Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:30

Regeringens proposition

1978/79:30

om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen för produktutvecklings­centrum i Göteborg m. fl.;

beslutad den 21 december 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg, Bokbranschens Finansieringsinstitut AB, SlS-Standardiserings-kommissionen i Sverige samt de regionala utvecklingsfonder, som ersätter företagareföreningarna, befrias från skattskyldighet för inkomst och förmö­genhet med undantag för skyldigheten att betala kommunal inkomstskau för fastighetsinkomst.

Den inskränkta skattskyldigheten föreslås gälla fr. o. m. 1978 års taxering för Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg och fr. o. m. 1979 års taxering i de övriga fallen.

1 Ri/csdagen / 978/79. 1 sam/. Nr 30

 

Prop. 1978/79:30                                                                 2

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs alt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

53 § I   1 mom. Skyldighet att eriägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller I särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här I riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annal uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 4 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste­pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här I riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

' Senaste lydelse 1978:925.

 

Prop. 1978/79:30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här I riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här I riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; saml

för belopp varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt I den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser aU tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen   d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds     samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond,så ock allmänna under­visningsverk, sådana sammanslut­ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga alt vara medlemmar samt samarbelsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämn­da stadgar ankomma på samman­slutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfar­tens sekundärlånekassa, företagare­förening som erhåller statsbidrag, nortlandsfonden, statens utveck­lingsfond, Apotekarsocietetens stif­telse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Svenska Bibelsäll­skapets bibelfond. Stiftelsen Indu­stricentra, Stiftelsen Industriellt Ut­vecklingscentrum i övre Norriand, Sveriges exportråd, Sveriges turist-

Minnesfond, så ock allmänna under­visningsverk, sådana sammanslut­ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor I vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar saml samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämn­da stadgar ankomma på samman­slutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfar­tens sekundärlånekassa, företagare­förening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överfö­rande av vissa uppgifter från företaga­reförening lill regional utvecklings­fond, norrlandsfonden, statens ut­vecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.,Svenska Bibelsäll-

1* Ri/csdagen /978/79. / sam/. Nr 30

 

Prop. 1978/79:30

Nuvarande /yde/se

råd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas lill allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning ål sina delägare, aktiebolaget tipsljänst, svenska pen­ninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsiitif-telser som avses i lagen om tryg­gande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor,erkända arbetslöshetskassor, understödsför­eningar, som icke bedriva till livför­säkring hänförlig verksamhet, perso­nalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan orga­nisationer av arbetsgivare och ar­betstagare med ändamål atl utgiva avgångsersättning lill friställd ar­betstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränk­ning, företagsnedläggelse eller ratio­nalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäk­ringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor,sjukvårdsinrättningar vi

Föreslagen lydelse

skåpets bibelfond. Bokbranschens Fi­nansieringsinstitut Aktiebolag, Stiftel­sen Industricentra, Stiftelsen Indu­striellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produklut­vecklingscentrum i Göteborg, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järn­kontoret och SlS-Standardiserings-kommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och utdelning icke lämnas lill delägare eller medlemmar, aktiebolaget tipstiänst, svenska pen­ninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstif­telser som avses i lagen om tryg­gande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor,erkända arbetslöshetskassor, understödsför­eningar, som icke bedriva till livför­säkring hänförlig verksamhet, perso­nalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan orga­nisationer av arbetsgivare och ar­betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning lill friställd ar­betstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk atl bliva uppsagd till följd av driftsinskränk­ning, företagsnedläggelse eller ratio­nalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäk­ringsbolag, som avses I lagen om yrkesskadeförsäkring: för inkomst av fastighet; Ikas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte.

 

Prop. 1978/79:30                                                      5

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller au, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga aU avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförilg verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämföriigl sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfäUighet, samtliga här under O avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvallas av fjärde fondsty­relsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas såvitt avser Stiftelsen för produktulvecklingscentmm i Göteborg första gången vid 1978 års taxering, såvitt avser regional utvecklingsfond. Bokbran­schens Finansieringsinstitut Aktiebolag och SlS-Slandardiseringskommis-sionen i Sverige första gången vid 1979 års taxering och i övrigt fr. o. m. 1980 års taxering. Har Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg vid 1978 års taxering beskattats i vidare omfattning än som följer av denna lag får besvär anföras över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

 

Prop. 1978/79:30                                                 6

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-12-21

Närvarande: statsminister Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Bondeslam

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen för produkt­utvecklingscentrum i Göteborg m. fl.

1 Inledning

Stiftelser är liksom flertalet andra juridiska personer i regel oinskränkt skattskyldiga till statlig och kommunal inkomstskatt. Vissa juridiska personer har emellertid ansetts vara av så kvalificerat allmännyttig karaktär alt inskränkning i skattskyldigheten bedömts motiverad. Regler om sådan inskränkt skattskyldighet finns i bl. a. 53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskatlelagen (1928:370), KL, 7 § första stycket e) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 6 § 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Inskränkt skattskyldighet enligt dessa lagrum föreligger för ett antal rättssubjekt som särskilt anges i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Inskränkningen innebär att de uppräknade rättssubjekten är helt befriade från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskall och är skatt­skyldiga till kommunal inkomstskatt bara såvitt avser inkomst av fastig­het.

De rättssubjekt som räknas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL utgör inte någon enhetlig grupp. Flertalet bedriver verksamhet som har nära anknytning till viktiga samhällsfunktioner, t. ex. utbildningen. Sedan gammalt har sådana rättssubjekt varit helt eller delvis befriade från skatt­skyldighet till stat och kommun. Senare har vissa andra institutioner med allmännyttigt ändamål fått samma skatterätlsliga ställning, t. ex. företagare­föreningar som erhåller statsbidrag. Stiftelsen Industriellt Utvecklings­centrum i övre Norriand, norriandsfonden, järnkontoret och Sveriges exportråd.

Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg, Bokbranschens

 

Prop. 1978/79:30                                                      7

Finansieringsinstitut AB och SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige har anhållit alt deras skattskyldighet skall inskränkas genom att de tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Framställningarna har remissbehandlats. 1 det följande behandlas framställningarna var för sig. Jag avser också att behandla frågan om skattebefrielse för de regionala utvecklingsfonderna. Under hösten 1977 beslutade riksdagen atl företagareföreningarna-som f n. är inskränkt skattskyldiga enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KL - skall upplösas och ombildas till stiftelser, som benämns regionala utvecklings­fonder och har stat och landsting som stiftare och huvudmän. 1 prop. 1977/ 78:40, som låg till grund för riksdagsbeslutet förordades att utvecklingsfon­derna skulle tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL (prop. bil. 1 s. 176).

2 Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg

Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg (PUC) bildades av landstingen i Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands och Älvsborgs län samt Göteborgs kommun. PUC:s verksamhet regleras genom etl avtal mellan stiftelsen och staten, företrädd av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Genom avtalet som gäller under liden 1 januari 1977-31 december 1981, åtar sig STU och stiftelsen att gemensamt finansiera verksamhet med syfte att stödja produktutveckling inom främst den mindre och medelstora industrin i Västsverige.

PUC har i januari 1978 anhållit att stiftelsens skattskyldighet med verkan fr. o. m. 1978 års taxering skall inskränkas genom atl stiftelsen tas upp bland de juridiska personer som anges i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. I framställningen har anförts bl. a. följande.

Enligt stadgarna har PUC, vars verksamhetsområde främst är Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, till uppgift alt i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet saml näringslivet låta genomföra den verksamhet, som STU och stiftelsen har träffat avtal om. Stiftelsen skall medverka till att idéer och förslag till nya eller förbättrade produkter från såväl institutionsforskning som företag och uppfinnare utvecklas och anpassas för industriell produktion och försälj­ning.

PUC:s verksamhet finansieras av de medel STU och stiftarna har beslutat anvisa för stiftelsens verksamhet samt av de medel som uppkommer i stiftelsens verksamhet. Stiftelsen förvaltas av en styrelse som beslår av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter. STU utser ordförande och två ordinarie ledamöter samt tre suppleanter medan återstående ledamöter och suppleanter utses av landstingen och Göteborgs kommun. Beslut om ändring av PUC:s stadgar fattas av styrelsen efter hörande av stiflarna. Stiftelsen skall inte stå under länsstyrelsens tillsyn. Om verksamheten upphör, skall stiftelsens förmögenhet användas på sätt som stiftarna och STU kommer överens om efter förslag av styrelsen.

 

Prop. 1978/79:30                                                  8

PUC är f n. oinskränkt skattskyldig. Enligt stiftelsens mening bör stiftelsen på grund av sitt ändamål och sin inriktning bli inskränkt skaltskyldig enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norriand, som bedriver en med PUC jämföriig verksamhet, har genom riksdagsbeslut beviljats inskränkt skattskyldighet. Vid bifall till PUC:s framställning bör inskränkt skattskyldighet gälla fr. o. m. 1978 års taxering.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av riksskatteverket (RSV), STU, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Skaraborgs och Värmlands läns landsting samt Göteborgs kommun.

Samtliga remissinstanser tillstyrker bifall till framställningen. ÄSK fram­håller bl. a. att PUC med hänsyn till finansiering, syfte och verksamhet får anses fullfölja allmännyttiga ändamål i samma grad som andra organ vars skattskyldighet har inskränkts, t. ex. Stiftelsen Industriellt Utvecklings­centrum i övre Norriand. STU anför liknande synpunkter.

För egen del vill jag anföra följande. Som PUC och remissinstanserna har påpekat har Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norriand tagits in i 53 § 1 mom. första stycket d) KL (prop. 1977/78:26, SkU 1977/78:12, rskr 1977/78:30, SFS 1977:989). Åtgärden motiverades av stiftelsens ändamål och dess nära anknytning till den statliga näringspolitiken på regional nivå. Med hänsyn till de stora likheter som råder mellan denna stiftelses och PUC:s verksamhet bör de få samma skattemässiga behandling. Jäg föreslår därför all också PUC las med bland de rättssubjekt som räknas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Detta medför att PUC blir frikallad från skyldighet att betala statiig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och blir skattskyldig för kommunal inkomstskatt bara såvitt avser inkomst av fastighet.

3 Bokbranschens Finansieringsinstitut AB

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) bildades år 1974. Samtliga aktier i bolaget ägs av Svenska bokföriäggareföreningen. I bolagels styrelse skall ingå minst en representant från Svenska bokhandlareföreningen. Bolagets uppgift är att genom direkt utlåning eller borgensgarantier stödja svensk bokhandel. Genom beslut av statsmakterna under våren 1977 handlägger bolaget frågor om kreditslöd enligt förordningen (1977:395) om försöksverksamhet med statligt kreditstöd till bokhandel.

BFI har anhållit att dess skattskyldighet skall inskränkas genom alt del tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. I framställningen anförs bl. a. följande.

För BFI:s verksamhet har bokföriagen tillskjutit ett grundkapital på 1 milj. kr. saml reverser på sammantaget 2 milj. kr. Verksamheten är subven­tionerad av bokförläggareföreningens medlemmar genom adminis-irationsbidrag och gynnsamma kreditvillkor. Genom kompletteringen med det statliga kreditstödet har institutet nu fått karaktären av förelagareför-

 

Prop. 1978/79:30                                                      9

ening. En skattebefrielse skulle vara av synneriigen stor betydelse för BFI som därigenom kunde lå möjlighet atl fondera bidrag från intressenter i syfte att bl. a. förstärka institutets lånekapacitet.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av RSV, Svenska bokförläggareföreningen och Bok-, Pappers- och Kontorsvaruförbundet.

De sistnämnda två remissinstanserna finner det från allmän och kulturell synpunkt angeläget atl BFI befrias från skattskyldighet. De framhåller bl. a. att del kreditslöd som BFI lämnat har visat sig särskilt konstruktivt när det gäller atl stimulera boklådor på mindre och medelstora orter att upprätthålla ett fullgott litteralumtbud. Ä5F avstyrker däremot bifall till framställningen. Betydande skillnader föreligger enligt RSV mellan BFI och företagareför­eningarna, bl. a. därigenom att samhället har majoritet i föreningarnas styrelser. Det statliga kreditstöd som BFI administrerar skall endast utgå under en försöksperiod. RSV anser att man inte kan bortse från att stödet till bokhandeln i viss mån måste anses vara av ekonomiskt intresse för bokföriäggarna. RSV påpekar också att BFI enligt gällande bolagsordning kan driva bokhandel och att en skattelindring därför kan få inte önskade konkurrenseffekler.

Föregen del vill jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet anföra följande. Enligt BFI:s uppfattning är kreditstödel till bokhandeln inte av ekonomiskt intresse för bokförläggarna. Utan bokhandelsslöd skulle man enligt BFI lå en snabbare strukturell omvandling i riktning mot storboklådor vilka från kommersiell synpunkt är betydligt fördelaktigare för förtagen än ett stort antal småboklådor. Jag anser atl denna bedömning är riktig. Bokförla­gens engagemang i BFI lär därför i första hand ses som ett stöd för den av statsmakterna beslutade kulturpolitik som går ul på att bevara största möjliga spridning av boklådor i landet. BFI:s verksamhet, bl. a. som organ för förmedling av det statliga kreditstödet till bokhandeln, har enligt min mening ett sådant samhällsintresse att del är motiverat alt institutet får en gynnsam skattemässig ställning. Jag förordar därför alt även BFI tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL, vilket innebär atl skattekonsekvenserna blir desamma som jag tidigare har beskrivit i fråga om PUC. Jag vill i detta sammanhang också nämna att BFI har förklarat det möjligt alt genom en ändring i bolagsordningen förhindra att institutet kommer att driva bokhandel. Jag anser inle atl en sådan åtgärd är nödvändig. Däremot bör statsmakterna självfallet ha sin uppmärksamhet riktad på konkurrenssituationen inom bokhandeln och vid behov ompröva villkoren för skattebefrielsen.

4 SlS-Standardiseringskommissionen i Sverige

SlS-Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS), tidigare Sveriges Stan­dardiseringskommission, bildades år 1922. SIS uppgifter är bl. a. att företräda svensk slandardiseringsverksamhet i internationellt samarbete på området, att utarbeta och främja utarbetande av svensk standard samt att fastställa och

 

Prop. 1978/79:30                                                      10

utge svensk standard och att i övrigt vidta lämpliga åtgärder för att främja standardiseringsverksamheten i Sverige. Under verksamhetsåret 1976/77 var 31 av näringslivets organisationer medlemmar i SIS.

Kommissionen har anhållit om inskränkning i skattskyldigheten genom att kommissionen tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. I framställ­ningen har anförts bl. a. följande.

SIS har från början av 1950-talet t.o.m. år 1976 beskattats endast för inkomst av fastighet. SIS har således inle beskattats för t. ex. inkomst av kapital. För taxeringsåret 1977 har taxeringsmyndigheterna emellertid beslutat att inle längre godta atl SIS undantas från beskattning. 1 stället har gjorts gällande alt SIS skall beskattas inte bara för inkomst av faslighet ulan också för inkomst av kapital saml för förmögenhet. Enligt SIS uppfattning bör dock organisationer av samma karaktär och med likartad finansiering och målsättning beskattas på samma sätt. SIS hemställer därför om atl, i likhet med Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges exportråd, järnkontoret m. fi., bli upptagen i 53 § 1 mom. första stycket d) KL.

SIS framhåller vidare att kommissionen beträffande finansieringssätt är atl jämföra med Ingenjörs vetenskapsakademien, som finansieras dels genom näringslivsbidrag som är avdragsgilla för bidragsgivarna, dels genom statsbi­drag. SIS verksamhet är, liksom exportrådets och järnkontorets, inle vinstgivande men syftar ändå till ekonomisk vinning för intressenterna i den meningen alt SIS främjar ett från företagsekonomisk och samhällsekonomisk synpunkt allmännyttigt ändamål genom att söka förenkla och förbilliga produktionen av varor och tiänster. SIS påpekar också alt del inte existerar några ägarintressen i SIS och inte heller förekommer någon form av utdelning.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetls av RSV, STU, statens industriverk och länsstyrelsen i Stockholms län.

STU, statens industriverk och länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker bifall lill SIS framställning. Ä5F anför i huvudsak följande. Verket har i och för sig inte anledning alt ifrågasätta atl SIS verksamhet har betydande samhälleligt intresse. Även åtskilliga andra subjekt torde dock i stort sett ha samma karaktär som SIS vad gäller organisation, finansiering och inriktning. Framställningar av delta slag bör bedömas med restriktivitet. Risken är annars atl begränsad skattskyldighet enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KL på längre sikt kommer att åtnjutas av ett så stort antal rättssubjekt att principerna bakom Iagmmmet urholkas. Mot den bakgrunden avstyrker RSV framställningen. Verket påpekar slutligen att SIS stadgar saknar bestäm­melser om såväl utdelning och vinstinriktning i verksamheten som disposi­tion av tillgångar vid organisationens upplösning. Om en lagändring i enlighet med framställningen anses böra komma i fråga, bör enligt RSV:s uppfattning i varje fall fordras att stadgarna kompletteras i dessa hänseen­den.

Länsstyrelsen i Stockholms län berör också frågan om utformningen av 53 §

 

Prop. 1978/79:30                                                      11

1 mom. första stycket d) KL. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör en omarbetning ske av detta lagrum så att officiella nämnder och andra liknande organ med kvalificerat allmännyttigt ändamål medges rätt till begränsning av skattskyldigheten utan att vara särskilt angivna.

För egen del anser jag i likhet med RSV att urvalet av de rättssubjekt som skall få inskränkt skattskyldighet måste göras restriktivt. Prövningen måste göras med hänsyn lill ändamålet i varjeenskilt fall. 1 likhet med RSV anser jag vidare att det inte finns anledning att ifrågasätta samhällsnyttan av kommis­sionens verksamhet. Enligt min mening är verksamheten så pass särpräglad att man inte behöver befara att en förmånlig skattemässig behandling av SIS skulle ge upphov till motsvarande krav frän andra organisationer. Till detta kommer att SIS under lång tid, nämligen från början av 1950-talet t. o. m. 1976 års taxering, rent faktiskt har beskattats som om kommissionen hade varit upptagen i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Del faktum atl förmånen har åtnjutits under så lång tid utgör redan i sig ett motiv för att bifalla framställningen (jfr prop. 1942:134 s. 65). Vad slutligen gäller SIS möjligheter att förfoga över eventuellt överskott anser jag att RSV:s invändningar på denna punkt kan beaktas på så sätt alt bestämmelsen om inskränkt skattskyldighet för SIS får samma utformning som i fråga om järnkontoret. Detta innebär atl SIS bör las upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL men att inskränkningen i skattskyldigheten bara gäller så länge kommissionen använder sina vinstmedel lill allmännyttiga ändamål och inte lämnar utdelning åt medlemmarna.

5 Regionala utvecklingsfonder

I varje län finns numera en regional utvecklingsfond med uppgift att enligt riktlinjer som riksdagen har godkänt främja näringslivets utveckling inom länet. Fonderna, som utgör stiftelser med stat och landsting som stiftare och huvudmän, har fr. o. m. den 1 juli 1978 ersatt företagareföreningarna. Sådana föreningar har varit inskränkt skattskyldiga enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KLom de uppbär statsbidrag. Som tidigare nämnts förordades i prop. 1977/ 78:40 att fonderna skulle få samma skattemässiga ställning som företagare­föreningarna. Jag föreslår därför alt fonderna tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Med hänsyn till att företagareföreningar i några fall under en övergångstid kan komma alt finnas kvar vid sidan av fonderna bör nuvarande regler om inskränkt skattskyldighet för företagareföreningar behållas tills vidare.

6 Ikraftträdande

De nya reglerna om inskränkt skattskyldighet bör såvitt avser BFI, SIS och de regionala utvecklingsfonderna tillämpas första gången vid 1979 års taxering. Med hänsyn till alt PUC började sin verksamhet under 1977 bör inskränkningen i skattskyldigheten för PUC:s del bli tillämplig fr. o.m. 1978

 

Prop. 1978/79:30                                                 12

års taxering. Har stiftelsen vid 1978 års taxering blivit taxerad i vidare omfattning än som följer av de nya bestämmelserna, bör stiftelsen få rätt atl anföra besvär I särskild ordning enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

Riksdagen har nyligen beslutat om vissa ändringar i 53 § 1 mom. KL(prop. 1978/79:21 och 58, SkU 15, rskr 84, SFS 1978:925). De nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering. Vid utformningen av övergångsbestäm­melserna till den nu föreslagna författningsändringen har detta beaktats.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementel upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

8 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 58970   Smckholm 1979