Prop. 1978/79:208

Uldrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo. Wiksiröm, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl, Winter, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Enlund

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

Enligt riksdagens beslul våren 1978 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. för liden den I juli 1978-den 30 juni 1981 (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall justeringar av mitt-priser, prisgränser och införselavgifler för jordbruksprodukter ulom sockerbetor och socker göras dels halvårsvis på grundval av ulvecklingen av koslnaderna inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för att nå följsamhet för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. Riksdagen beslöt samtidigt om prisregleringen för sockerbetor och socker för tiden den I juli 1978-den 30 juni 1979.

1 skrivelser den 2 juni och den 8 december 1978 till regeringen lade slatens jordbruksnämnd fram förslag om kompensation lill jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli 1978 resp. den I januari 1979 till följd av kostnadsutvecklingen inom jordbruket, m.m. Förslagen lades fram efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Regeringen beslöt alt per den I juli 1978 begränsa prishöjningen på konsumtionsmjölk genom all anslå ylterligare budgetmedel. Fr. o. m. den I juli 1978 infördes ell enhetligt partipris på mjölk i hela landel. Även kostnaderna för delta och för etl utbyggt socialförsäkringsskydd m. m. bekostades med budgetmedel. Regeringen beslöt vidare att per den I januari 1979 anvisa ytterligare budgetmedel för socialförsäkringsskyddel. Nämndens förslag till prishöjningar vid de båda justeringstillfällena godtogs med undanlag av atl viss prishöjning kunde undvikas genom den nyssnämnda subventioneringen av priset på konsumlionsmjölk.

Prop. 1978/79:208 5

Regeringen uppdrog den 5 oktober 1978 ål jordbruksnämnden au efter överläggningar med förelrädare för sockerbetsodlama och sockertillverkningen saml jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare ulformningen av prisregleringen för sockerbetor och socker för liden efter den 30 juni 1979. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Vid analys av sockerlillverkningens strukturella och ekonomiska förhållanden skulle särskilt undersökas förhållandena vid sockerbruket i Karpalund.

Den 12 oktober 1978 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med Lanibrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter, med undantag för sockerbetor och socker, för liden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposiiion om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner (prop. 1977/78:154. JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348).

I skrivelse den 9 februari 1979 till regeringen har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar och i samförstånd med Lantbrukamas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen lagt fram vissa förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter med undantag för sockerbetor och socker. Nämnden har därvid bl. a. föreslagit att vissa potatisprodukter överförs till jordbruksregleringen. Efter remiss har yttranden över detla förslag avgetts av kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Vidare har nämnden lämnat förslag om fördelning av avgiftsmedel på regleringsområdet.

Jordbruksnämnden har vidare i samförstånd med konsumentdelegationen och företrädare för betodlarna lagt fram förslag rörande den svenska sockerbetsodlingen för perioden den I juli 1979-den 30 juni 1982. Nämnden har dessulom i samförstånd med konsumentdelegationen lagt fram förslag rörande prisregleringen på socker för tiden 1 juli 1979-den 30 juni 1980. Förslaget har inte biträtts av Svenska sockerfabriks AB som inkommit med en särskild skrivelse till regeringen. Jordbruksnämnden framlägger även synpunkter angående sockerbruket i Karpalund.

Jordbruksnämnden har den 14 februari 1979 överlämnat en rapport angående livsmedelssubvenlionemas effekter.

1 prop. 1978/79:100 (bil. 13 s. 39) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 3 808000000 kr. Jag anhåller aU nu få ta upp denna fråga.

Jag kommer även att redovisa vissa frågor som är av den karaktären atl de inte behöver underställas riksdagen.

Prop. 1978/79:208 6

2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1978-den 30 juni 1979

2.1 Justering av införselavgifter, m. m. den 1 juli 1978

Enligt riksdagens beslul våren 1978 skulle jusiering av miUpriser m. m. göras den 1 juli 1978 på grundval av ulvecklingen av jordbrukels produktionskostnader och kosinader för uppsamling och förädling. De prisjusteringar som en lillämpning av reglema för inkomstföljsamheten skulle kunna föranleda per den I juli 1978 skulle emellertid inte genomföras. Del belopp som totall skulle tillerkännas jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli 1978 utgjorde 373 milj. kr. räknat per helt år. Av beloppel hänförde sig 334 milj. kr. lill kostnadsutvecklingen inom jordbruket och 44 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling. Ändringar av arbetsgivaravgiften medförde dock alt kompensations-beloppet reducerades med drygt 4 milj. kr.

Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall kostnadskompensationen till jordbruket och viss uppsamling och förädling beräknas enbart ulifrån försäljningen inom landel. Fördelningen av beloppel skall också ske på grundval av inom landet försålda kvantiteter. Den del av utbyteshandeln som är kompensationsberättigad likställs med hemmaförsäljningen. Nyssnämnda kompensationsbelopp till följd av kostnadsutvecklingen har beräknats utifrån dessa regler, varvid exportproduklionens andel, exkl. utbytesexport, av den totala kostnadsvolymen beräknals utgöra 5.4 %.

Av totalbeloppet avsattes 53 milj. kr. för lanibrukarnas socialförsäkringsskydd, avbylarverksamhet och företagshälsovård. Resterande 320 milj. kr. föreslogs bli fördelade på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar enligt följande tablå.

	Höjning av	Beräknat be-
	pris eller	lopp lill
	avgift, öre/kg	jordbruket
	(för mjölk	och viss
	öre/I) i pris-	livsmedels-
	reglerings-	industri,
	ledet	milj. kr.
Vete	5(+iy	26.40
Råg	S(+l)'	6,60
Korn	5	3,15
Havre	5	5,65
Matpotatis	3	19,95
Potatisstärkelse	13	8,58
Oljeväxter	7	16,52
Kokärter	5	0,43
Bruna bönor	25	0,45
Summa vegetabilier		87,73

Prop, 1978/79:208

	Höjning av	Beräknat be-
	pris eller	lopp till
	avgift, öre/kg	jordbruket
	(för mjölk	och viss
	öre/I) i pris-	livsmedels-
	reglerings-	industri.
	ledet	milj.kr.
Konsumlionsmjölk vid mejeri	7	102,62
Konsumlionsmjölk utanför mejeri	7	3,50
Induslriskummjölk	2	0,30
Yoghurt (prisanpassning)		0,10
Grädde, tjock	20	7,80
Grädde, tunn	20	4,00
Smör	6(-F6)''	2,61
Ost	42	34,82
Mjölkpulver	20	4,00
Summa mjölk och mejeriprodukter		159,75
Nöt-, häst-, kalv- samt får- och
lammköli	14 (-1-26)'	20,93
Fläsk	16(4- 4)3	42,56
Fjäderfä	23	9,20
Summa kött, fläsk och Oäderfä		72,69
Summa animalier		232,44
Tolall		320,17

' Uiöver angivna 5 öre höjdes brödsädspriset med ca I öre genom ändrat prisorts-system. Denna ökning ingår i de angivna beloppen om 26,40 resp. 6,60 milj. kr. Prisgränsema höjdes med 6 öre. Därutöver förutsattes en höjning av smörpriset med ytterligare 6 öre. ä Av medel som tillförs Svensk kötthandel för utbyteshandel.

Regeringen beslöl den 15 juni 1978 all bestrida kostnaderna för det utbyggda socialförsäkringsskyddet m.m., 53 milj. kr., med budgetmedel. Vidare föreskrev regeringen alt av prishöjningen på konsumtionsmjölk, 7 öre per liter, skulle 3 öre per liter subventioneras samt alt även kostnaderna för införandet av eU enhetligt partipris på mjölk i hela landet, 1,66 öre per liter, fr. o. m. den 1 juli 1978 skulle bestridas med budgetmedel. Kostnadema för dessa åtgärder uppgick till 67 milj. kr.

Regeringen fastställde i övrigl de av jordbruksnämnden föreslagna av-giflsändrii.garna för de olika produktema och därav föranledda ändringar i millpriser och prisgränser.

Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden att genomföra vissa tekniska ändringar i prisregleringen för olika produkter. För riksdagens information lämnas i det följande en redogörelse för de viktigare ändringar-

Prop. 1978/79:208 8

I prop. 1977/78:154 anmäldes all jordbruksnämnden påbörjat en översyn av vissa frågor inom fettvaruregleringen. Översynen är ännu inte slutförd men regeringen bemyndigade nämnden atl genomföra vissa provisoriska ändringar för regleringsårel 1978/79, bl. a. en viss omläggning av systemet för beräkning av prisgränserna för matolja. Regeringen beslöt vidare om ändrad beräkning av gränsskyddet för vissa potatisprodukier, nämligen polalispulver och flingor. Ändringen, som i huvudsak baserade sig på förändrade åtgångslal vid tillverkningen av dessa produkter, innebaren någol sänkt skydd för polalispulver och etl någol höjt skydd för potatisflingor.

Regeringen medgav en ändring av noleringsunderlaget för prismätningen på ost, vilket molsvarar en sänkning av mitlpris och prisgränser med 4 öre per kg. Även för ägg medgavs en ändring av noleringsunderlaget, innebärande en höjning av mitlpriset med 33 öre per kg. Regeringen bemyndigade även nämnden all vidta vissa jusleringar av noteringsunderlag m. m. för kött och fläsk. Jusleringama innebar sammantaget att mitlpriset för nötkött och får- och lammkött höjdes med 2 öre per kg, att mitlpriset för kalvkölt sänktes med I öre per kg samt atl mitlpriset för fläsk höjdes med 35 öre per kg. Samtidigt bemyndigades nämnden att slopa prisgränserna för hästkött samt atl genomföra vissa ändringar i avgiftsbeläggningen för vissa költkonserver m. m. Ändringama i avgiftsbeläggningen baserade sig i huvudsak på ändrad råvaruålgång och ändrat råvaruinnehåll för de olika produkterna.

2.2 Justering av införselavgifter, m.m. den 1 januari 1979

Del totala belopp som enligl gällande regler skulle ulgå till jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I januari 1979 uppgick till ca 258 milj. kr. räknat för helt år. Av beloppet hänförde sig 162 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket, 45 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 51 milj. kr. lill inkomstföljsamheten för eget arbeie och egel kapital m.m. 1 sisinämnda belopp ingick ca 21 milj. kr. som ersättning för höjd sjukförsäkringsavgift och ca 30 milj. kr. för inkomstföljsamhel vilket belopp avdragits den I januari 1978. Av totalbeloppet avsattes 30 milj. kr. för utbyggt socialförsäkringsskydd. Regeringen beslöl den 18 december 1978 alt kostnadema för deUa skulle täckas med bugetmedel saml atl resterande belopp, 228 milj. kr., skulle få tas ut som pris- och avgiftshöjningar. Fördelningen av beloppel 228 milj. kr. på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar framgår av följande tablå.

Prop. 1978/79:208

		Höjning av	Beräknat be-
		pris eller	lopp lill
		avgift, öre/kg	jordbruket
		(för mjölk	och viss
		öre/I) i pris-	livsmedels-
		reglerings-	industri.
		ledet	milj. kr.
Konsumlionsmjölk
vid mejeri		6	87,96
utanför mejeri		6	3,00
ytteriigare prishöjning
på Kefir		6	1,80
Grädde		17	10,03
Ost		25	20,73
Summa mjölk och mejeriprodukter			123,52
Nöt-, häst-, kalv- samt får-	och
lammkött		10	14,95
Fläsk		32	85,12
Fjäderfä		10	4,00
Summa kött, fläsk och fjäderfä			104,07
Totalt			227,59

1 enlighel med riksdagens beslul (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall en slyming av animalieproduktionens utbyggnad ske genom etl syslem med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen. Regeringen har uppdragit åt jordbruksnämnden atl fastställa de differentierade avgifterna i enlighel med de grunder som anges i riksdagsbeslutet.

Jordbruksnämnden anmälde i skrivelsen den 8 december 1978 att nämnden beslutat all fr. o. m. den 1 januari 1979 ta ut en differentierad avgift på innehav av värphöns. Avgiften inbetalas direkt från producent till nämnden. Grundavgift utgår när 1001-10000 värphöns under etl kalenderår sätts in i produkiionen. Avgiftens storlek blir beroende av marknadsläget samt behovet av regleringsmedel. Högre avgifter tas ut när mer än 10000 värphöns per år säus in i produkiionen. Differentieringen sker enligt följande tablå.

Prop. 1978/79:208 - II

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m.m. fr.o.m. den I januari 1979

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normalavgifter) fr.o.m. den I januari 1979 (örejkg, för mjölk örejl).

	Nedre	Min-	Övre	I n förse 1-
	pris-	pris'	prisgräns	avgifl i
	gräns			normalfallet
Vete		81		Rörlig
Råg		75		Röriig
Korn		77		Röriig
Havre		76		Röriig
Matpotatis
6/7 -14/11	45	51,5	58	38,5
15/11-30/11	49	55,5	62	41,5
1/12-10/12	52,5	59	65,5	41,5
11/12-31/12	56	62,5	69	41,5
1/1 -20/1	58	64,5	71	41,5
21/1 -15/2	59,5	66	72,5	41,5
16/2 -10/3	61,5	68	74,5	44,5»
11/3 -15/4	63,5	70	76,5	44,5
16/4 - 5/7	64	70,5	77	44,5
Potatisstärkelse	205	234	263	165
Oljeväxlfrö	131	144	157	247'
Kokärter				63
Bruna bönor				185
Konsumlionsmjölk
0,5 % fetlhalt			141,3-141,8	84,14
Konsumlionsmjölk
3 % fetlhalt			144,3-144,8	89,14<
Grädde, tjock				777
Grädde, tunn				519
Smör	927	952'	1 135	477
Ost	1029	1 149	1269	816»
Mjölkpulver, magert	446	520	594	420
Mjölkpulver, fett	630	720	811	450
Vasslepulver				163
Hästkött				839
Nötkött	1069	1228	1387	859
Kalvköa	1 169	1374	1579	859
Får- och lammkött	919	1077	1235	672
Fläsk	696	805	914	430
Broiler	857	933	1009	532
Kalkon	1097	1208	1319	672
Ägg	578	633	688	319
Heläggmassa	638	735	832	481
Heläggpulver	2688	3037	3 385	1829
Äggulepulver	2680	3 021	3 363	1677

' För spannmål definitivt inlösenpris.

* Normalavgiften höjs den 1 mars lill 44,50 öre per kg.
' Fetlvaruavgift.

* För sådan möjlk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurl, om mjölkens fetlhalt
understiger I %, 222,50 öre per liter och eljest 216,50 öre per kg.

S. k. ingångspris.

' För s. k. mögelost m. m. 1 078 öre per kg.

Prop. 1978/79:208 12

De egentliga livsmedelssubvenlionemas storlek fr. o. rn. den 1 januari 1979 (dvs. den ersättning örelkg.för mjölk örelliter, sotn av budgetmedel utgår till jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).

Vara	Subvention i prisreg-
	leringsledet öre/kg
	(för mjölk öre/I)
	marknadsförd vara
	inom landet
Brödsäd
Vete	22
Råg	21
Konsumlionsmjölk vid mejeri (utom mjölk som ingår
i chokladmjölk och fruklyoghurt)
med 3 % och 0,5 % fetlhalt	127,36
med 0,05 % fetlhalt	138,36
Färskosl och oslmassa av typ kvarg	250
Smältost och hårdost	262
Mjölkpulver	124
Nöt- och hästkött	363
Kalvkött	378
Fläsk	171,3
Broiler	ca 55

Förutom dessa subventionsbelopp utgår viss ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och ost, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande världsmarknadspriser. Denna form av subvention varierar under årel. För regleringsåret 1978/79 beräknas den uppgå till ca 11 öre per kg för fläsk och ca 55 öre per kg för ost.

2.4 Sockerregleringen

Riksdagen godkände våren 1978 regeringens förslag till prisreglering för sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1978-den 30 juni 1979. Förslaget, som var utformat i enlighet med 1977 års beslul om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m., innebar bl. a. en minskning av sockerbelsarea-len för 1978 års odling till högst 52000 ha. För prissättningen av sockerbetor och socker innebar förslaget bl. a. att den direkta anpassningen till förändringar för sockernäringen inom EG upphörde.

3 Statens jordbruksnämnds förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30 juni 1979

3,1 Förslag rörande jordbruksprisregleringen utom sockerregleringen för tiden den I juli 1979-den 30 juni 1980

Kött och fläsk

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag aU se över vissa delar av prisregleringssystemet, bl. a. prisgränser och mittpriser.

Prop. 1978/79:208 13

I prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. anmälde regeringen att nämnden hade för avsikt att inkomma med förslag till ändringar av nuvarande prisgränssystem m.m. Justeringarna kunde komma att bli beroende av de förslag som senare skulle komma atl lämnas av prisregleringskommittén i dess belänkande (Ds H 1978: 2) Prisstoppet på vissa baslivsmedel - en översyn.

Jordbruksnämnden anför i skrivelsen den 9 februari 1979 atl vid överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har konstaterats att förutsätlningarna för nuvarande prisgränssystem har ändrals genom del långvariga prisstoppet på vissa jordbruksprodukter och ändrade förhållanden på världsmarknaden som bl. a. lett lill brist på tillförlitliga världsmarknadsnoteringar. Den ändrade situationen beträffande prisnoteringarna beror främsi på tillkomsten och utvidgningen av EG.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om atl snarast påbörja en ulredning om alternativa prisregleringssyslem för i första hand anima-liska produkter med prisgränser. Utredningen avses vara slutförd i sådan tid att dess resultat kan beaktas inför nästa prisregleringsperiod som lar sin början den Ijuli 1981.

För att vinna erfarenheter som kan utnytljas för nämnda överväganden föreslår jordbruksnämnden och delegationema dessutom att nämnden får regeringens bemyndigande atl underen försöksperiod få pröva ett modifierat prisgränssystem för hela, halva och Qärdedels kroppar av nötkött och hela och halva kroppar av fläsk (stat.nr 02.01.226, 246 och 02.01.501, 502, 506 och 507). Perioden föreslås börja senasi den I april 1979 och sträcka sig till årets ulgång. Syftet med del modifierade systemet är att minska prisrörlighelen samt att söka nå en bättre kontakt med utlandsmarknaden än vad nuvarande gränsskydd medger. Nämnden framhåller vidare att villkoret för försöket är atl ingendera parten skall vinna eller förlora på de förändringar som vidtas under perioden.

Nuvarande prisgränssystem for kött och fläsk innebär atl prisgränser fastställs över och under elt fastställt mitlpris. För att dämpa prissvängningarna på den inhemska marknaden har därutöver ett system med s. k. buffertzoner inrättats. Detta fungerar på så sätt att då det inhemska priset stiger över en nivå som motsvarar den övre prisgränsen minus 5 % av mittpriset sänks den normala införselavgiften med 5 %. Då priset sjunker under en nivå som motsvarar den nedre prisgränsen plus 5 % av mittpriset höjs den norm da införselavgiften med 5 %. När priset befinner sig mellan buffertzonerna utgår normalinförselavgift som f n. uppgår till 8,59 kr. per kg för nötkött och 4,30 kr. per kg fläsk.

Jordbruksnämnden föreslår nu följande justeringar av systemet.

Nuvarande prisgränser och mittpriser bibehålls. Ett system med två buffertzoner på vardera sidan om mittpriset införs försöksvis. Allmänt bör gälla att när prisbevakningspriset passerar någon av zongränserna så bör

Prop. 1978/79:208 14

liksom hittills den normala införselavgiflen höjas resp. sänkas med vissa belopp.

Därulöver föreslår nämnden atl i det fall priset ligger över den närmast under mitlpriset liggande nedre zongräns 1 bör nämnden fä sänka införsel-avgiften för nötkött med ytterligare I kr. per kg och för fläsk med ytterligare 50 öre per kg under försöksperioden. Denna sänkning föreslås kunna återföras med 50 öre alternativt I kr. per kg för nötkött och 50 öre för fläsk om nämnden finner att risk för prislryckande import föreligger eller redan förekommer.

Nämnden anser all det är angelägel atl den så lidigt som möjligt får kännedom om importörernas planer. Därför föreslår nämnden att rätten för importör alt importera hela, halva och flärdedels kroppar lill nedsatt inför-selavgifi kombineras med en skyldighet om förhandsanmälan. Delta innebär enligt nämnden en utvidgning av nuvarande anmälningsplikt, som avser import med krav på restitution av införselavgiften för styckade detaljer. Den som inle har gjort sådan anmälan föreslås få betala den högre avgiften (normalavgiften).

Nämnden föreslår all införselavgiflen för styckade varor under försöksperioden beräknas med utgångspunkt i normalavgiften för hel kropp.

När jordbruksnämnden för alt pröva krav på extra prisstoppsersältning sänker införselavgiften för hel kropp, föreslås detta liksom hittills få slå igenom på avgiften för styckade varor. Likaså bör, om prisbevakningspriset sjunker ner till nedre zongräns 2 och jordbruksnämnden bedömer att det finns behov av ett ökal importskydd även för styckade varor, nämnden kunna höja införselavgiften för sådana varor.

I samband med överläggningama rörande regelullösningen per den 1 juli 1979 bör enligl nämnden en omprövning av avgiftsnivåerna kunna ske, om marknadsläget så motiverar. Vidare förutsätts atl om någon del av kom-pensalionsbeloppel därvid läggs på nötkött eller fläsk, bör införselavgifter och prisgränser kunna ändras enligt sedvanliga regler.

Nämnden föreslår att effektema av vidtagna åtgärder utvärderas vid försöksperiodens slut. Har dessa påverkat l.ex. del ekonomiska utfallel av ingången överenskommelse föreslås atl parterna får rätt atl ta upp frågan till överläggning.

Jordbruksnämnden har vidare anmält att det i samband med utarbetandet av ett system med differentierade produktionsavgifter på fläsk visat sig atl de administrativa svårigheterna har varit siörre än vad man tidigare hade kunnat förutse.

Konsumentdelegationen har framhållit att den nu liksom tidigare är principiellt negativ till differentierad produktionsavgifl på fläsk. Del är enligt delegationen synnerligen angelägel alt, före del ett system med särskild storproduktionsavgifl på fläsk sätts i kraft, tillfredsställande garantier föreligger att avgiften på ett kontrollerbart sätt träffar den avsedda kategorin. Delegationen anför alt enligt dess bedömning något pristryckande över-

Prop. 1978/79:208 15

skott av fläsk inle förekommer f n. Trappstegen för avgiftens uttagande är också enligt delegationen en fråga som fordrar särskilt övervägande.

Jordbruksnämnden framhåller alt den arbetar vidare för all finna en med ulgångspunkt i del av statsmakterna avsedda syftet tekniskt godtagbar lösning och avser atl senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Potatisprodukier

Jordbruksnämnden anför att för mjöl, gryn och flingor framställda direkt av potatis (stat.nr 11.05.000) tas sedan den 1 juli 1978 följande införselavgifter ut; för mjöl och gryn 293 kr. per 100 kg och för flingor 341 kr. per 100 kg. Varorna är tullfria. Nämnden framhåller att potatismjöl (pulver) används vid framställning av potatismos, medan potatisflingor huvudsakligen utgör bindemedel och utfyllnad i charkuterivaror.

Jordbruksnämnden anför vidare att för torkade, dehydraliserade eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda, andra slag (stat.nr 07.04.009) uttas en tull på 25 kr. per 100 kg, EFTA-länderna dock undantagna. Nämnden framhåller att potatisprodukter hänförliga till detta stat.nr kan ha samma användningsområde som potatisprodukter under stat.nr 11.05.000 och att importen under stal.nr 07.04.009 under de senaste fyra åren uppgick till sammanlagt ca 1 600 ton, varav 7 ton från EFTA. Genom den fortgående uppgången i importen bedömer nämnden denna import störande för motsvarande svenska produktion.

Med hänsyn härtill hemställer nämnden att produkier av potatis hänförliga till stat.nr 07.04.009 införs i förteckningen över de varor som avses i 2 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Om det visar sig nödvändigt att tillämpa införselavgift för att komma till rätta med här berörda konkurrensproblem, avser nämnden att undanta import från EFTA-länder från sådan avgift under hänvisning till den tullkoncession som lämnats från svensk sida i EFTA (rådsbeslut EFTA/DC 11/71). Då enligt nämndens uppfattning inte både tull och jordbruksprisregle-ringsavgifi bör utgå för dessa produkter, föreslår nämnden atl tullen avskaffas.

Jordbruksnämndens förslag har remitterats till kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor. Industrins livsme-delsgnipp och Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges grossistförbund har överlämnat sitt yttrande direkt till regeringen. Kommerskollegium anser att det kan finnas skäl till viss tveksamhel till den föreslagna åtgärden eftersom ett överförande av berörda potatisprodukier till jordbruksregleringen synes kunna komma att innebära viss ökad koslnadsbelastning. Med hänsyn till 07.04- resp. 11.05-produktemas likartade användningsområden samt den avsevärda skillnaden i gränsskyddet mellan de båda positionerna fär dock enligt kollegiets bedömning betydande risk anses föreligga för

Prop. 1978/79:208 16

snedvridning av handeln på det akluella områdei. Della talar enligl kollegiets mening för en likformig behandling av produkterna i fråga. Problem i tulltaxeringshänseende är också enligl kollegiet etl skäl härför. Kollegiel finner vid en samlad bedömning av föreliggande omständigheter övervägande skäl tala forell genomförande av jordbruksnämndens förslag. Kollegiet har därför ingenling emot atl ändringarna vidlas. Generaltullstyrelsen och Sveriges grossistforbund har inga invändningar mol förslagel.

Konkurrensfrågor, m.m.

I prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. framhålls bl. a. följande om konkurrensförhållandena inom det förädlingsled som omfattas av jordbruksprisregleringen.

Garantier för en tillfredsställande konkurrens inom förädlingsledet bör kunna erhållas genom att statsmaklernas insyn i konkurrensförhållandena utökas, samtidigt som möjligheterna till ingripanden vid eventuellt uppkommande missförhållanden förbättras. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att utöva den avsedda insynen från statsmakterna, vilken faller utanför näringsfrihetsombudsmannens (NO:s) ämbetsområde. Nämnden, som bör kunna agera både på eget initiativ och efter klagomål från enskild part, bör bereda och besluta i här angivna frågor. Vid beredning av hithörande frågor bör nämnden lämpligen ha tillgång till expertbiträde från de pris- och konkurrensvårdande myndigheterna. Beslul i frågor av denna art bör fattas av nämnden i plenum. Det fömtsatts att frågorna i allmänhet kommer att kunna lösas genom frivillig medverkan från berörda parter. Kan frivillig uppgörelse inte träffas bör nämnden kunna ges möjligheter att ingripa inom jordbruksprisregleringens ram. Det bör ankomma på nämnden att inkomma med förslag till vilka medel som i sistnämnda fall behöver tillgripas. Riksdagen godkände vad som förordats i propositionen (JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103).

Regeringen uppdrog med anledning av riksdagens beslul åt jordbruksnämnden att undersöka vilka medel som inom jordbruksprisregleringens ram nu står till buds för att lägga till rätta eventuellt uppkommande missförhållanden beträffande konkurrensen inom vissa förädlingsled samt i förekommande fall lägga fram förslag till kompletterande åtgärder. Nämnden har med anledning härav redogjort för vissa konkurrensfrågor.

Jordbruksnämnden anmäler att etl marknadsråd för köttfrågor har inrättats som skall vara ett rådgivande organ för nämnden. Rådet skall ta upp bl.a. allmänna marknadsfrågor, åtgärder i samband med närmandel av prisgränser, ändrade lagringsvillkor och större marknadspåverkande ändringar i fråga om klassificering. I rådel ingår bl. a. representanter för nämnden och berörda branschorgan.

Jordbruksnämnden anmäler vidare att den avser att inrätta en beredning för konkurrensfrågor på jordbrukets område. Beredningen bör främst ha till uppgift atl för nämnden bereda frågor om åtgärder med syfte att före-

Prop. 1978/79; 208 17

bygga och undanröja negativa effekter av sådana konkurrensbegränsningar inom jordbruksregleringens område som på grund av sill samband med jordbruksregleringen faller ulanför NO:s ämbetsområde. Målet för verksamheten skall vara atl söka nå frivillig uppgörelse med berörda parter, vilken bör godkännas av nämnden i plenum. Kan beredningen inle uppnå överenskommelse, skall den anmäla ärendel lill plenum och lämna förslag till åtgärder.

Jordbruksnämnden anför vidare att anhängiggörande av konkurrensärenden torde komma atl ske genom anmälan eller förfrågan till nämnden från näringsidkare, allmänhel eller andra. Nämnden bör emellertid också kunna la upp ärenden på egel initiativ när konkurrensbegränsning med skadlig verkan kan sättas i fråga. Sådana initiativ kan tas av nämnden i plenum eller av verkschefen.

För all beredningen skall kunna fungera effektivt bör den enligt nämndens mening inte ha större sammansättning än ca fem personer och ha formen av en arbetsgrupp inom jordbruksnämnden. Med hänsyn till ämnesområdet bör jordbruksnämnden ha flest representanter, däribland beredningens ordförande. Även NO såsom förelrädare för huvudmyndighelerna på konkurrensområdet bör enligl nämnden vara företrädd med en ledamot. Eftersom pris- och konkurrenspolitik ofta brukar sammanfalla på detta område, anser hämnden att också statens pris- och kartellnämnd (SPK) bör ingå med en ledamol.

Nämnden betonar atl tvångsmedel torde behöva tillgripas endast i undantagsfall. Information om nämndens konkurrensvårdande verksamhet inom ramen för jordbruksprisregleringen och hotel om ofördelaktig publicitet kan antas göra flertalet berörda företag positiva till atl efter påtalande från nämnden medverka till att frågan löses. Vissa sanktioner bör enligt nämnden dock stå till förfogande, om det visar sig omöjligt atl komma fram till godvillig uppgörelse. Sådana sanktioner bedöms få sin största betydelse som en preventiv faktor. Beslut om tillgripande av sanktion bör fattas av nämnden i plenum. Som exempel på sådan sanktion som nämnden med nuvarande regler kan vidta nämns att pristillägg kan innehållas.

Nuvarande regler är dock inte i alla lägen tillräckliga varför jordbruksnämnden anser det lämpligt alt den ges samma befogenheter att ingripa mot konkurrensbegränsande verkningar som är förorsakade av jordbmks-prisregleringar som NO och marknadsdomstolen har beträffande konkurrensbegränsningar som inle har samband med sådana regleringar. En sådan åtgärd kräver emellertid riksdagens medverkan. Eftersom Nö:s och marknadsdomstolens befogenheter f n. är föremål för stalsmaktemas beslut föreslår nämnden alt detta beslut avvaktas.

Jordbruksnämnden anser del angelägel att den föreslagna beredningen för konkurrensfrågor snarast möjligl kan böija verka inom del berörda området. När viss erfarenhet har vunnits angående denna nya institution, avser nämnden alt återkomma till regeringen med mer detaljerade förslag till sådana sanktionsformer som behövs.

12 Riksdagen 1978179 1 saml. Nr 208

Prop. 1978/79:208 18

Prisstödet lill jordbruket i norra Sverige

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att pröva vissa förändringar av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. I budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 13) har regeringen på grundval av förslag av jordbruksnämnden föreslagit vissa ändringar av områdesindelningen för prisstödet på mjölk samt på köU och fläsk fr. o. m. den I juli 1979.1 budgetpropositionen erinras om att prisstödet till jordbruket i norra Sverige enligt riksdagens beslut skall ses över vart tredje år, dvs. nästa gång inför den 1 juli 1980. Vid denna översyn skall de ytterligare synpunkter på prisstödet som har framkommit prövas.

Regeringen uppdrog den 8 februari 1979 åt jordbruksnämnden att göra nyssnämnda treårsöversyn. Översynen skall även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen samt prisstödet till rennäringen. Nämnden skall avge sina förslag före den I december 1979.

3.2 Inlbrselavgiftsmedel m. m.

Jordbruksnämnden har redovisal de fakliska och beräknade inkomsterna av införselavgifter för regleringsåren 1977/78-1979/80. Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåret 1977/78 framgår av följande tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas.

Införselavgiftsmedel m. m. för regleringsårel 1977178 utgjorde 466,8 milj.kr., varav för fodermedel 127,1 milj. kr. Härutöver har influtit införselavgifter för brödsäd med 4,7 milj. kr. som enligt gällande regler har överförts till Svensk spannmålshandel för utbytesexport. Vidare har 64,8 milj. kr. influtit av fettvaruavgifter vilka är hänförliga till av stalsmaktema beslutad avgiftshöjning och som enligt gällande regler överförts till Sveriges oljeväxtintressenler.

Fördelningsplanen för regleringsårel 1977178 omfattar enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter från fodermedels-importen, 127,1 milj. kr., varför det totala beloppet blir 394,3 milj. kr. att tillföras olika ändamål inom jordbruksprisregleringens ram.

Sådana ändamål utanför fördelningsplanen på jordbruksområdet som under regleringsårel 1976/77 delvis fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit i riksgäldskontoret har under regleringsåret 1977/78 kunnat tillgodoses genom influtna införselavgiftsmedel. De definitiva kostnaderna för ifrågavarande ändamål, inkl. återbetalning av den rörliga krediten, uppgick till ca 73,5 milj. kr. Därmed var vid utgången av regleringsåret 1977/78 den del av den rörliga krediten i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. som disponerats helt återbetald. Underskottet för regleringsåret 1977/78 var därmed 1,1 milj. kr. Detta underskott har tills vidare täckts av andra odisponerade avgiftsmedel.

Inkomster

Från föregående regleringsår

kvarstående införselavgifter -

Under resp. regleringsår

influtna införselavgifter,

exkl. fodermedel 339671

fodermedel 127094

Summa 466765

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan

Svensk spannmålshandel 71344

Sveriges polalisintressenter 19500

Sveriges oljeväxtintressenler 25 000

Föreningen för mejeriprodukter 179000

Svensk kötthandel 21000

Svensk ägghandel 46 500

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 8500

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. 21 000

Stöd till konservärter och andra köksväxter 2000

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 250

Jordbruksekonomiska undersökningen 200

Reserv lill jordbruksnämndens förfogande -

Summa 394294

b) Utanför fördelningsplanen Utbyteshandel, kött och fläsk från öststatema Utbyteshandel, kött och fläsk, annan Pristillägg för får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges utsädesförening i Svalöv Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag lill Stiftelsen för ackordhäslorganisalionens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisålerbäring lill pälsdjursuppfödare Stöd till odlingen av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter på slyck-ningsdelaljer, kött och fläsk Restitution av införselavgifter på ost

17377

13 190 4270 1808 1800

475

282

3000

4000

250

1313 1422

Summa 49187

c) Täckning av underskott från föregående år 24 354

Summa utgifter 467 835

Saldo vid utgången av resp. regleringsår -1 070

4125'

323000 155 000

482125

17900 19500

155000

49000 8500

24000

2500

300

145 500 422200

18000

50000

14500

5 140

1995

1950

475

300

4000

300

5000

105660

1070 528930

O»

Prop. 1978/79:208 20

Införselavgiftsmedel m. m.för regleringsårel 1978179

För regleringsåret 1978/79 beräknar jordbruksnämnden de disponibla inkomstema av införselavgifter, inkl. intäklsräntor från föregående år, lill 482.1 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1978179 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflylande avgifter för fodermedelsimporten, 155 milj. kr., varvid fördelningsplanen blir 422,2 milj. kr. Ell beräknat överskott av 58,8 milj. kr. föreligger sålunda uiöver fördelningsplanen sedan ett beräknat underskotl av 1,1 milj. kr. från regleringsåret 1977/78 läckts.

Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1978/79 kan fastställas först efter utgången av detla år, då de verkliga inkomsterna av införselavgifter för fodermedel är kända.

Medelsbehovet under regleringsåret 1978/79 för sådana ändamål ulanför fördelningsplanen som får läckas av införselavgiflsmedel beräknas uppgå lill 105.7 milj. kr.

Beräkningarna av medelsbehovel skiljer sig från de som lagts fram i prop. 1977/78:154 om reglering av prisema på jordbruksprodukter, m. m. lill följd av atl ersättningen för utbyteshandeln med kött och fläsk med de s. k. östslalerna har ökal i viss omfattning. Dessutom har en mindre ökning och viss omfördelning skelt av koslnaderna för restitution av införselavgifter på styckningsdetaljer av kött och fläsk samt på ost.

Enligl regeringens beslut får 60 milj. kr. av den tidigare nämnda röriiga krediten hos riksgäldskontorel las i anspråk även under regleringsåret 1978/79 för ändamål ulanför fördelningsplanen, i den mån inflytande införselavgiflsmedel inle slår lill förfogande. Den rörliga krediten får dock inte disponeras för atl tillgodose medelsbehovel för utbyteshandeln med kött och fläsk på 50 milj. kr. avseende andra länder än öststaterna. Beloppet fär utbetalas endasi i den mån motsvarande export ägt rum och införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetis inom och ulom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål. Då det ovan beräknade disponibla överskottet utöver fördelningsplanen uppgår till 58,8 milj. kr. beräknas endasi ca 3,2 milj. kr. kunna avsättas för nämnda ulbyleshandel.

Jordbruksnämnden framförde i skrivelsen den 2 juni 1978 i samförstånd med Lantbrukamas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen vissa preciseringar av de regler för utbyteshandeln med kött och fläsk avseende andra länder än öststatema som redovisats i prop. 1977/78:154. Enligt nämnden bör Svensk köllhandel i princip under de tre regleringsår som prisregleringsperioden omfattar av införselavgiftsmedel tillföras 50 milj. kr. varje år. Härvid bör enligt nämnden gälla, förutom att införselavgiflsmedel finns lillgängliga sedan övriga ändamål har tillgodosetis, att kompensationsbeloppet inle får översliga vad som influtit i införselavgifter för nötkött och fläsk. I den mån uppbörden av införselavgifter under försia

Prop. 1978/79:208 .,.,.' 21

regleringsåret inle skulle medge en överföring av hela det överenskomna beloppet bör. om medel finns lillgängliga för ändamålet, detta kunna kompenseras under andra och tredje regleringsårel. Eventuella underskott under andra och iredje regleringsårel bör på samma sätt kunna kompenseras genom överföringar från annat regleringsår inom prisregleringsperioden 1978/79-1980/81. Fördelningen mellan nöiköu och fläsk föreslogs av nämnden lill 40 milj. kr. resp. 10 milj. kr. för regleringsårel 1978/79. Nämnden uppgav vidare atl Lanlbrukamas förhandlingsdelegation hade anmält all om det inte skulle visa sig möjligl all under regleringsårel 1978/79 lill Svensk kötthandel överföra del överenskomna beloppel skulle delegationen medverka lill alt återstoden utfylls med införselavgifter inom fördelningsplanen.

Införselavgiftsmedel m. m.för regleringsåret 1979180

Jordbruksnämnden beräknar inkomstema av införselavgifter under regleringsårel 1979/80 till ca 480 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel, räknat efter nuvarande avgiftssatser. Den faktiska avgiftsuppbörden kan emellertid komma att avvika väsentligt från detta belopp beroende bl. a. på fluktuationer i imporlpriser och ändrade införselavgifter.

Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden att den röriiga krediten hos riksgäldskontoret på 120 milj. kr. får kvarstå även under regleringsåret 1979/80. Krediten bör enligt nämnden, i den mån inflytande införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Enligt nämnden torde dock krediten inte få användas för finansiering av den del av utbyteshandeln med kött och fläsk som avser andra länder än de s. k. öststatema.

Fördelningsplanen för regleringsårel 1979180 föreslås av jordbruksnämnden uppta samma belopp som för regleringåret 1978/79, dvs. 267,2 milj. kr. med tillägg av inflytande avgifter för fodermedelsimporlen beräknade till 155 milj. kr. Beloppet inom fördelningsplanen beräknas sålunda till 422,2 milj. kr. Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte varit möjligt för nämnden att nu lägga fram en fullständig plan för fördelningen av del preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser att återkomma med etl utförligare förslag till preliminär fördelning efter överläggningar med Lantbrukamas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i samband med förslag lill avgiftsändringar fr. o. m. den 1 juli 1979.

Jordbruksnämnden föreslår att den liksom hittills, efter hörande av de båda delegationema, bör få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätter nämnden att liksom hittills Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s. k. utbytes-export av brödsäd samt att Sveriges oljeväxtintressenler får tillföras de av-

Prop. 1978/79:208 22

giftsmedel som inflyter till följd av höjningar av avgifien för feltvaror som har ägt rum per den 1 juli 1974 och senare.

Jordbruksnämnden har under regleringsårel 1978/79 bemyndigats all använda införselavgifter som inflyter ulanför fördelningsplanen lill ell anlal olika ändamål. För regleringsåret 1979/80 föreslås medel få las i anspråk för samma ändamål och med belopp enligt följande uppställning (I 000-tal kr.).

Utbyteshandel, köU och fläsk från öststaterna 18000

Ulbyleshandel, kött och fläsk, annan 50000

Pristillägg för får- och lammkött 14 500

Svensk matpotatiskontroll 5425

Sveriges utsädesförening, potatisförädling 1 070

Sveriges potatisodlares riksförbund 2050

Bidrag till Stiftelsen för ackordhäslorganisalionens bevarande 475

Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde 300

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 4000

Stöd till odlingen av vallväxtfröer 4000

Slöd till biodlingen 300
Restitution av införselavgifler för styckningsdetaljer av kött

och fläsk samt av införselavgifter för ost 7 000

Summa 107120

Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsårel 1978/79 av medel utanför fördelningsplanen lämnats bidrag med 965000 kr. för upplysningsverksamhet på maipoiaiisområdet. För regleringsåret 1979/80 har begärts höjning av detta belopp till 1 015000 kr. på grund av ökade kostnader.

Fr. o. m. regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAK:s arbete med den officiella kvalileiskonirollen. Regleringsåret 1978/79 var ersättningen för kvalitetskontrollen 4 175000 kr. av medel utanför fördelningsplanen. För regleringsåret 1979/80 har SMAK begärt höjning av detta belopp till 4410000 kr.

Yrkandena innebär en uppräkning med 5 % i förhållande till föregående år. Vidare har medlen för utvecklingsarbete räknats upp med 25000 kr. till 50000 kr. Jordbruksnämnden och delegationema lillstyrker SMAK:s yrkanden. Nämnden föreslår därför att SMAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs erforderiiga belopp för upplysningsarbetet och för den officiella kontrollen med högst 1 015 000 kr. resp. högst 4410000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.

Sveriges ulsädesförening, Svalöv, har för regleringsåret 1978/79 erhållit 1995 000 kr. för finansiering av föreningens polatisförädlingsverksamhei. Denna verksamhet skall fr. o. m. år 1980 finansieras på annat sätl enligt avtal mellan staten och lantbrukets organisationer. För andra halvåret 1979 begär föreningen 1 331 000 kr. Dessutom begärs 585 000 kr. i pris- och lönekompensation för regleringsåren 1976/77-1978/79 och 471000 kr. i till-läggsanslag för regleringsåret 1978/79.

Jordbruksnämnden och de båda delegationema tillstyrker en uppräkning

Prop. 1978/79:208 23

av anslagel för ökade löne- och driftskostnader med 7%. Del föreslås därför alt bidrag till utsädesföreningen för polatisförädlingsverksamhei andra halvåret 1979 får utgå med I 070000 kr. av införselavgiftsmedel som inflyter utanför fördelningsplanen.

Sveriges polatisodlares riksförbund har för regleringsåret 1978/79 erhållit elt belopp av I 950000 kr. för förbundets verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen. För regleringsårel 1979/80 begärs en ökning av nämnda belopp med högst 350000 kr. Av de tillförda medlen förbrukas normalt ca 45 % för instruktörsverksamhet och 55 % för forskningsändamål på maipoiaiisområdet. Nämnden och delegationerna tillstyrker en uppräkning av anslagel med 5% till 2050000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.

Jordbruksnämnden har bemyndigande att ta i anspråk avgiftsmedel ulanför fördelningsplanen för återbäring t\l\pälsdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder för minkuppfödning som är hänförlig till inför-selavgiftema på fodermedel. Nämnden hemställer att för regleringsåret 1979/80 fä disponera oförändrai högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för ändamålet.

I fråga om slödet till odlingen av vallväxtfrö föreslås ett oförändrat belopp av 4 milj. kr. Angående den tekniska utformningen av stödet avser nämnden att återkomma.

TWl fonden för kollekliva ålgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1978/79 förts 600000 kr., varav hälften inom och hälften utanför fördelningsplanen. Lanthruksstyrelsen har under hand föreslagit att fonden under regleringsåret 1979/80 skall tillföras oförändrat 600000 kr., vilket jordbruksnämnden och delegationema tillstyrker. Halva beloppet, 300000 kr., föreslås få tas av medel utanför fördelningsplanen.

Den största förändringen i förhållande till tidigare år föreslås beträffande posten restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt för ost, där en uppräkning föreslås med 2 milj. kr. Höjningen är motiverad av det rådande marknadsläget for dessa varor.

Jordbruksnämndens förslag innebär för regleringsåret 1979/80 ett underskott på 49,3 milj. kr. Medel för utbyteshandein med kött och fläsk avseende andra länder än öststaterna får emellertid endast betalas ut i den mån införselavgifter finns tillgängliga. Detta innebär enligt nämnden atl 0,7 milj. kr. får användas för detta ändamål.

3.3 Sockerregleringen

I enlighet med riksdagens beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. skall betprisets nivå avvägas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och prisema på övriga vegetabilier. Nivån på sockerindustrins ersättning för sockerframslällningen skall av

Prop. 1978/79:208 24

jordbruksnämnden analyseras med hjälp av särskild expertis. Vid bestämningen av de svenska prisema skall dock förhållandena inom EG analyseras.

Sockerbetsarealen skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett im-portulrymme av 10-15% av Sveriges loiala sockerkonsumtion. Om detla på grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion skulle leda till en minskning av arealen, fär denna minskning inte inskränka sockerbetsodlingen på Öland och Gotland, där odlingen bedöms ha störst betydelse från sysselsättningssynpunkt.

Jordbruksnämnden har i enlighet med riksdagsbeslutet dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis från SPK granskat Svenska sockerfabriks AB:s ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts. En normerad totalkalkyl över kostnadema i sockerbetsodlingen och en produktionsmedelsprisindex för odlingen har utarbetats. Jordbruksnämnden framhåller att arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har upprättat en samhällsekonomisk kalkyl över följderna av en nedläggning av Karpalund.

Med betodlama har nämnden och konsumentdelegationen överenskommit om en treårig prisregleringsperiod omfattande tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982. Nämnden har vidare i samförstånd med konsumentdelegationen lagt fram förslag om prisregleringen för socker för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980. Förslaget har inte bititts av Svenska sockerfabriks AB.

Areal och arealbidrag

Jordbruksnämnden framhåller att sockerkonsumtionen under 1970-talet har varit i genomsnitt 341 000 lon per år. År 1977 minskade den till 327000 ton och år 1978 uppgick den till ca 330000 ton. Med hänsyn till nedgången av sockerkonsumtionen minskades den överenskomna betarealen år 1978 från 53000 ha till 52000 ha. För år 1979 föreslås en areal på 51 500 ha. Erforderligajusteringar av arealen bör under perioden göras i små steg. Liksom föregående år bör enligt förslagel skärpta sanktioner vidtas vid överodling.

Nämnden anför att sockerbetsarealen inom Mörbylångabrukets upptagningsområde under de senaste åren har varit i stort sett konstant. På Gotland har betarealen minskat alltsedan år 1974. Mot bakgrund härav föreslår nämnden att arealbidraget för 1979 års areal till odlama inom Mörbylångabrukets upptagningsområde bör utgå oförändrat med 400 kr. per kontrakterad ha, medan bidraget till odlama på Gotland bör höjas till 500 kr. per ha. Bidragets storlek bör kunna omprövas varje år. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.

Prop. 1978/79:208 25

Kompensation till betodlarna

Jordbruksnämnden föreslår att sockerbetsodlama under den treåriga prisregleringsperioden bör få en årligen fastställd kompensation för ökningen av produklionsmedelspriserna samt i princip samma inkomstföljsamhel som tillerkänns jordbruket i övrigt. Kompensationen för ökningen av produklionsmedelsprisema bör räknas fram med utgångspunkt i de delindex som ingår i produktionsmedelsprisindex för jordbruket i övrigl. Vid sammanvägningen av indexlalen för de olika delposterna bör koslnadsan-delarna enligl en av jordbruksnämnden upprättad normalkalkyl för sockerbetsodlingen användas som vikter. Denna index multipliceras sedan med totala kostnadsvolymen för förnödenheter, tjänster, kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen.

Kostnadskompensationen för regleringsåret 1979/80 blir enligl dessa regler 23 305 000 kr. Från delta belopp bör enligt förslagel dras den merintäkt som odlama har erhållit under år 1978 genom att sockerbolaget har höjt ersättningen förden betmassa som bolagel har köpt av odlama. Beloppet minskar då med 730 000 kr. lill 22 575000 kr.

Jordbruksnämnden framhåller att jordbruket i övrigl under år 1978 har erhållit en ökning av inkomstema för eget arbete och kapital med 1,6%. Betodlama föreslås i princip få lika stor procentuell ökning av arbets- och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt. Med hänsyn till den relativt sett höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har emellertid betodlarna accepterat att inget särskilt inkomstlillägg bör utgå för 1979 års skörd.

Grundprisel för 1979 års belskörd bör enligt förslaget höjas med 0,98 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%, vilket motsvarar en partiprishöjning för socker med 7,70 kr. per 100 kg.

Kostnadskompensation till Svenska sockerfabriks AB för regleringsåret 1979180

Jordbruksnämnden föreslår alt Svenska sockerfabriks AB tillerkänns 20,0 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom strösockertillverkning och förpackning av strösocker. Förslagel har som tidigare nämnts inte biträtts av sockerbolaget. Vid bestämningen av beloppet har delade meningar förelegat främst i fråga om hur produktivitetsut-veckhngen, lönekostnadsökningen och avskrivningskostnadema skall beaktas. Hänsyn har enligt nämnden tagits till resultatet av den ej reglerade verksamheten. Koslnadskompensalionen om 20 milj. kr. motsvarar enligt nämnden en höjning av strösockerpriset med 6,81 kr. per 100 kg. Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och bolagets andel av partiprisel på socker atl det senare stiger med sammanlagl 14,51 kr. per 100 kg eller med 5,8% till 265,55 kr. per 100 kg.

Enligt förslagel bör verksamhelen vid raffinaderiet i Arlöv lämnas utanför prisregleringen ulom vad avser konsumentförpackningen av strösocker

Prop. 1978/79:208 26

och marginalen för raffinering av importerat råsocker. Detta innebär att bl. a. bilsocker och sirapslillverkningen lämnas utanför regleringen. Även foderlillverkningen lämnas ulanför sockerregleringen men nämnden förbehåller sig rälten att inför kommande regleringsperiod beakta utfallet av densamma. Nämnden framhåller att samlliga områden som faller utanför sockerprisregleringen dock omfattas av SPK:s prisövervakning.

Förslaget innebär vidare atl för merkostnader vid ö-bruken tillerkänns sockerbolagel dels 2,80 kr. per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir 8,2 milj. kr., dels 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden. I kostnadskompensationen om 20 milj. kr. ingår även viss ökad ersättning för ö-bruken. Den totala ersättningen för merkostnadema vid ö-bruken blir därför 13,2 milj. kr.

Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG.

Vid väsentliga forändringar i priset på eldningsolja bör enligl förslaget överläggningar lä påkallas.

Sammanfattning av Jordbruksnämndens förslag lill regleringsåtgärder för regleringsårel 1979180

Jordbruksnämndens förslag för perioden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges betodlares centralförening har accepterat förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor. Svenska sockerfabriks AB har godtagit förslaget om arealens storlek år 1979. I övrigt har bolagel inte accepterat förslaget i vad avser bolagels villkor. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter.

1. Sockerbetsarealen för 1979 års odling bör uppgå till 51 500 ha. Erforderlig kvotering av odlingen bör inte utan nämndens medgivande drabba de områden som normalt levererar betor till ö-bruken.

2. Priset på sockerbetor bör uppgå till 17,90 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%.

3. Till de odlare i Småland och Blekinge samt på Öland som levererar betor till bruket i Mörbylånga bör liksom föregående år utgå ett arealbidrag av 400 kr. per ha kontrakterad areal. Till odlare på Gotland föreslås bidraget höjt till 500 kr. per ha. I de fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4. Sockerbolagets nettopris för baskvalitelen i sortimentet, strösocker K 5 i säck om 50 kg, bör vara 265,55 kr. per 100 kg.

5. Den nuvarande prisspänningen i förhållande till baskvaliteten bör gälla för återstoden av det prisreglerade sortimentet även under regleringsåret 1979/80.

6. Gränsskyddel för socker bör utgöras av en införselavgift som tas ut för importerade kvantiteter under perioder då väridsmarknadspriset un-

Prop. 1978/79:208 27

derstiger del fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppbuma medlen bör liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som väridsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vilsocker. Denna notering bör ökas med 8,10 kr. per 100 kg, motsvarande dels kostnader för frakt m. m. till svensk hamn och dels korrigeringar för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella London-noteringen på råsocker. Båda note-ringama bör omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller no-teringsdagen.

Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan sockerbolagets nettopris enligt punkt 4 och väridsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss angivet sätt.

Införselavgiften för råsocker bör anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande London-notering och säljer den raffinerade varan till sockerbolagets nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl. ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 39,96 kr. per 100 kg raffinad jämte eventuella höjningar (i procent) av motsvarande ersättningar inom EG. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8%.

Införselavgiftema bör i princip jusieras en gång vaije månad samt dessutom vid större variationer i de utländska noteringama.

7. Då världsmarknadspriset för färdigt socker överstiger sockerbolagets
nettopris enligl punkt 4 bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift
på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska parti
priset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De in
samlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.

Under sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet regleras enligt den s. k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga väridsmarknadsprisema på färdigt socker enligt Paris-noteringen och råsocker enligt London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar bör i princip ge utrymme för raffmeringssvinn, raffineringsersättning och lagringsbidrag, öm den utvunna ersättningen för raffineringen avviker från det åsyftade värdet, bör avräkning kunna ske mellan sockerbolaget och regleringsfonden.

8. Sockerregleringsfonden bör liksom hittills bekosta dels fraktsubven-tioneringen till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. samt dels fältmätning i erforderlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Fonden bör dessutom finansiera dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av 3,5-4,0 milj. kr., dels den ersättning om 4,3 milj. kr. som bör utgå för sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bruk.

9. Föreslagna prisändringar bör i princip gälla fr. o. m. ingången av ett

Prop. 1978/79: 208 28

regleringsår. När det gäller socker har erfarenheten visal all kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under liden närmast före höjningen och molsvarande slarka nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden begär därför ett bemyndigande att medge att prisändringarna fördelas i liden på elt sådant sätt, alt minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Syslemet bör utformas så att varken sockerbolagel eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinsl eller föriust.

10. Utvecklingen av skörd och väridsmarknadspris kan bli sådan all sockerregleringsfondens intäkter blir otillräckliga. I sådani fall är del angeläget alt kreditmöjligheter slår öppna. På grund härav föreslås alt den röriiga kredit hos riksgäldskontoret som nämnden äger disponera liksom hittills får anlitas även för ifrågavarande ändamål.

4 Svenska sockerfabriks AB:s skrivelse rörande sockerregleringen

Sockerbolaget har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat varför del inte ansett sig kunna tillstyrka det förslag som framlagts beträffande sockerindustrins ersättning. Bolaget erinrar om att det i samband med jordbruksnämndens förslag till ersättning för regleringsårel 1978/79 framhöll att de tillerkända villkoren vid normalskörd var otillräckliga för att åstadkomma etl rörelseöverskolt som täckte erforderliga ersättningsanskaffningar. Bolaget förutsatte därvid att denna fråga fick ägnas särskild uppmärksamhet i samband med den fortsatta regleringen fr.o.m. regleringsåret 1979/80. Då uppgörelsen för regleringsårel 1978/79 hade karaktären av ett provisorium ville man emellertid inte då motsätta sig jordbruksnämndens förslag. Till årets överläggningar har också ett omfattande material framtagits i olika frågor. Bolaget anser dock att delta inte gav en tillräckligt säker grund för en mer långsiktig ekonomisk reglering.

Den främsta orsaken till att sockerindustrins villkor inte kan anses tillfredsställande är enligt bolaget att någon omräkning av ersättningen inle skedde för krondevalveringen under år 1977. I tidigare sockerregleringar hade genomförda krondevalveringar reglerats fr. o. m. nästpåföljande avtalsperiod/avtalsår.

Genom den uteblivna omräkningen för 1977 års kronkursändring kom enligt bolaget den svenska sockerindustrin inte aU bli delaktig av den effekt som devalveringen syftade till, nämligen att motväga det jämfört med omvärlden höga kostnadsläget. Bolaget framhåller alt den svenska sockerindustrin samtidigt som dess kostnadsläge är högre har en sämre struktur och kortare utnyttjandetid än vad som i allmänhet gäller för EG. Bolaget anser därför atl ersättningen lill svensk sockerindustri i varje fall inte bör vara lägre än i EG. Bolagel framhåller atl den svenska ersättningen är ca 10 öre lägre per kg jämfört med EG, vilket motsvarar ca 30 milj. kr.

Prop. 1978/79:208 29

Sockerbolaget anför vidare atl i det regleringssystem som gällde före EG-anpassningen utgick man från att sockerindustrin, sedan de löpande koslnaderna för verksamhelen inkl. avskrivningar/investeringar täckts, även skulle ge etl vissl resultat till skatter och förräntning av i rörelsen arbelande kapital. Bolaget anser del nödvändigl alt etl lönsamhelsmått också formuleras för det syslem som nu avses gälla för sockerindustrin. Bolagel har för sin del angett alt etl lägsta överskott för hela verksamhelen före avskrivningar vid normalskörd bör vara 125 milj. kr.

Då avskrivningarna/investeringarna i dagens prisnivå enligt bolaget normalt beräknas lill 85 milj. kr. ger delta ca 40 milj. kr. lill skatter och kapitalränta räknat totalt för bolaget, dvs. inkl. fodermedelssidan etc. Bolaget beräknar med utgångspunkt i nu aktuella förhållanden att verksamhelen vid normala betingelser ger elt totalt rörelseöverskolt före avskrivningar på ca 100 milj. kr. Bolaget anför atl man i samband med årets överläggningar framfört atl man självt, för alt nå del erforderliga överskottet av 125 milj. kr., skulle kunna åstadkomma en sådan resultatförbättring dels genom strukturell rationalisering - nedläggning av Karpalunds sockerbruk - dels genom åtgärder på raffinaderisidan. Bolaget framhåller att jordbruksnämnden inte tagit ställning till kravet på denna resultatförbättring.

Sockerbolaget anför vidare att en förutsättning för att den eftersträvade resultatförbättringen på sikt skall kunna uppnås är att bolaget som de nya riktlinjerna anger fär ersättning för uppkomna kostnadsstegringar. Bolaget har beräknat den ej täckta delen av kostnadsstegringen under regleringsåret 1978/79 lill ca 6 milj. kr.

Bolaget anför att man i samband med årets överläggningar redovisat beräkningar, varav framgår att kostnadsslegringarna inkl. skatter och kapitalränta för betbruksdelen uppgår till 27 milj. kr. Enligt bolaget innebär detla, om man bortser från de problem som kan komma att uppstå för att kompensera kostnadsslegringen inom den ej reglerade sektorn, att jordbruksnämndens förslag, 20 milj. kr., innebär en prutning av ungefär samma storlek som för regleringsårel 1978/79. Till detta kommer att kompensationsbeloppet enligt bolagets uppfattning utslagits på en för hög normskörd. Bolaget anser att normskörden bör vara 2-4 % lägre än den av nämnden använda.

Sockerbolaget anför vidare att SPK:s beräkningar synes bygga på principer som tillämpas för kortsiktig prisreglering. Även om jordbruksnämnden lämnat de mer exakla beräkningarna åsido så kan det enligt bolaget sägas alt nämnden följt dessa, vilket i första hand har inneburit att kraftiga prutningar gjorts av personalkostnadema - bl. a. genom högl avdrag för produktivitetsökning - investeringskostnaderna samt av kostnaderna för kapitalränta och skatter. Bolaget framhåller att de kostnadsstegringar som man har på personalsidan, oavsett däri ingående komponenter, i dagens läge är ofrånkomliga. Bolaget förstår därför inle hur vissa delar av lönestegringen kan lämnas okompenserade och inte heller hur de skall finansieras om det inte kan ske genom högre intäkter.

Prop. 1978/79:208 30

Beträffande investeringar/avskrivningar är del enligl bolaget ovedersägligt atl man årligen har utgifter till sådant belopp atl den begärda kompensationen måste anses rimlig. Även vad beträffar kapitalränta/skatter borde enligt bolaget en viss uppräkning vara motiverad med hänsyn lill den fortgående penningvärdeförsämringen.

Sockerbolagel anför att om det prulningsförfarande som jordbruksnämnden inlett skulle komma att bestå medför detta att resultatet trots vidtagna effektiviseringsåtgärder kan komma att undersliga det resullat om 100 milj. kr. före avskrivningar som av bolaget beräknas som normalt i dagsläget.

Bolaget anser att nämnden inte angett motiven för sin inställning i sockerindustrins ersättningsfråga men att nämnden synes ha tagit intryck av de analyser beträffande bolagets ekonomi som utförts av SPK. Bolaget framhåller att det för sin del på väsentliga punkter inte kunnat acceptera SPK:s beräkningar.

Sockerbolaget anser att jordbruksnämnden i det framlagda förslaget om ersättning till sockerindustrin for regleringsåret 1979/80 inte till fullo tagit hänsyn till de av riksdagen fastställda principerna om beaktande av den inhemska kostnadsutvecklingen resp. om analys av förhållandena inom EG. Bolaget anhåller därför om att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska sockerindustrin skall kunna drivas under rimliga förutsättningar.

Bolaget förutsätter slutligen att den särskilda passus i nämndens förslag som lyder "vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får överläggningar påkallas" lämnar möjlighet att redan från det nya prisregleringsårets ingång genom sockerpriset finansiera oljeanskaffning vid den högre prisnivå som kan komma att föreligga.

5 Karpalunds sockerbruk

Somjag i det föregående nämnt uppdrog regeringen den 5 oktober 1978 åt jordbruksnämnden atl vid analys av sockertillverkningens stmkturella och ekonomiska förhållanden särskilt undersöka förhållandena vid sockerbruket i Karpalund, eftersom sockerbolaget aktualiserat frågan om nedläggning av bruket.

Jordbruksnämnden har med anledning härav inhämtat yttranden från Svenska fabriksarbetareförbundet, Sveriges betodlares centralförening och AMS. Kristianstads kommun har utgivit en "vitbok" rörande Karpalunds sockerbmk, vilken bilagts nämndens skrivelse. Jordbruksnämnden har i sin skrivelse redovisat de olika ståndpunkter som framkommit och framhåller därvid följande.

Prop. 1978/79:208 31

Sockerbolaget önskar lägga ned Karpalund efter 1979 års kampanj. Bolaget har beräknat de långsiktiga företagsekonomiska vinsterna av en nedläggning av Karpalund till 15 milj. kr. per år. Bolagets kalkyl har granskals av experter från SPK som med ulgångspunkt i de förutsättningar som uppställts i bolagets kalkyl inle funnit anledning till jusleringar. Sockerbolagel har räknat med atl även om Karpalund läggs ned, kommer nuvarande odling inom brukets upptagningsområde atl i stort sett finnas kvar. Sockerbolagel har enligt uppgift erbjudit de anställda vid bruket fortsalt anställning inom Cardokoncernen. Bolaget önskar ett snabbi besked av statsmakterna i fråga om nedläggningen av bruket i Karpalund.

Svenska fabriksarbelareförbundet anser atl det inle finns någon grund alt tro att någon av förbundels medlemmar skulle vara hjälpt av sockerbolagets erbjudande om arbete vid andra arbetsplatser inom bolagel eller Cardokoncemen. Dagliga långpendlingar under de villkor som ges av skiftarbete anses skapa sådana påfrestningar alt den lösningen får betraktas som utesluten. För så gott som alla innebär en flyttning myckel slora sociala och ekonomiska problem på grund av bl. a. familjeförhållandena. Förbundet ifrågasätter också sockerbolagets synpunkt att huvuddelen av Karpalundsbrukets betareal kan tillföras andra bruk. Detta skulle nämligen förlänga kampanjtiden som redan anses vara mycket långt utdragen och följden skulle enligt förbundel bli en allvarlig kollision med storhelgerna vid jul och nyår. Fabriksarbetareförbundet avvisar därför bestämt en nedläggning av sockerbruket i Karpalund.

Sveriges betodlares centralförening framhåller bl.a. sockerbetsodlingens stora betydelse för såväl växtodlingen som animalieproduktionen i bygden. Föreningen framhåller i sin skrivelse bl. a. atl en nedläggning av bruket i Karpalund inte fär inskränka rätten all odla sockerbetor i det berörda området, eftersom en sådan inskränkning allvarligt skulle påverka bl. a. animalieproduktionen. En nedläggning får enligl föreningen inte heller medföra att det reella betpriset för odlarna i området sänks. En nedläggning måste därtill åtföljas av övergångsbestämmelser beträffande om-slällningsersättning, så atl underlaget för avskrivningar på gjorda investeringar i specialmaskiner och transportfordon m. m. inte försämras, samt kombineras med åtgärder frårsockerbolagets sida för att förhindra en kampanjföriängning.

Jordbruksnämnden framhåller vidare att expertis från AM5 har gjorl en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av en nedläggning. Härav framgår att nuvärdet av den samhällsekonomiska vinsten av en nedläggning under de första fyra åren efter en nedläggning uppgår sammantaget till ca 30 milj. kr. Experterna fiamhåller att samhällsekonomiska kalkyler av detta slag är förknippade med stora svårigheter, varför resultatet bör ses enbart som en grov skattning. Del har inte varit möjligt att beakta de fördelar som de anställda förknippar med att få ha kvar sina arbeten på hemorten.

Prop. 1978/79:208 32

Nämnden anför vidare att enligt uppgift från sockerbolagel förlängs kampanjtiden vid övriga bruk i Skåne med åtta dygn (vid 51 500 ha) vid en nedläggning av bruket i Karpalund. Denna kampanjförlängning bedöms av bolaget som tekniskt möjlig men den leder lill atl kampanjen oftare än nu kommer alt behöva sträckas ut över julhelgen.

Enligt nämnden har de överläggande parterna övervägl olika konsekvenser av en nedläggning av Karpalunds sockerbruk. Jordbruksnämnden framhåller alt den i första hand har atl bevaka ulvecklingen av livsmedelspriserna, livsmedelsproduktionen under fredstid och livsmedelsberedskapen. Vad beträffar livsmedelsproduktionen i fredstid och beredskapen inför tänkbara kriser gör nämnden den bedömningen att en nedläggning av bruket i Karpalund ur dessa båda aspekter inle har några påtagligt negativa konsekvenser. För konsumentema torde en nedläggning av Karpalund, såviu nu kan bedömas, enligl nämnden medföra alt prishöjningar på socker kan något begränsas.

Enligt jordbruksnämndens mening bör, vid sidan av ovannämnda omständigheter saml av förelaget redovisade företagsekonomiska aspekter, frågan om en nedläggning av bruket främst avgöras från sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och allmänekonomiska utgångspunkter. Med hänsyn till alt sysselsättnings- och regionalpolitiska frågor faller ulanför nämndens verksamhetsområde anser nämnden atl den övergripande prövningen bör göras av regeringen.

Om en nedläggning sker, avser nämnden bl. a. att la upp frågan om konsumenternas andel av rationaliseringsvinsten vid överläggningarna om 1980/81 års sockerpriser. Om driften vid Karpalund fortsätter efter 1979 års kampanj, anser nämnden och konsumentdelegationen mot bakgrund av det sagda atl bolagels kosinader härför inte bör belasta sockerprisema.

Nämnden framhåller atl den kostnadskompensation lill sockerbolaget för regleringsåret 1979/80 som nämnden föreslår inte påverkas av en nedläggning av Karpalunds bruk eftersom bruket är i drift under 1979 års kampanj.

6 Livsmedelssubventionernas effekter

Jordbruksnämnden har fortsatt sitt arbete med att kartlägga och analysera livsmedelssubvenlionemas effekter för staten, konsumentema och jordbruket. Nämnden har den 14 februari 1979 till regeringen överiämnal en rapport rörande detta arbete. Av nämndens rapport framgår bl. a. följande.

Under perioden 1968-1972 höjdes den allmänna prisnivån med i genomsnitt ca 4 % per år. För åren 1972-1978 var motsvarande höjning 9 %. För jordbruksprisreglerade varor var prisökningen i genomsnitt 5 % per år för

Prop. 1978/79:208 33

åren 1968-1972. Genom subventionerna begränsades prisstegringen för dessa varor under åren 1972-1976 till 6 % per år, medan prisökningen för åren 1976- 1978 uppgick till i genomsniu 9 % per år.

De disponibla inkomstema ökade under åren 1972-1976 med närmare 70 %. På grund av den kraftiga allmänna prisstegringen under dessa år begränsades den reala inkomstökningen till 18 %. Detla var en bäitre inkomstutveckling än för åren 1968- 1972 då den blev endast 5 %. För åren 1976-1978 beräknas de reala disponibla inkomstema ha minskal något.

Genom subvenlionema har konsumtionens värde av de subventionerade varorna i förhållande till den totala privala konsumtionen minskal från i genomsniu 8,2 % för åren 1968-1972 till 7,5% åren 1975-1978.

För samtliga subventionerade varor har konsumtionen ökal under 1970-talet lill följd av dels subvenlionema, dels den allmänna standardstegringen. Samtidigt konslaterar nämnden att konsumtionen av övriga livsmedel har ökat eller åtminstone varil relativt stabil under dessa år. Inte för någon större produkt har konsumtionen uppvisat markant minskning.

Den ökade konsumiionen av livsmedel har också påverkat näringsinta-gel. Sålunda har under åren 1972-1978 intaget av energi per person ökat med drygt 2 %, animaliskt protein med 16 %, vegetabiliskt protein med 2 % och fett med 5 %. Däremot har intaget av kolhydrater minskat med 3%.

I jordbruksnämndens rapport framhålls vidare att subventionerna har medfört att utvecklingen av konsumentprisindex inte varit så kraftig som den skulle ha varil i ett läge utan subventioner. För år 1978 skulle konsumentprisindex ha varit ca 1,4 % högre i ett läge utan subventioner. Motsvarande siffra för livsmedelskomponenten i konsumentprisindex är ca 5,7 %.

Nämnden redovisar även subventionemas effekl på priset och på konsumtionen för olika produkter. Nämnden understryker att gjorda beräkningar resulterar i grova uppskattningar av subventionemas effekter på konsumtionen.

För konsumtionsmjölk har subventioneringen medfört en sänkning av konsumentpriset med 44 % år 1978 jämfört med ett läge utan subventioner. Trots den kraftiga subventioneringen beräknas konsumtionen till följd av subventionerna ha ökat med enbart 11 %, vilket enligt nämnden tyder på att mjölk är nästan helt okänslig för prisförändringar åtminstone vid de prisnivåer som studerats. För ost har subvenlionema lett lill en prissänkning på 11 % år 1977 jämfört med ett läge utan subventioner. Konsumtionseffekten har emellertid uppgått till endasi 5 %.

För fläsk har subvenlionema medfört en sänkning av priset med ca 12 % år 1978 jämfört med ett läge utan subventioner. Detta har enligt beräkningama medfört en konsumtionsökning med något mer än 3 %. För nöt- och kalvkött är prisändringen något större än för fläsk. Enligt beräkningama tycks dessa produkter ha en större pris- och inkomstkänslighet än fläsk.

Prop. 1978/79:208 34

Subvenlionema bedöms ha medförl ca 6 % ökning av konsumtionen av nöt- och kalvkött.

Fjäderfä var inle subventionerat under åren 1973- 1975. Del reala priset sjönk med ca 9 % under denna period. Jämföri med t. ex. fläsk var prisutvecklingen ogynnsammare från konsumentsynpunkt. Under år 1976 sjönk del reala priset på grund av subventioner på Qäderfä med ytterligare ca 3 %. Till följd av konkurrensen med annat kött har livsmedelssubventionerna i viss mån motverkat konsumtionsulvecklingen för fjäderfä. I eu läge utan subventioner beräknas konsumtionen ha varit ca 1 %■ högre under åren 1974-1978.

Subventionemas effekler på konsumiionen framgår av nedansiående lablå.

Effekter av subventionerna på konsumtionen Jämfört med ett läge utan subventioner

(%)

	Är
Produkt	1973	1974	1975	1976	1977	1978
K-mjölk	3	8	II	11	II	II
Grädde	0	0	0	-0,5	-0,5	-0,5
Ost	1	3	4	5	5	5
Nöt- och kal'	/kött 0	5	7	7	6	6
Fläsk	2	4	5	4	3	3
Fjäderfä	0	-1	-1	-1	-1	-1
Brödsäd	-1	-2	-3	-3	-3	-3

Nämnden framhåller vidare alt konsumentemas ekonomi har påverkats av livsmedelssubventionerna dels genom atl prisema på de subventionerade varorna inte har ökat i den takt de skulle ha gjort i ett läge utan subventioner, dels genom atl konsumiionen av subventionerade varor har ökal. Eftersom konsumiionen beräknas ha ökal till följd av subventionerna har konsumenlemas utgifter för de studerade produktema inte minskat med lika mycket som utbetalat subventionsbelopp. Skillnaden mellan det totala subvenlionsbeloppet och konsumenternas utgiftsminskning har gått lill tidigare led i marknadskedjan som ersättning för ökad inhemsk försäljning. För år 1978 beräknas konsumentemas minskade utgifter lill 2 568 milj. kr., medan utbetalda subventioner inkl. mervärdeskatt uppgår lill ca 4 223 milj.

kr.

Jordbruksnämnden framhåller också aU subventionerna har haft dels en inkomstomfördelande effekl mellan olika inkomstnivåer, dels en in-komstomfördelande effekl mellan familjer med olika antal bam. För lågin-komsUagare och barnfamiljer med medelinkomster uppslår positiva nettoeffekter av subventionerna, medan huvudsakligen höginkomsttagare med och utan barn får negativa neUoeffekter.

I rapporten framhålls atl den annoriunda konsumlionsutveckling som skulle ha förelegal i etl läge ulan subventioner troligen skulle ha påverkal

Prop. 1978/79:208 35

handelsutbytet. För mejeriprodukter skulle en sänkt konsumtionsnivå ha påverkat produkiionen vid mejeriema mol ökad produklion av handelsvarorna smör och mjölkpulver. Den ökade exporlen i ett läge ulan subventioner skulle ha ökal jordbrukels exportkoslnader, vilka i sin lur skulle ha fåU negativ inverkan på jordbrukamas avräkningspriser.

De lägre avräkningspriser som skulle ha gällt i ett läge utan subventioner skulle ha gjort produkiionen i jordbrukarledet mindre lönsam. Effekten skulle ha blivit minskad produktion. 1 eU läge utan subventioner har bedömts all produkiionen av mjölk skulle ha varil ca 138 milj. kg eller 4 % lägre under år 1977 och för nöt- och kalvkölt ca I milj. kg lägre. För fläsk har inle några effekter på produkiionen kunnai konstateras. En minskning av produkiionen skulle ha medfört ett minskat bidrag till jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital. Den totala nettoeffekten för jordbruket av Ökade exportkoslnader och minskad produklion i ett läge utan subventioner har beräknats leda till en minskning av jordbrukarnas inkomster av egel arbete och egel kapital som uppgår till ca 200 milj. kr. i genomsnitt per år under åren 1975-1977.

7 Föredragandens överväganden

7.1 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Riksdagen beslöt som tidigare nämnts våren 1978 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348). För jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker avsåg beslutet tiden den 1 juli 1978-den 30 juni 1981 samt för sockerbetor och socker tiden den I juli 1978-den 30juni 1979.

Enligt riksdagsbeslutet skall justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter, utom sockerbetor och socker, göras dels halvårsvis den 1 juli och den I januari på grundval av utvecklingen av kostnadema inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för att nå följsamhel för jordbrukamas inkomster till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.

Som jag redovisat i del föregående har regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande fastställt införselavgifter m. m. for tiden fr. o. m. den I juli 1978 och tiden fr. o. m. den 1 januari 1979 efter förslag av statens jordbruksnämnd. Fr. o. m. den I juli 1978 tillfördes jordbruket och viss livsmedelsindustri 373 milj. kr. räknat per hell år. Kostnadema för ett utbyggt socialförsäkringsskydd m. m., 53 milj. kr., täcktes med budgetmedel. Av resterande belopp, 320 milj. kr., togs 253 milj. kr. ut i form av pris- och avgiftshöjningar. Prishöjningen på konsumtionsmjölk subventionerades med 67 milj. kr. 1 detta belopp ingick även kostnaderna för införandet av ett enhetligt partipris på mjölk i hela landet.

Prop. 1978/79:208 36

Det belopp som utgick lill jordbruket och viss förädlingsindustri fr. o. m. den I januari 1979 utgjorde 258 milj. kr. per hell år. Kostnadema för utbyggt socialförsäkringsskydd, 30 milj. kr., täcktes med budgetmedel. Återstoden logs ul i form av pris- och avgiftshöjningar.

Jag har i det föregående även redovisat de mittpriser, prisgränser och normalinförselavgifier som gäller fr.o.m. den 1 januari 1979 samt de fr.o.m. samma tidpunkl utgående livsmedelssubvenlionerna. Jag återkommer senare lill beräkningen av kostnaderna för livsmedelssubvenlio-nema vid behandlingen av anslagel Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Jag övergår nu lill att behandla vissa förslag av statens jordbruksnämnd rörandeprisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1979-den 30 juni 1980.

Jordbruksnämnden har i uppdrag atl se över vissa delar av prisregle-ringssyslemel, bl.a. prisgränser och mittpriser. 1 prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbmksprodukter, m. m. anmäldes att nämnden har för avsikt alt inkomma med förslag till ändring av nuvarande prisgränssystem m. m. Jag har i det föregående redovisat nämndens förslag till elt modijlerat prisgränssystem för kött och fläsk. För riksdagens information vill jag nämna att regeringen bemyndigat jordbmksnämnden att fr. o. m. den 1 april 1979 försöksvis pröva det föreslagna prisgränssystemel. Jordbruket har hittills tillerkänts särskild ersättning för prisstoppets verkningar till följd av världsmarknadsprisernas utveckling på vissa kött- och mejerivaror. Det arbete som nu bedrivs för att minska avståndet mellan prisgränserna kan komma alt påverka grunderna för denna ersättning. Jordbruksnämnden bör därför även undersöka de tekniska och prismässiga konsekvenserna av ett eventuellt borttagande av prisstoppsersättningen. Jag har för avsikt alt senare föreslå regeringen att ge nämnden ett sådant uppdrag.

1 enlighel med riksdagens beslut (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall en styrning av animalieproduktionens utbyggnad ske genom ett syslem med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen när prislryckande överskott föreligger. Regeringen har uppdragit åt jordbmksnämnden att fastställa de differentierade avgifterna.

Jordbmksnämnden har som tidigare nämnts fr. o. m. den 1 januari 1979 infört ett system med differentierade avgifter inom äggproduktionen. Vad gäller differentierade produktionsavgifier på fläsk anmäler nämnden all det i samband med utarbetandet av ett sådant system visat sig all de administrativa svårigheterna har varit större än vad man kunnat förutse. Nämnden arbelar vidare för atl finna en tekniskt godtagbar lösning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Med anledning härav vill jag erinra om att i prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbmksprodukter, m.m. har redovisats en skiss lill elt avgiftssystem för styrning av animalieproduktionens utbyggnad som

Prop. 1978/79:208 37

jordbmksnämnden utarbetat. 1 propositionen godtogs denna skiss och vidare framhölls all nämnden borde bedriva arbelel så alt avgift om möjligt kunde börja tas ut den 1 januari 1979. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran. Som jag nyss nämnl har jordbruksnämnden fr. o. m. den I januari 1979 börjai la ul differentierade avgifter inom äggproduktionen. Jag anser att del är angeläget atl arbetet med att la fram etl effektivt fungerande system med differentierade avgifter inom fläskproduklionen bedrivs skyndsamt så all ell sådani syslem kan börja tillämpas vid pristryckande överskott. Jag utgår från att systemet kan uiformas på ell från både producent-och konsumentsynpunkt tillfredsställande säll.

Jordbmksnämnden föreslår alt vissa potatisprodukier överförs till jord-bmksprisregleringen fr.o.m. den I juli 1979 och all tullen för dessa produkter avskaffas.

Nämndens förslag innebär att sådan torkad, dehydratiserad eller evaporerad potatis, hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men ej vidare beredd, som är hänförlig till tulltaxenr 07.04, överförs till jordbruksprisregleringen så att möjlighet skapas att vid import tillämpa införselavgifl i likhet med vad som gäller i fråga om potatisprodukier (mjöl, gryn och flingor) hänföriiga till nr 11.05. Avgift föreslås dock inte las ut vid imporl från EFTA-länderna med hänsyn till existerande svenska åtaganden mot EFTA. Nu gällande tull på potatis hänförlig till tulltaxenr 07.04, om 25 kr. per 100 kg, föreslås samtidigt borttagen. Förslagel motiveras med att importen av ej jordbruksreglerade potatisprodukter under nr 07.04 (stat. nr 07.04.009) bedömts störande för den med dessa produkter konkurrerande svenska produktionen av potatisflingor hänförliga till nr 11.05 (stal. nr 11.05.000). Importen av produkter enligt detta nummer är tullfri men belagd med införselavgift (fr. o. m. den 1 juli 1978 293 kr. per 100 kg för mjöl och gryn samt 341 kr. per 100 kg för flingor).

Remissinstansema godtar jordbruksnämndens förslag. Även jag biträder detta. Ell förslag till lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa har upprättats i samråd med chefen för handelsdepartementet. Förslaget innebär att tulltaxenr 07.04 delas upp på tre underpositioner, varvid potatis hänförs till position A. med tullfrihet. Vid utformningen av förslaget har även beaktats den ändring i förevarande tulltaxenummer som har föreslagils av regeringen i prop. 1978/79:136 om trädgårdsnäringen. Vid riksdagens prövning bör beakias att del behövs en lagteknisk samordning mellan förevarande lagförslag och del lagförslag som lagts fram i prop. 1978/79:136. Vidare har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Förslaget innebär att potatis hänföriig till tulltaxenr 0704 införs i förteckningen över de varor som avses i 2 § lagen. Härigenom skapas möjlighet atl vid import ta ul införselavgift för dessa produkter.

För riksdagens information har jag i det föregående redovisat jordbruksnämndens synpunkler beträffande sädana konkurrensfrågor som samman-

Prop. 1978/79:208 38

hänger med jordbruksprisregleringen. Dessa synpunkler föranleder ingen erinran från min sida.

7.2 Införselavgiftsmedel m. m.

Användningen av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1977/78 framgår av den föregående redogörelsen, liksom också beräkningen och den preliminära dispositionen av införselavgiftsmedel m. m. som inflyter under regleringsåret 1978/79. Jag har inte någon erinran mot vad som redovisats i delta sammanhang.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1979180 inflyter 480 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, varav 155 milj. kr. för fodermedel.

Jordbruksnämnden föreslår alt fördelningsplanen för regleringsårel 1979/80 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämle inflytande fodermedelsavgifter som beräknas lill 155 milj. kr. eller totall 422,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn lill ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppel. Nämnden bör återkomma med fullständigt förslag till preliminär fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifler m. m. fr. o. m. den I juli 1979. Nämnden bör liksom lidigare, efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och även beslula om del belopp som kan komma alt slå till nämndens förfogande.

Jag har inget alt erinra mot atl Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifler för viss ulbyleshandel med brödsäd. Vidare bör som hittills Sveriges oljeväxtintressenler tillföras de avgiftsmedel som inflyter till följd av de höjningar av avgifter för feltvaror som har ägt rum fr. o. m. den I juli 1974 eller som kan komma att ske.

Medelsbehovet under regle ringsåret 1979/80 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag anger i del följande bör i första hand täckas av införselavgiflsmedel.

De införselavgifter som inflyter lill följd av s. k. utbyteshandel med kött och fläsk har av nämnden beräknals komma att uppgå till 68 milj. kr. Av detta belopp skall 18 milj. kr., som avser ulbyleshandel med öststatema, föras över lill Svensk köUhandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med andra länder, skall föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de regler som gäller för regleringsåret 1978/79 och som jag har redovisal i det föregående.

Kostnaderna för pristillägg för får- och lammkött av 530 öre per kg bestrids under regleringsårel 1978/79 med 12 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med 14,5 milj. kr. av införselav-

Prop. 1978/79:208 39

giftsmedel ulanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden beräknar kostnaden för pristillägget till oförändrat 26,5 milj. kr. under regleringsårel 1979/80. Jag föreslår att pristillägget på får- och lammkött bekostas med 11 milj. kr. från anslagel Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och all resterande belopp, 15,5 milj. kr., bekostas med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jag återkommer i det följande med den närmare motiveringen till detla förslag. Härutöver kan nämnas alt regeringen har bemyndigat nämnden atl under regleringsåret 1978/79, inom ramen för de medel som jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet på kött av andra djurslag, utbetala ett extra pristillägg av 11,5 milj. kr.

Till Svensk malpolatiskoniroll (SMAK) har för regleringsårel 1978/79 bidrag lämnats med 965 000 kr. för upplysningsverksamhet på maipoiaiisområdet. För regleringsårel 1979/80 föreslås en höjning av beloppet till högst 1015000 kr. Ersättningen till SMAK för kontrollkostnader i samband med kvalitetsmärkning av malpotalis föreslås höjd från 4 175 000 kr. lill högst 4410000 kr. för regleringsårel 1979/80. Jag har inget att invända mot dessa förslag.

Till Sveriges ulsädesförening har för regleringsårel 1978/79 lämnats bidrag med I 995 000 kr. för finansieringen av föreningens polatisförädlingsverksamhei. Dä denna verksamhei fr. o. m. år 1980 skall finansieras på annal sätl föreslår nämnden att föreningen lillförs 1 070000 kr. för verksamhelen under andra halvåret 1979.

Jag vill med anledning härav anföra följande. Regeringen har i prop. 1978/79:130 om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m. m. lagt fram förslag rörande bl. a. del fortsatta statliga stödet till växtförädlingen. Förslagel innebär all en särskild växlförädlingsnämnd inrättas. För nämndens bidragsgivning föreslås atl etl särskilt anslag anvisas. Statens nuvarande bidrag lill växtförädlingen, alliså även den del som läcks av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, sammanförs under det nya anslagel Bidrag till växtförädling. Det bidrag som lämnats till Sveriges utsädesförening av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen kan därmed upphöra fr. o. m. den 1 januari 1980. Jag biträder därför nämndens förslag. De införselavgiftsmedel som härigenom frigörs bör användas för pristillägg på får- och lammkött. Jag återkommer till denna fråga under punkl 9 Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80.

Jordbruksnämnden föreslår atl bidragel till Sveriges potatisodlares riksförbund for effektivisering av matpotalisodlingen höjs från I 950000 kr. till 2050000 kr. för regleringsåret 1979/80. Jag har inget att erinra mot detta.

Vidare föreslås atl nämnden under regleringsårel 1979/80 får disponera oförändrai högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring ull pätsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänföriig till införselavgiftema på fodermedel. Jag biträder även detta förslag.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör tillföras oförändrat 475 000 kr. under regleringsåret 1979/80.

Prop. 1978/79:208 40

Bidraget för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör ulgå med 300000 kr. under regleringsårel 1979/80.

Liksom under innevarande regleringsår bör hela kostnaden av 4 milj. kr. för stöd till odlingen av vallväxtfrö ulgå av medel ulanför fördelningsplanen under regleringsåret 1979/80.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1978/79 förts 600000 kr., varav hälften inom och hälften utom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår atl molsvarande belopp skall ulgå under regleringsåret 1979/80. Jag har inget all invända mot detla under förutsättning att halva beloppet anslås inom fördelningsplanen.

Koslnaderna för restitution av införselavgifler för styckningsdetaljer av kött och fläsk saml för ost beräknas av nämnden till 7 milj. kr. för regleringsårel 1979/80. Jag biträder även detta förslag.

Det förslag lill fördelning av införselavgifler ulom och inom fördelningsplanen som jag nu har lagt fram medför etl beräknat underskoll i regleringsekonomin av 300000 kr.

Med hänsyn till ovissheten om den fakliska avgifisuppbörden föreslår jordbruksnämnden att den rörliga krediten på 120 milj. kr. får slå kvar även under regleringsårel 1979/80 och att den får användas för ändaMål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslagel. Det bör ankomma på regeringen alt närmare föreskriva hur krediten får utnyttjas.

Regeringen har med stöd av lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område bemyndigat jordbruksnämnden atl under regleringsåret 1978/79 föreskriva all ulförselavgift skall eriäggas för bl.a. fläsk. Sådan avgifi har också uttagits. Jag förordar nu atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all få använda de medel som influtit eller kommer att inflyta vid upptagande av ulförselavgift till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

7.3 Sockerregleringen

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1979 har utformats med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Förslagel innebär atl nämnden och konsumentdelegationen med betodlama överenskommit om en treårig prisregleringsperiod omfattande liden den I juli 1979-den 30 juni 1982. Areal och betpris skall dock fastställas för varje regleringsår efter överiäggningar. Vad gäller ersättningen till Svenska sockerfabriks AB avser förslaget endast regleringsåret 1979/80. Jordbruksnämndens förslag till sockertcglering för perioden den I juli 1979-den 30 juni 1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges

Prop. 1978/79:208 41

betodlares centralförening har accepterat förslaget i de delar del rör belod-lamas villkor. Sockerbolaget har godtagit förslaget om arealen för år 1979. Bolaget har däremoi inle accepterat förslaget vad gäller ersäUningen till bolaget.

Jordbruksnämnden föreslår alt sockerbetsarealen för 1979 års odling fär uppgå lill 51 500 ha. Erforderiiga kvoteringar bör enligl nämnden inle fä drabba de områden som normalt levererar betor till bruken på Öland och Golland. Nämnden föreslår vidare all arealbidraget för 1979 års areal bör ulgå oförändrai med 400 kr. per kontraklerad ha lill odlama inom Mörbylångabrukets upptagningsområde, medan bidragel till odlama på Gotland bör höjas lill 500 kr. per ha. I de fall arealen vid kontroll befinns vara mindre än den kontrakterade föreslås bidraget ulgå efter den uppmätta arealen.

Kostnadskompensationen till betodlarna har enligt förslaget beräknats till ca 22,6 milj. kr. för regleringsåret 1979/80. Med hänsyn till den relativt sell höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har betodlama accepterat att inget särskilt inkomsttillägg skall utgå för 1979 års skörd. Grundpriset för 1979 års belskörd bör därför enligt förslaget höjas med 0,98 kr. till 17,90 kr. per 100 kg betor med en sockerhall av 16%.

Jag biträder nämndens förslag lill sockerbetsareal, arealbidrag och kostnadskompensation till betodlarna.

Vad gäller koslnadskompensalionen lill sockerbolaget har som jag tidigare nämnl förslagel inte biträtts av bolaget. Bolagel har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat detta och anhåller att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska sockerindustrin skall kunna bedrivas under rimliga förutsättningar. Jordbruksnämnden föreslår all bolaget tillerkänns 20 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom strösockertillverkningen och förpackning av strösocker. Förslaget innebär sålunda att specialsocker- och fodertillverkningen lämnas ulanför sockerregleringen men nämnden förbehåller sig rätten atl inför kommande regleringsperiod beakta utfallet av fodertillverkningen. Vid bestämningen av ersättningsbeloppet har delade meningar förelegal främst i fråga om hur produktivitetsutvecklingen, lönekostnadsökningen och avskrivningskostnadema skall beaktas.

Jordbruksnämndens förslag innebär vidare att sockerbolagel tillerkänns en kompensation för merkostnader vid ö-bruken med totalt 13,2 milj. kr.

Den loiala ersättningen, 20 milj. kr., till sockerbolaget innebär enligt nämnden en höjning av strösockerpriset med 6,81 kr. per 100 kg. Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets andel av partipriset på socker att strösockerpriset stiger med sammanlagt 14,51 kr. per 100 kg lill 265,55 kr. per 100 kg. Nämnden begär aU få genomföra prishöjningama på sådani sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG. Nämnden framhåller även att vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får överläggningar påkallas.

Prop. 1978/79:208 42

Gränsskyddet föreslås liksom hiltills utgöras av införselavgifter som las ut på såväl råsocker som på färdigt socker och sockerprodukter. Införselavgiften för sirap, sockeriösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgifien för färdigt socker, varvid hänsyn bör tas till produktens sockerinnehåll, öm världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhemska priset föreslås att nämnden i likhel med nu gällande regler får ta ut en försäljningsavgifi på allt socker som säljs inom landet. De därigenom influtna medlen bör användas för all i sådana lägen subventionera import av socker.

Sockerregleringsfondens intäkter utgörs av införselavgifler altemativt försäljningsavgifter. Från fonden föreslås liksom hittills få bestridas kostnadema fördels fraktrabaltering med 1,2 milj. kr., dels fältmätning i erforderlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Från fonden föreslås dessulom kostnadema för arealbidragen finansieras till en beräknad kostnad av 3,5-4 milj. kr. samt en viss del, 4,3 milj. kr., av ersättningen till sockerbolagel för merkostnaden vid ö-bruken. Jordbruksnämnden föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos riksgäldskontorel även får anlitas för ifrågavarande ändamål, om sockcrteglerings-fondens intäkter blir otillräckliga.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag lill ersättning till sockerbolaget under regleringsåret 1979/80. Jag har i det föregående föreslagit alt den rörliga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl. a. ändamål inom sockerregleringen under regleringsårel 1978/79 bör få användas för samma ändamål även under regleringsåret 1979/80. Jag vill framhålla alt det är önskvärt atl man liksom för jordbruket i övrigt lyckas uppnå fleråriga överenskommelser även på sockerområdel. Förutsättningen för en flerårsuppgörelse är emellerlid så vitl jag kan finna all de överläggande parterna kan lösa de frågor i vilka delade meningar förelegal vid nu avslutade förhandlingar. Den av sockerbolagel framförda frågan om höjda oljepriser synes enligt min mening kunna aktualiseras vid de överläggningar jordbruksnämnden erinrat om.

Jag har i det föregående redogjort för sockerbolagels planer atl lägga ned sockerbruket i Karpalund efter 1979 års kampanj. Jag vill i denna fråga anföra följande.

Regeringen har efter överläggningar med sockerbolagel och betodlarna träffat en överenskommelse som gör det möjligt att fortsätta med sockertillverkning vid bruket även under 1980 och 1981 års kampanjer. Överenskommelsen har träffats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Parterna är överens om att de lekniska och ekonomiska möjligheterna att tillverka elanol ur sockerbetor inle är tillräckligt utredda. Del kan vara möjligl att i framliden producera elanol ur sockerbetor. Staten bör genom bl.a. Svensk metanolutveckling AB utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningama för en produktion av elanol ur sockerbetor och andra produkier. UtredningeN skall bedrivas så att utvärderingen kan vara klar

Prop. 1978/79: 208 43

under år 1980. Först efter det all denna utvärdering är klar kan slällning tas till frågan om fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund efter 1981 ärs kampanj.

Sockerbolaget har beräknat de långsikliga förelagsekonomiska vinsterna av en nedläggning av sockerbruket i Karpalund till 15 milj. kr. per år. Partema har kommit överens om atl med lika stora delar bidra till alt läcka viss del av merkostnaderna för en fortsall drift av bruket. Överenskommelsen innebär atl bidrag lämnas under år 1980 med 10 milj. kr. och under år 1981 med 11 milj. kr. Var och en av de tre partema bidrar alltså med en Iredjedel av dessa belopp.

Slatens andel som för regleringsårel 1980/81 uppgår till ca 3,3 milj. kr. och för regleringsåret 1981/82 lill ca 3,7 milj. kr. börenligi min mening bestridas från sockerregleringsfonden. Jag förordar sålunda alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all godkänna den överenskommelse vars huvudsakliga innehåll jag nu har redogjort för.

8 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen dels all antaga förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

2. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukels område,

dels alt

3. godkänna vad jag har förordat om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979- den 30 juni 1980,

4. godkänna vad jag har förordal om grunderna för regleringen av priser m. m. på sockerbetor för tiden den I juli 1979-den 30 juni 1982,

5. godkänna vad jag har förordal om regleringen av sockernäringen för tiden den Ijuli 1979-den 30 juni 1980,

6. godkänna vad jag har förordal i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsårel 1979/80 eller har influtit under lidigare regleringsår,

7. medge all den röriiga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontorel för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel fär under regleringsårel 1979/80 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

8. bemyndiga regeringen all i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat träffa avtal med Svenska sockerfabriks AB och Sveriges

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids koslnaderna för livsmedelssubventioneringen samt pris-sloppsersätlningen till jordbruket. Vidare utgår medel till låginkomstsals-ningen, avbylarverksamhelen och andra sociala satsningar inom jordbruket saml medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslagel bestrids även koslnaderna för prisuljämningen.

	1978/79	Beräknad ändring 1979/80
	1978/79	Stalensjord-bruksnämnd	Föredraganden
Anslag
Prisuljämning	180000000	-1- 10000000	+ 10000000
Ersättning till följd av livsmedelssubventioner,
prisslopp m. m.	3 200000000	-F 100000000	-1- 80000000
Låginkomstsalsning m. m. inom jordbruket	217000000	-(-•83000000	-1- 83 000000
Ersättning för införsel-avgiftsmedel utanför fördelningsplanen	67000000		- 1000000
Särskilda undersökningar	670000	-t- 109000	-
Summa (avrundad)	3666000000	-1-192000000	-H71000000

Prop. 1978/79:208 45

Statens jordbruksnämnd

Från poslen Prisutjämning bestrids kostnadema för råvaruprisuljäm-ning lill livsmedelsindustrin. Från poslen utgår också kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet på vissa feltvaror medför för livsmedelsindustrin och den lekniska industrin. För budgetåret 1979/80 beräknar nämnden kostnadema till sammanlagl 190 milj. kr.

Från poslen Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisstopp m.m. bestrids koslnaderna för ersättning lill jordbruket dels till följd av uteblivna införsel- och förmalningsavgiftshöjningar samt föreskrivna avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och prisstopp, dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vilkas priser annars skulle ha höjts lill följd av stigande internationella priser. För budgetåret 1978/79 har anslagsposten upptagits lill 3 200 milj. kr. Denna beräkning avser lill siörre delen subventionerna på mejeri- och köttvaror.

Jordbruksnämnden beräknar - om prisstoppet kommer att gälla oförändrat samt om nuvarande subventioner och konsumtionsmönster består - ersättningsbeloppen för mejeri- och köttvaror till ca 3 100 milj. kr. för budgetåret 1979/80. I beloppel inräknas kosinader för regional uijämning av panipriset på konsumtionsmjölk. Beloppel inrymmer också koslnaderna för broilerslödel med högst 20 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för den ålagda reduktionen av förmalningsavgifterna, som kan beräknas uppgå lill ca 125 milj. kr.

Ersättningen lill jordbruket lill följd av genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha höjts på grund av stigande internationella priser, beräknas till 74 milj. kr.

Sammanlagt beräknar jordbruksnämnden medelsålgången under anslagsposten till 3 300 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Låginkomstsalsning m.m. inom jordbruket. För budgetåret 1978/79 är upplaget en post på 217 milj. kr. Regeringen har under budgetåret anvisat ytteriigare 68 milj. kr. 175 milj. kr. skall användas för att bestrida kostnadema för leveranstillägg lill mjölkproducenter, slöd lill smågrisproduklio-nen och avbylarverksamhelen inom jordbruket. Vidare skall 5 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 105 milj. kr. för uppbyggnad av etl socialförsäkringsskydd för lantbrukama.

Leveranslillägget för mjölk beräknas dra en kostnad av 115 milj. kr. Stödet lill smågrisproduktionen uppskattas till 20 milj. kr. och för avbylarverksamhelen beräknas etl belopp av 40 milj. kr. Liksom hittills bör besparingar resp. överskridanden av leveranslillägget för mjölk eller slödet till smågrisproduktionen tillföras resp. avgå från beloppet för avbylarverksamhelen.

Jordbruksnämnden föreslår all 300 milj. kr. anslås för budgetåret 1979/80.

Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jord-