Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:193

Regeringens proposition

1978/79:193

om ersättning för utbetalda underhållsbidrag;

beslutad den 8 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen au anta de förslag som har lagils upp i bifogade uldrag av regeringsproiokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den som vid ell barns födelse är gift med barnets mor är enligt föräldrabalken all anse som far lill barnet. Faderskapet kan emellerlid hävas, om det visar sig oriktigt. Har del skett skall mannen enligt vad som föreslås i proposilionen kunna f ersättning av siaten för underhållsbidrag som han har betalt lill barnel under tid då han inte bodde tillsammans med barnel. Rälien lill ersättning skrivs in i lagen(1969:620)om ersättning i vissa fall för ulgivna underhållsbidrag. Enligt denna lag finns redan en motsvarande ersättnings-rätt förden som felaktigt har ansetts som far lill ett barn vars föräldrar inle var gifta med varandra när barnet föddes.

Reformen iräder i kraft den 1 juli 1979 men gäller inte bidrag som har betalts före den 1 januari 1978.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 193


 


Prop.  1978/79:193                                                               2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för

utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs atl 2-4 §§ lagen (1969:620) om ersättning i vis.sa fall för utgivna underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydel.se

2 Om fåderskapel till barn fastställts genom erkännande och dena förkla­rats OgUtigt genom lagakraftvunnen dom, har mannen råll all av aUmänna medel åierfå vad han enligi dom eller avtal Ulgivii i underhållsbidrag lill barnet. Detsamma gäller om fåder­skapel faststäUts genom dom och mannen efier anlilande av särskili rätisinedd frials från faderskapet genom lagakraftvunnen dom.


Föreslagen lydelse

Har en man enligi I kap. 1 § föräl­drabalken ansells som far lill ell barn eller har en mans faderskap liU ell barn faslsiällis genom erkännande eller dom, men frias mannen från fåderskapel, har han räll llll ersänning av allmänna medel lör underhållsbi­drag som han enligi 7 kap. 2 § föräl­drabalken utgett till barnet.


Ersänning enligi 1 eller 2  skaU

molsvara vad mannen på grund av

dom,  beslul eller avtal har eriagt i

underhåll for barnel.  Om det finns

synneriiga skaffar dock ersäUningen

sällas ner eller vägras.

Ulöver ersältning för erlagda underhållsbidrag ulgår ränla enligt 5 §

räntelagen (1975:635) på varje erlagl belopp från dess betalningsdag. Kan icke

styrkas när underhållsbidragen betalats, beräknas ränta lill skäligl belopp.


Föreligger rätt lill ersättning, för mannen ej söka åter vad han utgivit av den som mottagit underhållsbi­draget.


4§


Föreligger rält till ersättning enligt denna lag får mannen ej kräva liU-baka vad han har utgett av den som mottagit underhållsbidraget. Ej hel­ler får staten kräva tillbaka utgiven ersättning av den som har moliagii underhållsbidragei.


' Senaste lydelse 1976:625. 2 Senasle lydelse 1975:654.


 


Prop.  1978/79:193


Nuvarande lyddse

Vad som uibeialais av aUmänna medd skall stanna på siaisverkel.


Föreslagen lydelse

Fasisiälls all en annan man är far till barnet får staten, om del finns särskilda skål, kräva tUlbaka utgiven ersältning av denne enligi vad som följer av hans underhällsskyldighet mot barnel.


1.    Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1979.

2.    Vad som sägs i 2 § om ersättning för utgivna underhållsbidrag lill den som enligt 1 kap. I § föräldrabalken har ansells som far lill ell barn lillämpas endasl i fråga om bidrag som har belalls efter utgången av år 1977.

3.    Har någon före lagens ikraftträdande av regeringen tillerkänts ersättning av allmänna medel för ulgivna underhållsbidrag, har han inie på grund av denna lag räu till ytterligare ersättning.

4.    Ersättning av allmänna medel för sådana underhållsbidrag som har utgetts före den 1 juli 1979 skall stanna på statsverket.


 


Prop.  1978/79:193                                                               4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:861) om ändring i lagen (1969:620) om

ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs all 1 § lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag i den lydelse denna paragraf har erhållil genom lagen (1978:861) om ändring i nyssnämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Den som på grund av förordnande enligt 7 kap. 15 § föräldrabalken i mål om fastställande av faderskap utgivit underhållsbidrag lill barn har räll atl av allmänna medel åierfå vad han utgivit, om domstolen genom dom eller beslut som vunnil laga kraft skilt målel från sig ulan att mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som sägs i första stycket om rätt lill ersättning av allmänna medel gäller också för del fall alt under­hållsbidrag utgivits på grund av atl mannen i skrifilig, av två personer bevittnad handling, som godkänn av barnavårdsnämnden, åtagit sig atl ulge underhåll för lid, intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, och blodun­dersökningen visar att han icke kan vara fader lill barnel. Är hans fader­skap enligt blodundersökningen os­annolikt, har han räll lill ersättning för ulgivna underhållsbidrag, såvida lalan om faderskapet icke väckes mol honom inom sex månader från del utlåtandet över blodundersök­ningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger rätl till ersältning, om han genom laga­kraftvunnen dom friats från fader­skapet eller om annan man på grund av lagavunnen dom eller erkän­nande är atl anse som fader lill barnet.



Föreslagen lydelse

Den som på grund av förordnande enligt 7 kap. 15 § föräldrabalken i mål om fastställande av faderskap utgivit underhållsbidrag lill barn har rätt all av allmänna medel/o ersätt­ning härför, om domstolen genom dom eller beslul som vunnil laga krafl skilt målel från sig utan att mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som sägs i försia slyckel om räll lill ersättning av allmänna medel gäller också för del fall alt under­hållsbidrag utgivits på grund av att mannen i skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig atl utge underhåll för tid, inlill dess resultatet av blodundersökning om faderska­pet föreligger, och blodundersök­ningen visar alt han icke kan vara fader lill barnet. Är hans faderskap enligt blodundersökningen osanno­likt, har han rätl lill ersättning för ulgivna underhållsbidrag, såvida la­lan om faderskapet icke väckes mol honom inom sex månader från del utlåtandet över blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blod­undersökningen föreligger rätt lill ersättning, om han genom lagakraf­tvunnen dom friats från faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkän­nande är att anse som fader lill barnet.


Prop. 1978/79:193                                                               5

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om 7 kap. föräldrabalken' i den lydelse balken har erhållil genom lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken dels all nuvarande 17 § skall betecknas 18 §, dels alt 16 § och den nya 18 § skall ha nedan angivna lydelse, dels atl i kapitlet skall införas en ny paragraf, 17 §, av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydel.se


Föreslagen lydelse


7 kap. 16 § första och andra styckena

Har nägon genom skrifilig, av två personer bevittnad handling åtagit sig all lill barn för vilkel fadeskapei skall fastställas utge underhållsbidrag för tid inlill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivel om verkställighet på grund av förbindelse atl ulge underhåll enligt denna balk.

Beträffande ålagande enligt första slyckel skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivel för fall då rälien enligt 15 § har meddelal förordnande om underhållsbidrag till barn.


16 § Iredje siyckei

Om rätt all i vissa,fall,få ersättning av aUmänna medel för ulgivna under­hållsbidrag finns särskilda besiämmel­ser.


17 §

Om rätl för den som har betalt underhållsbidrag an få ersättning av allmänna medel,finns bestämmdser i lagen (1969:620) om ersättning i vissa ,fall,för ulgivna underhåUsbidrag.


 


17 §

Har viss man enligi I kap. 1 § ansetls som barns får och faslslälles an annan man är far lUI barnel. har den förslnämnde endast om särskilda skäl föreligger räll Ull ersänning av den andre för koslnader sotn han har hafi för barnels,försörjning.


18 §

Har en man hafi kostnader för ell barns försörjning därför all han har varil atl anse som eller antagits vara barnets far, men fastställs att en annan man är far UU barnet, har den förstnämnde endast om det ftnns särskilda skäl rätt IiU ersättning av den andre för kosinaderna.


'Balken omirycki 1978:853.


 


Prop.  1978/79:193                                                    t

Uldrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
               PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-08

Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm, Wirlén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, Cars, Gabriel Romanus, Tham.

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Proposition om ersättning för utbetalda underhållsbidrag, m. m.

1 Inledning

Har en man, vars faderskap lill eii barn har fastställts genom dom eller erkännande, senare frials från faderskapet, kan han få ersättning av allmänna medel för underhållsbidrag som han har betalt lill barnet. Bestämmelser om delta finns i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. En man som direkl på grund av lag har ansells som far lill ell barn därför att han har varit gift med barnets mor har däremoi inle någon motsvarande rätl, grundad pä lag, alt efter faderskapets hävande få ersättning för utgivna underhållsbidrag. I sådana fall kan dock regeringen efter en särskild prövning bevilja mannen ersäuning av allmänna medel. Jag avser nu att la upp frågan om atl lagfästa en ersällningsräll också i de senare fallen. Också vissa andra spörsmål som har samband med denna fräga kommer att behandlas. Under ärendels beredning i jusiitiedepartementel har samråd ägl rum med bl. a. förelrädare för ungsrätter, länsstyrelser, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket samt advokatkåren.

2 Gällande rätt

2.1 Ersättning av allmänna medel enligt lag

Enligt 1 § i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag kan den som av domstol i mål om faderskap lill barn har ålagis alt interimistiskt utge underhällsbidrag få ersättning av allmänna medel för utgivna bidrag, om domstolen senare skiljer målet från sig utan att mannen åläggs underhållsskyldighet.


 


Prop.  1978/79:193                                                    7

Ersättning kan vidare enligt samma paragraf belalas ul, om en man i en skrifilig handling, som har bevittnats av två personer och godkänts av barnavårdsnämnden, har åtagit sig all belala underbållsbidrag för tid inlill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger. En förutsäu­ning för all ersättning skall Ulges är all blodundersökningen visar all mannen inle kan vara far lill barnet eller all hans faderskap är osannoliki. I sistnämnda fall krävs dessutom all lalan om faderskapet inte har väckis inom sex månader från det att utlåtandet över undersökningen förelåg. Oavsett vad blodundersökningen visar föreligger räll till ersäuning, om faderskapslalan mol mannen har ogillals eller om annan man på grund av dom eller erkännande är alt anse som far till barnet.

Om en faderskapsdom ändras efter resning eller om ett faderskapserkän­nande förklaras ogiltigt har enligt 2 § i lagen den som har friats från faderskapet rätl alt få ersättning av allmänna medel för de bidrag han har betalt. Denna beslämmelse var en nyhet i 1969 års lag. Dessförinnan förelåg inte någon på lag grundad räll lill ersättning, men regeringen kunde efter särskild prövning bevilja ersältning.

Föreligger förutsällningarna för ersättning enligt lagen, är sökanden berättigad till full ersättning. Någon behovsprövning eller nedsättning av annan anledning förekommer således inte. Krav på ersättning preskriberas enligt de allmänna preskripiionsbestämmelserna,dvs. i allmänhet lioårefier del all bidragen har ulgeils.

Enligt 3 § i lagen ulgår utöver ersättning för erlagda underhållsbidrag ränla enligt 5 § räntelagen (1975:635). Om del inle kan styrkas när underhållsbi­dragen har betalts beräknas räntan lill ell skäligl belopp.

Den som har räll lill ersättning av allmänna medel fårenligi 4 § inle kräva återbetalning av den som har mottagit bidragen. Vad som har betalats ut av allmänna medel skall stanna på slalen.

Beslul om ersättning fattas enligt 5 § av länsstyrelsen i det län där mål om faderskapet har handlagts eller skulle ha handlagts av underrätt. Länsslyrel­sens beslul kan överklagas hos kammarrätt. Länsstyrelserna prövar årligen sammanlagl omkring 50 ärenden.

2.2 Ersättning av allmänna medel efter särskild prövning

Om modern vid ell barns födelse är gift anses mannen i äktenskapet enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken som barnels far. Sedan den 1 januari 1977 gäller, lill skillnad mot tidigare, inle någon sådan s. k. faderskapspresumtion om barnel föds korl lid efter äktenskapets upplösning genom skilsmässa. Faderskapet för mannen i äktenskapet kan hävas genom dom eller genom att mannen i viss ordning godkänner annan mans erkännande av faderskapet lill barnet (1 kap. 2 § föräldrabalken).

Härmännen i äktenskapet efter t. ex. äklenskapsskillnad erlagl underhålls­bidrag lill barnet och fastställs senare all han inte är far till barnet, har han som


 


Prop. 1978/79:193                                                     8

nämnts inte någon på författning grundad rätt till ersättning av allmänna medel för vad han har betalt. Lagen om ersättning i vissa fall för ulgivna underhållsbidrag är sålunda inle tillämplig. Regeringen kan emellerlid efter särskild prövning bevilja mannen ersättning av allmänna medel. Bidrag som har belalls för mer än tio år sedan ersätls dock inle. Ränla på ersättningsbe­loppet medges inte.

Utbetald ersättning siannar alltid på statsverket. Något återkrav mot den som har mottagit bidragen eller mot den verklige fadern förekommer således inle.

Ansökningar om ersättning handläggs inom justitiedepariementel. Under åren 1973-1978 prövade regeringen 12 ärenden, varav 11 ärenden bifölls hell eller delvis. Enbarl under år 1978 bifölls sex ansökningar. Sedan år 1973 har sammanlagt omkring 100 000 kr. utbetalts.

2.3 Ersättning från den verklige fadern

Enligt 7 kap. 17 § föräldrabalken i lydelse fr. o. m. den 1 juli 1979 (SFS 1978:834) har den som enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken har ansetts vara far lill ell barn, dvs. moderns make, endasl om det finns särskilda skäl räll alt kräva ersättning för koslnader för barnels försörjning från den man som senare förklaras vara barnets far. Det kan röra sig både om koslnader som den felaktigt ulpekade mannen har hafi under äktenskapets bestånd och om underhållsbidrag som han har betalt efter skilsmässa.

Den bestämmelse som nu är upptagen i 7 kap. 17 § föräldrabalken gäller sedan den 1 januari år 1977. Dessförinnan fanns inte någon lagregel som berörde rätten lill ersäuning från den verklige fadern för kostnader för barns försörjning. Genom ett par domstolsavgöranden (NJA 1968 s. 183 och NJA 1975 s. 330) hade emellerlid slagils fasl all mannen i äktenskapet var berättigad lill ersältning av den verklige fadern både för kostnader för barnets försörjning under äktenskapet och för underhållsbidrag som hade betalts ut efter skilsmässa.

Genom den nu berörda bestämmelsen begränsades alllså möjlighelen lill återkrav i förhållande till vad som tidigare hade gällt enligt praxis. Enligt förarbetena till lagrummet (prop. 1975/76:170 s. 186) torde särskilda skäl för återkrav kunna föreligga om den verklige fadern har hafi skäl au misslänka atl han är far lill barnel men har undandragit sig all medverka till att faderskapsfrågan avgörs. Däremoi torde återkrav normall få anses uteslutet, om maken trots veiskap eller misstanke om del rätta förhållandet dröjer med att väcka lalan om atl han inte skall anses som far.

När det gäller den som genom dom eller erkännande har förklarats vara far till ett barn men senare friats från faderskapet finns det inte någon bestämmelse som ger honom räll alt av den verklige fadern kräva lillbaka koslnader som han har haft för barnet. I den mån den förste mannen har räu till ersältning av allmänna medel enligt 1969 års lag för utgivna underhålls-


 


Prop. 1978/79:193                                                     9

bidrag torde han emellerlid inle kunna vända sig mot den verklige fadern (jfr högsia domslolens dom den 19 juli 1978 nr DT 22).

3 Föredraganden

Rälien för en man som har friats från faderskapet till ett barn atl få ersältning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag har vuxit fram siegvis. Redan år 1917 infördes i lag en beslämmelse som gav den oriktigt utpekade fadern lill ett barn med ogifl mor rält lill ersäuning av allmänna medel för underhållsbidrag som en domstol interimistiskt hade ålagl honom all belala. Rälten till ersättning för eriagda underhållsbidrag har sedan utvidgats vid fiera lillfällen. År 1969 fördes bestämmelserna i ämnet över från föräldrabalken lill den nuvarande lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för ulgivna underhållsbidrag.

Lagen är inte tillämplig om faderskapet enligt 1 kap. föräldrabalken har varit grundat på alt mannen var gift med barnets mor när barnel föddes. Som har berörts i avsniii 2 kan dock regeringen efter särskild prövning bevilja mannen ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag sedan han har frials från faderskapet.

Enligt min mening finns det inte anledning alt göra skillnad mellan sådana faderskap som har grundats på mannens äklenskap och sädana som har fastställts genom dom eller erkännande, när det gäller räll till ersättning för ulgivna underhållsbidrag. Att likställa dessa fall ligger i linje med den lagstiftning som år 1976 genomfördes på faderskapsrättens omräde. Jag anser därför all del nu är dags alt i lag föra in en ersällningsräll också för de män för vilka det faderskap som har upphävts har grundats direkl på lag. Den nuvarande möjligheten till ersältning fördessa män är f. ö. inte allmänt känd, något som leder lill alt i praktiken lika fall inle behandlas lika. En ytterligare fördel med förslaget är alt handläggningen av skilda ersäiiningsfall kan göras enhetlig.

Ersättning enligt 1969 års lag avser som nämnts underhållsbidrag och betalas alltså inte för koslnader som mannen har haft medan han bodde tillsammans med barnet (se rällsfallsreferal från regeringsrällen och kammar­rätterna år 1976 R 76 2:15). Samma princip följs i regeringens praxis beträffande ersältning lill män som var gifta med barnels mor när barnel föddes. När nu en rätt till ersättning för dessa män blir lagfäst bör denna princip behållas. Alt ge ersäuning för de nämnda kosinaderna skulle föra för långl och kan inte heller anses sakligt påkallat.

Jag föreslår alltså atl bestämmelser införs i lag om au mannen i äktenskapet, sedan han har friats från faderskapet, har rätl lill ersättning av allmänna medel för underhållsbidrag som han har utgett under tid då han inte varaktigt bodde lillsammans med barnet. Beslämmelserna bör tas in i 1969 års lag och samordnas med beslämmelserna om räll till ersättning för män vars faderskap har fastställts genom dom eller erkännande.


 


Prop.  1978/79:193                                                   10

Ersättningen bör i princip svara mol vad mannen faktiskt har betalt till barnel i bidrag i enlighel med dom, domstolsbeslut eller avtal. Del kan emellenid inte uteslutas au mannen just på grund av rälien till ersättning av allmänna medel har gåll med på alt erlägga ell alllför slorl bidrag eller avsiktligt har dröjt en längre lid med all reda upp faderskapsfrågan. Jag föreslår med tanke på sådana fall en föreskrift i 1969 års lag som gör del möjligl alt sätla ner eller vägra ersältning av allmänna medel om del finns synnerliga skäl. Denna föreskrifi bör gälla samtliga ersäiiningsfall enligi lagen.

Haren man rätt lill ersättning av allmänna medel får han enligt 1969 års lag inte kräva lillbaka ulgivna underhållsbidrag av den som har mottagit bidragen. Denna regel bör behållas och gälla också den man som har ansetts som far till ett barn därför alt han har varil gift med modern. Har ersättning belalls av allmänna medel, bör inte heller slalen ha någon återkravsrätt gentemot bidragsmouagaren. Också deua stämmer med vad som redan gäller enligt 1969 års lag.

F. n. kan staten enligt 1969 års lag inte heller rikla sig mol den verklige fadern till barnet för atl få lillbaka utgiven ersättning. Del lämpliga i denna regel kan ifrågasättas när nu rälien lill ersältning enligt lagen utvidgas. Man kan enligt min mening inte borlse från risken att avsaknaden av varje återkravsmöjlighel skulle kunna fresta den verklige fadern atl förhala faderskapsfrågans avgörande för aU på så sätt låla del allmänna svara för underhållskostnaden så länge som möjligt.

Enligt 7 kap. 17 § föräldrabalken (SFS 1978:834) kan den som senare fastställs vara far till ett barn vilkel föddes medan modern var gift åläggas återbetalningsskyldighel mol mannen i äktenskapet för koslnader som denne har haft för barnels försörjning, dock endasl om del finns särskilda skäl. Det synes mig lämpligt att knyla an lill denna regel och under i princip samma förutsäitning göra den verklige fadern skyldig au gottgöra siaien, när del allmänna har ersatt mannen i äktenskapet för underhållsbidrag som denne har belalt till barnel. Jag föreslår alt en beslämmelse om detla förs in i 1969 års lag. Den bör emellerlid tillämpas med återhållsamhet. Bestämmelsen bör också ses moi bakgrund av att preskriptionstiden för skyldigheten atl utge underhållsbidrag-och därmed naturiigen också fören skyldighet all gottgöra staien för ersältning för bidrag-genom en lagändring år 1978 har förkortats till tre år (7 kap. 8 § föräldrabalken i lydelse fr. o. m. den 1 juli 1979, SFS 1978:834).

För att regleringen skall bli enhellig föreslår jag atl de nu nämnda föreskrifierna om älerbelalningsskyldighet görs tillämpliga också när en man som inte har varil gift med barnets mor frias från faderskapet. Om del finns särskilda skäl - men endast då - bör alltså denne man kunna kräva ersältning av den verklige fadern för koslnader som han har haft för barnets försörjning. Undersamma förutsäuning borstaten kunna fordra gollgörelse av fadern när ersältning av allmänna medel har lämnats för oriktigt ulgivna underhållsbi-


 


Prop.  1978/79:193                                                   11

drag.

Kosinaderna för del allmänna lill följd av reformen är svåra all uppskatta men torde bli begränsade. Visserligen måste antas atl efteren lagreglering ersältning kommer all ulges i fler fall än f. n. A andra sidan torde 1976 års lagändringar i fråga om faderskapsrälten ha lett till att färre underhållsbidrag iin lidigare belalas av män som var gifta med barnels mor men vars faderskap .sedan har hävts. Som nämnls gäller sålunda numera dels all faderskap för mannen aldrig grundas på all barnel föds inom viss lid efier en skilsmässa från modern, dels all ell faderskap som har uppkommil under äktenskapet kan hävas utan domstols medverkan, genom godkännande av all annan man bar erkänl faderskapet.

Rälten atl kräva ersältning av slalen enligt 1969 års lag är endasl underkastad den allmänna lioårspreskripiionen. Av kosinadsskäl bordel inte komma i fråga atl nu i efterhand ge en prakliskl taget ovillkorlig räll lill ersättning för bidrag som har eriagts för fiera år sedan. Jag föreslår därför atl den utvidgade ersättningsrätlen får avse enbart bidrag som har betalts efter utgången av år 1977. Anspråk på bidrag som har utgetts dessförinnan kan forlfarande prövas av regeringen i särskild ordning.

4 Upprättade lagförslag

1 enlighel med vad jag nu har anfört har inom justiliedepartementel upprättats förslag lill

1.   lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för ulgivna underhållsbidrag,

2.   lag om ändring i lagen (1978:861) om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag,

3.   lag om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken.

5 Specialmotivering

5.1 Förslagen till lagom ändring! lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag och till lag om ändring i lagen (1978:861) om ändring i nämnda lag

1 §

Iförsia stycket har gjorts en redaklionell ändring som hänger samman med del föreslagna nya, första siycket i 3 §.

En förutsättning för rätt lill ersäuning för underhållsbidrag som har utgetts på grund av avtal är f n. enligt andra siyckei all avtalet är skriftligt, bevittnat av två personer och godkäni av barnavårdsnämnden. Efter de ändringar i föräldrabalken som iräder i krafl den I juli 1979 kommer emellerlid balken endasl i undanlagsfall att ge anledning lill godkännande av underhållsavial från barnavårdsnämnds sida. Med hänsyn lill detta harenligt förslaget kravet


 


Prop.  1978/79:193                                                   12

på nämndens godkännande frånfallits för rält lill ersättning enligt föreva­rande paragraf Den möjlighel au vägra eller atl sälla ner ersättning som föreslås i 3 § försia slyckel lorde vara en lillräcklig spärr mol atl ersättning utbetalas i fall då del framstår som omotiverat.

2§

I paragrafen regleras nu rälten till ersättning av allmänna medel för den som genom dom eller erkännande har förklarats vara far till ett barn och betalt underhållsbidrag till barnet men som senare frias från faderskapet. I förslaget har paragrafen omarbetats så alt den ger räll till ersättning också när del upphävda faderskapet enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken har varit grundal på mannens äklenskap med modern.

För atl ersättning skall medges krävs enligt första meningen atl mannen har friats från faderskap)et lill barnel. Om mannen vid barnets födelse var gift med modern kan detta ha skett antingen genom att domstol har förklaral au mannen inte är far till barnet eller genom alt mannen har godkäni annan mans erkännande av faderskapet lill barnet (I kap. 2 § föräldrabalken). Har del tidigare faderskapet faslsiällis genom erkännande krävs atl domstol har ogiltigförklarai erkännandet (1 kap. 4 § iredje stycket föräldrabalken). Om faderskapet har fastställls genom dom kan mannen frias endasi genom en ny dom, sedan han har fått resning e. cl. I de fall mannen slöder sig på en dom krävs att denna har vunnit laga kraft.

Rälten till ersältning gäller underhållsbidrag som mannen enligt 7 kap. 2 § föräldrabalken har utgett lill barnel. I denna paragraf (i dess lydelse fr. o. m. den 1 juli 1979) anges de huvudfall då en förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom alt betala underhållsbidrag. Gemensami för dessa är all skyldighet att utge bidrag finns endasi när föräldern inle sammanbor med barnet. En far som sammanbor med sill barn kan med slöd av 7 kap. 6 § föräldrabalken (i kapitlets nya lydelse) åläggas all belala underhållsbidrag om han har försummat sin skyldighet atl bidra lill barnets uppehälle. Hänvisningen till 7 kap. 2 § utesluter emellerlid sådana bidrag från ersäilningsräiten.

Utan särskild föreskrifi lorde framgå alt ersättning enligt paragrafen kan lämnas endasl när del faderskap som senare visade sig felaktigt har varit bestämt enligt svensk rätl eller i varje fall vid svensk domstol. Del bör alliså inle komma i fråga au medge ersättning till en man som på grund av ett ulländskl avgörande eller utländska presumtionsregler felaktigt har gälll som far till ett barn.

3§ I första stycket, som saknar molsvarighel i gällande räu, har tagits in


 


Prop. 1978/79:193                                                   13

bestämmelser som anger storleken av den ersättning som skall ulges. Beslämmelserna är gemensamma för de ersäiiningsfall som regleras i 1 och 2

Huvudregeln är alt ersättningen skall motsvara vad mannen på grund av dom, beslul eller avtal har betalt i underhåll för barnet. Alt ersättning utges endasl för underhåll i form av bidrag framgår redan av 1 och 2 §§. Ersäilningsräiten påverkas inte av att bidragen har eriagts lill en allmän försäkringskassa i slället för lill barnet, säsom återbetalning av utgivna bidragsförskott (se 15och 16§§ lagen 1964:143 om bidragsförskott). I den mån mannen ännu inte har belall tillbaka förskotterade bidrag kan försäkrings­kassan med stöd av 18 § bidragsförskottslagen efierge återkravet (se ullalande av lagrådel, prop. 1978/79:12 s. 416).

Enligt andra meningen kan ersättningen sättas ner eller vägras om del föreligger synnerliga skäl. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna moiiveringen. Den torde främsi kunna få belydelse inom området för den utvidgade ersäilningsräiten enligt 2 §. Som framgår av bestämmelsens ordalydelse är den tänkl att lillämpas endasi i rena undantagsfall, främst när man kan misstänka au parierna på ett illojalt säll har velat utnyttja möjligheten till ersättning av allmänna medel.

Andra stycket motsvarar nuvarande 3 § i 1969 års lag.

4§

Enligt /ö/sM siycket gäller f. n. alt den man som är berättigad lill ersäuning av allmänna medel inte får kräva lillbaka de underhållsbidrag han har belall av den som har mottagit bidragen. Denna bestämmelse har behållits i sak. Den har kompletterats med en föreskrift om alt inte heller slalen har rält att kräva tillbaka vad som har utgetts av allmänna medel från den som har mottagit underhållsbidragen. Detta överenssiämmer med vad som gäller på grund av den nuvarande bestämmelsen i andra slyckel om att belopp som har belalls av allmänna medel skall stanna på statsverket.

Bestämmelsen i andra siyckei har i förslaget ersatts av en ny som rör möjligheten för siaten att kräva tillbaka utgiven ersättning av den man som senare visar sig vara barnets far.

Den nya bestämmelsen innebär lill en början atl återkrav får göras inom ramen för faderns underhållsskyldighet mot barnel. Av della följer att återkravet inte kan avse högre belopp än fadern hade kunnai förpliktas att ulge i underhåll.sbidrag. En annan konsekvens blir au återkravet liksom fordran på underhåll preskriberas efter tre år, enligt 7 kap. 8 § föräldrabalken. Utgångspunkten för beräkningen av preskriptionstid ärden lid lill vilken de ersatta underhållsbidragen hänför sig, inte den lidpunki då ersättningen betalades ut.

Enligt bestämmelsen krävs emellerlid också alt särskilda skäl skall föreligga för alt återkrav skall få göras. Som förut har framhållits bör staien


 


Prop.  1978/79:193                                                   14

använda sig av återkravsrällen med försiklighel. I första hand bör ålerkrav kunna riklas mol en man som har förhalat ulredningen av faderskapsfrågan (jfr uttalanden i prop. 1975/76:170 s. 186, återgivna i avsniii 2.3). Statens krav på ersättning bör också anpassas så au faderns möjligheter all ulge underhållsbidrag i framliden inle äventyras.

Frågan om återkrav handläggs enligt 5 § av länsstyrelsen. Denna bör också bevaka statens återkravsrätt mol den verklige fadern och vid behov föra lalan mol denne vid domstol.

Ikraftträdandebestämmelser

1 punkl 1 föreskrivs atl de föreslagna ändringarna skall träda i krafi den I juli 1979. Som jag harsagt i den allmänna motiveringen bör del dock inle komma i fråga att i efterhand ge ersättning lill den, som enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken har ansells som far lill ell barn, för de bidrag som han har erlagl för fiera år sedan. En särskild föreskrifi om della har tagits upp i/?;//; Av 2. Den innebäratt ersättningsräiten endasl avser bidrag som har betalts efter uigången av år 1977.

l/ji/nA/J föreskrivs all den som av regeringen har tillerkänts ersättning efter särskild prövning inte med slöd av lagen kan begära ytterligare ersättning.

Enligt 4 § andra siyckei i gällande lydelse av 1969 års lag skall ersättning enligt lagen stanna på statsverket. Denna föreskrifi bör alltjämt gälla i fråga om ersättning för sådana underhållsbidrag som har betalts före ändringsla­gens ikraftträdande. Detta framgår av/7i/nA:/'/. Den nya möjlighelen förståten alt kräva lillbaka ersättning kommer alltså inte att bli lillämplig i dessa fall. Punkl 4 gäller även ersältning som har eriagts lill en man vars faderskap har varil grundad på lag.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldra­balken

7 kap.

16 och 17 §§

Till 17 §, som är ny, har med vissa redaktionella ändringar förts över bestämmelsen i nuvarande 16 § tredje slyckel.

18§

Paragrafen motsvarar nuvarande 17 §. Enligt gällande lydelse har den man som enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken felaktigt har ansetls som far lill ett barn endast om del finns särskilda skäl räll all kräva ersättning av den verklige fadern för kostnader som han haft för barnels försörjning. Denna regel har enligt förslaget utvidgats till all avse alla de fall då en man felaktigt har varil


 


Prop. 1978/79:193                                                    15

all anse eller anlagils vara far lill ett barn och i denna egenskap har haft kostnader för barnet. Härigenom uppnår man en samordning med den förut föreslagna åierkravsregeln i 4 § andra slyckel i 1969 års lag. Denna regel gäller emellertid - till skillnad mot förevarande paragraf- endasl koslnader i form av underhållsbidrag. Del kan tilläggas att också den nu akluella återkravs­rällen är underkastad den treåriga preskriptionstiden enligt nya 7 kap. 8 § föräldrabalken.

Om bidragsförskott har erlagis lill barnel under den lid då den förste mannen var underhållsskyldig, uppkommer bl. a. frågan om den verklige fadern kan förpliktas alt för denna tid utge underhållsbidrag lill barnel för all försäkringskassan från honom skall kunna få lillbaka bidragsförskotten eller en del av dem med slöd av 15 § bidragsförskottslagen. Del får anses bäst förenligl med förevarande paragraf och 4 § andra stycket i 1969 års lag alt bidragsskyldighet åläggs endasl om del finns särskilda skäl, till den del bidragsförskotten till beloppen inle överstiger vad som skulle ha återbetalts av den som först ansågs som barnels far (jfr högsia domslolens dom den 19 juli 1978, DT 22).

Ikrafiträdande

Lagen avses träda i kraft den 1 juli 1979, dvs. den dag då lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken iräder i kraft. Ulan uttrycklig bestämmelse lorde emellerlid gälla att återkravsrällen för män vars faderskap har varil grundat på dom eller erkännande skall bedömas enligt äldre rätt när fråga är om ersältning för bidrag ellerandra koslnader som har eriagts före ikrafiträdandel Gfr högsta domstolens dom den 29 mars 1978, DT 3). I fråga om sådana kostnader blir alllså 7 kap. 18 § inle lillämplig.

6 Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen atl anta förslagen lill

1.   lag om ändring i lagen (1969:620) om ersäuning i vissa fall för ulgivna underhållsbidrag,

2.   lag om ändring i lagen (1978:861) om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för ulgivna underhållsbidrag,

3.   lag om ändring i lagen (1978:853) om ändring i föräldrabalken.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposiiion föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagl fram.


 


GOTAB Stockholm 1979    60230