Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79: 56

Regeringens proposition

1978/79:56

om ändring i sjömansbeskattningen, m. m.;

beslutad den 2 november 1978.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås alt ett inflationsskydd, motsvarande del som finns vid den statliga inkomstbeskattningen, införs även för sjömansskat­ten. Vidare föresläs att sjömansskatten anpassas till de ändringar som tidigare har föreslagits i fråga om den statliga inkomstskatten för 1979 års inkomster. I propositionen föreslås också att det s. k. omkoslnadsavdraget som innefallas i sjömansskattetabellerna höjs från 3 000 kr. till 4000 kr. i fjärrfart och från 1 500 kr. lill 2000 kr. i närfart. Den särskilda månatliga skattereduktionen för sjömän om 300 kr. i Qärrfart och 125 kr. i närfart räknas upp till 400 kr. resp. 175 kr. Värdet av fri kost föreslås justeras. Sjömansskatten föreslås också ändrad med hänsyn till nuvarande genom­snittliga kommunala utdebitering. Dessutom läggs förslag fram om vissa mer tekniskt betonade ändringar, bl.a, i fråga om jämkningsmöjlighetema i vissa fall.

Det föreslås också att del intas en bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) som ger regeringen, eller den myndighet regeringen förordnar, rätt atl vidta ändringar i taxeringar m. m. i de fall någon har beskattats i strid med avtal som Sverige har ingått med annan stat för att undvika dubbelbeskattning.

1    Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 56

 

Prop. 1978/79:56                                                                     2

I    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1958: 295) om sjömansskatt'

dels att 2 och 9 a SS, 10 S I mom., 12 S I och 3 mom,, 13 S, 14 § I mom,, 15 S 2 mom.. 16 S 1 mom., 17 S 3 mom. och 36 8 1 mom. samt anvisningarna till 2. 7. II och 12 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen skall införas nya bestämmelser, 8 a S, 12 S 5 mom, och 36 § 4 mom,, av nedan angivna lydelse,

dels alt de tabeller som avses i 7S 1 mom. och 8§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

1 denna lag försläs med

.sjönuin: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfarl eller resandes fort-skaffande eller till annal ändamål, som äger gemenskap med handels­sjöfarten,

luirftiri: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,

fjärrfiirt: annan fart än inre fiirt och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt komniunalskatlelagen.

beskattningsbar inkomst: kontant inkomst ombord, i före­kommande fall minskad med be­lopp, som fastställts genom beslul om jämkning och, i den män det medgivits av regeringen eller myn­dighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbelsgivar- och arbetstagarorgani­sationer utgör krigsrisklilllägg eller motsvarande ersättning.

beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undanlag jÖr sådan fri kost som har beaktats vid hestäinningen av labellema i 7§ I mom. och 8S samt fritt logi, i före­kommande fall minskad med be­lopp, som har fastställts genom be­slul om jämkning och, i den mån det hur medgivits av regeringen el­ler myndighet som regeringen be­stämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbelsgivar- och ar­betstagarorganisationer utgör krigs-risklillägg eller motsvarande ersätt­ning.

beskauningsår: det kalenderår, under vilkel sjömansskatt erlägges.

(Se vidare anvisningarna.)

Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 777. Senaste lydelse 1975:948.

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Föreshiiicii Ivdelse

8 a   ii

De idheller som awses i 7!i I nioin. och 81} skall årligen iiiipus-sus lill hiisenhelen enligt Ingen (1977:10711 om hasenliel enligi 10 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall.

Del unkoininer på regeringen uti utfärda de Kiheller som lörunleds av iiiipiissningen.

9 a S'

Regeringen eller den myndighei som regeringen bestämmer fast­ställer, med ledning av de vid denna lag fogade tabellerna, de sjömans­skattetabeller som behövs för be­räkning av sjömansskall.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fiist-ställer, med ledning av de vid denna lag fogade tabellerna, de sjömans-skattetabeller som beh()vs för be­räkning av sjömansskatt. Hur rege­ringen ulfärdal liihcller enligi 8 a S skall dessa lubeller ligga lill grund jör sjömansskiitlelubellerna.

lOS

/ mom. Del åligger sjöman, som är bosatt här i rikel, att omedelbart efter mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sädan debetsedel, åligger det redaren all från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna ä debetse­deln för del löpande aret angående den kolumn, som jämlikt uppbördsla­gen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman icke erhällii debetse­del, som nu sagts, eller har redare icke kunnat införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, mä skatteavdrag under ja­nuari och februari mänader ske en­ligt den kolumn som senast tilläm­pats under nästföregående beskatt-ningsär. Om det senare av debetse­del eller pä annat sätt tillföriitligen framgår, all avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall del åligga redaren alt vid därnäst föl­jande löneavräkning företaga erfor­derlig   rällelse.   Har  skatteavdrag

Har sjöman icke erhållil debetse­del, som nu sagts, eller har redare icke kunnat införskaffa debetsedeln

eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, må skatteavdrag under ja­nuari och februari månader ske en­ligt den kolumn som senast tilläm­pats under nästföregående beskatt­ningsår. Om det senare av debetse­del eller på annal sätt tillföriitligen framgår, att avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall de' åligga redaren all vid därnäst föl­jande löneavräkning företaga erfor­derlig rättelse.  Rättelse må  dock

' Senaste lydelse \91A:111.

 

Prop. 1978/79:56                                                                      4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

icke ske senare än vid löneavräk-      under januari och februari skett en-
ningen för mars manad.               Ugi kolumn 2 -3 eller 4 med ledning

av debetsedeln jör nästföregående beskauningsår. skall rättelse till kolumn I alltid företagas, om inie debetsedel uppvisas eller om det inte på annal sätt kan utrönas vil­ken kolumn som skull tUlämpas. Rättelse skall ske senast vid löne-avräkningen för april månad.

Sjöman mä jämväl med intyg frän lokal skattemyndighet eller beslut frän sjömansskattenämnden eller pä annal sätt som bestämts av sjömans-skatlenämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskaltelabell avdrag skall ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas frän och med den löneavräkning, som sker näst efter det alt beskedet uppvisats för redaren.

12§ / mom.'' Gör sjöman, som har alt erlägga sjömansskatt enligt 7 S, sanno­likt att han aret efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a)   underskott ä egen eller makes förvärvskälla,

b)  Ulbetalning av periodiskt understöd,

c)   avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46S 2 mom, första slyckel 6) kommunalskatielagen (1928: 370),

d)   sådant underhäll av icke hem- d) sådant underhäll av icke hem­
mavarande barn, som avses i 46S 2 mavarande barn, som avses i 46 § 2
mom, 4) kommunalskatielagen, el- mom. första stycket 4) kommunal-
ler  skaltelagen, eller

e) nedsatt skalteförmäga

mä genom beslul om jämkning föreskrivas, alt den eljest beskattningsba­ra inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sädanl avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd laxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endasl medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor.

3 mom. Sjöman, som har atl eriägga sjömansskatt enligt 7§, må genom beslut om jämkning medgivas nedsättning i skälig mån av skatten under förutsäitning,

all den tid under beskattningsärel alt den tid under beskattningsärei
då han haft inkomst ombord, i före- då han haft inkomst ombord, i före­
kommande fall tillsammans med kommande fall tillsammans med
den tid under samma år då han haft den tid under samma år då han haft

Senaste lydelse 1975: 1351.

 

Prop. 1978/79:56                                                                    5

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

inkomst i land av eget arbete, upp-      inkomst i land av egel arbele, upp­
går till högsl sex mänader,           gär till högst sex månader och

(Ul kun under mer än tre måna­der av året bedrivit studier, full­gjort inililärljänslgöring eller varit sjuk ulan ati åtnjuta sjuklön och

att under året eriagd sjömansskall och beräknad slutlig skatt pä inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli påförd om även inkomsten ombord utgjort inläkl av tjänst enligt kommunalskatielagen.

Slutlig skatt skall, om icke särskilda skäl föranleda annal, vid skallejäm­förelsen beräknas med ledning av den för beskattningsåret gällande skatte­tabell för beräkning av preliminär A-skatt som närmasi molsvarar den utdebitering lill kommunal skatt som utgör grund för sjömansskatletabel-lerna. Vid beräkning av slutlig skatt för gift sjöman skall hänsyn lagas även lill makens inkomst.

5 m o m. Sjöman som har deltids­tjänstgöring, och som har fåll vid­kännas väseniligi för högt skal-teavdrag, får genom beslut om jämkning medgivas nedsättning av skatten i skälig mån. Därvid gälla bestämmelserna 13 mom. i tiUämp­liga delar.

(Se vidare anvisningarna.)

I3§

Beslut om jämkning meddelas av sjömansskatlenämnden. Nämnden har rätt att, där så anses påkallat, uppskjuta prövning av jämkningsärende till följande beskatlningsär.

Ansökan om jämkning skall vara inkommen lill sjömansskaiiekonloret före utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret.

Har under beskattningsåret änd- Har jöre eller under beskatt-
ring inträffat i förhållande, varom ningsåret ändring inträffat i förhål­
sjömannen lämnat uppgift i ansö- lande, varom sjömannen lämnat
kan om jämkning, är han skyldig alt uppgift i ansökan om jämkning, är
omedelbart underrätta sjömans- han skyldig att omedelbart under-
skatlekonloret,                             rätta sjömansskaiiekonloret.

I beslut om jämkning skall angivas, under vilken lid detsamma skall iakttagas vid verkställande av avdrag för sjömansskatt, saml vad sjöman­nen har atl iakttaga, om ändring inträffar i förhållande, varom han lämnat uppgift i ansökan om jämkning,

14S

/ mom. Det åligger redare att till sjömansskaiiekonloret för varje period om två månader, räknat från beskattningsårets början, inbetala och redovi­sa under perioden innehållen sjömansskatt.

* Senaste lydelse 1972:570.

t I    Riksdagen 1978179. I saml. Nr. 56

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Redovisning av skallen skall ske i den ordning riksskatteverket bestäm­mer.

För varje redovisningsperiod utom november-december skall redaren senasi den sista dagen i andra månaden efter periodens ut­gång ä sjömansskultekonlorels postgirokonto insätta den skatt som skall inbetalas. För redovisningspe­rioden november-december skall inbetalning ske senasi den 15 därpå följande februari. Sjömansskatle­nämnden må efier därom gjord framsiällning bevilja anslånd med skallens inbetalning och redovis­ning, i regel dock högsl en månad. Ansländ för redovisningsperioden november-december må beviljas endasl om synnerliga skäl föreligga.

För varie redovisningsperiod iilom november-december skall redaren senasi den sisla dagen i andra månaden efter periodens ut­gång å sjömansskatlekonlorets postgirokonto insätta den skall som skall inbetalas. För redovisningspe­rioden november-december skall inbetalning ske senast den 15 därpå följande februari. Sjömansskaitc-koniorei får efter därom gjord fram­ställning bevilja anstånd med skat­tens inbetalning och redovisning, i regel dock högsl en månad. An­sländ för redovisningsperioden no-vember-december/«j' beviljas en­dasl om synnerliga skäl föreligga. Inbetalning av sjömansskatt sker kost nad.sfrilt.

15$ 2 mom.   Har under beskaiiningsårei ändring inlräffat i förhållande, varom sjömannen lämnat uppgift i ansökan om rättelse, är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekonloret.

I beslul om rättelse som avser befrielse från skatt, medgivande all skall skull erläggas enligi 8§ eller besked om tillämplig kolumn, skall angivas under vilken lid besluiel skall iakllagas samt vad sjömannen har all iakllaga, om ändring iniräf-far i förhållande, varom han lämnal uppgifi i ansökan om rällelse.

I beslul om rällelse som avser befrielse frän skall eller besked om lillämplig kolumn, skall angivas un­der vilken lid beslutet skall iaktta­gas samt vad sjömannen har att iakttaga, om ändring inträffar i för­hällande, varom han har lämnat uppgift i ansökan om rättelse.

16 S

1 mom. Redare för handelsfar­tyg, som omförmäles i I S första stycket, skall årligen enligt formu­lär, som faslställes av sjömansskat­lenämnden, före den I oktober till sjömansskattekonloret lämna upp­gifter avseende nästkommande är

a)   om storleken av de fartyg, som han avser all använda i sin rö­relse,

b)   om den fart, i vilken fartygen äro avsedda atl nyttjas.

I mom. Redare för handelsfar­tyg, som omförmäles i I § första slyckel, skall årligen enligi formu­lär, som fastslälles av sjömansskat­lenämnden, före den 1 okiober lill sjömansskallekonlorel lämna upp­gifter avseende näslkommande år om

a)    storleken av de fartyg, som han avser att använda i sin rörelse,

b)   den fart, i vilken fartygen äro avsedda att nyttjas.

 

Prop. 1978/79:56

Nuvurande lydelse

c)    om antalet anställda ombord,
saml

d)    om övriga förhällanden, som
kunna vara av belydelse för sjö­
mansskatlenämnden vid handlägg­
ning av ärenden enligt 21 S 1 mom.
vid I) och 2).

Föreslagen lydelse

c)  antalet anställda ombord,

d)    entreprenör, som han tinliliir
för verksamhet ombord, samt

e)    övriga förhållanden, som kun­
na vara av belydelse för sjömans-
skallenämnden vid handläggning av
ärenden enligt 21 S 1 mom, vid 1)
och 2),

Inträffar ändring i förhållande, varom uppgift lämnals, är redaren skyl­dig alt ofördröjligen anmäla detla lill sjömansskattekonloret.

17 § 3 mom. Revisionskrav skall, utom i fall som avses i andra stycket, riktas mol redaren. Sjömannen skall underrättas om krav mol redaren, om detla avser siörre belopp för hans del eller särskilda skäl eljest föreligga.

Krav skall riktas mol sjömannen,

om skatteavdrag ifall som avses i 10 § I mom. Iredje stycket verk­ställts med för lågt belopp och re­daren icke kunnat företaga erfor­derlig rättelse,

om kravel grundas på felaktighet som föranlett beslul om rättelse en­Ugt 15 § 3 mom.,

om skatteavdrag 1 annat jall un­derlåtits på grund av oriktig uppgift av sjömannen, eller

om skatteavdrag icke kunnat verkställas på grund av meddelad införsel för underhållsbidrag.

Krav skall riktas mol sjömannen, om nlehlivel ellerför lågt skatteav­drag beror på omständighet som redaren icke kan lastas för.

36 S / mom." Innebär beslut av sjömansskatlenämnden om jämkning eller rättelse all redare eller sjöman äger älerfå eriagd skatt, skall återbetalning verkställas ulan särskild ansökan. Belopp under tjugofem kronor återbeta­las dock icke.

Återbetalning i anledning av he­slut om jämkning enligt 12 § 1 mom. får icke ske med högre be­lopp ån vud som motsvarar jämk­ningsbeloppet.

Bestämmelserna i 68 § 3 och 4 mom. uppbördslagen skall i den omfattning riksskatteverket bestämmer äga molsvarande lillämpning vid reslitution av sjömansskall.

Senaste lydelse 1974:862.

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

4 mom. Ilar skull rcsiitiierais ined för högt belopp skall redaren eller sjömiinnen lill statsverket ålerheluln V(ul luin jelukligl har upphiirit. Beslul om helulningsskyl-di:ghel enligi detta inomenl jår icke fiiiiiis senare ån fyru år efter ut­gången av del år. under vilkel skal­len Jelukligl hur resliluerals. Be­siåmmelserna (lill revisloiiskrav lill-länipas i övrigt på beslul om beUil-ningsskyldigliei.

.Anvisningar

lill 2 S

Till gollgörelse. som sjöman upp­bär pä grund av sin anslällning om­bord, hänföres icke bloll vad sjö­mannen uppbär frän redaren ulan även sädana ersäiiningar som drickspenningar och dylikt.

Till kontant inkomsi ombord räk­nas icke sedvanlig kontant ersätt­ning för naluraförmäner i form av kost och bostad och icke heller sed­vanlig kontant ersiittning för koj­utrustning, för förlust av effekter vid fartygs förolyckande eller för sädan av redaren utbetald kontant ersättning, som ätgätt för bestridan­de av särskilda med anställningen ombord förenade kostnader.

Redare, som utbetalat krigsrisk­tillägg eller molsvarande ersäii­ning, skall ange ersällningens stor­lek i redovisning enligt 14 S 1 mom.

Till gollgörelse, som sjöman upp­bär pä grund av sin anslällning om­bord, hänföres icke bloll vad sjö­mannen uppbär frän redaren ulan även sådana ersäiiningar som drickspenningar och dylikl.

Till inkomsi ombord räknas icke sedvanlig konlanl ersäiining för na­luraförmäner i form av kosl och bo­slad och icke heller sedvanlig kon­tant ersättning för kojutrustning, föl förlust av effekter vid fartygs förolyckande eller för sädan av re­daren utbetald kontant ersättning, som har åtgått för bestridande av särskilda med anställningen om­bord förenade kostnader.

Redare, som har utbetalat krigs-risklillägg eller motsvarande ersätt­ning, skall ange ersällningens sior­iek i redovisning enligi 14 S 1 mom.

 

lill 7 S Frägan huruvida sjöman är bosall här i riket skall bedömas i enlighet med vad därom stadgas i kommunalskatielagen.

Ar sjöman svensk medborgare, skall sjömansskatt alltid utgä enligt de bestämmelser, som gälla för här i riket bosatt sjöman, därest han icke med beslul av sjömansskatte­nämnden visar atl han är skallskyl­dig 1 unnat land för inkomsten.

För sjöman som är svensk med­borgare, skall sjömansskatt alltid utgä enligt de bestämmelser, som gälla för här i rikel bosall sjöman, om han icke på grund av atl skaii-skyldighel i annal land jör inkoms­ten jörellgger med beslul av sjö-mansskallenämnden visar, att skai-leuvdriig ej skull verkställds.

 

Prop. 1978/79:56                                                                    9

Niivarunde lydelse                        Föreslagen lydelse

För semesterlön och semesierer-    För    semesterlön,    senieslerei-

sättning skall sjömansskatt beriik- sättning, vederhigslön. vederlugs-
nas enligt den för sjömannen i an- ersäiining. sjuklön och IILiuinde
ställningen ombord senasi gällande löner och ersäiiningar skall sjö-
tabellen,                                      mansskait beräknas enligt den för

sjömannen i anslilllningen ombord senasi gällande tabellen.

till II S

Kvitio pä innehållen sjömans-         Kvitto pä innehallen sjönians-
skatt skall lämnas i den avräknings- skall skall lämnas i löneuvräkning.
bok, med vilken .sjömun skall förses såvitt icke sjömansskatlenämnden
jumliki 11 § .sjömanslagen, såvitt efter ansökan av redaren medgiver,
icke sjömansskatlenämnden efter att kvitto mä liimnas i annan ord-
ansökan av redaren medgiver, all ning. Har rättelse, som avses i lOS
kvitto mä lämnas i annan ordning. | mom. tredje stycket eller 2 mom..
Har rättelse, som avses i lOS I  företagits skall anteckning härom
mom. iredje stycket eller 2 mom.,             ske i löneavräknlngen.
förelagils skall anteckning härom
ske i avräknlngsboken.

lill 12 S

Jämkning i fall som avses i 12 S 1 mom, vid e) mä för är räknat medgivas med högst ell belopp, som molsvarar summan av icke utnyttjat grundav­drag och del belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatleför­måga högst skulle hava kunnat medgivas vid laxering lill statlig inkomst­skatt,

I fräga om sjöman, som ulan alt vara bosatt i Sverige har all betala sjömansskall enligt 7S, må vid jämkning enligt 12 S I mom. hänsyn lagas lill sådana i sistnämnda förfallningsrum omförmälda avdrag, vilka sjöman­nen med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda laxering avdrag kunnai utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 12 S 3 mom.  Vid jämkning enligt 12 S 3 och 5

för i Sverige icke bosatt .sjöman mom. för i Sverige icke bosalt sjö­
skall slutlig skatt beräknas med till- man skall slutlig skall beräknas
lämpning av svenska beskattnings- med tillämpning av svenska be-
regler.                                         skaltningsregler.

Med dellldsijänslgöring enligt 12 § 5 mom. förstås Ijänslgöring som enligt unslållnlngsavial skall juUgöras på korlare lid än hellid.

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

10 Bilaga

Tabeller för beräkning av sjömansskatt'

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjiiman utan barn)

 

Beskauningsbar

SkaU på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1500-

1800

10,50

-t-29,5%

1800-

2 400

99

-f30,0%

2400-

3 000

279

-1-35,5%

3 000-

3 600

492

+41,0%

3 600-

4 200

738

4-48,5%

4 200-

4 800

1029

-1-55,0%

4 800-

5 400

1359

-1-59,5%

5400-

6000

1716

H-63,5%

6000-

6600

2 097

+ 69,5%

6600-

7 200

2514

+ 72,5%

7 200-

7 800

2 949

+ 74,5%

7 800-

8 400

3 396

+ 74,5%

8400-

9000

3 843

+ 77,5%

9000-

9600

4 308

+ 78,5%

9600-

10000

4 779

+ 78,5%

10000-

12 600

5 093

+ 78,5%

12 600-

 

7 134

+ 83,5%

Tabell F kolumn 2-3

 

 

(Gift sjöman)

 

 

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

Skall på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

2 030-

2 400

10,15

+ 30,5%

2 400-

3000

123

+ 35,5%

3 000-

3 600

336

+ 40,5%

3 600-

4 200

579

+ 48,5%

4 200-

4 800

870

+ 55,0%

4 800-

5400

1200

+ 59,5%

5400-

6000

1557

+ 63,0%

6000-

6600

1935

+ 69,5%

6600-

7 200

2 352

+ 72,5%

7 200-

7800

2 787

+ 74,5%

7 800-

8 400

3 234

+ 74,5%

8400-

9000

3 681

+ 77,0%

9000-

9600

4 143

+ 78,5%

9600-

10000

4614

+ 78,5%

10000-

12600

4 928

+ 78,5%

12 600-

 

6 969

+ 83,5%

' Senaste lydelse 1977; 1072

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

 

Beskauningsbar

Skalt på inkomst

Skall på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

ulöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2 190-  2400

10,05

+ 29,5%.

2 400-  3 000

72

+ 33,5%

3000-   3 600

273

+ 39,5%

3 600- 4 200

510

+45,5%

4 200-  4 800

783

+ 53,5%

4 800- 5 400

1 104

+ 58,5%

5 400- 6000

1455

+ 62,0%

6 000- 6600

1827

+ 68,0%

6600- 7 200

2 235

+ 71,0%

7 200-  7800

2 661

+ 74,5%

7 800- 8400

3 108

+ 74,5%.

8400- 9000

3 555

+ 76,5%

9000- 9600

4014

+ 78,5%.

9600-10000

4 485

+ 78,5%

10000-12 800

4 799

+ 78,5%

12800-

6997

+ 83,5%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

 

Beskauningsbar

Skatt på inkomst

SkaU pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1 550-

1800

10,25

+ 11,5 %

1 800-

2400

39

+ 12,0%

2400-

3 000

111

+ 32.0%.

3 000-

3600

303

+ 36,5%

3600-

4 200

522

+43,5%

4200-

4800

783

+49,5 %

4800-

5400

1080

+ 53.5%

5400-

6000

1401

+ 56,5%

6000-

6600

1740

+ 63,0%

6600-

7 200

2118

+65,0%

7 200-

7800

2 508

+67,0%

7 800-

8400

2910

+67,0%

8400-

9000

3312

+ 69,5%

9000-

9600

3 729

+70,5%

9600-

10000

4 152

+ 71,0%

10000-

12600

4436

+ 70,5%

12600-

 

6269

+ 75,0%

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskauningsbar

Skall på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

Ulöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

740-

1200

11,50

+ 27,5%

1200-

1800

138

+ 29,0%.

1800-

2 400

312

+ 30,5%

2400-

3 000

495

+ 37,0%

3 000-

3 600

717

+42,0%

3 600-

4 200

969

+ 50,0%

4 200-

4 800

1269

+ 56,5%

4 800-

5 400

1608

+60,0%

5 400-

6000

1968

+64,5 %.

6000-

6600

2 355

+ 70,5%

6600-

7 200

2 778

+ 73,0%

7 200-

7 800

3216

+ 74,5%

7800-

8400

3 663

+ 74,5%

8400-

9000

4110

+ 78,5%

9000-

9600

4581

+ 78,5%

9 600-

10000

5 052

+78,5%

10000-

12 600

5 366

+ 78,5%

12 600-

 

7 407

+ 83,5%

Tabell N kolumn 2- (Gift sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomsi

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1300-   1800

11,00

+ 29,0%

1800- 2 400

156

+ 30,5%

2 400- 3 000

339

+ 36,5%

3 000-  3 600

558

+42,5%

3 600- 4 200

813

+49,5%

4 200- 4 800

1 110

+ 56,0%

4 800- 5400

1446

+ 60,0%

5400- 6000

1806

+ 64,5%

6000- 6600

2 193

+ 70,5%

6 600- 7200

2616

+ 73,0%

7 200- 7800

3 054

+ 74,5%

7 800- 8400

3 501

+74,5%

8 400-  9000

3 948

+ 78,0%

9000- 9600

4416

+ 78,5%

9600-10000

4 887

+ 78,5%

10000-12 600

5 201

+78,5%

12600-

7 242

+ 83,5%

 

Prop. 1978/79:56

13

Niiviirdude Ivdelse

 

Tabell N kolumn 4

 

 

 

(Ogifl sjiiman med barn)

 

 

 

Beskatt

ningsbar

Skatt

på inkomst

Skall på inkomsi

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

 

gräns.

.kr.

nedre gräns

1470-

1800

II,

30

+ 29.0%

1800-

2400

107

 

+ 29.5%,

2400-

3000

284

 

+ 35,0%

3000-

3 600

494

 

+ 40,5%

3 600-

4 200

737

 

+ 47,5%

4 200-

4 800

1022

 

+ 55,0%

4 800-

5400

1 352

 

+ 59,0 %

5 400-

6000

1706

 

+63,0%

6000-

6600

2 084

 

+ 69,0%

6600-

7 200

2 498

 

+ 72,0%.

7 200-

7 800

2 930

 

+ 74,5%

7 800-

8400

3 377

 

+ 74,5%.

8400-

9000

3 824

 

+ 77,0%

9000-

9600

4 286

 

+ 78,5%

9600-

10000

4 757

 

+ 78,5%.

10000-

12 800

5 071

 

+ 78,5%

12800-

 

7 269

 

+ 83,5%

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

 

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomsi

Skall på inkomsi

månads

inkomsi,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

760-

1200

10,20

+ 17,0%,

1 200-

1800

85

+ 18,0%

1800-

2 400

193

+ 19.0%

2 400-

3 000

307

+ 32.5%.

3 000-

3 600

502

+ 38,5%

3 600-

4 200

733

+ 44,5%)

4200-

4 800

1000

+ 50,5%.

4 800-

5 400

1303

+ 54,0%,

5 400-

6000

1627

+ .58,0%.

6000-

6 600

1975

+ 63,0%

6600-

7 200

2 353

+66,0%,

7200-

7 800

2 749

+ 67,0%

7800-

8400

3 151

+ 67,0%,

8400-

9000

3 553

+ 70,5%,

9000-

9600

3 976

+ 70,5%

9600-

10000

4 399

+ 70,5%.

10000-

12 600

4 681

+ 70,5%,

12 600-

 

6514

+ 75,0%r,

12    Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 56

 

Prop. 1978/79:56

Föreslagen lydelse

14 Bilaga

Tabeller för beräkning av sjöman.sskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn I

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskatt:

ningsbar

Skatt på inkomsi

Skall på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

ulöver skiktets

kr.

 

gräns. kr.

nedre gräns

1710-

1800

10,20

+ 32,0%

1 800-

2 400

39

+ 32,0%

2400-

3 000

231

+ 36,5%

3 000-

3600

450

+ 42,0%

3 600-

4 200

702

+46,0%

4 200-

4 800

978

+ 52,5%

4 800-

5 400

1293

+ 57,0%

5400-

6000

1635

+60,5%

6000-

6600

1998

+68,5%

6600-

7 200

2409

+ 73,0%

7 200-

7800

2 847

+75,5%

7 800-

8400

3 300

+ 77,0%

8400-

9000

3 762

+ 77,0%

9000-

9600

4 224

+ 79,5%

9600-

10000

4 701

+81,0%

10000-

13 800

5 025

+ 81,0%

13 800-

 

8 103

+86,0%

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

 

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomsi

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

2 200-

2400

11,00

+ 32,0%

2400-

3000

75

+ 36,5%

3 000-

3 600

294

+42,0%

3 600-

4 200

546

+46,0%

4 200-

4800

822

+ .52,0%

4 800-

5400

1 134

+ .57,0%

5 400-

6000

1476

+ 60,5%

6000-

6600

1839

+68,0%

6600-

7 200

2 247

+ 73,0%

7 200-

7 800

2685

+75,5%

7 800-

8400

3 138

+ 77,0%

8400-

9000

3 600

+ 77,0%

9000-

9600

4 062

+79,5%

9600-

10000

4 539

+ 81,0%

10000-

13 800

4 863

+ 81,0%

13 800-

 

7941

+86,0%

 

Prop. 1978/79:56

15

Föreslagen lydelse

 

Tabell F kolumn 4

 

 

 

(Ogifl sjöman med barn)

 

 

 

Beskatt

ningsbar

Skall på inkomst

Skatt på inkomst

 

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

 

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

 

2 370-

2400

12,40

+ 32,0%.

 

2400-

3000

22

+ .34,5%.

 

3000-

3 600

229

+40,5 %,

 

3 600-

4 200

472

+ 45,0%,

 

4 200-

4 800

742

+ .50,0%,

 

4 800-

5400

1042

+ 56,0%,

 

5 400-

6000

1378

+ .59,5%.

 

6000-

6600

1735

+ 65.5%,

 

6600-

7200

2 128

+ 72,5%,

 

7 200-

7800

2 563

+ 74,5%)

 

7 800-

8400

3 010

+ 77,0%,

 

8400-

9000

3472

+ 77,0%

 

9000-

9600

3934

+ 78,0%

 

9600-

10000

4 402

+ 81,0%.

 

lOOOO-

14 000

4 726

+ 81,0%

 

14000-

 

7966

+ 86,0%

 

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1790-

2400

10,05

+ 9,5%

2400-

3000

68

+ 32,5%

3000-

3600

263

+ 38,0%

3 600-

4 200

491

+41,5%

4200-

4 800

740

+46,5%

4800-

5400

1019

+ 51,5%

5400-

6000

1328

+ 54,5%

6000-

6600

1655

+61,0%

6600-

7 200

2021

+ 66,0%

7200-

7800

2417

+ 67,5%

7800-

8400

2 822

+69,5 %

8400-

9000

3 239

+69,5 %

9000-

9600

3 656

+ 71,5%

9600-

10000

4085

+ 72,5%

10000-

13 800

4 375

+ 73,0%

13 800-

 

7 149

+77,5%

 

Prop. 1978/79:56

Föreslagen lydelse

Närfarl

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

 

Beskalt;

ningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

810-

1200

12,00

+ 30,0%

1200-

1800

129

+ 31,5%

1 800-

2400

318

+ 32,5%

2 400-

3000

513

+ 38,5%

3000-

3 600

744

+ 43,0%

3600-

4 200

1002

+ 47,5%

4 200-

4 800

1287

+ 54,0%

4 800-

5400

1611

+ 58,0%

5 400-

6000

1959

+ 62,5%

6(K)0-

6600

2 334

+ 70,0%

6 600-

7200

2 754

+ 73,0%

7 200-

7 800

3 192

+77,0%

7 800-

8400

3 654

+ 77,0%

8400-

9000

4 116

+ 77,0%

9000-

9600

4 578

+80,5%

9600-

10000

5 061

+ 81,0%

10000-

13 600

5 385

+81,0%

13 600-

 

8301

+86,0%

Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)

 

Beskatt

ningsbar

Skall på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1330-

1800

11,60

+ 32.0%

1800-

2400

162

+ 32,5%

2400-

3000

357

+ 38,0%

3000-

3600

585

+43,0%

3 600-

4 200

843

+48,0%

4 200-

4800

1 131

+ 53,5%

4 800-

5400

1452

+ 58,0%

5 400-

6000

1800

+62,0%,

6000-

6600

2 172

+ 70,0%

6600-

7200

2 592

+ 73,0%

7200-

7 800

3 030

+ 76,5%

7 800-

8400

3 489

+ 77,0%

8 400-

9000

3 951

+ 77,0%

9000-

9600

4413

+ 81,0%

9600-

10000

4 899

+ 81,0%

10000-

13600

5 223

+81.0%

13 600-

 

8 139

+ 86,0%

 

Prop. 1978/79:56

17

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogifl sjöman med barn)

 

Beskatt

ningsbar

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

1490-

1800

10,35

+ 31,5%

1800-

2400

108

+ 32,0%

2400-

3 000

300

+ 36,5%

3 000-

3600

519

+42,0%

3 600-

4 200

771

+46,0%,

4 200-

4 800

1047

+ 52,0%

4 800-

5400

1359

+ 57,0%

5 400-

6000

1701

+ 60,5%

6000-

6600

2 064

+ 68,0%,

6600-

7 200

2 472

+ 73,0%

7 200-

7 800

2910

+75,5%

7 800-

8400

3 363

+ 77,0 %o

8400-

9000

3 825

+ 77,0%

9000-

9600

4 287

+79,5%

9600-

10000

4 764

+ 81,0%

10000-

13 800

5 088

+ 81,0%

13 800-

 

8 166

+ 86,0%

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt pä inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

 

gräns, kr.

nedre gräns

830-

1200

10,70

+ 19,0%

1200-

1800

81

+ 19,5%

1800-

2400

198

+ 20,5%

2400-

3000

321

+ 34,5%

3000-

3600

528

+ 38,5%

3 600-

4 200

759

+43,0%

4 200-

4800

1017

+48,5%

4 800-

5 400

1308

+ 52,0%

5 400-

6000

1620

+ 56,0%

6000-

6600

1956

+63,0%

6600-

7200

2 334

+65,5%

7 200-

7800

2 727

+69,0%

7800-

8400

3 141

+69,0%

8400-

9000

3 555

+69,5%

9000-

9600

3 972

+ 72,5%

9600-

10000

4407

+ 73,0%

10000-

13 600

4 699

+ 73,0%

13600-

 

7 327

+77,5 %

 

Prop. 1978/79:56

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1979. Äldre lydelse gäller beträffan­de sjömansskatt som har eriagts eller hade skolat erläggas före ikrafttrii-dandet.

De nya tabellerna tillämpas frän och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som har avräknats eller hade bort avräknas frän beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna lag.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all 46 S 2 mom. och 48 S 3 mom. kommunalskatie­lagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

46 S 2 mom.' 1 hemortskommunen äger skattskyldig, som varil här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1)   för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk ulbetalning, som icke fär avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2)   för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b S;

3)   för premier och andra avgifier, som skattskyldig eriagt för försäkring­ar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall. hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapilalförsäkring, lill den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna lill 22 § eller punkl 9 av anvisningarna lill 29 §, arbetslöshetsförsäkring samt sädan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4)   för belopp som den skatlskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis under beskattningsåret utgivit för eller tillgodoräknats som underhäll av icke hemmavarande barn intill dess bar­net fyllt 18 år eller intill dess del fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med

3 000 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsårei av den skattskyldige eriagd avgift avseen­de annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skatiskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömans­skatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring

Lydelse enligt prop. 1978/79: 50.

 

Prop. 1978/79:56

Niivdrunde Ivdelse

Föreslagen lydelse

 

och underhällsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den män hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagils lill understödet, avgiften eller underhållsbidraget,

Däresi skallskyldig endast under en del av beskattningsärel varit här i rikel bosalt, skall avdrag, som nu sagls, åtnjutas allenast i den mån del belöper å nämnda lid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i försia stycket 3) här ovan, mä ej för skallskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattrii-

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) fär ej översliga den skallskyldiges A-inkomst för an-lingen beskattningsärel eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storieken av sådan inkomst. 1 fräga om sådan A-in­komst som hänför sig lill jordbruks­fastighet eller rörelse eller som hän­för sig lill anslällning, om den skatl­skyldige helt saknar pensionsrält i anslällning och icke är anslälld i ak­tiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29 S, fär avdraget uppgå till sam­manlagt högsl 35 procent av in­komsten lill den del den icke över­stiger tjugo gånger del basbelopp som enligt lagen (1962:381) om all­män försäkring beslämls för januari månad årei närmasi före taxe­ringsåret samt högsl 25 procent av den del av inkomsten som över­stiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om öv­rig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 proceni av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomsl enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje me­ningarna av detta stycke får avdra­get beräknas till högst ett belopp motsvarande    angivet    basbelopp

Avdrag för avgift som avses i försia stycket 6) fär ej överstiga den skatlskyldiges A-inkomst för an­tingen beskattningsåret eller året närmasi dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fräga om sädan A-in­komst som hänför sig till jordbruks­fastighet eller rörelse eller som hän­för sig till anställning, om den skatt­skyldige hell saknar pensionsrätt i anställning och icke är anställd i ak­tiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget uppgå till sam­manlagt högst 35 procent av in­komsten till den del den icke över­stiger tjugo gånger del basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om all­män försäkring beslämls för januari månad året närmasi före laxerings­året saml högsl 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om öv­rig A-inkomst får avdragei uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomsl enligt föregående mening icke överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och tredje me­ningarna av detta stycke fär avdra­get beräknas till högst ett belopp motsvarande    angivet    basbelopp

 

Prop. 1978/79:56

Nuvurunde Ivdelse

Föreslagen lydelse

20

jämte 30 proceni av inkomst som hiinför sig till jordbruksftislighet el­ler rörelse intill en sammanlagd A-inkonisi molsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beriik­nas i sin helhet aiilingen pä inkomst som skall upptagas till beskaiining under beskattningsärel eller pä in­komst året närmasi dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomsi som enligt 9S 3 mom. andra stycket la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt är all anse som A-inkomsl.

jämte 30 procent av inkomst som hiinför sig till jordbruksftislighet el­ler rörelse inlill en sammanlagd A-iiikomst molsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beriik­nas i sin helhet antingen pä inkomst som skall upptagas lill beskattning under beskattningsärel eller pä in­komst ärel närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomsi som enligt 9S 3 mom. andra stycket la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt är att anse som A-inkomst. '/'/// A-inkoiiisi räknas även inkomsi (iiiihord enligi lagen (1958:295) om sjönuinsskdll sann enligi I § 2 mom. nuinndd lag skdilepliklig dagpenning. Om särskilda skäl föreligga, fär riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring fär ätnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som .A-inkomsl endasl av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, fär medges avdrag högst med belopp, beräknat som för in­komsi av jordbruksfastighet eller rörelse pä del sätl som föreskrivits i föregående stycke, Sädanl avdrag fär dock icke beräknas för inkomst som härrör frän aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skatlskyldige har sådant bestämmande inflylande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29S. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, fär avdrag beräknas iiven pä sådan inkomst som enligt 9S 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig inkonistskati iir alt anse som B-inkomsl. Avdraget fär i detta fill beräknas med beakiande av det antal är varunder den skattskyl­dige dtivii jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högsl för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas lill den skatl­skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter lill avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget fär dock ej översliga ett belopp som för varje är som driften pägätl molsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring beslämts föi januari månad det är var­under driften i förvät vskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskaUningsärel redovisats som nellointäkl av förvärvskällan och sädan inkomst av tillfällig förviirvsverksamhet som är alt hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riks­skatteverket i fråga som avses i detta stycke fär lalan ej föras.

Har skaltskyldig eriagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmel­serna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsärel, Sädanl avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med eriagd avgift sistnämnda är överstiger vad som angives i femte stycket.

 

Prop. 1978/79:56

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Oavsett föreskriftema i de föregående styckena fär avdrag för avgift som avses i försia stycket 6) ej ätnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster frän förvärvskällor, som äro skatte­pliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första slyckel 6) icke utnyttjas i hemorts­kommunen, mä avdrag för äterstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i före­kommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid laxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skatlskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid laxering för själie beskattningsåret efter del är dä avgiften eriades. Ej heller i sistnämnda fall fär avdragei överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf ätnjutits.

48 S

3 mom,2 Skattskyldig fysisk person, som varil här i riket bosall endast under en del av beskatt­ningsåret, äger i hemortskom­munen åtnjuta kommunalt grundav­drag som för varje kalendermånad eller del därav, varunder han varit här i riket bosatt, utgör en tolftedel av 4 500 kronor. Det avdragsbe­lopp, som sålunda erhålles, avrun­das uppåt lill helt tiotal kronor.

3 mom, Skatiskyldig fysisk per­son, som varil här i riket bosatt en­dast under en del av beskattnings­året, äger i hemortskommunen åt­njuta kommunalt grundavdrag som för varje kalendermånad eller del därav, varunder han varit här i rikel bosalt, utgör en tolftedel av 4 500 kronor. Härvid gäller bestämmel­serna i 2 mom. andra stycket. Del avdragsbelopp, som sålunda er­hålles, avrundas uppåt till hell tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och tillämpas första gängen vid 1980 ärs laxering.

Senaste lydelse 1974:769.

 

Prop. 1978/79:56                                                                22

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 2 S 5 mom. uppbördslagen (1953: 272/ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvurande Ivdelse                       Föreslagen lydelse

5 iiioiii.- Skaltskyldig fysisk person, som varit bosatt eller stadigvarande vislals här i rikel under nägon del av beskaiiningsårei älnjuler särskild skatlereduklion med del belopp varmed 0,4 basenheler, enligi lagen (1977: 1071) om basenhei enligi 10 S I mom, lagen (1947:576) om slallig inkomslskall, överstiger 1 6(X) kronor.

I fråga om särskild skattereduk- 1 fräga om särskild skallereduk­
tion iiga bestämmelserna i 4 mom. tion äga bestämmelserna i 4 mom.
femte och sjätte styckena motsva- .fjärde, femte och själie styckena
rande lillämpning,                               motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979 och lillämpas första gängen i fråga om preliminär skatt för år 1979 samt slutlig och tillkommande skatt pä grund av 1980 ärs laxering.

Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Lydelse enligt prop. 1978/79; 50.

 

Prop. 1978/79:56                                                                 23

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 127 S taxeringslagen (1956: 623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

127!?

Regeringen äger meddela de före­skrifter med avseende å taxerings­förfarandet, som ftnnas erforderliga för tillämpning av överenskom­melse med främmande stal lill före­kommande av eller lindring i dub­belbeskattning.

Föranleder heståinmelse I avial Jör undvikande av eller lindring i dubbelbeskattning. S(nii Sverige har träff (It med annan Mal, ull änd­ring skall y ull ägas i fråga om taxe­ringar som rör statlig eller koiuinn-nal skall eller 1 jråga om aniuiii ål-gurd varigenom sådan skal t har på­förts, äger regeringen eller den myndighet regeringen förordnar vidtaga sådan ändring.

Regeringen äger meddela de före­skrifter / fråga om taxeringsförfa­randet, som finnas erforderliga för tillämpning av överenskommelse med främmande stal lill förekom­mande av eller lindring i dubbelbe­skattning.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1979.

Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse 1974:773.

 

Prop. 1978/79:56                                                                   24

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-11-02

Närvarande: statsministem Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Ro­manus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Winén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Ro­manus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrädet Mundebo

Proposition om ändring i sjömansbeskattningen, m. m.

1    Inledning

Genom lagstiftning år 1977 infördes ett inflationsskydd för den statliga inkomslskalteskalan (prop, 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr 1977/78:48, SFS 1977: 1070 och 1071), Inflationsskyddet, som gäller fr. o. m. 1979 ärs taxering, erhålls genom atl skatteskalan grundas på en s. k. basenhet. Basenheten för taxeringsåret 1979 utgör ett belopp av 5 000 kr. Denna basenhei skall ärligen omräknas med hänsyn till konsumentprisindex, ren­sat från effekten av ändringar i mervärdeskalteullaget. För taxeringsåret 1980 har basenheten numera beslämls lill 5 400 kr, (SFS 1978:687),

1 den nyssnämnda propositionen uttalade jag (s, 39-40) all även den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, borde omfattas av inflationsskyddet. Jag nämnde ocksä atl den rent tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden och alt frägan skulle tas upp sena­re. Jag avser nu atl föreslå ett inflationsskydd för sjömansskatten.

Sjömansskatten är bestämd bl, a, genom sin anknyining till den statliga inkomstskallen. De förslag lill ändringar i fräga om den statliga inkomst­skatten för 1979 ärs inkomster somjag tidigare har lagt fram förutsätter all även sjömansskatten justeras pä motsvarande sätt. Vidare bör en anpass­ning till nu aktuella belopp ske i fräga om de inslag i sjömansbeskattningen som avser värdet av fri kost, det s,k, omkoslnadsavdraget samt den månatliga särskilda skattereduktionen för sjömän. Detsamma gäller beträf­fande den kommunala utdebitering som räknas in i sjömansskatten, F,n, grundas sjömansskatten i dessa delar på belopp som har beslämts med hänsyn till förhållandena är 1975 eller 1976,

 

Prop. 1978/79: 56                                                                  25

Riksskatteverket, RSV, har i skrivelse den 12 april 1978 till budgetdepar­tementet föreslagit ändringar i sjömansbeskaltningen av mera teknisk na­tur. Till grund för skrivelsen ligger ändringsförslag som utarbetats inom sjömansskattekonloret. Sjömansskattenämnden har yttrat sig över försla­get. Förslaget innebär bl.a. all möjlighetema till jämkning av skall vid korllidstjänstgöring utvidgas och att jämkningsmöjlighel införs för perso­nal med koncentrerad deltidstjänstgöring. Jag avser nu atl ta upp även dessa frågor.

Jag vill ocksä behandla en ftåga som inte har samband med sjömansbe­skattningen. Den gäller regler i anslutning till dubbelbeskattningsavtal. Sverige har ingått avtal med mänga stater för att undvika dubbelbeskatt­ning. I avtalen ftnns regler, som ger person rätt att göra framställning lill behörig myndighei i hans hemvislstat om åtgärd har vidtagits som medför beskattning i strid mot avtalet. Om framställningen anses grundad skall frågan om möjligt lösas. Oftast sker detta sedan överenskommelse har träffals med den behöriga myndigheten i den andra staten. När nytt avtal har ingåtts föreslås i proposition att riksdagen skall godkänna det. I dessa propositioner har regeringen hittills begärt riksdagens bemyndigande alt i den män det föranleds av avtalet, meddela föreskrifter om ändring i taxe­ringar och i fräga om andra åtgärder varigenom skall har påförts. Jag avser nu att föreslå atl regeringen eller den myndighei regeringen förordnar får bemyndigande i lag all vidla ändringar av nu angivet slag.

2    Föredragandens överväganden

2.1 Inflationsskydd för sjömansskatten

Det inflationsskydd för den statliga inkomslskalteskalan som infördes genom lagstiftning är 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr 1977/ 78:48, SFS 1977: 1070 och 1071), har i korthet följande utformning. Den beskattningsbara inkomsten i skalleskalans olika inkomstskiki uttrycks inte i krontal utan i basenheter. Dessa utgör ett belopp av 5 000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet anger förhällandet mel­lan det allmänna prisläget i augusti månad andra året före laxeringsåret och augusti månad 1977. De nya reglerna tillämpas försia gängen vid 1979 års taxering och basenheten utgör dä 5 000 kr. Basenheten har för 1980 års laxering beslämls lill 5400 kr. (SFS 1978:687).

1 propositionen med förslag till inflationsskydd ullalade jag alt även sjömansskallen borde omfattas av inflalionsskyddet men atl den tekniska utformningen härav krävde ytterligare överväganden.

Sjömansskatten är annoriunda utformad än den vanliga inkomstskatten. Den är en definitiv källskatt. som las ul av ombordanställda. Skatten är bestämd med anknyining till den statliga inkomstskatten. När den statliga inkomstskatten ändras brukar ocksä sjömansskatten anpassas härtill. Se-

 

Prop. 1978/79:56                                                                    26

nast skedde detla år 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78: 14, rskr 1977/ 78:48, SFS 1977: 1072). Sjömansskatten bestäms ocksä med hänsyn till kommunernas utdebitering och är f n. baserad pä en kommunal utdebite­ring av 25: 50 kr. per skattekrona. Det finns också andra komponenter när man bestämmer sjömansskatten. Hänsyn tas till värdet av fri kost och vidare medges ett schablonmässigt beräknat omkostnadsavdrag. Dess­utom beakias de speciella kosinaderna och förhållandena i övrigt vid anställning till sjöss genom ett särskilt avdrag pä den uträknade skatten. För utomnordiska sjömän medges en ytterligare minskning av skallen.

Pä grundval av nu redovisade förhällanden fastställs särskilda tabeller för sjömansskallen. Dessa tabeller är fogade till lagen (1958:295) om sjömansskatt, SjL, (jfr 7 S I mom. och 8S SjL). Olika tabeller gäller vid anställning ombord pä fartyg som huvudsakligen används i fjärrfarl och vid anställning ombord på annat fartyg. Tabellerna visar i särskilda kolumner siffermässigt gmnden för skatt som avser gift sjöman, ogift sjöman utan barn, ogifl sjöman med barn och utomnordisk ("utländsk") sjöman. Dessa tabeller visar också inkomstskiki, skallen vid skiktels början och det procentuella påslaget för inkomstbelopp inom skiktet. De egentliga sjö­mansskattetabellerna som behövs för beräkning av sjömansskatten i de enskilda fallen fastställs av RSV (13 c§ sjömansskattekungörelsen (1958:301), SjK, jämförd med 9 aS SjL).

Den omständigheten att den statliga inkomstskatteskalan numera är inflationsskyddad ger inte automatiskt ett motsvarande skydd för sjö­mansskatten. Sjömansskattens anknytning till den statliga inkomstskatten innebär f.n. bara att när sjömansskatten fastställs sä sker detta med utgångspunkt i den statliga inkomstskattens avvägning vid det tillfälle när riksdagen beslutar om ändrad sjömansskatt. För alt inflalionsskyddet av den statliga inkomslskalteskalan skall ha någon effekt på sjömansskatten krävs därför med nuvarande bestämmelser att riksdagen varje höst när basenheten har ändrats, beslutar om ändring av sjömansskatten på samma sätt som fär göras när den statliga inkomstskatten pä annat sätt ändras.

Enligt min mening bör ell inflationsskydd för sjömansskatten ges en sädan form att i stort sett samma effekter uppnås som i fråga om den statliga inkomstskatten. Detla bör ske genom all sjömansskatten infla­tionsskyddas i samma mån som den statliga inkomstskatten och att sålun­da ändringar i fråga om skiktgränser och den särskilda skattereduktionen enligt uppbördslagen (1953:272), UL, fär slå igenom. Ett sådani syslem bör enligt min mening utformas på följande sätt.

Liksom f n. skall del ankomma på riksdagen alt bestämma sjömans­skallens storlek vid en viss tidpunkt, alltsä samma förhållande som råder i fräga om den statliga inkomstskatten. Sjömansbeskaltningen bör alltså behälla sin nuvarande utformning men bör förses med ett automatiskt verkande inflationsskydd såvitt avser den statliga inkomstskatt som ingår i sjömansskatten. Till de nu gällande bestämmelserna för beräkning av

 

Prop. 1978/79:56                                                                    27

sjömansskatt bör därftii knytas en bestämmelse om alt när regeringen fastsliillei ny basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10S I mom. lagen (1947:576) om statlig iiikomstskatt, skall de i 7 S I mom. och 8S SjL nämnda tabellerna justeras med hänsyn till ändringen av basen­heten. Inflalionsskyddet Rir den särskilda skaltereduktionen enligt 2S 4 och 5 mom. UL, kommer aulomatiskt till uttryck genom att reduktionen beaktas när siöniansskatteiabellerna bestäms pä sätl framgår av en i av­snitt 2,2 närmare behandlad promemoria. Enligt ett sädanl system kommer riksdagen all ha bestämt sjömansskattens storlek för framliden i förhällan­de till inflalionsskyddet av den statliga inkomstskatten tills beslut fattas om en iindrad avvägning. Nämnda justering bör göras av regeringen och inne­bär att regeringen genom en förordning fastställer nya tabeller med hänsyn tagen lill ändringar i basenheten. RSV fär sedan pä vanligt sätt fastställa de nya sjömansskalletabellerna. Jag föreslär att en ny paragraf införs, 8 aS, med denna innebörd. Förslaget medför även ändring i 9 aS,

2.2 Sjömansskattens storlek

Jag har i det föregående föreslagit att ett inflationsskydd införs för sjömansskatten motsvarande det som gäller vid den statliga inkomstbe­skattningen, I del följande avser jag all redovisa mina överväganden och förslag i fräga om s)ömansskaltens storlek i olika inkomstlagen.

När den statliga inkomstskatten ändras brukar regelmässigt också sjö­mansskallen anpassas lill den nya skalleskalan. Sä skedde senasi vid 1977 ärs skatteomläggning (prop, 1977/78:49, SkU 1977/78: 14. rskr 1977/78:48, SFS 1977:1072). 1 propositionen till 1978/79 ärs riksmöte (prop. 1978/ 79:50 bilaga 2) har förslag framlagts om ändringar i den statliga inkomst­skatteskalan främst för att dämpa marginalskatleeffekterna i de inkomst-skikt där det stora flertalet heltidsarbetande befinner sig. Den nya skalan avses bli lillämplig pä 1979 ärs inkomster. Jag föreslår en anpassning av sjömansskatten lill de nya reglerna enligt nämnda proposition.

När sjömansskallen beräknas medges bl.a. ett s.k. omkoslnadsavdrag med ärsbelopp om 3 000 kr. i fjärrfarl och 1 500 kr. i närfarl. Dessa belopp fastställdes genom lagstiftning är 1976 och lillämpas sedan januari 1977. Prisutvecklingen motiverar enligt min mening atl dessa avdrag höjs. En viss reell förbäitring anserjag ocksä påkallad. Relationen mellan omkosl-nadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser alt dessa avdrag bör bestäm­mas till 4 000 kr. i fjärrfart och 2 000 kr. i näifart.

Vid beräkningen av sjömansskatten beakias även värdel av fri kosl. Detla värde har enligt RSV:s anvisningar höjts vid landtaxeringen frän 400 kr. per manad år 1976 och till 535 kr. per månad är 1978. Molsvarande förmän för sjömän tas sedan den 1 januari 1977 upp till 400 kr. per månad. Jag föreslår all värdel bestäms lill 535 kr.

Vid sjömansskallens beräkning medges ett särskilt avdrag från den

 

Prop. 1978/79:56                                                                   28

framräknade skatten. Della avdrag motiveras bl. a. av att ombordanställda har mindre möjligheter än andra atl utnyttja de förmåner som samhället erbjuder. Avdraget, som har varil oförändrat sedan 1976 ärs ingång, utgår per månad med 300 kr. i tjärrfart och 125 kr. i närfart, lika i alla inkomstla­gen. Med hänsyn lill penningvärdeuivecklingen och till att en viss reell förbättring är motiverad ocksä pä denna punkl föreslårjag alt dessa skal-tereducerande avdrag höjs lill 400 kr. i fjärrfart och 175 kr. i närfarl.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beakias. Kommunalskatten ingår f n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 25: 50 kr. per skallekrona, vilkel bestämdes år 1976 och har gällt sedan den I januari 1977, Medelutdebiteringen har för år 1978 stigit Ull ca 28: 25 kr. i de relativt typiska sjömanslänen, nämligen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre för hela riket. Jag föreslår mot denna bakgrund att sjömansskatten fr.o.m. år 1979 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 28 kr.

Inom budgetdepartementet har gjorts en promemoria som anger grun­derna för sjömansskatten enligt mina förslag. Denna promemoria bör fogas till regeringsproiokollet i delta ärende som bilaga 1. Relationen mellan den nuvarande och den föreslagna sjömansskatten framgår av en labell, som lorde få fogas lill regeringsproiokollet som bilaga 2.

2.3 Övriga iindringar av sjömansskatten

Som jag tidigare har nämnt har RSV föreslagit en del ändringar i sjö­mansskatten av mer teknisk natur. De förslag som verket har lagt fram bygger på en framställning från sjömansskattekonloret. Sjömansskatte­nämnden har i yttrande över framställningen förklarat sig kunna biträda densamma utom såvitt avser beskattningen av engångsbelopp. I denna del innebär förslaget all bestämmelserna revideras sä att en mera rättvis och likformig beskattning av sjömännen ernäs. Delta föresläs ske genom alt man liksom vid landbeskattning marginalbeskattar engångsbeloppen. F. n. beskattas engångsbelopp i princip enligt den genomsnittliga skallesats som gäller för den ombordanslälldes månadsinkomst den månad engångsbelop­pet avräknas. Sjömansskatlenämnden som har motsatt sig förslaget menar att frågan inte skall avgöras i delta sammanhang ulan vid en mera allmän översyn av sjömännens beskattning.

För egen del anserjag att den nuvarande behandlingen av engångsbe­lopp kan kritiseras från skilda utgångspunkter. Bestämmelserna är inte lätta alt tillämpa i praktiken och vidare har del visal sig all reglerna kan missbrukas i vissa fall. Emellertid bör dessa frågor övervägas ytteriigare och las upp lill behandling i ell senare sammanhang. Detsamma gäller ett förslag om all bestämmelserna i SjL även skall tillämpas i fräga om sjöman som är anställd av arbetsgivare som har förhyrt eller arrenderat fartyget av redaren. Jag är därför f n. inte beredd atl ta upp denna del av RSV:s förslag.

 

Prop. 1978/79:56                                                                   29

2.3.1 Jämkning av .sjömansskatt

F.n. gäller i korthet följande i fräga om möjligheterna alt fä jämkning (I2§ 3 mom. SjL). Sjöman som är bosall i Norden kan fä skatten nedsatt genom jämkning om den tid under beskattningsåret dä han har haft in­komst ombord, i förekommande fall lillsammans med den tid under samma år dä han haft inkomst i land av egel arbete, uppgår till högsl sex mänader. Vidare krävs att han under mer än tre mänader av året bedrivit studier, fullgjort militärtjänst eller varit sjuk ulan all få sjuklön och atl under året eriagd sjömansskatt och beräknad slutlig skatt på inkomst i land samman­lagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli påförd om även inkomsien ombord har utgjort intäkt av tjänst enligt kommunal­skatielagen (1928:370), KL.

Sjömansskallekonlorel har föreslagil atl möjlighelerna lill s.k. korttids­jämkning utökas och att jämkningsmöjlighel införs för personal med kon­centrerad deltidstjänstgöring.

Som kontoret har påpekat är nuvarande regler om korltidsjämkning inte anpassade lill dagens arbetsmarknadssituation. Del kan finnas godtagbara skäl til! att sjöman har korttids- eller deltidstjänstgöring. Det kan sålunda vara hälsoskäl utan att fråga är om sjukdom som grundar sjukskrivning, problem med barnpassning osv. Det kan också vara fall där arbetsmöjlig­heterna är begränsade till en kortare tid (högsäsong) och där existens-minimireglerna inte är tillämpliga.

Villkoret för jämkning att sjömannen mer än tre månader av beskatt­ningsåret mäsle ha studerat, fullgjort militärtjänstgöring eller varit sjuk utan all uppbära sjuklön medför en begränsning av jämkningsmöjlighe-terna, som numera fär anses olämplig. Del är emellertid svärl alt finna en lämplig lösning för alt modifiera villkoret. Del torde över huvud taget knappast gä att närmare ange vilka skäl för korltidsanslällning som av billighetsskäl bör tillåtas grunda rätt lill jämkning. Den bästa lösningen är enligt min mening alt slopa villkoret. Antalet jämkningsärenden kommer med denna lösning alt öka något men ökningen lorde inte bli alltför stor. Jag föreslär alltså att nämnda villkor slopas.

Den föreslagna ändringen löser beskattningsproblemet för deltidstjänst-görande för de fall där totala anställningstiden uppgår lill högsl sex mäna­der. För alt lösa problemet för övriga fall mäste antingen sexmånaders-gränsen höjas eller särskild jämkningsregel införas. Sexmånadersgränsen har emellertid visal sig vara väl avvägd och bör därt"ör inte ändras.

Problemet bör därför enligt min mening lösas genom att en särskild jämkningsregel införs för de dellidsljänstgörande sjömännen.

Vid s.k. koncentrerad deltidstjänstgöring uppkommer beskattnings-problem. Av naturliga skäl kan sädan Ijänslgöring endasl förekomma pä passagerarfärjorna i närfarl och innebär att vederbörande sjöman tjänstgör ell begränsat antal dagar per månad.

Om den sjöman, som fullgör koncentrerad dellidsljänslgöring, inte har

 

Prop. 1978/79:56                                                                    30

nägon annan inkomsi än sjöinkomslen, blir sjömansskallen pä hans in­komsi ombord för hög vid lillämpning av 9S 1 mom, SjL, Sjömansskalle-niimnden har emellertid efter ansökan av nägra dellidsljänstgörande med­givil atl inkomsten varje månad skall anses som intjänad under 30 dagar. Om sjömannen utom sjöinkomsten ocksä har landinkomst medför metoden emellertid den komplikationen all laxeringen mäste ändras. Grundavdra­get påverkas niimligen av alt den sjömansskatlepliktiga liden ökas.

För att lösa denna svårighet bör införas en beslämmelse med innebörd all sjöman med dellidsljänslgöring som har fält vidkännas väsentligt för högt skatteavdrag kan fä skatten nedsatt i skälig män. Den skattejämförel-sen bör ske enligt samma regler som gäller för den korttidsanställde. 1 sådani fall behöver nämligen eventuell taxering inte påverkas. Denna metod är däriör adminslrativt enkel att tillämpa.

Med deltidstjänstgöring i detta sammanhang bör förstås tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras pä korlare tid än hellid.

Jag föreslär alt bestämmelser med nämnda innebörd införs. De bör tas in i ett nytt moment av 12 S SjL.

Jämkning kan vidare medges för påräknat avdrag för avgift för sådan pensionsförsäkring som avses i 46§ 2 mom. försia slyckel 6) KL (12 S I mom. c) SjL). Rätten lill avdrag enligt nämnda paragraf i KL är beroende av den skattskyldiges A-inkomst. Med A-inkomsl avses inkomsi som enligt 9S 3 mom. andra stycket lagen om slallig inkomstskatt är alt anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas emellertid inte sjöinkomst. Emel­lertid skulle sjöinkomst ha varil A-inkomst om den hade beskattats som inkomst av tjänst eniigt KL.

Jag anser atl ett tillägg bör göras i 46 S 2 mom. femte stycket KL all till A-inkomsl även skall räknas inkomst ombord enligt SjL saml enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Jag föreslär all en beslämmel­se införs med denna innebörd.

Har redaren inte fäti uppgift om enligt vilken kolumn skalleavdrag skall göras fär avdrag under januari och februari ske enligt den kolumn som senasi har tillämpats under nästföregäende beskattningsår. Om det senare framgår atl avdrag rätteligen hade bort ske enligt annan kolumn äligger det redaren att vid nästa löneavräkning göra rättelse. Sådan rättelse fär inte ske senare än vid löneavräknlngen för mars månad (I0§ I mom. iredje slyckel SjL). Rätlelsemöjlighet börenligt min mening emellertid föreligga under hela andra redovisningsperioden, dvs, under månaderna mars och april.

Jag anser vidare all, om skatteavdrag har verkställts under januari och februari enligt kolumn 2-3 eller 4 med ledning av debetsedeln för nästföre­gående beskattningsår, bör rällelse lill kolumn I ske om inte debetsedel uppvisas och del inte pä annal sätl kan utrönas vilken kolumn som skall tillämpas.

Jag föreslär all 10 S I mom, Iredje stycket SjL ändras i enlighel med vad jag nu har sagt.

 

Prop. 1978/79:56                                                                 31

Om ändring inträffat under beskattningsärel i förhällande, som sjöman­nen har lämnat uppgifi om i ansökan om jämkning, är han skyldig alt omedelbart underrätta sjömansskallekonlorel (13 S tredje stycket SjL), För all alla fall där underrättelse bör ske skall bli täckta föreslär jag all bestämmelsen ändras så att den även omfattar ändring som inträffar före beskattningsårets början men efter det ansökan har gjorts.

Vidare bör ändring ske av anvisningarna lill 11 S SjL pä sä sätl alt kvitio pä innehallen sjömansskatt skall lämnas och rättelse ske i löneavräkning i stället för i avräknlngsboken, eftersom avräkningsbok inte förekommer numera,

2.3.2    Beskattning av naturaförmån

Jag vill i det här sammanhanget även ta upp frägan om beskattning av naturaförmån. Enligt nuvarande bestämmelser i 2 S SjL förslås med be­skattningsbar inkomsi endast "kontant inkomst ombord". Delta medför all en sjöman, som fär sin lön delvis i nalura, t.ex. har förmän av bil för privat bruk, inte kan beskattas för förmanen enligt SjL. Jag anser det vara rimligt all sädan förmån som har lönekarakiär, t. ex. bil eller boslad i land på arbetsgivarens bekostnad bör uigöra beskattningsbar inkomsi och såle­des beskallas enligt nämnda lag. Emellertid bör liksom f.n. förmånen av fritt logi ombord vara skattefritt. Vidare bör inte heller fri kosl anses utgöra beskattningsbar inkomst enligt denna beslämmelse eftersom värdet av den fria koslen beakias vid bestämmande av de tabeller som avses i 7 § 1 mom. och 8 S SjL. Jag föreslär att 2 S SjL ändras i enlighel härmed. En följdändring bör ske i anvisningarna lill 2 S SjL.

2.3.3    Krav och återkrav av sjömansskall

Jag vill också ta upp frägan om införande av enklare regler för krav mot sjöman pä för lagt eriagd skatt.

I 17 S 3 mom. SjL finns bestämmelser om i vilka fall krav pä skatt skall riktas mol sjömannen. Dessa föreskrifier är detaljerade. Emellertid krävs i vissa fall att sjömansskattenämnden först meddelat räitelsebeslut. Sådant beslut kan ske när skatteavdrag obehörigen har underlåtits eller verkställts med för lågt belopp när felaktigheten har berott på bl. a. att sjömannen har lämnat oriktig uppgift i ansökan om jämkning eller rättelse eller att ändring inträffat i förhållande, som påverkar kolumnbestämningen för honom. Sådan ändring kan inträffa t. ex. när det för en gift sjöman, som av lokala skattemyndigheten fått debetsedel för preliminär skatt med anteckningen "Sjömansskatt kolumn 2-3", under ärel meddelas dom pä äktenskaps­skillnad. Skattemyndigheten ändrar då lill kolumn 1. Sjömannen kanske dröjer med alt visa upp ändringsbeslutet ombord eller underlåter att visa upp det. Den skatt som på grund härav har avdragits för lågt kan inte arbetsgivaren ställas ansvarig för. Krav mol sjömannen pä denna skatt kan inte riktas förrän också sjömansskatlenämnden har fattat ett räitelsebeslut.

 

Prop. 1978/79:56                                                                    32

Enligt min mening bör inte som lörutsältning för att rikta krav mot sjömannen i sädana fall gälla atl räitelsebeslut har meddelats. Krav bör kunna riktas mot sjömannen även om sådant beslul inte har meddelats. Detta innebär att krav mot sjömannen kan riktas mot honom tidigare än f. n. Sådant krav framställs av sjömansskattekonloret (17 S 2 mom. försia stycket SjL).

Jag anser att reglerna om förutsättningarna för alt rikta krav pä skall mol sjömannen kan ersältas med en bestämmelse om atl krav skall riktas mot sjömannen, om uteblivet eller för lågt skalleavdrag beror pä omständighet som redaren inte kan lastas för. Med denna lydelse täcks alla aktuella fall in.

Enligt 36 S I mom. SjL skall återbetalning av eriagd skall efter beslut om jämkning eller rättelse verkställas ulan särskild ansökan. Jämkning kan ske när sjömannen gör sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering till statlig inkomstskatt kan påräkna avdrag för bl. a. underskott i förvärvs­källa eller nedsatt skatleförmåga (12 S I mom. SjL).

Den situationen kan emellertid föreligga atl sjöman med kort anställ­ningslid får sädan jämkning med belopp som är ungefär lika slorl som månadsinkomsten. Skalteomräkningen innebär atl skatten på månadsin­komsten blir = O och också alt del procenttal efter vilket skatt skall utgå på engångsbelopp enligt 9 S 2 mom. SjL blir = 0. Delta medför att all inbetald skatt, säväl pä månadsinkomst som engångsbelopp, skall återbetalas. Den­na konsekvens av nuvarande regler anserjag bör rättas lill. Lämpligen kan det ske genom att det i 36 S I mom. SjL intas en beslämmelse om atl återbetalning i anledning av sådani jämkningsbeslul inte får ske med högre belopp än vad som molsvarar jämkningsbeloppel. Även efter införande av en sådan beslämmelse kommer 100 proceni av jämkningsbeloppel att återbetalas.

Del inträffar atl skatt återbetalas dubbelt eller pä annat sätt med för högt belopp. Del finns emellertid ingen bestämmelse i SjL som medger återkrav av beloppet i detla fall. Enligt min mening bör en sådan bestämmelse införas. Den kan lämpligen ha molsvarande lydelse som bestämmelsen i 70 § UL. Innnebörden av den föreslagna besiämmelsen är, alt om skall har restituerats med för högt belopp skall redaren eller sjömannen till statsver­ket återbetala vad han felaktigt har uppburit. Beslut om betalningsskyldig­het får inte fattas senare än fyra år efter utgången av det år, under vilkel skatten felaktigt resliluerals. Vidare bör föreskrivas att bestämmelserna om revisionskrav i övrigt äger motsvarande tillämpning på beslut om betalningsskyldighet.

Jag föreslär att del införs ett nytt moment i 36 § SjL med denna inne­börd .

2.3.4 Övriga frågor angående .sjömansbeskaltningen

Sjömansskallekonlorel har hemställt att befogenheten att meddela an-

 

Prop. 1978/79:56                                                                   33

siänd med skallens inbetalning och redovisning enligt 14 S I mom. SjL överförs frän nämnden lill kontoret. Jag instämmer häri och föreslär all bestämmelsen ändras i enlighel härmed.

Vidare har nämnden och kontoret hemställt all inbetalning av sjömans­skatt fär ske kostnadsfritt. Jag anser alt sädan bör fä ske kostnadsfritt liksom redan är ftillel med skatt som inbetalas enligt 52 S UL. Jag föreslär atl en bestämmelse härom införs i 14 S I mom. SjL.

Fysisk person, som varit bosatt i Sverige under hela beskattningsärel fär vid landbeskattningen grundavdrag med 4 500 kr. Har han uppburit sjöin­komst under ärel reduceras dock grundavdraget med en tolftedel för varje period om 30 dagar för vilken han har uppburit beskattningsbar inkomsi eller skattepliktig dagpenning enligt SjL (48 8 2 mom. KL).

Fysisk person, som varil bosall i Sverige endasl under en del av året fär grundavdrag med en tolftedel av 4 500 kr. för varje månad han helt eller delvis har varil bosatt här i riket (48 S 3 mom. KL).

Grundavdraget enligt 3 mom. reduceras emellertid inte av sjöinkomst. Jag anser all grundavdraget på samma sätl som i 2 mom. bör reduceras vid sjöinkomst. Jag föreslår alt en beslämmelse härom införs i 48 S 3 mom. KL.

Under vissa förutsättningar fär skaltskyldig vid landlaxeringen skattere­duktion. Som taxerad inkomsi anses även under beskattningsåret upp­buren inkomst enligt SjL samt skattepliktig dagpenning enligt I § 2 mom. samma lag. Skattereduktion som tillkommer skaltskyldig skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skatlskyl­dige har uppburit sädan inkomsi (2 § 4 mom. första-fjärde styckena UL).

Enligt 2 8 5 mom. samma lag fär fysisk person, som har varit bosall eller stadigvarande har vislals här i rikel under nägon del av beskattningsåret, särskild skattereduktion med f n. 400 kr. Enligt förslag i prop. 1978/79: 50 bilaga 2 avses beloppet för är 1979 vara 560 kr.

Några särbestämmelser för sjömän liknande dem 12 8 4 mom. UL förekommer inte. Detla innebär atl sjöman fär särskild skallereduktion med fullt belopp, även om han är till sjöss under t.ex. 11 månader och därvid fär motsvarande reduktion genom all särskild skaltereduktion är inräknad i sjömansskattetabellerna. Jag föreslär att 2 8 5 mom. UL jus­teras i konsekvens med innebörden av 2 8 4 mom. fjärde slyckel UL.

Redare skall enligt 16 8 1 mom. SjL ärligen lill sjömansskattekonloret lämna vissa uppgifier avseende nästa år om bl. a. fartygs storlek, den fart, i vilken fartygen är avsedda alt nyttjas och antalet anställda ombord. Ge­nom ändring i nämnda lag gäller sedan den I januari 1976 (prop, 1975:109, SfU 1975/76: 5, rskr 1975/76: 5, SFS 1975: 948) att lagen är tillämplig även på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren har antagit som entreprenör. Med hänsyn härtill bör redareuppgiften innehålla uppgifi även om entreprenör som redaren anlitar för verksamhet ombord. Jag föreslär alt en bestämmelse härom införs.

 

Prop. 1978/79: 56                                                                34

2.4 Ändring av taxering m. m.

Sveriges avtal med främmande makter för att undvika dubbelbeskatt­ning, (dubbelbeskattningsavtal), innehåller regler som ger person rätt atl göra framställning lill den behöriga myndigheien i hans hemvislstat om åtgärd vidlagils i en avlalsslulande stat eller i båda staterna, som för honom medför en mol avtalet stridande beskattning. Om den behöriga myndigheten finner framställningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom överenskommelse med den behöriga myndigheien i den andra avtalsslu­lande staten. Uttrycket behörig myndighet åsyftar i avtalen för Sveriges del budgetminislern eller hans befullmäktigade ombud. Avtalen förutsätter att ändring skall vidtas om taxeringar eller annan åtgärd har vidtagits varigenom skatt har påförts i strid med ingånget avtal. När nytt dubbelbe-skiuiningsavtdl har ingätis föreläggs delta riksdagens godkännande genom proposiiion. I dessa propositioner har hittills inlagils hemställan alt be­myndiga regeringen atl, i den mån del föranleds av avtalet, meddela beslut om ändring i taxeringar och i fräga om andra åtgärder varigenom skall har påförts. För atl undvika att sådan hemställan skall behöva göras var gång ett nytt dubbelbeskattningsavtal har ingåtts. föreslårjag att en ny bestäm­melse införs i 127 § taxeringslagen (1956:623) enligt vilken regeringen, eller den myndighei regeringen förordnar, äger, om bestämmelse i avtal för undvikande eller lindring i dubbelbeskattning del föranleder, vidta ändring i fräga om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts.

3   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all antaga inom budgetdepartemeniet upprättade förslag lill

1.    lagom ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

2.    lag om ändring i kommunalskatielagen (1928: 370),

3.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4.    lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

4   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

Prop. 1978/79:56                                                                35

Bilaga I

PM

angående de föreslagna tabellerna för sjömansskatt

Som utgångspunkt för de tabeller enligt 7 och 8 SS SjL, som skall gälla fr. o.m, den I januari 1979, skall ligga skattebeloppen enligt preliminär-skaltetabellen för är 1979 vid kommunal utdebitering av 28 kr. per skatte­krona.

Omräkning av preliminärskattetabellen

Avdrag för försäkringspremier tillgodoräknas med 250 kr. för ogifl och 500 kr. förgift sjöman. Vidare tillgodoräknas sjöman i närfarl schablonav­dragfrän löneinkomsten med 2 000 kr. och sjöman i fjärrfart sådant avdrag med 4 000 kr. per är. Den uträknade preliminärskatl som svarar mol olika månadsinkomster, bestäms under förutsättning atl sjömannen erhåller av­drag med dessa belopp utöver avdrag enligt 4 8 I mom. uppbördslagen (1953:272).

Värdering av naturaförmåner

Förmän av fri kost värderas lill 535 kr. Värde av fritt logi upptas ej.

Skatt enligt 7 § SJL

Skatten för gift sjöman bestäms med beaktande av att denne skall ha skattereduktion enligt 2 S 4 mom. uppbördslagen med 150 kr. per månad oavsett makens inkomst och särskild skattereduktion enligt 2 § 5 mom. uppbördslagen. Skatten pä den kontanta månadsinkomsten och värdet av fri kost beräknas enligt den omräknade preliminärskattetabellen. De fram­komna skallebeloppen för månadsinkomst reduceras för sjöman i fjärrfarl med 400 kr. och för sjöman i närtart med 175 kr.

Skatt enligt 8 8 SjL

Skallen bestäms särskilt för fjärrfarl med utgångspunkt i tabellerna enligt 7 S SjL. Skatten på en beskattningsbar månadsinkomst av 2 400 kr. eller däröver upptas till 90% av skallen enligt 7 S för gift sjöman med samma månadsinkomst. Vid lägre inkomster bestäms skallen enligt 8 § lill en viss procentandel av sjömansskatten enligt 7 S för ogifl sjöman utan barn. Procentandelen i fräga erhålls genom alt sjömansskatten enligt 8 S vid en beskattningsbar månadsinkomst av 2400 kr. uttrycks i procent av sjömansskatten enligt 7 S för ogifta sjömän med samma beskattningsbara månadsinkomst.

 

Prop. 1978/79: 56

36

Övriga grunder

Beräkning av skallebeloppen sker i första hand pä beskattningsbar må­nadsinkomst med 600 kronors intervall. Skallen för mellanliggande in­komster bestäms genom interpolering med rät linje. Skallebelopp som understiger K) kr. för manad upptas ej i tabellen.

BUaga 2

no \o r

— fi ri —'

+ -*-  +  +  +

. — (N    —       —rf    \or-Os

+   111     I        I   +    I+++  +  +

E

~ O \r) - ir\ " CÅ r r~\

+  +  +  +   +

+   IIII       1+ + + +++ +

\C 'x t a ■—    o—""    (jr*-, mrjr-    r4r-~r-
— r-i m r-i       rJ —     ri -    r- r On

■ + +

+ ++ + ++1111       1   +   )++     +

\D oo r-  r*-i 00

— (1 r*-)  -

+   +   +   +   +

r*"!   - Tf  

rsi r>J n

+    I     I     I     I

a\ O r*-\ 0\ -vt 1    +    I    +   +

1? ■* -

v r- On + +  +

 

(ITj-Ttr*"*]-     \Dr0OON
I      I      I     I      I                I      I      I      1      I

OO  rr r*  \0      — -O

OC r r \D r.     —        —

I      I       I      I      I  11     +

 

rj r- rJ r-- OC    cc ri O rj oo

vor~-ooov    ooooor--"

f< oo 00

r4

I    I     I

lO — — v/~j O     v. O O

a\ 00 OO £) TT     — —

I     I     t     I

[lill

 

ra

c X

■o c :a u -.o b

 

v£)Trr*-ii/-i     %£;OOOvOO     O\00Q0\Ö"     — —
I      I      I      I      I                              I      I      I      I      I I      I      I      I      I                 III

OOOOO ooo ooooo ooo oo-ooo ooo

ooooo     ocooo

ooooo     ooooo

OOTtO\D©*!

—• ri r*-, r<-i Tj  Tj- «n sO ' r

 

Prop. 1978/79:56                                                               37
Innehåll

Sid.

Propositionen....................................................................      I

Propositionens huvudsakliga innehåll .............................. .... 1

Lagförslag

1.    lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt....      2

2.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)  ....    18

3.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).................. .. 22

4.    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).................. .. 23

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1978          24

1    Inledning......................................................................... .. 24

2    Föredragandens överväganden...................................... .. 25

 

2.1    Inflationsskydd för sjömansskatten .......................... .. 25

2.2    Sjömansskattens storlek...........................................    27

2.3    Övriga ändringar av sjömansskatten.........................    28

 

2.3.1    Jämkning av sjömansskatt................................. .. 29

2.3.2    Beskattning av naturaförmån ...........................    31

2.3.3    Krav och återkrav av sjömansskatt....................    31

2.3.4    Övriga frågor angående sjömansbeskaltningen                  32

2.4 Ändring av taxering m.m............................................    34

3    Hemställan...................................................................... .. 34

4    Beslul   ........................................................................... .. 34

Bilaga I PM angående de föreslagna tabellerna för sjömansskatt .... 35

Bilaga 2 Förändringar i sjömansskatten 1978- 1979......... .. 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978