Prop. 1978/79: 93

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-02-08

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestara

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om genomförande av totaldimensionerad högskola

1 Inledning

Riksdagen fastställer för varje budgetår ramar för antalet studerande som antas till grundläggande högskoleutbildning. För allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inora den statiiga delen av högskolan fastsläller riksdagen raraar för enskilda linjer eller grupper av linjer vid varje högskoleenhet. För allmänna linjer och påbyggnadsUnjer inom den kommunala högskoleutbildningen fastsläller den ramar för varje yrkcsutbildningssektor. För lokala och individuella linjer och enstaka kurser fastsläller riksdagen en ram för varje högskoleregion. Med utgångspunkt i dessa ramar planerar högskolemyndigheterna ulbildningen.

Till vissa utbildningar inom den statliga högskoleutbildningen är tillträdet fritt. Delta innebär normalt alt ingen behörig sökande som anmält sig i tid kan avvisas från utbildning som av högskolestyrelsen utbjudits sora fri. Fria linjer är ekonoraliiijen, matcmatikerlinjen och sam-hällsplanerarlinjen. Dessulom finns ett stort antal enstaka kurser med fritt lillträde (jfr prop. 1976/77: 59 s. 236 ff). För de fria utbildningarna är både planeringsramar och anvisade resurser i prakiiken preliminära intill dess antalet sökande är känt. Ora tillströmningen blir väsentligt större än planerat och alla möjligheter till omdispositioner av resurser ra. m, tagits i anspråk kan högskoleenheterna få ett resurstillskott genom beslut av riksdagen. Efterfrågan på de fria utbildningarna har visat sig väsentligt överstiga vad som har planerats både under budgetåret 1977/78 och under innevarande budgetår. Resurstillskott har därför visat sig nödvändiga under båda budgetåren: Räknat i innevarande budgetårs kostnadsläge har saramanlagt ca 24 railj. kr. anvisats sora tillskott,

tl Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 93

Prop. 1978/79: 93 4

I saraband med behandlingen av prop. 1978/79: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79, vari förslag om resurslillskolt för det fria området lades frara, beslöt utbUdningsut-skottet raed anledning av raotioner att föreslå riksdagen alt avskaffa det fria området. Utskottet framförde principiella invändningar raot det fria tillträdet. Vidare frarahöll utskottet att utvecklingen hade raedfört en urholkning av utbildningens standard. Riksdagen biföll utskottets förslag och beslöt den 20 deceraber 1978 att riksdagens tidigare beslut om fritt tillträde till vissa utbildningar i högskolan skall upphöra att gälla med utgången av juni månad 1979, Med anledning härav begärde riksdagen ett förslag av regeringen under våren 1979 till ändringar i nuvarande system för planering och resursfördelning ra, ra, särat till medelsanvisningar för den grundläggande högskoleutbildningen, som föranleddes av alt det fria området slopas, inklusive förslag till övergångsanordningar. Riksdagen begärde också förslag till extra resurser till regionstyrelsernas disposition för att bevara en viss flexibilitet i planeringssystemet (prop, 1978/79: 25, UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79: 124),

En sammanställning av årsstudieplatser ra, ra, bör fogas till protokollet som bilaga 1.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Principerna för det fria tillträdet

Det fria området tillkom som ett resultat av regeringsskiftet höslen 1976. Området utgörs av den utbildning i högskolan som molsvarar den tidigare mer allmänt inriktade utbildning vid de filosofiska fakulteterna som hade haft fritt tillträde med automatisk tilldelning av resurser för lärarkrafter i förhållande till antalet studerande. Det fria området är av betydande omfattning. Antalet årsstudieplatser inom det fria området har innevarande läsår beräknats uppgå lill drygt 32 000, Antalet individer som studerar inora det fria området är avsevärt större. Tusentals studerande har tack vare den fria sektorn fått den utbildningsplats de önskar; en plats som de i en tolalspärrad högskola inte skulle ha fått.

För enskilda studerande är det fria området enligt min raening av stort värde. Ingen behörig sökande sora anraält sig i tid kan ju normalt avvisas från utbildning sora av högskolestyrelse har utbjudits sora fri. Inte rainst för de nya grupper sora högskolan vänder sig till är det fria orarådet av stor betydelse. I en öppen högskola som så långt sora möjligt tar hänsyn till individens efterfrågan är en fri sektor mycket viktig.

Riksdagens beslut att upphäva det nuvarande fria tillträdet innebär att behörig sökande inte är tillförsäkrad önskad utbildningsplats på något område inora högskolan. En totalspärr koraraer därmed att införas

Prop. 1978/79: 93 5

och det fria området avskaffas. Jag finner denna utveckling beklaglig.

Innan jag redovisar raina överväganden i de akluella frågorna tar jag först i korthet upp de principer inom planeringssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen sora utgör gmnden för tillärapningen av det fria tillträdet,

Planeringssysteraet för högskolan har beslutals av riksdagen raed anledning av regeringens förslag i prop, 1975: 9 ora reforraering av högskoleutbildningen (prop, 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 197) och prop, 1976/77: 59 ora utbildning och forskning inora högskolan m, m, (prop, 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246),

I den förslnämnda propositionen lades på grundval av 1968 års utbildningsutrednings betänkande (SOU 1973: 2) Högskolan och parlamentarisk beredning av detta samt däröver avgivna remissvar frara förslag ora ett system för totaldimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen.

Med anledning av propositionen väcktes ett antal motioner, I en del av dessa (1975: 1869, 1975: 1872 och 1975: 1876) avvisades förslaget om en generell antagningsbegränsning.

Riksdagens beslut innebar att de totala planeringsramarna för högskoleutbildningen skulle fastställas under största raöjliga hänsyn till tendenser i individernas saralade efterfrågan på högskoleutbildning. Riksdagen utgick vidare från att fördelning av raedel på orter, läroanstalter och utbildningsoraråden för varje läsår skulle göras under hänsyn till hur den aktuella efierfrågan fördelade sig på olika orler och på olika slag av utbUdning,

Antalet utbildningsplatser för olika linjer eller grupper av linjer borde norraalt i budgetpropositionen anges endast sora en riktpunkt, på vilken den schablonmässiga niedelsberäkningen grundas. Den enskilda läroanstalten borde ha belydande frihet att disponera resurserna och därmed fördela utbildningskapaciteten på ett sätt som överenssiämmer med lokala förutsättningar och önskeraål.

Det var enligt riksdagen eraeUertid — med de berättigade krav på planeringsförutsättningar sora de olika läroanstalterna kan ställa — inle säkert att utbildningsönskeraålen alltid kunde tillgodoses vid den läroanstalt eller på den ort sora den studerande i första hand söker sig till. Det borde enligt riksdagens raening ankomma på den enskilda läroanstalten att slutligt avgöra hur raånga siuderande sora den inora raraen för sina givna resurser kan ta eraot i en viss utbildning. En sökande borde kunna hänvisas till en annan ort ora där fanns ledig plats.

Jag vill stryka under att 1975 års beslut innebar en totaldimensionerad högskola i riket. Betydelsefullt för den enskilda individen var att utbildningsplats inte kunde påräknas raed säkerhet. Mot denna bakgrund reserverade sig representanter för folkpartiet, moderata samlings-

Prop. 1978/79: 93 6

partiet och vänsterpartiet koraraunisterna i utbildningsutskottet och föreslog en annan lösning av diraensioneringsfrågan. Enligt reservanterna borde kombinationen av spärrat och fritt tilllräde bibehållas. Antagningsbegränsning borde endast få finnas för viss utbildning. Därför borde en översyn av planeringssysteraet vidtas (jfr UbU 1975: 17),

I propositionen 1976/77: 59 ora utbildning och forskning inora högskolan lades frara förslag till en raycket väsentiig förändring av det tidigare beslutade planeringssystemet, Avsiklen var enligt propositionen att kunna upprätthålla det fria tillträdet till de utbildningar som var fria inora de tidigare filosofiska fakulteternas område även vid en oväntat stark tillströmning av studerande. Enligt propositionen borde de lokala rayndigheterna i överensstärnraelse raed det tidigare beslutade planeringssystemet justera resursfördelningen med hänsyn till efterfrågan på utbildning. Detta borde ske inför varje terrain raed ledning av uppgifter om antalet anmälda studerande till varje utbildning. Om tillströmningen blev väsentiigt störte än beräknat och alla regionala och lokala reserver och möjligheter till omdispositioner hade tagits i anspråk skulle högskoleenheterna kunna få ett resurstillskott genora beslut av riksdagen, I högskolelagen intogs i enlighet därraed en föreskrift som gör det möjligt att begränsa de lokala rayndigheternas rätt att avgöra hur raånga studerande som slulligt skall tas emot. Innebörden var att normalt kunde ingen behörig sökande som anmält sig i tid avvisas från utbildning som av högskolestyrelsen utbjudits som fri (prop, 1976/ 77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246),

Enligt min mening bör det strykas under att beslutet våren 1977 innebar förändringar i förhållande till 1975 års beslut på så vis att den som söker till en fri utbildning garanteras plats och dessutora alllid på den ort som söks i första hand. Dessa förändringar var raycket betydelsefulla sett ur individernas synvinkel. En sökande skulle således inte behöva hänvisas till en annan ort där toraraa platser eventuellt fanns, som det förutsattes i 1975 års beslut. En oväntat stark efterfrågan på utbildning måste därför leda till en ökning av antalet studerande även på de större universitetsorterna, trots att dessa inte är utbyggnadsorler enligt 1975 års beslut. Mot denna bakgrund framstår kravet på de lokala myndigheterna att så långt sora möjligt disponera resurserna på ett optimalt sätt med hänsyn till utbildningsefterfrågan som särskilt viktigt.

2.2 Tillämpningen av det fria tillträdet

Jag går nu över till att redovisa hur planeringssystemet har tillämpats raed avseende på det fria tillträdet.

Den beräknade orafattningen av utbildningen inom det fria orarådet

Prop. 1978/79: 93 7

har i prop, 1976/77: 59 och i 1978 års budgetproposition angivils sora ett antal årsstudieplatser för varje region, Ärsstudieplatserna uttrycker antalet platser i ulbildningen oraräknat lill årsplatser för heltidsstuderande sora utnyttjar undervisningen väl. Det fakiiska antalet studerande blir i prakiiken betydligt större bl. a. beroende på deltidssludier. I prop. 1976/77: 59 beräknades antalet fria årsstudieplatser till 25 300, Sedan tillströraningen under hösten blivit känd beräknade jag det faktiska antalet till 29 650, dvs, en Ökning raed 4 350 eller ca 17 %. Ett resurstillskott av 14 324 000 kr, anvisades. För i första hand de siörre universitetsorterna fömtsattes därvid i överensslämraelse med riksdagsbesluten 1975 och 1977 att högskoleenheterna skulle anpassa resursdispositionen till efierfrågan och således även företa vissa omdispositioner. Däremot fick enheterna kompensation för att många institutioner under budgetåret 1976/77, när den s. k, universitetsautomatiken lillämpades, fick klara en studerandeökning av 10 % inom redan tilldelade resurser. Ytterligare resurser tilldelades då endast för det resursbehov sora översteg 10 %. På sarama sätt förutsattes hösten 1977 att den volymökning sora skulle klaras inom tilldelade resurser skulle vara 10%, Detta innebar totalt sett krav på anpassningar motsvarande ett större antal årsstudieplatser än budgetåret 1976/77, vilket i första hand var av betydelse vid de större universiteten. Jag redovisar i en översikt vilket antal årsstudieplatser sora förutsattes bli föreraål för om-disposition eller motsvarande åtgärder utöver vad som gällde under budgetåret 1976/77,

Omfördelning av årsstudieplatser (motsv.) 1976/77 och 1977/78

1976/77 1977/78 Ökning

1977/78

Universitetet i Stockholm 269 680 411

Uppsala 245 359 114

Lund 180 410 230

Göleborg 217 428 211

911 1877 966

Som jag tidigare har nämnt skall omfördelningskravet ses mot bakgrund av det nya planeringssystemet, Inora detta kan högskoleenheterna i raotsats till vad sora var förhållandet tidigare disponera sina samlade resurser inom anslagen enligt eget bestämraande. Jag erinrar ora att någon åtskillnad raellan resurser för. ospärrad utbildning och resurser för övrig utbildning inte finns (jfr prop, 1976/77: 59 s, 236), Jag erinrar vidare ora att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har givits möjligheter att orafördela raedel raellan skilda anslag. Jag vill också närana att vid högskoleenheterna fanns inora olika utbildningar

Prop. 1978/79: 93 8

ett stort antal utbildningsplatser sora ej blev belagda enligt den ursprungliga planeringen budgetåret 1977/78, allt enligt vad UHÄ har redovisat. De resurser som motsvarar dessa platser uppskattar jag enligt följande: universitetet i Stockholm 800 000 kr,, universitetet i Uppsala 1 250 000 kr,, universitetet i Lund 550 000 kr, och universitetet i Göteborg 1 900 000 kr. (Se bilaga 1). Jag är medveten om att alla dessa medel inte har kunnat omdisponeras till det fria orarådet på grund av redan raeddelade lärarförordnanden ra. ra. Men även med beaktande av detta förhållande belyser siffrorna väl planeringssystemets möjligheter. Jag vill ocksä erinra om att högskoleenheterna efter uigången av budgetåret 1977/78 har redovisat reservationer av onormal storlek på berörda anslag. Delta förhållande, som jag tidigare har berört i årels budgetproposition, tyder också på att resurserna inte varit för lågt beräknade (jfr prop, 1978/79: 100, bil, 12 s, 436), Sararaanfattningsvis vill jag frarahålla atl de resurser som totalt har tilldelats för budgetåret 1977/78 enligt min mening väl gjort det möjligt att med en normal standard tillgodose efierfrågan på fri utbildning,

I 1978 års budgetproposition förutsattes högskoleenheterna inom oförändrade resurser kunna klara en utbildning inom det fria området av minst sararaa orafattning som under budgetåret 1977/78, Eftersom samtidigt en utbyggnad av spärrade linjer med årskurs två motsvarande sammanlagt ca 1 000 årsstudieplatser måste ske ställdes ökade krav på planeringen. Jag räknar med atl de planeringsåtgärder sora har varit aktuella i delta sammanhang ofta har gällt kurser för vilka samundervisning med fri utbildning har varit möjlig. Nettoeffekten av det hela bör därför motsvara betydligt mindre än 1 000 årsstudieplatser. Jag erinrar om vad som anfördes i 1978 års budgetproposition om att det fortlöpande reformarbetet i vidgad omfattning måste grundas på omprioritering inora redan givna ramar (prop, 1977/78: 100, bil. 12 s. 370, 375),

I förhållande till den i budgetpropositionen 1978 beräknade orafattningen av det fria orarådet inträffade under innevarande budgetår enligt vad sora har beräknats i saraband raed tilläggsbudget I en tUlström-ningsökning motsvarande totalt endast ca 2 100 årsstudieplatser (7 %), Som extra resurser har anvisats 7 428 000 kr, utöver reservmedel som avsatts från föregående budgetår (prop, 1978/79: 25, UbU 1978/79: 15, rskr 1978/79: 124),

Jag anser således att det fria tillträdet under budgetåren 1977/78 och 1978/79 har tillämpats på ett sätt som väl överensstämraer med vad som föreskrevs i riksdagsbeslutet år 1977, De studerandes efterfrågan på utbildningen inom det fria orarådet har efter högskolereformens genomförande visat sig vara så stärk att det inte skulle ha varit möjligt alt bereda tillträde åt samtliga sökande enligt de principer som fastlades år 1975, Förändringen år 1977 har visat sig nödvändig för att undvika

Prop. 1978/79: 93 9

påtagliga spärrar för det tidigare fria området vid snart sagt samtliga högskoleenheter som haft ett utbud av detla slag. Några prakliska raöjligheter att på så kort tid som det har varit fråga om hänvisa den hell övervägande delen av uppskattningsvis minst 10 000 nya studerande till ulbyggnadsorlerna har givetvis inte funnits. En expansion på även de större orterna har sålunda visat sig nödvändig för att upprätthålla det fria tiUträdet, A andra sidan har i överensslämraelse med riksdagsbeslutet 1975 uibyggnaden på de större orterna hållils tillbaka. Den har inte tillåtits ske som en utbyggnad i direkt proportion till antalet nya studerande inom det fria området, utan enbart som cn nelloutbyggnad efter omdispositioner från raindre efterfrågade oraråden och efter ralionaliseringsålgärder i övrigt. Jag räknar med att högskolemyndigheterna inom ramen för givna regler har disponerat resurserna på ett sätt sora har medgivit att kvaliteten på utbildningen har förblivit i stort sett oförändrad. För berörda utbyggnadsorter har det fria området däremot resursmässigt byggts ut i huvudsak i direkt proportion till studerandeökningen,

2.3 Översyn av planeringen inför budgetåret 1979/80

Enligt riksdagens beslut har de exlra resurser som har tilldelats för det fria orarådet avsett endast lärariöner. På denna punkt har således sararaa regel gällt sora för den tidigare s. k, universitetsautomatiken. I budgetpropositionen 1979 har jag utöver de medel som motsvarar vad som tidigare har anvisats beräknat drygt 2 milj, kr. sora basresursförstärkning för det fria området (bil, 12 s, 436), Enligt budgetförslaget skall vidare anslaget D 10, Lokala och individuella linjer och enstaka kurser förstärkas med 9 milj, kr. (bil, 12 s, 529). Jag anser alt raan på sararaa sätt som i budgeten för innevarande budgetår bör räkna med alt av denna förstärkning resurser motsvarande 550 årsstudieplatser, dvs. ca 3 railj. kr., avser del fria området, Sararaanlagt har jag således i budgetpropositionen beräknat ytterligare ca 5 railj, kr, för det fria området.

I budgetpropositionen har jag vidare frarahållit atl jag vid rain beräkning av besparingarna har tagit hänsyn till utvecklingen inora det fria området, I stället fÖr besparingar av väsentlig storlek lill följd av tomma platser på linjer har jag räknat raed örafördelningar till det fria området. Totalt beräknar jag att 12 400 000 kr, hade kunnat komraa ifråga för besparingsåtgärder om det fria området ej hade beaktats (se bilaga 1),

Av de fria utbildningslinjerna är ekonomlinjen den volymraässigt största. Denna har på senare år expanderat kraftigt. Jag har i budgetpropositionen iakttagit en viss försiktighet i fråga ora beräkningen av antalet nybörjare på ekonomlinjen budgetåret 1979/80, Innevarande år

Prop. 1978/79: 93 jO

kan antalet nybörjare beräknas lill ca 3 000, Detla antal ingår i underlaget för resursanvisningen lill det fria området innevarande år, I budgetpropositionen har ca 2 400 antagits sora ett riraligt tal. Någon indragning av resurser på grund av denna beräkning har inle föreslagits.

Frågan ora utbildningens standard är nära kopplad till själva förfarandet vid tilldelning av exlra resurser. Det fordras ju oradispositioner och anpassningar innan riksdagen i efterhand beviljar extra medel. Som har framgått av rain redogörelse i det föregående anser jag att planeringen och resursanvisningen har vai"it sådan att det bör ha varit raöjligt att i allt väsentligt genomföra utbildningen raed norraal standard. Jag erinrar även om den i budgetpropositionen föreslagna basresursför-slärkningen. Jag kan däremot ansluta mig till ståndpunkten att förfaringssättet är tungrott. Mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns av systemets tillämpning skulle en översyn av tekniken för tilldelning av extra resurser kunna göras. Reglerna skulle kunna göras klarare och entydigare. Högskoleenheterna skulle tidigt kunna få besked ora vilka ytterligare resurser sora tillförs, Genora förändringar av tekniken skulle således bristerna i det nuvarande systemet kunna rättas till samtidigt sora principen om ett fritt tillträde bevaras.

Jag går nu över till alt ta upp de åtgärder sora jag anser bör vidtas med anledning av riksdagens beslul att upphäva det nuvarande fria tillträdet, ett beslul som jag alllså beklagar.

Riksdagen har begärt kompletterande förslag av regeringen i tre av-avseenden, nämligen i fråga om höjning av utbildningens standard genom resursförstärkning eller sänkta anlagningstal, i fråga om extra resurser till regionstyrelsernas disposition samt i fråga om övergångsanordningar. Enligt riksdagens beslut skall utbildningens standard höjas successivi under de närmasle budgetåren. Jag vill siryka under alt underlaget för alt bedöma vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av riksdagens beslut är osäkert. Ett bättre underlag bör genom myndigheternas försorg kunna föreligga i samband raed arbetet raed budgetpropositionen 1980 särskilt vad gäller den successiva standardhöjningen.

Jag anser alt frågorna ora höjning av utbildningens standard och om extra resurser till regionstyrelsernas disposition för budgetåret. 1979/80 bör lösas inom de resursramar som har föreslagits i budgetpropositionen 1979, För dessa båda ändamål bör under budgetåret 1979/80 resurser raotsvarande sararaanlagt 2 500 årsstudieplatser disponeras. Därav följer en rainskning av anlagningstalen.

Vad gäller riksdagens beslut om höjning av utbildningens standard erinrar jag först om den resursförstärkning jag nyss har nämnt. Standardhöjning i övrigt bör i enlighel med riksdagens uttalade raening genomföras genora att planeringsramar sänks utan att motsvarande resurser dras in. Det bör strykas under atl högskoleenheterna har vissa

Prop. 1978/79: 93 11

möjligheter att själva jämka antagningstalen och att därigenom påverka standarden. Enligt vad jag har erfarit har universitels- och högskoleämbetet utfärdat anvisningar enligt vilka sådana jämkningar ora 10 % kan företas. Den minskning av anlagningstalen jag nämnl i del föregående ligger inom ramen för denna järakningsraöjlighet.

De högskoleenheter som har varit tvungna att omfördela resurser på grund av tillströmningen till det fria området är i första hand universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göleborg, För dessa högskoleenheter bör med anledning av riksdagens beslut planeringsramarna för utbildningen inom det fria området sänkas så att resurser raotsvarande 1 500 årsstudieplatser frigörs för standardhöjande åtgärder.

De i budgetpropositionen angivna planeringsramarna för ekonom-linjen vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göleborg innebär i förhållande till den faktiska tillströmningen innevarande år en minskning som raotsvarar ca 500 årsstudieplatser. Efter en övergång till ett totaldiraensionerat systera blir denna rainskning av årskurs ett av ekonoralinjen raed säkerhet reell. Därmed åstadkoms en standardhöjning i förhållande till vad sora skulle ha varit fallet vid ett bibehållande av det fria orarådet. Det minskade intaget medför också en successivt höjd standard under de följande budgetåren. Det återstående behovet av minskning bör åstadkomraas genora rainskat utbud av enstaka kurser eller genora att färre studerande antas. Därför bör i avsikt att åstadkoraraa en standardhöjning de i budgetpropositionen angivna pla-neringsraraarna för enstaka kurser i de regioner där de näranda universiteten ligger rainskas raed tal sora raotsvarar 1 000 årsstudieplatser.

Jag redovisar oradispositionerna i en översikt.

Prop. 1978/79: 93 12

jämka anlagningstalen inte tillkommit för att raöjliggöra standardhöjningar bör den tills vidare kunna användas i sådant syfte.

För att efterkoraraa riksdagens beslut ora extra resurser till region-styrelsernas disposiiion bör resurser motsvarande ca 1 000 årsstudieplatser, dvs, 6 railj, kr., disponeras. Som jag har närant i det föregående har i budgetpropositionen lagts fram förslag om en förstärkning av anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser med 9 milj, kr. Mot denna bakgrund bör enligt rain mening detta anslag minskas med 6 milj, kr. i förhållande lill beloppet i budgetpropositionen, 6 milj. kr. bör i slället anvisas under ett nytt anslag Extra medel för dimensio-neriiigsåtgärder i högskolan. Medlen under detla anslag bör få användas enligt beslut av regionslyrelserna raed hänsyn till bl. a. sådan efterfrågan från arbetsraarknaden och sådana lokala fömtsättningar för viss utbildning sora inte hår Icunnat beakias i det reguljära planerings- och budgetarbetet. Resurserna bör få användas för alla typer av utbildningar, dvs, även för nu spärrade utbildningar. Utbildningens planering bör däremot ske endast inora de ramar som gäller för de ordinarie anslagen. Innan resurser från nyssnämnda nya anslag tas i anspråk bör självfallet redan tilldelade resurser ha utnyttjats så långt det går för att möla utbildningseflerfrågan. Kravet på planering enligt 1975 års riksdagsbeslut bör kvarstå.

Resurserna bör fördelas mellan regioner i huvudsak i proportion till det nuvarande fria områdets fördelning enligt följande:

Stockholms högskoleregion 1 500 000 kr,

Uppsala högskoleregion 1 140 000 kr,

Linköpings högskoleregion 300 000 kr,

Lund/Malmö högskoleregion 1 140 000 kr,

Göteborgs högskoleregion 1 260 000 kr,

Uraeå högskoleregion 660 000 kr.

De i budgetpropositionen beräknade beloppen under anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser bör rainskas med samma belopp.

Med ändring av vad jag har föreslagit i budgetpropositionen beräknar jag planeringsramarna för enstaka kurser inora berörda regioner enligt följande (inora parentes anges ändringstalen)

16 100	(—1 200)
10 300	(— 800)
2 300	(— 100)
10 200	(— 900)
10 800	(— 800)
6 300 .	(— 200)

Stockholms högskoleregion Uppsala högskoleregion Linköpings högskoleregion Lund/Malmö högskoleregion Göteborgs högskoleregion Umeå högskoleregion

56 000 (—4 000)

Vidare anser jag att 3 558 000 kr, äv de medel söm i budgetpropositionen under anslaget D 10, Lokala och individuella linjer och enstaka

Prop. 1978/79: 93 13

kurser föreslagits stå till regeringens disposiiion bör ställas till region-styrelsernas disposition. Jag avser att vid riksdagens bifall till förslagen i budgetpropositionen senare föreslå regeringen att fördela medlen mellan regioner enligt följande:

Slockholras högskoleregion 1 225 000 kr,

Uppsala högskoleregion 757 000 kr,

Linköpings högskoleregion 70 000 kr,

Lund/Malmö högskoleregion 552 000 kr,

Göteborgs högskoleregion 750 000 kr,

Umeå högskoleregion 204 000 kr.

Denna fördelning motsvarar fördelningen av motsvarande medel innevarande budgelår.

I fråga om övergångsanordningar anser jag atl sådana är påkallade endast inora systeraet för anraälan och antagning av studerande. Det blir aktuellt att använda systeraet för urval i större orafattning än sora förutsattes vid 1977 års riksdagsbeslut, I samband därmed kan vissa personalförstärkningar vid högskoleenheterna behövas. Det blir vidare nödvändigt alt övergå till datorbaserad lokal antagning även vid flera mindre högskoleenheter. Vidare blir särskUda inforraationsinsatser nödvändiga i samraanhanget. För dessa ändamål bör särskilda medel anvisas under budgetåren 1978/79 och 1979/80, Jag avser alt senare, när ett bättre underlag föreligger, föreslå regeringen att raedge UHÄ att för näranda ändaraål överskrida anslaget Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader, Vidare bör observeras att de siuderande som har rätt att fullfölja studier enligt äldre studieordning måste garanteras plals inom det totaldimensionerade systeraet. Jag utgår från att berörda högskolemyndigheter beaktar behovet av rutiner för att dokumentera studerandes tillhörighet till den äldre studieordningen i enlighet raed de av regeringen meddelade övergångsbeslämraelserna (SFS: 459), Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ alt förbereda övergången lill den nya ordningen,

Tolaldimensioneringen av utbildningen inora högskolan raedför att 11 § högskolelagen (1977: 218) bör ändras i enlighet med ett inora utbildningsdepartementet upprättat förslag.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i högskolelagen (1977: 218),

2. fastställa planeringsramar för enstaka kurser budgetåret 1979/ 80 enligt vad jag har förordat.

472

Universitetet i Stockholm

Geovetarlinjen Kemistlinjen

Beieendevetenskapliga linjen Linjen för offentlig förvallning Redovisnings- och revisionslinjen Sekreterarlinjen Transporladminislraliva linjen Kullurkommunikationslinjen Tolklinjen

Summa

72	15
160	42
120	73
30	8
30	16
30	6
210	40
60	14

712

214

24	7
48	6
100	22
60	29
30	30
30	30
30	30
150	55

209

60 60 30 30 30

210

Universitetet i Uppsala

Biologlinjen

Fysikerlinjen

Geovetarlinjen

Kemisllinjen

Linjen för offenilig förvaltning

Samhällsvetarlinjen

Sekreterarlinjen

Biomedicinsk utbildning

Ämneslärarlinjen

matematisk-naturvetenskaplig gren

spräkvetenskaplig gren Kullurkommunikationslinjen Tolklinjen

Summa

95	32
55	20
60	27
72	15
30	12
90	51
30	18
80	37
44	16
38	8
48	24
60	22

702

282

36	10
40	20
50	29
30	18
37	13
30	7
80	40

9 150

40 379

24 54

Universitetet i Lund

Fysikerlinjen

Kemistlinjen

.Beteendevetenskapliga linjen

Förvaltningslinjen

Linjen för offentlig förvallning

Samhällsvetarlinjen

Sekreterarlinjen

Systemvetenskapliga linjen

Hemspråkslärarlinjen

Kulturkommunikationslinjen

Summa

25	5
35	7
30	6
120	37
30	15
130	95
30	6
30	12
36	10
75	15

152

541

25	4
30	8
30	15
60	37
36	16
50	8
!31	88

40 30

Biologlinjen	85	20
Fysikeriinjen	... 30	22
Geovetarlinjen	20	5	25	5
Kemistlinjen	80	49	40	5
Beieendevetenskapliga linjen	150	75	90	10
Förvaltningslinjen	120	42
Linjen för offentlig förvaltning	30	10	30	18
Redovisnings- och revisionslinjen	30	10	30	14
Samhällsvetarlinjen	90	77	90	73
Systemvetenskapliga linjen -	30	30		. .. .
Hemspråkslärarlinjen	36	13	36	28
Ämneslärarlinjen
hislorisk-samhällsvetenskaplig gren	66	8
spräkvetenskaplig gren	58	9
matematisk-naturvetenskaplig gren	56	27
Kulturkommunikationslinjen	210	180	30	6
Tolklinjen	40	21
Summa	906	598	371	159
Universitetet i Umeå
Fysikerlinjen	16	6
Kemisllinjen	30	15
Förvaltningslinjen	90	14	90	25
Linjen för offentlig förvaltning	30	23	15	15
Redovisnings- och revisionslinjen	30	30	15	13
Samhällsvetarlinjen	30	14	30	17
Sekreterarlinjen	30	17	10	3
SYO-linjen	30	19	30	7
ÄmneslärarJinjen
historisk-samhäl Isvetenskaplig gren	36	17
språkvetenskaplig gren	44	7
matematisk-naturvetenskaplig gren	30	18
Kulturkommunikationslinjen	70	70	25	15
Praktisk-pedagogisk utbildning för
ämneslärare	UO	20
Summa	576	199	215	95

Prop. 1978/79: 93 18

I tabellen anges ett ungefärligt antal årsstudieplatser som svarar mot av myndigheterna ej utnyttjade antagningstal. De resurser som svarar mot dessa årsstudieplatser anges med ungefärliga belopp i respektive budgetårs konstnadsläge.

Högsk	oleenhet	Årsstudieplatser 77/78 78/79 79/80			Resurser, tkr
	oleenhet	Årsstudieplatser 77/78 78/79 79/80			77/78	78/79	79/80
Univ,	i Stockholm	175	365	585	800	1 775	3 200
Univ,	i Uppsala	225	350	370	1 250	1900	2 025
Univ,	i Lund	120	220	285	550	1 050	] 575
Univ.	i Göteborg	475	710	795	1900	3 000	4 375
Univ,	i Umeå	160	255	225	700	1 150	1225
Summa		1155	1900	2 290	5 200	8 875	12 400

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977

Ekonom-	Enstaka	Tolali
linjen	kurser
190	350	540
45	225	270
35	245	280
230	180	410