Prop, 1978/79:171 Regeringens proposition

1978/79:171

om ändring i vallagen (1972:620) m. m.

beslutad den 22 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås mindre ändringar i vallagen. De syfiar bl. a. lill alt skapa förutsättningar för bästa möjliga förhållanden vid röstning på vårdinrättningar och vårdanstalter.

De nya reglerna är avsedda all tillämpas vid de allmänna valen år 1979.

Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 171

10 kap. 2f

Röstning på poslanslall äger rum under lid då posianslallen är öppen för allmänheten. På valdagen skall poslanslall vara öppen för rösimoltagning minsl en timme före klockan 11 och minsten timme efter klockan 15. Vid val av landstingsledamöter och kommunfullmäklige som ej omfattar hela rikel får dock cenirala valmyndigheten beslämma atl rösimoltagning ej skall anordnas på valdagen.

Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket beslämma alt i viss kommun röstning skall ske endasi på någon eller några av postanstaltema i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på poslanslall före valdagen. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då posianslallen är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdoms- poslanslall vid sjukhus, ålderdoms-

hem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Inrältas med anledning av valel annan post-anstalt, skall posianslallen vara öppen för röstmottagning på valdagen, under lid som postverket beslämmer eflersamråd med valnämnden i den kommun där posianslallen inrättas. Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

hem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdan-stall, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skatt samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skalt genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoita-gare på postanstalten.

Inrällas med anledning av valet annan poslanslall, skall poslanstai-

13 kap. 9§

utövat sin rösträtt. Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § molsvarande tillämpning.

Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast tisdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterku vert som kommit in lill nämnden och behållits där saml kuvertens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ molsvarande tillämpning. Godkända val- och innerku-verl lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I samband med alt kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där samt kuvenens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. Godkända val-och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrels användes en urna. I samband med alt kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden all han

Röstning får ske på varje posiansialt inom riket från och med den ljugofjärde dagen före valdagen till och med närmasle helgfria dag före valdagen, om ej annat följer av andra stycket.

Röstning på poslanslall äger rum under lid då poslanslall är öppen för allmänheten. Föreliggersärskildaskäl.fårcenlrala val myndigheten på förslag av postverket beslämma att i viss kommun röstning skall ske endasi på någon eller några av postanstaltema i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den lid då röstning får ske på poslanslall. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då posianslallen är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel Inrällas med anledning av valet

poslanslall vid sjukhus, ålderdoms- poslanslall vid sjukhus, ålderdoms-

hem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

hem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden ocb med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på posianslallen.

Prop. 1978/79:171 t

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-22

Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m.

1 Inledning

I januari 1978 tillkallades en kommitté (Ju 1978:01) för atl göra en översyn av vallagen (1972:620). Kommittén' antog namnet 1978 års vallagskommitté.

I delbelänkandet (SOU 1978:64)Översyn av vallagen 1 har kommittén tagit upp vissa frågor som har väckts i anslulning lill uppföljningen av valen år 1973 och 1976. På grundval av förslag i betänkandet beslöl riksdagen under hösten 1978 vissa ändringar i vallagen (prop. 1978/79:48, KU 1978/79:15, rskr 1978/79:77). Ändringarna, som avser öppethållandet i vallokalerna, röstning på fartyg, försegling av valkuvert m. m. samt förfarandel vid anmälan av kandidater, har trätt i kraft den I januari 1979.

Jag vill nu ta upp vissa andra förslag i betänkandet. Dessa rör reglerna om röstning på vissa institutioner och bestämmelsen i 13 kap. 9 § vallagen om preliminär rösträkning hos valnämnden. Övriga frågor som behandlas i betänkandet torde få prövas när resultatet av kommilléns fortsatta arbeie föreligger. Kommilléns förfatiningsförslag i de delar som jag nu tar upp lorde få fogas till prolokollel i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över bl. a. de delar av belänkandel som nu är aktuella avgetls av kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, riksskatteverket, statens invandrarverk, länsslyrelsen i Stockholms län, justilie-ombudsmannen Lundvik, slalens handikappråd saml Svenska kommunför-

' Riksdagsledamoten Sven-Erik Nordin, ordförande, sekreteraren Erik Eriksson, ombudsmannen Ronny Karlsson, riksdagsledamoten Holger Mossberg, organisations-sekreieraren Lars Pettersson, ombudsmannen Kerstin Schulizoch riksdagsledamoten Per-Olof Strindberg.

I* Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 171

Prop. 1978/79:171 6

bundet. Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat yttrande från valnämnden i Stockholms kommun.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill prolokollel som bilaga 2.

2 Röstning på vårdinrättningar och vårdanstalter

Som led i strävandena atl underlälta de röstberättigades deltagande i allmänna val har möjlighelerna atl rösta på annal sätt än genom personlig inställelse i vallokalen på valdagen efter hand vidgats. Möjlighet att rösta på postanstalier infördes i början av 1940-talet. Från slutet av samma årtionde kunde man inrälla tillfälliga postanstalier på sjukhusen för rösimoltagning. Motsvarande möjligheler har senare beretts personal och intagna på ålderdomshem, kriminalvårdsanslaller m. m.

För rösimotiagningen på lillfälliga postanstalier på institutioner gäller samma regler som för den vanliga poströstningen. Röstningen genomförs regelmässigt söndagen närmasl före valdagen. Vid valen år 1976 anordnades sådan rösimoltagning på ca 2 000 institutioner. Anlalel röstande var därvid drygt 54 000.

Frågan vid vilka inslilulioner tillfälliga postanstalier skall inrällas avgörs efter kontakter mellan postverket och de statliga förvaltningsmyndigheter, landstingskommuner eller kommuner som är ansvariga för institutionerna. Inför varje val utfärdar postverket anvisningar för rösimotiagningen på institutionerna.

Postverket beslämmer efter samråd med ledningen för varje särskild insiilulion under vilken lid röstning skall äga rum på den lilirälliga posianslallen. Institutionen svarar för att lämplig lokal och inredning ställs till förfogande för förrättningen. Även i dessa frågor sker samråd mellan förelrädare för postverket och institutionen. Röslmottagning äger rum endast i den för röstning avsedda lokalen och således inte i paiienirum eller molsvarande lokaler. Röstmoitagare ulses av postverket. Antalet, vanligen en eller två, anpassas efter institutionens storlek. Som regel är det postkassörer som ulses lill röstmoitagare.

1 postverkets anvisningar förordas bl. a. alt överenskommelse träffas med ledningen för institutionen om att befattningshavare vid institutionen skall biträda röst mottagarna med all hålla ordning i lokalen vid rösimotiagningen och t. ex. se lill alt inte alltför många väljare samlidigl släpps in i röstningslokalen. Kan institutionen inte ställa sådan hjälp till förfogande skall en särskild positjänsteman ulses för dessa uppgifter.

Från en del håll har kritik riktats mot röstmottagningen på institutionerna. Del har därvid påståtts atl väljare i några fall har utsatts för otillbörlig påverkan och all skyddel för valhemligheten inte har varil tillfredsställande.

Kommittén har gått igenom de utredningar som har gjons i anledning av

Prop. 1978/79:171 7

påstådda missförhållanden vid instilutionsrösining. Vad som därvid har framkommit om förhållandena i röstningslokalerna visar enligl kommittén att rösimotiagningen, med enstaka undanlag, har fyllt de krav som måste Slällas på en valförrättning. På några institutioner har emellerlid den lokal som har använts för röstmottagningen varit mindre väl lämpad för sitt ändamål. Vidare har några av de lilirälliga posianslalterna varit otillräckligt bemannade. Mol den nu angivna bakgrunden underslryker kommillén särskilt viklen av au de lillfälliga postanstaltema lär tillräckliga personalresurser. Vidare föreslår koraraittén vissa lagändringar som syfiar lill alt stärka skyddet mot otillbörlig påverkan på de röstande och förbättra skyddet för valhemligheten i rösiningslokalerna.

Postverkets röstmoitagare på de tillfälliga postanstaltema biträds nu ofta av befattningshavare på institutionerna. Kommittén föreslär all rösimollagarna skall ha möjlighet alt också få biträde av en person som valnämnden har ulsell. Enligt förslaget avgör postverket när en sådan person skall anlitas. Även när detla sker har postverkets röstmoitagare ansvarel för genomförandet av röstningen. De av valnämnden utsedda personernas uppgift är enligl förslaget bl. a. att bistå med att upprätthålla ordningen i röstningslokalen och att hjälpa väljare som får anlila biträde vid röstningen.

Vidare föreslår kommittén atl planeringen av institutionsröslningen inom en kommun skall föregås av samråd mellan företrädare för postverket och valnämnden. Valnämnden ges därigenom möjligheter atl påverka uppläggningen i stort av institutionsröslningen inom kommunen. Vid samrådet bör bl. a. tidsplanen för institutionsröslningen, kraven på rösiningslokalerna och personalbehovet diskuteras.

Kommitténs förslag till lagändringar berör 3 kap. 4 § och 10 kap. 2 och 3 §§ vallagen saml 30 och 31 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

Remissinstanserna har, i regel utan närmare kommentarer, slälll sig positiva lill kommitténs förslag.

Av vad kommittén har anfört framgår att röstmottagningen på de tillfälliga postanstalier som inrättats på institutioner i regel har fungerat anmärknings-fritt. Men det framgår också atl vissa brister har förekommit i enstaka undantagsfall. Bristerna har bestått i att den personal som skött röstningen varit för (ätalig eller alt röstningslokalen varit mindre lämplig. Det är givetvis angeläget att alla möjligheler alt förebygga sådana brister tas till vara. Kommitténs förslag angående möjlighet för postverket att begära biträde vid röstningen av personer som har utsetts av valnämnden och angående samråd mellan postverket, vederbörande institution och valnämnden ger enligt min mening inte anledning till invändning i sakligt hänseende. Jag förordar alltså atl förslagen genomförs. De kostnader som kan komma att uppstå genom att personer som valnämnden har utsett medverkar vid institutionsröstningen torde fä bestridas av postverket.

Beträffande den lagtekniska utformningen förordar jag vissa jämkningar i förhållande till kommitténs förslag.

Prop. 1978/79:171 8

3 Ändring i 13 kap. 9 § vallagen

I 13 kap. 9 § vallagen finns regler om den preliminära rösträkningen hos valnämnden. Bl. a. föreskrivs alt valnämnden vid en offentlig förrättning som skall påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast tisdagen efter valdagen, skall granska de ytterkuvert som kommil in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll.

Enligt riksskatteverkets anvisningar har postverket ulfäst all samtliga poströster skall vara valnämnden lill hända senasi tisdagen efter valdagen. För atl ev. felsändningar skall kunna rättas lill föreskrivs emellerlid all sammanräkningen skall påbörjas först på onsdagens förmiddag. Har annan valnämnd meddelat atl lidigare felsänd poströst sänts som rekommenderat expressbrev, fär enligt anvisningarna sammanräkningen inte påbörjas förrän brevet har mottagils.

Både riksskatteverket och postverket har uppgelt atl vissa valnämnder inte har beaktat verkets anvisningar utan påbörjat granskningen redan på tisdagen, i något fall under hänvisning till att vallagens stadgande i 13 kap. 9 § lar över anvisningarna. Del har också förekommit atl dessa för tidigt inledda granskningar har lett till au vissa röster som skulle ha kommit i tid om sammanräkningen hade inletts försl på onsdagen har fått kasseras.

För att skapa ytterligare garantier för alt poströster inte i onödan kasseras har kommittén föreslagit all 13 kap. 9 § ändras så att onsdagen efter valdagen blir tidigaste dag för den preliminära rösträkningen hos valnämnden.

Förslagel har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran under remissbehandlingen. Postverket har emellerlid föreslagil att cenirala valmyndigheten skall få befogenhet att föreskriva atl den preliminära sammanräkningen under speciella förutsättningar skall kunna inledas tidigare.

Jag delar kommitténs och remissinslansernas uppfattning att 13 kap. 9 § bör ändras så att tidigaste dag för atl påbörja den preliminära rösträkningen blir onsdagen efter valdagen. All genom en särskild undantagsregel bereda möjlighet för valnämnderna all inleda granskningen tidigare synes inte erfordedigt.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

Prop, 1978/79:171 10

Bilaga 1 Kommitténs lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4§

När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för varje

valdistrikt minst fyra personer atl på valdagen tjänstgöra som valförrättare i

distriktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en atl vara ordförande och en

att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minsl tre av valförrätiarna, däribland ordföranden eller hans ersättare, vara närvarande.

På begäran av postverket skall valnämnden äveii utse erforderligt anlal personer att biträda röstmottagare på sådant postkontor som i anledning av valet Inrältas vid vårdinrättning eller vårdanstah som avses i 10 kap. 2 § Iredje slyckel.

10 kap. 2§

Röstning pä poslanslall äger ram Röstning på postkontor äger mm
under lid då postanstahen är öppen under tid då postkontoret är öppet för
för allmänheten. På valdagen skall allmänheten. Pä valdagen skall post-
postanstah vara öppen för röstmot- kontor vara öppet för röstmottagning
lagning minst en timme före klockan minst en timme före klockan 11 och
11 och minst en timme efter klockan minst en timme efter klockan 15.
15. Vid val av landstingsledamöter Vid val av landstingsledamöter och
och kommunfullmäktige som ej kommunfullmäktige som ej omfat-
omfatiar hela riket får dock centrala tar hela riket fhr dock centrala
valmyndigheten bestämma alt röst- valmyndigheten bestämma atl rösl
mottagning ej skall anordnas på mottagning ej skall anordnas på
valdagen. valdagen.

Föreligger särskilda skäl, får cen- Föreligger särskilda skäl, får cen
trala valmyndigheten på förslag av trala valmyndigheten på förslag av
postverket bestämma att i viss postverket bestämma atl i viss
kommun röstning skall ske endast kommun röstning skall ske endast

Nuvarande lydelse

pä någon eller några av postanstaltema i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på poslanslall före valdagen. Röstning skall dock alltid kunna äga ram under minsl en timme varje dag då postanstalien är öppen för allmänheten.

Inrällas med anledning av valet poslanslall vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där ram på lid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten vara öppen för rösimoltagning på valdagen, under lid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten inrättas. Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minsl en timme före klockan 11 och minsl en timme efter klockan 15.

Föreslagen lydelse

pä någon eller några av postkontoren i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor före valdagen. Röstning skall dock alltid kunna äga mm under minst en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Inrättas med anledning av valel annat postkontor, skall postkontoret vara öppet för röstmottagning på valdagen, under lid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postkontoret inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

13 kap. 9§

utövat sin rösträtt. Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning.

Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock tidigast//srfoPA/efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där saml kuvertens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ molsvarande lillämpning. Godkända val- och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrels användes en urna. I samband med att kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden alt han utövat sin rösträtt.

Vid offentlig förrätlning som påbörjas så snart del kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert som kommil in lill nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll. Därvid äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. Godkända val-och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrels användes en urna. I samband med all kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i rösllängden att han

30 §

Röstning får ske på varje postan-stall inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen lill och med närmasle helgfria dag före valdagen, om ej annal följer av andra styckel.

Röstning på posiansialt äger ram under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. Föreligger särskilda skäl, får cenirala valmyndigheten på förslag av postverket beslämma all i viss kommun röstning skall ske endasi på någon eller några av post-anstalterna i kommunen. På förslag av postverket far myndigheten begränsa den lid då röstning får ske på posiansialt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då posianslallen är öppen för allmänheten.

Inrältas med anledning av valel posiansialt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Röstning får ske på varje postkontor inom rikel från och med den ljugofjärde dagen före valdagen lill och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annal följer av andra Slyckel.

Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontor är öppet för allmänheten. Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att i viss kommun röstning skall ske endasi på någol eller några av postkontoren i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den lid då röstning får ske på postkontor. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postkontoret är öppet för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel postkontor vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansiali eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Prop. 1978/79:171 15

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över vallagskommitténs betänkande (SOU 1978:64) Översyn av vallagen 1

1 Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetls av kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, riksskatteverket (RSV), slalens invandrarverk (SIV), länsslyrelsen i Stockholms län, riksdagens ombudsmän (JO), slatens handikappråd saml Svenska kommunförbundel.

Länsslyrelsen i Stockholms län har bifogat yttrande från valnämnden i Stockholms kommun.

Remissen avsåg inte avsnitten 7, 9, 11.6 och 11.7.1 i betänkandet. Vissa remissinstanser har uttryckligen begränsal sina yttranden lill vissa frågor.

2 Allmänt om remissutfallet

Betänkandet har f2tt ett positivt mottagande. Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran i de flesta fall.

RSV anför att kommitténs förslag till ändringar i vallagsstiftningen utan undantag är smärre justeringar av praktisk nalur ulan större principiell räckvidd. Vissa av förslagen har ursprungligen tagits upp av RSV. Vidare har verkel fortlöpande haft kontakt med kommittén under utredningsarbetets gång. Mol denna bakgrund tillstyrker RSV utan undantag kommitténs förslag till ändringar av vallagen. Beträffande de förslag som kommittén behandlat ulan alt föreslå ändringar instämmer RSV likaledes hell i kommitténs bedömningar.

3 Röstning på vårdinrättningar och vårdanstalter

Kommitténs förslag godtas i huvudsak.

Kriminalvårdsstyrelsen har funnit hittillsvarande ordning för röstning i kriminalvårdens anstalter väl fungerande. Betänkandet har inte innehållit några förslag till mer genomgripande förändringar av systemet för kriminalvårdens vidkommande. Styrelsen tillstyrker de detaljändringar beträffande röstning på vårdinrättning eller vårdanstalt som vallagskommitténs förslag innefattar.

Socialstyrelsen anför:

Många väljare på vårdinrättningar och vårdanstalter har på grund av sjukdom, rörelsehinder e. d. svårigheter atl genomföra röstningen och är därför ofta i behov av hjälp i någon form. Detta kräver särskilda insatser för kontroll av att de röstande inte utsätts för otillbörlig påverkan och atl skyddet

Prop. 1978/79:171 16

för valhemligheten effektivt upprällhålls. Den som är i behov av sådan hjälp skall i vallokalen kunna få biträde av någon som inte är anställd vid vårdinrättningen eller eljest engagerad i vården av den röstande. Del finns därför fog för riksskatteverkets förslag atl postljänstemännen vid de lillfälliga postanstaltema skall biträdas av personer, som utsetts av valnämnden. Frågan om bemanningens siorlek i vallokalen m. m. bör avgöras av postverket efter samråd med valnämnden och vårdinrättningen.

Posn'erket tillstyrker helt kommitténs förslag och bedömer all verkels ökade insals vid institutionsröslningen blir relativt måttlig. Verkel forlsälter;

Kommillén har bl. a. föreslagit att samråd mellan postverket och valnämnden skall föregå planeringen av institutionsröslningen. Vi har den uppfattningen att ett sådant samråd kan vara lill nytta för båda parter och därigenom för genomförandel av rösimotiagningen. Del bör här nämnas alt i planeringen av rösimoltagning på kommunala ålderdomshem numera ingår etl samråd med respeklive kommuns socialförvaltning eller sociala centralnämnd. Samråd förekommer även med Stockholms läns landsting i planeringen av rösimoltagning på sjukvårdsinrättningar inom Stockholms län.

Förslaget om personalförslärkning kan, som kommittén anför, ske på olika sätt. Av betydelse för frågan varifrån personalresurserna skall las är ju vilken form av förstärkning som i del enskilda fallel behövs. Gäller del atl öka kapaciteten i själva rösimotiagningen eller att skapa ökade förutsättningar all biiräda väljarna ligger det väl närmast till hands atl anlita utbildade röstmoitagare. Om man däremot behöver förbätlra tillsynen eller alt se till att ell lämpligt anlal väljare släpps in i röslningslokalen kan det vara lämpligt att anlita funktionärer från vårdinrättningen eller valnämnden. Det lorde, som kommittén också anser, vara lämpligast atl låla postmästaren på områdespostkontoret eller den han särskilt ulser bedöma om och i vilken form personalförstärkning bör ske.

SIV framhåller all invandrare som vistas vid t. ex. etl ålderdomshem, på grund av språksvårigheter, kan ha svårt atl värja sig mol påverkan från alltför nitiska valarbetare. F. n. är andelen utlänningar över 65 år knappt två procenl mot ca 15 procenl för majoritetsbefolkningen. Antalel äldre invandrare ökar emellertid. Undersökningar har visal atl många invandrare när de blir äldre lappar kunskaperna i svenska språket. Behovel av lolkhjälp måste tillgodoses för att röstningen skall kunna genomföras även för denna väljargrupp på ell korrekt säll. 8 kap. 14 § vallagen lorde inte vara tillämplig i della sammanhang. Verket vill därför föreslå alt denna paragraf kompletteras med en bestämmelse om att den som behöver lolkhjälp skall få sådan. De nuvarande beslämmelserna i 9§ förvaltningslagen (1971:290) säkerställer inte, enligt verkets mening, att tolk finns tillgänglig vid röstningens genomförande om väljaren så önskar.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser atl förslaget ger möjlighet for postverket att ordna röstningen på etl säll som bör begränsa misstankarna om oegentligheier vid röstning på insiitutioner.

Valnämnden i Stockholms kommun uttalar:

Prop. 1978/79:171 17

Vad gäller röstning på institutioner har valnämnden lidigare ej medverkat lill någon del. I förslagel förutsattes alt samråd skall hållas med valnämnden. Avseende tidsplan för röslmottagning på institution torde enligl kansliets mening endast postverket och respeklive institution kunna avgöra frågan om lämpliga öppethållandelider. Vad avser frågan om rösiningslokaler har valnämnden en bred erfarenhet av de problem som är förknippade med röstning i vallokal. Till skillnad från röstning på ordinarie poslanslall synes vissa likartade problem kunna uppstå i en tillfälligt anordnad posiansialt på institution som i en vallokal vad avser upprätthållande av ordning och biträde vid anordnandet av valkuvert. Stockholms valnämnd har i varje vallokal fyra valförrättare utsedda av nämnden varav en s. k. vaktmästare vars huvudsakliga sysselsättning är all dela ul valkuvert och hålla ordning i vallokalen. Härvid skall vaktmästaren bl. a. tillse att ett lämpligt antal röstande samlidigl befinner sig i röslningslokalen, alt överblivna valsedlar avlägsnas från valskärmen samt alt vara till hands om röstande begär hjälp. I Stockholm utnyttjas även en av valförrätiarna som "röstningsvärd" vars uppgifter bl. a. innebär att ge service ål de röstande.

Det framgår ej klart av kommitléns förslag i vilken omfattning valnämnden skulle engageras vad avser frågan om röstningslokaler. Enligl kansliets uppfattning lorde valnämndens roll i delta sammanhang endasi böra vara rådgivande. Kansliets erfarenheler kommer givetvis all slällas lill postverkets förfogande vid elt samrådsförfarande. Del är också kansliels förhoppning all ell sådant samråd skall kunna tillföra kansliet nyttiga erfarenheler.

Vad gäller rekrylering av personal till tillfällig poslanslall vid institutioner framförs i belänkandet alt rekrytering även skall kunna ske bland av valnämnden utsedda valförrättare. Enligt kansliets mening lorde del vara lämpligt att i detla sammanhang utnyttja de kunskaper och erfarenheter som valnämndens "valförrätlarkår" besitter. Dessa kunskaper omfatlar förutom den lagtekniska delen även erfarenheler om det praktiska genomförandel. Elt samulnylijande av valförrättare har flera fördelar. Erfarenheler från röslmottagning på institution lorde i tillämpliga delar även kunna omsättas vid röstningen i vallokal på valdagen. Även valförrätiarna lorde kunna vara intresserade av all nyttiggöra sina specialkunskaper i detla sammanhang.

Vissa prakliska frågor rörande erfarenhetsutbyte, ulbildning, arvoden m. ra. torde fl diskuleras i särskild ordning med berörda parter.

Avslutningsvis vill kansliet anföra följande vad avser röstning på lillfälliga postanstalter vid inslilulioner. Vid röstning på poslanslall är postverket ansvarig för hela förrättningen. Delta gäller även för röstning på institution som i delta avseende är liktydigt med poströstning. Valnämnden är ej ansvarig eller engagerad lill någon del vid sådan röstning. Enligl kansliets mening kan valnämnden knappast ha något iniresse av att erhålla inblick i eller öva infiytande på uppläggningen av rösimotiagningen på institutionerna inom kommunen. Däremoi anser kansliet att valnämnden bör slälla de erfarenheler och kunskaper som kansliets personal och "valförrätlarkår" har lill förfogande i rimlig utsträckning.

Valnämnden ullalar även, atl då röstning på poslanslall faller inom postverkets ansvarsområde, förulsälls all kostnadema för valnämndens ev. medverkan beslrides av postverket.

Prop. 1978/79:171 18

JO anför:

Kommittén lägger fram vissa förslag lill förbättring av röslningsförfarandet på vårdinrättningar och vårdanstalter och hänvisar belräffande del prakliska genomförandel av förslagen till det samråd som postverket skall ha med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning. Beslämmelser om samråd ges i 10 kap. 2 § iredje stycket lagförslaget. Jag vill påpeka att efter ordalydelsen av lagförslaget samrådsskyldighelen endasi gäller tiden för genomförandet av röstningen. Enligt min mening bör lagtexten formuleras så att den klart återspeglar den vidare samrådsskyl-dighel som kommittén föreslagil.

Enligl 8 kap. 14 § vallagen får väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i föreskriven ordning, vid röstningen anlila biträde som han utsett. Av skäl som anförts i en i betänkandet refererad motion 1976/77:74 förordar kommillén att den som har rätt alt anlila biträde vid röstning skall ha möjlighet atl få sådani biträde av någon som inte är anställd på institutionen eller eljesl engagerad i vården av den röstande. Detta har dock inle lell lill någol förslag till ändring av själva vallagen. Föregen del vill jag undersiryka det angelägna i alt vårdbehövande skall kunna rösta utan att någon som har hand om vården av honom kan fä inblick i hur han röstat. Önskvärt vore atl della kom lill uttryck i själva vallagen. Om frågan anses vara alltför delaljmässig föratt böra regleras i lagen vill jag framhålla angelägenheten av att riksskalleverkel utfärdar föreskrifter i saken.

Svenska kommunförbundet delar kommitténs uppfattning att det är lämpligt att valnämnden allmänt sett fSr en bättre inblick i genomförandet av institutionsröslningen och tillstyrker alt etl samrådsförfarande kommer till slånd. Förbundet anser att den lösning som ligger närmasl lill hands är att erforderlig personalförslärkning sker genom ett utökat anlal poslfunktionä-rer. Av ulredningen framgår att postverket har personalresurser för erforderliga förstärkningar, under förutsättning atl institutionsröslningen även fortsättningsvis genomförs söndagen före valdagen. Personer som utsetts av valnämnden skulle enligt förslaget ha insyns- och kontrollfunktioner men även kunna vara behjälpliga med all upprätthålla ordningen i röslningslokalen. De skulle även kunna stå lill förfogande för alt lämna sådant biträde lill väljare som avses i 8 kap. 14 § vallagen.

Förbundet fortsätter.

En föreskrift om minst två postfunktionärer vid institutionsröstning skulle enligt styrelsens mening innebära att den funktionär som inte är röstmottagare kunde se tilt atl röstningen genomförs i strikta former och finnas tillgänglig som biträde ål de väljare som har rätt atl anlila sådani. Postverkets tjänstemän har enligt gällande ordning ansvaret för röstningsförrättningen på tillfälliga postanstalier. Styrelsen anser att della lalar för att behovet av personalförstärkning i försia hand bör tillgodoses genom anlitande av fiera postfunktionärer. Med ett sådant syslem blir förfarandet vid olika tillfälliga postanstalier mera enhetligt än vad kommitténs förslag innebär och det torde då ej heller vara erforderligt atl valnämnden utser biträde ål postverkets röstmoitagare.

Prop. 1978/79:171 19

4 Frågor angående valbesvär

JO anför:

Vid allmänna val kan det inträffa atl valresultatet blir fastställt felaktigt i ett eller annat hänseende. Vid valen år 1973 till landsting och kommunfullmäktige förekom sålunda i några fall personförväxlingar vilka berodde på att felaktigt personnummer uppgivits vid beställning av valsedlar. I ell av fallen rättade vederbörande länsstyrelse själv felet. I de övriga fallen ansåg länsstyrelserna atl självrällelse inle kunde ske. Felen rättades i stället av regeringsrällen, i elt fall efier besvär i ordinär ordning och i övrigl sedan resning beviljats.

I en den 12 februari 1975 daglecknad framställning lill regeringen framhöll jag all vad som förevarit blottade en brisl i vårt regelsystem. Det kunde inte vara lämpligt, sade jag, atl en så viklig fråga som den om länsstyrelses möjlighet att själv rätta utfallet av allmänt val skulle få slå öppen. 1 min framställning berörde jag främst de fall av personförväxling som förekommii. Jag antydde emellertid all användningen av datorer vid valarbetet kunde medföra fel även av annan art.

Kommillén har inte funnit skäl alt föreslå någon ändring i vallagen i anledning av min framställning. Jag finner detla olyckligt. Frågan om möjlighet atl vidtaga självrällelse av valresultat är ytterst oviss och kommitléns ulredning har ej skapat klarhet. Regeringsrätten gör, i sill av kommittén citerade yttrande, vissa uttalanden som närmasl tyder på atl regeringsrätten anser alt 19 § förvaltningslagen över huvud inte kan åberopas som slöd för all ändra resultatet av allmänl val. I vart fall menar regeringsrätten all stadgandet inte kan åberopas vid fel som beslår i personförväxling. Valprövningsnämnden anser 19 § förvaltningslagen i princip tillämplig, ehum siadgandel måste användas med slor försiktighet.

Riksskatteverket finner frågan om självrättelse ytterst tveksam. För egen del anser kommittén självrällelse i princip möjlig vid s. k. förbiseendefel ehuru möjligheten bör ulnyltjas restriktivt. Sådana fall av person förväxling som de vilka förekom vid 1973 års val menar kommittén inte kunna föranleda lillämpning av 19 § förvaltningslagen.

Den sammanräkningsmyndighet som upptäcker alt ett fel begåtts har inle mycken ledning alt hämia från de nu återgivna uttalandena. Även om man, särskilt med lanke på vad regeringsrällen sagt, numera får anse all fel av lypen personförväxling inle kan föranleda självrättelse, återstår ålskilliga dunkla punkter. Renl matematiska fel kan upptäckas. Ett antal valsedlar har kanske av någon anledning inte kommit med vid den slutliga sammanräkningen osv., osv. Situationer kan uppslå där lösningen på frågan om självrällelse är så oviss, all myndighetens handlande, hur del än utfaller, omöjligen kan läggas den till last som direkl fel.

Man bör enligl min mening inte helt bortse från möjligheten atl just ovissheten i rättsläget kan föranleda myndigheten lill åtgärd i illojalt, klart poliliskl syfte. Lägel kan - såsom vid 1973 års riksdagsval - vara sådani all redan överförandel av elt enda mandat från ett parti till ell annal medför en fullkomlig omkastning av den politiska silualionen.

Under hänvisning lill del anförda förordar jag att frågan om tillåtligheten av självrällelse av valresultat regleras genom uttrycklig beslämmelse i vallagen. Jag är närmasl benägen anse att sådan rättelse över huvud inle bör få ske sedan resultatet av valet offentliggjorts.

I min framställning lill regeringen ifrågasatte jag vidare om inle valpröv-

Prop. 1978/79:171 20

ningsnämnden borde få möjlighet all i särskilda fall pröva besvär som anförts lör sent, detla föratt man skulle undgå omgången via resning. Behovet även sådan ordning beror naturligtvis på hur ofta fel kan väntas förekomma som kräver rällelse. Erfarenhetema från 1976 års val lyder på att felen kanske inte blir så vanliga som jag räknade med när jag avlät framställningen. Jag vill därför inte motsätta mig atl frågan skjuies på framliden.

Länsstyrelsen i Stockholms län delar däremot kommitténs uppfattning på denna punkt och ullalar i anslulning härtill:

Besvär över val eller valförrättning som avser landsting eller kommunfullmäktige skall enligl 15 kap. 4 § anföras inom sju dagar efter det att valel eller förrättningen avslutades. Avsedda val och förrättningar avslutas formellt genom uppläsning av protokollet (14 kap. 20 och 24 §§). Uppläsningen ulgör således utgångspunkt för beräkning av besvärstiden.

Valsammanräkning är en offenilig förrättning, men i praktiken förhåller det sig enligl länsstyrelsens erfarenhel så, att allmänheten inte är närvarande vid den slutliga sammanräkningen. Det framslår därför som en ganska opraktisk och betydelselös melod all räkna besvärslid med utgångspunkt från uppläsning av protokoll. Vid slulsammanräkningen av de allmänna valen hinner valprotokollen av praktiska skäl inle färdigställas och jusieras förrän fiera dagar efter det alt den egentliga räkningen och bedömningen av valsedlarna ägt rum.

Länsstyrelsen föreslår därför, att den formella skyldigheten au läsa upp protokoll ersätts av en föreskrift all meddelande om jusiering av protokollet skall anslås på länsstyrelsens officiella anslagstavla. Om sammanräkningen sker i lillfällig lokal ulanför länsslyrelsen bör anslag även ske på anslagstavla i sammanräkningslokalen. Genom den föreslagna ändringen skulle en anpassning ske lill vad som är genomförbart.

5 Handikappanpassade vallokaler

Kommittén har inte funnil del möjligl alt i vallagen införa en allmän regel om atl de byggnader som nyttjas av vallokaler skall vara handikappanpassade. Detla har föranlett delvis kritiska kommentarer från några remissinslanser.

Socialstyrelsen anför:

Kommillén finner av olika skäl alt det inte är möjligl alt i vallagen införa en allmän regel om atl de byggnader som nyttjas som vallokaler skall vara handikappanpassade. Kommittén är emellertid angelägen om alt framhålla viklen av all valnämnderna bemödar sig om alt i varje valdistrikt finna handikappanpassade vallokaler eller, om lämpliga sådana lokaler inle finns att tillgå, vallokaler som är så lättillgängliga som möjligl för handikappade väljare.

Socialstyrelsen anser atl förslaget om tillgänglighet är alltför vagt formulerat. Erfarenheterna visar alt dylika formuleringar inle leder till önskat resultat och därför bör skärpas och preciseras. Det måste finnas en ovillkodig rätt även för personer med svåra funktionshinder atl ulöva sin rösträtt i vallokalen. Därför bör det i anvisningama ingå som krav all valnämnden, i de fall vallokalen inle går att göra handikappanpassad, ställer personlig hjälp eller lekniska hjälpmedel lill förfogande.

Prop. 1978/79:171 21

Postverket anser i likhet med kommittén att det är angeläget att röstningen i så slor utsträckning som möjligt anordnas i handikappanpassade vallokaler. Verkel är medvetet om atl det fortfarande finns ell anlal postkontor som inte är handikappanpassade men strävar dock efter alt i takt med lillgängliga resurser förse postkontoren med tekniska hjälpmedel för handikappade, när inte ombyggnad eller nybyggnad kan åsiadkommas. Antalet poströslande var vid senasle valel 1,2 milj. och kan förväntas stiga. Därmed lorde också väljare med rörelsehinder bli ännu fier bland de poströstande.

Statens handikappråd uttalar:

Vallagskommillén har lidigare i brev 1978-05-02 berett rådet lillfälle yttra sig över riksdagsmotion rörande handikappvänliga vallokaler och eventuell översyn av vallagen med anledning av handikappades behov.

Rådet framförde då som sin mening - med hänvisning lill 9 kap. 6 § vallagen - alt med lämpliga vallokaler måste avses lokaler som är tillgängliga även för handikappade. Rådet ansåg all vallagen i della avseende inte behövde ändras om det i molivtexlen till lagen och i senare utarbetade tillämpningsföreskrifter klart och entydigt framgår atl såväl vallokalen som den yttre miljön i anslulning till vallokalen ska vara lillgängliga för personer vilkas rörelseförmåga eller orienleringsförmåga är nedsatt lill följd av ålder, handikapp eller sjukdom.

Vallagskommillén anser atl del är naturligt all lolka det i vallagen använda uttrycket "lämpliga vallokaler" så att dessa om möjligt (vår understrykning) ska vara handikappanpassade. Rådel vidhåller sin lidigare uppfattning all lämpliga vallokaler endasi kan vara sådana lokaler som är lillgängliga för alla medborgare. Ändra lokaler är givetvis olämpliga. Rådel kan därför inte acceptera reservationen om möjligt.

Enligt vallagskommitténs mening är det värdefulll om valnämnden, i samband med planeringen av valen, tar kontakt med handikappråd eller lokala handikapporganisationer och inhämtar deras synpunkler på frågan om valel av lämpliga vallokaler.

Rådet instämmer i delta.

6 Övriga frågor

Angående frågan om röstmottagning utanför vallokal anför postverket att förfrågningar då och då har förekommii om alt la emot röster ulanför postlokal. Vallagen lämnar dock ingen möjlighet alt tillmötesgå en sådan begäran. Även om en s. k. transportabel valurna skulle kunna underiätla för t. ex. bilåkande väljare med svåra handikapp atl själv kunna avlämna sin röst, ser verkel del som myckel svårt atl under sådana förhållanden skydda valhemligheten. Redan vid instilutionsrösining har verkel ibland beiydande problem med att skydda valhemligheten för handikappade väljare. Del lorde vara ännu svårare alt lösa sådana problem utomhus bland förbipasserande.

SIV hade i framställning till RSV lagit upp frågan om invandrares röstning hos svensk utlandsmyndighet. Denna framställning har behandlats av kommillén men inle föranlett några förslag.

5/K anför med anledning härav:

Prop. 1978/79:171 22

Kommillén har inle funnil skäl alt föreslå någon ändring i vallagen om ökade möjligheter för invandrare all rösta hos svensk utlandsmyndighet. SIV vidhåller emellerlid sin uppfattning. Del är angeläget alt alla väljargrupper ges likvärdiga möjligheler all utöva sin rösträtt. Några olägenheter av all genomföra SIV:s förslag har inte anförts av kommillén.

Postverket tillstyrker kommitténs förslag rörande värdepostnummer på ytterkuvert saml anför rörande röstkort, valkuvert och omslag:

Belräffande de av postverket framförda synpunkterna på utformning m. m. av röstkorten vill vi nämna atl riksskatteverket och postverket f n. tillsammans undersöker vilka ändringar som kan behöva göras för all uppnå de önskvärda förbättringarna.

Vad gäller valkuvert I och innerkuvert 11 ser vi det som rimligt all någon form av förändring av kuverten åsiadkommes senasi lill 1982 års val. Om man inle till valel 1982 kan la fram helt nya kuvert, som är så olika alt de inte rimligen kan förväxlas av väljare, valförrättare eller röstmoitagare, bör nuvarande kuvert bli föremål för förändring i samma syfte. De två kuverten är f. n. av samma sloriek och färg. Texten är visserligen olika, men den skillnaden är enligt vår erfarenhel inle tillräcklig. De två kuverten kan givelvis inle vara av olika sloriek, men del ena kuvertet, lämpligen innerkuveriet, bör tillverkas i en klarl avvikande färg.

Postverket lillstyrker också kommitténs förslag om tid för preliminär rösträkning hos valnämnden. Verkel önskar dock alt följande ändrade text i 13 kap. 9 § vallagen övervägs. "Vid offentlig förrätlning som påbörjas så snart det kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen, om inte cenirala valmyndighetenföreskliver annat, granskar valnämnden . . ." Denna text ger enligl verkel möjlighet atl efter beslul av cenirala valmyndigheten starta sammanräkningen lidigare än onsdagen, om speciella förutsättningar föreligger. Så kan 1. ex. vara fallel vid omval av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige. Enligt 10 kap. 2 § vallagen får cenirala valmyndigheten vid sådana val av landstingsledamöter och kommunfullmäklige som ej omfaltar hela rikel bestämma all röslmottagning på postkontor (poslanslall) ej skall anordnas på valdagen. Om så i någol fall besläms, bör mottagna ytterkuvert med poströster nå valnämnden på måndagen efter valdagen i stället för på tisdagen.

Länsstyrelsen i Stockholms län, slulligen, anför:

På anmodan av 1978 års vallagskommilté har länsslyrelsen i en promemoria den 31 maj 1978 angett frågor som länsstyrelsen anser böra behandlas av kommittén. Länsstyrelsen framförde i promemorian sin uppfattning all en allmän sirävan borde vara alt så myckel som möjligt förenkla handläggningsreglerna för de tillfälliga funktionärerna i vallokalerna. Granskningar och bedömningar som inle nödvändigtvis måste göras i vallokalen under valdagen - sent på kvällen och under tidspress - borde hänskjutas lill valnämnden eller länsstyrelsen, som får förutsättas ha i valfrågor mer insatt personal till förfogande och dessutom kan arbeta under mer organiserade och lugnare förhållanden. Länsslyrelsen föreslog därför, dels

att valnämnden vid sin preliminära rösträkning (onsdagen efter valdagen)

Prop, 1978/79:171 23

skulle granska även de ytterkuvert som på valdagen i vallokal lagts åt sidan med slöd av 13 kap. 3 § vallagen (och inlagts i omslagskuvert H), dels

all man i vallokal skulle behöva använda endast ell omslagskuverl för alla valsedlar som preliminärt inte skulle eller kunde tillgodoräknas vissl parti (ett omslagskuven B -I- C).

Med de föreslagna ändringarna skulle man enligt länsstyrelsens mening vinna

1 enklare regler för valförrätiarna och därmed snabbare hantering av valmalerialel i vallokalen efter röstningens avslutande

2 enklare och därmed billigare ulbildning av valförrätiarna som aren myckel slor kår - enbart i Stockholms län över 6 000 personer

3 enhetligare och rikligare bedömningar av valmalerialel - särskilt hanteringen av yiierkuverl är med nuvarande syslem en risk ur säkerhetssynpunkt. Den preliminära rösträkningen äger rum sent på kvällen efter en lång arbetsdag för valfunktionärerna och sker under stor tidspress (resultat skall ringas in, protokoll skrivas, omslagskuverl lackas m. m.). Under sådana förhållanden kan man inle garantera enhetliga och rikliga bedömningar. Funklionärsfel får emellertid inte vara orsak lill all väljare som poströstat kanske föriorar rätten alt rösta enbart på grund av alt ytterkuvert sorterats fel och utsänts till fel valdislrikt eller på grund av all bedömningarna vid granskningen av yiterkuverten inte skelt efter rikliga och enhetliga grander, exempelvis varierande bedömningar av frågan om ytterkuvert blivit öppnat efier tillslutandet eller ej. Valnämnden synes ha bättre förutsättningar atl vid sin poslröslräkning på onsdagen efter valdagen hantera dessa ytterkuvert på ett riktigt och enhetligt sätl.

Dessa två ändringsförslag - liksom länsstyrelsens senare under hand framförda förslag om atl man tidsmässigt bör begränsa kommunernas möjlighet atl beslula om ändring i fråga om antalel ledamöter och suppleanter i fullmäktige - har inte tagits med i delbelänkandels ändringsförslag. Om det inle är möjligl atl göra dessa ändringar till 1979 års val föreslår länsstyrelsen all ändringama genomförs i van fall lill 1982 års val.