 c § ÅVK, skall avgiften för kilometer­skattemärke, 10 kr., erläggas inom tio dagar frän det att märket har sänts ut.  Inbetalning skall göras på särskilt postgirokonto.  TSV tillställer fordonsägaren inbetalnings­kort.  Betalas inte avgiften i rätt tid, skall restavgift utgå.

Ändras bestämmelserna om utläraning av raärke så att det kan läranas ut även av tullmyndighet i samband med att ett for­don förs ut ur landet, kan den nuvarande betalningsregeln inte gälla för dessa fall.  Fordonsägaren kan ju komraa att

 

Prop, 1978/79:94                                                    172

befinna sig utoralands under en betydligt längre tid än tio dagar.  I de fall märket läranas ut av tullmyndighet bör myn­digheten säledes ta ut avgiften i saraband med att närl:et lämnas ut.

Som vi tidigare har närant, bör huvudregeln även fortsätt­ningsvis vara att Viiloraeterskattemärke skall beställas hos och läranas ut av länsstyrelse.  I annat fall skulle adra.i-nistrationen hos bl.a. tullrayndigheterna bli alltför be­tungande.  I de fall märke läranas ut av tullrayndighet krävs ett raer orafattande inyndighetsarbete än om märket läranas ut av länsstyrelse.  Mot denna bakgrund anser vi - i likhet med RRV (se avsnitt 3,3.1) - att avgiften för märket bör vara högre om det lämnas ut av tullmyndighet än om det läranas ut av länsstyrelse.  Vi föreslår att den högre avgiften bestäras till 25 kr.

I detta sanjiianhang vill vi ta upp en fräga som gäller be­stäraraelserna on avstämpling vid gränspassering.  Enligt 5 § ÅVK, sk.all den sora. svarar för ett kilomieterskattepliktigt fordon när det förs ut ur Sverige till annat land än Norge, eller in i Sverige från sådant land, bl.a. anteckna fordo­nets registreringsnummer på stärapelkortet.

När ÅVK infördes, gjordes automatisk återbetalning av for­donsskatt vid utlandstrafik.  Sådan återbetalning gjordes förutom för kilometerskattepliktiga fordon även för vissa släpvagnar som dä inte var kilometerskattepliktiga och så­ledes inte försedda med kilometerräknare.  För att släp­vagnarna skulle kunna identifieras och återbetalning göras, krävdes en uppgift om registreringsnuraraer.  Numera görs återbetalning av fordonsskatt endast efter ansökan.  Kilo­meterskatt avräknas dock automatiskt utom för körning i Norge.  Eftersom återbetalning och avräkning endast görs för kilometerskattepliktiga fordon och alla sådana fordon nume­ra har kilorneterräknare, kan identifiering nu alltså ske med hjälp av räknarnumret, som tillsammans med räknarställningen stämplas vid en avstämpling.  Bestämmelsen om anteckning av fordonets registreringsnummer kan således enligt vår upp-

 

Prop. 1978/79:94                                                                  '73

fattning nu slopas. Ändringen torde kräva viss ytterligare kontroll hos tullmyndigheten av att avstärapling har gjorts på rätt sätt sä att räknarens nummer är tydligt återgivet.

4.6.4    Plorabering och rayndighetskontroll av kilometer­räknarapparatur

Hontering, plorabering, brytande av plombering m.m. som rör kilometerräknarapparatur, skall enligt 32 § VSK göras av godkänt företag.  Det godkända företaget svarar genom plom­bering av apparaturen och underskrift av rapportkort för att apparaturen är i föreskrivet skick.

Enligt 35 § VSK skall kilometerräknarapparaturen också va­ra godkänd vid besiktning hos ASB.  När apparaturen godkänns vid besiktningen skall den enligt 40 § andra stycket VSK plomberas (s.k. rayndighetsplorabering).  Bevis om godkännande gäller inte om t.ex. ploraberingen bryts efter godkännandet. I sådant fall raåste fordonet efter ingreppet inställas hos ASB för ny besiktning av apparaturen även  om Ingreppet hän­för sig till fordonet, t.ex. en växellådsreparatlon som krä­ver att räknarvajern lossas.

Efter det att fel på apparaturen, en bruten plombering el­ler liknande brist har åtgärdats får fordonet användas un­der de tre närmast följande dagama utan att apparaturen har godkänts vid besiktning.

Åkeriföretagarnas centralförbund har i en skrivelse som överlämntas till utredningen (se bilaga 3) framställt önske­mål om att särskild besiktning hos ASB inte skall behöva göras efter ingrepp i apparaturen som gjorts av godkänd verkstad.  Motsvarande önskemål har framförts även från an­nat håll.

Antalet besiktningar efter ingrepp i räknarapparatur är enligt uppgift från TSV ca 90 000 per år.  I genomsnitt görs alltså en sådan besiktning för ungefär 40 %  av antalet ki­lometerskattepliktiga fordon.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  I74

En redogörelse för den undersökning ora orsaker till ingrepp i apparaturen, antal besiktningar efter ingrepp för olika fordonsslag m.ra. som ASB har gjort för KSN:s räkning har läm­nats i avsnitt 3.1.4.  Av undersökningen framgår att procen­tuellt sett betydligt fler besiktningar görs efter ingrepp i apparatur i lastbilar än i personbilar och bussar.  När det gäller lastbilar orsakas omkring 50 %  av Ingreppen av fel på fordonet och inte på räknarapparaturen. För bussar är motsvarande siffra omkring 60 %  och för personbilar om­kring 18 ';(>.

Omkring 2,6 "o av besiktningarna efter ingrepp i apparaturen leder till anmärkning, vilket gör att apparaturen inte god­känns.

Hed utgångspunkt bl.a, i de uppgifter son har redovisats i avsnitt 3.1.4 kan man upps';e.tta att ca 35 000 av de ca 90 000 besiktningarna på grund av ingrepp görs efter det att fel på själva fordonet har åtgärdats och  således utan att fel har uppstått pä själva apparaturen.  Sora fel på for­donet räknas då bl.a, växellådsfel och kopplingsfel.  En­bart dessa två feltyper torde svara för ca 29 000 av de 35 000 felen.

I denna fräga har vi gjort följande bedöraning.

?Cravet pä besiktning hos ASB av kilometerräknarapparaturen efter ingrepp son har påverkat den eller dess plorabering innebär att fordonsägarna åsarakas visst arbete och vissa di­rekta och indirekta kostnader.  Sådana effekter kan, sora vi tidigare har berört, inte undvikas helt i kilometerskatte­systeraet.  De bör dock vägas noga mot de skäl sora talar för att sådana krav bör ställas upp.

Det är sora vi har framhällit i annat saramanhang av stor be­tydelse att räknarapparaturen fungerar tillfredsställande. För att sä långt möjligt säkerställa att detta är fallet har i lagstiftningen ställts upp krav pä att apparaturen skall vara godkänd vid besiktning hos ASB och att endast

 

Prop, 1978/79:94

175

verkstäder som har godkänts av KSN får ta befattning med räknarapparaturen.

Även om de redovisade siffrorna för antalet underkännande vid besiktning efter ingrepp inte tyder på att ingrepp i någon större utsträckning görs på felaktigt sätt, anser vi det f.n. inte möjligt att genomföra en så omfattande änd­ring sora att helt slopa myndighetskontrollen efter ingrepp. Detta skulle enligt vår uppfattning innebära att ett allt­för stort ansvar lades på de godkända verkstäderna.

Vi har även övervägt att slopa skyldigheten att besiktiga räknarapparaturen efter ingrepp som har gjorts pa grund av fel pä fordonet (t.ex. växellädsreparationer).  Enligt vår mening skulle detta dock innebära kontrollnässiga risker. I och med att en plorabering bryts, finns risk för att appa­raturen - avsiktligt eller oavsiktligt - påvericas.  Detta gäller oavsett om ingreppet görs pä grund av fel på fordo­net eller fel pä apparaturen.  Vid reparation av fordonet, sora kräver att en plorabering bryts, kan utvä.xlingsförhäl-landena koirmia att ändras, vilket i så fall måste leda till en ändring av omräkningsfaktorn för fordonet.

Enligt vår uppfattning är det inte raöjligt att slopa kra­vet på m\'nd.ighetskontroll efter ingrepp i apparaturen el­ler efter sådant ingrepp i fordonet son påverkar apparatu­ren.

Även om vissa skillnader i felfrek.vens och i felens art synes föreligga mellan olik.a fordonstyper utgör detta en­ligt vår raening inte skäl för att införa olik.a bestärarael­ser för olika fordonstyper.

Vi har tidigare föreslagit att tidsfristen för reparation efter det att fel har upptäckts skall liunna förlängas av beskattningsrayndigheten i särskilda fall.  Även när det gäller besikt.aingsfristen k.an en viss förenkling för öc skattslcyldiga uppnås genom att denna förlängs något.  Häri­genom får ."oi-donsägarna bättre möjligheter att anpassa be-

 

Prop. 1978/79:94                                                                  176

slktningspunkten till t.ex. transportuppdrag och liknande. Den förlängda tidsfristen kan lämpligen bestämmas till tio dagar.

I VSL bör anges att regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer fär medge att fordon får brukas 1 avvaktan på reparation efter det att fel har upptäckts. Den föreslagna 10-dagarsfristen bör anges 1 VSK.

 

Prop. 1978/79:94                                                              '77

5      SPECIAUIGTIVERiriG

I det följande lämnas en specialmotivering till vissa av de föreslagna författningsändringarna. Vissa ändringar, som kommenterats i samband med övervägandena, eller som inte har ansetts kräva särskilda kommentarer har uteläm­nats.

1     Lag om ändring i vägti'afikskattelagen

12 §

I paragrafen anges bl.a, att fordonsskatt för sk.atte­pericd utgår raed en fjärdedel av skatten för skatteår. Bestämmelsen föreslås ändrad sä att skatt för skatte­period i stället utgär med en tredjedel av årsskatten. Därutöver föreslås att regeringens rätt att medge undan­tag fr'än skyldigheten att betala fordonsskatt i försk.ott skall kunna delegeras till myndighet. Detta stäraraer över­ens med vad som gäller i VSL i övrigt.

16

I paragrafen anges att skattepliktigt fordon inte får användas, om till betalning förfallen fordonsskatt inte har eriagts. Från detta brukandeförbud görs f.n. undan­tag för viss äldre skatt och viss skatt som åvilar tidi­gare ägare av fordonet.

Enligt förslaget skall ytterligare undantag frän brukande­förbudet införas. Om ett fordon har sålts vid exekutiv försäljning skall den nye ägaren få använda fordonet utan hinder av att fordonsskatt för vilken tidigare ägare är skattskyldig inte har eriagts.

Förslaget innebär att den som köper ett fordon vid exeku­tiv försäljning får använda det under förutsättning att

12    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

 

Prop. 1978/79:94                                                    178

han betalar den fordonsskatt för vilken han blir skatt­skyldig. Om den exekutiva försäljningen sker på sådan tid att fordonsskatt har debiterats säljaren även för tid efter försäljningen men inte betalats kommer köparen alltså ändå att få använda fordonet. Statens fordran mot säljaren kvarstår dock. Om fordonet är avställt vid försäljningen debiteras köparen fordonsskatt för fordonet från det att avställningen upphör. Derma skatt mäste betalas för att fordonet skall få användas. Detsamma gäller skatt som skall betalas vid ordinarie uppbörd och som köparen blir skattskyldig för.

Vidare skall enligt förslaget riksskatteverket kunna raed­ge att fordon fär användas utan hinder av att fordonsskatt inte har betalats. För att sådant medgivande skall kunna lämnas krävs att särskilda skäl föreligger. I den allraänna raotiveringen har som exempel på fall där särskilda skäl kan föreligga angetts konkursfall och fall där kronofogde­myndigheten tr;äffar avtal med en skattskyldig om viss av­betalning av skatteskuld. Medgivande bör kunna vägras eller återkallas om den skattskyldige inte eriagt eller erlägger skatt för vilken han själv är skattskyldig.

Vid exekutiv försäljning, som alltså autoraatiskt leder till att brukandeförbudet hävs, måste information om försäljningen lämnas till länsstyrelse. Något beslut om att brukandeförbudet hävs meddelas inte. Länsstyrelsen ser till att uppgifter om försäljningen förs in i bil­registret så att brukandeförbudet inte längre står kvar där. I övriga fall får RSV:s beslut om hävande av brukande­förbud meddelas till länsstyrelse, som för in uppgift om beslutet i bilregistret.

Mot beslut som RSV meddelar enligt 16 § andra stycket bör talan föras genom besvär hos regeringen. En bestämmelse härom föreslås införd i 51 §.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  '79

I fråga om brukandeförbud på grund av obetald kilometer­skatt hänvisas till kommentaren till 21 §.

17

I paragrafen finns f.n. bestämmelser bl.a. om att kilo­meterskattepliktigt fordon skall vara försett med kilo-merrälcnarapparatur,

I ett nytt tredje stycke föreslås att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fär efter ansök.an med­ge att kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknarapparatur.

Den föreslagna bestäraraelsen är avsedd i första hand för sädana fall där en fordonsägare, sora har en raycket stor fordonspark som är svårtillgänglig, har annan godtagbar inforraation om fordonens körsträcka än den som fraragår av stämpelkort. Dessa fall regleras enligt värt förslag i en ny paragraf, 8 a §, i VSK.

De fordon som omfattas av befrielse enligt 17 § tredje stycket VSL och 8 a § VSK är fortfarande kilometerGk.atte-pliktiga. Bestämmelsema om körlängdsuppgift, antal skatte­perioder m.m. gäller därför även för dessa fordon. Dessa fall bör därför skiljas från dem som gäller fordon som undantas från kilon.eterskatteplikt. Sådant undantag med­ges enligt 39 5 VSL och förordningen (1973:407) om befri­else från eller nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. Enligt 3 § näranda förordning skall RSV, sora prövar fräga ora befrielse från kilometerskatteplikt, förordna att för­höjd fordonsskatt skall utgä när befrielse från kilometer­skatteplikt medges. Sådan befrielse medges t.ex, när ett fordon telmiskt sett inte kan förses med kilometerrälmar­apparatur eller när det är fräga om e:yperiraentfordon med täta byten av motorer, växellådor eller liluiande.

 

Prop. 1978/79:94

180

Värt förslag på denna punkt kräver vissa följdändringar, I 21 § VSK får anges att bruk.andeförbud inte skall före­ligga därför att ett fordon sora omfattas av medgivande enligt 17 § tredje stycket salcnar kilometerrälcnarapparatur.

Närraare föreskrifter ora förfarandet när medgivande enligt 17 § tredje stycket har lämnats föresläs införda i 3 a och 9 §§ VSK. Vidare föreslås i 9 § VSK att PV skall få rätt att -efter samråd med TSV - meddela föreskrifter om uppgiftslämnande och uppbörd.

21 §

I paragrafen anges de situationer i vilka brukandeförbud inträder för kilometerskattepliktigt fordon. Därutöver gäller att brukandeförbud för ett kilometerskattepliktigt fordon givetvis kan föreligga enligt 16 §, därför att for­donsskatt inte har eriagts.

Enligt den föreslagna lydelsen skall brukandeförbud in­träda i endast tvä fall. Det ena fallet är då någon brist föreligger i fråga om kilometerräknarapparaturen. Bristen kan vara att fordonet inte är försett med apparatur av godkänt slag,att apparaturen inte är plomberad och god­känd vid besiktning eller att apparaturen inte fungerar tillfredsställande.

I förhållande till vad som nu gäller i detta avseende in­nebär de nya bestämmelsema en inskränloiing i brukande­förbudet. Föreskrifter i fräga om kilometerräknarappara­tur har meddelats av regeringen och av KSN. Dessa före­skrifter innebär bl.a, att godkända företag skall plom­bera räknarapparaturen pä särskilt sätt. Iakttas inte dessa eller andra detaljföreskrifter intriider f,n, brukan­deförbud. Enligt de föreslagna bestämmelsema föreligger brukandeförbud om plombering inte har gjorts vid besikt­ning eller om sådan plombering fallit bort eller om appa-

 

Prop. 1978/79:94                                                    '8'

raturen inte har godkänts vid besilitning.

Vidare gäller att apparaturen skall fungera tillfredsstäl­lande. Gör den inte det får fordonet inte användas. Dot ankomraer på fordonsägaren att kontrollera apparaturens funktion. Vi har förordat att ätgärder skall vidtas för att underlätta för fordonsägama att därutöver kontrolle­ra apparaturen i vart fall en gång varje skatteperiod. Vi har också betonat att kiloraeterskatten kan koraraa att berälmas skönsraässigt och att sk.attetillägg kan påföras om apparaturen inte fungerar tillfredsställande.

Det andra fallet är då kilometerskatt inte har betalats. Det nuvarande brukandeförbudet på grund av obetald kilo­meterskatt återfinns även i den föreslagna lydelsen av paragrafens första stycke. I tredje och fjärde styckena finns inskränkningar i brukandeförbudet, vilka motsvarar de inskränlcningar som anges i 16 § andra stycket och som avser fordonsskatt, I detta avseende hänvisas till kom­mentaren till 16 §, Utöver vad som sägs där bör anmärkas att bestämmelsema om skattskyldighet ra.ra. gäller även i dessa fall. Den som äger ett fordon vid ingången av upp­bördsmånaden är normalt skattskyldig. Har ett fordon över­tagits före ingången av uppbörd.3månaden är det alltsä den nye ägaren som påförs kilometerskatt för den senaste skatteperioden, i den mån skatt skall påföras. Denna skatt måste betalas för att brukandeförbudet skall hävas.

I sista meningen i paragrafens fjärde stycke ges RSV rätt att undanröja brukandeförbudet i andra fall när särskil­da skäl föreligger. Beträffande de fall som kan komma i fråga hänvisas till kommentaren till 16 §, Om brukande­förbud undanröjs för att ge t.ex, ett åkeriföretag möj­lighet att använda sina fordon och fullfölja ett avtal med kronofogdemyndigheten om avbetalning av en skatte-

 

Prop. 1978/79:94

182

skuld bör alltså kilometerskatt som förfaller till betalning efter RSV:s beslut betalas.

I paragrafens andra stycke föreslås en ny bestämmelse om att brukandeförbud på grund av brist i fråga om kilometer­räknarapparaturen kan hävas i avvaktan på reparation eller besiktning. Beslut i sådana frågor meddelas av regeringen eller myndighet sora regeringen bestämmer. I 48 § VSK regle­ras dessa förhällanden närmare.

28

I 28 § regleras förseningsavgiften. Enligt det föreslagna första stycket sl-all avgift inte påföras vid förstagängs-förseelse. I stället sliall den skattskyldige erinras om sin uppgiftsskyldighet och om förseningsavgiften.

Uppropas förseningen under någon av de närraast följande tre ordinarie avstänpligstillfällena ersätts erinran enligt första stycket med förseningsavgift,

Avsik.ten är att erinran och förseningsavgift skall komma i fräga när körlängdsuppgift enligt 5 § första stycket 5 VSK inte har lärajiats. Detta följer av att det skall vara fråga om uppgift för skatteperiod om körsträckan för for­donet.

Därutöver bör förseningsavgift alltid påföras när skattskyl­dig har anmanats att lärana k:örlängdsuppgift men inte följt anmaningen inom tid som föreskrivits i denna.

Förseningsavgift utgår normalt raed 100 kr. Vid upprepad förseelse och när anmaning inte har följts bestäms avgiften till 200 kr.

Något beslut ora erinran enligt första stycket raeddelas inte. På ginindval av ett objektivt konstaterbart falttum, att kör-

 

Prop. 1978/79:94

183

längdsuppgift inte kommit in i ratt tid, kan TSV skriva ut erinran och sända till fordonsägama. Besvär kan inte anföras mot erinran. Denna salmar självständig rättsverkan. Den utgör däreraot en förutsättning för påföring av för­seningsavgift vid efterföljande försening. Mot beslut om påföring av förseningsavgift kan talan däremot föras en­ligt 31 § genom besvär hos kammarrätt. I besvärsärendet får prövas även den första förseningen. Om denna eller den andra förseningen anses ursäktlig eller om annan be­frielsegrund föreligger skall avgift inte påföras.

Ikraftträdandebestämraelser

De nya bestäramelserna bör i princip träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till den .förberedelsetid som behövs t.ex. för information, dataprogramjnering och lilcnande bör ikraftträdandet kunna ske ungeför ett halvt år efter ri.ksdagens beslut.

Särskilda bestämmelser behövs för övergång till ti'e sk.atte-perioder per skatteår. Denna övergäng bör göras för de berörda fordonen fr,o,m. det skatteår som börjar vid ikraftträdandet eller närmast därefter. Visserligen får då äldre bestäraraelser tillämpas för fordon mod vissa slutsiffror saratidigt som nya bestämmelser tillarapaG för fordon raed andra slutsiffror. En annain lösnin.g slaille va­ra att gå över till det nya systeraet för samtliga fordon vid en och Gam.raa tidpunkt. Detta skulle docl: kräva e;-:tr'a uppbörder och ex.tra avstämplingar, vilket bör undvikaG av pralvtislca och adrainistrativa sk.äl.

 

Prop, 1978/79:94                                                                  '84

Förordning om ändring i vägtrafikskattekungörelsen

I paragrafens första stycke regleras skyldigheten att läm­na uppgift till ledning för berälming av kilometerskatt. I punkt 4 föreslås en närmast redaktionell ändring av texten.

I paragrafens andra stycke föresläs inskränkningar i skyl­digheten att göra ordinarie avstämpling enligt första stycket 5. Vi hänvisar på denna punkt till övervägandena.

5 §

I paragrafens första stycke föreslås en ändring i fråga om tillhandahållande av viss blankett m.m. Blankett för avstämpling när ett fordon som har använts under avställ­ning inte längre skall användas behöver inte vara försedd med datum för utlämnandet och kan också tillhandcLhållas på enklare sätt än efter anmälan. Detta hänger samman med förslaget 1 paragrafens andra stycke att avstämpling som nu nämnts skall vara en förutsättning för att avställning skall upphöra.

7 §

I paragrafens andra stycke regleras f.n, fordonsägamas skyldighet att avstämpla blankett för ordinarie avstämp­ling och att sända blanketten till TSV,

Bestämmelsen har enligt förslaget 1 stället utformats så att stämpelkortet skall ha kommit in till TSV senast den 4 i månaden efter avstämplingsraånaden, vilket i stort sett överensstämmer med vad som nu faktiskt tillämpas. Någon anledning att kräva att avstämplingen faktiskt har gjorts under avstämplingsmånaden finns inte.

 

Prop, 1978/79:94                                                    '8?

I paragrafen anges förutsättningama for undantag från skyldigheten att förse kilometerskattepliktigt fordon raed kilometerräkJiarapparatur.

Paragrafen har kommenterats i avsnittet med våra över­väganden. Utöver vad som sägs där kan följande framhållas.

Beslut om raedgivande enligt 17 § tredje stycket VSL bör innehålla uppgift om de fordon som omfattac av medgivan­det. Till följd härav bör ändringar av fordonsägarens vagnpark leda till nya beslut i dispensfrågan. Ora for­donsägaren säljer ett eller flera fordon sora om.fattas av raedgivandet eller vill att raedgivandet skall utsti'äckas till att omfatta fler eller andra fordon bör fordons­ägaren anraäla detta till RSV, Verket tar ställning i frå­gan och raeddelar nytt beslut i fråga om medgivandets om­fattning.

Enligt andra stycket 1 den föreslagna paragrafen fast­ställer RSV skatteår och skatteperioder för kilometer­skatt för fordon som omfattas av medgivande enligt para­grafens första stycke.

Avsikten med den föreslagna bestämmelsen är att fordons­ägaren skall kunna beräkna körsträckan för samtliga fordon som omfattas av medgivandet för en och samma period. Uppgift lämnas alltså vid endast tre tillfällen under ett är. Fordonsskatt uppbärs däremot för arjiars gällande skatteår och skatteperioder. Anknytningen till kontrollmärke och kontrollbesiktning kommer alltså att firmas kvar när det gäller fordonsskatt men inte när det gäller kilometerskatt.

9 §

I ett nytt andra stycke 1 paragrafen regleras förfarandet

 

Prop. 1978/79:94                                                                  186

när undantag har medgivits från skyldigheten att förse ett kilometerskattepliktigt fordon med kilometerräknarappara­tur.

I stället för stämpelkort skall fordonsägaren lämna sär­skild uppgift om körsträckan. För sådan särskild uppgift gäller bestämmelserna om uppgift till ledning för beräk­ning av kilometerskatt. Eftersom kilometerskatten kommer att beräknas med ledning av andra uppgifter om körsträckan än dera som finns 1 en kiloraeterräknare torde uppgifter som avses i 5 § första stycket 1-4 VSK knappast fylla någon funktion. Uppgift enligt 5 § första stycket 5 VSK skall däreraot läranas.

I den särskilda uppgiften skall även anges den skatt som belöper på den angivna körsträckan.

Uppgiftslämnandet och uppbörden bör så långt möjligt följa de vanliga bestämmelserna i VSK. Skyldigheten att lämna körlängdsuppgift senast den 4 i månaden efter skatteperio­den kan dock tänkas vara svår att fullgöra. Vidare fär sär­skilda rutiner skapas för uppbörd av skatt. Enligt vår mening bör RSV - efter samräd med TSV - få fastställa vad som skall gälla i detta avseende även om avvikelse därvid kan behöva göras från VSK:s bestämmelser.

Vissa bestämmelser i VSL, t.ex. 22 och 23 §§, bygger på att skatt påförs. Detta bör gälla även 1 de fall som regleras i 8 a och 9 §§ VSK. Den körlängdsuppgift som lämnas bör därför leda till att kilometerskatt påförs enligt 22 § andra meningen VSL.

Även en särskild uppgift om körsträckan enligt denna para­graf är att jämställa raed deklaration, vilket framgär av 50 § första stycket VSL. Felaktig uppgift kan därför leda till

 

Prop. 1978/79:94

187

Straff enligt skattebrottslagen. Vidare kan efterbeskatt­ning enligt 24 eller 25 § VSL och skattetillägg enligt 27 § VSL förekomma.

48

I 48 § finns bestämmelser om rätt att bruka fordon trots att kilometerräknarapparaturen inte är 1 föreskrivet skick. Bestämmelsen i första stycket ger tillsammans med bestäm­melsen i 46 § till resultat att ett kilometerskatteplik­tigt fordon inte får brulcas enligt 4S § om fel på appara­turen uppkomraer genom åtgärd sora enligt 32 § vidtas av godlcänt företag, Genora omformuleringen av paragrafens första stycke avses detta bli tillämpligt även på de fall som avses i 46 §.

Ikraf tträdandebestämmelsema

De föreslagna bestämmelserna bör i princip träda i l:raft samtidigt med ändringama i VSL, I fråga om fordon raed slutsiffra 5 föreslås i 4 § VSK ändrat skatteår både för fordonsskatt och kiloraeterskatt. Detta innebär att det nya skatteåret börjar först en resp, tvä månader efter det att det äldre skatteåret gått till ända. Denna period bör läggas till det nya skatteåret som blir 15 månader i fräga om  fordonsskatt och 14 månader i fråga om kilometerskatt, I den föreslagna p, 2 av ikraftträdande-bestämmelserna lämnas ett förslag till hur övergången kan utformas. Förslaget gäller under förutsättning att författningsändringama sätts i kraft senast den 30 juni 1979.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  188

Särskilt yttrande av experten Carlson

Avsnitt 4.4 Brukandeförbud

Jag ansluter mig till utredningsmannens förslag i fräga om förbud att bruka fordon utom när det gäller en ny ägares skyldighet att betala vägtrafikskatt. Som villkor för att ett brukandeförbud skall hävas när ett skattepliktigt fordon över­går till ny ägare bör, enligt min mening, gälla att fordons­skatt betalas för fordonet som om skatteplikten inträtt vid förvärvet. Ä andra sidan bör inte krävas att kilometerskatt tas ut av den nye ägaren för körning före förvärvsdagen. Detta kan kräva viss justering av bestämmelserna om vem sora är skattskyldig och om avstämpling.

Avsnitt 4.5 Förseningsavgift

Jag delar utredningsmannens uppfattning att förseningsavgiften vid "förstagångsförsummelse" kan ersättas raed ett meddelande till den skattskyldige. Genora raeddelandet "feör den skattskyldige få reda på dels att han har försummat att lämna uppgift om kör­sträcka i tid, dels vad som händer om försummelsen upprepas. En sådan ordning kan antas väsentligt minska bl.a, myndigheter­nas arbete med förseningsavgifter.

Däremot biträder jag inte förslaget att en senare försummelse inte skall medföra förseningsavgift om "förstagångsförsuramel-sen" varit ursäktlig. Att genomföra det förslaget skulle inne­bära att vinsten av en angelägen förenkling minskade. Myndig­heterna skulle ställas inför problemet att pröva ursäktlig­heten vid en försummelse som ligger längt tillbaka i tiden, ibland mer än ett år. De sakskäl som kan åberopas för en sådan ordning är enligt min mening inte bärande. Systemet med meddelande i stället för förseningsavgift bör ses som ett åläggande för beskattningsrayndigheten att alltid och ex officio efterge förseningsavgiften vid förstagångsförsuramelse.

 

Prop. 1978/79:94                                                    I89

Bilaga 1

Förteckning över författningar på vägtrafikbeskattningens
område, m.ra________________________________________

A.  Nu gällande författningar

1.      Vägtrafikskattelagen

SkU

41,

rskr

254

SkU

38,

rskr

295

SkU

59,

rskr

385

SkU

26,

rskr

186

LU ;

5,

rskr

113

SkU

61,

rskr

346

SkU

6,

rskr

28

SkU

22,

rskr

136

SkU

21,

rskr

120

SkU

39,

rskr

192

(1973:601)                  prop 1973:94,

ändrad SFS 1974:316     " 1974:98, "   "  1974:869     " 1974:164, (ikraftträdande SFS 1974:873) ändrad SFS 1975:276   prop 1975:62,

"  1975:1421    "  1975/76:15,

"  1976:337     " 1975/76:181, (ikraftträdande SFS 1976:719) ändrad SFS 1976:880    prop 1976/77:20,

"  1977:60      " 1976/77:68,

"  1978:72      " 1977/78:78,

"  1978:118     " 1977/78:94,

" 1978:199     " 1977/78:136,  SkU 50,  rskr 263

2.        Vägtrafikskattekungörelsen (1973:776)
ändrad SFS 1974:874

"  1975:280

"  1976:341

"   "      1976:770

"   "      1977:948

"  1978:127

" 1978:331 '

Kungörelsen (1973:777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket

ändrad SFS 1974:876 (omtryckt)

" 1975:281

"  1976:768 (omtryckt)

"   " 1978:128

lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på

vissa fordon, som icke är registrerade

 iket                           prop 1975/76:181,  SkU 61, rskr 346

ändrad SPS 1978:119     " 1977/78:94,  SkU 39,  rskr 192

 

Prop. 1978/79:94

190

Förordningen (1976:769) om uppbörd m.m. av väg­trafikskatt på vissa for­don, som icke är registre­rade 1 riket

ändrad SFS 1978:408

lagen (1975:278) om ned­sättning av fordonsskatt på traktorer och släp­vagnar m.m.

ändrad SFS 1978:121

prop 1977/78:94, SkU 39, rskr 192

 

Lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

ändrad SFSf 1578:122

"  1975/76:181, SkU 61, rskr 346 "  1977/78:94, SkU 39, rskr 192

Förordningen (1976:767) om uppbörd av salu­vagnsskatt, m.m.

10.

Kungörelsen (1973:779) om beskattning av mo­torfordon, som är in­fört i svensk export-vagnsförteckning

ändrad SFS  1978:129

Kungörelsen (1973:780) om interimsskatt

11. Kungörelsen (1973:784) om visst undantag från vägtrafikskatt

12. Förordningen (1978:407) om befrielse från eller nedsättning av viss in­direkt skatt, m.m.

13.  Förordningen (1978:89) om föreskrifter i fråga om vägtrafikskatt

 

Prop. 1978/79:94

191

B.  Övriga författningar

Lagen (1973:602) om sär­skild vägtrafikskatt  prop 1973:94,  SkU 41,  rskr 254

ändrad SFS 1975:277     " 1975:62,  SkU 26,  rskr 186

"    " 1975:1408    " 1975/76:29, SkU 15,  rskr 68

upphävd " 1978:118     " 1977/78:94, SkU 39,  rskr 192

Kilometerskattekungörelsen (1972:591)

ändrad SPS 1973:77

"    " 1973:682

upphävd " 1973:776

Kungörelsen (1973:785) om inbetalning av avgift för kilometerräknare m.m.

Lagen (1975:279) om in­drivning av avgift för kilometerräknare m.m.  prop 1975:62,  SkU 26,  rskr 186

Förordningen (1975:283) om kilometerräknarappa­ratur till vissa släp­vagnar

ändrad SFS 1976:53

Kungörelsen (1973:788) om nedsättning av eller befrielse från väg­trafikskatt i vissa fall

ändrad SPS 1975:282

" 1978:130

upphävd "  1978:407

Kungörelsen (1974:875) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

Förordningen (1976:718) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

 

Prop. 1978/79:94                                                    192

9. Förordningen (1977:62) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt, m.m.

.10. Förordningen (1978:131) om särskild uppbörd av viss vägtrafikskatt,m.m.

C.  Betänkanden

SOU 1968:50              Traktorbeskattning

" 1969:45                 Pordonsbeskattningen

" 1970:36                 Kilometerbeskattning

"  1972:42                Vägtrafikbeskattningen

"  1977:6        Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1, Eftergift och besvär m.m.

D.  Vissa äldre propositioner

Prop 1970:138      Förslag bl.a. till en etappvis omlägg­ning av automobilskatten för tyngre fordon enligt kostnadsansvarighets­principen

" 1971:97 Förslag till Införande av bestämmelser om återbetalning av automobilskatt vid utlandskörning

"  1971:152      Förslag bl.a. till "rullande uppbörd" av automobilskatt

"   1971:153      Principförslag om införande av kilo­meterskatt

"  1972:115      Förslag till andra etappen av omlägg­ningen av automobilskatten (jämför prop. 1970:138) och till bestämmelser om skyldighet att montera kilometer­räknarapparatur 1 vissa fordon

 

Prop. 1978/79:94

193

 

TABELLER

Tabell 1. (avsnitt 2

Skatteår, skatteperioder och upp-,4) bördsmånad för vägtrafikskatt

Bilaga 2

 

Slut-  Skatteår/ siffra Skatte­perioder

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds­månad

 

juni-maj

maj-april
juni- augusti      februari-april
Geptember-november raaj-juni
december-februari  juli-oktober
mars-maj                    november-januari

september-augusti

juli-juni
september-november maj-juni
december-februari  juli-oktober
mars-maj                    november-januari

juni-augusti      februari-april

september-november maj-juni

skatteår maj-april

skatte­perioder

maj-juli augusti-oktober november-januari februari-april

skatteår

skatte­perioder

skatteår  juli-juni

skatte­perioder

juli-september oktober-december januari-mars april-juni

4 och skatteår

5

skatte­perioder

skatteår december-november

skatte­perioder

december-februari

mars-maj

juni-augusti

skatteår januari-december

skatte­perioder

."januari-mars april-juni Juli-september oktober-december

skatteår februari-januari

skatte­perioder

februari-april maj-juli augusti-oktober november-januari

april-mars januari-mars april-juni juli-september oktober-december

juni-maj

mars-raa j

juni-augusti

september-november

december-februari

november-oktober juli-oktober november-januari februari-april

december-november september-november de c embe r-februari mars-maj juni-augusti

januari-december oktober-december januari-mars april-juni juli-september

april

april augusti oktober januari

maj

maj

augusti novenber iebruari

juni

juni

september december mars

augusti

augusti november februari maj

noveraber

november februari maj augusti

december

december mars juni september

januari

januari april augusti oktober

 

13   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

forts.

 

Prop. 1978/79:94

194

 

Slut- Skatteår/ siffra skatte­perioder

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds­månad

 

februari

februari maj

augusti november

mars

mars juni september

skatteår  mars-februari

februari-januari
skatte-   mars-maj                         november-januari

perioder  jiini-augusti     februari-april september-november maj-juni december-februari  juli-oktober

skatteår  april-mars

skatte­perioder

april-juni juli-september oktober-december januari-mars

mars-februari december-februari mars-maj juni-augusti september-november december

 

Prop. 1978/79:94

195

 

Tabell 2.

Vissa uppgifter om antalet

(avsnitt 3.1.1)  ärenden om  förseningsavgift m.m.

 

Län

Antal resp. andel (%) kiloraeter­skatteplik­tiga fordon den 23 de­cember 1977

andel   fo

Andel av totala an­talet ut­sända med­delanden om försenings­uppgift under första kvar­talet 1978,

Uppgiven eftergifts-procent

Antal mandagar för hand­läggning av förs. avg.ärende!

Kolumn 2 Kolumn b

n

1

2

3

4

 

5

6

7

AB

29

809

13,2

20,5

ca

77

510

58

C

5

942

2,6

2,2

 

4

61

97

D

5

671

2,5

1,9

 

10

120

47

E

9

243

4,1

3,9

 

20

100

92

F

8

586

3,8

3,2

15

- 25

260

33

G

5

972

2,P

1,7

 

10

51

117

H

7

157

3,2

2,8

 

50

300

24

I

1

557

0,7

0,5

 

5

16

97

K

3

744

1,7

1,3

 

20

50

75

L

9

322

4,1

3,5

 

13

200

47

K

16

112

7,1

6,8

 

13

450

36

1

7

480

3,3

3,0

 

2

90

83

0

17

469

7,7

9,4

 

18

352

50

P

11

950

5,3

4,8

 

15

510

23

R

9

686

4,3

3,4

10

- 12

72

135

S

10

294

4,5

3,9

 

15

190

54

T

6

587

2,9

2,8

 

10

250

26

U

6

143

2,7

3,8

 

35

100

61

 

9

430

4,2

3,4

 

12

91

104

X

7

495

3,3

2,9

 

15

200

37

Y

9

248

4,1

4,3

15

- 20

210

4-1

2

5

676

2,5

2,2

 

10

200

28

A C

10

226

4,5

3,6

 

24

140

73

BlJ

11

477

5,1

5,2

 

20

55

209

Total

226

276

lÖO

100

 

-

4 578

-

Genom­snitt

-

 

-

-

 

-

-

226 276

4 573

 

Prop. 1978/79:94                                                                  196

Tabell 3,       Relativ frek?>r8ns för olika brister som raed-(avsnitt 3,1.4)  fört att kilometerräknarapparatur inte god­känts vid s.k. löpande besiktning (ASB;s undersökning i september 1977)

Brusten plombering Plombering saknades Plomberingen var bristfällig Räknarapparaturen var ur funktion Myndighetsplombering var inte gjord Räknare saknades Avstämplingen var inte läsbar Övrigt

Procent av totala antalet besikti-gade fordon

3,

,1

2,

,6

0,

,4

1,

,8

1,

5

0,

,1

0,

,1

0:

,4

9,9

 

Prop. 1978/79:94

197

 

CO

r-t «S P

O -P 4 (U rH > CO CO P rH fl   (U

"rS, CO


 

CJ c>J

o o

 

"3    

S         CO

S      -P

P        fl

to    CO

O

rH        VD CO       C\J

ro

VD

 

fl      CO

> cu      ra

CO rH 4 ra

cu :o 3

•.j tp tH ,Q

VD CTi

o

O

o o

 

r-i

CTi

o

0>

u

-p

CO

1         •

CO      '-

Ph    i—

Ph      r-

co    a

U    rH
CO

S     cu

■n  .a

U     E

03

•H        P

Ph

Ph     03

P(    CD
CU

H

ca •p fl

CO

fl      I   U

>   (D      4J  CO

CO rH   fj   ra rH

CU :o CO -H

■■, tH tH   rH Ä

CO + fl CO

 

 

00

UA

rH

r-

r

Lr%

O

H

 

rH

CM

 

CO

o o

CO CO

 

fl W) •rH fl •H ■P fl -P     .M

CO :o cn H U iH CU •H TS -P     fl

I

fl
fl      O  

> cu      ra CO

CO H      h rH

cu :o 05 -rH

rH

H

CTi C\J

o o

 

cn

U

cu

CO                  P

m            t/3

U <

O  -

tiO CO iH ra ra fl o -ö 1 o

(in

CO

-p fl

CO

H H ■H

-P  Ph

Ph

,t<   03

CO U

S

O-H

 

m

VD

r<

C3>

M

r-\

t

a

 

U

rH

t

fl

 

VD

■P

 

•H

 

 

03

1

 

 

 

fl

f

cu

 

 

O

 

,p

 

 

 

fl   fl ,y   03

S o

H

 

O

:cO U

H

03

 

tp

-p

Ph

tp

 

»CO

«0 CO

«0

CO

 

Ph

Ph CO

Ph

M •P

1

H

H   Ph

H

fH

§

03

03   Ph

03

> 

P

Ph

fn   CO

[iH

:0

CO

 

Prop. 1978/79:94

198

 

 

 

 

 

 

 

«H

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

pH   03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO=P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

O -P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-P   0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

> CO

VD

VD

VD

a>

ro

 

 

CO

VD

CVJ

tt

Cö

 

 

COHJ

«

.*

..

t.

..

O

 

 

 

 

 

o     -P

 

 

fl

r-t

ITv

VD

r-t

 

O

 

CTi

OtT

r-i

o

O       Ph

 

 

■(R CO

 

C<

 

r-t

 

H

 

t-

 

<-t

 

H       O P4

 

rf

H

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

S

CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

§

+»

cJ

VD

O

CM

VD

VD

 

t

•

t

CvJ

O

 

P

fl

m

H

"*

C~

CVl

O

 

O

•sl-

in

 

H

 

CO

CO

(>j

CVJ

 

 

 

VD

 

 

 

 

 

tn

u

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fl 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fl

 

03   CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

X

 

H ra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

:cO

 

03 ra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

U

 

3

 

 

 

 

 

 

 

VD

H

to

 

 

•H

 

CO U

cr,

O

OD

O

ro

O

 

CVJ

CVJ

tn

O

O

o

Ph

 

:0

t~

t~

to

o"

r-i

O

 

m

■c

 

 

H

Ph

 

tp

VD

r-t

 

 

r-i

H

 

 

 

 

 

 

03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

U         •

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bD  

 

H

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fl   r-

ra

CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

•H     C-

ra

■P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

o

:s

fl

VD

a

CM

o

VD

to

 

O

CO

H

o

cr

H      rH

pq

CO

K>

 

 

 

 

to

 

rH

 

 

 

r-\

H

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

•H      

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-P       03

 

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rP

 

03    1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P    s

 

rHP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+3    cu

 

03 ra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03      -P

 

tp CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H     Ph

 

rH   U

C\J

r-t

f-

ir\

to

 

 

cn

VD

to

VD

 

03

 

>          CO

h

».

*

m.

..

 

 

 

M

.*

..

O

E     cn

 

CO Ph rH

O

ir\

CO

tr\

CVJ

o

 

I

H

O

o

O

o

 

:o -p

•*

r<

 

H

 

o

 

f-

rH

rH

 

rH

ra   -H

rH

'otp 

 

 

 

 

 

r-i

 

 

 

 

 

 

rH       M

■P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03       fl

.P

rH

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tp     -H

-P

CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fl

ra

HJ

VD

 

CO

0

r

CO

 

o

CO

VD

r-t

cn

03      >i

CO

C

r-

m

t<-\

LTN

r-t

to

 

CvJ

rH

1—1

 

m

■o    :o

i-q

CO

r-t

H

 

 

 

 

 

rH

 

 

 

rH

ra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

>■    U

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO       03

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TJ

 

fl  fl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fl       fl

 

03   O

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

O     3

 

rH   ra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

•P

 

03   !-l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

+=    cn

 

•p   03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO     ••

 

f U

00

H

 

hn

00

 

 

■

•

CTl

to

 

>;    pq

 

>         CO

 

..

 

.«

*

 

 

 

 

 

,»

O

•H    c/

rH

CO   fH rH

 

vo

 

H

c-

O

 

OJ

in

r-t

o

O

tp   ■<

•H

:o -P

f<-\

'

1

H

 

O

 

00

 

r-i

 

rH

•P   --'

,Q

■tp

 

 

 

 

 

r-t

 

 

 

 

 

 

o

fl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(U     fl

O

r-t

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ph     03

ra

CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ra   

 

4

O

r<

1

CO

r-

lr

 

r-

CO

O

r-i

VD

3

03

fl

■=J-

m

 

r-i

 

rH

 

i

H

■

 

to

(U     -P

(

CO

 

 

 

 

 

r-t

 

Cvl

 

 

 

to

     CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

B     CO

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fH        Ph

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

:cO     Ph

 

 

 

 

r-i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a   CO

bfl

 

p

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CO

 

03

 

 

X

U

 

 

1

 

 

rH

 

 

 

 

rH

 

fl

 

 

:cO

03

 

 

Ph

 

 

cu

 

 

 

,—

ra

 

O

 

 

> 

•r

 

 

eo

 

 

X

 

 

 

T

ra

 

-ö

 

 

r-t

CO

 

 

C

fl

 

:cO

03

 

 

.

C

 

U

 

 

03

> 

 

 

 

03

 

> 

u

 

 

r-\

o

 

O

rH

H

X

■

 

 

:c5

U

u

Ph

CO

 

 

.

TS

 

Vh

CU

03

CO

to

 

 

U

3

03

03

 

 

 

t

1

 

 

tp

tp

-

+3

r-t

 

 

+5

•r-3

•ra

r

 

.

 

o

 

=cO

ro

ra

CO

:cO

03

 

-CO

CO

to

to

'cO

03

 

tn

-P

Pn

 

P

Ti ocO

fl

 

a

 

P

U CO

> 

> 

'Ph

 

rH

•P

 

ra

r-t

rH

•p

«0

ocO

CO

 

r-t

P

OCO

ocO

«0

to

 

rH

fl

 

+>

03

rH

rH

p

PlH

to

 

03

P

Ph

fin

PlH

fiD

:S

03

ra

 

03

Pn

CU

Pl.

 

 

•P

piH

m

 

 

 

•H

 

> 

 

r-l HJ

X

a.

rH

rH

u

%

 

r-i

iH

rH

u

t3

CO

CO

 

03   U

   :cO

o

03

03

> 

p

,—..

03

03

(U

> 

p

EH

-- '

 

Pn   CO

CO

> 

w

Pn

Pn

:0

OQ

.P

 

Ph

Pn

Pn

-.a

ta

 

Prop. 1978/79:94

199

 

CT

r-t

 

 

CO rH

 

rH   03

 

COH

 

+>

 

O HJ

 

+J   03

 

r

 

> to

 

tfl+»

 

c:

 

-lÄ CO

1

rH

to

§

-P

p

fl

tn

to

 

fl Ph

 

03   to

 

r-i  cn

 

03 cn

 

tp PJ

 

Ä

 

> 

 

CO Ph

 

:0

 

-AH

 

r

ra

CO

ra

HJ

3

fl

pq

CO

 

fl

 

03    1

 

HHJ

 

0 tn

 

 CO

 

r-t   U

 

>     to

 

to  Ph H

 

:0 -P

 

■Ä H .P

r-i

 

•P

 

,P

rH

-P

to

ra

HJ

CO

fl

i-q

CO

 

flÅ

 

03   O

 

rH cn

 

03 Ph

 

tp   (U

 

Oh Ph

 

l>          CO

 

CO   Ph rH

r-l

:o -rt

•p

~;tH .P

,P

 

fl

 

O

rH

ra

CO

U

HJ

03

fl

M

CO H

ra

Cfi

fl o

Ti U o Pn

m HJ 03

rH HJ 03   U

Fn CO

t I

VD

to

CT

VD

tn

CO tn CvJ

to

Cvl CVJ

O O

t---

-4-

00

o o

H

00

tn

CO

03 VD

-!j-■*

CvJ CvJ

CTl

o

CvJ CVJ

 

 

VD

 

r-t

 

to

tn

 

O

 

CVJ

1

CvJ

 

 

rH

 

 

 

 

 

fe.

 

 

 

 

 

 

fl

 

 

 

 

 

Ti

•p

 

 

 

 

 

CO   1

Ph

bo

 

M

bfl'

M

Ph >

01

fl

 

fl

flrH

fl

Oi :o

x>

•P

 

•p

■P   03

•H

•P

e

Ph

 

U rH

U X

Ph

tp.fl

o

03

CO

03   03

03 :cO

03

■P o

r

.O Ti

,P   X

1 >

12

o o

P

E=cO

B :cO

SH

E   03

03

 

o rH

o >

O 0

O  Ph

Ph to

"CT:

rH

H

rH   U

H X

r-t   CO

cn fl

P

P,

03

Qi 03

PhCO

PhC

o .p

 

 

«

•r»

M

>i

Ph

rH

■to

.CO

°C0   CO

oCO   CO

OCO lOj

ocO   03

CU

P,!>

Ph>

Ph,P

Ph Ph

Ph

fn

 

 

 

 

 

E P

 

rH Tl

rH Ti

Hti

rH -Ö

rH  o  M

 

03

P

03 -P

03 -P

03 -H

03 H -P

O

Fn

> 

Fn   >

Ph  >

Pn >

Ph PhPh

o o

00

o o

o o

r-t

CVJ

o

o

r-t

to

CTl

ä

p

CO

 

Prop. 1978/79:94

200

 

QO      r-l

CTV    «=!-to

to VD

to CO

CO   to

rH     r-

tn   to

03 o CO to ro   o

O O O O

r-t

O O O O

r-t

I

r-t

o

CTV O-,

o o

tn

CvJ CvJ

I r-t O

-=)-

CVJ C\J

o

CTV

tn

CVJ

fl  a

to     

>       p

:tfl    ,

:tO to H H ra    3       H

S   '"'

5 (1h

 

 

 

 

 

 

 

■öTd

—

 

 

 

MO

CO

 

 

 

fl

•P

tn

 

 

 

;cd

Ph

rH

 

 

 

rH

03

 

 

 

 

Ph

P

+

 

 

 

:o

03

-—

 

 

 

epHJ

 

 

 

 

 

4J

to

 

 

 

TS

CO

to

 

 

 

•P.i

VD

03

 

> 

ra

 

■r-D

 

 

 

 

U

 

 

 

 

CO

1

 

 

 

> 

a

 

 

 

 

Ph

fX

 

 

 

■O    «0

3

 

 

 

•p

 

 

 

 

>     Ph

U  Ph

 

.

tn

 

03

03 Id

 

fl

c-

ra     Ph

Ph

 

 

 

CO

 

 

tp

 

M    Ph

p   03

 

 

 

M     03

HJ rH

 

 

 

-.cy

-Ö

CO r-l

 

r-t

 

 

O

. :cO

 

■rl

 

P-

•p

ra tp

1

E

 

0.

Ph

U r-t

U

 

 

 

03

03 rH

:o

M

 

r-

P,

4J -P

.X

eo

 

r-

03

OJ.HJ

 

.i

 

Ct

HJ

E ra

tjO O

o

.

4J

O T3

•p

:cO

o

cr

S

r-t   U

r-t

Ph

o

 

.

•p :o

U HJ

CvJ

Q

ra

M.P

oeO

ra

 

cr

03

Ph

 

 

 

 

Ph    4J

1

 

 

 

Ph

Ph

Tl -Ö

--

O

rH

Ph

t)D o

r-i

r-t

r-l

3  Ph

fl

•P

-

03

-ri

M

:CÖ

Ph

O

,P

4J

U

r-t

03

 

03

 

03     -

u

P

+ 1

4J

SP

Ph 03

:o

03

—'

P

fl

r

ep HJ

 

S

•P

P r-t

 

HJ

o

>!

u

4J:cO

■Ö

CO

to

ra

Ti

CO =P

-riM

r~

 

fl

.H

> 

ra

 

03

:td

(n r-i

 

 

 

Ti

:p

in -ri fl HJ

 

 

 

> 

o ra

 

 

 

CO

 

Tl t3

.

 

o

 

fl

Ph U

fl

 

to

fl

03

o :o

.

 

t

03

 

Fn rO

 

 

M

Td

 

 

 

 

03

•P

 

 

 

 

rH

> 

 

 

 

 

!h

 

 

 

 

o

Q

03

HJ

 

 

O

-P

M

 

 

 

tn

ra

r-t

:tO

•P > 03

 

 

rH

«0

tp

 

 

1

P

rH

HJ

 

 

rH

 

rH

-P

 

 

O

5

•P

to

 

 

-t

c

HJ

>!   W

 

 

r-i

u

m

tn >i

 

 

 

03

Tl

 

 

 

 

HJ

U

 

 

 

 

.

:o

 

 

 

 

03

;P

 

 

 

 

tp

fin

 

 

 

 

■h

Ph

 

 

 

 

pq

:3

CVJ CvJ

 

 

 

 

 

 

PH

 

 

 

 

.

 

t>!

 

 

 

r-i

VD

+J HJ

+J 10

 

 

 

•H

rH

•P

fl

 

 

 

rH

fl

O

 

 

 

eu

tD

T)

 

 

 

CQ

,P

> 

u

 

 

 

 

to

to

o

 

 

 

0)

EH

--'

Fn

 

 

 

 

W)

fl

•P

fl

Td

U

o

fl fl

CO M

CO

fl > to eö

?§> :tfl

•H<3 .Q Ph ■P

tQ  1

,3S

CvJ   VD          00

O    OJ            O

to   VD            CTV

1-    f               r-i

O     O             a

Cvl  e              CTl

rH    cJ            t-

tn   t—    to

O   fr      cr,

a   00       (T\

r-t     tn

o  o      o

o  o      o

o  o      o

-=1-                      o

r-t

tn O tn

r-i

O + 1

C\J   o            CO

CvJ     CvJ        to

t-   o                 to

CVJ          to

cg   tn

CvJ     r-t

(—  tn

° s

o  2

rH       O

to     VD

I—I

rH       H

o     o

O crv

to     LO

U

0) Ph H t«

tPrH

u to

eUrH rH 3 r-t -r-i

•P fl Tl

Ph

O fl

fl bO

to to

> 

03 hO B_fl

■pS

fi  Ph HJ CQ Ph

j3S

CTV

crv

vo

VD

CTV

O

CTV         CTV

r-i            CvJ

O        O

g   °

O       o

"*     tn

CO          t—

CvJ         CO

VD           c—

 

m

rH

00

VD

00

rr>

H

CVJ

o

O

o

O

vl-

av

VD

H

r-i 1

CvJ

1

r-i

r

O

O

to

CO

VD

r-t

u

   U

r-i  to

X

u to

03 r-i

0

3    iH

(vJ   ro

CO     CvJ         'd-

o   r~       

r-t           t-

rH      f-            VD

CTV     CO        t

to   VD       cr>

Cvl

ro tn c\j o rH ro cvj    tn        cvj

CVJ

O  o     o

o    o        O

O   tn      o

CVJ  CVJ        CO

VD     to            00

00    to             CO

rH     to            vJ-

ro to to 'It- to tn t~-   to       

c- o tn tn o VD "   O       

o o o

VD OvJ

crv   crv CTV   tn

Ph      03 Ph

to     H to

P     ep H

X         X

to   Ph to

         

■r-3 H ■'-'

eu.fl to

o   o

ro   CO

CTV    CTV

rH    VO          o       o

Ph

03 Ph

■a Ph ;o ,Q Ph Ph

3 C

03 +J

ra

CO

■a fl cu

ra Ph :o

ba u

o o

tn

CTV    VD        Cvl    Cvl

m   ro       t~- C!v

r-t      ro   to

ro   tn      o   O

ov   CVJ          crv   

oo    o             [--CTV

r-i          CvJ     Cvl

o       O

O      O

O      O

CvJ  

o    't

   ov ro   ro

O     to

m    H   to

rH  tn   Ph

vo  [     °<ö

to   tn   M)

rH  H    Ph

Ph 3

r-t     r-t     Oi

OJ    CO      4J

O         H       fl

H         H      -P

Ph ocO

O

o

O O Cvl

O O O VD CVJ

r-t

O crv tn

CvJ

O       HJ

o        rH

o        03

tn   .fl

r-i

I     Ph

r-i   :o

O CTV

crv

fl cu HJ

4J

eo

>;

ra ra fl o

Td

Ph o

S o ra

Ph

03 -P =P W

o    =P

Ph

Ph to

03 Ph r-t to

>>! Ph to tu H

3 rj   H -r-

Ä      Q3Ä

CvJ    to

 

Prop. 1978/79:94

201

Tabell 8.        Förslag till skattc,"ir, skatteperioder och (avsnitt 4.3.1)   uppbördsmånader för vägtrafikskatt

(sista månaden i varje skatteperiod för kilometerskatt är avstämplingsmånad)

Slut-  Skatteår/
siffra  Skatte-
_______ perioder

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds månad

 

Skatteår maj-april

april-rnars Skatte-  maj-augusti       december-mars perioder september-december april-junil) „-, januari-april     juli-november '

september-augusti

juli-juni ,N september-december april-juni '     . januari-april     juli-november2) maj-augusti       december-mars

december-mars april-juli     ,v augusti-november  mars-juni

januari-december

december-november januari-april     juli-november2) maj-augusti       deceraber-mars september-december april-junil)

1)  Skatteperioden är tre månader

2)  Skatteperioden är fem månader

3)  Uppbörd för perloden görs 1 dess första månad
14 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 94

Skatteår  juni-maj

Skatte­perioder

juni-september oktober-januari februari-maj

Skatteåi'     juli-juni

Skatte­perioder

Skatteår

Skatte­perioder

juli-oktober november-februari mars-juni

Skatteår oktober-september

Skatte­perioder

oktober-januari

februari-maj

juni-september

Skatteår december-november

Skatte­perioder

Skatteår

Skatte­perioder

Skatteår februari-januari

Skatte­perioder

februari-maj juni-september oktober-januari

maj-april januari-april maj-augusti september-december

juni-maj februari-maj juni-september oktober-januari

september-augusti

maj-augusti

september-decembe?

januari-april

november-oktober juli-oktober novembe r-fe brua ri

januari-december september-december januari-april maj-augusti

april

april augusti

december

maj

maj

september

januari

juni

juni

oktober

februari

augusti

augusti

december

april

september

september

januari

maj

november

november

mars

augusti

december

december

april

augusti

januari

januari

maj

september

 

Prop. 1978/79:94

202

 

Slut- Skatteår/
siffra Skatte-
______ perioder

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppbörds­månad

 

Skatteår  mars-februari

Skatte­perioder

mars-juni

juli-oktober

november-februari

Skatteår  april-mars

Skatte­perioder

april-juli ,v augusti-november " december-mars

februari-januari oktober-januari februari-maj juni-september

mars-februari november-februari mars-juni juli-oktober

februari

februari

juni

oktobtr

mars

mars

augusti

november

Uppbörd för perloden görs i dess första månad

 

Prop. 1978/79:94

203

 

Tabell 9 (avsnitt 4.3.1)

Uppbördsmånader och avstämplingsmånader för vägtrafiksiiatt samt förslag till ändringar

 

['I-inad

Uppbörd av for­donsskatt för skatteår för fordon med slut­siffra

Uppbörd av fordons-sl:att för skatte­period och uppbörd av r.ilometerskatt för fordon med slutsiffra

Avstämpling fordon med

smånad för slutsiffra

 

Enligt gällan­de best,

Enligt försla­get

Enligt gällan­de best.

Enligt försla­get

Enligt

gälande

best.

Enligt försla­get

Januari

8

8

1,8

2,5,8

2,4,5,6,9

3,9

Februari

9

9

2,4,5,6,9

3,9

3,7,0

6,0

Mars

0

0

3,7,0

6,0

1,8

1,4,7

April

1

1

1,8

1,4,7

2,4,5,6,9

2,5,8

Maj

2

2

2,4,5,6,9

2,5,8

3,7,0

3,9

Juni

3

3

3,7,0

3,9

1,2,4,5,6

1,4,6,7,0

Juli

-

-

-

-

-

-

Augusti

■4,5

4

1,2,4,5, 8,9

1,4,6,7,0

3,7,0

2,5,8

September

-

5

3,7,0

2,5,8

1,8

3,9

Oktober

-

-

1,8

3,9

2,4,5,6,9

6,0

November

5

6

2,4,5,6,9

6,0

3,7,0

1,4,7

December

7

7

3,7,0

1,'-*,7

1,8

2,5,8

 

Prop. 1978/79:94

204

Bilaga 3

AV REGERINGEN ÖVERLÄMNADE ÄRENDEN

1. 1

Ärenden som behandlas i detta betänkande

 

Sökande

Angående

 

Sten Jonsson, Uppsala

Åkeri företagarnas central­förbund, Solna

Börje Klangestam, Gnesta

Statens trafiksäkerhets­verk, Solna

i-Iotorraännens riksförbund, Stockholm

ändrade bestämmelser för utsändning av skattekrav, m.m.

ändrade bestämmelser för plombering av kl1oroe t erräknarappara-tur

ändrade regler för av-lämnctnde av ordinarie stärapelkort, m.m.

vissa ändringar i kilometerskattesyste­rne t

ändrade regler om av­räkning av kilometer­skatt vid utlandsicör-ning med kilometer­skattepliktig person­bil.

 

1.2

Ärenden sora inte behandlas i detta sammanhang

 

Svenska, åkeri förbundet och Svenska busstrafik­förbundet, Stockholm

rätt att framföra fordon när det är av-ställt och skatt där­för inte har eriagts

 

Perrymasters AB, Göteborg

ändrad debitering av vägtrafikskatt på ut­ländska nåhängsvagnar

 

Prop. 1978/79:94

205

 

Sökande

Angående

 

Budgetdepartementets rättsenhet 5

Frede Predriksen, Udevalla

Vingåkers lastbils-central, Vingåker

Svenska åkeri förbundet, Stockholm

AB Tir-Transport, Gävle

Svenska åkeriförbundet. Svenska taxiförbundet och Svenska busstrafikför­bundet, Stockholm

Sea-Land Containership AB, Göteborg

Alvar E. Björklund, Älvsjö

Bengt Rosenqvist, Stockholm

identifiering m.m. av vissa fordon i internationell tra­fik

ändring av bestämmel­serna om återbetal­ning av fordonsskatt för fordon som an­vänts utom riket

klassificering av traktorer, m.m.

beskattningen av jordbrukets tunga traktortåg

återbetalning av viss vägtrafikskatt

effektivare påföljd vid brott mot be­stämmelserna om brukandeförbud på grund av obetald vägtrafikskatt

nedsättning av viss fordonsskatt

slopande av viss årlig fordonsskatt , m.m.

slopande av viss årlig fordonsskatt, m.m.

 

Prop. 1978/79:94

206

TILL UTREDrllNGEN INKOMNA  SKRIVELSER

2.1

Skrivelser som behandlas i detta betänkande.

 

Från

Angående

minskning av antalet

Av RSV överlämnad skri-

velse från Byggindustrins  avstämplingstillfällen stiftelse för arbetarskydd och företagshälsovård (Bygghälsan), Sto ekholm

Av TSV överlämnad skrivel- vissa ändringar i be­
se frän Postverket,        stämmelserna om app-
Stockholm                                  börd m.m. av väg-

trafikskatt

2.2

Skrivelse som inte behandlas i detta sammanhang

Harry Jannessons Åkeri AB,  vägtrafikskatt för
Angered                                     vissa tunga fordon

 

Prop. 1978/79:94

207

Bilaga 4

Beräkning av kostnadsminskningar för myndigheter till följd av våra förslagl

Kostnaderna

Nuvarande

Beräknad

 

avser

kostnad.

kostnads-

Anm.

 

kr/år

inbesparing, kr/år

 

A. Förslag i avsnitt 4.2.2 och 4.3.1

KILOMETERSKATT

1. Blanketter    344 000    86 000

2.   Porto       5 488 000 1 372 000

3.   Registrering  904 000   226 000

4. Debitering

520 000   130 000

Rörlig kostnad. RSV har hittills svarat för dessa kostnader. Fr.o.m. den 1 juli 1978 gör TSV det Istället.

Kostnaden beräknad med led­ning av gällande posttaxor.

Avser TSVs kostnader för maskinell registrering m.m. Halvfast kostnad.

Avser TSVs kostnader för skattedebitering. Halvfast kostnad.

 

5.  Diverse

FORDONSSKATT (Gäller fordon för vilka skatt erläggs för skatteperiod)

6.  Blanketter

7.  Porto

5 000

272 000    68 000   Se anm till 1. 412 000   353 000   Se anm till 2.

 

B. 10.

Se anm till 4.

34 000

3 000

2 277 000

Debitering Diverse

136 000

9 076 000 Förslag 1 avsnitt 4.2.4. 4.5 och 4.6.2

24 000

Blanketter

19 000

Avser förslagen 4.5. och 4.6.2. kostnad.

i avsnitt Rörlig

11. Diverse

75 000

Avser vissa förslag i av­snitt 4.2.4 och 4.6.2. Upp­gifterna bygger pä upp­skattningar. Rörliga och

-,. „Ht   halvfasta kostnader.

94 000 BERÄKNAD TOTAL KOSTNADS INBESPARING = (2 269 000 -I- 94 000) = 2 163 2 363 000 kr./år

' Uppgifterna som ligger till grund för beräkningama har lämnats „ av TSV och gäller per den 1 juni 1978.

De halvfasta kostnaderna, beräknas.vara helt avvecklade 3-5 år
eiter det att andringen har genomforts.                        j  j  a

 

Prop. 1978/79:94                                                                  208

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatteut-redningens betänkande (Ds B 1978:5) Översyn av vägtrafikbeskatt­ningen Del 1 Kilometerskatt

1 Allmänt

Bland remissinstanserna råder enighet om att det föreligger ett påtagligt behov av att förenkla reglerna om kilometerskatt. Flera remissinstanser uttalar att systemet är krångligt och svårt att tillämpa. Till dem som ger uttryck för denna uppfattning hör DEFU, som med stöd av siffersamman­ställningar och exempel anför att det nuvarande systemet är mycket kom­plicerat att tillämpa för de skattskyldiga och myndigheterna, att det också för bägge parter medför höga kostnader, att det medför ett betungande uppgiftslämnande för de skattskyldiga, att det inte ger möjlighet till effek­tiv kontroll och att det innebär onormala risker för skattebortfall.

Mot denna bakgrund har den överväldigande majoriteten av remissin­stanserna upptagit positivt att åtgärder vidtas för att genomföra förenkling­ar i systemet. De av utredningen lagda förslagen sägs allmänt, t.ex. av länsstyrelsen i Uppsala län. Svenska Taxiförbundet och Svenska Åkeriför­bundel, vara väl ägnade att medföra förenklingar och förbättringar och att kunna läggas till grund för lagstiftning.

Några remissinstanser vill dock beteckna de förbättringar som uppnås genom utredningens förslag som marginella. De menar att ytterligare för­enklingar bör kunna göras i det befintliga systemet. Sådana synpunkter framförs av länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus och Örebro län samt av DEFU.

Flera remissinstanser har beklagat att utredningen inte haft till uppgift att utreda vilka andra möjligheter än kilometerskatt som står till buds för en beskattning av kilometerskattepliktiga fordon. Vanligen pekar man därvid på en brännoljeskatt i kombination med färgning av eldningsoljan. Ett sådant system praktiseras i Finland med gott resultat, påpekas det från flera häll. Det rekommenderas att utredningen i sitt fortsatta arbete tar upp denna fråga. Företrädare för sådana åsikter är generaltullstyrelsen, läns­styrelserna i Jönköpings, Gotlands, Kronobergs, Älvsborgs och Örebro län, DEFU, byråkratiutredningen och Motormännens riksförbund. Å and­ra sidan anser länsstyrelsen i Stockholms län och Åkeriföretagarnas cen­tralförbund att nuvarande system tills vidare bör bibehållas. Länsstyrelsen anför därvid bl.a. att kilometerskattesystemet tycks ha vunnit en viss förankring hos fordonsägarna.

I stort sett samtliga remissinstanser är, som nämnts, eniga om att utred­ningens förslag, åtminstone i huvudsakliga delar, bör genomföras. Ett undantag är byråkratiutredningen, som befarar att de föreslagna ändring­arna kommer att leda till mera krångel och byråkrati och orsaka svåra tillämpningsproblem. I avvaktan på en genomgripande reform anser byrå­kratiutredningen det ej motiverat att genomföra utredningens förslag annat än på ett fåtal punkter. En minoritet av byråkratiutredningen anser dock att man bör ta tillvara alla de förslag till förenklingar som utredningen föreslagit.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  209

2  Kilometerräknare m. m.

KSN, som senare kommer att redovisa resultatet av en av nämnden gjord undersökning rörande de vajerdrivna kilometerräknarnas driftsäker­het, menar att båda de i marknaden förekommande märkena uppvisar god driftsäkerhet. Annorlunda förhåller det sig dock med manipulationssäker­heten, i synnerhet hos viss apparatur av äldre utförande. Det är därför nödvändigt, enligt nämnden, att skapa bättre möjligheter till kontroll och övervakning av systemet. Bl. a. bör den informationsverksamhet som nämnden nu bedriver för närmast berörd polispersonal fortsättas och in­tensifieras. Nämnden pekar också på det förhållandet att straffansvar enligt 56 § 3 VSK sällan eller aldrig inträder om inte fordonsägaren vidgår att han känt till bristerna hos räknaren. Motsvarande gäller i fråga om 33 § VSL, som nästan endast kunnat tillämpas då gärningsmannen erkänt brott, eftersom det föreskrivs att det brottsliga förfarandet skall ha skett uppsåtli­gen. Därför menar nämnden att straffansvar bör kunna inträda även vid vårdslöst förfarande med kilometerräknarapparaturen som medför att den­na inte är i föreskrivet skick.

KSN förordar att statsmakterna snarast beslutar att en utredning sker av förutsättningarna för införande av beskattning via navräknare inte bara pä sådana skattepliktiga tyngre fordon som i dag inte kan utrustas med nav­räknare utan också på dieseldrivna personbilar.

En sådan åtgärd kan enligt KSN ocksä få betydelse i det fall aktuella planer på övergång till elektronisk hastighets- och vägmätare i vissa per­sonbilar leder (ill att räknare av nu befintliga typer inte kan användas.

3  Uppgifter till ledning för beräkning av kilometerskatl m. m.

RRV anser att utredningens förslag att minska antalet ordinarie avstämplingar och uppbördstilltallen till tre per år medför vissa besparing­ar och förenklingar. Verket vill emellertid inte avfärda tanken på att detta system kombineras med ett av verket föreslaget system med preliminära förskottsinbetalningar. Verket delar inte utredningens farhågor om att alltför stora skattebelopp skulle kunna komma att få erläggas vid den årliga avräkningen.

Länssiyrelserna i Kronobergs och Västmanlands län år inne på samma tankegångar som RRV men stöder dock utredningens förslag som ett steg i rätt riktning. Även länsstyrelsen i Gotlands län uttalar sig till förmän för ett system med preliminära inbetalningar tvä gånger om året före den årliga avläsningen. Denna länsstyrelse jämte länsstyrelsen i Södermanlands län tillstyrker dock i och för sig också förslaget men ifrågasätter om inte ytterligare minskning av antalet ordinarie avstämplingar bör övervägas. Å andra sidan instämmer länsstyrelsen i Uppsala tån, som även den tillstyr­ker utredningens förslag, i utredningens bedömning av de olägenheter som skulle vidlåda ett system med endast en årlig avstämpling och i övrigt debitering efter schablon.

Motormännens riksförbund avstyrker en ändring av antalet skattepe­rioder från fyra till tre, enär systemet med fyra betalningsperioder f.n. är väl inarbetat och då en minskning av periodernas antal och därav föranledd ökning av deras längd kan leda till besvärande betalningsproblem. I stället förordar förbundet den modell som RRV har skisserat.

Lånsslyrelsen i Malmöhus län finner utredningens förslag vara ett steg i

 

Prop. 1978/79:94                                                                  210

rätt riktning om än otillräckligt. Länsstyrelsen i Örebro län tillstyrker förslaget men varnar för en ökad reslföring av skatter, ätminstone i inled­ningsskedet. Det är däjför viktigt, menar denna länsstyrelse, att ägare av kilometerskattepliktiga fordon underrättas via datasystemet om föränd­ringarna. KSN tillstyrker förslaget men understryker vikten av att kon­trollmöjligheterna samtidigt förstärks.

Övriga remissinstanser, utom byråkratiutredningen, tillstyrker utred­ningsförslaget i denna del eller lämnar det utan erinran.

Utredningens ställningstagande att avstämpling vid ägarbyte inte bör ske kritiseras av några remissinstanser. Förespråkare för ett system med av­stämpling vid ägarbyte är länsstyrelsen i Västmanlands tån, Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförcning, Motorbranschens riksförbund och Sveriges bilskrolares riksförbund. Dessa framhäller bl. a. att principen bör vara att varje fordonsägare skall ansvara för skatten som belöper på den vägsträcka som körts under hans innehav. Övriga remissinstanser godtar utredningens bedömning i denna fråga eller lämnar den utan erinran.

4    Brukandeförbud m. m.

De flesta remissinstanserna ser positivt pä att en uppmjukning av regler­na om brukandeförbud kommer till ständ. Det framhålls bl.a. att brukan­deförbud inte bör tillgripas i andra fall än när allmänheten ser det som berättigat och att ett förbud, för att få avsedd effekt, bör komma i fråga en­dast i de fall då det kan kopplas till systemet med kontrollmärke.

Att brukandeförbudet bör hävas vid försäljning på exekutiv auktion och i de av utredningen angivna konkursfallen är en tanke som vinner allmänt stöd. RSV och Föreningen Sveriges kronofogdar är av den uppfattningen att ett hävande i konkursfallen bör kunna ske automatiskt i samma ordning som vid exekutiv auktion. Länssiyrelsen i Stockholms lån, som också tillstyrker förslaget, varnar dock för att ett genomförande kan öppna vägen för vissa skatteundandragande åtgärder. Länsstyrelsen pekar på den situa­tionen att en rörelseidkare i ekonomiskt trångmål kan lata ett exekutivt förfarande inledas. Ingenting hindrar honom från att själv eller genom bulvan köpa sitt eget fordon på exekutiv auktion och därefter fortsätta sin rörelse som förut eller i annan juridisk form med sitt skattetyngda fordon.

När det gäller villkoren för ny ägare till ett fordon att få ett brukandeför­bud hävt har några remissinstanser anslutit sig till den mening som exper­ten Carlson gett uttryck ät i särskilt yttrande. Dit hör RSV, dock endast i princip och med reservation för att verket ej hunnit med att utreda de tagtekniska konsekvenserna, samt länsstyrelserna i Ålvsl)orgs, Koppar­bergs och Gävleborgs län.

Utredningens uppfattning att problemen i samband med återtagningar av fordon som sålts på avbetalning numera är tillfredsställande lösta från vägtrafikskattesynpunkt kritiseras av Sveriges bilindustri- och bilgrossist­förening och Motorbranschens riksförbund. Sistnämnda förbund pekar på att säljaren kan få medge köparen anstånd med avtalade amorteringar. Om köparen äntlå inte kan fullfölja köpet, tvingas säljaren att återta fordonet. Denne kan sällan fä kostnadstäckning för skatteskuld som han nödgas betala i köparens ställe. Vidare kan det ofta vara förenat med betydande svärigheter att finna det fordon som skall återtas på grund av att köparen medvetet håller detta utom räckhåll för säljaren eller kronofogdemyndig­heten. När det väl har påträffats kan förfallen skatteskuld uppgå till bety­dande belopp.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  211

Förslaget att ett brukandeförbud på grund av obetalda skatter efter myndighetsprövning skall kunna hävas i andra fall än vid försäljning exe­kutivt eller från konkursbo tillstyrks allmänt. Ett par remissinstanser anser dock att denna prövning inte bör ligga på RSV utan anförtros åt länsstyrel­serna. RSV, Föreningen Sveriges kronofogdar och länssiyrelsen i Skara­borgs län ger uttryck åt denna uppfattning. Sistnämnda länsstyrelse åbero­par bl.a. de regionala myndigheternas lokal- och personkännedom och samhällets allmänna decentraliseringssträvanden.

När det gäller att slopa brukandeförbudet vid försummelse att lämna uppgift råder allmän enighet om det lämpliga och önskvärda i en sådan reform. Lånsslyrelsen i Gotlands län menar dock att förbudet bör kvarstå och eventuellt följas av polisanmälan, då en skönsmässig höjning av skat­ten måsle anses olämplig för att få den skattskyldige att fullgöra vissa uppgifter. 1 övrigt tillstyrker länsstyrelsen förslaget.

Slutligen har också förslagen i fråga om brukandeförbud när kilometer­räknarapparatur saknas eller är bristfällig godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

5    Förseningsavgift

Av remissyttrandena framgår att det är ett allmänt önskemål att syste­met med förseningsavgift förenklas. Det ses som angeläget att sädana regler tillskapas att tidsåtgången för denna typ av ärenden för den handläg­gande personalen reduceras sä mycket som möjligt.

Den av utredningen föreslagna konstruktionen med ett varningsförfa­rande vid enstaka försummelse och påförande av förseningsavgift först vid upprepad försummelse under någon av de tre närmast följande skatteperio­derna eller vid underlåtenhet att efterkomma anmaning har godtagits av den allt övervägande delen av remissinstanserna. Undantag är RSV och länsstyrelen i Gotlands tån. RSV framhåller att den föreslagna konstruk­tionen strider mot tanken bakom förseningsavgiften och att man inte kan utesluta att i stort sett samma personer på sikt är inblandade i dessa ärenden. Länsstyrelsen anför att förslaget lätt torde leda till att fordons­ägaren finner att var tjärde avstämpling kan underlåtas utan påföljd. Läns­styrelsen menar dock att nybliven ägare till kilometerskattepliktigt fordon automatiskt skall befrias från förseningsavgift om försummelse sker vid hans första avstämplingstillfälle.

Länsstyrelsen i Gävleborgs lån anser att förseningsavgiften bör höjas till i vart fall det dubbla. Länsstyrelsen i Kristianstads lån anser också att avgiften bör höjas, så att den vid upprepad försening inom tre skattepe­rioder uppgår till 200 kr. och vid ännu en förseelse inom samma tidrymd, 300 kr. Å andra sidan menar länsstyrelsen I Stockholms län att den dubbla förseningsavgiften skall tas bort, eftersom den inte har avsedd effekt och medför onödiga registerkontroller. Dubbel avgift påförs nämligen oftast för fordon som redan är belastade med skatt och vars ägare inte reagerar för den högre avgiften.

Flera remissinstanser tar upp frågan om ursäktlighetsprövningen vid ifrägasatt eftergift skall omfatta även en tidigare försummelse som föran­lett erinran eller endast det sista tillfället. Länsstyrelserna i Söderman­lands, Blekinge, Malmöhus, Haltands, Göteborgs och Bohus, Värmtands, Gävleborgs, Väsiernorriands, Västerbottens och Norrbollens lån anser i likhet med experten Carlson att den sistnämnda lösningen är att föredra.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  212

R.SV kritiserar utredningens förslag främst med hänsyn till den långa tid som kan komma att förflyta mellan försummelserna.

Kammarrätten i Göleborg och skattetilläggsutredningen, vilka båda i och för sig tillstyrker den av utredningen föreslagna konstruktionen, riktar också kritik mot den föreslagna ordningen vid ifrågasatt eftergift samt mot den föreslagna lydelsen av 28§. Härom anför skattetilläggsutredningen bJ. a. följande.

En nackdel med utredningsförslaget är att yrkanden om eftergift på grund av ursäktlighet vid den första försummelsen blir svåra att bedöma därför atl tiden mellan den första försummelsen och beslutslillfällel kan komma att bli lång. Det anges vara sannolikt att den föreslagna ordningen kommer att ge upphov till ett stort antal ärenden och besvärsmål. De administrativa vinsterna med förslaget skulle därmed komma alt minskas avsevärt. Av nu anförda skäl bör bestämmelserna om förseningsavgift utformas så att ursäktlighetsprövningen avser endast den senaste försum­melsen. Detta system bör dock inte uppfattas så, att beskattningsmyndig­heten skall anses alltid och ex officio ha eftergett förseningsavgiften vid förstagångsförsummelse. Bestämmelsens innebörd bör vara den att förse­ningsavgift inle skall påföras för enstaka försummelse av uppgiftsskyldig­heten utom i det fall då den skattskyldige har underlåtit alt efterkomma en anmaning alt lämna uppgift om körsträcka. Vissa invändningar kan enligt skattelilläggsutredningen riktas mot detta förslag. Den som hade kunnat åberopa ursäktlighel för den första försummelsen kommer i ett sämre läge genom att denna ursäktlighet inte kan beaktas när den nya försummelsen inträffar. Föratt tillgodose en sådan invändning kan den ordningen införas atl även en erinran skall kunna omprövas om detta yrkas inom kortare tid, t.ex. tio dagar. Den skattskyldige kan beredas tillfälle atl inom denna tid åberopa vad han vill anföra för att erinran skall upphävas. En sådan ordning skulle dock medföra administrativt merarbete och därigenom mot­verka den effekt som vägtrafikskatteutredningen vill uppnå med förslaget. Å andra sidan kan man nog räkna med att antalet yrkanden om att erinran skall omprövas kommer att bli tämligen fåtaliga.

Skattetilläggsutredningen uttalar vidare att 28§ VSL f.n. innehåller materiella bestämmelser om förseningsavgift. I utredningförslaget inleds paragrafen med ett stycke som reglerar administrativa rutiner för atl erinra försumlig skaltskyldig om hans uppgiftsskyldighet och om atl försenings­avgift kan komma att påföras om försummelsen upprepas. De materiella reglerna om påföring av förseningsavgift och reglerna om administrativa rutiner för att erinra försumlig skattskyldig bör enligt skaitelilläggsulred-ningens uppfattning behandlas i olika paragrafer i VSL.

Kammarrättens resonemang överensstämmer i huvudsak med skattetill-läggsutredningens men omfattar inte dess förslag om rätt till omprövning av erinran.

Övriga remissinstanser har godtagit eller i vart fall inle riktat några väsentliga invändningar mot den av utredningen föreslagna ordningen vid prövning av ifrågasatt eftergift av förseningsavgift.

Flera remissinstanser har framhållit att 37 g § andra stycket lagen (1959:92) om förfarandel vid viss konsumtionsbeskattning, lill vilken 28 § VSL hänvisar, inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella reglerna i VSL. Vägtrafikskatt påförs nämligen enligt 22 § VSL regelmässigt genom auto­matisk databehandling ulan att särskilt beslut meddelas. Endast i de fall länsstyrelse fastställer skatten meddelas beslut. Det finns säledes i regel inte något beslut som vunnit laga kraft. Detta skulle innebära att den

 

Prop. 1978/79:94                                                                  213

skattskyldiges möjligheter att yrka omprövning av beslutet om försenings­avgift blir obegränsade i tiden. Dessa påpekanden görs av RSV saml länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus och Kopparbergs län.

Behovet av att RSV utfärdar anvisningar om eftergift av förseningsav­gift, som är mera detaljerade och utförliga än de nuvarande, för att komma tillrätta med den olikartade lillämpningen på länsstyrelsenivå, understryks av flera länsstyrelser. Bl. a. länssiyrelsen i Älvsborgs län efterlyser sådana anvisningar och menar också alt ytterligare bestämmelser bör tas in i VSL, eftersom reglerna i föifarandelagen syns i huvudsak anpassade till annan lagstiftning än den som gäller för vägtrafikskalt.

6    Åtgärder vid fel på kilometerräknarapparatur

Allmän enighel råder bland remissinsianserna om behovet av en upp­mjukning av bestämmelserna om tredagarsfrister för dels reparation av räknaren, räknat frän dagen för upptäckt av felet, dels besiktning, räknat frän reparaiionsdagen. Däremot är samstämmigheten inte lika klar när det gäller hur långt en sådan uppmjukning bör sträcka sig.

Den föreslagna förlängningen av lidsfristen för besiktning tillslyrks av KSN och byråkratiutredningen. Andra som yttrar sig diskuterar förslaget tillsammans med den föreslagna rätten för beskattningsmyndigheten att förlänga reparalionsfrislen. Att en sådan möjlighet bör föreligga tillstyrks av länsstyrelserna i Siockholms och Älvsborgs län, vilka dock föreslår andra frister. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att en gemensam tid om sammanlagt femton dagar skall gälla utan uppdelning av tiden på reparation och besiktning och alt länsstyrelserna bör ges möjlighet att medge förlängning av denna tid.

Länssiyrelsen i Södermanlands län avstyrker att en dispensordning införs, främst med hänsyn till befarad ökad arbetsbelastning för länsstyrel­serna och till atl det inte lorde kunna undvikas att brukningsförbud ändock hinner inträda. I stället bör en reparationsfrist på tio dagar införas. Läns­styrelsen i Göleborgs och Bohus län och DEFU föreslår en generell för­längning av besiktningsfrislen. Motormännens riksförbund föreslår atl tidsfristerna för reparation och besiktning bestäms till vardera tio dagar och att denna tid vid fel pä personbil som används för resa i Norge skall räknas från dagen för återkomsten till Sverige.

En viss osäkerhet syns råda beträffande inriktningen av den prövning beskattningsmyndigheten skall göra, om förslaget om dispens för repara­lionsfrislen genomförs. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit fasta på den av utredningen förutsatta restriktiviteten i tillämpningen och menar att härav följer att skälen för förlängning måste prövas noga. Något annat exempel än bristande tillgång till reservdelar har inte anförts av ulredningen. Om detta skäl åberopas måste vid prövningen den som nor­malt lagerför den saknade reservdelen kontaktas av länsstyrelsen. Enligt vad länsstyrelsen i Stockholms län erfaril föreligger från verkstädernas sida i allmänhet ej problem att utföra reparationer på kilometerräknare inom tre dagars varsel. Frän flera håll har vitsordats att fordonsägarna själva har svårt att avvara tid för verkstadsbesök och kontrollbesiktning. Länsstyrelsen menar därför att möjligheten till förlängning inte behöver tas i anspråk annat än i undantagsfall såvida inte fordonsägarnas personliga förhållanden kommer att anses uigöra särskilda skäl.

 

Prop. 1978/79:94                                                                  214

När del gäller den föreslagna besvärsordningen anser länsstyrelsen i Gotlands län att besvär i fråga om förlängd tidsfrist för reparation lämpli­gen bör föras hos förvallningsdomstol och inte hos RSV som utredningen föreslagit.

7    Särskilda rutiner för vissa skattskyldiga

Utredningens förslag att införa en möjlighet att ge dispens från skyldig­het alt ha kilomelerräknare i fordon som ägs av fordonsägare med stor fordonspark fördelad på ett flertal olika uppställningsplatser har rönt kritik från en del remissinstansers sida. Betänkligheterna går i allmänhet ut på att förslaget medför orättvisor och bristande konkurrensneutralitet mellan olika företag, att avgörandena kan bli svära atl träffa när del gäller gräns­dragningsproblem och alt länsstyrelsernas arbete med kontroll m.m. kan förväntas öka avsevärt.

Sädana synpunkier framförs av TSV, KSN, länsstyrelserna i Söderman­lands, Ösiergöllands, Gotlands, Örebro, Väslmanlands och Kopparbergs län samt Svenska Åkerijörbundet. KSN har därjämle påtalat att personella insatser kommer all fordras vid de berörda företagen även med det före­slagna systemet, eftersom det, vilket underlag man än väljer för skattebe­räkningen, måsle krävas atl körsträckan kan beräknas för varje enskilt fordon inom företaget. Därtill kommer enligt KSN den risk för felavläs-ningar och felskrivningar som oundvikligen följer av förslaget och som medför en belydande minskning av tillförlitligheten i de sålunda lämnade uppgifterna.

En del remissinstanser har i samband med sin krilik också lagl fram förslag till andra förenklingar för berörda fordonsägares del. KSN förordar en mera allmän övergång till navräknare, som har större driftsäkerhet och i mindre män berörs av fel i fordonet, t.ex. i växellådan, än vajerdrivna räknare. Härigenom kan antalet ingrepp i räknarapparaturen minskas och det administrativa arbetet med kilometerskatten förenklas för dessa skatt­skyldiga. Vidare ifrågasätter KSN om inle de företag del skulle gälla i stället kunde befrias från kravet på besiklning efter sådant ingrepp i fordo­net som berör apparaturen (t.ex. växellådsreparatlon). En vid förelaget särskilt ansvarig person kunde utföra nödvändig kontroll. Vidare kunde en skönsdebitering göras beiräffande varje fordon med justering en gång om aret på grund av de uppgifter som framkommer vid avstämplingen i sam­band med löpande kontroll.

Länsstyrelsen i Kopparbergs lån föreslår att avstämplingstiderna för de fordonsägare som har stor fordonspark efter medgivande av RSV utsträcks till t. ex. 45 dagar före skatteperiodens utgång.

Övriga remissinstanser har, i den mån förslaget kommenterats, tillstyrkt förslaget, i vissa fall med reservationer.

8    Kilometerskattemärke m.m.

Remissinstanserna är allmänt av den uppfattningen att systemet med kilometerskattemärke för personbilar i trafik i annat land än Norge är förenat rned vissa nackdelar. Till dessa hör att skatt inte avräknas om märket saknas vid utlandsresan, trots att vederbörliga avstämplingar gjorls

 

Prop. 1978/79:94                                                                  215

vid gränspasseringarna. Nästan alla remissinstanser som yttrar sig i frågan välkomnar den av ulredningen föreslagna ordningen att märket skall till­handahållas även av tullmyndighet och menar alt problemen härmed kom­mer att minska. GeneraltuUstyrelsen, som anser att kilometerskattemärket skall behållas, anser sig dock inte utan förstärkta personalresurser kunna medverka till utlämning av märket på det sätt utredningen föreslår.

I första hand förordar länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge, Öre­bro och Kopparbergs län samt byråkratiinredningen och Motormännens riksförbund att kilometerskattemärket helt skall slopas. RSV motsätter sig inte att märket avskaffas. Å andra sidan finner länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län övervägande skäl tala för att systemet med kilome­terskattemärke bör behållas.

Under förutsättning att kilometerskattemärket blir kvar förordar bl.a. lånsstyrelserna i Värmlands och Örebro län att ett sådant skall distribue­ras för samtliga kilometerskattepliktiga personbilar. Generallullstyrelsen anför att samtliga kilometerskattepliktiga personbilar bör förses med kilo­meterskattemärke, som anbringas på främre registreringsskylten. Denna märkning bör vara obligatorisk och föreskrifterna därom bör kompletteras med bestämmelse om påföljd. Slyrelsen gör gällande att en sådan märk­ning bör vara av intresse även för polisen vid kontroll av kilometerräkna­rens funktion.

Länsstyrelsen i Västmanlands län och Molormännens riksförbund före­slår en speciell märkning av konlrollmärkena som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt. RSV framför tanken att alla kilometerskatteplik­tiga fordon skall ha ett registreringsnummer som skiljer dem från andra fordon.

 

Prop. 1978/79:94                                                   216

Innehåll

Propositionen...................................................... ... 1

Proposilionens huvudsakliga innehåll.........................     1

Lagförslag...........................................................     2

1   Förslag lill lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)                2

2   Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon              8

Uldrag av prolokoll vid regeringssammanträde 1979-02-08          9

1    Inledning..........................................................     9

2    Föredragandens överväganden............................. . 10

3    Hemställan....................................................... . 23

4    Beslut  ............................................................   24

Bilaga 1 Betänkande avgivet av vägtrafikskatteutredningen (Ds B

1978: 5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del I Kilometer­
skalt .......................................................   25

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafikskatle-
utredningens belänkande (Ds B 1978:5) Översyn av vägtra­
fikbeskattningen Del 1 Kilometerskatt............. 208

Norstedts Try;keri, Stockholm 1979