1978/79:20
Regeringens proposition
1978/79:20
om forbud mot automatspel, m. m.
beslutad den 14 september 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
STAFFAN BURENSTAM LINDER
Propositionens huvudsakUga innehåll
Riksdagen beslutade under 1977/78 års riksmöte att hos regeringen begära förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s.k. enarmade banditer och liknande apparater från den 1 januari 1979.1 propositionen föreslås nu sådan lagstiftning.
Enligt förslaget förbjuds anordnandet av automalspel när vinsterna utgör pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Den enda form av sådant spel som i fortsättningen kan tillåtas är spel på fartyg, som sker i anslutning till intemationellt avtal om begränsning av fartygsspel. Vidare föreslås förbud mol innehav av spelautomaler som utbetalar sådana vinster.
Med hänsyn till den siarka begränsning av automalspelel som förbudsregleringen medför föreslås spelskatten på automalspel bli slopad.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i krafl den 1 januari 1979. Innehavsförbudet skall dock träda i krafl den 1 juli 1979.
Slutligen föreslås vissa justeringar av värdegränser i lotteriförordningen.
1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 20
Prop. 1978/79:20 2
1 Förslag tin
Lag om ändring i lotteriforordningen (1939:207)
Härigenom föreskrivs i fråga om lotteriforordningen (1939:207)" dels att 1, 1 a, I b, 2, 3 och 10-12 S§ skaU ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skaU införas en ny paragraf, 9 §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2 Lotteri om penningar eUer penningars värde må ej utan tiUstånd av regeringen för aUmänheten anordnas i andra fall eller i annan ordning än som stadgas i denna förordning. Detsamma gäUer i fråga om sådant automat-, roulett- eller bingospel, som ej anordnas för aUmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte. Kort- och tämingsspel jämställeis i denna förordning med roulettspel.
Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhåU-ning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhåUas vinst tUl högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola betraktas som lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst.
Tillstånd som avses i första stycketfår ej ges ifråga om sådant spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) som erbjuder vinst i form av penningar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Bestämmelserna i denna förordning äga ej tiUämpning å svenska statens premieobligationer. Angående dobbleri stadgas i brottshialken.
I a ¥ Spel på mekaniska eller elektro- Automatspel som avses i I §
niska apparater (automalspel) må tredje stycket må anordnas efter
anordnas tillstånd av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, lotterinämnden under förutsättning att spelet anordnas på fartyg i internationell trafik.
' Förordningen omtryckt 1974:221.
2 Senaste lydelse 1977:295.
» Senaste lydelse 1977:295.
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
a) efter tillstånd av polismyndigheten under fömtsättning
att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eUer i samband med tivolirörelse eUer sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tiUstånd tUl servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
att värdel av spelarens insats utgör högst en krona per spel,
att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,
att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;
b) efter tillstånd av länsstyrelsen under föratsättning
att spelet anordnas i samband med bingospel, som ej är eUer kan jämställas med automatbingo,
att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet,
att värdel av spelarens insats utgör högst en krona per spel,
alt högsia vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,
att liUslåndsbesIutel, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
TUlstånd enligt/örsta stycket a) meddelas för sådan nöjesarrangör eller rörelseidkare, som där avses.
Automatspel av annan art än som avses i I § tredje stycket må anordnas
a) efter
tillstånd av polismyndig
heten under föratsättning
att spelet anordnas antingen i samband med offentiig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eUer sådan restaurangrörelse, för vilken gäUer tiUstånd tUl servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,
att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,
alt tiUståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;
b) efter
tiUstånd av länsstyrelsen
under föratsättning
att spelet anordnas i samband med bingospel, som ej är eUer kan jämstäUas med automatbingo,
atl spelet anordnas för samma ändamål som bingospelel,
att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,
atl högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,
att tiUståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
Tillstånd enligt första stycket meddelas för spelanordnaren. Tillstånd enligt andra stycket
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
och gäller för viss tid eller tills vidare. Tillstånd enligt första stycket b) meddelas för den som erhållit tillstånd till bingospelet och gäUer för viss tid. |
a) meddelas för sådan nöjesarrangör eller rörelseidkare, som där avses och tUlstånd enligt andra stycket b) för den som erhållit tiUstånd tiU bingospelet. Tillstånd gäller för viss tid. Automalspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på aulomaten må anordnas utan tillstånd.
1 b §< |
Roulettspel må anordnas efter tUlstånd av polismyndigheten under förutsättning
att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med restaurangrörelse, för vilken gäller tiUstånd tiU servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
att spelet bedrives med spelmarker,
att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högsl 50 öre,
att högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet ej överstiger ett värde, som motsvarar trettio gånger insatsen,
att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
TiUstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och gäller för viss lid eller tills vidare.
Roulettspel må anordnas efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning
att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestiU-ställning inom nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
att spelet bedrives med spelmarker,
att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högsten krona,
att högsta vinslen på varje särskild vinstmöjlighet ej överstiger ett värde, som motsvarar trettio gånger insatsen,
att tiUståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.
Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och gäller för viss tid.
2 5
Lotteri, vilket ej är spel som avses i 1 a, 1 b eller 1 c §, må anord-* Senaste lydelse 1977:295.
Lotteri, vilkel ej är spel som avses i 1 a, 1 b eller 1 c §, må anord-
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
nas efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillstäUning eUer tillstäUning till förmån för välgörande, kultureUt eller allmännyttigt ändamål eller anordnas i samband med bingospel, som ej är eUer kan jämställas med automatbingo, och för samma ändamål som bingospelet,
att lotteriet bedrives aUenast inom för tiUstäUningen eller bingospelet avsett område,
att vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel aUenast inom nämnda område,
att värdel å högsta vinst icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, 15 kronor,
att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet,
samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, en krona.
Föreslagen lydelse
nas efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under föratsättning
att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillstäUning eUer tillstäUning till förmån för välgörande, kultureUt eller aUmännyttigt ändamål eller anordnas i samband med bingospel, som ej är eUer kan jämställas med automatbingo, och för samma ändamål som bingospelet,
all lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen eller bingospelet avsett område,
all vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel allenast inom nämnda område,
all värdet å högsta vinst icke överstiger 50 kronor.
all vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet,
samt att, om för dellagande i lotteriet fordras insats, denna icke överstiger en krona.
3 §
Lotteri, vUket ej är spel som avses i 1 a, 1 b eller I c § och i vUket insatser, om sådana fordras, och vinster äro lill antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna icke äro för handen, anordnas
a) efter anmälan hos polismyndigheten minsl 7 dagar innan, under förutsäitning
Lotteri, vilkel ej är spel som avses i 1 a, 1 b eller 1 c § och i vUkel insatser, om sådana fordras, och vinster äro till antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna föratsättningarna icke äro för handen, anordnas
a) efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under föratsättning
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eUer allmännyttigt ändamål eller i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,
atl lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen eller bingospelel avsett område,
att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
all behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål, till vars förmån den tillstäUning eller det bingospel äger ram i samband Varmed lotteriet är anordnat, saml
all anmälan icke avser anordnande vid samma tillställning eller bingospel av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor;
b) efter
tillstånd av polismyndig
heten under förutsättning
atl lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eUer för partipolitisk verksamhei eller till understöd och uppmuntran åt svenska konslidkare,
alt lotteriet bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde,
atl vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skall utgöras av penningar eller värdepapper, saml
all insalsema icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 30000 kronor;
c) efter
tiUstånd av länsstyrelsen
under förutsättning
att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande, kuUurellt eller allmännyttigt ändamål eller i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,
alt lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen eller bingospelet avsett område,
att vinstema icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,
atl behållningen i lotteriet uteslutande användes för del ändamål, till vars förmån den tiUställning eller det bingospel äger ram i samband varmed lotteriet är anordnat, samt
att anmälan icke avser anordnande vid samma tiUsläUning eller bingospel av lotterier med insatser lill högre sammanlagt belopp än 3000 kronor;
b) efter
tillstånd av polismyndig
heten under föratsättning
att lotteriet anordnas lill förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhei eller lill understöd och uppmuntran ål svenska konstidkare,
att lotteriet bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde,
alt vinstema icke till siörre del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt
alt insatserna icke uppgå lill högre sammanlevt belopp än 30000 kronor;
c) efter
tiUstånd av länsstyrelsen
under förutsättning
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
att lotteriet anordnas lill förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhei eller till understöd och uppmuntran ål svenska konstidkare,
atl lotteriet bedrives aUenast inom länet,
atl vinstema icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt
att insalsema icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 200000 kronor.
Vid tillämpning av de i första stycket upptagna bestämmelserna om värdegränser för tillståndsgivning skall hänsyn lagas till samtiiga tillstånd, som myndigheten under kalenderåret meddelar sökanden enligt första stycket.
Föreslagen lydelse
att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för parti-poUtisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,
att lotteriet bedrives allenast inom länet,
att vinstema icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt
att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 400000 kronor.
Vid tillämpning av de i första slyckel upptagna bestämmelsema om värdegränser för tillståndsgivning skall hänsyn lagas lill samtliga tiUstånd, som myndigheten under kalenderåret meddelar sökanden enligt första slyckel.
9 §
Spelautomat som är konstruerad för att utbetala vinst i form av penningar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (utbetalnings-automat) får innehas endast efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lotterinämnden. Dock får utan sårskilt tillstånd sådan automat innehas
1. av den som har tillstånd enligt
I a § första stycket att anordna
automatspel, om automaten omfat
tas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares döds
bo under en tid av längst ett år från
dödsfaUet och av automatinneha-
' Förutvarande 9 § upphävd genom 1964:668.
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
vares konkursbo längst intill dess konkursen har avslutats,
3. av den för vilken tillstånd som medför rätt att inneha automaten har återkallats, intill dess tre månader har förflutit från det att lagakraftvunnel beslut om återkallel-sen föreligger.
Införsel till riket av utbetalningsautomat år tillåten endast för den som har rätt att inneha automaten enUgt första stycket första meningen eller andra meningen I.
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lotterinämnden får föreskriva undantag från första stycket första meningen och andra stycket ifråga om
1. utbetalningsautomat som innehas på fartyg i intemationeU trafik för spel på fartyget,
2. utbetalningsautomat som innehas i och för sådan yrkesmässig verksamhet som tillverkning, reparation, transport eller liknande.
I fråga om rätten att hantera oförtullad utbetalningsautomat gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av in-förselreglerade varor, m.m.
10
Den, som olovligen anordnar vadhållning i samband med kapplöpning eller annan tävlan eller som, på sätt i 6 § första stycket sägs, främjar deltagande i otillåten eller utländsk sådan vadhållning, straffes med fängelse i högst ett år eUer dagsböter.
Den, som olovligen anordnar vadhållning i samband med kapplöpning eller annan tävlan eller som, på sätt i 6 § första slyckel sägs, främjar deltagande i otillåten eller utländsk sådan vadhåUning, dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff dömes den som olovligen anordnar
Prop. 1978/79: 20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För annat brott mot denna förordning eller med stöd av densamma meddelad föreskrift dömes tiU dagsböter.
automatspel söm avses i 1 § tredje stycket eller olovligen innehar utbetalningsautomat.
För annat brott mot denna förordning eller med stöd av densamma meddelad föreskrift dömes till böter.
Är brott som i andra stycket sägs grovt, må dömas tiU fängelse i högst ett
år. |
Om ansvar för olovlig införsel av utbetalningsautomat finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggUng.
På grand av brott som sägs i 10 § må vidare utrastning och annan egendom, som använts vid automat-, roulett- eller bingospel, eUer egendomens värde förklaras förverkade hos den som avses i första stycket eller hos den som yrkesmässigt tillhandahåller sådan egendom. |
11 § Dömes någon till ansvar för brott som sägs i 10 §, må tillika, efter ty skäligt finnes, förklaras förverkade för lotteriet uppburna insatser saml bevis om rätt lill delaktighet i lotteriet och andra lotteriet avseende handlingar, varmed olagligen tagils befattning.
På grand av brott som sägs i 10 § må vidare utrastning och annan egendom, som använts vid automat-, roulett- eller bingospel, eller egendomens värde förklaras förverkade hos den som avses i forsla stycket eller hos den som yrkesmässigt tillhandahåller sådan egendom. Dömes någon tiU ansvar enUgt 10 § första stycket för innehav av utbetalningsautomat skall automatenjämte innehåU eller dess värde förklaras förverkade, om inte detta är uppenbart obilligt. Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.
12 §« Talan mot polismyndighetens beslut enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom besvär.
« Senaste lydelse 1977:295.
Prop. 1978/79:20 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Talan
mot länsstyrelsens beslut Talan mot länsstyrelsens beslut
föres hos regeringen eller myndig- föres hos lotterinämnden. Mot
het som regeringen bestämmer. nämndens beslut i sådant fall får
talan ej föras. Nämnden får hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av större vikt.
Mot beslut av lotterinämnden i fråga om tillstånd enligt I a § första stycket eller 9 § föres talan hos regeringen.
Denna lag träder i kraft, såvitt avser 9 § den I juli 1979 och i övrigt den 1 januari 1979.
Tillstånd till automalspel som har meddelats enligt äldre bestämmelser skaU upphöra alt gälla, såvitt avser spel med varavinster vid utgången av juni 1979 och i övrigt vid utgången av år 1978. Tillstånd till roulettspel som gäller tills vidare skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.
Lagen tiUämpas även i fråga om ansökan som görs före ikraftträdandet och avser tUlstånd for tid därefter.
Innehar någon vid ikraftträdandet av 9 § ulbetalningsaulomal och har han före utgången av juni 1979 sökt tillstånd som krävs för innehav av aulomaten, får han inneha automaten under lid då ansökningen prövas. Avslås ansökan får han inneha automalen till dess tre månader har förflutit från det att beslutet har vunnit laga kraft.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt på spel'
dels att 3 § skall upphöra att gälla,
dels att 1, 4, 6, 10-15, 17 och 19 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
\ §"
Spelskatt erlägges enligt denna Spelskatt eriägges enligt den-
lag till staten för sådani automat-, na lag lill staten för sådani rou-
roulett- eller bingospel som kräver lett- eller bingospel som kräver
tillstånd enligt lotteriforordningen tillstånd enligt lotteriforordningen
(1939:207). (1939:207).
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145. ' Senaste lydelse 1975:145.
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
II
4 §3 |
en skattskyldig. Med upplåtelse enligt första stycket jämställes i denna lag överiåtelse med äganderättsförbehåll. |
Skattskyldig är den som har tillstånd som avses i 1 §. I fråga om automat- eller roulettspel med utrastning som upplåtes av någon med fast driftställe inom landet, är dock den som upplåter utrastning-
Skattskyldig är den som har tillstånd som avses i 1 §. I fråga om roulettspel med utrastning som upplåtes av någon med fast driftställe inom landet, är dock den som upplåter utrastningen skattskyldig.
Skattskyldighet för automat- eller roulettspel inträder med den kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet upphör.
6§
Skattskyldighet för roulettspel inträder med den kalendermånad då spelet påbörjas och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet upphör.
Skattskyldighet för bingospel inträder när insats göres i spelet.
10 § Spelskatt utgår i fråga om
I. roulettspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet före- |
1. automatspel, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreUgger, med 100 kronor per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofem-öresmynt, och i annat fall med 500 kronor per automat, om spelet icke bedrives i samband med restaurangrörelse, som har tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker, och med 900 kronor per automat om spelet bedrives i samband med sådan restaurangrörelse,
2. roulettspel, för varje kålen
dermånad då skattskyldighet före
' Senaste lydelse 1975:145. * Senaste lydelse 1977:311.
Prop. 1978/79:20
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ligger, med 5000 kronor för tiUstånd som innebär rätt tUl spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse, som enligt med stöd av lagen (1977:293) om handel med drycker meddelat tiUstånd har rätt att servera spritdrycker, vin eller starköl till aUmänheten efter kl. 1, med 3 500 kronor för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1500 kronor i annat faU,
3. bingospel med 5 procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgiftema berättigar till deltagande i spelet.
/ fråga om automatspel i samband med offentUg nöjestillstäUning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller Uknande anläggning eller i samband med tivolirörelse utgår spelskatt med hälften av de belopp som angivits i första stycket 1. om spelet anordnats högst 15 dagar i månaden. Som förutsättning härför gäller att den skattskyldige tiU riksskatteverket anmäler omfattningen av spelverksamheten senast den dag då deklaration enligt 12 § skall lämnas. Vid sådan anmälan skall fogas tillståndsbevis eUer annan utredning om spelverksamhetens omfattning.
ligger, med 5000 kronor för tillstånd som innebär rätt tiU spel minst tre dagar varje vecka om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse, som enligt med stöd av lagen (1977:293) om handel med drycker meddelat tillstånd har rätl att servera spritdrycker, vin eller starköl till aUmänheten efter kl 1, med 3 500 kronor för annat tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka, och med 1500 kronor i annat fall,
2. bingospel med 5 procent av värdel av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgiftema berättigar till deltagande i spelet.
11 §= Redovisning för spelskatt sker löpande genom deklaration för bestämda redovisningsperioder.
' Senaste lydelse 1975:145.
Prop. 1978/79:20
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
kvartal. Redovisning skall lämnas för varje tillstånd för sig. Riksskatteverket kan dock medge, alt gemensam redovisning får lämnas för flera tillstånd. |
Redovisningsperiod utgör i fråga om automat- och roulettspel kommande kalenderkvartal och i fråga om bingospel förflutet kalenderkvartal. Bedrives verksamhet inom nöjespark, tivoli eller liknande anläggning säsongmässigt, kan riksskatteverket medge kortare redovisningsperiod än helt kalender-
Redovisningsperiod utgör i fråga om roulettspel kommande kalenderkvartal och i fråga om bingospel förflutet kalenderkvartal. Bedrives verksamhet inom nöjespark, tivoli eller liknande anläggning säsong-mässigl, kan riksskatteverket medge kortare redovisningsperiod än hek kalenderkvartal.
12 §
Deklaration skall ulan anmaning lämnas tiU riksskatteverket för
1. automat- och roulettspel senast den 15 i månaden närmast före redovisningsperiodens början och, om skattskyldighet inträder under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast före den månad då skallskyldigheten inträder,
2. bingospel senast den 15 i månaden närmast efter redovisningsperiodens slut och, om skattskyldigheten upphör under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast efter den månad då skattskyldigheten upphör.
Deklaration skall ulan anmaning lämnas till riksskatteverket för
1. roulettspel senast den 15 i månaden närmast före redovisningsperiodens början och, om skallskyldighet inträder under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast före den månad då skallskyldigheten inträder,
2. bingospel senast den 15 i månaden närmast efter redovisningsperiodens slut och, om skattskyldigheten upphör under en redovisningsperiod, senast den 15 i månaden närmast efter den månad då skallskyldigheten upphör.
Om skall som eriagts för automat- eller roulettspel utfärdar riksskatteverket bevis. |
13 §
Om skall som eriagts för roulettspel utfärdar riksskatteverket bevis.
14'
Skattepliktigt automat- eller roulettspel får ej bedrivas ulan all skatten blivit eriagd.
Skattepliktigt roulettspel får ej bedrivas utan all skallen blivit er-lagd.
Prop. 1978/79:20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14
15 § |
las. Ansökan om återbetalning av skatt enligt första stycket göres senast den 15 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. |
Har skatt eriagts för automat- eller roulettspel och visar den skatlskyldige att skattepliktigt spel ej bedrivits under den tid som skatten avser, prövar riksskatteverket, i vilken mån skatten skall återbeta-
Har skatt erlagis för roulettspel och visar den skatlskyldige att skattepliktigt spel ej bedrivits under den tid som skatten avser, prövar riksskatteverket, i vilken mån skatten skaH återbetalas.
17 § |
På grand av brott enligt första stycket kan utrastning och annan egendom som använts vid spelet eller egendomens värde förklaras förverkade hos den som anordnat spel eller yrkesmässigt tillhandahållit egendomen. |
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar skattepliktigt automat- eller roulettspel utan att skatten erlagis, dömes till böter eller fängelse högst ett år. Är brottet ringa, dömes ej till straff.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar skattepliktigt roulettspel utan att skatten eriagts, dömes till böter eUer fängelse högst ett år. Är brottet ringa, dömes ej till straff.
19 § |
Den som bedriver automat- eller roulettspel med utrastning som upplåtits lill honom är ansvarig för spelskatt för vilken skattskyldighet åvilar upplåiaren och som denne ej eriagt. Vid upplåtelse av spelulrasl-ning i flera led gäller motsvarande för upplålare som själv ej är skattskyldig.
Den som bedriver roulettspel med utrastning som upplåtits till honom är ansvarig för spelskatt för vilken skattskyldighet åvilar upplåtaren och som denne ej eriagt. Vid upplåtelse av spelulraslning i flera led gäller motsvarande för upplålare som själv ej är skattskyldig.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1979.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om spel som avser lid före ikraftträdandet.
Prop. 1978/79:20 15
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-09-14
Närvarande: statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Dahlgren, ÅsUng, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén
Föredragande: statsrådet Burenstam Linder
Proposition om forbud mot automatspel, m. m.
1 Inledning
Spel på mekaniska eller elektroniska apparater, däribland s. k. enarmade banditer, regleras f n. av lotteriförordningen (1939:207, omtryckt 1974:221, ändrad senast 1977:295).
I enlighet med riksdagens hemstäUan år 1975 (NU 1975/76:6, rskr 1975/76:33) uppdrog regeringen åt 1972 års lotteriuti-edning (H 1972:03), som har i uppdrag att utreda aUa former av lotteri och spel, att utreda också fråga om förbud mot automatspel. Utredningen redovisade resultatet i delbetänkandet (Ds H 1976:3) Enarmade banditer. Efter remiss avgavs yttranden över delbetänkandet av myndigheter, organisationer och andra. Vidare inkom vissa andra yttranden.
I prop. 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer redogjordes för vad remissinstanser och andra haft att anföra. Till propositionen fogades utredningens delbetänkande såsom bilaga till regeringsprotokoUet. Beträffande huvuddragen av nuvarande ordning, utredningens närmare överväganden saml nämnda yttranden hänvisas till propositionen.
Regeringen framhöll i propositionen att det var lämpligast att i lag reglera allt automalspel i ett sammanhang. Därför borde slutlig ställning tiU frågor om förbud för vissa spelformer eUer lotterier las först sedan lotteriutredningen hade slutfört sitt arbete. Åtgärder som krävde ändring i lotteriförordningen borde, uttalades det vidare, anstå lill dess en samlad reglering av hela lotteri- och spelkomplexet kunde företas. I avvaktan på en sådan reglering borde däremot meddelas de tillämpningsföreskrifter om
Prop. 1978/79:20 16
automatspelets anordnande som kunde behövas för att väsentiiga avarter eller olägenheter av spelet undanröjdes eller i vart fall begränsades. I propositionen utvecklades närmare dels vilka åtgärder som regeringen då fann påkallade i avvaktan på den slutliga översynen, dels i vUken utsträckning och på vilket sätt dessa borde genomföras.
Genom propositionen föreslog regeringen riksdagen atl godkänna de riktlinjer för regleringen av automatspelet som förordades i propositionen samt att antaga ett däri framlagt förslag tiU lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel.
På hemstäUan av näringsutskottet beslutade riksdagen att avslå propositionen och att hos regeringen begära förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater från den I januari 1979 (NU 1977/78:15, rskr 1977/78:44).
2 Allmän motivering
2.1 Utgångspunkter
1972 års lotteriutredning beräknar nu att avlämna sitt slutbetänkande först vid årsskiftet 1978/79. Därför saknas f. n. underlag för en samlad bedömning och reglering av hela lotteri- och spelkomplexet. Den av riksdagen begärda förbudslagstiftningen måsite mot denna bakgrand läggas fram i form av en särreglering.
Vid särregleringen krävs tiU en böijian ställningstaganden till vissa principieUa frågor. Det gäller därvid bl.a, vilka former av spelapparater eller befattning med dessa som till följd av riksdagens beslut skall göras otillåtna. En särskild fråga är hur regleringen författningsmässigt skall utformas. Vidare uppkommer frågan om beskattningen av det automalspel som skall vara tillåtiigt.
2.2 Bakgrund
2.2.1 Näringsutskottets betänkande
I sitt betänkande med anledning av propositionen 1977/78:9 om spel på s.k. enarmade banditer jämte motioner uttalade näringsulskottet (NU 1977/78:15) bl. a. följande:
"I samtiiga de sju motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang hänvisas till de risker för sociala skadeverkningar som lotteriutredningen har anfört som motiv för sitt förslag.
Utskottet instämmer i att sociala synpunkter måste bli avgörande för bedömningen. En övervägande del av remissopinionen stöder utredningens förslag eUer uttalar sig för att s. k. enarmade banditer helt skall förbjudas. 1 de flesta motionema framförs - som nyss sagts - den sistnämnda uppfäll-
Prop. 1978/79:20 17
ningen. Utskottet är av samma mening och anser aUtså att spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater helt bör förbjudas. Förbudet bör gäUa allt automatspel som ger vinst i form av penningar eller polletter.
Utskottets ställningstagande innebär att förbudet bör gälla inte bara automater där insatsen är en krona eller högre utan även automater med lägre insats. Ett förbud mol de s. k. 25-öresautomatema lorde visserligen knappast — annat än i undantagsfaU - kunna motiveras med risker för sociala skadeverkningar. Det eventuella förströelsevärdet hos s. k. 25-öresaulo-mater kan dock enligt utskottets uppfattning inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att motivera avsteg från principen att enarmade banditer och liknande apparater bör vara förbjudna. Från kontrollsynpunkt är det angeläget med enhetiiga bestämmelser.
I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att förbudsbe-stämmelsema utformas så, att de aktivt motverkar illegalt automatspel. Som bekant förekom sådant i stor omfattning innan de nuvarande bestämmelsema i lotteriförordningen trädde i kraft den 1 april 1973. Bl.a. bör övervägas, som också lotteriutredningen har påpekat i delbetänkandet om enarmade banditer (prop. 1977/78:9 s. 105), huravida förbud mot spel på s. k. enarmade banditer m. m. bör kombineras med förbud mot innehav av sådana apparater.
Vad gäller frågan om lämplig tidpunkt for införande av förbudet vill utskottet anföra följande. Hotell- och restaurangutredningen väntas lägga fram ett slutbetänkande i början av år 1978. Inom kort kommer sålunda att föreligga en aktuell och ingående analys av restaurangbranschens ekonomiska förhållanden. Företrädare för branschen har inför utskottet redovisat bedömningar enligt vilka ett genomförande av de i propositionen föreslagna åtgärdema redan per den 1 januari 1978 skulle orsaka väsentiiga ekonomiska problem. De har också erinrat om de varsel- och uppsägningstider som gäller om personalstyrkan måste minskas som följd av starkt försämrad lönsamhet. Utskottet bedömer all en lämplig tidpunkt för förbudets ikraftträdande är den 1 januari 1979. Härvid har utskottet också beaktat atl del kan behövas viss lid för överväganden av lagteknisk art och all dessa måhända kan underlättas om man avvaktar del till våren 1978 aviserade slutbetänkandet från 1972 års lotteriutredning jämte den remissbehandling av nämnda betänkande som får förutsättas komma tiU stånd.
Särskilda problem är förknippade med regleringen av spel på fartyg. Det totalförbud mol spel på enarmade banditer och liknande apparater som utskottet förordar blir tillämpligt också på fartyg som befinner sig på svenskt territorialvatten. I propositionen har skisserats ell syslem med internationella överenskommelser i syfte all begränsa spel på fartyg i linjetrafik mellan Sverige och närliggande länder. Utskottet anser att regeringen bör pröva möjlighelerna all få till stånd sådana överenskommelser som antyds i propositionen. Förslaget till lagstiftning om förbud mot spel på s.k. en-
2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 20
Prop. 1978/79: 20 18
armade banditer och liknande apparater bör därför utformas på sådant sätt, att regeringen - om det behövs för att överenskommelser med detta syfte skaU kunna ingås - kan ge dispeirs från förbudet såvitt gäller fartyg som befinner sig på svenskt territorialv:itlen."
2.2.2 Vissa nu förekommande typer av spelautomater
I sitt delbetänkande redovisar lotteriutredningen översiktligt följande i fråga om skilda huvudformer av automatspel.
Lotteriforordningen omfattar en rik Hora av olika automattyper. De två stora huvudgruppema av spelapparater är dels automater som ger penningvinster (utbetalningsautomater), dels förströelsespel som vanUgen ger vinst i form av rält till fortsatt spel. Härtill kommer olika former av vara-aulomaler.
Bland utbetalningsautomatema dominerar spelautomater av typ enarmade banditer med en dragarm för att sälla i gång automatens roterande hjul med olika symbolmarkeringar varav vissa på förhand bestämda kombinationer medför vinst. EmeUertid finns på den svenska marknaden även den finska s. k. Pajazzoaulomaten, på vilken spelare på manueU väg skall söka få ned sitt mynt i någon av ett flertal "f?illor", förknippade med olika vinstmöjligheter. Därjämte har man, enligt ulredningen, försökt att introducera en västtysk spelautomat i Sverige. Denna har ett antal cirkelranda skivor med symboler, vilka skivor bringas i ror.ation genom att ett mynt läggs i apparaten. Betecknande för dessa spelautomaler är att de mottar och utbetalar pengar eller polletter enligt för apparaten fastställd plan.
Utredningen framhåller att det med visst undantag varken i lotteriförordningen eUer eljest finns några bestämmelser, förutom sådana som gäller för insats och vinst, om hur spelautomater skall vara beskaffade med avseende på vinstutfall, spelhastighel etc.
Marknaden domineras av enarmade banditer försedda med myntinkasl för enkronor, s.k. enkronasautomater. Dessa är nästan utan undanlag konstruerade så atl viss högsta vinst, s. k. jackpot, kombineras med förhöjd vinstchans (högre odds) för efterföljande spel. När den angivna vinst-kombinationen utfaller innebär detta Eitt vinstplanen revideras liU spelarens förmån under de 5-8 följande dragen. Under dessa drag har spelaren stora chanser att på nytt vinna maximibeloppet 20 kronor, varvid den sammanlagda vinsten således kan överstiga 100 kronor.
Utredningen framhåUer vidare all förslröelsespel har dominerats av de s.k. flipperspelen, en lådliknande apparat i vilken en kula studsar mellan elektromagnetiska känselkroppar, som ger bestämda poängvinsler, vilka räknas samman och markeras på ett räkneverk. På denna sektor sker en allt snabbare utveckling mol elektroniska apparater, som mestadels på TV-liknande skärmar markerar spelels skeende och resultat. Del som framför allt skiljer förströelsespelen från de enarmade banditerna och liknande automater är att de förra inte utbetalar pengar utan endasl ger rätt
Prop. 1978/79:20 19
tiU vidare spel, frispel. Med stöd av en undantagsbestämmelse i lotteriförordningen utställs förslröelsespelen regelmässigt utan tUlstånd.
Vissa spelautomaler kan, anför utredningen, sägas vara ett mellanting mellan ulbetalningsautomater och förströelsespel, exempelvis s. k. vatten-faU ("Penny FaU", "Guldregn"), där spelaren skaU placera ett mynt bland andra mynt, som ligger synliga på automatens bottenplatta, så att en arm, som rör sig fram och åter, ges möjlighet all fösa en del av mynten över kanten till ett dike, som står i förbindelse med utbetalningsskålen. Sådana spelautomaler förekommer främst på tivolin. Automatema betalar således ut vinst i form av pengar men inte enligt en för apparaten fastställd plan.
Varuautomaler som slumpvis ger chans till vederlag för insatsen, antingen genom sin konstraktion (varan erhålls bara om t. ex. en lyftkran hanteras så all den griper varan) eller helt utan åtgärd av spelarna (bara vissa förpackningar innehåUer en vara), får enligt utredningen rabriceras som automalspel i lolleriförordningens mening.
2.2.3 Gällande reglering av automatspel
Genom lotteriforordningen regleras lotteri om pengar eller pengars värde. I § första stycket innebär all sådani lotteri inte får anordnas för allmänheten i andra fall eller i annan ordning än som anges i förordningen. Enligt bestämmelsen gäller detsamma i fråga om sådant automat-, roulett- eller bingospel, som inte anordnas för allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.
I 1 § andra stycket definieras lill en början vad som är all anse som lotteri i förordningens mening. Där anges all såsom lotteri anses varje förelag, däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen heh eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det som erhålls av en var deltagare. Vidare anges att marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordningar och skjulbanor, vilka är förenade med sådana vinstmöjligheter, skall betraktas som lotterier, oavsett förelagens beskaffenhet i övrigi. Även om spelarens skicklighet är avgörande föreligger här alltså ett lotteri.
Förekommer i viss spelverksamhet inte vinst avseende pengar eller pengars värde faller verksamheten utanför lotteriförordningens tillämpningsområde. Så kan vara fallet med skilda former av förslröelsespel. Genom ändring år 1972 gäller dock att rätt till fortsatt spel är att anse som vinst. Om ell förslröelsespel kan ge vinst i form av frispel omfattas det alltså av förordningen. Skulle å andra sidan sådan rätt saknas men anordnaren utfästa sig alt betala vinster i pengar eller pengars värde beroende på spel-resuUal föreligger ändå lotteri i lolleriförordningens mening. Spelverksamheten är därvid förbjuden om den bedrivs utan tillstånd. Lotteriforordningen reglerar, bör det tilläggas, inte spelapparaler som sådana eller innehavet av dem ulan anordnandet av spel med dem när detta sammantaget utgör sådani anordnande av lotteri om pengar eller pengars värde som anges i 1§.
Prop. 1978/79:20 20
Spel verksamhet som omfattas av 1 § lotteriförordningen fär bedrivas i de fall och i den ordning som täcks av vissa andra föreskrifter i förordningen. Sådana föreskrifter finns rörande automalspel i 1 a§, rörande roulettspel i 1 b § samt rörande bingospel i 1 c §. I aUmänhet gäller enligt dessa bestämmelser att tillstånd av viss myndighet måsle ha meddelats lill spelet.
Andra lotterier än de nu berörda kan anordnas enligt 2 § efter viss anmälan och under vissa föratsättningar. 1 3 § regleras ytterligare fall när anordnande får ske efter anmälan eller i vissa fall tUlstånd. Slutiigen följer av 5 § atl lotterier i särskilda fall kan anordnas; utan sådan anmälan eller tillstånd.
Tillståndsmyndighet är poUsmyndighet eUer länsstyrelse. Enligt 4§ får vid meddelande av tillstånd tiU lotteri föreskrivas de närmare villkor samt meddelas de konttoll- och ordningsföreskrifter till vilka omständighetema kan ge anledning. Sådana viUkor kan bl. a. gälla antalet spelapparater.
Dock finns möjlighet för den som \'U1 anordna lotteri om pengar eller pengars värde i andra fall eller i annan ordning än somsärskilt har angivits i förordningen att hos regeringen begära tillstånd till delta. Enligt 1 § har regeringen nämligen befogenhet att ge tUlstånd för spel som faller inom lotteriförordningens tillämpningsområde.
Bedrivs spelverksamhel som omfattas av lotteriförordningen trots att behövligt tiUstånd saknas kan straff följa enligt 10 §.
Som jag förat har berört regleras i 1 a § de fall och den ordning i vUka automalspel får bedrivas. I bestämmelsen anges i första stycket a) att spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) får anordnas efter tillstånd av polismyndigheten under vissa förutsättningar. Dessa är att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eUer i samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd tUl servering av spritdrycker, vin och starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker. Vidare skaU värdel av spelarens insats utgöra högst en krona per spel. Högsia vinslen får inte översliga ett värde som motsvarar tiugo gånger insatsen. Slutligen skall tiUståndsbeslutet i original eUer bestyrkt avskrift finnas anbragt på väl synlig plats i lokalen. Särskilda föreskrifier finns därtill i första slyckel b) i fråga om automalspel som anordnas i samband med bingospel som inte är eller kan jämställas med aulomaibingo. Spelet skall anordnas för samma ändamål som bingospelel. Samma begränsningar skall gälla i fråga om insats och vinst som föreskrivs i a). Länsstyrelsen är lillslåndsmyndighet. Också här finns föreskrifter rörande lillståndsbeslulels placering.
1 1 a§ finns vidare bestämmelser om vem tillstånd skall meddelas för. Slutligen anges att automatspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automalen får anordnas ulan tillstånd.
Genom 1 a § regleras spelet på en rad olika apparater som kan vara av mycket skiftande beskaffenhet, från s. k. enarmade banditer och liknande apparater lill rena förströelsespel. En gränsdragning mellan skilda typer av
Prop. 1978/79:20 21
spelautomater görs, som har framgått, f. n. inte i lotteriförordningen. Detta hänger samman med att de olika kraven för tiUstånd inte tar sikte på skillnader mellan särskilda typer av spelautomater.
Beträffande innebörden av begreppet automatspel hänvisas tiU specialmotiveringen.
Om beskattning av vissa spel, däribland automatspel, finns bestämmelser i lagen (1972:820) om skatt på spel. Enligt lagen skall skatt erläggas för bl.a. sådani automatspel som kräver tiUstånd enligt lotteriforordningen. Skatt utgår med 100 kronor i månaden per automat om automaten är konstruerad uteslutande för spel med tjugofemöresmynl och i annat faU med 500 kronor i månaden. Om spelet bedrivs i samband med restaurangrörelse, som har tillstånd tiU servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen om handel med drycker utgår dock skatt med 900 kronor per automat och månad. Vidare utgår skatt med hälften av eljest gällande skattebelopp i fråga om automalspel som bedrivs i samband med offentlig nöjestillsläll-nrng inom föreningslokal, annan samlingslokal eUer nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse, om spel anordnats högst 15 dagar i månaden. Skattskyldig är den som har meddelats tiUstånd tUl automatspel eller - i fråga om automatspel med utrastning som upplåts av någon med fast driftställe inom landet — den som upplåter utrastningen. Beskallningsmyndighet är riksskatteverket, som också kan förordna om undanlag från skatteplikt för spel på spelautomal av enklare beskaffenhet med låga insatser och vinstmöjligheter.
2.2.4 Lotteriutredningens förslag
Lolleriulredningen föreslog i sitt delbetänkande begränsningar av spelet på s. k. enarmade banditer och liknande apparater. Begränsningarna tog sikte på bl. a. de högsta värdena av insatser och vinster samt de platser där spelet skulle få anordnas.
1 fråga om innebörden av begreppet enarmad bandit uttalade utredningen atl därmed förstods alla då förekommande spelapparaler av mekanisk eller elektronisk lyp med dragarm och gängse symbolmarkeringar. Utredningen uttalade vidare att spelapparater, som till konstraktion och funktion i aUl väsentligt kunde jämställas med enarmade banditer, också skulle omfattas av regleringen. Detta hade enligt utredningen kommit liU uttryck i lagtexten på så sätl all där också hade nämnls "liknande apparater". Med detta åsyftade utredningen sådana apparater som hade motsvarande symbolmarkeringar som den enarmade banditen och där spelförloppet med avseende på snabbhet och vinstulfall var helt likartat med den enarmade bandilens men som skiljde sig från enarmade banditer genom del sätt på vilkel de startades, exempelvis genom atl man tryckte på en knapp eller bara lade i ett mynt i stället för atl dra i en "arm". Ell exempel på en sådan apparat var enligt utredningen den tyska spelapparaten, som har berörts tidigare.
3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 20
Prop. 1978/79:20 22
Ett gränsfall utgjorde enligt utredningen den förut beskrivna finska s. k. Pajazzoaulomaten. Utredningen anförde att denna automat skiljde sig från de spelapparater som utredningen hade nämnt tidigare genom att den saknade startmekanism och symbolmarkeringar och att spelaren kunde med viss färdighet påverka spelresultatet. Med hänsyn till den relativa snabbhet med vUken spelet kunde bedrivas på dessa apparater och de olika utbud av penningvinster som de erbjöd skuUe de enligt vad utredningen uttalade vara all anse som "med enarmade banditer liknande apparater". Enligt utredningen borde andra eventuella gränsdragningsproblem lösas av lotterinämnden i anslutning till prövningen av enskilda ärenden. Förslaget innebar all nämnden skulle utses att vara tillståndsmyndighet i fråga om såväl automalspel avseende s. k. enarmade banditer och liknande apparater som automatspel i annat fall.
Lotteriutredningen föreslog vidare att i lotteriförordningen skulle föras in en särskild föreskrifi om apparalinnehav. Enligt förslaget fick s. k. enarmade banditer och liknande apparater inte innehas inom riket utan tillstånd av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämde. Undantag från detta fick av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämde medges den som yrkesmässigt upplät apparat som här avsågs. Vidare föreslogs atl i lotteriforordningen skulle infogas två nya bestämmelser enligt vilka reglerna om automalspel och innehav av apparater för sådani spel skulle äga tillämpning även utom riket ombord på svenskt passagerarfartyg i linjetrafik på svensk hamn. Dessutom skulle i fråga om udändskt passagerarfartyg regeringen få medge undanlag från bestämmelserna om automalspel och innehav av apparater för sådant spel.
Utredningens motivering för innehavsregleringen kan sammanfattas sålunda. Den fria handeln med och det okontrollerade innehavet av enarmade banditer medförde risk för iUegall spel. Denna risk skulle komma atl öka om de av utredningen föreslagna begränsningarna i rätlen lill legalt spel genomfördes, särskilt som ell slorl antal apparater då blev överflödiga. Del var vidare svårt atl avgöra om vissl spel anordnades för allmänheten eller inte. Än mer vanskligt var del atl kontrollera alt spel, som inte anordnades för aUmänheten, ej skedde i förvärvssyfte. Att del sålunda under speciella omständigheter var lagligt atl utan tillstånd spela på enarmade banditer medförde en latent fara för otillåtet spel. Bl. a. därför borde en reglering ske av innehavet i syfte all ge myndigheterna kontroll över de enarmade banditer som fanns i landet. Enligt utredningens mening borde tillstånd atl inneha enarmad bandit endasl lämnas till spelanordnare. Del skulle inte längre vara möjligt all inneha apparater för sådani spel som inte anordnades för allmänheten och som ej skedde i förvärvssyfte. Därmed undanröjdes en av riskerna för illegalt spel. Särskilda föreskrifter om straff och förverkande föreslogs vidare. Med hänsyn till övergångstidens längd borde enligt utredningens mening någon inlösen av apparater eller någon ekonomisk kompensation från del allmänna inte komma i fråga.
Prop. 1978/79:20 23
Vid remissbehandlingen av lotteriutredningens delbetänkande påtalade flera remissinstanser oklarheter i utredningens förslag när det gäller att bestämma vad som omfattas av begreppet s. k. enarmade banditer och liknande apparater. Påpekanden skedde mot bakgrund bl.a. av det straffansvar som skulle följa på olovligt innehav. För remissinstansemas påpekanden redogörs i prop. 1977/78:9 s. 13 o.f, vartiU hänvisas. Jag viU dock i delta sammanhang särskilt erinra om vissa uttalanden från lotterinämndens sida.
Lotterinämnden påpekar sålunda alt om utredningens förslag genomförs olika regler kommer all gälla för å ena sidan spel på enarmade banditer och liknande apparater och å andra sidan spel på apparater av annat slag. Vad utredningen anfört om grunderna för atl avgöra till vilken av dessa kategorier olika typer av spelautomaler skall hänföras är emellertid enligt nämndens mening inte tillräckligt underbyggt och genomtänkt för atl kunna tiäna som vägledning vid tiUämpningen. Vad som skaU förstås med uttrycket "liknande apparater" har enligt lolterinämnden inte klargjorts. Utredningen säger sig åsyfta sådana spelapparater som har motsvarande symbolmarkeringar som den enarmade bandilen och där spelförloppet med avseende på snabbhet och vinslutfaU är helt likartat den enarmade banditens men som skiljer sig från enarmade banditer genom det sätt på vilket de startas. Som ett gränsfall nämner utredningen den fmska så kallade Pajazzo-auto-maten. Den saknar symbolmarkeringar och startmekanism men skall likväl, fortsätter lolterinämnden, enligt utredningen jämställas med enarmade banditer på grund av den relativa snabbhet varmed spel på apparaten kan bedrivas och de olika utbud av penningvinster som erbjuds. Spel med apparater av typen "Penny Falls" och "Guldregn" karaktäriserar utredningen däremot som förslröelsebetonade spel vilka - i likhet med spel på andra spelautomaler med långsamt spelförlopp och utan hasardmoment som kan locka till skadligt spel - inte skulle omfattas av den föreslagna regleringen. Lolterinämnden framhåller emellertid all dessa spel - i den utformning nämnden känner till - går lika snabbt som spelet på Pajazzoaulomaten och erbjuder i slorl sett motsvarande vinstmöjligheter. Enligt nämndens uppfattning vore det följdriktigt att reglera allt automatspel efter samma bestämmelser oavsett med vilka apparater spelet bedrivs. Skall ändå en skiljelinje dras mellan olika apparallyper bör grunderna för indelningen anges tydligare än vad ulredningen gjort. Härvid bör beaktas atl risken för sociala skadeverkningar vid spel på viss apparat sammanhänger -utom med insats- och vinstmöjligheterna som förutsätts reglerade i lagtexten - med den snabbhet varmed spelet kan bedrivas. Spelhastighelen kan emellertid i många fall varieras med enkla medel inom vida gränser. Detta gäller särskilt elektroniska apparater av modernt utförande, uttalar lolterinämnden bl.a. vidare.
De remissinstanser som yttrade sig i innehavsfrågan fann i aUmänhet inte skäl till erinran annat än beträffande oklarheterna i fråga om innebörden
Prop. 1978/79:20 24
av begreppet s. k. enarmade banditer och liknande apparater. På flera håll sattes dock i fråga om inte också importrestriktioner borde införas.
2.3 Principerna för utformningen av den forbudsreglering som föranleds av riksdagens beslut
2.3.1 Allmänna överväganden
Utgångspunkten för det förslag regeringen har att lägga fram är riksdagens beslut rörande förbud mot spel pä s. k. enarmade banditer och liknande apparater från den I januari 1979. Enligt näringsutskottets uttalande bör förbudet gälla allt automalspel som ger vinst i form av pengar eUer polletter. Utskottet framhåller vidare att regeringen bör överväga huravida det begärda förbudet bör kombineras med förbud mol innehav av s. k. enarmade banditer m. m.
Det begärda förbudet kan utformas efter flera huvudlinjer. Därvid måste tas ställning till dels vilka former av befattning med spelautomater som skaU förbjudas, dels vilka automater som skall omfattas av förbudet.
Till följd av riksdagens beslut måste givetvis förbjudas sådan befattning med spelautomater som består i anordnandet av automatspel med vinst i form av pengar eller polletter. Därvid saknar det betydelse om vinsten utbetalas genom apparaten eller på annal sätl. Gränsdragningsfrågor rörande innebörden av begreppet enarmade banditer m. m. uppstår alltså inte i fråga om spelanordnandel.
En annan form av befattning med spelautomater är själva spelandet, dvs. spelarnas aktivitet. Enligt min mening ger omständigheterna vid handen all riksdagen inte har avsett att den nu aktuella, särskilda förbudslag-stiflningen skall gäUa spelandet.
I fråga om innehavet av spelautomater bör framhållas följande. Skulle det vara tillåtet för vem som helst att inneha apparater som omfattas av spelförbudel kommer med all sannolikhet risken för illegalt spel atl öka kraftigt. Ell spelförbud som inte förenas med en innehavsreglering riskerar därför all motverka sitt eget syfte.
Också lolleriulredningen föreslog en sådan reglering. Förslaget stöddes i allmänhet av remissinstanserna. TUI bilden hör vidare näringsutskotlels uttalande om vikten av att förbudsbestämmelserna utformas så alt de aktivt motverkar illegalt automalspel.
Mol denna bakgrund anserjag en irmehavsreglering vara den ofrånkomliga följden av riksdagens beslut om ell spelförbud.
Lotieriutredningen föreslog i sitt delbetänkande förbud mot innehav av s. k. enarmade banditer och liknande apparater. Enligt förslaget skulle utanför detta begrepp faUa vissa typer av penningutbetalande spelautomater, såsom s. k. Penny Fall. Begreppet "s. k. enarmade banditer och liknande apparater" kritiserades vid remissbehandlingen. På denna punkl hänvi-
Prop. 1978/79:20 25
sar jag tiU min tidigare redogörelse (2.2.4) och till vad regeringen uttalade i prop. 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer.
Enligt min uppfattning skapas genom nämnda begrepp inte en tiUräckligt klar gräns mellan olika spelautomater med utbetalningsmekanism. Eftersom ett förbud mot innehav måsle straffsanktioneras innebär den oklara gränsdragningen rättsosäkerhet. En begränsning tiU s. k. enarmade banditer och liknande apparater skulle vidare öppna möjligheter till kringgåenden just genom oklarheten om vad begreppet omfattar. Till detta kommer all spelförbudet skall gälla allt automatspel som ger vinst i form av pengar e. d. Jag föreslår mol denna bakgrund att innehavsförbudel skall omfatta alla automater med mekanism för utbetalning av vinst i form av pengar, polletter e. d. För dessa apparater används i allmänhet beteckningen utbetalningsautomat.
Det kan teoretiskt tänkas att man utvecklar nya apparallyper som saknar utbetalningsmekanism men som trots detta är ägnade för atl anordna spel om pengar m. m. Dessa apparater skulle därvid i och för sig kunna användas för illegalt spel. Som ett exempel kan tas att apparaten lämnar spelresultat för vilka anordnaren efter fastställd plan utbetalar vinst på annat sätt än genom automaten. Därför skulle det kunna sättas i fråga att låta innehavsbestämmelsen omfatta också andra spelautomater än utbetalnings-automater, om de är ägnade för illegalt spel.
En sådan bestämmelse anserjag dock inte möjlig med hänsyn till gränsdragningsproblemen och de risker som därmed följer för rättssäkerheten. Spel eUer annat lotteri som omfattas av lotteriförordningen kan i princip knytas tUl varje form av tilldragelse som i någon mån är beroende av slumpen. Ett spel om pengar kan exempelvis anordnas i anslutning till spelre-sullat vilka de spelande uppnår på ett vanligt flipperspel, som i sig kanske inte kan ge vinst ens i form av ett frispel. Därför synes det mycket tveksamt om det ens med ett utförligt utredningsmaterial som underlag skulle gå att med tillräcklig grad av klarhet precisera egenskaper som utmärker vissa spelautomater utan ulbetalningsmekanism i förhåUande till andra sådana. Det är vidare omöjligt att föratse vilka nya typer av spelapparater som kan komma atl utvecklas i framtiden.
Jag vUl tillägga att även lotteriutredningen synes ha tänkt sig en innehavsreglering endast i fråga om apparater som utbetalar vinst, låt vara med begränsning tiU s. k. enarmade banditer och liknande apparater. Invändningar mot att regleringen läckte endast spelautomaler med utbetalnings-mekanism förekom i allmänhet inte vid remissbehandlingen. 1 sammanhanget bör också understrykas att den som utan behövligt tillstånd anordnar automatspel om pengar eller pengars värde gör sig skyldig till brott oavsett om det rör sig om ulbetalningsautomater eller andra spelautomaler. Det finns alUså möjlighet att gripa in mot sådan verksamhet också när den avser spelapparater som inte omfattas av den föreslagna innehavsregleringen.
Prop. 1978/79:20 26
2.3.2 Undantag för spel på fartyg
Somjag tidigare har berört föreslog lotteriutredningen särskilda bestämmelser om automatspel på fartyg. Beträffande de närmare detaljema i förslaget och remissinstansemas inställning hänvisar jag tUl vad som har intagits i prop. 1977/78:9. I fråga om utredningens motivering för sitt förslag kan i sammanhanget erinras om följande.
Enligt utredningen torde det vara ofi"ånkomligt att spel även i framtiden kommer att tiUhandahållas på utländska fartyg i trafik mellan Sverige och utlandet. Begränsningar i insatser och vinster borde eftersträvas. Där det var möjligt borde enligt ulredningen eftersträvas att söka inskränka spelet till de former som utredningen hade förordat för det framtida spelet på tivolin och i folkparker. Dock torde det i vissa fall visa sig svårt att gå så långt, Reglema i berörda länder kund<: vara sådana att kompromisser var nödvändiga. 1 vart fall, uttalade utredningen, borde man försöka stoppa spelet med de s. k. tunga jackpotmaskinerna. Utredningen förordade mot denna bakgrund att den svenska regeringen sökte få tiU stånd överenskommelser mellan Sverige och berörda länder om spelet på fartygen. Detta talade enligt utredningens mening för att tillståndsgivningen såvitt gällde spel på fartyg anförtroddes regeringen.
1 prop. 1977/78:9 anslöt sig regeringen till mina överväganden på denna punkt. Jag uttalade därvid bl. a. att en av lotteriutredningen föreslagen utvidgning av lotteriförordningens tillämpning utom landet inte då borde genomföras utan ytterligare överväganden. Detta borde dock inte hindra att ansträngningar redan gjordes för att om möjligt reglera det spel som förekommer på internationellt vatten. Jag framhöU också att möjligheterna att få till stånd överenskommelser med andra berörda länder därvid borde prövas.
Vidare uttalade jag all om det visade sig nödvändigt att tillåta visst spel på svenskt vatten för atl uppnå att spelet utanför detta bedrevs enligt i huvudsak motsvarande former som automatspel i övrigt i Sverige, tillstånd tiU automatspel ombord på passagerarfartyg tiUs vidare borde kunna ges av regeringen enligt 1 § lotteriförordningen. Tillstånd måste sökas i varje särskilt fall. Såsom villkor för tillståndet kunde få gälla att automalspelel inte anordnades under andra former utanför svenskt territorialvatten. TiUstånd torde, tillade jag, endast komma att meddelas för spel på fartyg i linjetrafik på länder med vilka överenskommelse träffas om en närmare reglering av fartygsspelel.
Som har framgått av min redogörelse för näringsutskottets betänkande föratsätts av utskottet all det begärda lagförslaget om förbud mot automalspel sä utformas atl regeringen - om det behövs för atl överenskommelser med syfte all begränsa spelet på fartyg skall kunna ingås - kan ge dispens från förbudet såvitt gäller fartyg som befinner sig på svenskt territorial vatten. Som en följd av detla ställningstagande krävs alltså nu atl i särregleringen infogas föreskrifier som rör anordnandet av spel på fartyg.
Prop. 1978/79:20 27
Till grand för dessa föreskrifter får läggas de principer somjag nyss har redovisat. Syftet med och föratsättningen för tillstånd till fartygsspel bör därför vara att man därigenom vinner begränsningar av sådant spel på fartyg som bedrivs utom landet.
2.4 Den närmare utformningen av förbudsregleringen
2.4.1 Inledande bedömning
De nya reglema om automalspel kan lagtekniskt utformas på två oUka sätt. Ell sätt är all regleringen anpassas till och infogas i lotteriförordningen. Detta innebär ett lagtekniskt provisorium i avvaktan på den författningsöversyn som måste bli en följd av lotteriutredningens slutbetänkande. Del andra sättet är att regleringen sker vid sidan om lotteriförordningen, dvs. genom särskild lagstiftning. Jag förordar en reglering inom ramen för lotteriforordningen, bl. a. därför atl det är lämpligast att i förordningen hålla samman vad som gäller för skilda spelformer.
Lotteriförordningen är, som jag har redovisat tidigare, uppbyggd så att anordnandet utan tillstånd av lotteri om pengar eller pengars värde under vissa föratsättningar är förbjudet vid straffansvar. Förbudet täcker också anordnandet av automatspel med vinst i form av pengar eller polletter.
Förbudels reella omfattning påverkas alltså av de möjligheter lotteriforordningen öppnar för atl ge tiUstånd i enskilda faU. Somjag tidigare har redovisat gäller f. n. att polismyndigheten eller länsstyrelsen kan lämna tillstånd lill automalspel under vissa föratsättningar. Däratöver finns den i 1 § förordningen angivna generella möjligheten för regeringen all lämna tillstånd till automatspel som omfattas av förordningen.
Mol denna bakgrand bör i fråga om spelanordnandel ändringen i lotteriförordningen utformas som en begränsning av möjligheten atl lämna tillstånd till automalspel med vinst i form av pengar e. d. Jag förordar därför all 1 a § förordningen ändras så alt tillstånd till anordnande av automalspel med vinst i form av pengar m. m. bara får avse vissl fartygsspel. Med denna uppläggning skulle det dock formellt vara möjligt för regeringen att med stöd av 1 § lämna tillstånd till sådant automalspel också i andra fall. Med hänsyn bl.a. till att riksdagens beslul avser ett totalt spelförbud bortsett från spel på fartyg förordarjag all denna möjlighet för regeringen upphävs.
2.4.2 Anordnande av automatspel
I 1 a§ första stycket a) lotteriförordningen anges f n. all spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) får anordnas efter tillstånd av polismyndigheten och under vissa särskilt angivna förutsättningar. Enligt samma stycke b) får automalspel anordnas efter tiUstånd av länsstyrelsen under förutsättning av bl. a. att spelet anordnas i samband med bingospel, som inte är eller kan jämställas med automatbingo. 1 lolteriförord-
Prop. 1978/79:20 28
ningen görs aUtså nu en skillnad meUan anordnandet av automatspel i dessa båda fall.
Jag förordar den ändringen att 1 a § första stycket får omfatta anordnande av automatspel som erbjuder vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Denna utformning av vinstbegreppel finner jag nödvändig för att söka hindra kringgåenden av det begärda förbudet.
I 1 a § första stycket bör anges att anordnande av automatspel som erbjuder vinst i någon av de nämnda formerna får ske endast efter tUlstånd och under förutsättning att spelet anordnas på fartyg i internationell trafik. Med stöd av 4 § första stycket får i tiUståndet föreskrivas bl. a. att vid spelet skall iakttas de begränsningar beträffande högsta värde av insats och vinst samt beträffande vinstchans som följer av den intemationella överenskommelse som är grund för tillståndet.
Enligt lotteriutredningens förslag skulle tillstånd till spelanordnande som avsåg s. k. enarmade banditer och liknande apparater meddelas av myndighet som regeringen bestämde. Utredningen förutsatte att lotterinämnden skulle få i uppdrag atl vara tillståndsmyndighet. Meningarna var på denna punkt delade vid remissbehandlingen. Flertalet remissinstanser tillstyrkte dock förslaget. Däremot avstyrkte lotterinämnden en sådan ordning. Nämndens invändningar tog emellertid sikte bl. a. på alt visst spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater enligt utredningens förslag skulle komma att bedrivas på skilda håll inom landet, låt vara i begränsad omfattning. Mot denna bakgrand framhöU nämnden alt även vid en sådan central tillståndsgivning som utredningen förordade hänsyn måste tas till förhåUandena på den plats och i den lokal där spelet skulle bedrivas. Det blev därför nödvändigt för den centrida tillslåndsmyndigheten att i varje särskilt ärende inhämta yttranden från lokal myndighet. Detta innebar enligt nämndens mening dubbelarbete och gjorde förfarandet tungrott och ar-betskrävande.
Till följd av riksdagens beslut om ett spelförbud har frågan om valet av tiUståndsmyndighet kommit i ett nytt läge. TUlstånd liU spel med penningvinster e. d. kan endasl lämnas i fråga om fartyg. Del kan föratsättas att fartygsspelet inte kommer atl få någon större utbredning. Jag finner det därför lämpligt atl i första hand regeringen meddelar beslul i tillståndsfrågorna. Regeringen bör dock få befogenhet all delegera beslutanderätten till lolterinämnden.
Därefter återstår regleringen av automalspel av annan art än som anges i det nya första stycket i 1 a§. Hit är atl räkna bl. a. vissa flipperspel med vinstchans som omfattar flera frispel saml vidare spelautomaler med vinst i form av varor. Tillståndsfrågor rörande denna grupp av spelapparaler prövas som jag har nämnt f. n. av polismyndigheten med stöd av första stycket a) eUer, i fråga om automalspel i samband med bingospel, av länsstyrelsen enligt samma stycke b).
Prop. 1978/79:20 29
Lotteriutredningen förordade att nuvarande regler i 1 a § första stycket a) om tillståndsprövning skulle bibehållas i fråga om det automatspel som inte omfattades av den förbudsregel utredningen föreslog. Utredningen motiverade detta med att den saknade underlag för att bedöma frågan hur sådant automatspel borde behandlas i fortsättningen. Enligt utredningen borde i avvaktan på dess ställningstagande härvidlag föratsättningarna i sak för tiUstånd till sådant automatspel inte ändras. Däremot borde tillståndsgivningen beträffande allt automatspel centraliseras. Utredningen föreslog därför att tillstånd till övrigt automatspel skulle lämnas av myndighet som regeringen bestämde, dvs. enligt vad utredningen förutsatte lotterinämnden.
Eftersom lotteriutredningens arbete ännu inte har avslutats saknas fortfarande del nämnda underlaget. Vidare är det svårt att bedöma hur sådant automatspel som inte omfattas av den nu aktuella förbudsregieringen kan komma att utvecklas i framtiden som en följd av förbudet. Med hänsyn bl. a. till detta bör nuvarande regler i 1 a § första stycket a) om tillståndsprövning bibehållas i sak i fråga om annat automatspel än sådant som erbjuder vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Att nu göra en ändring beträffande lillslåndsmyndighet är inte lämpligt.
Mot denna bakgrund anserjag vidare att nuvarande föreskrifter om tillståndsprövning och tiUståndsmyndighet beträffande automatspel i samband med vissl bingospel f. n. bör bibehållas för det spel som i fortsättningen kan förekomma.
1 fråga om regleringen av spelanordnandel vUl jag i detta sammanhang ta upp ytterligare några frågor av mer principieU betydelse, vUka har aktuaU-serats i samband med lotteriutredningens förslag.
Somjag har nämnt tidigare (2.2.4 och 2.3.2) innebar lotteriutredningens förslag att bestämmelserna om automalspel skulle äga tiUämpning även utom riket ombord på svenskt passagerarfartyg i linjetrafik på svensk hamn. Vid min redogörelse för detla erinrade jag om regeringens ställningstagande på denna punkt i prop. 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer. Ställningstagandet innebar att någon utvidgning av lotteriförordningens tillämpning utom landet inte då borde genomföras utan ytterligare överväganden. Frågan huruvida sådan utvidgning bör ske aktualiseras nu på nytt lill följd av all riksdagens beslut föratsätter att trots ett speUörbud visst spel på fartyg skall vara tiUåtligt.
1 denna fråga möter ånyo de problem som föranleds av atl loiteriutred-ningens arbele inte är avslutat och som redovisades i nämnda proposition. Den berörda utvidgningen av lolleriförordningens tillämplighet utgör en långtgående åtgärd som kan få principiella och praktiska återverkningar i olika avseenden. I avsaknad av ett mer ingående utredningsunderlag är dessa konsekvenser svåra all överblicka.
På grund av det anförda vill jag inte förorda att den ifrågasatta ändringen nu genomförs.
4 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 20
Prop. 1978/79: 20 30
Jag har i 2.2.4 berört lotteriutredningens förslag att regeringen skulle kunna medge undantag från föreskrifter om anordnandet av automatspel i fråga om utländskt passagerarfartyg. Enligt min bedömning bör inte heller en sådan bestämmelse nu införas utan ytterligare utredning. Mitt förslag innebär därför att anordnandet av spel på utländska fartyg inom svenskt sjötertitorium kommer att kräva tillstånd i samma omfattning som enligt gällande rätt.
2.4.3 Innehavsreglering avseende vissa spelautomater
I fråga om den närmare utformningen av innehavsregleringen föreslog, som har nämnts i avsnitt 2.2.4, lotteriutredningen att en ny paragraf, 9§, skulle tas in i lotteriförordningen. I bestämmelsen angavs att s. k. enarmade banditer och liknande apparater inte fick innehas inom riket utan tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Undantag från detta fick medges den som yrkesmässigt upplåter sådana apparater. Utredningen uttalade i sin motivering tiU förslaget att det, eftersom utstäl-larföretagen inte själva är spelanordnare, är en föratsättning för deras verksamhet att de beviljas undantag från kravet på innehavstiUstånd. Vid sådan prövning bör enligt utredningen beaktas att utstäUarföretaget kan behöva spelapparater i lager för utbyte av förslitna eller trasiga apparater samt för uthyrning och försäljning tiU spelanordnare. Undantagen bör emellertid i praktiken avse endast sådsina spelapparater, som finns i företagets besittning i försäljnings-, reparations- och lagerlokaler eller under transport till och från företaget. Formellt torde det dock knappast vara möjligt atl knyta undantaget lill något visst antal apparater. Därmed finns, uttalade utredningen, viss risk för missbrak. För att begränsa risken för missbrak bör enligt utredningens mening meddelat undantag från till-slåndsivånget återkallas, om spel anordnas ulan tillstånd på apparat som ägs av UtstäUarföretaget eller annat missbrak av undantaget kan påvisas.
För utredningens bedömning av frågan när tillstånd till innehav bör meddelas har jag redogjort i 2.2.4. Jag erinrar om utredningens uppfattning att endast spelanordnare borde få tillstånd. 1 sak innebar därför förslaget bl. a. all tillstånd inte skuUe lämnas för privatpersoners innehav av s. k. enarmade banditer och liknande apparater.
Lotleriulredningens nu redovisade förslag mötte, som har berörts i avsnitt 2.2.4, i allmänhet ingen erinran från de remissinstanser som uttalade sig i frågan. Flera av dessa anslöt sig till förslaget. De skilda åsikter som framfördes har berörts i prop. 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade bandi-ler. Jag vill dock i förevarande sammanhang något erinra om innehållet i vissa remissyttranden.
Justitiekanslern (JK) uttalar bl. a. att det är självfallet att risken för illegalt spel ökar i väsentiig omfattning om lotleriulredningens förslag fullföljs i sin restriktivitet. Åtgärder lill hindrande av illegalt spel bör såvitt möjligt vidtagas. JK finner del dock onödigt byråkratiskt att kräva all spelanord-
Prop. 1978/79:20 31
naren skall ha tillstånd både alt inneha apparat och all utnyttja denna för spel. I speltillstånd, uttalar JK, avsesju skola anges hur många apparater som tillståndet omfattar. Speltillstånd måsle därför rimligen anses inkludera även rätt atl inneha apparaten eller apparaterna i fråga. JK finner del för övrigt svårt all tänka sig atl tillslåndsmyndigheten - som skulle vara densamma för innehav och spel — väl skulle tillåta spel men vägra apparatinnehav eller vice versa. Vidare finner JK all regeln om all ulslällarförelag skall kunna befrias från kravet på innehavstiUstånd i högsta grad synes motverka del uppgivna syftet med innehavstiUstånd. Äv utredningens motivering framgår, fortsätter JK, atl ell betydande antal apparater härigenom skulle undandragas myndigheternas kontroll, helst som möjlighelerna lill import av apparater utifrån synes vara obegränsade.
Riksåklagaren (RÅ) förklarar sig inte ha någon erinran mot att tillståndstvång införs för innehav av spelautomaler men finner all del också bör övervägas lagreglering av importen av sådana apparater. Även överåklagaren i Stockholm förordar importrestriktioner. Liknande synpunkter förs fram av rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen, lotterinämnden och 1969 års punktskatteutredning. Flera länsstyrelser och polismyndigheter tillstyrker förslaget om en innehavsreglering eller lämnar förslaget ulan erinran.
Sveriges automatägares riksförbund (SAR) vill inte motsätta sig principen om innehavstiUstånd beiräffande spelautomal. Enligt SAR bör dock principen kombineras med möjlighel att lämna generellt tillstånd lill import- och försäljningsbolag saml ulställarföretag all såväl omedelbart som medelbart inneha automater som ell led i sin rörelse. Med medelbart innehav skulle enligt SAR förstås de fall då någon för sådant förelags räkning tillfälligt är i besittning av automat för transport-, reparations- eller kontrollåtgärd. SAR uttalar vidare atl särskilt innehavstiUstånd inte heller borde fordras för restauranger med spellillslånd då den eller de automater som spellillslåndei avser ägs av ulslällarförelag.
Jag förordar att innehavsregleringen utformas i huvudsaklig överensstämmelse med loiteriulredningens förslag och all som huvudregel skall gälla att utbeialningsautomal får innehas endast efter tillstånd.
I det följande redovisar jag min bedömning av frågan när innehav bör vara tillåtet. Till valet av tillslåndsgivande instans återkommer jag senare. I likhet med flera remissinstanser anser jag all innehavsregleringen gör det påkallat med restriktioner som avser införsel av ulbelalningsaulomaier till riket.
Jag övergår efter delta till att beröra skilda typfall av innehav. Två huvudkategorier är innehav ulan anknytning lill en yrkesmässig befallning med utbelalningsaulomaler saml innehav med sådan anknytning. I del sista fallet kan det gälla tiUverkning m. m. av ulbetalningsautomater.
Mot lotleriulredningens förslag att endasl spelanordnare och inte privatpersoner skulle meddelas tillstånd att inneha vissa spelapparaler har i all-
Prop. 1978/79:20 32
mänhet inte riktats invändningar vid re;missbehandlingen. I princip framstår en sådan restriktiv tillämpning som en närmast given följd av riksdagens beslut om ett spelförbud och av näringsutskottets uttalande om viklen av att aktivt motverka illegalt automalspel. Utrymme bör dock finnas för att när särskilda skäl föreligger ge tillstånd till innehav också om detta saknar samband med yrkesmässig verksamhet avseende ulbetalningsautomater. Så kan vara fallet när del gäller musei- eller annan samlarverksam-hete.d.
Särskilda regler behövs för specieUa situationer såsom då till följd av automatinnehavares frånfälle innehavet övergår på annan. Ett annat exempel är att meddelat innehavstUlstånd återkallas. 1 fall av den art somjag nu har berört liksom vid konkurssituationer måsle tiUses att straffansvar inte inträder för olovligt innehav redan innan den nye innehavaren har haft möjlighel atl avveckla innehavet eller att söka tiUstånd för detta. Regleringen bör utformas så alt i dessa fall rätt föreligger att inneha utbeialningsautomal viss tid.
Jag övergår nu till frågan vad som skall gälla beträffande skilda former av yrkesmässig befattning med ulbetalningsautomater.
Riksdagens beslul kan enligt min mening inte tolkas så att den begärda förbudslagsliftningen skall göra del otillåtet att i framtiden tillverka och försälja ulbetalningsautomater för export eller för tillåtet fartygsspel. Motsvarande gäller upplåtelse av utbetalningsautomater för sådant spel. Vidare kan del i anslutning lill detta behövas utrymme för innehav som avser transport, service o.d. Innehavsregleringen bör alltså utformas under hänsynstagande till atl dessa former av yrkesmässig befattning med utbelalningsaulomaler skall kunna förekomma.
Med hänsyn lill vikten av all söka aktivt motverka illegalt spel kan jag dock inte förorda atl någon av de berörda formerna av befattning med ulbetalningsautomater direkt lämnas utanför tillämpningsområdet för innehavsregleringen. Mitt förslag innebär all också innehav i samband med yrkesmässig befattning med spelautomaler omfattas av den aktuella särregleringen. Dock skall det vara möjligt att vid behov föreskriva undanlag från liilståndstvångel i fråga om vissa närmare beskrivna former av sådan befallning.
Föreskrifierna kan återkallas om missbruk skulle förekomma. För all undvika en onödig administrativ omgång förordarjag atl den som har fått tillstånd till farlygsspel inte skall behöva särskilt innehavstiUstånd. Också andra frågor uppkommer i anslutning lill regleringen beiräffande innehav av ulbetalningsautomater på fartyg. Jag erinrar till en början om atl lolleriulredningen föreslog all bestämmelserna om automalspel och om innehav av apparater för sådant spel skulle äga tillämpning utom riket ombord på svenskt passagerarfartyg i linjelrafik på svensk hamn.
När det gäller anordnandet av automalspel har jag tidigare (2.4.2) avstyrkt en sådan utvidgning av iotteriförordningens tillämpning utom lan-
Prop, 1978/79:20 33
det. Jag förordar därför att det f. n. inte heller i fråga om innehavsregleringen sker en sådan utvidgning.
Somjag förat har berört föreslog lotteriutredningen vidare att regeringen skulle i fråga om utländskt fartyg få medge undantag från bestämmelserna om automatspel och om innehav av apparater för sådant spel. Enligt vad som har anförts under 2.4.2 bör inte en sådan bestämmelse införas såvitt gäller själva anordnandet av automatspel. Här uppkommer nu frågan huruvida en sådan bestämmelse är lämplig på innehavssidan.
Genom alt anordnandet utan tillstånd av automalspel på fartyg inom svenskt sjöterritorium är förbjudet i samma utsträckning som enligt gällande rätt finns enligt min mening ett tillräckligt utrymme för att kunna gripa in mot spel på utbetalningsautomater m. m. på utländska eller svenska fartyg. Ätt därutöver undantagslöst kräva tillstånd för innehav av sådana aulomaler synes mig onödigt. Jag förordar därför att undanlag från kravet på innehavstillstånd skall få föreskrivas i fråga om utbeialningsautomal som innehas på fartyg för spel på fartyget. Undanlagsregeln bör avse fartyg i intemalionell trafik.
1 fråga om fartygsspel innebär det anförda sammanfattningsvis följande. Innehav av ulbetalningsautomater inom landet på fartyg skall i princip kräva tillstånd. Beträffande automater som omfattas av ett speltillstånd gäller dock inte kravet. Vidare kan för innehav på fartyg i intemalionell trafik föreskrivas undantag från liilståndstvångel. Sker så blir del möjligt att ulan straffpåföljd inneha ulbetalningsautomater på fartyg som omfattas av undanlaget. Dock krävs del i samma omfattning som enligt gällande rätt spel lillslånd för atl anordna automatspel på fartygen.
Härefter kommer jag över till frågan vilkel organ som bör besluta om innehavstillstånd och om undanlag från tillslåndstvångel. Enligt min mening bör del i överensstämmelse med vad jag förordat beträffande spelanordnandel i första hand ankomma på regeringen all fatta dessa beslut. Regeringen bör dock ha möjlighel att överlåta på lotterinämnden all besluta. Jag förordar att bestämmelserna utformas i denna riktning.
Regleringen föranleder somjag tidigare har berört även importrestriktioner. Dessa bör enligt min mening utformas så atl införsel till riket av ulbetalningsaulomal är tillåten endasl för den som har rätt atl inneha automaten lill följd av innehavstiUstånd eller spellillslånd. Också här bör undanlag kunna föreskrivas.
2.S Vissa särskilda frågor
2.5.1 Straff och förverkande
För närvarande gäller enligt 10 § lotteriförordningen atl den som olovligen anordnar vadhållning i samband med kapplöpning eller annan tävlan eller som på vissl sätt främjar dellagande i otillåten eller utiändsk sådan vadhållning kan dömas till fängelse i högsl ell år eller dagsböter. För annat
Prop. 1978/79:20 34
brott mol förordningen eller med stöd av densamma meddelad föreskrift är straffet dagsböter eller, om brottet är grovt, fängelse i högst ett år.
Lolleriulredningen föreslår all olovligt spel med s. k. enarmade banditer och liknande apparater samt olovligt innehav av sådan apparat medlas i uppräkningen av brott för vilka fängelse i högsl ett år kan utdömas.
Vid brott mol lotteriförordningen kan enligt 11 § första stycket bl. a. förverkas gjorda insatser.
Lolleriulredningen föreslår all också s.k. enarmade banditer och liknande apparater som innehafts utan tillstånd skall förverkas, om inte detta är uppenbart obilligt.
Mol de nu berörda förslagen har remissinstanserna i allmänhet inte riktat invändningar. Även jag ansluter mig i princip till utredningens förslag.
2.5.2 Vissa värdegränser i lotteriförordningen
Vid roulettspel får enligt 1 b § lotteriforordningen värdel av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgöra högsl 50 öre. För s. k. anmäl-ningslolierier gäller enligt 2 § att värdet av högsta vinst inte får översliga 10 kr. eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor, 15 kr. Vidare gäller all insats inte får översliga 50 öre eller, där vinsterna utgörs uteslutande av varor, 1 kr.
Förslag har i olika sammanhang framlagts om en höjning på detta område. Med hänsyn lill den penningvärdesförsämring som har skett finner jag del påkallat att i fråga om de här berörda gränserna föreslå bl. a. viss höjning. Jag förordar att högsta insats vid roulettspel skall vara 1 kr. 1 fråga om anmälningslotterier enligt 2 § innebär mitt förslag att högsta insatsen generellt skall vara I kr. och alt värdet av högsta vinst generellt skall vara 50 kr.
Vid den prövning av lotteri enligt 3 § som polismyndighet och länsstyrelse gör gäller vissa beloppsgränser. I fråga om lotteri efter tillstånd av länsstyrelsen anges i 3 § första slyckel c) att insatserna inte får uppgå lill högre sammanlagt belopp än 200000 kr.
Lolterinämnden har föreslagit all sistnämnda beloppsgräns höjs lill 500000 kr, bl.a. mol bakgrund av penningvärdels förändring. I samband med detta har nämnden uttalat all den har lagt fram förslaget uteslutande för atl lokala och regionala föreningar med särskilt omfattande och kostnadskrävande verksamhei skall få ökade möjligheter att tillgodose sitt behov av loileriinkomster utan att vända sig lill regeringen med ansökan om lollerilillstånd. Vidare har nämnden anfört atl del är av största vikt att den vidgade lillståndsram som nämnden föreslår inte utnyttjas schablonmässigt, så alt en inte önskvärd ansvällning av lolleriverksamhelen blir följden. Del måste därför enligt nämnden förutsättas all länsstyrelserna, om förslaget genomförs, noga prövar de tillståndssökande föreningarnas medelsbehov på samma sätt som f. n. sker när del gäller bingospel.
Jag förordar i enlighel med de synpunkter nämnden har anfört att be-
Prop. 1978/79:20 35
loppsgränsen för länsstyrelsens prövning enligt 3 § första stycket c) höjs. Beloppet bör dock lämpligen vara 400000 kr. Jag finner inte skäl att nu göra ändring beiräffande övriga beloppsgränser i 3 §.
Jag vill understryka att de höjningar jag förordar utgör av inflationen påkallade åtgärder. Dessa innebär därför inte något principiellt ställningstagande och föregriper inte lotteriutredningens arbele. Del står alltså utredningen fritt atl överväga principema för vad som bör gälla på detta område.
2.5.3 Beskattningen av automatspel
Tidigare (2.2.3) har jag redogjort för vissa regler om beskattningen av automatspel. Efter samråd med chefen för budgetdepartementet vill jag framhåUa följande.
Statens skatteintäkter för automatspel år 1977 uppgick till ungefär 43 milj. kr. Den helt dominerande delen av dessa intäkter hänför sig tiU spel på s. k. enarmade banditer. Omfattningen av spelet på andra skattepliktiga automater torde f. n. vara mycket ringa. Uppskattningsvis omfattar spel på andra skattepliktiga spelautomater än ulbetalningsautomater endasl något hundratal apparater.
Även om omfattningen av spelet på sistnämnda apparater skulle öka efter ett genomförande av den nu föreslagna förbudslagstiftningen, synes skatteintäkterna på sådant spel bli så små, att en beskattning framstår som föga meningsfull. Här kan också uppmärksammas vad riksskatteverket uttalar i sitt remissvar över lotteriutredningens delbetänkande. Verket anför där bl.a. all skattesatserna för automalspel faststäUts mot bakgrand av den behållning som enarmade banditer med en insats av en krona beräknats ge och all andra automater knappast kan bära så hög skatt.
Också farlygsspel med penningvinster e. d. synes få en så begränsad omfattning atl en beskattning av detta ler sig föga meningsfull.
Till detta kommer kostnaderna för alt administrera en beskattning samt de kontrollproblem som finns, bl. a. i fråga om spel på fartyg.
Visserligen kan skäl av annan art tala för ett bibehåUande av skatten. De omständigheter somjag nyss har berört får dock anses väga över. Jag förordar därför att spelskatten på automatspel slopas och att bestämmelsema om denna beskattning utmönstras ur spelskattelagen. Detta bör ses enbart som en av spelförbudet betingad åtgärd. Om automatspelet framdeles kraftigt ökar i omfattning eller andra skäl lalar för en beskattning i någon form av sådani spel, utgör den nu föreslagna åtgärden givetvis inget hinder mot atl en beskattning på detla område ålerinförs.
2.5.4 Ikraftträdande m.m.
Riksdagen har i sitt beslut begärt förslag tiU lagstiftning om förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater från den 1 januari
Prop. 1978/79:20 36
1979. Såvitt gäller anordnandet av automatspel med penningvinster e. d. saknas därför utrymme för regeringen att föreslå annan tidpunkt. Frågan huravida tillräcklig tid hinner förflyta mellan utfärdandet av en förbudslagstiftning avseende spelanordnandel och dess ikraftträdande kan dock prövas av riksdagen vid ställningstagandet till regeringsförslaget.
I likhet med lotteriutredningen anserjag att innehavsförbudet bör träda i krafl senare än spelförbudet. Jag föreslår att innehavsbestämmelserna skall träda i kraft vid utgången av juni 1979.
Vissa övergångsbestämmelser behövs. De redovisas i specialmotiveringen.
3 Upprättade lagforslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lotteriförordningen (1939: 207),
2. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel.
Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för budgeldepartemenlet.
4 Specialmotivering till framlagda lagförslag
4.1 Förslaget till lag om ändring i lotteriforordningen (1939:207)
1 §
1 första stycket finns intaget del nu gällande allmänna förbudet mot att utan tillstånd anordna lotteri om pengar eller pengars värde. Andra stycket innehåller nuvarande definition av begreppet lotteri. Ändring sker inte i dessa stycken.
Tredje stycket är nytt. Här anges att tillstånd som avses i första stycket inte får ges i fråga om sådant spel på mekaniska eller elekttoniska apparater (automalspel) som erbjuder vinst i form av penningar, värdebevis, spelpolletter eUer liknande.
1 nuläget kan tUlstånd till automalspel beviljas enligt 1 a§, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Brister det på den punkten finns möjlighet för regeringen att med stöd av I § första stycket ge tillstånd till spelet. I den allmänna motiveringen (2.4.1) har jag redovisat skälen för att denna möjlighet bör slopas. Ändringen innebär att tillståndsprövningen i fråga om det i 1 § tredje stycket beskrivna automalspelel uttömmande regleras i 1 a§.
Definitionen av vad som avses med automalspel har med oförändrad innebörd tagits över från nuvarande I a§. Begreppet automatspel saknades i den ursprungliga lydelsen av lotteriförordningen. Det infördes år 1972 vid tillkomsten av 1 a§.
Prop. 1978/79:20 37
Till belysning av vad som avses med automatspel bör till en början framhållas att i nuvarande I a § inte anges att det automatspel som kräver tillstånd enligt paragrafen skall vara att anse som lotteri om pengar eller pengars värde. Likväl måste så vara förhållandet eftersom tillstånd enligt 1 a§ inte kan meddelas beträffande sådant spel som inte faller inom lotteriförordningens tillämpningsområde, såsom detta beskrivs i 1 §. Därför måste automatspel som omfattas av I a § kunna bereda vinst enligt 1 § i pengar eller pengars värde. Att detta har varit den naluriiga utgångspunkten framgår av de föreskrivna begränsningarna i fråga om högsta värde av insats och vinst.
Det nu anförda framgår mer klart i prop 1972:128 med förslag till förordning om skatt på spel m. m. 1 propositionen föreslogs bl. a. införandet av I a §. Vid den tidpunkten gällde i fråga om sådant lotteri vartill automatspel var att hänföra (s. k. anmälningslotteri) bl. a. att vinsterna uteslutande fick utgöras av varor eller av anvisningar gällande som betalningsmedel endasl inom del för tillställningen ifråga avsedda området. Penningvinster var således förbjudna utan tillstånd enligt 1 §. Automalspel med apparater beträffande vilka utfallen vinst i form av polletter kunde användas endast till återspel ansågs (se prop. 1972:128 s. 20) faUa utanför lotteriforordningen.
I propositionen 1972:128 föreslogs att I § lotteriforordningen skulle ändras så att det klart framgick att automatspel utgjorde lotteri även om vinsten endast bestod i anvisning som berättigade till fortsatt spel. Med automalspel avsågs i propositionen spel på apparat som erbjuder vinstchans. Den föreslagna formuleringen innebar att anvisning som utbetalades vid automatspel var all anse som vinst, oaktat den endast berättigade till fortsatt spel. Formuleringen angav, uttalade föredragande statsrådet, att spelautomaler som gav rätt till fortsatt spel genom all polletter e. d. föll ut omfattades. Däremot omfattades inte automater som på teknisk väg gav rätt tiU återspel ulan atl polletter eUer liknande anvisning hade utbetalats. I propositionen anfördes bl.a. att det var praktiskt omöjligt att kontrollera att polletter inte löstes in i pengar. På anförda skäl föreslogs att förbudet mot vinst i pengar och i pengar inlösbara polletter borde upphävas. Den formulering av 1 a § som lades fram för riksdagen i propositionen hade den avfattningen all spel med mynt eller poUeller på mekaniska eller elektroniska apparater (automalspel) fick anordnas efter vissl tillstånd och under angivna förutsättningar.
Vissa förändringar i förhållande till regeringsförslagel tillkom vid behandlingen i skatteutskottet. Utskottet uttalade i sitt betänkande SkU 1972:66 bl.a. atl såväl tillståndsgivningen som beskattningen enligt förslagen i propositionen var knutna tiU spel som bedrevs med mynt eller polletter. 1 uppenbart syfte att kringgå dessa regler hade på senare lid spel anordnats på apparater som inte betalade ul mynt eller polletter utan noterade resultatet i ell räkneverk. Det blev i dessa fall enligt utskottet en bevisfråga om vinslen hade utbetalts eller om den bara bestod i rätt till åter-
Prop. 1978/79:20 38
spel. Kunde det bevisas att utbetalning hade ägt ram förelåg vanligen olagligt spel, och apparaten kunde tas i beslag. Utskottet anförde vidare att man emellertid från polishåU bedömde bevisfrågan som svårlöst, samtidigt som man inom vissa polisdistrikt hade konstaterat att ett flertal spelautomater hade försetts med räkneverk.
Mot denna bakgrand förordade utskottet att även möjligheten till återspel betecknades som en vinst i lotteriförordningen och att alltså alla spelautomater i princip beskattades. Sådana mer oskyldiga spelapparater som s. k. flipperspel, som normalt endast erbjöd möjlighet tiU ett återspel, borde dock undantas. I sin av riksdagen bifallna hemställan föreslog utskottet nuvarande avfattning av 1 § i fråga om rätt till frispel samt av I a § såvitt gäller begreppet automatspel.
Det anförda innebär sammanfattningsvis följande. Anordnandet av automatspel om pengar eller pengars värde för allmänheten eller i förvärvssyfte är - oavsett om vinsten utbetalas genom apparaten eller eljest - f. n. vid straffansvar förbjudet enligt lotteriforordningen, om inte tillstånd enligt samma förordning föreligger till spelet. Detta gäller både i fråga om s. k. enarmade banditer och liknande apparater som beträffande andra spelautomater. Till pengars värde är att hänföra bl. a. varor och rätt tiU frispel, vilket alltså är att anse som vinster, .\utomatspel som normalt erbjuder vinst i form av endast ett frispel får dock anordnas utan tillstånd. Under begreppet frispel torde falla såväl utbetalning av pollett - berättigande till ett frispel - som en utan utbetalning registrerad rätt till frispel. Tillstånd krävs därför för automatspel som lämnar vinst med flera frispel. Till vinst av del slaget torde få räknas atl vinst för ett spel kan bli mer än en pollett när varje pollett berättigar lill ett fortsatt spel på en utbetalningsautomat. Sådant spel utan tillstånd är alltså f. n. kriminaliserat. Detsamma gäller om någon utbetalar vinster för resultat vunna på förströelseapparater eller andra spelautomater som i sig själva inte utbetalar någon som helst form av vinst i lotteriförordningens mening eller ger vinst endast i form av ett frispel.
1 fråga om det nya tredje stycket i 1 § bör mot denna bakgrund framhållas atl del liksom enligt gällande rält saknar betydelse om vinst utbcialas genom spelautomalen eller vid sidan cm, exempelvis manueUt. Detta har jag berört i den allmänna motiveringen (2.3.1).
Det automatspel för vilket möjligheten atl lämna tillstånd enligt första stycket tas bort konkretiseras genom en närmare beskrivning av de vinster spelet erbjuder. Denna avgränsning har betydelse också för tillämpningen av de nya föreskrifterna i 1 a § om spelanordnande och i 9 § om innehavsförbud. 1 fråga om ulbelalningsaulomaier med penningvinster täcks exempelvis såväl apparater av typ Penny Fall och Pajazzo som de dragarmsap-parater som man brukar kalla enarmade banditer. För att undvika kringgåenden förs vidare till vinstbegreppet värdebevis. Uttrycket värdebevis omfattar här lill en början handling, märke eller annat som är bärare av ett
Prop. 1978/79:20 39
penningvärde. Som exempel kan tas ett presentkort som är inlösbart i pengar. Vidare täcks vid tillämpning av 1, I a och'9 §§ bl. a. del fallet att ett presentkort e. d. går att lösa in mot annan prestation av ekonomiskt värde, t. ex. varor eller tjänster. En särskild form av värdebevis i den mening begreppet här används har angivits uttryckligen, nämligen spelpolletter. Det kan inträffa atl vinsten i något fall utformas så all den inte direkt träffas av den nu lämnade beskrivningen. Innebär konstraktionen alt ett penningvärde kan överföras i former som liknar dem jag nyss har beskrivit bör detta jämställas med de beskrivna vinstema. Detla har markerats i lagtexten.
Också värdepapper omfattas av del berörda vinstbegreppel. Spelautomaler som i vinst endast registrerar rätt till frispel täcks däremot inte av det nya tredje stycket. Detsamma gäller automater som erbjuder vinst endasl i form av varor, exempelvis s.k. lyflkranar. Skälet till alt bl.a. presentkort som avser varor har förts till vad tredje stycket täcker är att risken för kringgående av ett spelförbud som avser pengar och liknande synes vara myckel siörre om vinsten får utgöras av presentkort än om den får utgöras av varor.
Jag vill i sammanhanget tiUägga atl aulomaler som endast säljer lotter ulan något moment av spel inte kan anses vara sådana apparater som omfattas av det i lotteriförordningen använda begreppet automatspel.
1 a §
Första stycket innehåller de i 2.4.2 föreslagna nya reglema om tillstånd lill anordnandet av automalspel på fartyg i intemationeU trafik. Dessa regler gäller automalspel med penningvinster e. d. av den art som anges i I § iredje stycket.
Jag vill erinra om all grunden för att vissl farlygsspel har tagits undan frän förbud mot automatspel med penningvinster e. d. i enlighet med näringsutskotlels uttalande (2.2.1) är att man kan behöva tillåta visst sådant spel inom svenskt sjöterritorium för att få till stånd en internationell överenskommelse i syfte att begränsa spel. 1 den aUmänna motiveringen har vidare redovisats villkor som kan uppställas för tillstånd, bl.a. att spelet inte anordnas under andra former utanför svenskt territorialvatten.
Med uttrycket intemalionell trafik avses trafik mellan svensk och utländsk hamn saml mellan utländska hamnar.
Andra stycket reglerar automalspel av annan art än som avses i 1 § tredje stycket. Hit hör bl. a. automalspel som erbjuder vinst i form av varor eller frispel. För denna kategori bibehålls i sak nuvarande regler om tiUståndsmyndighet och om förutsättningar för tillstånd. Reglema har förts lill förevarande stycke från nuvarande I a § första stycket.
Tredje stycket innehåller bestämmelser om för vem tillstånd meddelas samt för vilken lid. Reglerna motsvarar med vissa ändringar vad som nu gäller enligt 1 a § andra stycket. I fråga om automalspel med penningvinster e. d. anges att tillstånd meddelas för spelanordnaren. Beträffande auto-
Prop. 1978/79: 20 40
matspel av annan art gäller nu att tillstånd av polismyndighet enligt 1 a § första slyckel a) meddelas för viss tid eller tills vidare. Däremot meddelas av länsstyrelse tillstånd enligt samma stycke b) endast för viss tid. Erfarenhetema från den praktiska tiUämpningen av detta visar att ordningen med tillsvidaretillstånd medför vissa problem när föreskrifter eller vUlkor för automatspel behöver ändras. I syfte att vinna en enklare ordning görs därför i förevarande tredje stycke den ändringen att tillstånd skall få meddelas endast för viss tid. Denna föreskrift omfattar också automatspel med penningvinster e. d.
\fjärde stycket har intagits nuvarande föreskrift i 1 a § tredje stycket om att automatspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten får anordnas utan tillstånd.
9 §
I bestämmelsen har tagits in de föreslagna reglerna om förbud mol innehav av utbeialningsautomal. Innebörden av dessa har i huvuddrag redovisats i den aUmänna motiveringen (2.3-4).
Första stycket innehåller en definition av begreppet utbeialningsautomal. Med detla avses spelautomat som är konstraerad för att utbetala vinst i form av pengar, värdebevis, spelpollelter eller liknande. Vinstbegreppel har berörts i anslutning till 1 § tredje stycket.
Regleringen avser alltså automater med en utbetalningsmekanism av det ena eller andra slaget. SjälvfaUet behöver del inte vara fråga om någon tekniskt kvalificerad anordning. Avgörande är atl vinsten utbetalas genom automaten. Del saknar betydelse om så sker vid varje vinsltillfälle eller i annan ordning.
Att automalen skall vara konstraerad för utbetalning innebär bl. a. att förstöring, borttagande eller plombering av utbelalningsmekanismen i exempelvis en av de nu gängse dragarmsaulomalerna i princip inte innebär att man undgår tillståndskravet. Naturligtvis kan det dock inträffa atl aulomaten förändras så radikalt att del kan sägas inte längre vara fråga om en ulbetalningsaulomal. Gränsdragningen på denna punkl måste ankomma på rättstillämpningen.
Begreppet innehav förekommer i viss annan lagstiftning, bl. a. vapenlagen (1973:1176) och lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m.m. Del avser faktisk besittning.
Principema för när tillstånd bör meddelas har redovisats i 2.4.3. Tillstånd kan förenas med villkor av ordningskaraktär e.d.
I första stycket anges slutligen vissa situationer när ett särskilt innehavs-tillstånd inte krävs. Som har berörts i den allmänna motiveringen gäller del till en början spelautomal som omfattas av spellillslånd. Behöver spelanordnaren ha reservmaskiner fordras dock för dessa innehavstiUstånd. Detta är nödvändigt från konirollsynpunkt.
Fristen innan innehavstillstånd krävs för dödsbo och konkursbo lar sikle
Prop. 1978/79:20 41
på den övergång av innehavet från den avlidne respektive konkursgäldenä-ren som sker till boet. Ett innehav som uppstår på annan grund omfattas inte av undantaget i 9 § första stycket 2.
Andra stycket anger de fall när införsel till riket av utbetalningsautomat är tillålen. Så är fallet endast för den som har rätt att inneha automaten enligt första stycket första meningen eller andra meningen I. Undantag från detta kan föreskrivas med stöd av tredje stycket.
Tredje stycket innehåller de i den allmänna motiveringen redovisade reglerna om möjlighet för i första hand regeringen att föreskriva undantag från innehavs- och införselregleringen i 9 § första och andra styckena. Möjligheten avser till en början innehav på fartyg i intemalionell trafik. Därvid täcker den både svenska och utländska fartyg. Fartyg i internationell trafik kan alltså befrias från krav på innehavstiUstånd när de befinner sig på svenskt sjöterritorium.
Vidare kan om behov uppkommer enligt tredje stycket föreskrivas undantag i fråga om utbetalningsautomat som innehas i och för sådan yrkesmässig verksamhet som tillverkning, reparation, transport eller liknande. Givetvis är hit att hänföra försäljning, nuvarande s. k. utställarverksamhet m.m.
Det bemyndigande som undantagsmöjligheten innefattar behöver inte utnyttias i sin helhet. En begränsning kan ske efter vad som bedöms vara lämpligt.
Slutligen erinras i fjärde stycket om lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor m. m.
10 §
Paragrafen innehåller straffbestämmelser. De ändringar som föreslås har berörts i 2.5.1. Genom införselförbudet i 9 § andra stycket kan ansvar inträda enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Detla redovisas i ett nytt, fjärde stycke till 10 §.
Efiersom fängelse ingår i straffskalan för den som olovligen anordnar automatspel som avses i 1 § tredje stycket eller olovligen innehar utbeialningsautomal kan enligt praxis brottsbalkens medverkansregler tUlämpas analogiskt.
11 §
De regler om förverkande som nuvarande 11 § innehåller utsträcks här till att omfatta också fall av otillåtet innehav av utbetalningsautomat. Bestämmelsen har i huvudsak avfattats i överensstämmelse med lotteriutredningens förslag. Döms någon till ansvar enligt 10 § första stycket för innehav av sådan aulomat skall automaten jämte innehåll eller dess värde förklaras förverkade, om inte detta är uppenbart obilligt. Att innehållet kan förverkas utgör en ändring i förhållande till utredningens förslag.
Prop. 1978/79:20 42
12 §
Paragrafen innehåller besvärsbestämmelser m. m. Nu gäller att talan mot polismyndighetens beslut enligt lotteriförordningen förs hos länsstyrelsen genom besvär. Talan mot länsstyrelsens beslut förs hos regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. I lotterikungörelsen (1974:222) anges atl talan mot länsstyrelsens beslut enligt lotteriförordningen förs hos lolterinämnden och £itt lalan inte får föras mot nämndens beslut. Vidare följer av kungörelsen atl nämnden får hänskjuta ärende av större vikt tiU regeringen.
De nu berörda bestämmelserna i lotterikungörelsen har förts in i 12 §. Samtidigt anges alt beslut som lotterinämnden meddelar i fråga om tiUstånd enligt 1 a § första stycket eUer 9 § kan överklagas hos regeringen.
Övergångsbestämmelserna
I överensstämmelse med vad som har angetts i den allmänna motiveringen (2.5.4) föreskrivs här att de nya bestämmelsema skaU träda i kraft, såvitt avser 9 § den 1 juli 1979 och i övrigt den 1 januari 1979.
Vidare anges all tillstånd till automatspel som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt avser spel med varavinster vid utgången av juni 1979 och i övrigt vid utgången av år 1978. Äv detta följer att automalspel med penningvinster e.d. måste ha tiUstånd enligt de nya reglerna från och med den 1 januari 1979. Under en övergångstid kan ett äldre automalspellillstånd berättiga tiU spel med varavinster. Från och med den I juli 1979 krävs dock tillstånd enligt de nya reglerna också för det sistnämnda spelet.
Bakgranden till de nu redovisade föreskrifterna är följande. Med hänsyn till den av riksdagen beslutade tidpunkten för spelförbudets ikraftträdande måste meddelade tillstånd då upphöra att gälla till den del de berättigar till automatspel med penningvinster e. d. Äv kontroUskäl och för att få bort gällande tillsvidaretiUslånd bör meddelade spellillslånd upphöra alt gälla också till den del de berättigar till automalspel av annan art. I den delen är del dock möjligt all skjuta på ikraftträdandet för alt underlätta för berörda näringsidkare atl skaffa speltillstånd enligt de nya reglema.
Vidare föreskrivs av liknande skäl bl.a. atl tillstånd lill roulettspel som gäller tills vidare skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel
Vidtagna ändringar innebär eller följer av atl skattskyldigheten för automatspel slopas.
Prop. 1978/79:20 43
5 Hemställan
Med hänvisning tiU det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen tiU
1. lag om ändring i lotteriforordningen (1939:207),
2. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1978/79: 20 44
Innehåll
Propositionen .................................................... ...... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll....................... ...... 1
Lagförslag......................................................... 2
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 14 september
1978................................................................ .... 15
1 Inledning......................................................... .... 15
2 Allmän motivering............................................. .... 16
2.1 Utgångspunkter........................................... 16
2.2 Bakgrand ................................................... 16
2.2.1 Näringsutskottets betänkande................. 16
2.2.2 Vissa nu förekommande typer av spelautomater 18
2.2.3 Gällande reglering av automatspel ............ .... 19
2.2.4 Lotleriulredningens förslag ...................... .... 21
2.3............................................................ Principerna
för utformningen aiv den förbudsreglering som
föranleds av riksdagens beslut........................ 24
2.3.1 Allmänna överväganden.......................... 24
2.3.2 Undantag för spel på fartyg .................... 26
2.4 Den närmare utformningen av förbudsregleringen 27
2.4.1 Inledande bedömning ............................ 27
2.4.2 Anordnande av automatspel.................... 27
2.4.3 Innehavsreglering avseende vissa spelautomater 30
2.5 Vissa särskilda frågor.................................... .... 33
2.5.1 Straff och förverkande .......................... 33
2.5.2 Vissa värdegränser i lotteriforordningen...... 34
2.5.3 Beskattningen av automalspel.................. 35
2.5.4 Ikraftträdande m.m................................ 35
3 Upprättade lagförslag ........................................ 36
4 Specialmotivering tili framlagda lagförslag............... 36
4.1 Förslaget tiU lagom ändring i lotteriförordningen (1939:207). 36
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på
spel ......................................................... .... 42
5 HemstäUan .................................................... 43
6 Beslul............................................................. .... 43
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978