Prop. 1978/79:202 Regeringens proposition

1978/79:202

om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arhetsska-deförsäkringen under åren 1980-1984, ni. m.;

beslutad den 15 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

GABRIEL ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all avgiften lill försäkringen för lilläggspension (ATP) under åren 1980-1984 höjs åriigen med 0,25 % av del avgiftsgrundande löneunderlagei. Därmed kommer ATP-avgift för nämnda år all las ul med resp. 12,00, 12,25, 12,50, 12,75 och 13,00 96.

Avgiften lill arbetsskadeförsäkringen föreslås höjd från nuvarande 0,25 96 av lönesumman lill 0,60 96 för femårsperioden 1980-1984.

Vidare föreslås alt skyldigheten att erlägga avgift för finansieringen av samhällets barnomsorg fr. o. m. år 1980 utsträcks till atl gälla även egen-företagare.

I propositionen föreslås alt konstnärer och andra som uppbär vissa statliga beskaiiade bidrag skall kunna lillgodoräkna sig bidragen som pensionsgrundande inkomsi inom den allmänna försäkringen. Den som beialar ul bidragen föresläs bli skyldig an belala de avgifter lill bl. a. socialförsäkringarna som belöper på bidragen.

Dagpenning som uigår lill frivilliga inom försvarel föreslås bli pensionsgrundande.

Vidare föreslås all underlagd för arbeisgivarnas avgifter lill socialförsäkringarna och näraliggande ändamål utsträcks till au omfatta även naturaförmån i form av fri bil. Samtidigt föreslås värdet av bilförmånen bli beaktat vid beräkning av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom den allmänna försäkringen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

I Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

Prop. 1978/79:202 2

1 Förslag tiil

Lag om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till

försäkringen för tilläggspension

Härigenom föreskrivs, atl den i 19 kap. 5 S lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för lilläggspension skall uigöra 12,00 96 för år 1980, 12,25 96 förär 1981,12,50 96 för år 1982, 12,75 96 för år 1983 och 13,00 96 för år 1984.

2 Förslag till

Lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 till

arbetsskadeförsäkringen

Härigenom föreskrivs, atl den i 7 kap. 3 § lagen (1976:380) om arbeisska-deförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall utgöra 0,60 96 för åren 1980-1984 och att 1/30 av försäkringsavgifterna skall anses svara mol förvaltningskostnader.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrivs atl I4och 16-18 §§ lagen(1976:381)om barnomsorg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

14 §
Om statsbidrag till kommunernas Om statsbidrag till kommunernas
barnomsorg finns särskilda bestäm- barnomsorg finns särskilda besläm
melser. För finansiering av sådant melser. För finansiering av sådani
statsbidrag erlägges årligen socialav- statsbidrag erlägges årligen socialav
gift enligl 15 och 16 §§. gift enligl 1S-/7 §§.

16 §'
Avgift utgår med 1,9 procent av det        Fysisk person som haft inkomst av
belopp, på vilket avgiften skall beräk-     annat förväiysarbete än anställning
nas.                                   enligl 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om

allmän försäkring skall erlägga barnomsorgsavgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

1 Lydelse enligl prop. 1978/79:100, bilaga 8.1.

ning) eller på annan grund (inkomsi av annal förvärvsarbete). Sjukpenninggrundande inkomst fastsiälles av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomsi av annat förvärvsarbete skola därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För lid då undantagande från försäkringen för lilläggspension enligl 11 kap. 7 4; gäller för den försäkrade skall inkomsi av annal förvärvsarbeie icke beaktas.

ning) eller på annan grund (inkomst av annal förvärvsarbete). Sjukpenninggrundande inkomsi lasislälles av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete skola därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. För lid då undanlagande från försäkringen för tilläggspension enligl 11 kap. 7 § gäller för den försäkrade skall inkomst av annat förvärvsarbete icke beaktas.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från inkomsi av anställning och annal förvärvsarbeie i den mån summan därav överstiger sju och en halv gånger del vid årels ingång gällande basbeloppet. Belopp, från vilket sålunda skall bortses, avräknas i första hand på inkomst av annal förvärvsarbete. Ersäuning i penningar eller naturaförmåner som i forsla stycket sagts för arbete som någon utför för annans räkning utan atl vara anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under eu år uppgått lill minsl femhundra kronor, anses såsom inkomsi av anställning. Är ersättningen all hänföra lill inkomsi av rörelse som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukat skall vad nu sagts gälla endast såvida denne och den som utgivit ersättningen äro ense därom. I de fall som nu nämnts skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom arbetsgivare.

Beräkning av sjukpenninggrun- Beräkning av sjukpenninggrun-

landena ej eljest äro kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomsi. Inkomsi av arbeie för egen räkning må ej beräknas högre än som molsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgö-res inkomst helt eller delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt.

dande inkomsi skall, där förhål- dande inkomsi skall, där förhål-

landena ej eljesl äro kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av den uppskattning, som vid laxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbeie för egen räkning må ej beräknas högre än som molsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgö-res inkomsi helt eller delvis av naturaförmåner I form av kost och bostad, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid beräkning

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under etl år ej uppgått till femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

11 kap 2§ Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild ijänst. Till sådan inkomsi hänföres dock icke frän en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under elt år ej uppgått lill femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligl denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på gmnd av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) konlanl arbelsmarknadsslöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets
marknadsstöd,

O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd,inkomslbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestöds-lagen (1973:349),

h) delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning lill värnpliktiga, va- i) dagpenning till värnpliktiga, va-

penfria tjänsleplikliga och elever i penfria tjänstepliktiga och elever i

bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarsplikliga.

bistånds- och kalastrofutbildning under repetilionsutbildning,//-/v///(ga som genomgå utbildning under krigs-förbandsövning eller särskild övning

Lydelse enligt prop. 1978/79:75.

Prop. 1978/79:202 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga, j) utbildningsbidrag för doktorander, k) timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, I) livränta enligl 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestämmes med lillämpning av sagda lag,

mjfrån Sveriges fötfättatfönd och

konstnärsnämnden utgående bidrag

som ej är att hänföra till inkomst av

annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den

mån regeringen .så förordnar.

I fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket

sägs för arbeie som någon utfört för annans räkning utan alt vara anställd i

dennes tjänst skall vad i 3 kap. 2 § andra stycket sägs äga motsvarande

lillämpning.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. I §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift lill försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. I §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

19 kap.

1§ Arbetsgivare skall enligl vad nedan sägs för varje år eriägga socialförsäk-ringsavgifi till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för lilläggspension.

Prop. 1978/79:202

Nuvarande lydelse

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen uigår å summan av vad arbetsgivaren under årel till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för lilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits en belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela årel varil anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under årel varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastsiälles av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalel arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt

Föreslagen lydelse

Avgift lill sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året lill arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört arbete.

Avgift lill försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året lill arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalel arbetstagare hos arbetsgivaren under årel. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det anlal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt

te utom riket. Avgift erlägges icke förarbelstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 12 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbeie utfört i hans förvärvsverksamhel i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken be vill ningsavgifterlagts enligl lagen (1908:128 s. Dom bevillningsavgifter för särskilda förmåner och räliigheter.

Bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) skall vid beräkning av avgift enligt denna paragraf anses som lön.

denna paragraf skall hänsyn icke tagas lill arbetstagare, vars lön under året ej uppgåit lill femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, eller, där fråga är om arbete som utförts för annans räkning ulan att anställning förelegat, från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke lagas lill arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för lilläggspension skall vidare bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall dä lön eller annan ersättning till honom antingen enligt II kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härslädes, avser arbete utom riket.

denna paragraf skall hänsyn icke lagas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgåii lill femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från arbetstagare,som icke är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, eller, där fråga är om arbeie som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat, från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses från arbetstagare, som vid årels ingång uppnätt sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbe-

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligl

2 § skall ulgå med tio och sex tion
dels procent av det belopp, vara
avgiften skall beräknas. För försäk
rad som på grund av undantagande
enligl 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för
vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 §
gäller med karenslid, beräknas dock
avgift enligt 2 § efter den lägre
procentsats som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med hänsyn
till den inverkan undantagandet eller
karensiiden bedömes få pä försäk
ringens utgifter. Influtna avgifter
fördelas mellan de allmänna försäk
ringskassorna till läckande av deras
uigifter under årel för sjukförsäk
ringsförmåner, inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader enligl
lagen (1974:525) om ersäuning för
viss födelsekonirollerande verksam
hei m. m., som åvila kassorna, saml
för förvaltning, till den del utgifterna
icke tackas av statsbidrag enligt 7 S.
Influtna avgifter skola även läcka de
kostnader som under årel uppkom
mit för centrala studiestödsnämnden
i anledning av all åierbetalningsplik-

Avgift lill sjukförsäkringen enligl

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligl

2 § skall ulgå med lio och sex lion-
dels procenl av del belopp, vara
avgiften skall beräknas. För försäk
rad som på grund av undanlagande
enligl 11 kap. 7 § ej omläiias av
sjukpenningförsäkringen eller för
vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 !j
gäller med karenslid, beräknas dock
avgift enligt 2 § efter den lägre
procentsats som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med hänsyn
lill den inverkan undantagandet eller
karenstiden bedömes få på försäk
ringens uigifter. Influtna avgifter
fördelas mellan de allmänna försäk
ringskassorna till läckande av deras
utgifter under året för sjukförsäk
ringsförmåner, inberäknat de kost
nader enligl lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekonirolle
rande verksamhei m. m., som åvila
kassorna, saml för förvaltning, till
den del utgifterna icke täckas av
statsbidrag enligt 7 S- Influtna avgif
ter skola även läcka de kostnader
som under året uppkommit för den
allmänna försäkringen Jör förmåner
enligt lagen (1954:519) om kostnads-

Föreslagen lydelse

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skaltskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari årel näst efter del år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som enligt 1 § har att bestämma den försäkrades pensionsgrundande inkomst, 1 uppgiften skall angivas den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Nuvarande lydelse

3§

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skaltskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som enligt 1 § har att bestämma den försäkrades pensionsgmndande inkomst, 1 uppgiften skall angivas den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i form av kost eller bostad, Elt exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas lill den försäkrade.

Om skyldighet för arbetsgivare att vid arbetsgivaruppgift enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m, m, foga uppgift som avses i första stycket stadgas i nämnda lag.

Med arbetsgivare förstås vid till-lämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i II kap. 2 § första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

Prop. 1978/79:202 13

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs, au 2 och 4 >;§ lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligl 1 § första stycket;

avgiftsunderlag: belopp vara avgift, som avses i 1 S första slyckel, skall beräknas för arbetsgivaren;

u t g i f t s å r: det kalenderår för vilket avgiftsunderiag skall bestämmas;

slutlig avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsde-biteringen för näslföregående ulgiftsår;

preliminär avgifi; belopp som enligl debilering skall eriäggas eller eljesl eriägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår au eriägga sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debilering fatlat sedan den åriiga avgiftsdebiteringen avslutals.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift lill sjukförsäkringen, folkpensioneringen, försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen samt för arbetarskyddsavgift och arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förslås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där bevillningsavgift eriagts enligl lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

I fråga om inkomst från (Imansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskallelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderiag.

Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger molsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligl förevarande lag.

' Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938. 2 Lydelse enligt prop. 1978/79:86.

Med länsrätt försläs i denna lag även den mdlankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Vid tillämpning av denna lag skall sådant bidrag som avses i II kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som lön och den som utgivit bidraget som arbetsgivare.

Värdet av naturaförmån i form av kost eller bostad skall uppskattas efter regler, som fastställas av riksförsäkringsverket. Vad angår dylika förmåner äl arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt, skall dock värdet beräknas efterde grunder,enligt vilka motsvarande naturaförmåner till ombord-anställt manskap som eriagt sjömansskatt värderas vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

4 § Vid bestämmande av avgiftsunderlag skall utöver vad som framgår av de i 1 i; angivna författningarna gälla följande.

Värdet av naturaförmän i form av kost, bostad eller 6(7 skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av riksförsäkringsverket. Värdet av bilförmån skall bestämmas enligt schablon på grundval av genom -snittligafaktiska kostnaderför innehav av bilar i olika pris- och årsklasser vid en årlig körsträcka i privat bruk om 1 000 mil. Vad angår naturaförmån i form av kost och bostad äl arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt, skall dock värdet beräknas efter de grunder, enligt vilka motsvarande naturaförmåner till ombordanställt manskap som eriagt sjömansskatt värderas vid bestämmande av pensionsgrundande inkomsi. Avdrag för kostnader, som arbetstagare haft aU av sin lön bestrida i anställningen, må göras i den mån riksförsäkringsverket så medgiver. Sådant medgivande må lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå till minst en tiondel av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhei eller, efter framställning av arbetsgivare, viss eller vissa arbetstagare.

Ersättning för tjänslgöring i verkskydd enligt 47 § iredje stycket civilförsvarslagen (1960:74) skall i den mån ersättningen ulgör eller molsvarar dagpenning icke beaktas vid bestämmande av avgiftsunderlag.

3 Senaste lydelse 1977:1042,

Prop. 1978/79:202

Denna lag träder i kraft den I januari 1980,

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs alt 7 kap, 2 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 2§

Arbetsgivare erlägger avgift på Arbetsgivare erlägger avgift på

summan av vad han under årel har summan av vad han under året har
utgivit som lön till arbetstagare i utgivit som lön lill arbetstagare i
pengar eller naturaförmåner i form pengar eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad eller, i fall som av kost, bostad eller bil eller, i fall
avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista som avses i 3 kap. 2 § andra stycket
meningen lagen (1962:381) om all- sista meningen lagen (1962:381) om
män försäkring, annan ersättning för allmän försäkring, annan ersättning
ulfört arbeie. Vid beräkningen av för utfört arbete. Vid beräkningen av
avgiften läges ej hänsyn till arbetsta- avgiften tages ej hänsyn lill arbetsta
gare vars lön under året har undersli- gare vars lön under året har understi
git 500 kronor. git 500 kronor.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av barn till den del lönen molsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgifi eriägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn förarbete utfört i hans förvärvsverksamhel i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Försäkrad som under året har haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 S lagen om allmän försäkring eriägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifi som belöper på tid före ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 1977:264.

Prop. 1978/79:202 16

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrivs atl 2 ij lagen (1970:742)om lönegarantiavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2S'

Arbetsgivare erlägger årligen löne- Arbetsgivare erlägger åriigen löne-

garaniiavgift med belopp som mol- garantiavgift med belopp som mol
svarar två tiondels procenl av sum- svarar två tiondels procent av sum
man av vad arbetsgivaren under årel man av vad arbetsgivaren under året
utgivit som lön till arbetstagare i utgivit som lön lill arbetstagare i
pengar eller naturaförmåner i form pengar eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad. av kost, bostad eller bil.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under årel understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

.'\vgift erlägges icke förarbelstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen molsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 i; lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhel i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980,

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 i; lagen (1971:282)om arbelarskyddsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§=
Arbetsgivare erlägger årligen arbe- Arbetsgivare erlägger årligen arbe-

tarskyddsavgift med belopp som tarskyddsavgift med belopp som

' Senaste lydelse 1978:872. 2 Senaste lydelse 1977:1040.

Prop. 1978/79:202 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

procent av den lön i penningar eller procent av den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller naiuraförmåner i form av kost,
bostad, som arbetsgivare under året bostad eller bil, som arbetsgivare
ulgivil lill arbetstagare, för vilken under året utgivit till arbetstagare,
arbetsgivaren skall påföras avgift för vilken arbelsgivaren skall påföras
enligl lagen om yrkesskadeförsäkring avgift enligt lagen (1976:380) om
och vilken äran hänföra lill närings- arbetsskadeförsäkring och vilken är
grenen byggnadsindustri i att hänföratill näringsgrenenb y gg-
näringsgrensindelningen för yrkes- nadsindusiri i näringsgrensin-
skadestatistik. delningen för yrkesskadesialistik.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas lill arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått lill femhundra kronor, eller till den som erhållit ersättning som avses i 3 kap. 2 S andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen molsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbelsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhel i de fall avdrag för lönen ej flr ske vid inkomsttaxeringen.

Angående debilering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom föreskrivs att 2 vj lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'
Arbelsgivare erlägger årligen ar- Arbetsgivare erlägger åriigen ar-

betsgivaravgift med belopp som betsgivaravgift med belopp som

1 Senaste Ivdelse 1976:81.

2*'

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 S lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgifi erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej flr ske vid inkomsttaxeringen.

Arbelsgivare erlägger ärligen arbetsgivaravgift med belopp som molsvarar fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naiuraförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbeie.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 i; andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Arbetsgivare erlägger åriigen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Prop. 1978/79:202 22

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks

pensionering

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:300) om avgift lill sjöfolks pensionering' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgift utgår för vaoe år å vad arbetsgivaren sammanlagt under årel utgivit i lön till sjöman, som avses i 1 § I mom. första slyckel lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje ar- Avgiften beräknas för varje ar-

belsgivare å lön i penningar och belsgivare å lön i penningar och
naturaförmåner i form av kost eller naturaförmåner i form av kost,
bostad. Vid beräkningen skall bort- bostad eller bil. Vid beräkningen
ses från sjöman, vars lön under årel skall bortses från sjöman, vars lön
understigit femhundra kronor, och under året understigit femhundra
sjöman som icke är obligatoriskt kronor, och sjöman som icke är
försäkrad enligt lagen f/PJ-.-JOAM obligatoriskt försäkrad enligt lagen
yrkesskadeförsäkring. (1976:380) om arbetsskadeförsäk-

ring.

Avgift erlägges icke för sjömans lön vid sjukdom eller ledighet för värd av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbelsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej fär ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procentsats för avgiften med hänsyn lill det avgiftsbehov som föranledes av de enligt I § bestämda eller eljest gällande grunderna för sjöfolks pensionering. Fastställd procentsals flr tillämpas tidigast för året näst efter del år varunder den fastställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på lid

före ikraftträdandet

' Lagen omtryckt 1968:612. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:952. 2 Senasle lydelse 1976:76.

Prop. 1978/79:202 23

15 Förslag tiil

Lag om ändring i konimunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all anvisningarna lill 41 b i; kommunalskallelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

lill 41 b S'

Med egenavgifter förslås sjukför- Med egenavgifter förstås sjukför-

säkringsavgift enligl 19 kap. 2 § säkringsavgift enligt 19 kap. 2§
lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk
ring, socialförsäkringsavgift lill folk- ring, socialförsäkringsavgift lill folk
pensioneringen och lilläggspen- pensioneringen och lilläggspen-
sionsavgift enligl 19 kap. 3 S samma sionsavgift enligl 19 kap. 3 § samma
lag, avgift enligl 7 kap. 2 § iredje lag, avgift enligl 7 kap. 2 § iredje
stycket lagen (1976:380) om arbets- stycket lagen (1976:380) om arbeis-
skadeförsäkring, avgift enligl 21 !) skadeförsäkring, avgift enligt 21 §
andra slyckel lagen (1979:84) om andra stycket lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring samt avgift delpensionsförsäkring, avgifi enligt
enligt 4 § lagen (1968:4l9)om allmän 16 s lagen (1976:381) om barnomsorg
arbetsgivaravgift. sami avgift enligl 4§ lagen

(1968:419) om allmän arbelsgivarav-gift.

Avdrag medges för egenavgifier som påförts såsom sluilig skalt. Har skallskyldig för del beskaliningsår lill vilkei avgifterna hänför sig medgivits schablonavdrag enligl punkt 2 a av anvisningarna lill 22 § och punkl 9 a av anvisningarna lill 29!;, medges dock avdrag endasi för det belopp varmed cgenuvgifierna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för vissl beskaliningsår medgivils med belopp översiigande summan av de egenavgifter, som påförts såsom sluilig skatt för samma beskaliningsår, skall skillnadsbeloppei lagas upp som iniäki.

Avdrag medges även för egenavgifier som har påförts såsom lillkommande skalt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskattningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som inläkt upptages egenavgifter, som restiluerais, avkortats eller avskrivits, samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med ändring av taxeringen medgivits uiöver lidigare åinjuiei schablonavdrag.

Belopp som - efter beakiande i förekommande fall av lidigare medgivei schablonavdrag - är avdragsgilli eller skauepliktigi enligt andra eller iredje stycket hänföres lill det beskattningsår under vilket sluilig eller lillkommande skall har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skeil.

'Senaste lydelse 1979:87.

Prop. 1978/79:202 24

Har schablonavdrag medgivils eller har lidigare medgivei schablonavdrag ändrats, skall, såvida laxcringsåigärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskaiiningsårei i fråga, avdragei eller iniäkten hänföras lill del beskattningsår under vilkei besluiei angående laxeringsåtgärden har meddelats.

Har den skallskyldige antingen brukat en eller fiera jordbruksfastigheier eller bedrivii en el ler fiera rörelser underdel beskaliningsår som anges i tjärde Slyckel, skall i nämnda siycke avseil avdragsgilli eller skauepliktigi belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skatiskyldige under nämnda beskaliningsår både brukal jordbruksfastighet och bedrivii rörelse, fastställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt lill den förvärvskälla som ger siörsi underlag. Har den skaltskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdragei såsom allmänl avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhel.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den utkommit från iryckel i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

16 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs atl 1 §, 3 § 1 mom. och 27 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §
Med skalt förstås i denna lag, där Med skall förstås i denna lag, där
icke annat angives, statlig inkomst- icke annal angives, statlig inkomst
skatt, statlig förmögenhetsskatt, ut- skalt, statlig förmögenhetsskatt, ui-
skiftningsskait, ersäuningsskatl, skifiningsskaii, ersältningsskati,
kommunal inkomstskall, lands- kommunal inkomstskatt, lands-
lingsmedel, skogsvårdsavgifier, så- tingsmedel, skogsvårdsavgifter, så
dana socialförsäkringsavgifter till dana socialförsäkringsavgifter lill
folkpensioneringen och tilläggs- folkpensioneringen och tilläggs-
pensionsavgifter som avses i 19 kap. pensionsavgifter som avses i 19 kap.
3 § lagen om allmän försäkring, sjuk- 3 !; lagen om allmän försäkring, sjuk-

' Lagen omtryckt 1972:75. Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:771. Senaste lydelse 1979:88.

Prop. 1978/79:202 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen om allmän arbetsgivaravgift, avgifi enligl 4 t; lagen om allmän

kommunal inkomsiskali och lands- arbcisgivaravgift, kommunal in-

lingsmedel. komsiskaii och landsiingsmcdcl.

I mom.'' Ulräkning av de särskilda skaiieposler som ingå i sluilig skall saml debitering av sådan skall sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslul om laxeringen. I övrigl iakiiages:

all för skallskyldiga, som avses i 10 S I mom. lagen om statlig inkomstskall, sådan skall uiräknas med lillämpning av del proceniial av grundbe-loppel,som fastställts atl gälla för den preliminära skall, vilken skall avräknas mol den ifrågavarande slutliga skallen;

all kommunal inkomsiskali och landsiingsmedel uiräknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skalteöre som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

atl kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel uiräknas i en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öreial avrundas nedåt lill hell kronial;

all skogsvårdsavgifi uiräknas med tillämpning av del promillelal, som enligt vad därom särskilt är stadgat besiämis för del år då den slutliga skatten debiteras;

all lilläggspensionsavgift uiräknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procenisaisen för avgiftsuiiaget, därvid öreial bortfaller;

all kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

all i 1 S omlörmäld sjukförsäkringsavgift debiteras enligl 19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

atl socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen såviii gäller person med inkomsi av annal förvärvsarbeie än anslällning debileras med lillämpning av beslämmelserna i II kap. 4 5; sami 19 kap. 3 och 4a§§ lagen om allmän försäkring;

au i I § omförmäld arbelsskadeförsäkringsavgift debileras med ledning av beslämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskade-törsäkring;

all i 1 § omförmäld delpensionsförsäkringsavgift debiteras med ledning av beslämmelserna i 21 !; andra siyckei lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;

•»Senaste lydelse 1979:88.

Prop. 1978/79:202 28

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Närvarande: Statsministern Ola Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus

Proposition om avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.

1 Inledning

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbeie enligt 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften eriäggs av arbetsgivaren. För inkomst av annat förvärvsarbete skall den försäkrade själv betala tilläggspensionsavgift.

Arbetsgivaravgiften och lilläggspensionsavgiften för ATP skall utgå med samma procentsats. Beslut om den procentsats som skall tillämpas för vissl år skall fattas senast året dessförinnan. Procentsatsen fastställs i särskild lag.

1 enlighel med beslämmelserna i 19 kap. 5 § i lagen om allmän försäkring har riksförsäkringsverket i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag lill avgiftsuttag för ATP under åren 1980-1984. Skrivelsen bör fogas lill delta regeringsprotokoll som bilaga 1.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring genom arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbeie. Avgiften utgår efter en i särskild lag fastställd procentsals. Beslut om den procentsals och förvaltningskostnads-andel till arbetsskadeför.säkringen som skall tillämpas för visst år skall fattas senast under året dessförinnan.

Riksförsäkringsverket har i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 § lagen om arbetsskadeförsäkring i skrivelse den 16 december 1977 lagt fram förslag till avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel till arbeisskadeförsäkringen för åren 1980-1984. Skrivelsen bör fogas till detla regeringsprotokoll som bilaga 2.

De båda skrivelserna har för yttrande tillställts riksrevisionsverket.

Prop. 1978/79:202 29

lörsäkringsinspektionen. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens ceniralorganisaiion. Landsorganisationen i Sverige, Cen-iralorganisalionen SACO/SR, Svenska arbelsgivareföreningen. Handelns arbeisgivarorganisaiion, Sveriges haniverks- och induslriorganisalion, Lanl-brukarnas riksförbund och Svenska Föreiagares Riksförbund. En samman-siällning över remissyllrandena bör fogas till delta regeringsprotokoll som bilaga 3.

För finansiering av statsbidragen till den kommunala barnomsorgen erlägger arbetsgivare avgift efter molsvarande grunder som gäller för avgifter till sjukförsäkringen enligl lagen om allmän försäkring. Chefen för budget-departementet har vid anmälan av propositionen (1978/79:160) om fortsatt reformering av inkomstskatten, m. m. förutskickat ett förslag om skyldighet även för egenföreiagare att erlägga barnomsorgsavgift. Jag avser att i det följande behandla denna fråga.

Pensionskommittén' har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat frågor om bl. a. enhetligare regler för beräkning av sociala avgifter. Förslaget i denna del innebär bl. a. atl nuvarande basbelopps- och maximeringsavdrag för ATP-avgifien slopas för all därmed få ell enhetligt avgiftsunderlag för de olika sociallörsäkringsavgifterna. Pensionskommitténs förslag avser också ökade möjligheler att tjäna in lilläggspension för vissa kategorier försäkrade, ändrade regler för svenska medborgares räll lill folkpension vid bosättning utomlands och utländska medborgares räll lill folkpension och ATP. Regeringen har tidigare i prop. 1978/79:75 lagt fram förslag i vissa av de sisinämnda frågorna.

Jag avser alt i det följande behandla kommitténs förslag om ATP-poäng på vissa ställiga bidrag lill konstnärer och därmed sammanhängande avgiftsfrågor.

Efter remiss har yttranden över belänkandet i denna del avgetls av kammarrätten i Jönköping, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, statens kulturråd, konstnärsnämnden, slyrelsen för Sveriges förfailarfond, Tjänsie-männens Ceniralorganisaiion (TCO), Svenska arbelsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, Försäkringskasseförbundel samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS). En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till detla regeringsprotokoll som bilaga 3.

Beredningen av kommitléns förslag lill enhetligare avgiftsregler och andra återstående frågor pågår alltjämt inom regeringskansliet. Jag avser au återkomma lill dessa frågor i annal sammanhang och kommer då atl bl. a. ta upp frågan om möjlighet för hemarbeiande och äldre all tjäna in pensionspoäng lill ATP.

' (S 1970:40) Ledamöter presidenten Liss Granqvisl, ordförande, riksdagsledamöterna Alvar Andersson och Brill Bergström, departemenlsrådel Gustav Jönsson, riksdags-ledamölerna Göran Karlsson och Ivar Nordberg sami f d. riksdagsledamoten Carl Göran Regnéll.

Prop. 1978/79:202 30

Förelagsskaiieberedningen har i november 1977 i slulbeiänkandel (SOU 1977:86) Beskattning av förelag redovisal bl. a. förslag lill uividgning av undcrlagel lÖr arbelsgivaravgifter.

Efter remiss har yitranden i denna del avgelis av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverkel, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Gollands, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Väslernorrlands och Jämilands län, Cenlral-organisaiionen SACO/SR, LandsiingslÖrbundei, Lanibrukarnas riksförbund (LRF), Svensk induslriförening. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisalion saml Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförening. En sammanställning över remissyllrandena bör fogas lill delta regeringsprolokoll som bilaga 3.

I dei följande behandlar jag beredningens förslag vad det gäller uividgning av underlagei för arbelsgivaravgifter och därmed sammanhängande frågor om socialförsäkringsförmåner.

I detta sammanhang tar jag även upp en i riksdagen (mol. 1977/78:1498, SILJ 1978/79:3, rskr 1978/79:20) aktualiserad fråga om all likställa dagpenning lill frivilliga inom totalförsvaret med dagpenning lill värnpliktiga vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi.

2 Avgifter för försäkringen för tilläggspension

Försäkringen för lilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete.

Avgift för inkomsi av anställning eriäggs av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt pä summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön lill sina anställda. Denna summa skall dock först minskas dels med det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels med den del av lönen som för varie arbetstagare överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Del innebär att årslönen för en arbetstagare som varil anställd hela året med full arbetstid är avgiftsgrundande till den del som ligger mellan del vid årets ingång gällande basbeloppet (i januari 1979 13 100 kr.) och 7,5 gånger detta basbelopp (=98 250 kr.).

För inkomst av annal förvärvsarbete skall de försäkrade själva betala lilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån den härrör från sådant arbeie.

Avgifterna förs lill den allmänna pensionsfonden (AP-fonden) från vilken

(Fl 1970:77) Ledamöter riksdagsledamöterna Alvar Andersson, ordförande, och Curt Boström, regeringsrådet Sven Brodén. fil. lic. Gösta Dahlström, professorn Dag Helmers, l:e ombudsmannen Sune Israelsson, riksdagsledamoten Tage Johansson, andre vice talmannen Tage Magnusson, riksdagsledamoten Johan A. Olsson, lulldi-rektören Eskil Tilsiad och docenten Carl Johan Åberg.

Prop. 1978/79:202 31

de löpande kostnaderna för tilläggspensioneringen llnansieras. Enligl de riktlinjer sialsmakierna dragii upp för finansieringen av lilliiggspensione-ringcn skall den ske enligl cu modifierai fördelningssysiem. Del innebär au avgifterna skall beräknas förslå inie enbart lill all läcka de löpande ulgifterna ulan ock.så lill en viss löndbildning. .Avgiftsuitagei för ATP har hittills fasisiiillis lill följande proceniial.

1960	3	1967	8,5	1974	0,50
1961	4	1968	9	1975	0,75
1962	5	1969	9,5	1976	1
1963	6	1970	10	1977	1,75
1964	7	1971	10,25	1978	1,75
1965	7,5	1972	10,50	1979	1,75
1966	8	1973	I0,.S0

Den senasle avgiftshöjningen genomfördes i anslulning lill sänkningen av den allmänna pensionsåldern lill 65 år.

Riksförsäkringsverket har vid sin bedömning av behovel av avgiftsuttag för åren 1980-1984 i första hand utgått från etl beräkningsanlagande med en årlig ökning av konsumentprisindex på 7,5 "i, en årlig reallöneökning på 2 % och en nyplaceringsränia på 9,5 "i.. Vid elt oförändrat avgiftsuiiag pä 11,75 ". fr. o. m. år 1980 leder denna beräkning fram lill au pensionsuibeialningarna under åren 1977-2020 kommer an öka beiydtigi kraftigare än avgiftsunderlaget. Ökningen av pensionsuibeialningarna beror på all antalet pensionärer ökar och att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ell siörre antal poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan pensionerats. Med de angivna beräkningsaniagandena kommer pensionsutbetalningarna i förhällande till avgiftsunderlaget au öka från 6,8 % är 1977 till 8,7 9,-, är 1980, 13,6 "o år 1990, 15,9 "., år 2000 och 24,6 "n år 2020. Annorlunda uttryckt kommer pensionsuibeialningarna all motsvara ett avgiftsuttag lill ATP med nämnda procenttal för respeklive år.

Detta förhållande resulterar i alt fonden vid oförändrat avgiftsuttag börjar avta år 1997 och är hell förbrukad år 2006 enligl verkels huvudanlagande. Verkel anser mol denna bakgrund all man som rikipunkier för avgiftsuiiaget bör ställa upp en avgiftsnivå på 16-18 ",. för år 2000 och 25 "., för år 2020. Verket konstaterar an om uiiagsprocenten höjs med 0,25 procenienheier för varie år under perioden 1980-2020 kommer avgiftsuiiagei atl uppgå lill 17 ",. år 2000 och 22 ".. år 2020.

Mol denna bakgrund finner riksförsäkringsverkei an avgiftsuttaget under perioden 1980-1984 bör höjas. Verkel förordar atl uttaget ökas antingen med 0,25 "o årligen så au avgiften år 1984 blir 13 "o (aliernaiiv I) eller - med särskili beakiande av kapitalmarknadens behov - med 0,25 ''. för år 1980 och

Prop. 1978/79:202 32

0,50 ',11 årligen för liden 1981-1984 så alt avgiften sistnämnda år blir 14 ", (alternativ II).

Vid remissbehandlingen har verkets förslag om förhöjt avgiftsuttag lämnats utan erinran av riksrevisionsverkel. Verkets alternativ I har tillstyrkts av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO och SACO/SR. Alternativ II har tillstyrkts av försäkringsinspeklionen och TCO. De enskilda arbeisgivareorganisalionerna har avsiyrkl varje avgiftshöjning under den nu akluella perioden främsi med hänsyn lill näringslivels nuvarande kostnadsläge. RLF förordar en höjning enligl alternativ I under en treårsperiod kombinerad med en motsvarande reduktion av andra icke försäkringsmässigt betingade avgifter och skaller.

För egen del vill jag anför följande.

De medel som tillförs AP-fonden skall betala kostnaderna för tilläggspensioneringen. Avgifterna skall tillsammans med andra tillgängliga medel täcka löpande pensionsulbeialningar, förvaltningskostnader och andra utgifter för försäkringen. Vid sidan av atl fonderingen skall uppfylla de krav som pensioneringen ställer måste fonderingen avvägas med hänsyn lill allmänna samhällsekonomiska önskemål.

Utöver fonderingens betydelse för all utjämna tillfälliga utgiftsskillnader har det från början stått klart att del behövs en fondering av större omfattning för de mera långsiktiga behoven. Genom att i elt tidigt skede anpassa avgiftsuttaget lill de mera långsikliga behoven kan man begränsa behovel av kraftiga avgiftshöjningar längre fram i tiden då pensionsuibeialningarna börjai nå siörre omfattning.

De beräkningar som riksförsäkringsverkei redovisat rörande den framtida utvecklingen av kostnaderna inom ATP-sysiemei i förhällande till underlaget för avgiftsuttaget visar på nödvändigheten av all de långsikliga ulgiftsåta-ganden som ligger i ATP-sysiemel uppmärksammas. Vid en oförändrai avgiftsuiiag med 11,75 "i och med lidigare nämnda beräkningsaniaganden skulle AP-fondens sparande gradvis avla och så småningom helt upphöra. Fondstyrkan, dvs. fondens behållning dividerad med årets uigifter, skulle sjunka successivt under de närmaste decennierna och fonden skulle vara helt förbrukad några år in på 2000-ialei. Denna utveckling sammanhänger med alt pensionsuibeialningarna kommer au öka betydligt snabbare än avgiftsunderlaget lill följd av alt antalet pensionärer ökar och att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har fiera poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan har pensionerats. Jag vill dock understryka all beräkningar av AP-fondens framlida ulveckling kan ge varierande resuliai beroende på de antaganden som görs om reallöner, realränta och allmän ekonomisk lillväxl.

Utvecklingen av AP-fondens sparande är beroende av hur avgiftsunderlaget utvecklas. För avgiftsunderlagels ulveckling spelar tillväxten i samhällsekonomin en stor roll. En god ekonomisk tillväxt inverkar positivt på AP-fondens sparande. Givetvis spelar också avgiftsuttagets storlek en beiy-

Prop. 1978/79:202 , 33

dande roll för utvecklingen av fondens sparande. Regeringen har nyligen på föredragning av chefen för ekonomidepariemeniet i proposiiion om den svenska kapitalmarknaden behandlat AP-fonden och dess roll pä kapitalmarknaden. I det sammanhanget har konstaterats att del inte är möjligt alt bedöma vilkei sparande inom AP-fonden som pä längre sikt kan visa sig lämpligt. Regeringen har bedömt alt det för de närmaste åren föreligger etl behov av alt förbättra det offentliga sparandel och att avgifterna till fonden mot den bakgrunden bör höjas. Därigenom underlättas i viss mån kreditpoliiikens uppgift.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de beräkningar som riksförsäkringsverket har gjort rörande den erforderliga avgiftsnivån på längre sikt kan jag ansluta mig till verkets förslag (alternativ I) om en höjning av avgiftsuttaget med 0,25 procentenheter per år under åren 1980-1984. Därmed kommer avgiftsuttaget till ATP under denna period att höjas från 11,75 % år 1979 till 13'.'). år 1984.

3 Avgifter för arbetsskadeförsäkringen

Fr. o. m.den 1 juli 1977 har lagen om yrkesskadeförsäkring ersatts av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. För åren I975-I979 har avgiften till yrkesskadeförsäkringen respektive arbetsskadeförsäkringen fastställts lill 0,25 % av lönesumman. I/I6 av avgiftssumman skall utgöra förvaltningskostnadsandel.

Avgifterna till arbetsskadeförsäkringen skall vara så avvägda all de tillsammans med andra tillgängliga medel täcker ersättnings- och förvaltningskostnader samt behövlig fondbildning. Staten täcker sina kostnader för arbetsskador i särskild ordning.

Inom den tidigare försäkringsformen fonderade medel på ca 1,7 miljarder kr. har förts över till arbeisskadeförsäkringsfonden. Avgiftsperioden 1975-1979 har hiilills inneburit en försvagning av den relativa fondbehållningen. Fondmedlen uppgick vid utgången av år 1977 till 2,6 gånger årels utgifter. En ytterligare nedgång av fondbehällningen förutses. Enligt föreliggande prognoser torde fondbehållningen pä drygt 1 miljard kr. är 1979 läcka något över etl års utgifter.

Fondminskningen under nuvarande avgiftsperiod har varit fömisedd. Med hänvisning lill de nya ersättningsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1977 och uppräkning av äldre livränteförmåner anförde föredraganden i proposiiion 1975/76:197 om införande av den nya arbeisskadeförsäkringen atl någon ändring av avgiftsuttaget inte borde ske under då löpande avgiftsperiod t. o. m. är 1979. För tiden därefter avsågs riksförsäkringsverkei få möjlighet atl på grundval av det erfarenhetsmaterial som kommer fram ta ställning lill frågan om vilket avgiftsuttag som behövs för perioden I980-I984 med hänsyn lill de nya ersättningsreglerna.

Riksförsäkringsverkei framhåller att verkets avgiftsberäkningar för arbeis-

3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 202

Prop. 1978/79:202 34

skadeförsäkringen i huvudsak är begränsade lill avgiftsperioden 1980-1984. En fondframräkning på längre sikt blir enligl verket inte meningsfull så länge erfarenhel av tillämpningen av de nya ersättningsreglerna saknas. Ulbelal-ningarna efter de nya reglerna väntas börja överväga bland de löpande ersäiiningsfallen först under andra hälften av 1980-ialei.

Med ulgängspunkl i den framlida förvarnade dödlighelen, nuvarande och lillkommande livränteförplikielser, framlida ökade förvaliningskoslnader samt vissa antaganden om löne- och konsumentprishöjningar har verket beräknat att fonden - vid ett oförändrai avgiftsuttag på 0,25 "o - kommer atl vara hell förbrukad omkring årsskiftet 1981/82. Vid utgången av år 1984 skulle då finnas en skuld motsvarande ca 1,5 års kostnader.

Verkel har beräknat utvecklingen av fondstyrkan vid olika avgiftsuttag. Vid antagande av en årlig löneökning pä 9,5 96 och en årlig prisstegring på 7,5 9(. - dvs. en årlig reallöneökning med 2 96 - kommer fondstyrkan att utvecklas på följande sätl vid olika avgiftsuttag under åren 1980-1984.

Avgi

flsui

ilag i procenl

0,45

0,50

0,55

0,60

0,65

0,70

Fondstyrka 31/12

1979

1984

1,3 1.2

1,3 1,9

1,3

2.5

1,3 3,1

1,3

3,7

1,3

4,3

Riksförsäkringsverkets beräkningar visar att det behövs ell avgiftsuttag på mellan 0,45 och 0,50 9ri enbart för att undvika en ytterligare nedgång av fondstyrkan under perioden 1980-1984. Verket ifrågasätter emellertid om en så låg fondbehållning kan anses vara tillfredsställande under ytterligare en avgiftsperiod. Mot bakgrund av osäkerheten beträffande den framlida utgiftsutvecklingen inom arbetsskadeförsäkringen bör fondsiyrkan inte tillåtas bli alltför låg. Verket föreslär därför atl avgiftsuttaget fastställs till 0,60 9ö för perioden 1980-1984.

För närvarande ulgör förvaltningskostnadsandelen 1/16 av avgiftsuttaget på 0,25 9n. Delta beräknas under år 1978 motsvara 27 milj. kr. Med hänvisning lill den allt mer ökade lidsåtgången vid handläggningen av ersättningsfrågorna och förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostnaderna anser verket alt förvaltningskosinadsandelen bör anpassas till en kostnadsuppgäng på ca 25 9

Vid remissbehandlingen har arbetstagarsidan och de båda kommunförbunden tillstyrkt verkets förslag. Mot bakgrund av bl. a. näringslivets aktuella kostnadsläge anser sig remissinstanserna på den enskilda arbetsgivarsidan inle kunna biträda riksförsäkringsverkets förslag. RLF förordar en något lägre avgiftshöjning än verkets förslag kombinerad med molsvarande sänkning av andra avgifter eller skatter.

Prop. 1978/79:202 35

För egen del ansluter jag mig lill riksförsäkringsverkets uppfaiining all löndbehållningen inom arbeisskadeförsäkringen bör vara någol siörre i förhållande lill de löpande ulgifterna än vad som varil fallel under de senasle åren. Eftersom närmare erfarenhel saknas av vad arbeisskadeförsäkringen kan komma au medföra i fråga om kostnader bör inte fondstyrkan tillåtas bli alltför låg. Etl avgiftsuttag på 0,60 % skulle ge en fondbehållning som molsvarar ire års utbetalningar och är av samma storiek som vid utgången av år 1977. Jag förordar således all avgiftsuttaget lill arbetsskadeförsäkringen i enlighel med riksförsäkringsverkets förslag fastställs lill 0,60 ". för åren 1980-1984. Vidare bör förvaltningskosinadsandelen fastställas till 1/30 av avgiftsuiiaget.

4 Barnomsorgsavgift för egenföreiagare

Kommunerna har enligt lagen (1976:381) om barnomsorg skyldighet alt anordna barnomsorg i form av förskole- och fritidshemsverksamhet. Förskoleverksamheten, som huvudsakligen avser barn som inte uppnått skolpliktig ålder, bedrivs i form av förskola saml familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet. Fritidsverksamheten, som omfaltar barn upp till och med 12 års ålder, bedrivs i form av fritidshem och därtill anknuten friiidsverksamhei saml familjedaghem.

För finansiering av den kommunala barnomsorgen uigår slatsbidrag. Statsbidragssystemet för barnomsorgen finansieras enligt riksdagens beslut (prop. 1975/76:92, SoU 1975/76:28, rskr 1975/76:219) genom arbetsgivaravgifter. Avgiften beräknas enligl 15 § barnomsorgslagen efter samma grunder som gäller för arbetsgivares skyldighet atl erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen enligl lagen om allmän försäkring. Avgiften utgår för år 1979 med 1,6 % av avgiftsunderlaget. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har jag i årets budgetproposition (1978/79:100, bil. 8 p. D 2) föreslagil all avgiften fr. o. m. den I januari 1980 skall ulgå med 1,9 9), av avgiftsunderlaget.

För närvarande eriäggs som jag nyss sagt avgift för finansiering av barnomsorgen endast i form av arbetsgivaravgift. Barnomsorgen har emellertid samband med föräldrarnas förvärvsarbeie vare sig de är anställda eller egna företagare. En avgift av detta slag bör som följd härav beräknas enhetligt för alla arbetsinkomster. Enligt min mening saknas bärande skäl för att de förvärvsinkomster som tillkommer andra än anställda skall vara undantagna från denna avgift. Jag förordar därför atl skyldigheten att eriägga avgifter för finansiering av samhällets barnomsorg utvidgas lill att gälla även egenföreiagare fr. o. m. år 1980. Avgiften bör beräknas på samma avgiftsunderlag som gäller för sjukförsäkringsavgiften och beräknas tillföra staten ca 200 milj. kr. förär räknat.

Förslagel föranleder vissa ändringar i lagen (1976:381) om barnomsorg. De föreslagna reglerna om avgiftsskyldighet för den som haft inkomsi av annat förvärvsarbete än anställning harlagits in i 16 §. De nuvarande reglerna i 16 §

Prop. 1978/79:202 36

har förts över till 17 ijoch reglerna i den paragrafen har förts över lill förslå och andra slyckel i 18 S- Tredje slyckel i 18 5 motsvaras av nuvarande första slyckel i samma paragraf Till följd av ändringarna har hänvisningen i 14 § ändrats.

Förslagel föranleder även vissti följdändringar i kommunalskallelagen (1928:370) och uppbördslagen (1953:272).

5 ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Den statliga stipendiegivningen lill konstnärer regleras i bl. a. förordningen (1976:528, ändrad senast 1978:222) om bidrag till konstnärer. Enligl förordningens allmänna föreskrifter kan bidrag utgå till svensk medborgare och till konstnär som inle är svensk medborgare men är stadigvarande bosalt i Sverige. Bidrag kan inte utgå till den som deltar i grundläggande konstnärlig ulbildning. Konstnärsbidrag enligt nämnda förordning kan utgå för att ge aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss lid att han kan ägna sig åt konstnäriig yrkesutövning utan avbrott eller åt experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Konsinärsbidrag kan ocksä utgå i form av bidrag av pensionskaraktär och i vissa fall som bidrag till efterie-vande. Slutligen kan konsinärsbidrag utgå för atl tillgodose annat behov hos konstnären än som tidigare har nämnts, t. ex. ett akut behov av ekonomiskt stöd eller bidrag till bl. a. resor. Konstnärsbidrag kan ulgå till samma konstnär ulan omprövning för högst fem år i sänder. Konstnärsbidrag av pensionskaraktär och konstnärsbidrag till efterievande kan dock utgå tills vidare.

Sveriges författarfond prövar frågan om bidrag till författare, översättare och kulturiournalisier medan konstnärsnämnden prövar frågan om bidrag lill övriga konstnärer.

Konstnärer som står för konstnäriig verksamhei av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kullurliv kan enligl förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer beviljas inkomstgaranti. Den som innehar inkomstgaranii skall årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av inkomstgaranti om inte synnerliga skäl föranleder annat.

Enligt förordningen (1962:652, omtryckt 1975:1210, ändrad senast 1978:242) angående Sveriges författarfond avsätts medel över statsbudgeten i förhållande till folk- och skolbibliotekens bokutlåning och bestånd av referensböcker. Med dessa medel finansieras författarpenningen som väsentligen är en individuell och till utlåningen av den enskilde förfallarens verk relaterad ersättning. De medel som återstår när författarpenningen har fördelats - fondens fria del - används huvudsakligen dels till pensioner och understöd åt upphovsmän och deras efterievande, dels till stipendier åt förtjänta upphovsmän lill litterära verk samt bokillustratörer och dels till bidrag till särskilda ändamål som berör litterär verksamhet. Långtidsbidrag ur fonden utdelas i form av beskattade femåriga arbetsstipendier.

Förutsättningen för att en ersättning skall bli pensionsgrundande för ATP

Prop. 1978/79:202 37

är an den utgör ersättning för ulförl förvärvsarbeie och kan hänföras lill antingen inkomsi av anslällning eller inkomsi av annal förvärvsarbeie, t. ex. rörelse.

Pensionskommittén har i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. behandlat bidragen ur beskattnings- och socialförsäkringssynpunkt. Kommittén konstaterar atl bidrag som är av engångsnaiur är skattefritt. Beviljas bidraget däremoi för tre är eller mer är del all anse som periodisk intäkt och därmed i regel skattepliktigt. Eftersom bidragen beskattas som periodisk intäkt kommer de inte att ingå i den av konstnären bedrivna rörelsen. Därmed blir de inle pensionsgrundande för ATP enligl reglerna i 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Mol bakgrund av den uppmjukning som har sken belräffande bestämmelserna om vilka ersättningar som skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi kan enligt kommitléns uppfattning vissa bidrag till konstnärer ses som ersättning för utebliven inkomst även om konstnärernas verksamhet i detta hänseende inte har ansetts utgöra förvärvsarbete i traditionell mening. Kommittén föreslår atl bidrag som utgår enligl förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer och syftar till atl ge akiiva konstnärer en sådan ekonomisk trygghet att de under viss tid kan ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet blir pensionsgrundande. Kommillén menar emellerlid alt det varken är lämpligt eller erforderligt att samlliga förekommande bidrag och ersättningar blir pensionsgrundande. Bidrag av pensionskaraktär, bidrag till efterlevande och bidrag som utges för att tillgodose annal behov hos konstnärd. ex. resebidrag, bidrag för akut ekonomiskt stöd) bör på grund av sin karaklär inie göras pensionsgrundande. Inte heller inkomstgaranti för konstnärer bör grunda räu lill ATP eftersom den i princip är livsvarig och därmed skulle utgå parallellt med pensionen.

Eftersom något anställningsförhållande inte kan anses föreligga mellan det utbetalande organet och bidragsmotiagaren föreslås bidragen grunda rätt lill pension såsom inkomst av annat förvärvsarbete än anslällning. Kommittén föreslår emellerlid alt del organ som betalar ut bidraget blir skyldigt alt erlägga de socialförsäkringsavgifter som belöper pä bidraget

Kommitténs förslag att vissa bidrag lill utövande konstnärer skall bli pensionsgrundande har i huvudsak inte mött någon erinran vid remissbehandlingen.

Jag delar kommitléns uppfattning atl vissa beskattade statliga bidrag lill konstnärer kan ses som ersättning för utebliven inkomsi vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. I likhel med kommittén anser inte heller jag att det bör komma i fråga au vid beräkning av pensionsgrundande inkomst beakta sådana livslänga ersättningar som har karaktär av pension eller bidrag i form av inkomstgaranti.

Enligt min mening bör emellertid även andra till kulturellt verksamma personer utgående statliga beskattade bidrag, än de kommittén inskränkt sig till, bli pensionsgrundande. Bl. a. styrelsen för Sveriges författarfond och

Prop. 1978/79:202 38

TCO har framhållit de femåriga arbetsstipendier som utgår ur förfaliarfon-dens fria del. Del bör enligl min mening ankomma på regeringen att i särskild ordning föreskriva vilka bidrag som på delta sätl skall vara pensionsgrundande.

1 likhet med kommittén anser jag atl de avgifter till socialförsäkringen m. m. som belöper på bidragen bör utges av de organ som betalar ut bidragen.

Kommitténs förslag att bidragen skall grunda räll lill pension som inkomst av annal förvärvsarbete har rönt kritik från bl. a. riksförsäkringsverkei som framhållit att den försäkrade vid en sådan lösning i vissa fall skulle kunna komma att gå miste om pensionspoäng. De skäl som framförts gör enligt mitt förmenande atl bidragen, i motsats till vad kommittén föreslagil, vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi lill ATP bör anses som inkomsi av anslällning. Någol avgörande skäl mol en sådan lösning har inie framkommit

Vid beredningen av denna fråga har jag samrån med chefen för utbildningsdepartementet.

6 ATP-poäng på dagpenning till frivilliga inom totalförsvaret

Värnpliktig som fullgör repetiiionsutbildning erhåller enligt 7§ värn-pliklsförmånsförordningen (1976:1008) dagpenning. Denna beräknas i princip på samma sätl som gäller för sjukpenning enligt AFL. Enligt 11 kap. 2 § jämförd med 11 kap. 5 § samma lag är den ATP-grundande. Den ulgör också skattepliktig iniäkl enligt anvisningspunkt 12 till 32 § kommunalskattelagen. Dagpenningen administreras och utbetalas av de allmänna försäkringskassorna.

Enligt 7 § förordningen om förmåner till frivilligpersonal m. H., som utfärdatsav regeringen den 14april 1977i försvarets författningssamling (FES 1977:10), skall ersättning till frivilligpersonal, som deltar i krigsförbandsöv-ning eller särskild övning inom del obligatoriska tjänstgöringssystemel, utgå med dagpenning som motsvarar vad som utgår till värnpliktig under repetitionsutbildning. Dagpenningen anses inte som inkomst av förvärvsarbete enligt AFL och beaktas alltså inte vid beräkningen av ATP. Däremot är ersäilningen skattepliktig såsom intäkt av tjänst. Dagpenningen till frivilligpersonal administreras och utbetalas av frivilligorganisalionerna.

1 motionen 1977/78:1498 hemställdes att riksdagen skulle besluta om sådant tillägg till II kap. 2 § AFL att dagpenning till frivilligpersonal inom totalförsvaret, i likhel med vad som gäller för dagpenning till värnpliktiga, vid beräkning av pensiongrundande inkomsi lill ATP skall anses som inkomst av anställning.

Enligt socialförsäkringsulskoltet(SfU l978/79:3)talar vissa rättviseskäl för att samma regler skall gälla för värnpliktiga och frivilliga i ATP-hänseen-de.

Prop. 1978/79:202 39

Riksdagen (rskr 1978/79:20) har i anledning av socialförsäkringsutskoiteis betänkande givit till känna atl den anser att del finns anledning all göra en översyn av de berörda reglerna.

Jag delar den uppfattning som sålunda kommit till uttryck i socialförsäkringsutskoiteis betänkande atl räiiviseskäl talar för att dagpenning som utgår lill frivilliga som tjänstgör inom totalförsvaret skall behandlas på samma sätt i ATP-hänseende som den dagpenning som uigår lill värnpliktig som fullgör repetiiionsutbildning. Jag förordar därför all dagpenning som utgår lill sådan frivillig vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi skall anses som inkomsi av anställning och grunda rält till pensionsförmåner frän den allmänna försäkringen.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för försvarsdepartementet.

7 Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Vid fastställandet av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter till bl. a. socialförsäkringarna beaktas f n. enligt regler i 19 kap. AFL m. fi. författningar förutom summan av utgiven kontant lön endasi värdet av naturaförmåner i form av kost och bostad. Andra naiuraförmåner bortses det ifrån. Molsvarande gäller enligt regler i 3 kap. och 11 kap. AFL vid beräkning av arbetstagares sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst inom den allmänna försäkringen.

Föreiagsskaiteberedningen konstaterar i betänkandet (SOU 1977:86) Beskattning av förelag all systemet att ge olika typer av naturaförmåner i stället för en höjd kontant lön fått en allt siörre utbredning. Som ett av skälen till denna utveckling anger beredningen att de fakliska kostnaderna arbelsgivaren har och gör avdrag för av praktiska skäl sällan i sin helhet motsvaras av en förmånsbeskattning hos den anställde. Ytteriigare etl skäl som beredningen anger är alt det inte utgår några arbetsgivaravgifter på andra naturaförmåner än kost och bostad.

Som underiag för beräkning av arbetsgivaravgifter bör enligt beredningen principiellt läggas samtliga naturaförmåner. Av praktiska skäl avstår dock beredningen från all föreslå en så vittgående utvidgning av avgiftsunderlaget. Beredningen föreslår emellertid atl förmånen alt för privat bruk fä disponera en arbelsgivaren tillhörig eller av honom förhyrd bil, vilken enligt beredningen är den utan jämförelse vanligaste naturaförmånen, bör inräknas i underlaget för uttag av arbetsgivaravgifter. För detla lalar enligt beredningen också önskemålet om att företagare och anställda skall behandlas lika. Beredningen påpekar härvidlag alt egenföretagarens privata utnyttjande av en bil, som utgör inventarium i förvärvsverksamheten, beskattas och därigenom kommer att öka avgiftsunderiaget.

Enligt beredningen måste utformningen av en regel om att arbetsgivaren

Prop. 1978/79:202 40

skall vara skyldig all erlägga arbetsgivaravgifter för värdet av anställdas bilförmåner av praktiska skäl blir schablonmässig. Någon exakt koppling mellan förmånens vid inkomsttaxeringen uppskattade värde och avgiftsberäkningen torde således inte kunna komma i fråga. Övervägande skäl talar enligl beredningen för atl värdet av bilförmånen får fastställas på grundval av bilens prisklass enligt riksskatteverkets anvisningar och en antagen privat körsträcka av I 000 mil. Har den anställde haft rält att utnyttja bilen under endasi en del av årel bör givetvis beräkningen göras på ett reducerat underlag.

Beredningen föreslår även alt värdet av bilförmån skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi till ATP och vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomsi. Samma schablonregel som beredningen föreslår vid avgiftsberäkningen bör enligt beredningen tillämpas ocksä vid förmånsberäkningen.

Flertalet av de remissinslanser som yttrat sig över beredningens förslag atl inräkna även naturaförmån i form av fri bil har tillstyrkt del eller lämnat det utan erinran.

För egen del ansluter jag mig lill beredningens uppfattning att avgiftssystemet bör utformas på ett sådant sätt alt avgifisskyldigheten sä långt del är möjligt görs oberoende av valet av företagsform. Som beredningen påpekat måste del betecknas som otillfredsställande au arbelsgivaren erhåller en avgiftslindring endasi därför all olika typer av naturaförmåner utges i stället för koniani lön. Förskjutningen från kontant lön till naturaförmån kan vidare få till följd att den pensionsgrundande och den sjukpenninggrundande inkomsten blir lägre än vad den sammanlagda ersättningen från arbelsgivaren motiverar. Av nu anförda skäl anserjag mig i likhet med beredningen böra förorda atl värdet av naturaförmån i form av fri eller delvis fri bil inräknas i avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter. Värdet av förmånen bör som en konsekvens av delta även ingå i underiaget för den anställdes sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomsi.

Vad jag nu har sagt om förmånen av fri eller delvis fri bil äger i och för sig giltighet också för andra former av naturaförmåner. Att utsträcka förmåner och avgiftsskyldighei mer generellt skulle emellertid ge upphov till betydande praktiska svårigheter.

Som företagsskatteberedningen konstaierar är bilförmånen i dag den ulan jämförelse vanligaste och ekonomiskt mest betydelsefulla naturaförmånen. Någon ytterligare uividgning av förmåner och avgiftsskyldighei till även andra förmåner bör enligt min mening därför inte nu komma till stånd.

I likhet med beredningen och den uppfattning som företräds av det övervägande antalel remissinstanser anserjag atl värdet av bilförmånen vid beräkning av avgiftsunderiaget mäste göras efter schablonmässig beräkning. Även förmånens värde vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten måste av praktiska skäl bestämmas efter schablon.

Utgångspunkten för värderingen bör därvid vata att värdet i princip skall

Prop. 1978/79:202 41

motsvara den inbesparing av kostnader som den anställde gör genom bilförmånen eller uttryckt på ett annat sätl den ökade löneförmån han får genom bilförmånen. Värdet bör med andra ord så långt som möjligt motsvara de kosinader som han skulle ha haft om han själv hade ägt bilen. Värderingen bör så långt det är möjligt baseras på uppgifter om genomsnittliga fakliska kostnader för bilar i olika pris- och årsklasser. Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten görs innan förmånen kommit atl utnyttjas och del saknas följaktligen uppgift om den körsträcka som arbetstagaren nyttjat bilen för privat bruk. Inte heller vid beräkningen av underiaget för arbetsgivaravgiften ärdel lämpligt att kräva utredning om antalet körda mil. Schablonen bör därför baseras på en enhetlig årlig privat körsträcka. Den bör enligt min mening lämpligen kunna sättas till 1 000 mil.

I de fall den anställde haft rätt att utnyttja bilen under endasi en del av årel bör givelvis beräkningen göras på elt med hänsyn härtill reducerat underlag.

Förmånsvärdet bör reduceras även i de fall arbetslagaren har att eriägga exempelvis någon form av avgift för rätten att utnyttja bilen för privat bruk.

Del ankommer enligl gällande lagstiftning på riksförsäkringsverkei att föreskriva regler för värdering av naiuraförmåner. Kompetensen all besluta om verkställighetsföreskrifter ligger emellertid numera primärt hos regeringen. Regeringen kan dock tilläggas rätt att delegera denna uppgift lill viss myndighet. När det gäller frågan om värdering av bilförmåner bör sådan delegering lämpligen ske till riksförsäkringsverket. Genom atl anlita denna teknik får man ulrymme för den fiexibilitet som är nödvändig på områdei. Reglerna bör uiformas i enlighet med detta.

Jag förutsätter att samråd kommer alt äga rum med riksskatteverket när det gäller alt arbeta fram underlag för beräkning av bilförmånens värde.

Jag delar den uppfattning som framförts av bl. a. riksförsäkringsverkei och riksskatteverket, alt schablonen inte bör göras tillämplig vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Till grund för denna beräkning ligger f n. enligt 11 kap. 4 § AFL den försäkrades laxering till statlig inkomstskatt. I den mån den försäkrade åtnjutit bilförmån kommer denna atl vid taxeringen åsättas etl värde till ledning för beskattningen. Alt vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten införa avvikande bestämmelser för värderingen av bilförmån bör enligl min mening inte komma i fråga. Jag förordar därför att till grund för värdering av bilförmån, i likhet med övriga naturaförmåner och lön, vid beräkning av pensionsgrundande inkomst läggs den försäkrades taxering lill statlig inkomstskatt. I vissa fall då den försäkrade inle är skaltskyldig här i riket och således inte heller någon taxerad inkomsi beräknas på grund av inkomst av anställning får emellertid schablonen lillämpning även vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Vid beredningen av denna fråga har jag samrått med chefen för budget-departementet.

Prop. 1978/79:202 42

8 Upprättade lagförslag

I enlighel med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprällals förslag lill

1 lag om procentsalser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till försäkringen för lilläggspension,

2 lag om procentsats för uttag av avgift under åren 1980-1984 lill arbetsskadeförsäkringen,

3 lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsi enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6 lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl
lagen om allmän försäkring, m. m.,

7 lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

8 lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgifi,

9 lag om ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift,

10 lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

11 lagom ändring i lagen(1973:372)om arbetsgivaravgift lill arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet,

12 lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift lill arbetsmarknadsutbildningen,

13 lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift,

14 lag om ändring i lagen (1961:300) om avgifi till sjöfolks pensionering,

15 lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

16 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Vid upprätiandei av lagförslagen har jag samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet (punkt 8, 9, 11 och 12), chefen för bostadsdepartementet (punkt 10), chefen för utbildningsdepartementet (punkt 13), chefen för kommunikationsdepartementet (punkt 14) och chefen för budgetdepariementei (punkt 15 och 16).

9 Specialmotivering

9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap. 2 §

Ändringarna i denna paragraf har föranletls av atl värdet av bilförmän skall inräknas i underlaget för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Med naturaförmån i form av bil avses förmån i form av helt eller delvis fri bil, fri bil som tillhandahålls den anställde av arbelsgivaren och del gäller oavsett om arbetsgivaren äger bilen eller disponerar över den på annan grund.

Som framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av förmånen uppskattas efter schablon. Av tillägget till sista stycket framgår au samma schablon som gäller för värderingen av förmånen vid bestämmande ay avgiftsunderlaget enligt 4 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter

Prop. 1978/79:202 43

enligl lagen om allmän försäkring, m. m. skall tillämpas vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomsi.

11 kap. 2 §

Av tillägget till första stycket första punkten framgår att värdet av bilförmån skall beaktas även vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi för tilläggspensionen. Av den allmänna motiveringen har framgått alt värderingen av förmånen i detta hänseende skall ske i enlighet med det värde förmånen åsätts vid taxeringen lill statlig inkomstskatt.

Ändringen i första stycket i) innebär atl frivillig som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliklsutbild-ningen och därvid erhåller dagpenning enligt bestämmelserna i 7 § förordningen den 14 april 1977 om förmåner till frivilligpersonal m. fi. (Försvarets författningssamling 1977:10) får tillgodoräkna sig dagpenningen som pensionsgrundande inkomst.

Som framgått av den allmänna motiveringen skall vissa bidrag till konstnärer m. fi. vara pensionsgrundande. Bestämmelserna härom har tagits in i första slyckel m). Utformningen av bidragsreglerna ankommer på regeringen. Det har därför ansetts lämpligt atl regeringen får förordna om vilka bidrag som skall avses med bestämmelsen. Såsom har framgått av den allmänna motiveringen är avsikten atl enbart sådana statliga, beskattade bidrag skall bli pensionsgrundande som utgår för atl ge aktiv konstnär, författare eller annan sådan ekonomisk trygghet under viss tid atl han kan ägna sig åt konstnärlig eller litterär verksamhei.

19 kap. I §

Ändringarna i andra och iredje stycket föranleds av atl bilförmån skall ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regler om värderingen av förmånen har på motsvarande sätt som gäller för övriga naturaförmåner tagits in i 4 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Ändringen i fjärde stycket föranleds av atl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring har upphävts och ersatts med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

I elt nytt sista stycke har tagits in en regel att den som ulgivil sådani bidrag lill konstnärer m. fi. som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) skall i vad avser bidraget anses som arbetsgivare. Den som utgivit bidraget har härigenom att svara för de socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för lilläggspension som regleras i denna paragraf Av hänvisningen lill denna paragraf i 21 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och 15 § lagen (1976:381) om barnomsorg följer att motsvarande skyldighet föreligger beträffande avgift enligt dessa författningar.

Vid beräkning av avgiften skall bidraget anses som lön.

Vid beräkning av avgift lill tilläggspensioneringen skall basbelopps- och maximeringsavdrag göras som om den som uppburit bidraget varit anställd hos den som utgivit bidraget under hela årel och arbetat full arbetstid.

Prop. 1978/79:202 44

19 kap. 4 och 7 §§

Ändringarna i paragraferna föranleds av an apotekens kostnader för kostnadsfria och prisnedsaita läkemedel m. m. enligl förslag i prop. 1978/ 79:118 lill ny lydelse av 5 § lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsaita läkemedel m. m. ersätts centralt av den allmänna försäkringen utan au först slås ut på de allmänna försäkringskassorna.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Ändringarna föranleds av alt naturaförmän i form av bil och vissa statliga bidrag lill konstnärer skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi och alt den som utgivit sådani bidrag skall anses som arbetsgivare. Den skyldighet all avge särskild uppgift till ledning för beräkning av pensionsgrundande inkomsi som enligl förevarande paragraf i vissa fall gäller för arbetsgivare kommer således atl gälla för den som utgivit bidraget.

4i;

Av paragrafen framgår all värdet av bilförmån vid beräkning av pensionsgrundande inkomsi - i de fall då inkomsten i fråga inte föranleder taxering till statlig inkomstskall - till skillnad från vad som eljest gäller skall beräknas efter samma schablon som gäller för värdering av förmånen i avgiftshänseende enligl 4 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m. Ändringen i andra slyckel vad gäller bemyndigandet för riksförsäkringsverkei all meddela föreskrifter föranleds som angetts i den allmänna motiveringen av atl kompetensen att meddela verk-ställigheisföreskrifier numera primärt ligger hos regeringen.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

2§

Bestämmelserna i del nya sista stycket i denna paragraf har närmare kommenlerals i motiveringen lill 19 kap. I § lagen om allmän försäkring.

Av 1 § förevarande lag framgår alt bestämmelserna blir tillämpliga även i fråga om skyldigheten au erlägga arbetsgivaravgift enligl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift samt lagen (1973:372)om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet. Motsvarande gäller genom hänvisning till förevarande lag även skyldigheten atl erlägga arbetsgivaravgift enligl

Prop. 1978/79:202 45

lagen (1975:335)om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen, lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift och lagen (1961:300) om avgift till sjöfolks pensionering.

4§

Som framgått av den allmänna motiveringen skall värdet av bilförmån vid beräkning av underlaget för arbelsgivaravgifter beräknas efter schablon. De allmänna riktlinjerna för hur schablonen skall vara beskaffad har intagits i förevarande paragraf De verksiällighetsföreskrifter som blir erforderliga ankommer det på regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket atl fastställa.

9.4 Förslagen till övriga lagändringar

Förslagen till lag om procentsatser för uttag av avgifter under åren 1980-1984 lill försäkringen för tilläggspension och till arbetsskadeförsäkringen har behandlats i den allmänna motiveringen. Detsamma gäller förslagen till ändringar i lagen (1976:380) om barnomsorg och därav föranledda ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och uppbördslagen (1953:272).

Skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgift regleras såvitt gäller de avgifter som ej faller under lagen om allmän försäkring i skilda författningar för olika ändamål.

Ändringarna i de olika avgiftsförfattningarna föranleds av atl underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter utsträckts lill att omfatta även naturaförmån i form av bil.

I därav berörda författningar har också gjorts de ändringar som föranleds av atl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring upphävts och ersalls med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

10 Hemställan

Jag hemställer

atl regeringen föreslår riksdagen au aniaga förslagen till

1 lag om procentsatser för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension under åren 1980-1984,

2 lagom procentsats för uttag av avgift till arbeisskadeförsäkringen under åren 1980-1984,

3 lagom ändring i lagen (1976:38 Dom barnomsorg,

4 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prop. 1978/79:202 47 ■'

Bilaga 1

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Till Regeringen Socialdepartementet

Angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-84.

Enligt bestämmelse i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det riksförsäkringsverket att under innevarande år lägga fram förslag beträffande procentsatserna för uttag av avgifi lill försäkringen för allmän tilläggspension för åren 1980-84.

Med anledning härav flr verket anföra följande.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för lilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster av förvärvsarbete. De närmare bestämmelserna härom finns i lagen om allmän försäkring 19 kap. 1, 3 och 5 §§.

Avgift för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under årel betalat ul i lön, sedan därifrån dragits dels ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med del genomsnittliga antalel arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet (1 § tredje och fjärde styckena).

För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga tilläggspensionsavgift,som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån denna härrör från sådant arbete (3 §).

Arbetsgivares avgift för lilläggspension och tilläggspensionsavgift, som de försäkrade sålunda själva har att eriägga för inkomst av annat förvärvsarbete, skall utgå efter en och samma procentsats, som fastställes av regeringen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvilande uigifter ävensom till den fondering, som befinns erforderiig (5 § första stycket).

Avgifterna skall ingå till en fond, allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas (5 § tredje stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente den 28 maj 1959 (nr 293).

Bestämmelser om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 finns i lagen 1973:477 med ändring i lag 1974:789.

Enligl föreskrift i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det

Prop. 1978/79:202 48

riksförsäkringsverket alt vart femte är lägga fram förslag belräffande procentsatserna under nästföljande sju år, i den mån ullaget inte redan beslutats. Således åligger det riksförsäkringsverket att under år 1977 komma in till regeringen med förslag till avgiftsuttag för åren 1980-84,

I den år 1958 framlagda - men av riksdagen inle antagna-propositionen nr 55,som innehöll huvudprinciperna förden sedermera genomförda allmänna pensionsreformen, drog departementschefen upp vissa riktlinjer i fråga om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.

Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av proposition nr 100 lagen om allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed lag angående procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1960-1964, vilken stadgade att procentsatsen för det årliga avgiftsuttaget under nämnda period skulle uigöra 3,4,5,6 resp. 7 96.

Sedermera har riksförsäkringsverkei i skrivelser till Kungl. Maj:t den 18 januari 1963, 12 december 1967 och 12 december 1972 avgett förslag till procentsatser för åren 1965-1969, I970-I974 och 1975-1979.

I skrivelserna 1963 och 1967 lämnade verkel tre allernaliva förslag till avgiftsuttag som samtliga bedömdes som godtagbara ur försäkringens synpunkt medan verkets skrivelse år 1972 innehöll elt enda förslag.

I nedanstående tablå redovisas verkets förslag till procentsatser för åren 1965-1979.

	Riksförsäkringsverkels			skrivelse.	Daium och	alternativ
	1963-01-18			1967-12-16			1972-12-12
Är	A	B	C	A	B	C
1965	8	8	7,5
1966	9	8	8
1967	10	9	8,5
1968	11	9	9
1969	12	10	9,5
1970	12	10	10	10	10	10
1971	12	11	10,5	10,5	10,5	10,25
1972	12	11	11	11	11	10,50
1973	12	12	11,5	11,5	11	10,75
1974	12	12	12	12	11	11
1975	12	12	12
1976
1977
1978
1979

På grundval av propositionen 1963:123 beslöt riksdagen all avgiftsuttaget under åren I965-I969 skulle utgöra 7,5, 8, 8,5, 9och 9,5 96 och pågrtindval av propositionen 1968:93 alt avgiftsuttaget under åren 1970-1974 skulle utgöra 10, 10,25, 10,5, 10,75 och II 96 för resp. är. Pä grundval av

propositionerna 1972:125 och 1973:48 ändrades uttaget för 1973 och 1974 lill 10,5 96. Utifrån nämnda proposition 1973:48 beslöts vidare att avgiftsuttaget för 1975 skulle utgöra 10,75 och för åren 1976-1979 II 96. Ar 1974 beslöts dock på grundval av propositionen 1974:129 rörande sänkning av den allmänna pensionsåldern aU ullaget för åren 1977-1979 skulle utgöra 11,75 96.

Hittillsvarande utveckling

Procentsatserna för avgiftsuttagen till ATP enligt hittills fattade beslut framgår av följande sammanställning.

Ar	Procentsats	Lag	Ändr. av procentsats	Lag	Ökning fr. föregående år
1960	3	1959:292
1961	4				-H
1962	5				+ 1
1963	6				-H
1964	7				+\
1965	7,5	1963:192			-l-0,5
1966	8				-1-0,5
1967	8,5				-h0,5
1968	9				-1-0,5
1969	9,5				-h0,5
1970	10	1968:243			-1-0,5
1971	10,25				-l-0,25
1972	10,50				■t-0,25
1973	(10,75)		10.50	1972:715	0
1974	(11,00)		10.50	1973:476	0
1975	10,75	1973:477			-l-0,25
1976	11				■fO,25
1977	(11)		11.75	1974:789»	-1-0,75
1978	(11)		11.75		0
1979	(11)		11.75		0

* Sänkning av allmänna pensionsåldern till 65 är

Den hittillsvarande utvecklingen av ATP-syslemets ekonomi kan sammanfallas på följande sätt.

	AP-fondens	utveckling.	Milj kr
	1960	1961	1962	1963	1964	1965
Avgifter Räntor S:a inkomster	468,4 11,9 480,3	698,7 44,9 743,6	1 346,2 106,2 1 452,4	1 890,9 194,0 2 084,9	2 441,7 315,9 2 757,6	2 905,4 489,4 3 394,8
ATP-pensioner Förvaltning S:a utgifter	2,0 2,0	12,7 12,7	18,3 18,3	35,5 24,3 59,8	101,8 27,6 129,4	152,8 37,4 190,2
Fondökning (= inkomster -utgifter)	478,3	730,9	1 434,1	2 025,1	2 628,2	3 204,6
Fond 31.12	478,3	1 209,2	2 643,3	4 668,4	7 296,6	10 501,2

4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

Prop. 1978/79:202 50

AP-fondens utveckling. Milj kr

1966 1967 1968 1969 1970 1971

Avgifter 3 484,0 4 160,6 5 195,1 5 643,1 6 099,8 7 263,6

Räntor 711,8 996,4 1317,5 1719,4 2214,6 2 765,1

S:a inkomster 4 195,8 5 157,0 6 512,6 7 362,5 8 314,4 10 028,7

ATP-pensioner 285,7 433,2 606,1 833,0 1 165,6 1 659,6

Förvaltning 49,0 58,3 58,5 62,1 74,2 61,7

S:a uigifter 334,7 491,5 664,6 895,1 1239,8 1721,3

Fondökning

(= inkomster -

utgifter) 3 861,1 4 665,5 5 848,0 6 467,4 7 074,6 8 307,4

Fond 31.12 14 362,3 19027,8 24 875,8 31343,2 38417,8 46725,2

	1972	1973	1974'	1975'	1976'
Avgifter	8 489,4	8 988,5	9 465	10 755	13 799
Räntor	3 393,8	4 075,0	4 849	5 772	6914
S:a inkomster	11883,2	13 063,5	14314	16 527	20 713
ATP-pensioner	2 210,7	2 943,8	3 881	5 007	6915
Förvaltning	87,7	94,2	110	130	159
S:a utgifter	2 298,4	3 038,0	3 991	5 137	7 074
Fondökning
(= inkomster -
uigifter)	9 584,8	10 025,5	10 323	11 390	13 639
Fond 31.12	56 310,0	66 335,6	76 659	88 049	101 688

' Exkl. den del av AP-fonden som förvaltas av 4:e fondstyrelsen (800 milj. kr. vid 1976 års utgång).

Beräkningsförutsättningar

I sina prognoser för ATP-systemets ekonomi har riksförsäkringsverket i första hand utgått från ett oförändrat avgiftsuttag av 11,75 96 fr. o. m. är 1977 fram till år 2020 för att visa verkningarna därav. Beräkningarna har utförts under en rad olika antaganden om årlig reallöneökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränia. Vissa beräkningar redovisas i tabellbilaga.'

/. Befolkningsutveckling

Den demografiska prognosen grundar sig på det antal personer som vid utgången av 1975 fanns i den allmänna försäkringens register (pensionsregistret beträffande pensionslagare och pensionspoängregistret belräffande aktiva). Detta anlal har skrivits fram med användning av en differentierad dödlighet för aktiva respektive förtidspensionärer. Den totala dödligheten motsvarar de av statistiska centralbyrån i Information i prognosfrågor 1976:3 publicerade ettåriga dödsriskerna utan framlida reduktion av dödligheten.

' Ej inlagen här.

Prop. 1978/79:202 , 51

Antalet varje år nytillkommande I6-äringar har hämtats ur centralbyråns i samma publikation redovisade befolkningsprognos, varvid alternativet med nettoinvandring 10 000 personer använls. Migrationen har beräknats med utnyttjande av migrationslal skattade på riksförsäkringsverkets material och under antagande om en äriig förstagängsinvandring pä ca 25 000 personer. Anlal förtidspensionärer har beräknats med utnyttjande av invalidiserings-och rehabiliteringssannolikheter som även de är skattade pä verkets material. Förvärvsmönstrel för tidigare är har sedan fin avgöra huruvida ATP skall beräknas utgå eller ej.

2. Inkomstutveckling

Riksförsäkringsverkei har vid sina överväganden rörande den framlida ekonomiska utvecklingen räknat med alternativa anlaganden såväl i fråga om äriig reallöneökning, årlig förändring av konsumentprisindex som nyplaceringsränia. Utgångspunkten för beräkningarna har varit det beräknade läget för år 1977. För de efterföljande åren har antagits följande kombinationer av reallöneökning och ökning i konsumentprisindex (kpi).

Reallöneökning (96) 0 12 3

Ökning av kpi (96)

O X

2,5 X X X X

5 X X X X

7,5 X X X X

10 X X X X

De pensionsgmndande inkomsterna för åren 1977-2020 har, med hänsyn till de observerade pensionsgrundande inkomsterna för åren 1974-75 beräknats med hjälp av samma matematiska inkomstmodell som användes vid verkets beräkningar år 1972. Denna redovisades i en särskild teknisk bilaga till verkets skrivelse om uttag av avgift till ATP 1972-12-12.

3. Räntefot

Vid beräkningarna har nyplaceringsräntan alternativt antagits motsvara en realränta på I respektive 2 96. Fondens omplaceringstid har efter samråd med allmänna pensionsfonden antagils vara genomsnittligt 17 år. Nuvarande fond antas före omplacering förräntas efter den förär 1976gällande medelräntan på placeringarna 7,46 96,

4. Förvaltningskostnader

Verket har räknat med atl förvaltningskostnaderna kommer aU uppgå till 173,3 milj, kr, år 1977 och atl de därefter följer den nominella inkomstförändringen.

Prop. 1978/79:202 52

Vissa beräkningar

När tilläggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna att finansieringen skulle ske enligt ett modifierai fördelningssystem. Det innebär alt avgifterna skall beräknas förslå inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom lill en viss fondbildning. Fondens storiek regleras inte i lagen. Däremoi har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. Till dessa vill verket hänvisa. Jämför proposition 1973:48 sid. 14-16 och sid 21.

Gällande bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1973:477 (ändr. 1974:789) om procentsatsen för uttag av avgift under åren I975-I979 till försäkringen för tilläggspension. Enligt denna lag har avgiftsuttaget fastställts lill 10,75 96 år 1975, 11 96 är 1976 och 11,75 96 åren 1977-1979.

Härefter går verkel över till beräkningsunderlaget för del framtida avgiftsuttaget. Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan den akiiva befolkningen,dvs. personer i åldern 16-65 årsom ej uppbär sjukbidrag eller förtidspension, och å andra sidan antalet ATP-pensionärer. Antalen anges i 1 000-tal.

1 janu-	Akiiva	ATP-pensi	ionärer med		Summa
ari år		------			- ATP-
		ålders-	förtids-	familje-	pensio-
		pension'	pension, sjukbidrag	pension	närer
1977	5015	611	156	210	977
1978	5006	653	162	228	1043
1979	5 006	694	169	247	1 110
1980	5017	734	174	263	1 171
1981	5 033	768	180	279	1227
1982	5 050	802	184	296	1282
1983	5 064	835	187	312	1334
1984	5 071	865	193	329	1387
1985	5 077	893	197	345	1435
1990	5 102	1051	205	400	1656
1995	5 134	1 122	217	414	1 753
2000	5 189	1 141	239	415	1 795
2005	5 199	1 164	271	415	1850
2010	5 132	1260	287	415	1962
2015	5 039	1401	273	415	2 089
2020	4 998	1452	272	415	2 139

' exklusive förtida uttag av ålderspension

Som framgår av sammanställningen beräknas den akiiva befolkningen öka från drygt 5 miljoner år 1977 till elt högsta antal på ca 5,2 miljoner år 2005 för atl sedan avta till knappt 5 miljoner år 2020. Under samma period beräknas antalet ATP-pensionärer öka med ca 1,2 miljoner från knappt 1 miljon lill ca 2,1 miljoner.

I verkets prognos har antagits atl den procentuella andelen av de akiiva

Prop. 1978/79:202 53

som har en pensionsgrundande inkomsi för männens del kommer alt vara i stort sett konstant under hela prognosperioden medan andelen för kvinnornas del kommer att öka fram till år 1995 för att sedan vara så gott som konstant. Prognosvärdena redovisas i följande tabell.

Procentuell andel av de aktiva med pensionsgrundande inkomsi för angivna är

Män Kvinnor

(%) (96)

1977	90,1	68,6
1980	89,9	72,8
1985	90,2	77,2
1990	90,5	79,6
1995	91,0	80,8
2000	91,0	80,8
2005	91,0	81,0
2010	90,9	80,9
2015	90,8	80,8
2020	90,8	81,0

I verkets skrivelse 1972 redovisades följande anialsprognos för år 2000. (1 000-tal)

Antal akiiva 5 636

ATP-pensionärer med ålderspension 996

Ibrlidspension 208

familjepension 482

Summa ATP-pensionärer I 686

Vissa avvikelser föreligger mellan de ivå prognoserna. Antalet ålderspensionärer har ökat bl. a. pä grund av sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

Avvikelsen beträffande antalet aktiva sammanhänger bl. a. med migra-tionsaniagandena och är av samma storleksordning som avvikelsen mellan de av SCB år 1972 respektive 1976 publicerade befolkningsprognoserna. Antalel förtidspensionärer med allmän tilläggspension var något underskattat i 1972 års prognos. 1 föreliggande prognos haren avstämning skett mol det faktiska antalet pensionärer i januari 1976. Förändringen i antalel förtidspensionärer sammanhänger bl. a. med en anlagen högre förvärvsin-lensilet för kvinnor samt med variationer i befolkningens sammansättning. Effekten av delpensioneringen har ej kunnat beaktas varför antalet förtidspensionärer kan vara något överskattat.

I följande sammanställning redovisas dels totala antalet pensionärer dels antalet ålders- och förtidspensionärer i relation till antalet aktiva.

Antalet pensionärer omfatlar även personer med familjepension som har en lägre pensionsnivå och som lill viss del även ingår bland de aktiva.

I de båda följande sammanställningarna redovisas beräkningar av dels avgiftsunderlaget inom ATP - som i princip molsvarar de aktivas pensionsgmndande inkomster - och dels pensionsulgifterna inom ATP (milj. kr.).

Beräkningarna är baserade på gällande lagstiftning.

Beräkningarna avser dels etl alternativ med oförändrade löner och priser dels ett alternativ med en äriig ökning av konsumentprisindex pä 7,5 96 och av reallönen med 2 96. Det senare alternativet kombinerat med en anlagen nyplaceringsränia på 9,5 96 är det beräkningsaltemaliv som verkel i första hand utgått från vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1980-1984.

Som en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovel av avgiftsuttag för åren 1980-84 redovisas i båda allemativen pensionsutbetalningarna uttryckt i procent av avgiftsunderiaget. Dessa procenttal molsvarar det erforderiiga avgiftsuttaget om man bortser från förefintlig fond - dvs. i etl renodlat fördelningssystem. De beräknade procenttalen är beroende av den antagna reallöneutvecklingen.

Pensionsulbeialningar samt avgiftsunderiag 1977-2020 vid oförändrade löner och priser (1977 års nivå). Belopp i milj. kr.

Ar	Pensioner	Avgifts-	Pensio-	Ar	Pensio-	Avgifts-	Pensio-
		underlag	ner 1 96 av avgiftsunderlaget		ner	underlag	ner 1 % av avgiftsunderlaget
1977	9 517,6	141 060,1	6,7	1990	27 363,0	156 667,3	17,5
1978	10 753,1	142 659,9	7,5	1995	32 222,0	160 816,7	20,0
1979	12 188,2	144 122,6	8,5	2000	35 998,4	163 248,8	22,1
1980	13 636,8	145 567,1	9,5	2005	40125,2	163 091,5	24,6
1981	15 059,5	146 913,1	10,3	2010	45 702,9	160 674,4	28,4
1982	16 460,7	148 372,6	11,1	2015	51 120,1	157 750,1	32,4
1983	17 880,0	149 746,5	11,9	2020	53 784,6	156 506,8	34,4
1984	19 289,1	150 741,6	12,8
1985	20 701,6	151 780,6	13,6

Prop. 1978/79:202 55

Pensionsulbeialningar saml avgiftsunderlag åren 1977-2020 vid 7,5 % äriig förändring av konsumentprisindex saml -I- 2 96 äriig reallöneökning. Belopp i milj. kr.

År	Pensioner	Avgifts-	Pensio-	Ar	Pensioner	Avgifts-	Pensio-
		underlag	ner i % av avgiftsunderlaget			underlag	ner i % av avgiftsunderlaget
1977	9 520,0	141 060,1	6,8	1990	75 404,9	552 823,1	13,6
1978	12 069,6	166 342,0	7,3	1995	130 726,5	878 748,9	14,9
1979	14 715,5	184 400,3	8,0	2000	216 846,7	1 365 329,7	15,9
1980	17 748,4	204 937,6	8,7	2005	360 859,6	2 062 107,3	17,5
1981	21 087,5	227 775,5	9,3	2010	613 805,5	3 029 453,5	20,3
1982	24 770,8	251 800,6	9,8	2015	1020 005,9	4 402 269,8	23,2
1983	28 950,6	278 498,1	10,4	2020	1583 381,6	6 431058,8	24,6
1984	33 631,4	307 220.5	11,0
1985	38 983,9	339 145,7	11,5

Som framgår av tabellerna skulle del behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan fondbildning successivt stiga för att år 2020 uppgå till 34,4 96 i ett oförändrat realinkomstläge och lill 24,6 96 vid 2 96 äriig reallöneökning.

Alt märka är att försäkringssystemet år 2020 inle kan förutsättas vara i sådan jämnvikt alt det då erforderiiga avgiftsuiiaget ej skulle behöva stiga ytterligare även under tiden därefter. Det erforderiiga avgiftsuttaget påverkas, som framgår av nedanstående tabell endast obetydligt om man istället utgår från en antagen äriig reallöneökning på I alt. 3 96.

Är Realiöneökning

\% 3 'A,

1980	8,9	8,4
1985	12,4	10,7
1990	15,2	12,5
1995	16,8	13,8
2000	18,0	15,0
2005	19,6	16,8
2010	22,4	19,7
2015	25,2	22,7
2020	26,4	24,2

I verkets skrivelse år 1972 redovisades motsvarande beräkningar dels för alternativet oförändrade löner dels för ett alternativ med en årlig reallöneökning pä 3 9„. Resultaten enligt 1972 års beräkningar för perioden 1975-2000 redovisas i följande tabell. Vid dessa beräkningar var den allmänna pensionsåldern 67 år.

Prop. 1978/79:202 56

Reallöneökning

096 3%

1975	4,3	4,0
1980	7,9	6,4
1985	11,5	8,6
1990	15,1	10,7
1995	17,5	12,0
2000	19,7	13,1

Fråga om ATP-taket

En viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid 7,5 basbelopp ovanför vilken inkomsterna inle medför vare sig pensionsrätt eller avgiftsskyldighet "ATP-taket".

Vid en reallöneökning påverkas de pensionsgrundande inkomsterna och därmed de infiytande avgifterna omedelbart, under det att effeklen på pensionskostnaderna blir mer eller mindre fördröjd. Detla har till följd att del behövliga avgifisuttaget kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat reallöneläge. Den reducerande inverkan av reallöneökningen på det erforderliga avgiftsuiiagei gör sig dock allt mindre gällande i den mån inkomsterna av förvärvsarbete för fiera inkomsttagare överskrider den gällande inkomstgränsen.

Vid det basbelopp som gällde vid 1977 års ingång (10 700) låg ATP-taket vid 80 250 kr. Vid oförändrad lagstiftning och stigande inkomster kommer allt fier att beröras av denna gräns. Nedanstående tabell anger för några olika år och antaganden om reallöneökning den beräknade procenten personer i aktiv ålder med förvärvsinkomster ovanför gränsen.

Ar	Reallöneökning
	1 96		296		3%
	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
1980	12,5	0,9	13,9	1,1	15,7	1,4
1985	15,0	1,3	21,1	2,6	27,3	4,0
1990	19,3	2,3	29,9	5,3	45,2	11,0
1995	23,4	3,4	42,9	10,3	62,0	25,0
2000	27,4	4,3	54,1	17,6	72,9	37,8
2005	33,4	6,7	63,7	26,5	77,5	47,7
2010	39,5	9,2	71,4	35,4	81,0	56,4
2015	45,2	11,4	74,7	42,6	83,1	63,0
2020	50,5	14,4	77,8	49,3	84,9	69,0

Denna förskjutning av inkomsterna över "ATP-taket" måste hållas i minnet vid analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som

Prop. 1978/79:202 57

en begränsning på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt beträffande pensionerna.

Den år 1970 tillsatta pensionskommittén har i sitt betänkande (SOU 1977:46) föreslagil att avgiftsunderlaget skall utgöras av hela lönesumman. Kommittén har dock ej föreslagit någon ändring av den övre gränsen pä 7,5 basbelopp på förmånssidan.

Pensionskommittén räknar med att avgiftsunderiaget är 1977 enligt gällande lagstiftning kommer att uppgå till 134 miljarder kr. medan den loiala lönesumman beräknas uppgå lill 183 miljarder kr. (SOU 1977:46 sid. 309).

1 nedanstående tabell redovisas en beräkning av avgiftsunderiaget enligl gällande lagsliftning och totala lönesumman under antagande om 2 96 årlig reallöneökning och 7,5 96 äriig ökning av konsumentprisindex. Beloppen anges i miljarder kr.

Ar	Avgiftsunderiag enligt gällande lagstiftning	Totala lönesumman
1977	134	183
1980	205	278
1985	339	459
1990	552	751
1995	879	1 218
2000	1365	1958
2005	2 062	3 105
2010	3029	4 846
2015	4 402	7 542
2020	6 431	11862

För år 1977 motsvarar 11,75 96 av avgiftsunderiaget 134 miljarder kr. 8,6 % av hela lönesumman 183 miljarder kr. På samma säll kan man beräkna alt uttaget 11,75 96 år 2000 motsvaras av 8,2 % och är 2020 av 6,4 % på hela lönesumman.

På sidan 55 redovisades de erforderiiga uttagsprocenlerna i ett renodlat fördelningssystem.

Dessa ultagsprocenter är beräknade på avgiftsunderlaget enligt gällande lagsliftning.

Motsvarande uttagsprocenler är 2000 och 2020 beräknade på totala lönesumman framgår av nedanstående tablå.

Uttagsprocent

Avgiftsunderlag

Total lönesumma

2000 2020

15,9 24,6

11,0

13,3

Det bör dock observeras atl det därvid i beräkningsförutsättningarna ligger att man utgår från taket på 7,5 basbelopp på förmånssidan.

Verket utgår i del följande från oförändrad lagsliftning.

I del lidigare förda resonemangei har ATP i finansieringshänseende belrakiais som etl renodlat fördelningssystem. Självfallel kan man inte bortse från vare sig den fond som redan byggts upp eller den ytteriigare fondbildning som bör komma lill stånd. Verkel har framställt en omfattande labellmalerial som bl. a. visar allmänna pensionsfondens storlek under olika anlaganden rörande inkomsi- och prisutveckling samt löndavkasining. Beräkningarna har utförts under förutsättning all avgiftsuttaget blir del som lidigare fastställts för liden t. o. m. år 1979 och under hypotesen alt det sedan blir oförändrai 11,75 % t. o. m. år 2020.

På motsvarande säll finns beräkningar av fondstyrkan (ullryckt i fondsior-leken ett visst år dividerat med årets pensionsutgifter tillsammans med förvaltningskostnader).

Sammanfattningstabeller avseende dessa beräkningar samt en mer deial-jerad redovisning av beräkningarna i verkels huvudanlagande finns i en särskild tabellbilaga.

Som tidigare nämnts har verkel vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1980-1984 i första hand utgått från etl beräkningsantagande med en åriig ökning av konsumentprisindex på 7,5 96, en åriig reallöneökning på 2 96 och en nyplaceringsränia på 9,5 96.

På dessa förutsättningar kan försäkringens inkomster och utgifter samt fondens storlek m. m. beräknas bli följande (i milj. kr.) under antagande av oförändrat avgiftsuttag med 11,75 96 fr, o, m, 1980,

Beräkning av AP-fondens utveckling (exkl. 4:e fonden) åren 1977-2020. Belopp i milj. kr.

Avgiftsuttag: 11,75 96 hela perioden Alternativ: +2 % äriig reallöneökning

7,5 % åriig förändring av konsumentprisindex

9,5 % nyplaceringsränia

Ar	Avgiftsinkomster	Ränteinkomster	Pensioner	Förvaltning	Fond 31,12	Fond-styrka'
1977	16 475,0	7 913,6	9 520,0	173,3	116 383,4	12,0
1978	19 187,4	9 329,6	12 069,6	190,1	132 640,7	10,8
1979	21 357,3	10 873,8	14 715,5	208,5	149 947,8	10,0
1980	23 778,2	12 524,3	17 748,4	228,7	168 273,2	9,4
1981	26 425,6	14 279,8	21 087,5	250,9	187 640,2	8,8
1982	29 225,2	16 137,0	24 770,8	275,2	207 956,4	8,3
1983	32 328,2	18 088,0	28 950,6	301,9	229 120,1	7,8
1984	35 669,2	20 121,9	33 631,4	331,2	250 948,6	7,4
1985	39 376,9	22 225,2	38 983,9	363,3	273 203,5	6,9
1990	64 192,9	33 042,7	75 404,9	577,1	383 448,3	5,0
1995	102 125,9	41 930,5	130 726,5	916,9	468 546,0	3,6
2000	158 735,5	41 765,4	216 846,7	1 456,6	451618,0	2,1
2005	239 884,5	16 627,6	360 859,6	2 314,0	130 010,7	0,4
2010	352 686,0	*	613 805,5	3 676,2	#	■H-
2015	512 483,0	*	1020 005,9	5 840,3	#	♦
2020	748 675,0	*	1583 381,6	9 278,3	w	•M-
* fonden förbrukad
' fond dividerad med årets		utgifter.

Under åren 1977-2020 kommer pensionsuibeialningarna alt öka mycket mer än avgiftsunderlaget. Pensionsutbetalningarna ökar dels genom ett ökal antal pensionärer dels genom att de nytillkommande pensionärerna i genomsnitt har ett större anlal poängår och högre medelpensionspoäng än de som redan pensionerats,

I nedanstående tabell redovisas ökningen i antal pensionärer, pensionsutbetalningar och avgiftsunderlag i form av indexlal där år 1977 har tagits som basår (= 100),

Beräkningen har utförts enligl verkets huvudanlagande: 7,5 % ärlig ökning av konsumentprisindex, 2 ''i. årlig reallöneökning och 9,5 % nyplaceringsränia.

Ar	Index
	Anlal pensionärer	Pensions-	Avgiftsunderiag
	(januari)	utbetalningar
1977	100	100	100
1980	120	186	145
1985	147	409	240
1990	170	792	392
1995	180	1373	623
2000	184	2 278	968
2005	189	3 791	1462
2010	201	6 448	2 148
2015	214	10 714	3 121
2020	219	16 632	4 559

Av de i tabellbilagan redovisade kritiska tidpunkterna som är framräknade under antagande om etl oförändrai avgiftsuttag på 11,75 % under hela perioden 1977-2020 framgår följande.

	Tidigast	Senasi	Verkets huvudanlagande
1 Balans mellan avgiftsinkomster
och pensionsulbeialningar	1983	1988	1985
2 Fonden böriar avta nominelll	1989	2001	1997
3 Fonden förbrukad	1997	2013	2006

Under samma antaganden beräknas fondstyrkan utvecklas enligt följande

År	1977	1980	1984	1985	1990	1995	2000	2005
Fondslyrka	12,0	9,4	7,4	6,9	5,0	3,6	2,1	0,4

Mol bakgrund av de redovisade uppgifterna kommer del erforderliga avgiftsuiiaget på längre siki all approximaiivi moisvara avgiftsuiiagei i ell renodlat fördelningssystem. Delta är givetvis en direkl följd av den vikande fondsiyrkan,

I nedansiående lablå redovisas för olika anlaganden om årlig reallöneökning de avgiftsuiiag som erfordras år 2000 och 2020 om man bortser från befinllig fond.

Erforderligt avgiftsuttag om man bortser frän befinllig fond

Ar	Reallöneökning
	0 1 %	296	396
2000 2020	22,1 18,0 34,4 26,4	15,9 24,6	15,0 24,2

I verkets huvudantagande kommer, som lidigare redovisats, fonden att börja avta år 1997 och vara förbrukad år 2006.

Det här förda resonemanget leder till att man som riktpunkter för avgiftsuttaget bör ställa upp 16-18 % för år 2000 och 25 % för år 2020 (jfr tabellen sid. 55).

Om man antar att uiiagsprocenten höjs med 0,25 procentenheter vaije år under perioden 1980-2020 kommer avgiftsuttaget atl uppgå till 17 % är 2000 och 22 % år 2020.

I verkets huvudantagande beträffande de ekonomiska förutsättningarna kan fonden under förutsättning av den ovan angivna årliga ökningen av avgiftsuttaget med 0,25 procent beräknas utveckla sig enligl följande.

Kpi 7,5 "i, reallöneökning 2 "., nyplaceringsränia 9,5 '..

År

1980

1984

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

Fond (miljarder kr) Fondslyrka

169 9,4

262

7,7

291

7,4

474 6,2

769 5,8

1 260

5,8

2 053

5,7

3 182

5,2

4 480 4,4

6 028 3,8

Mot denna bakgrund finner verkel att avgiftsuttaget under perioden 1980-84 bör höjas med äiminslone 0,25 procentenheter per år. Med 0,25 9,, årlig höjning blir avgiftsuttaget för respektive år följande:

1980 1981 1982 1983 1984

12">. 12,25 "n 12,50"., 12,75".. 13,00"..

I det föregående har verkel som utgångspunkt haft mera långsiktiga bedömningar av pensioneringens behov. Verket har under ärendets beredning också varil i kontakt med kapiialmarknadsuiredningen som därvid i första hand anlagt etl kortare perspektiv och starkt betonat behovet av

Prop. 1978/79:202 61

samhälleligt sparande och kapiiallillväxi. Mol bakgrunden av detta har verkel beräknat AP-fondens ulveckling enligl en avgiftsaliernaiiv med en höjning av uiiagsprocenten på 0,25 procentenheter år 1980' och 0,50 procenienheier varje år 1981-84. Resuliatet av beräkningarna redovisas i nedansiående tabell.

År

1980

1981

1982

1983

1984

Fond (miljarder kr) Fondslyrka

169

9,4

190 8,9

214 8,5

240 8.2

270 7,9

1 Jfr vad som sägs i del följande om avgiften lill arbeisskadeförsäkringen.

I nedansiående labell redovisas dei placeringsiillskon som AP-fonden beräknas få 1979-84 under angivna antaganden om avgiftsuttagets storlek. Beräkningarna har utförts dels i löpande priser, dels i fasta priser (bas 1979).

Årlig fondökning 1979-84 i miljarder kr. under olika antaganden om avgiftsuttag. Ariig förändring av konsumentprisindex 7,5 96, ärlig reallöneökning 2 96 saml nyplaceringsränia 9,5 %.

Uttagsalternativ 1 oförändrat avgiftsuttag

2 åriig höjning med 0,25 96

3 0,25 96 höjning 1980, 0,50 96 åriigen 1981-84

Ar	Uttagsalt.
	löpande priser			fasta priser
	1	2	3	1	2	3
1979	17.3	17,3	17,3	17,3	17,3	17,3
1980	18.4	18,9	18,9	17,1	17,6	17,6
1981	19.3	20,5	21,0	16,7	17,7	18,2
1982	20.4	22,3	23,7	16,4	17,9	19,1
1983	21.1	24,4	26,5	15,8	18,3	19,8
1984	21,8	26,3	29,9	15,2	18,3	20,8

Som framgår av tablån skulle fondökningen och därmed nyplaceringska-paciteten bli i huvudsak oförändrade reellt sell (dvs i fasta priser) vid en åriig höjning av avgiftsuttaget med 0,25 96. Vid en höjning med 0,50 96 skulle fonden öka mera påtagligt.

1 detla sammanhang vill verkel dessulom erinra om sitt förslag denna dag om alt uttaget av avgifter till arbetsskadeförsäkringen fr, o, m. 1980 skall höjas med 0,35 96 så atl denna avgift under liden 1980-1984 blir 0,60 %.

Sammanfattningsvis vill riksförsäkringsverket undersiryka alt verket har att bedöma frågan om avgiftsuttaget med hänsyn till pensioneringens behov

Prop. 1978/79:202 63

Bilaga l.l

Reservation och särskilt yttrande

Reservation från herr Albåge till riksförsäkringsverkets beslut angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-1984

Jag kan inte ansluta mig till majoritetens förslag all öka avgiftsuttaget lill ATP antingen med 0,25 "<> åriigen så alt avgiften år 1984 blir 13 ".> eller med 0,25 '-'„ förär 1980och med0,50 ",, åriigen förtiden 1981-1984,säaiiavgifien sisinämnda år blir 14 %.

Jag anser atl regering och riksdag bör avvakta till efter 1984 med ökning av ATP-avgifterna, Föreiagen har i dag icke en sådan lönsamhel, an den lillväxl kan åsiadkommas, som är grunden för all pensionsålagandena skall kunna fullgöras. En återhämtning som är tillräcklig som grund för förtsatl lillväxl i samhällsekonomin lorde ta fiera är i anspråk.

De utredningar och analyser som Riksförsäkringsverkei gjorl visar med stor tydlighet vilka avsevärda krav på tillväxt som måste ställas på det svenska folkhushållet för atl de akiiva generationerna i framiden skall kunna bära de ökande pensionskostnaderna. Verkets huvudalternativ förutsätter en lillväxl i form av reallöneökning med 2 "i. per år. Även med så stor lillväxl blir den del av resurserna, som mäsie avdelas för pensioner, betydande - kanske 16-18 9i, av avgiftsunderlaget för år 2000 och 25 'n av samma underlag för år 2020.

Endasi om realräntan överstiger den reala tillväxten i samhällsekonomin kan avkastningen på fonden långsiktigt bidra till pensionsuibeialningarna. Avkastningen räcker annars inie till mer än all på sin höjd bibehålla fondens realvärde i en konstant relation till realinkomsterna och ATP-sysiemets reala pensionsfdrpliklelser. Etl överskott, som annat än övergångsvis kan bidra till atl bestrida pensionsulgifterna, kan uppkomma endast vid, historiskt sett, mycket höga realräntor. Under senare är har avkastningen inte ens räckt till för all bevara fondens realvärde.

Fonden är lill sin karaklär en buffertfond, som kan utjämna ojämnheter i inkomsi- och utgiftsutvecklingen genom att fonden minskas under perioder dä avgifterna annars hade behövt höjas särskilt starkt. En avgiftshöjning nu kan inte bidra lill en lägre långsiktig avgiftsnivå. Den senare är helt bestämd av den långsiktiga utgiftsnivån. ATP-systemel är ett fördelningssystem. Den enda garantin för ATP-syslemei är den vid varje tidpunkt akiiva genera-lionen och dess möjligheler au beiala lill pensionärerna. Del skulle kunna hävdas an AP-fonderna i så fall har en annan uppgift, nämligen alt skaffa kapital till näringslivet och på så säll öka förutsättningarna för tillväxten. Även detta resonemang är till största delen ohållbart, eftersom någol nyii kapital i samhället icke torde skapas enbart genom atl AP-fonderna ökas.

Majoriteten för ett resonemang om alt ATP-avgifterna behöver höjas

Prop. 1978/79:202 64

särskilt mycket för atl lillfredssiälla ell korisikligl kapilalbildningsbehov. Jag vill framhålla alt det viisentliga i ställei är behovel av lönsamhel i företagen. För närvarande finns slor ouinylijad kapaciiei i förelagen. Tillväxien kan alltså åsiadkommas genom en ökning av kapacitetsulnyltjandei, vilkei föruisäiier en förbättring av företagens lönsamhet. Detla är alltså det första målet.

Jag vill vidare framhålla atl det icke är nödvändigt atl höja ATP-avgifterna under liden 1980-1984 för alt täcka pensionsuibeialningarna under dessa år. Del finns alliså ulrymme an under dessa år genom stark återhållsamhet med avgifter pä förelagen ge dem möjlighet att återvinna lönsamheten. Omvänt gäller atl om man lägger på avgifter i en period då lönsamheten är obefintlig, så försvårar och försenar man återhämtningen och minskar på det sättet möjlighelerna att få en sådan uthållig tillväxt som kan garantera pensionssystemet.

Jag anser således att ATP-avgifterna icke bör höjas för perioden 1980-1984. De höjningar som pä sikt blir nödvändiga bör anstå till efter 1984 och inpassas i liden på elt sådant sätt all de icke belastar företagens lönsamhel och icke försvårar den tillväxt i samhällsekonomin, utan vilken ATP-pensionerna blir en utomordentligt stor andel av de samlade inkomsterna i samhället och därmed en väsentligt större belastning på de aktiva än som tidigare föruisetls.

Särskilt yttrande av suppleanten Stig Stefanson till riksförsäkringsverkets styrelses beslut den 16.12.1977 betr. förslag om avgiftsuttag till ATP.

Utgångspunkten för mina bedömningar av hur stort det framlida avgiftsuttaget skall vara är att gjorda pensionsåtaganden skall infrias. En nödvändig förutsättning härför är alt näringslivet äterflrsin lönsamhel och konkurrensförmåga och samhällsekonomin sin lillväxtkraft. För atl detla skall kunna uppnås är det nödvändigt atl kostnadsökningarna inom näringslivet hålles tillbaka.

Enligl min uppfattning har majoriteten i styrelsen inte tillräckligt beaktat dessa förhållanden. För atl understryka vikten av relationerna mellan förelagens förmåga att bära avgifterna och pensionssystemets möjligheler att infria gjorda pensionsutfästelser borde man ha föreslagit regeringen tre alternativa förslag. Del iredje borde ha inneburit etl oförändrat avgiftsuttag under periodens två första år samt högre avgifter upp till 13 procent under periodens slutskede. Detta aliernaiiv skulle medföra en mindre lillväxl av AP-fonderna fram till 1984 utan att pensionerna därigenom skulle sättas i fara.

Prop. 1978/79:202 65

Bilaga 2

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Till Regeringen Socialdepartementet

Angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsska deförsäkring m. m. för åren 1980-1984

Riksförsäkringsverket har atl under innevarande år föreslå procentsats och förvaltningskostnadsandel för uttag av avgift enligt 7 kap. 3 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring för åren 1980-1984. För åren 1975-1979 gäller i särskild lag (1973:480) fastställd avgift lill yrkesskadeförsäkringen m.m. Procentsatsen för detta avgiftsuttag är 0,25 med 1/16 som förvaltningskosl-nadsandel.

Arbetsskadeförsäkringens införande den 1 juli 1977

Fr. o. m. den 1 juli 1977 har lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ersatts av lagen om arbetsskadeförsäkring. Inom den tidigare försäkringsformen fonderade medel på ca 1,7 miljarder kr. har därvid förts över till arbeisskadeförsäkringsfonden. Dock skall även i fortsättningen såväl fondbildningen som avgiftsfinansieringen vara anpassade till de gemensamma ersättningsförpliklelserna och förvaltningskostnaderna. Under den första femårsperioden 1980-1984, varom riksförsäkringsverket nu har alt avge förslag, förväntas utbetalningarna lill större delen bestå av ersättningar och kostnader hänförliga till skadefall från tid före den I juli 1977.

Fondutveckling fram till år 1980

Avgiftsperioden I975-I979 har hiltills inneburit försvagning av den relativa fondbehållningen. Som uttryck för sädan föndstyrka har här liksom i verkets fortsatta beräkningar angivits fondtillgångarna den 31 december i förhållande till den aktuella årskostnaden. Så täckte fondbehållningen den 31 december 1974 drygt 5 gånger 1974 års utgifter. Vid utgången av är 1977 beräknas motsvarande täckningsgrad (fondslyrka) vara begränsad till 2,6. Minskningen av fondstyrkan lill hälften under åren 1975-1977 är i första hand föranledd av att utgiftsnivån under dessa är närmare fördubblats. För den nominella fondbehällningens del väntas endasi en begränsad nedgång under dessa år

Ytteriigare nedgång av fondsiyrkan - nu i kombination med en märkbar minskning även av den nominella fondbehållningen -är alt vänta under åren 1978 och 1979. Enligl verkets beräkningar torde fondbehållningen den 31 december 1979 vara begränsad lill drygt 1 000 milj. kr. och därvid läcka något över I års uigifter.

5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

Prop. 1978/79:202 66

Framräkning 1980(1977)- 1984

Fondminskning under den nuvarande avgiftsperioden till följd av den alltmer stigande utgiftsnivån har varil förutsedd. Så behandlades frågan om kostnadsökningarna lill följd av nya ersäilningsregler vid arbeisskador fr. o. m. den I juli 1977 och den förväntade samtidiga uppräkningen av äldre livränleförmåner i prop. 1975/76:197(sid. 89). Sedan departementschefen där framhållit, atl nya ersättningsregler ej bör föranleda någon ändring av avgiftsuttaget 1. o. m. år 1979 och att täckning av underskott bör ske genom disposition av fondmedel, anför han:

När del gäl ler den närmasle tiden därefter skal! riksförsäkringsverket lägga fram förslag till avgiftsuttag närmast för femårsperioden 1980-1984. Det ges då tillfälle att på grundval av riksförsäkringsverkets material ta ställning lill frågan om vilket avgiftsuttag som i fortsättningen behövs med hänsyn till de nya ersättningsreglerna.

Mol bakgrund av detta upptar riksförsäkringsverkets förslag alternativa lösningar för förstärkning av fondstyrkan under avgiftsperioden 1980-1984. En långsiktigare fondframräkning blir ej meningsfull så länge all erfarenhet om tillämpningen av de nya ersättningsreglerna saknas. Utbetalningar efter nya regler väntas börja överväga under andra hälften av 1980-talet.

Vid framräkningar 1980 (1977) - 1984 tillämpade fömlsättningar kan sammanfattas enligt följande (pp. 1-3).

I Allmänna beräkningsförutsättningar

Inkoinslulveckling

Såväl försäkringens avgiftsinkomster som dess utgifter är i väsentlig mån beroende av löneläge och basbeloppets storlek. Framräkningar har utförts under olika antaganden om utvecklingen av dessa faktorer. Utvecklingen av fondstyrkan under åren 1980-1984 har ej visat sig märkbart påverkas av ändrat antagande om prisstegring. Däremoi har antagande om högre reallöneuppgång (inkomstökning - prisstegring) medfört förstärkning av fondstyrkan.

Beräkningar utgående från ärlig inkomstökning på 9,5 96 och ärlig prisstegring på 7,5 96 (alt. A) redovisas. Även framräkningar vid samma prisutveckling men ulan antagande om reallöneförbältring (alt. B) redovisas.

Alternativ A B

Årlig nominell inkomstökning, % 9,5 7,5

Årlig konsumenlprisstegnng. % 7,5 7,5

Prop. 1978/79:202 67

Fondränta och kursförlust

Arbelsskadeförsäkringsfondens nuvarande tillgångar förväntas ge ränte-avkastning på 6,25 96/år. Av likvidiletsskäl erforderliga avyiiringar av fondmedel har förulsätls medföra kursförluster på 15 96. Nyplacering av fondmedel, som aktualiseras först under avgiftsperioden 1980-1984, har förutsalls ske efter en åriig ränteavkastning på 9,5 96.

Utgångsläge år 1978

Avgiftsunderiaget år 1978 har beräknats till 180 000 milj. kr. (alt. A) sedan försäkringsbeståndet utvidgats med kategorin egna företagare.

Basbeloppet i januari 1978 har fömtsatts uppgå till 12 200 kr.

Fondbehållningen den 1 januari 1978 har beräknats till ca I 600 milj. kr.

2 Utgående ersättningar

Nuvarande livränteförpliktelser

Vid avveckling av det nuvarande livräntebeständet till följd av dödsfall har tillämpats statistiska centralbyråns värden för befolkningsdödlighet. Jämsides med denna avveckling har beaktats övergångsvis tillkommande livränteförmåner hänföriiga till skadefail från tid före den 1 juli 1977. Vad härvid gäller redan inkomna men ej behandlade samt ytterligare förväntade anmälningar om yrkesskador av annan orsak än olycksfall (s. k. yrkessjukdomar) har bearbetningen av dessa fömtsatts ske i jämn takt (ca 4 000 livräntor/år) under åren 1977-1983.

Ersättningar enligl aibetsskadeförsäkringslagen

Inkomstbortfall till följd av arbeisskador inträffade efter den 30 juni 1977 skall ersättas lill 100 96 (inom inkomslgränsen 7,5 basbelopp). Därav föranledd kostnadsuppgång väntas på livräntesidan bli motverkad av nedgång i antalet ersättningsfall samt av nya regler om samordning med utgående pensionsförmåner. (Mera långsiktig begränsning följer av livräntornas upphörande vid 65 års ålder.)

Nedgång i antalet ersättningsfall förväntas bli särskilt märkbar vad gäller vissa kategorier av lidigare ur medicinsk synpunkt ersättningsbara yrkessjukdomsfall. Utbetalning av netlolivräntor (efter samordning med förtids- och familjepensioner) beräknas för eflerlevandelivränlors del innebära kostnadssänkning i jämförelse med ersättningar enligt yrkesskadeförsäkringslagen. För egenlivräntors del beräknas den genomsnittliga netlolivräntan lill 80 96 av vad eljest skulle ha utgått.

Vid beräkning av de till arbelsskadeförsäkringslagen hänföriiga årliga

Prop. 1978/79:202 68

livränteutbetalningarna har beaktats förskjulningen mellan skadeår och utbetalningsår. Hänsyn har tagits även lill den förväntade ekonomiska reakliveringen. För änkelivräntors del har förutsatts avgång genom omgifte i enlighet med statistiska centralbyråns tabellvärden.

Sjukpenningkostnaderna stiger genom höjningen av ersättningsnivån från 90 96 till 100 96. Inräknat tidigare skadefall förväntas antalet dagar med sjukpenningersättning i inledningsskedet uppgå till ca 1,0 milj. per år.

3 Förvaltningskostnader

För avgiftsperioden 1975-1979 är förvaltningskostnadsandelen som nämnts fastställd till I /16 av avgiftsuttaget på 0,25 96. År 1978 kommer detta att motsvara ca 27 milj. kr. Ersättningsfrågor i anslulning till arbelsskadeförsäkringslagen handhas av försäkringskassorna. Kostnaden för den decentraliserade handläggningen av nya skadefall förväntas dock ej helt bli täckt av den samtidiga kostnadsbegränsningen för verkets del. Verkel har vid bedömning av försäkringskassornas kommande arbetsuppgifter särskilt beaktat den alltmer ökande tidsåtgången vid handläggning av ersättningsfrågor i anledning av olika sjukdomsfall. Riksförsäkringsverkets egen balans av ej genomgångna yrkessjukdomsfall har bidragit till att verkets och försäkringskassornas sammanlagda förvaltningskostnader har till år 1979 bedömts stiga med ca 25 96. Utgående från en i slort sett oförändrad arbetsvolym även under avgifisperioden 1980-1984 och förvaltningskostnadernas följsamhet till lönekostnaderna anser verkel, alt den kommande förvaltningskostnadsandelen bör anpassas till en kostnadsuppgång på ca 25 96.

Utförda kalkyler

Verkels beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga'. I anslulning till inkomstutvecklingsalternaliven har beräkningarna delats upp pä tabellerna A resp. B. Beräkningarna har baserats på olika avgiftsuttag för perioden 1980-1984. (Numrering av tabellerna har skett efter det förutsatta avgiftsuttaget i hundradelar procenl. För avgiftsuttag 0,50 % föreligger sålunda tabellerna A:50 och B:50.)

1 varje tabell redovisas:

I. Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall

II. Ränle- och fondbelopp samt fondstyrka

Resultaten av beräkningarna vad gäller utvecklingen av fondstyrkan (= fondbildningen den 31 december i förhållande till den akluella årskostnaden, dvs. det antal år, vamnder fortsatt utbetalning på denna kostnadsnivå skulle kunna ske från fonden utan ytteriigare lillskott av vare sig avgifter eller räntor) under avgiftsperioden 1980-1984 sammanfattas nedan.

I Här har tagits med endasi tabellerna A:60 och B:60.

Prop. 1978/79:202 69

Fondstyrka den 31 december

Avgiftsuttag i %:

0,45

0,50 0,55

0,60

0,65

0,70

Alt. A 1979 1984

Alt. B 1979 1984

1,3 1,2

1,2 0,9

1,3 1,3 1,9 2,5

1,2 1,2 1,5 2,1

1,3 3,1

1,2 2,6

1,3 3,7

1,2

3,2

1,3 4,3

1,2 3,8

Vid oförändrat avgiftsuttag - 0,25 % - utförda beräkningar har visat, att fonden blir helt förbrukad kring årsskiftet 1981/82. Den 31 december 1984 föreligger del då en skuld motsvarande ca 1,5 års kostnader (fondstyrka -1,5).

Verkets bedömning och förslag

Den vid utgången av den nuvarande avgiftsperioden återstående fondbildningen förväntas täcka endasi drygt I års utbetalningar. För undvikande av ytteriigare nedgång av fondstyrkan under avgiftsperioden 1980-1984 erfordras elt avgiftsuttag mellan 0,45 % och 0,50 96. Enligt verkets förmenande bör emellertid i första hand ställas frågan om en så låg fondbildning kan anses vara lillfredsställande under ytteriigare en avgiftsperiod. Sammanställningen ovan visar, att vid åriig reallöneförbättring med 2 96 skulle en fondbildning täckande ca 3 resp. 4 års utbetalningar uppnås vid avgiftsuttag på 0,60 resp. 0,70 96 (all. A). Vid utebliven reallöneförbättring (alt. B) skulle molsvarande fondbildningar förutsätta avgiftsuttag på 0,65 resp. 0,75 96.

Med hänsyn till uppgången av förvaltningskostnaderna med ca 25 96 beräknas förvaltningskostnadsandelen vid avgiftsuttaget 0,50 96 till 1/25. Vid avgiftsuttag pä 0,60 resp. 0,70 96 skulle förvaltningskostnadsandelen uigöra 1/30 resp. 1/35.

Som framgår av ovanslående redovisning beräknas ett avgiftsuttag på 0,60 96 under avgiftsperioden 1980-84 medföra en ökning av fonden sä att den förslär till omkring 3 års utbetalningar i stället för drygt etl års. Delta innebär att fondstyrkan vid utgången av är 1984 skulle vara av ungefär samma storiek som vid utgången av är 1977. Som tidigare påpekats är den långsiktiga bedömningen osäker, eftersom man saknar erfarenhel av den nya lagsiiftningen. Mol bakgrund av denna osäkerhet bör ej fondsiyrkan tillåtas bli alltför läg. Verket föreslår därför, atl avgiftsuttaget till arbetsskadeförsäkringen fastställs lill 0,60 96 för perioden 1980-84, vilket innebär en höjning med 0,35 procentenheter av gällande uttag.

Beträffande förvaltningskosinadsandelen föreslår verket alt denna skall utgöra 1/30 av avgiftsuttaget.

1 handläggningen av detla ärende har, förutom undertecknad Åström,

Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 202

I. Inkomster (exkl, fondavkastning) och utgifter samt utfall i milj, kr.

År	Inkomster exkl. fond-avkastning	Utgifter				Summa - ulgif ler	Ulfall exkl
	Inkomster exkl. fond-avkastning	Invalid-	Efterle-	Sjukpen-	Förvali-	Summa - ulgif ler	fondav-
		livräntor	vandeliv-	ning 0 lä-	nings-		kasining
			räntor	karvård	koslnader		(2H7)
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)
1977	399,7	331,4	90,7	160,0	24,8	606,9	-207,2
1978	438,9	429,1	110,4	176.0	27,2	742,7	-303,8
1979	480,3	492,0	117,0	183,8	29,8	822,6	-342,3
1980	1201,4	568,8	124,3	189,5	41,5	924,1	+277,3
1981	1351,6	668,7	132,6	195,0	45,9	1 042,2	+ 309,4
1982	1 532,3	767,5	141,5	200,5	51,0	1 160,5	+ 371,8
1983	1 677,4	848,2	151,3	205,6	55,8	1 260,9	+416,5
1984	1 836,1	803,2	162,1	210,7	61,1	1 237,1	+599,0
Nyplacer	ingsränta	9,5 %
Övrig fondränta		6,25 %
Kursförlust pä
underskott		15 %

II. Ränle- och fondbelopp i milj. kr. samt fondstyrka

Inkomster (exkl. fondavkastning) och utgifter samt utfall i milj. kr.

År	Inkomster exkl. fond-avkastning	Uigifter				Summa - utgifter	Utfall exkl. fondav-
	Inkomster exkl. fond-avkastning	Invalid-	Efterle-	Sjukpen-	Förvali-	Summa - utgifter	Utfall exkl. fondav-
		liv-	vandeliv-	ning 0 lä-	nings-		kaslning
		räntor	räntor	karvård	koslnader		(2H7)
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)	(8)
1977	399,7	331,4	90,7	160,0	24,8	606,9	-207,2
1978	435,3	429,1	110,4	175,9	27,0	742,4	-307,1
1979	468,1	491,6	116,9	183,4	29,0	820,9	-352,8
1980	1 148,7	567,3	124,1	188,7	39,8	919,9	+228,8
1981	1 269,5	664,9	132,0	193,7	43,2	1 033,8	+235,7
1982	1414,1	760,0	140,2	198,6	47,0	I 145,8	+268,3
1983	1 520,1	835,2	149,1	203,2	50,6	1 238,1	+282,0
1984	1 633,9	783,0	158,8	207,6	54,4	1 203,8	+430,1
Nyplaceringsränia		9,5 %
Övrig fondränta		6,25 %
Kursförlust pä
underskott		15 %

11. Ränte- och fondbelopp i milj. kr. saml fondstyrka

Prop. 1978/79:202 74

Bilaga 3

Remissammanställning

1 Förslaget om uttag av avgift till ATP för åren 1980-1984

Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjt avgiftsuttag enligt alternativ I, dvs. en höjning med 0,25 96 per år, tillstyrks av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Central-oiganisationen SACO/SR.

LO finner det ofrånkomligt att accepiera en viss höjning av ATP-avgifien under den aktuella perioden och tillstyrker därför alternativ 1 med hänsyn till behovet av andra förbättringar inom elt begränsal ulrymme och till alt även avgiften för arbetsskadeförsäkringen föreslås höjd. LO avser att återkomma till lämpliga ålgärder beträffande kapitalförsörjningen och en väl avvägd balansskapande politik i samband med behandlingen av betänkandet från kapiialmarknadsuiredningen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet tillstyrker alternativ 1 närmast ur försäkringsteknisk synvinkel. De båda förbunden har inle funnit anledning att gå in på en bedömning av alternativ 11. Ledamöter för moderata samlingspartiet har reserverat sig i de båda förbundens styrelser. SACO/SR, som förordar alternativ 1, gör delta mot bakgrund av all det i nuvarande situation är angeläget för näringslivet alt återhämta sig för alt uppnå fullt kapacitetsutnyttjande. Samtidigt framhåller emellertid organisaiionen att det utan tvekan också är angeläget med ell kortsiktigt kapitalbildningsbehov, varför en ytteriigare höjning skulle vara motiverad. SACO/SR återkommer i denna fråga i samband med remissbehandlingen av kapilalmarknadsutredningens förslag.

Riksrevisionsverket, som lämnar riksförsäkringsverkels förslag utan erinran, anför all såvitt verket kan bedöma synes de förutsättningar riksförsäkringsverket utgått från vid beräkningarna av avgiftsunderlagets och förmåns-utbetalningarnas utveckling inle orealistiska som underlag för beslul om avgiftsuttaget för perioden 1980-1984. Fondernas storiek och avgiftsuttag är emellertid faktorer av icke oväsentlig betydelse för hela samhällsekonomin. Frågan om avgiftsuttaget vid olika tillfällen kan därför inte ses som en försäkringsekonomisk fråga.

Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjt avgiftsuttag med 0,25 % under år 1980 och 0,50 96 för åren 1981-1984, alternativ 11 tillstyrks av Försäkringsinspektionen och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Försäkringsinspektionen tillstyrker de båda alternativen, men från bl. a. försäkringstekniska synpunkter förordar inspektionen alternativ II, bl. a. med hänvisning till en viss säkerhetsmarginal. Inspektionen, som begränsar sitt yttrande till en bedömning av avgiftsfrågan från försäkringssystemets synpunkt, framhåller att man inle kan få elt entydigt svar på avgiftsberäk-ningsproblemet genom alt tillämpa ekonomiska kriterier av i försäkringsrö-

Prop. 1978/79:202 75

relse eljesl vanligt slag. Inspektionen har därför ansett det vara av värde med en bedömning med hänsyn till önskvärdheten av att i ett längre tidsperspektiv få en stabil avgiftsnivå vid oförändrat förmänssystem.

rCO pekar bl. a. på motiv vid sidan av de rent försäkringsmässiga och anför atl vid införandet av ATP skulle en fondbildning ske med etl samhällsekonomiskt syfte. Med denna utgångspunkt förordar därför organisationen alternativ II och man har därvid utgått från att en förbättring av konjunkturen kommer till stånd. Med hänvisning till den osäkra situationen i svensk ekonomi bl. a. vad gäller antaganden av reallöneutveckling vill organisationen understryka nödvändigheten av alt riksförsäkringsverket fortlöpande följer utvecklingen och föreslår erforderliga åtgärder, om den ekonomiska situationen och/eller förändrat utnyttjande av förmånerna skulle kräva del.

Riksförsäkringsverkets förslag avstyrks av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Handelns arbetsgivarorganisation (HAO), Sveriges hantverks- och indusiriorganisation (SHIO), Svenska företagares riksförbund och i princip Lanibrukarnas riksförbund (LRF).

SAF anser att ATP-avgiften inte bör höjas för perioden 1980-1984. De höjningar som på sikt blir nödvändiga bör anstå lill efter år 1984 och inpassas i tiden på elt sådani sätl att de inte belastar förelagens lönsamhet och försvårar den tillväxt i samhällsekonomin utan vilken ATP-pensionerna blir en väsentlig större belastning på de akiiva än som lidigare förutselts. SAF anför vidare bl. a. att ur pensioneringens synpunkt behöver fondernas storiek inte öka ytterligare. Den nuvarande avgiften läcker utbetalningarna under den aktuella perioden. Det väsentliga på sikt måste vara all eftersträva en sänkning av förelagens kostnader i form av offentliga avgifter i syfte alt stödja sysselsättningen. HAO ansluler sig lill de synpunkter SAF framfört i sill remissyttrande.

SHIO hemställer om att ingen ändring sker av ATP-ullaget fram t. o. m. 1984. Organisationen anser del nödvändigt att näringslivet återfår sin konkurrenskraft för all verkets antagande om en 2 96 åriig reallöneökning skall vara rimlig. Stimuleras inle näringslivet finns en betydande risk för atl produktivitetstillväxten förblir låg och reallönetillväxten i det närmaste obefintlig. Behovet av ökningar av avgiftsuttaget blir dä än större räknat i fasta priser. En utgångspunkt för organisationen har varit atl gjorda pensionsåtaganden skall infrias. Organisationen betonar därför att ett oförändrat ATP-uttag t. o. m. år 1984 pä intet sätt sätter ingångna pensionsutfästelser i fara.

Svenska företagares riksförbund kan inte biträda riksförsäkringsverkets förslag. Svenskl näringsliv kan inte belastas med avgiftsökningen i den lönsamhelssituation som nu råder. Alt höja ATP-avgifter under åren 1980-1984 utan åtminstone motsvarande minskning av andra arbetsgivaravgifter måste anses uteslutet. En höjd ATP-avgift skulle äventyra ATP-reformen på sikt och förbundel vill därför bestämt avstyrka den föreslagna

Prop. 1978/79:202 76

avgiftshöjningen.

LRF anser att ATP-avgiften bör bestämmas till 0,25 % åren 1980-1982 samt att avgiftshöjningen bör kombineras med motsvarande sänkning av andra, icke försäkringsmässigt betingade avgifiereller skatter. Som motiv för delta anför förbundet an varje förslag till avgiftshöjning måste prövas synnerligen ingående och en prioritering måste ske med avseende pä andra samhällsataganden. Samtidigt är det angeläget att ATP-reformen inie äventyras. Med hänsyn lill atl RFV:s beräkningar av del framlida avgiftsuttaget grundar sig på flera osäkra antaganden måste avgifisfrågan ägnas fortsatt skärpt uppmärksamhet. Den nuvarande femårsperioden för fastsläl-lelse av ATP-avgift bör förslagsvis kortas ner till t. ex. tre år.

2 Förslaget om avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för arbetsskadeförsäkringen åren 1980-1984

Riksförsäkringsverkets förslag om förhöjd procentsats och förvaltningskostnadsandel för uttag av avgift till arbetsskadeförsäkringen lämnas utan erinran av riksrevisionsverket och försäkringsinspektionen. Förslaget tillstyrks av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO/ SR.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot riksförsäkringsverkets förslag angående procentsats och förvaltningskostnadsandel enligt arbelsskadeförsäkringslagen för åren 1980-1984, så länge verket saknar erfarenheter av de nya ersättningsreglernas konsekvenser, Försäkringsinspeklionen har heller inget all erinra mot del framlagda förslaget.

Svenska kommunförbundet tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag men framhåller samtidigt att kommunerna befinner sig i en svår ekonomisk situation och atl en höjd avgift till arbetsskadeförsäkringen skulle medföra kosinadsslegringar för kommunerna. Förbundet förutsätter atl höjda avgifter kommer att beaktas och vägas in i avtalsuppgörelserna. Landstingsförbundet tillstyrker förslagel mot bakgrund av att förbundet har ett bedöma utvecklingen av arbetsskadeförsäkringen i egenskap av arbetsgivare.

De tre löntagarorganisationerna LO, TCO och SACO/SR tillstyrker verkets förslag, TCO delar riksförsäkringsverkets uppfattning att fondstyrkan inte bör tillålas bli alliför låg med hänsyn till den osäkerhet som föreligger belräffande framtida skadekostnader.

Verkels förslag avstyrks av SAF, HAO och i princip av LRF saml Sveriges företagares riksförbund.

SAF har inga invändningar mot de beräkningar riksförsäkringsverket gjort men anser att en något lägre fondstyrka bör kunna accepteras från försäkringens synpunkt. Föreningen anför vidare att med hänsyn till näringslivets nuvarande kostnadsläge är det uteslutet att under de närmaste åren öka avgiftsbelastningen på företagen och förslaget avstyrks därför bestämt. För atl åstadkomma den tillväxt i samhällsekonomin som behövs

Prop. 1978/79:202 77

föratt klara de socialpolitiska åtagandena måste företagens konkurrenskraft förbättras avsevärt. HAO ansluler sig till de synpunkter SAF anfört.

LRF anser att avgifisuttaget bör kunna begränsas lill 0,50 96 och att förvaltningskosinadsandelen bör fastställas till 1/25 av avgiftsuttaget. En sådan avgiftshöjning bör vara tillräcklig eftersom den täcker ca två års utbetalningar. Hämtöver anser förbundet att en avgiftshöjning bör kombineras med motsvarande sänkning av andra icke försäkringsmässigt betingade avgifter eller skatter.

Svenska företagares riksförbund ansluter sig till verkets förslag men kräver samtidigt atl motsvarande ulrymme skapas genom en sänkning av andra arbetsgivaravgifter. Förbundet framhåller att svenskt näringsliv inte tål en höjning av den loiala avgiftsnivån.

3 ATP-poäng på vissa bidrag till konstnärer

Pensionskommitténs förslag atl vissa konstnärsbidrag skall grunda rätt till ATP som inkomsi av annal förvärvsarbete och att den som utbetalar bidraget skall vara skyldig all belala på bidraget belöpande avgifter lill socialförsäkringarna m. m. tillstyrks eller lämnas utan erinran av statens kulturråd, konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges fötfättatfönd, TCO, SAF, Sveriges industriförening. Försäkringskasseförbundet och KL YS.

Styrelsen för Sveriges författarfond framhåller all de femåriga arbetsstipendier som ur biblioteksersätiningsanslaget utdelas av styrelsen spelar samma roll för de litterära yrkesutövarna som de fleråriga beskattade konstnärsbidragen för övriga konstnärsgrupper. Styrelsen finner del därför självklart alt även författarfondens långtidsstipendier skall grunda rätt till ATP. Statens kulturråd, TCO och KLYS framför liknande uppfattning.

Konstnärsnämnden förutsätter all särskilda medel kommer att ställas lill nämndens förfogande för avgiftsfinansieringen så atl utrymmet för utdelning av konstnärsbidrag inte minskas.

Riksförsäkringsverket släller sig tveksamt till förslagel att konstnärsbidrag i vissa fall skall bli pensionsgrundande inkomst av annal förvärvsarbeie. Enligt verkels mening lorde det uppslå färre administrativa problem om bidragen blir pensionsgrundande inkomst av anställning. Den av kommillén föreslagna lösningen skulle innebära all den pensionsgrundande inkomst, som beräknats på grund av konstnärsbidraget skulle komma att undanröjas om den pensionsgrundande inkomsten undanröjs på grund av omdebitering till följd av bristande avgiftsbetalning. Kommitténs förslag skulle också innebära atl försäkrad med gällande undantagande inte får bidraget pensionsgrundande. Någol avsteg från nu gällande princip atl inkomst av anställning motsvaras av avgiftsskyldighet för arbetsgivaren medan för inkomst av annal förvärvsarbete utgår egenavgifter bör enligt verkel inte komma i fråga.

Även riksskatteverket anser alt för det fall konstnärerna inte själva skall belala avgifter pä konsinärsbidragen bidragen bör betraktas som inkomst av

Prop. 1978/79:202 78

anställning enligt 11 kap. 2§ AFL.

Enligl kammarrätten i Jönköping bör i själva lagtexten preciseras vilka bidrag som är pensionsgrundande i stället för att ge regeringen fullmakt att bestämma härom.

4 Utvidgning av underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter m. m.

Företagsskatteberedningen har föreslagil att värdet av naturaförmån i form av rätt för arbetstagare att för privat bruk få utnyttja av arbetsgivaren lillhandahållen bil skall inräknas i avgiftsunderiaget för arbetsgivaravgiften och att värdet av förmånen skall ingå i beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst för tilläggspension.

Beredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna I Stockholms, Uppsala, Gotlands, Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands län, Centralorganisationen SACO/SR, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund och Sveriges föreningsbankers förbund.

Förslaget avstyrks av länsstyrelsen I Göteborgs- och Bohus län. Svensk industrijörening. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverks- och indu-strioiganisation, Sveriges industriförbund och Sveriges bilindustri- och bilgrossisiförening.

Flertalet av de remissinstanser som har tillstyrkt eller lämnat beredningens förslag utan erinran godtar atl bilförmånens värde beräknas efter en schablon på grundval av bilens prisklass enligl riksskatteverkets anvisningar och en anlagen åriig privat körsträcka av I 000 mil. Bl. a, länsstyrelsen i Blekinge län ifrågasätter dock om inte schablonen bör göras än mer generell och förmånen alllid antas avse bil i grupp 111, Företagens bilbeslånd skulle därigenom inte behöva gruppindelas och ett betungande arbeie till följd av atl förmånslagarna under ett år kan ha haft förmån av fri bil tillhörande olika prisklasser undviks. Även ur kontrollsynpunkt skulle detta medföra förenklingar.

Beredningens förslag att det schablonmässigt beräknade värdet skall tillämpas även vid förmånsberäkningen har inie mött någon erinran när det gäller den sjukpenninggrundande inkomsten. Såvitt avser den pensionsgrundande inkomsten menar dock bl, a, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, några länsstyrelser och SACO/SR alt i likhet med vad som nu gäller för naturaförmåner i form av bostad och kost, del värde som fastställs vid taxeringen bör vara avgörande.

Enligt riksskatteverket bör det klargöras såväl belräffande avgifts- som förmånssidan hur det skall förfaras i de fall arbetstagaren ersätter arbetsgivaren för förmånen eller del därav.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län medger alt det finns principiella skäl som talar för atl värdet av bilförmån skall inräknas i avgiftsunderlaget. Med

Prop. 1978/79:202 80

Innehåll

Regeringens proposition....................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1

1 Förslag lill lag om procentsatser för uttag av avgift under åren 1980-1984 till försäkringen för tilläggspension.............................................. 2

2 Förslag till lag om procentsats för uttag av avgift under åren

1980-1984 till arbetsskadeförsäkringen ............ 2

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg . 2

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 3

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring...................... 11

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m............................................. 13

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring 15

8 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegaraniiavgift 16

9 Förslag lill lag om ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift 16

10 Förslag lill lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforsk-ningsavgift 17

11 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet ...................... 18

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift

till arbetsmarknadsutbildningen......................... 19

13 Förslag lill lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenuibildningsavgift 21

14 Förslag till lag om ändring i lagen (I96I :J00) om avgift tiil sjöfolks pensionering 22

15 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). 23

16 Förslag lill lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 24

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1979-03-15 28

1 Inledning..................................................... 28

2 Avgifter för försäkringen för tilläggspension........ 30

3 Avgifter för arbetsskadeförsäkringen................. 33

4 Barnomsorgsavgift för egenföreiagare................ 35

5 ATP-poäng på vissa bidrag lill konstnärer........... 36

6 ATP-poäng på dagpenning lill frivilliga inom totalförsvaret ... 38

7 Utvidgning av underlaget för beräkning av arbelsgivaravgifter m.m 39

8 Upprällade lagförslag...................................... 42

1977	103,8	1 598,4
1978	92,4	1 349,7
1979	74,9	1 035,1
1980	75,4	1 387,8
1981	110,6	1 807,8
1982	153,2	2 332,8
1983	205,6	2 954,9
1984	271,6	3 825,5

Tabell B:60 (till bilaga 2)
Inkomstökning	7,5 %
Konsumentprisslegring	7,5 %
Avgiftsuttag
1977-1979	0,25%
1980-1984	0,60 %
därav förvalinings-
koslnadsandel
1977-1979	1/16
1980-1984	1/30

1977	103,8	1 598,4
1978	92,3	1 345,7
1979	74,2	1017,9
1980	72,8	1 319,5
1981	102,2	1 657,4
1982	136,0	2 061,7
1983	175.6	2 519,3
1984	224,6	3 174,0

Tabell A:60 (till bilaga 2)
Inkomstökning	9,5 %
Konsumentprisslegring	7,5 %
Avgiftsuttag
1977-1979	0,25 %
1980-1984	0,60%
därav förvaltnings-
kostnadsandel
1977-1979	1/16
1980-1984	1/30