Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:91

Regeringens proposition

1978/79:91

om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner, m. m.;

beslutad den 22 februari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen atl aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås en ändring i lagen (1971: 176) om vissa interna­tionella sanktioner med anledning av den resolution som FN:s säkerhets­råd den 6 april 1976 har antagit i fråga om Rhodesia. Genom den föreslagna ändringen kommer vissa förfoganden beiräffande firma, varumärke och registrerat mönster all omfattas av lagen. På samma gång begärs riksda­gens samtycke till att sanktionerna mol Rhodesia ulvidgas i molsvarande omfattning.

1    Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 91

 

Prop. 1978/79:91                                                                  2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sank­tioner

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971: 176) om vissa internationella sanklioner dels atl i 1 S ordel "riksdagssession" skall bytas ut mot "riksmöie", dels all i 1, 3-11, 14 och 15 SS samt punkten 3 i övergångsbestämmel­serna ordel "Konungen" skall bylas ut mot "regeringen",

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 5a§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse                        Föreslagen lydelse

5 a S

Regeringen får meddela förbud att till fysisk eller juridisk person med hemvist i blockerad stat överlåta firma, varumärke eller registrerat mönster eller att upplåta särskild rätt därtill.

Denna lag Iräder i kraft den I juli 1979.

 

Prop. 1978/79:91                                                                     3

Uldrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-02-22

Närvarande: slalsminislern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Ro­manus, Mundebo, Wikslröm, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Ro­manus, Tham, Bondestam

Föredragande: slalsrådel Sven Romanus

Proposition om ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella sank­tioner, m. m.

1    Inledning

Sverige är som medlem i Förenta Nationerna (FN) folkrättsligt bundet av sådana beslul om sanktioner av icke-mililär natur som säkerhetsrådet har anlagil i syfte atl upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Med anledning av Rhodesias ensidiga självständighelsförklaring har säkerhelsrådel anlagil resolutioner den 12 och 20 november 1965, den 9 april och den 16 december 1966, den 29 maj 1968 saml den 18 mars 1970. Resolutionerna har för svensk del medfört en rad författningsålgärder av vilka de senasle vidlogs år 1971. Med slöd av lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen) har sålunda utfärdals dels för­ordningen (1971: 177) om lillämpning av nämnda lag (Rhodesiaförordning­en), dels kungörelsen (1971: 178) om vissa sanktioner mot Rhodesia (Rho­desiakungörelsen).

FN:s säkerhetsråd har den 6 april 1976 (nr 388) och den 27 maj 1977 (nr 409) antagit ytterligare resolutioner i fråga om Rhodesia. Jag avser all nu la upp frågan om lagstiftning med anledning av dessa resolutioner.

2   Allmän bakgrund

FN:s främsta syfte är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. För all möjliggöra ell snabbi och effektivt inskridande från FN:s sida har medlemmarna enligt artikel 24 i FN:s stadga överlåtit huvudansvaret för fredens och säkerhetens tryggande på säkerhetsrådet, som därvid har rätl alt handla på medlemmarnas vägnar.

 

Prop. 1978/79: 91                                                                    4

Av artikel 25 i stadgun frumgår uti slal som ur medlem i FN är skyldig atl godta och verkslälla säkerhelsrädets beslul i överensstämmelse med stad­gan. 1 artikel 48 sägs all ålgärd som fordras för att verkslälla säkerhetsrå­dels beslul för upprätihållande uv iniernaiionell fred och säkerhei skall vidtas av samiliga medlemmar i FN eller av vissa bland dem, alli efter säkerhelsrädets bestämmande.

Enligt ariikel 39 ankommer det pä rädel alt bedöma om det föreligger en situution som innebär hot mol freden, fredsbrott eller angreppshandling samt att föreslå eller besluta om vilka ålgärder som skall vidtas i överens­stämmelse med artiklarna 41 och 42 för alt upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhei. I ariikel 41 talas om avbrytande av ekono­misku eller diplomatiska förbindelser eller av kommunikationer. Enligi ariikel 42 kan inskridande ske med miliiära styrkor, om säkerhelsrådel finner all ålgärder av icke-mililär nalur skulle vara otillräckliga.

En förutsättning för all rädel skall kunna falla ell för medlemsslalerna bindande beslul om sanktioner är således enligt ariikel 39, att rädel försl har faslsiälll all ell hot mol freden, ell fredsbrott eller en angreppshandling föreligger.

I fräga om ekonomiska och andra sanklioner av icke-mililär natur sägs i artikel 41, all rådet äger dels besluta vilka ålgärder som utan atl innebära bruk av vapenmakt skall användas för att ge verkan åt dess beslut, dels uppfordra FN:s medlemmar att vidta sådana ätgärder. 1 artikeln sägs det vidare, atl åtgärdema kan innefatta fullständigt eller partiellt avbrytande av ekonomiska förbindelser, järnvägs-, sjö-, luft-, post-, telegraf- och radioförbindelser eller annan samfärdsel ävensom avbrytande av de diplo­matiska förbindelserna. Artikelns uppräkning av åtgärder som kan komma i fräga är inte uttömmande utan får ses som en exemplifiering. Alla slags sanklioner, som inte innefattar bruk av vapenmakt, faller under artikeln.

MiUtära sanktioner av bindande nalur för alla medlemsstater kan inte komma lill siånd förrän medlemsslalerna har ingått avtal med rådet om att slälla väpnade slyrkor lill rådels förfogande eller att ge bistånd av olika slag (ariikel 43). Något sådant avtal har ännu inte slutits. Anordningen med avtal möjliggör för medlemsstaterna atl avgöra i vilken omfattning och på vad säll de skall della i miliiära sanktioner.

3    Säkerhetsrådets resolutioner

Som nämnts inledningsvis har säkerhetsrådet med anledning av Rhode­sias ensidiga självständighelsförklaring antagit resolutioner den 12 och 20 november 1965, den 9 april och den 16 december 1966, den 29 maj 1968 saml den 18 mars 1970. Resolutionerna innefattar beslut eller rekommen­dation om sanktioner av icke-mililär nalur mot Rhodesia. Beiräffande innehållet i de fem först nämnda resolutionerna hänvisas till prop. 1969: 78

 

Prop. 1978/79:91                                                                     5

med förslag till lug om vissa sanktioner mot Rhodesia m.m. (s. 7-11). 1 FN-lugkommitléns belänkande (SOU 1970: 19) Svensk FN-lag lämnas en redogörelse för de åtgärder som Sverige och vissa undru siater hur vidtagit i anledning av dessa resolutioner (s. 27-30). Jag hänvisar till den redogö­relsen. För innehållet i resolutionen den 18 mars 1970 hänvisas lill prop. 1971: 77 (s. 106).

Säkerhetsrådet har därefter antagit ytterligare två resolutioner beträffan­de Rhodesia, nämligen den 6 april 1976 (res. 388) och den 27 maj 1977 (res. 409). Resolutionernu i sin engelska version jämte svensk översättning bör fogus till protokollet i detta ärende som bilaga I och 2.

I resolutionen den 6 april 1976 behandlas dels vissa försäkringsfrågor (punklen 1), dels frågor av närmast immaterialrättslig karaktär (punklen 2). Finkten 1 i resolutionen innehåller sålunda beslut om att medlemsstaterna skall vidta lämpligu ålgärder för all förhindra all medborgare i det egna landet och personer med hemvist där meddelar försäkring beträffande varor som de vet eller har skälig anledning aniaga antingen har utförts från Rhodesia eller är avsedda alt införas dil efter den 6 april 1976 i strid mol säkerhelsrädets resolution den 29 maj 1968 (punkten 1 a och b). Försäk-ringsförbudel skall också omfatta varor och annan egendom i Rhodesia som tillhör vissa rättssubjekt i detta land och beiräffande vilken meddelan­de av försäkring slår i strid mot 1968 års resolution (punkten 1 c). I punkten 2 föreskrivs att medlemsslalerna skall vidla erforderliga ålgärder för atl förhindra atl medborgare i det egna landet och personer med hemvisl där upplåler vissa immalerialrälter till rättssubjekt i Rhodesia. Det gäller firmanamn vare sig upplåtelsen är begränsad lill just namnet eller ingår som en del i ett s. k. franchisingavtal. 1 samband med sisinämnda slag av avtal skall det vidare inte längre vara tillåtet att upplåta varumärke eller registrerat mönster (trade mark or registered design).

1 resolutionen den 27 maj 1977 har säkerhelsrådel beslutat att medlems­staterna skall förbjuda atl vissa betalningsmedel används i eller överförs till det egna landet. Förbudet lar sikte på kapitaltransaktioner som företas av den illegala regimen i Rhodesia eller av fysiska eller juridiska personer med hemvist eller säte i Rhodesia. Syftet med transaktionen skall vura att lillgodose kontor eller agentur som den olagliga regimen har upprättat i medlemsstaten. Frän förbudet undantas transaktioner lill förmån för kon­tor eller agenlur som har upprättats uteslutande för all verkställa pensions­utbetalningar.

4    Gällande rätt

Stal som är medlem i FN är som tidigare nämnts folkrättsligt skyldig att efterkomma säkerhetsrådels beslul om sanklioner av icke-mililär natur. Enskilda rättssubjekt är däremot inte omedelbart bundna av säkerhetsrå-

tl    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 91

 

Prop. 1978/79:91                                                                     6

dels resolutioner vare sig dessu har formen av beslul eller rekommendatio­ner. Föl svensk del införlivas resolutioner av deltu slag med svensk rätl genom utfärdande uv särskild lug eller annan förfutlning i ämnet.

Sedan den 1 juli 1971 är den inledningsvis nämnda sanktionslagen del grundliiggande instrumentet för genomförande av sanktioner av icke-mili­lär nuliir.

Enligt I S sanktionslagen fär regeringen, i den mån del påkallas med anledning av beslul som har fallals eller rekommendation som har antagils UV FN:s säkerhelsräd, inlerimisliskl förordna atl vissa i lagen närmare angivna ålgärder skall vidtas mol stal eller område som i nyssnämnda ordning har gjorts till föremål för sanklioner (blockerad slal). Från lagtek­nisk synpunki innebär sanktionslagen atl regeringen befullmäktigas att sälta en eller flera av bestämmelserna i 3-8 och 15 SS helt eller delvis i kraft i förhällande lill en eller fiera blockerade siater. Regeringens förord­nande förfaller emellertid, om det inte inom viss kortare lid underställs riksdagen för prövning av frågan huruvida det skall bestå.

I 3-6 SS sanklionslagen uppräknas vilka ålgärder rörande varor, dvs. materiella ling av lös egendoms natur samt elektrisk kraft, som regeringen kan förbjuda med stöd av lagen. 1 7-8 SS anges vad som får förordnas i fråga om betalnings- eller kredilreslriklioner resp. kommunikationer, och i 15 S öppnas möjlighet lill avvisning av utlänning som skäligen kan antagas ha hemvist i blockerad stat och ha begåll eller avse att begå handling som står i slrid mol förbud enligt 3-8 S. 1 11 S föreskrivs straff för den som bryter mol förbud som har meddelats med slöd av 3-8 S.

Regeringen har, med riksdagens i förväg inhämtade samlycke (prop. 1971:77, Uu 1971: 167), genom Rhodesiaförordningen stadgal atl 3 §, 4 § 1, 3 och 4, 5-8 SS saml 15 S nämnda lag skall äga lillämpning med anled­ning av de resolutioner som FN:s säkerhetsråd har antagit i fråga om Rhodesia den 12 och 20 november 1965, den 9 april och 16 december 1966, den 29 maj 1968 och den 18 mars 1970. Regeringen har vidare genom den inledningsvis nämnda Rhodesiakungörelsen meddelal närmare bestämmel­ser om sanktionernas omfattning.

Sanklionslagen, Rhodeisiaförordningen saml Rhodesiakungörelsen bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 3, 4 och 5. Till del närmare innehållet i bestämmelserna ålerkommer jag i det följande.

5    Överväganden

S.l Inledning

Som lidigare har anförts finns del en folkrättslig skyldighet enligt VII kap. FN-sladgan för medlemsstat att efterkomma säkerhetsrådets beslut om icke-militära sanktioner.  För svensk del är det självklart att lojall

 

Prop. 1978/79:91                                                                    7

Verkställa pä del naiionellu planet vad säkerhetsrådet sålunda kun hu beslutat. Det är med denna utgångspunkt man mäsle pröva om resolution­erna den 6 april 1976 och den 27 maj 1977 täcks uv de nu giillande bestämmelsernu. Blir svuret nekunde bör lugstiftningen komplelterus.

1 detla summanhung vill jag pekn pä en skillnud som föreligger mellun säkerhetsrådets resolutioner å ena sidan och inlernaiionella konventioner ä andra sidan. En konvention som berör vikliga rättsprinciper föregås i regel av omfattande förarbeten. Säkerhelsrädets resolutioner har däremoi ofta uturhelals på kort tid utan atl möjlighet har funnits atl i detalj överväga deras verkningar inom olika nationella rättssystem. Resolutioner tillkom­mer efter förhandlingar mellan säkerhetsrådets medlemmar och utgör of­tast resultatet av sammanjämkningar mellan olika ståndpunkter. Ordaly­delsen av en resolution kan därför ibland ha förestavats mera av viljan alt överbrygga meningsmotsättningar än av iniressei att ge ett entydigt ut­iryck ål vad slags sanklionsälgärd som avses. En lillämpning av resolu-lionerna efter ordalagen skulle därför inte sällan kunna leda till resullai som kan le sig olillfredsslällande eller renlav orimliga och som knappasl kan ha åsyftals vid resolutionens tillkomsi. Man kan därför inte i alla detaljer känna sig bunden av de formuleringar som har använis i resolu­tionerna ulan bör i siällei lolka resolutionerna efter deras allmänna anda och söku på ell förnufligl sätt ulforma de regler som behövs för all förverkliga syftena bakom resolutionerna (jfr prop. 1969:78 s. 32 och 1971: 77 s. 49).

S.2 1976 års resolution

5.2.1  Försäkring

1 punklen 1 i resolutionen föreskrivs att medlemsstaterna skall vidta erforderiiga ätgärder för all förhindra alt medborgare i del egna landet eller personer med hemvist där i slrid mot säkerhetsrådets resolution den 29 maj 1968 meddelar försäkring beiräffande dels varor som har ulförls från Rhodesia (punklen 1 a), dels varor avsedda all införas i Rhodesia (punkten 1 b) och dels varor eller annan egendom i Rhodesia som lillhör vissa rättssubjekt i detta land (punkten 1 c). Punkten I innebär således inte några nya förpliktelser för medlemsstaterna utan får snarare ses som en erinran om vad som gäller enligt 1968 ärs resolution. För svensk del har 1968 års resolution redan föranlett lagstiftning.

Enligt 5 S 3 sanktionslagen jämförd med 4S 4 samma lag får regeringen således meddela förbud mol all genom meddelande av försäkring främja utförsel av varu från blockerad stat. Ett sådant förbud har meddelats genom 3 § 3 Rhodesiakungörelsen jämfört med 2 S första stycket samma kungörelse. Enligt 6S sanklionslagen får regeringen vidare förbjuda med­delande av försäkring i fråga om vara som har ulförls frän blockerad stat efter del atl förbud som har meddelals med slöd av 4S 4 sanklionslagen

 

Prop. 1978/79:91                                                                     8

irätt i kraft. Enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna lill sanklionsla­gen kun ell sådani förbud också omfaltu varor som har utförts från Rhode-siu sedun lagen (1969: 232) om vissu sunktioner mot Rhodesia trän i krafl. 1 3 S andru slyckel Rhodesiakungörelsen har i enlighet härmed upptagits ett försukringsförbud beiräffande varu som härrör frän Rhodesia och som har utförts därifrån den 11 juni 1969 eller senare. Punkten 1 a är således täckt av gällunde bestämmelser.

När det gäller försäkring av varor avsedda att införas i Rhodesia är läget likarlat. Enligt 5S 3 sanktionslagen jämförd med 4S 1 samma lag får regeringen meddela förbud mot atl genom meddelande av försäkring främ­ja införsel av vara lill blockerad slal. Ell sådani förbud har också medde­lals genom 3S 3 Rhodesiakungörelsen jämförd med IS och 2S första slyckel samma kungörelse. Även punklen 1 b har således täckning i gällan­de besiämmelser.

Del i punkten I c upptagna försäkringsförbudel gäller inie endasl varor (commodities, products) utan egendom över huvud tagel (or olher prop­erty) som finns i Rhodesia. Som har utvecklats i prop. 1969: 78 (s. 33 och 39) bör "commodities or products" tolkas vidsträckt och inbegripa alla produkter eller nyiligheier som kan framslällas, ulföras från eller införas lill Rhodesia. 1 enlighel härmed används i sanklionslagen ordel "vara" för alt täcka de angivna engelska orden. "Vara" definieras därvid som ett materiellt ting av lös egendoms natur. Även elektrisk kraft betraktas som "vara" (2 S andra slyckel sanklionslagen). Uianför begreppei "vara" faller sådana nyiligheier som ijänsler saml tillhandahållande av lokaler och arbetskraft. Även fast egendom faller utanför.

Försäkringsförbudet i punkten 1 c har emellertid vissa begränsningar. Dels gäller förbudet endast egendom som i dag tillhör handels- eller indu-slriförelag eller allmän inrättning i Rhodesia. Dels och framför allt krävs all meddelande av försäkring slrider mol 1968 års resolution.

1968 års resolution (punklen 3 b) förbjuder verksamhet som främjar export från Rhodesia. Punklen 1 c i 1976 års resolution bör ses som en erinran om att försäkring av egendom i Rhodesia kan stå i strid mot sistnämnda bestämmelse i 1968 års resolution. Av skäl som har redovisals i anslutning till punkten 1 a kräver inte heller punkten 1 c lagsliflningsål-gärder.

Jag vill tillägga all regeringen enligi 7 S sanklionslagen får medela förbud all utifrån verkslälla belalning lill mottagare i blockerad slal. Förbud får också meddelas mol all verkslälla betalning till någon utanför blockerad stal, om betalningen är avsedd för mottagare i den blockerade staten eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas där eller drivs därifrån. Rege­ringen får även meddela förbud all lämna eller förmedla uppdrag alt verkslälla en otillålen belalning. 1 5 S Rhodesiakungörelsen har förbud av nyss angivet slag meddelals beiräffande belalningar till Rhodesia. Det är uppenbarl atl möjlighelerna för ell svenskl rällssubjekl alt sälja försäkring-

 

Prop. 1978/79:91                                                                     9

ur i Rhodesia är i det närmusle obefinlliga, när det på angivet suit är förbjudel all direkl eller indirekl betala uifallunde försäkringsbelopp lill moilagare i Rhodesia.

5.2.2 Firma, varumärke och mönster

I punklen 2 åläggs medlemsslalerna all pä lämpligi säll förhindra all medborgare i del Iandel och fysiska eller juridiska personer med hemvisl eller säie där upplåter vissa immalerialrälter till rättssubjekt i Rhodesia. Del gäller firmanamn (trade name) vare sig upplåtelsen är begränsad till just firmarätten eller ingår som en del i ett s. k. franchisingavtal. 1 samband med sistnämnda slag av avtal skall del inte heller längre vara tillätet alt upplåta varumärke eller mönsterrätl (trade mark or registered design).

Bakgrunden till bestämmelsen är uppgifter om all multinationella förelag kringgår förbudel att exportera lill Rhodesia genom alt teckna s.k. franchisingavtal med rhodesiska förelag. Genom ett sådant avtal tillförsäk­ras förvärvaren vanligen rätt all använda upplålarens firmanamn eller varumärke och får del av dennes speciella kunnande när del gäller produk­tion eller marknadsföring av de produkter eller tjänster som avses med avlalel. I gengäld förbinder sig förvärvaren - föruiom all belala ersättning för upplåtelsen - ofta all tillämpa upplålarens förelagspolicy. Som exem­pel på franchisingavlal i Sverige vill jag hänvisa lill vissa hamburgerres-lauranger och bilulhyrningsförelag med amerikansk framloning (jfr SvJT 1976 s. 227- 234 och 7.34-738).

Franchising är ell begrepp som ännu inie förekommer i svensk lag. Del är inie heller påkallal all införa termen i detla lagstiftningsärende. Resolu­tionen lar emellertid bl.a. sikte på franchisingavlal som innefattar upplå­telse av vissa immalerialrälter, nämligen firma-, varumärkes- och möns­terrätl. Det synes vara rimligt att man vid prövningen av om resolutionen kräver svensk lagstiftning använder sig av dessa immaterialrättsliga be­grepp.

Sanktionslagstiftningen innehåller i dag inga bestämmelser om firma, varumärke eller mönsier och ger inte heller i övrigt möjlighel alt förbjuda nu ifrågavarande avtal. Resolutionen kräver därför lagstiftningsåtgärder. Vid utformningen av dessa kan viss ledning hämtas från sanktionslagens bestämmelser om uppfinningar.

Enligt 5 § 4 sanktionslagen fär regeringen förbjuda överläielsc eller för­värv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv av särskild räll därtill under förutsättning att åtgärden är ägnad atl främja enligt 3 eller 4 S sanktionslagen förbjudet förfarande. Beiräffande innebörden av sist­nämnda främjandekrav hänvisas till vad jag har anförl därom i avsniii 5.2.1.

I resolutionen finns inte något stöd för en begränsning av det aktuella förbudel till avtal som på angivet säll främjar varuutbytet över Rhodesias gränser. Firma, varumärke och registrerat mönsier kan därför inte behand­las på samma sätt som uppfinning. Jag förordar i stället en ny paragraf.

 

Prop. 1978/79:91                                                                    10

5 aS, i sanklionslagen som ger regeringen möjlighel ull meddelu fiirbud mot överlåtelse lill rntissubjekl med hemvisl i blockerad siui uv firma, vurumurke eller regislrerut mönsier eller upplåtelse av surskild rän durlitl. Firmu är den benämning under vilken näiingsidkare driver sin verksum­hei. Även bifirmu inbegrips. Näringsidkure förvärvar ensumruti lill firmu genom regislrering eller inurbelning (1 och 2 SS firmalagen /I974: 156/). Med varumärke förslås särskilt kännetecken som används av niiringsidku-re för att från andrus vuror skilju sådana varor, som han tillhanduhuller i sin rörelse. Varumärke kun bestå av figur, ord, bokstäver eller siffror eller uv säregen utstyrsel av vara eller dess förpackning. Näringsidkare förvärvar ensamrätl lill varumärke genom regislrering eller inarbeining (1 och 2 SS varumärkeslagen /1960:644/). Med mönster förslås enligt IS mönster-skyddslagen (1970: 485) förebilden för en varas utseende eller för ett orna­ment. Mönsterrätl förvärvas genom regislrering. Beträffande hemvislbe-greppel hänvisas till 10 kap. 1 S rättegångsbalken.

5.3       Resolutionen den 27 maj 1977

I resolutionen förbjuds vissa åtgärder som kan företas av dels den illegala regimen i Rhodesia, dels fysisk eller juridisk person i Rhodesia. Vad som förbjuds är användning (use) av kapital som finns i medlemsstat. Vidare förbjuds införsel (transfer) lill medlemssial av kapiial. Varje nu nämnd ålgärd är emellertid inie förbjuden. Vad man vill hindra är kapilal-iransaklioner till förmän för kontor eller agentur som den olagliga regering­en hur upprättat i medlemssluten. Uttryckligen undantagna frän förbudel är emellertid sädana kontor eller agenlurer som har etablerats i medlems­stat uteslutande för utt möjliggöra utbetalning av pensioner.

Det kan konstaleras alt några sädana kontor eller agenlurer som avses i resolutionen inte finns i Sverige och att sanktionslagen torde ge tillfreds­ställande möjligheter att ingripa mot etablering av sådana kontor eller agenlurer. Någon svensk lagstiftning påkallas därför inte av resolutionen.

5.4       Ikraftträdande

Den lagstiftning somjag har förordat under 5.2.2 bör träda i kraft den 1 juli 1979.

5.5      Förordnande om tillämpning av den föreslagna lagändringen

Enligt 1 S andra stycket sanktionslagen skall regeringens förordnande om tillämpning av lagen med anledning av beslul som har fatlats eller rekommendation som har antagits av FN:s säkerhetsråd underställas riks­dagens prövning. En sädan prövning bör lämpligen ske i samband med atl riksdagen tar ställning lill den i avsnitt 5.2.2 förordade lagstiftningen.

 

Prop. 1978/79:91                                                                   11

Chefen för hundelsdepuriemenlel ämnar säledes vid ett senare lilltälle föreslå regeringen atl besluta om motsvarande ändringar i Rhodesiaförord­ningen och Rhodesiakungörelsen.

6    Hemsfällan

Jag hemsläller au regeringen förslår riksdugen ull

dels uniugu förslugel lill lag om ändring i lagen (1971: 176) om vissu inlernutionellu sanklioner,

dels godkänna ull regeringen, med uniedning uv den resolution som Förentu Nulionerna den 6 april 1976 hur antagit i frågu om Rhode­sia, förordnar om tillämpning uv den föreslugnu 5 u S.

7    Beslut

Regeringen unsluter sig till föredrugundens övervugunden och beslutar alt genom proposiiion föreslå riksdagen all antaga de förslug som föredra­ganden har lagt fram.

 

 

 

Prop. 1978/79: 91                                                                  13

Säkerhetsrådets resolution den 6 april 1976

7/i(' Scciirily Council.

Reqljlrming its resolutions 216 (1965) of 12 November 1965, 217 (1965) of 20 November 1965, 221 (1966) of 9 April 1966, 232 (1966) of 16 De­cember 1966, 253 (1968) of 29 May 1968 und 277 (1970) of 18 March 1970,

Reufjlrmlng that Ihe measures provided for in Ihose resolutions, as well as ihe measures iniliated by Member Slates in pursuance Ihereof. shall conlinue in effect.

lakiiig inio account the recommendutions mude by the Security Council Committee estublished in pursuunce of resolution 253 (1968) concerning the queslion of Southern Rhodesiu in its special report of 15 December 1975 (S/I 1913).

Reafflrming ihat ihe preseni siiuaiion in Soulhern Rhodesia consiitiues a ihreal lo inlernulional peace and security,

Acting imder Chapter VII ofthe Charter of the United Nations

1.    Decldes thal ull Member Slates shall take appropriate measures to
ensure thal their nutionals and persons in their lerrilories do nol insiire:

(u) Any commodities or products exported from Soulhern Rhodesia afler ihe date of ihis resolmion in conlravenlion of Security Council resolution 253 (1968) which Ihey know or have reasonable cause lo believe lo have been so exported:

(b)    Any commodities or products which Ihey know or have reasonable
cause lo believe are destined or iniended for imporiaiion inio Soulhern
Rhodesia afler ihe dale of Ihis resoliuion in conlravenlion of resolution 253
(1968):

(c)    Commodities. products or other property in Soulhern Rhodesia of
any commercial, industrial or public utilily iinderlaking in Southern Rho­
desia, in conlravenlion of resolution 253 (1968);

2.    Decldes ihal all Member Slates shall lake appropriaie measures lo prevent their nalionals and persons in iheir Terrilories from granting to any commercial, industrial or public utilily underlaking in Soulhern Rho­desia the righl lo use any trade name or from enlering into any franchising agreement involving the use of any trade name, trade mark or registered design in connexion with the sale or distribution of any products, commo­dities or services of such an underlaking;

3.    Urges, having regard lo the principle stated in Artide 2 ofthe United Nations Charter, States not Members of the Uniled Nations to acl in accordance wilh the provisions ofthe present resolution.

Översättning av resolutionen

Såkerlielsrådel,

.som bekräftar sina resolutioner 2 16 (1965) den 12 november 1965, 217 (1965) den 20 november 1965, 221 (1966) den 9 april 1966, 232 (1966) den 16 december 1966,

 

Prop. 1978/79:91                                                                    14

253 (1968) den 29 maj 1968 och

277 (1970) den 18 mars 1970,

sotn bekräftar alt de åtgärder som föreskrivs i dessa resolutioner liksom de ålgärder som har initierats av medlemsslaler i enlighel härmed skall fullföljas,

som beaktar de rekommendalioner som har uifärdals av den säkerhels-rådskommitté som har upprättats i enlighet med resolution 253 (1968) rörande Sydrhodesia i dess särskilda rapport den 15 december 1975 (S/ 11913),

som bekräftar atl den nuvarande situation i Sydrhodesia utgör ell hot mol internationell fred och säkerhet,

som handlar i enlighel med kapitel VII i Förenta Nationernas stadga

1.    beslutar atl alla medlemsstater skall vidtaga erforderliga ålgärder för
atl förhindra all deras medborgare och personer som eljesl vislas eller
verkar inom deras lerritorier meddelar försäkring på

(a)    råvaror eller produkter som de vel eller har skälig anledning atl antaga har ulförts från Sydrhodesia efter denna dag i strid mot säkerhetsrå­dets resolution 253 (1968),

(b)   råvaror eller produkter som de vet eller har skälig anledning aniaga är destinerade eller eljesl avsedda att införas lill Sydrhodesia efter denna dag i strid mot resolution 253 (1968),

(c)    råvaror, produkler eller annan egendom i Sydrhodesia som tillhör handels- eller industriförelag eller allmän inrättning i Sydrhodesia i strid mot resolution 253 (1968),

 

2.   beslutar alt alla medlemsstater skall vidtaga erforderiiga åtgärder för atl förhindra alt deras medborgare eller personer som eljest vislas eller verkar inom deras territorier i/e/j tillerkänner handels- eller industriföretag eller allmän inrättning i Sydrhodesia rätt att använda firma, dels med företag eller inrättning som nyss sagls iräffar samarbetsavtal (s.k. franchis­ing), som berättigar till användning av firma, varumärke eller registrerat mönster i samband med försäljning eller tillhandahållande av produkter, råvaror eller tjänster,

3.   uppmanar siater som inte är medlemmar av Förenta Nationerna att med hänsyn lill principen i artikel 2, punkt 6, i Förenta Nationernas stadga handla i enlighel med bestämmelserna i denna resolution.

 

Prop, 1978/79:91                                                                   15

Bilaga 2

Säkerhetsrådets resolution den 27 maj 1977

Ihe Security C(uiiidl.

Reajjlriuing ils resolutions 216 (1965) of 12 November 1965, 217 (1965) of 20 November 1965, 221 (1966) of 9 April 1966, 232 (1966) of 16 De­cember 1966, 253 (1968) of 29 May 1968, 277 (1970) of 18 March 1970 and 388 (1976) of 6 April 1976,

Reajjlrming ihut the measures provided for in those resolutions, as well as the measures iniliated by Member States in pursuance thereof, shall continue in effect,

Taking iiiio ac((niui the recommendations made by the Security Council Commiilee estublished in pursuance of resolution 253 (1968) concerning the queslion of Soiuhern Rhodesia in ils second special report of 31 December 1976 (S/12296) on Ihe expansion of sanclions aguinsl Soulhern Rhodesiu,

Rcafjlrming Ihat ihe preseni situation in Soulhern Rhodesia constilules u ihreat lo internalional peace and security.

Aciing under Chupler VII of Ihe Charter ofthe Uniled Nations,

1.   Decldes ihut all Slales Members ofthe United Nations shall prohibit the use or iransfer of any funds in iheir lerrilories by Ihe illegal régime in Soulhern Rhodesiu, including any office or agenl Ihereof, or by olher persons or bodies wiihin Soulhern Rhodesiu, for ihe purposes of any office or agency of ihe illegal régime Ihal is eslablished wiihin iheir lerrilories olher than un office or agency so eslablished exclusively for pensions purposes:

2.   Urges. having regard lo Ihe principle siaied in Artide 2, paragraph 6 of the Charter of the United Nations, Slales nol Members of ihe United Nations to acl in accordance wilh the provisions ofthe preseni resolution:

3.   Decldes lo meet nol låter than 11 November 1977 lo consider ihe applicalion of further measures under Artide 41 of ihe Charter, and mean-while requests the Seciirily Council Commille eslablished in pursuance of resolution 253 (1968) concerning the queslion of Southern Rhodesia to examine, in addilion lo its other functions, the applicalion of further measures under Artide 41 and lo report to ihe Security Coimcil ihereon as soon as possible.

Översättning av resolutionen

Säkerhelsrådel, som bekråfiar sina resolutioner

216  (1965) den 12 november 1965,

217  (1965) den 20 november 1965, 221 (1966) den 9 april 1966,

232 (1966) den 16 december 1966,

253 (1968) den 19 maj 1968,

277 (1970) den 18 mars 1970 och

388 (1976) den 6 april 1976,

som bekråfiar all de ålgärder som föreskrivs i dessa resolutioner liksom de ålgärder som har inilierals av medlemsslaler i enlighet härmed skall fullföljas,

 

Prop. 1978/79:91                                                                   16

som beiikiar de rekommendalioner som har utfärdats av den säkerhels-rädskommiité som hur upprällais i enlighel med resolution 253 (1968) rörande Sydrhodesia i dess andru särskilda rapport den 31 december 1976 (S/12296) om vidgade sanklioner mol Sydrhodesia,

som bckröjiar all den nuvarande siluaiionen i Sydrhodesia ulgör ell hol mot iniernaiionell fred och säkerhei,

som handlar i enlighel med kapilel VII i Förenia Nationernas sladga,

1.   besluiar all allu medlemsstater skall förbjuda alt betalningsmedel används inom eller överförs lill deras icrtilorier av den olagliga regimen i Sydrhodesia eller av någon som verkar för dess räkning eller av andra personer eller sammanslutningar i Sydrhodesia, om medlen är avsedda för kontor eller agenlur, som den olagliga regimen har upprättai inom deras territorier och kontoret eller agenturen inte ulesluiande har upprättats för Ulbelalning av pensioner:

2.   uppmanar slaler som inte är medlemmar av Förenia Nationerna all med hänsyn lill principen i ariikel 2, punkl 6, i Förenia Nationernas sladga handla i enlighel med bestämmelserna i denna resolution;

3.   beslutar alt senasi den 11 november 1977 mötas för att taga ställning lill ytterligare åtgärder enligt ariikel 41 i siadgan och anmodar sanktions-kommittén atl till dess, utöver sina övriga uppgifter, undersöka huruvida ytterligare ålgärder kan vidtagas enligt ariikel 41 och att snarast möjligl tillställa säkerhetsrådet en rapport i ärendet.

 

Prop. 1978/79:91                                                                17

Bllugd 3

Lag (1971:176)

om vissa internationella sanktioner'

1 S 1 den mån del påkallas med uniedning av beslul som tullats eller
rekommendation som anlagils av Förenia Nationernas säkerhelsräd i
överensstämmelse med Förenta Nationernas sladga kan Konungen för­
ordnu alt 3-8 och 15 SS skall lillämpas.

Förordnande förfaller, om det ej inom en månad eller, om riksdagsses­sion ej pågår, inom en månad från början av nästkommande session under-ställes riksdagen för prövning av frågan huruvida det skall bestå och om det ej inom två månader från del underslällningen skedde gillas av riksdu­gen.

Om säkerhelsrådels beslut eller rekommendation helt eller delvis åter­kallas eller förfaller, skall Konungen så snart del kan ske i motsvarande mån upphäva förordnande eller med stöd därav meddelad föreskrift.

2 S Med blockerad stal förstås i denna lag stat eller område som är
föremål för sanklioner enligt beslut eller rekommendation som avses i I S
försia slyckel.

Med vara förstås i denna lag materiellt ting av lös egendoms nalur. Som vara anses även elektrisk krafl.

Vad som nedan föreskrives om vara gäller dock ej egendom som är avsedd endasl för innehavarens personliga bruk.

3   S Konungen fär meddela förbud att från rikel ulföra vara avsedd ull införas till blockerad stat och förbud alt till riket införa vara som härrör från blockerad stat.

4   §    Konungen får meddela förbud alt

 

1.    till blockerad stat införa vara,

2.    inom blockerad stal tillhandahålla vara i verksamhei av ekonomisk art,

3.    utanför blockerad slal tillhandahålla vara avsedd för verksamhet av ekonomisk art som drives från den blockerade staten.

4.    från blockerad slal utföra vara.

5 S Konungen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad atl
främja enligt 3 eller 4S förbjudel förfarande och som innebär

1.    tillverkning, bearbetning, sammansättning, inslallering, underhåll el­ler reparation av vara eller lämnande av lekniskl bistånd till sådan åtgärd,

2.    lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av vara eller tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller förnö­denhet för transport.

Prop. 1971:77, UU 11, rskr 167.

 

Prop. 1978/79:91                                                                   18

3.    överlåtelse eller förvärv av vuru, upplåtelse eller förvärv uv särskild ruii durtill eller meddelande uv försäkring därå eller rättshandling som uvser i 1 eller 2 numnd åtgärd beträffande varu,

4.    överläielsc eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv UV surskild riili dänill, eller

5.    lämnande eller förmedlande av uppdrug för älgärd som anges i I -4.

 

6   S Konungen får förbjuda åtgärd som anges i 5 S 1-3 och lämnande eller förmedlande av uppdrag för sådun ålgärd i frågu om varu som utförts från blockerud stal efter del alt förbud som meddelals med stöd uv 4S 4 trätt i kraft.

7   S Konungen får meddela förbud att utifrån verkslälla betalning eller lämnu kredit till mottugure i blockerad stal eller all verkslälla betalning eller lämna kredit lill någon utanför blockerad slal, om betalningen eller kredilen är avsedd för mottagare i den blockerade staten eller för verksam­heten UV ekonomisk art som idkas där eller drives därifrån.

Konungen får även meddelu förbud att lämna eller förmedla uppdrag för ätgäid som förbjudils enligt förstu stycket.

8 S Konungen får meddela förbud all utöva trafik lill lands saml sjö- eller
luftfart lill eller från blockerad slut eller all i fråga om sådan verksamhei
samarbeta med Irafikförelag, som drives i eller från nämnda siat, eller med
ägare eller brukare uv iransporimedel som är regislreral där.

Förbud enligi försia slyckel får riklas mot ägare och brukare av trans­portmedel saml mol befälhavare och besättningsman på transportmedel.

Konungen får även meddela förbud alt lämna eller förmedla uppdrag atl utöva verksamhet som förbjudits enligt försia slyckel.

9 S Konungen kan för vissl fall medge undantag från förbud som medde­
lals med slöd av 3-8S.

10   S Förbud som meddelals med slöd av 3-8 S gäller även om avtal om förfarande eller ålgärd som avses i nämnda lagrum slutits innan sådani förbud trätt i kraft, såvida ej Konungen förordnat annat.

11   S' Den som bryter mot förbud som meddelats med slöd av 3-8S dömes, om gärningen skell uppsåtiigen, lill böier eller fängelse i högsl ivå är eller, om gärningen skell av grov oaklsamhet, lill böier eller fängelse i högsl sex månader. 1 ringa fall skall ej dömas till ansvar.

För anstiftan av eller medhjälp lill gärning som avses i första stycket dömes ej till ansvar.

1 den mån del påkallas med anledning av beslut eller rekommendation som avses i 1 S försia siycket kan Konungen förordna att svensk medbor­gare, som utom riket begått brotl som avses i denna paragraf, skall dömas efter denna lag och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 S brotts­balken ej är tillämplig och ulan hinder av 2 kap. 5a S första och andra styckena nämnda balk.

Senasle lydelse 1972:815.

 

Prop. 1978/79:91                                                                   19

12   S Ulbyle av bron enligi denna lag skall förklaras förverkal, om del ej ur uppenbarl obilligl.

13   S Egendom som använis såsom hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller som frambragts genom sfldani brott kan förklaras förverkad, om det är påkallat lill förebyggande av brott eller eljest särskilda skäl föreligger. Delsamma gäller egendom med vilken tagits befattning som utgör brott enligt denna lag.

1 stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

14   S Åtal för brotl enligt denna lag får väckas endast efter förordnande av Konungen eller den Konungen bemyndigar.

15   S Konungen får förordna atl utlänning som skäligen kan antagas ha hemvist i blockerad stal och ha begått eiler avse att begå sådan handling som står i strid mol förbud enligt 3-8S kan avvisas i den ordning som föreskrivs i ullänningslagen (1954: 193).

 

 

 

Prop. 1978/79: 91                                                              21

Bilaga 4

Förordning (1971:177)

om tillämpning i fråga om Rhodesia av lagen (1971:176) om vissa

internationella sanktioner'

Regeringen har, med stöd av 1 S lagen (1971: 176) om vissa internationel­la sanktioner och med riksdagens samtycke, funnil gott förordna, all 3 S, 4S 1, 3 och 4, 5-8 SS samt 15 S nämnda lag skall äga tillämpning med anledning av de resolutioner som Förenia Nationernas säkerhetsråd anta­git i fråga om Rhodesia den 12 och 20 november 1965, den 9 april och den 16 december 1966, den 29 maj 1968 och den 18 mars 1970.

Författningens rubrik m. m. ändrad 1977; 1128. Prop. 1971:77, UU 11, rskr 167.

 

 

 

Prop. 1978/79: 91                                                               23

Bilaga 5

Kungl. Maj:ts kungörelse (1971:178) om vissa sanktioner mot Rhodesia

1   S Vara som är avsedd att införas till Rhodesia fär ej utföras frun riket. Vuru som härrör från Rhodesia och som har utförts därifrån den 11 juni 1969 eller senare får ej införus lill rikel.

2   S    Vara får ej införas till Rhodesia eller utföras därifrån.

Vura fär ej tillhandahållas uianför Rhodesia, om varan är avsedd för verksamhei av ekonomisk art som drives från Rhodesia.

3 S Åtgärd får ej vidtagas som är ägnad att främja i 1 eller 2 S nämnd
hundling och som innebär

1.   tillverkning, bearbetning, sammunsätlning, inslallering, underhåll el­ler reparation av vara eller lämnande av lekniskl bistånd till sådan ålgärd,

2.   lastning, lossning, iransporl eller mottagande lill förvaring av vara eller tillhandahållande av iransporimedel eller av uiruslning eller förnö­denhet för transport,

3.   överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av särskild rält därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling som avser i 1 eller 2 nämnd åtgärd beiräffande vara,

4.   överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv av särskild räll därtill, eller

5.   lämnande eller förmedlande av uppdrag för ålgärd som anges i 1 -4.

I fråga om vara som härrör från Rhodesia och som har utförls därifrån den 11 juni 1969 eller senare gäller all rättshandling, som anges i förslå siycket 3 och som avser ekonomiskt mellanhavande, ej fär företagas, oavsett om den är ägnad alt främja i 1 eller 2 S nämnd handling eller ej. Ej heller fär sådan vara transporteras.

4 S Från förbudet i 1 § mot utförsel från rikel saml från förbudet i 2 S mot
införsel lill Rhodesia och tillhandahållande av vara uianför Rhodesia un­
dantages vara som är avsedd endast för medicinskt bruk, utrustning och
materiel för undervisning i undervisningsanstalt, publikation, nyhetsmate­
rial och, när det är påkallat av särskilda humanitära skäl, livsmedel.

Från förbudel i 1 S mot utförsel frän riket undantages vara som är avsedd alt föras genom Rhodesia till mottagare i Zambia. Från förbuden i 2 S mot införsel till och utförsel från Rhodesia undantages vara som är under iransporl till mottagare i Zambia eller från avsändare där.

5 S Till mottagare i Rhodesia får ej utifrån verksiällas betalning eller
lämnas kredit. Ej heller får betalning verkställas eller kredit lämnas till
någon utanför Rhodesia, om betalningen eller krediten är avsedd för någon
i Rhodesia eller för verksamhei av ekonomisk ari som idkas i eller drives
från Rhodesia.

Ej heller får uppdrag lämnas eller förmedlas för åtgärd som är förbjuden enligi första stycket.

 

Prop. 1978/79:91                                                                   24

Frän förbuden enligt förstu och undra styckena undantages dels betal­ning och kredit, som avser endasl pension, medicinskt eller humanitärt ändamål, undervisningsändamål eller anskaffande av nyhetsmaterial, dels betalning och kredit för iransporl av sådan vara som anges i 4S.

6 § Luftfart får ej utövas till eller från Rhodesia eller i samarbete med
rhodesiskt lufltrafikföreiag eller med ägare eller brukare av rhodesiskt
luftfartyg. Vad som sagts nu gäller ej luftfart som avser enbart iransporl av
sådan vara som anges i 4 S.

Förbud enligi försia slyckel gäller ägare och brukare av luftfartyg samt befälhavare och besättningsman på sädanl fariyg.

Uppdrag att utöva luftfart som är förbjuden enligt första stycket får ej lämnas eller förmedlas.

7 §' Förbud enligt denna kungörelse gäller svenska medborgare och
utlänning med avseende på handling som har förelager här i riket eller pä
svenskl fartyg eller luftfartyg.

Svensk medborgare som ulom riket förelager handling som är förbjuden enligt 1-6S dömes efter lagen (1971: 176) om vissa internationella sank­tioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 S brottsbalken ej är tillämplig och ulan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.

8 § Utlänning som skäligen kan antagas ha hemvist i Rhodesia och ha
begåll eller avse all begå handling som, om den hade begåtts av svensk
medborgare, varit förbjuden enligi 1-6S kan avvisas i den ordning som
föreskrives i ullänningslagen (1954: 193). Vad som sagls nu gäller även i
fråga om utiänning som skäligen kan aniagas ha hemvist i Rhodesia och ha
begåll handling i slrid mot 2--6S lagen (1969: 232) om vissa sanklioner mot
Rhodesia.

Senaste lydelse 1972:817.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979