Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:168 Regeringens proposition

1978/79:168

om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen tn. m.;

beslutad den 15 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

GABRIEL ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att en allmän föräldrautbildning i anslutning till barns födelse genomförs med början år 1980. Föräldrautbildningen skall byggas ut successivt i landstingens regi som en del av den normala verksamheten vid mödra- och barnavårdscentraler samt BB.

Vidare föreslås att kvinnor som på grund av förvärvsarbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede i princip skall ha rätt till omplacering hos arbetsgivaren med bibehållen lön. De kvinnor som inte kan omplaceras i anställningen föreslås i stället få ledighet med ersättning från försäkringskassan, havandeskapspenning. Denna ersättning skall kunna utgå tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenningen beräknas på samma sätt som sjukpenning.

Vidare föreslås en rad förbättringar av föräldraförsäkringen och den motsvarande rätten till ledighet från anställningen för vård av barn.

Den nu utgående särskilda föräldrapenningen, som omfattar tre månader, föreslås under samtliga tre månader utgå med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock lägst garantinivån. Särskild föräldrapenning föreslås utgå med 90 dagar för varje barn även vid flerbarnsfödsel.

Vidare föreslås att reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras så att de i huvudsak överensstämmer med de som gäller för sjukpenning. Dock införs en yttersta gräns på 60 dagar per barn och år. Liksom nu skall ersättning utgå när fadern stannar hemma i samband med barns födelse. Fadern föreslås få en självständig rätt till föräldrapenning för tio dagar i samband med barnets födelse.

Föräldrar föreslås få rätt att utnyttja särskild föräldrapenning bl. a. i

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


Prop. 1978/79:168

samband med föräldrautbildning.

Vidare föreslås en höjning av åldersgränsen till tolv år för föräldrapenning för lilirällig vård av barn. Detta skall gälla barn födda år 1970 eller senare.

I propositionen läggs också fram förslag om ökat antal dagar med föräldrapenning i samband med adoption av barn som är mellan ålta och tio år samt vissa ändringar beträffande vårdbidrag till handikappade barn.

Kostnaderna för den föreslagna förbättringen av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till 240 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.


 


Prop. 1978/79:168                                                               3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring'

dels att 4 kap. 13 och 16 §§ skall upphöra att gälla,

c/e/sait4kap. 1,2,3,7-9,11,14,17, ISoch 20 §§,9 kap. 4 §och 16kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 9 § av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

3 kap. 9§

Försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havande­skap har satt ned hennes förmåga atl utföra uppgifterna i sitt föivärvsarbeie med minst hälften och hon inte kan omplaceras lill annat mindre an­strängande arbeie enligl beslämmel­serna i 12 § lagen (1978:410) om räu till ledighet för vård av barn, m. m. Havandeskapspenning utgår för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten for barnets födelse.

Havandeskapspenning utgår med belopp som motsvarar kvinnans sjuk­penning enligt 4 §.

Kvinna som önskar erhålla havan­deskapspenning skall göra ansökan därom. Till ansökan skall fogas läkar­intyg om kvinnans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvin­nans rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.


' Lagen omtryckt 1977:630. Senaste lydelse av 4 kap. 13 och 16 §§ 1977:630.


 


Prop. 1978/79:168                                                     4

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 beslut om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersättning kan utgå.

Vad i lag eller annan författning föreskrives om sjukpenning gäller i fråga om havandeskapspenning. Hav­andeskapspenning utgår ej i den mån kvinnan för sam/na tid uppbär sjuk­penning.

4 kap. 1 S Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa har rält till föräldrapenning enligt detta kapitel. Föräldrapenning utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.

Föräldrapenning utgär för vård av barn endasi om barnet är bosatt här i riket.

Vid adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivföräldrarna äro bosatia i ri­ket.

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst etthundraåttio dagar sammanlagl för föräldrarna.

Moder har räu till föräldrapenning Moder har rätt till föräldrapenning
tidigast från och med den sextionde tidigast från och med den sextionde
dagen före den beräknade tidpunk- dagen före den beräknade tidpunk­
ten för barnets födelse. För tiden ten för barnets födelse. För tiden
efter barnets födelse är den av föräld- efter barnets födelse är den av föräld­
rarna som till huvudsaklig del ombe- rårna som till huvudsaklig del våt dar
söoec vaV föräldrapenning.
                    ning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har räti till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuuionde dagen efter den då barnet fötts. Har sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat


 


Prop. 1978/79:168                                                    5

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

föräldrarna från att vårda barnet, förlängesden i första punkten angivna tiden i molsvarande mån.

H

Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej         Föräldrapenning enligl 2 § utgår ej

lill båda föräldrarna för samma dag.     lill båda föräldrarna för samma lid. Halv föräldrapenning får dock utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de   avlösa   varandra   i   värden   av barnet.

Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rält till föräldrapenning under sammanlagl högst

/. elthundraåltio dagar om barnet ellhundraåtlio dagar om barnel ej

ej har fyllt åtta år,               har fyllt lio är.

2. fyrtiofem dagar om barnet har fyllt åtta men ej tio dr.

Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äga molsvarande lillämpning på föräldrapenning enligl försia styckel. Tidpunk­ten då adoptivföräldrarna få barnel i sin vård jämställes därvid med tidpunkten för barnets födelse.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera del, i den mån föräldrapenning ej utgår till dem enligt bestämmelserna i 6 §.


Förälder har rätt till föra I dra-
Förälder har rätt till föräldra­
penning för tillfällig vård
               penning för tillfällig vård
av bar nom barnet ej har fyllt f/o år
av barnombarnetej harfyllwo/vår
och föräldern behöver avstå från
och föräldern behöver avslå från
förvärvsarbeie i samband med
förvärvsarbete i samband med

1.                                               sjukdom hos barnet,        1. sjukdom eller smitta hos bar-

net,

2. sjukdom hos barnets ordinarie 2. sjukdom e//f/-5/w/'//ö hos barnets vårdare,          ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, barnhälsovård.

4. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg I vilken barnet deltar.


 


Prop. 1978/79:168

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Rätt till föräldrapenning enligt försia styckel tillkommer även fader som för biträde i hemmet eller för vård av barn avslår från förvärvsarbeie i samband med barns födelse.


Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har barnel i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje dr under högst

1.  tolv dagar om i familjen finns ett barn,

2.  femton dagar om i familjen finns två barn,

3.  aderton dagarom i familjen finns tre eller flera barn.

Av det antal dagar som anges i första stycket får varje förälder använ­da en dag för ändamål som avses i 8 § 4. Vid beräkning av antalet dagar med rält till föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar med halv föräl­drapenning som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, har räll lill föräldrapenning inom ramen för det antal dagar för vilket föräldrapenningkan ulgå lill den andre av föräldrarna enligl första stycket.


9§

Föräldrapenning utgår enligt 8§ första stycket under högst sextio dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt och enligt 8§ andra stycket under högst tio dagar samband med barns födelse.


11 §

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår för varje barn under högst nittio dagar sammanlagl för föräldrarna. Särskild föräldrapen­ning får utgå längst till dess barnet fyller åtta år. Utan hinder härav fSr dock särskild föräldrapenning uppbäras till utgången av det första skolåret.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår särskild föräldrapenning under hälften av den i försia styckel angivna tiden till var och en av dem.

Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som angives i första stycket.

Vid flerbörd fördelas iförsta stycket   Särskild föräldrapenning inom ra-


 


Prop.  1978/79:168                                                                 7

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

angiven lid med lika tid för varje     men för den i försia stycket angivna
barn.
                                           tiden utgår även i samband med föräl-

drautbildning eller besök i förskole-verksamhei inom samhällets barnom­sorg, i vilken barnel deltar. Särskild föräldrapenning som uttages i sam­band med föräldrautbildning kan ulgå före barnets födelse.

13                                           §
För sextio dagar av den i 11 §

angivna liden beräknas föräldrapen­ningen på sätl som anges i 14 och

För övriga trettio dagar beräknas föräldrapenningen enligt 16 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, beräknas ersättningen enligt första och andra styckena för var och en av föräldrarna under trettio respek­tive femton dagar.

14        §

Under tid som anges i 13 § första   Särskild föräldrapenning utgär för

stycket utgår särskild föräldrapenning     dag, då för dag, då

a)  förälder ej förvärvsarbetar, med belopp molsvarande förälderns sjukpen­ning enligl 3 kap. 4 §, dock lägsl trettiotvå kronor (garantinivå),

b) förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med belopp motsvarande hälften av del belopp som anges under a),

c)  förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid, med belopp molsvarande en fjärdedel av det belopp som anges under a).

16 § Under tid som anges i 13 § andra stycket utgår särskild föräldrapenning för dag, då förälder förvärvsarbetar högst Ire fjärdedelar av normal arbets­tid, i enlighet med förälderns önskan med belopp motsvarande hel, halv eller fjärdedels garantinivå.


 


Prop. 1978/79:168


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


 


17 §

Särskild föräldrapenning enligl 11 § utgår ej för tid då den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.

För samma barn utgår till föräld­rarna sammanlagt per dag högst hel särskild föräldrapenning. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

Vid beräkning av antalet dagar med räu lill särskild föräldrapenning anses två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräl­drapenning som en dag.


Särskild föräldrapenning/or ända­mål som anges / 11 § första stycket utgår ej förtid då den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.

För samma barn utgår till föräld­rarna sammanlagl per dag högst hel särskild föräldrapenning/oräwrfamd/ som anges i 11 § första stycket. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.


 


18 § Som villkor för särskild föräldrapenning enligt 11 § gälleratt föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst elthundraåltio dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall uttagas. I övrigt äga bestämmelserna i 5 § motsvarande tillämpning.


Bestämmelserna i 10 § andra punklen äga motsvarande lillämp­ning på särskild föräldrapenning.


Beslämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde stycket och 15 § äga motsva­rande tillämpning på särskild föräl­drapenning, dock ej ifall som anges i Il § förde stycket.


20 § Bestämmelserna i 2 kap. 10 § samt 3 kap. 12 § och 16-18 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen. Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§.

Beslämmelserna i 3 kap. 7 § tredje stycket gälla i tillämpliga delar ifråga


 


Prop. 1978/79:168                                                    9

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

om föräldrapenning enligl 4 kap. 8 § Jörsta Slyckel.

Allmän försäkringskassa får när del finns skäl till del påfordra atl föräl­derns rätt lill särskild föräldrapenning enligl 11 § fjärde styckel styrkes genom intyg av den som har anordnat föräl­drautbildningen.

Vid beräkning av anlalel dagar med rätt   till  föräldrapenning  anses   två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fiärdedels föräldra­penning som en dag. Belräffande  föräldrapenning,  som  tillkommer förälder  vilken  ej  har uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av barna­vårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 18 §.

Är moder vid liden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårds­skola, fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, får försäk­ringskassan på framställning av föreståndare för inrällningen beslula, all den föräldrapenning som lillkommer modern skall utbetalas lill föreståndaren för all användas lill kvinnans och barnets nytta.

9 kap. 4§

Försäkrad förälder äger för vård av Försäkrad förälder äger för vård av
barn som ej fyllt sexton år räll lill barn som ej fyllt sexton år räll tiil
vårdbidrag om barnet på grund vårdbidrag om barnet pä grund
av sjukdom, psykisk utvecklings- av sjukdom, psykisk utvecklings­
störning eller annat handikapp /o/- störning eller annat handikapp wnte/-
avsevärd tid är i behov av särskild minst sex månader är i behov av
tillsyn och vård. Vid bedömningen särskildlillsynoch vård. Vid bedöm-
av rätt till vårdbidrag skall jämväl ningen av rätt till vårdbidrag skall
beakias sådana merulgifter som jämväl beakias sådana merutgifler
uppkommer på grund av barnets som uppkommer på grund av
sjukdom eller handikapp.
         barnels sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår alll efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifiernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamslående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att ulgå lills Vårdbidrag kan begränsas lill viss vidare. Behovet av bidrag skall lid. Behovel av bidrag skall omprö-omprövas vart tredje år, såvida ej     vas van iredje år, såvida ej skäl


 


Prop.  1978/79:168                                                  10

Nuvarande lydelse                 Fincsloficn lydelse

skäl föreligga för omprövning med föreligga för omprövning med korla-
korlare mellanrum.
                 re mellanrum.

16 kap. I §

Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension Ulan hinder av all han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligl lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersätt­ning som utgär enligt annan förfallning eller på grund av regeringens förordnande.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el-  Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el-

ler till viss tid begränsad handikapper- ler har handikappersättning eller
sättning, må den tid varunder sådan vårdbidrag tillerkänts honom för be-
förmån skall utgå förlängas utan att gränsad tid, må den tid varunder
ansökan därom gjorts.
            sådan förmån skall ulgå förlängas

utan alt ansökan därom gjorts.

1 den mån regeringen så forordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberältigade pension enligt denna lag utan hinder av atl han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning ulgå i enlighel med vad regeringen förordnar.

Övergångsbestämmelser

1.  Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

2.  För förälder som vid ikraftirädandet av denna lag uppbär föräldrapen­ning enligl 4 kap. lillämpas 4 kap. 1 § i dess äldre lydelse.

3.   Föräldrapenning enligl 4 kap. 8 § utgår för barn födda 1970 och
senare.

4.  Förälder har rätt till föräldrapenning för lillfällig vård av barn, om barnet är fött före den 1 januari 1978, för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilket barnel deltar enligt 4 kap. 8 § första styckel 4. och 9 § andra slyckel i dessa lagrums lydelse före den 1 januari 1980.

5.  För särskild föräldrapenning lillämpas 4 kap. 11 § fjärde stycket i dess lydelse före den 1 januari 1980 vid flerbörd, som ägt rum före della datum.


 


Prop. 1978/79:168                                                                 11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. atl 4-7, 10 och 12-14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Uiöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligl 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk­ring och till halv ledighet under tid då arbetstagaren uppbär halv föräldra­penning.

Föreslagen lydelse

4§

Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt lill hel ledighet under lid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk­ring och lill förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapen­ning. Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns

födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkom-

sten och sex veckor efter nedkomsten.


5§ Som villkor för rätt till ledighet gäller, all arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex måna­derna eller sammanlagl minsl tolv månader under de senasle två åren. Vid beräkning av anställningstid tillämpas 4 § lagen (1974:12) om anställnings­skydd.

Del i försia stycket angivna vill­koret gäller ej för rätt till ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för lillfällig vård av barn enligl 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller för rätt lill ledighet som avses i 4 § andra stycket.


Det i första stycket angivna vill­korel gäller ej för rält lill ledighet under lid, då arbetstagaren uppbär

1.      föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.      särskild föräldrapenninng för ändamål som anges i 4 kap. II § fjärde stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4 § andra styckel.


 


Prop. 1978/79:168


12


 


Nuvarande Ivikjsc


Föreslagen lydelse


 


Ledighet far delas upp på högsi två perioder för varje kalenderår. Beror ledighelsperiod mer än ell kalenderår, skall den hänföras lill del kalenderår under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetsta­garen uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk­ring flr delas upp ulan hinder av beslämmelserna i första styckel.



Ledighet under tid då arbetsla­garen uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäk­ring eller uppbär särskild föräldrapen­ning för ändamål som anges i 4 kap. 11 §fiärde styckel samma lag flr delas upp utan hinder av bestämmelserna i första slyckel.


 


Arbetstagare som vill utnyttja sin rält till ledighet skall, om ej annat föreskrivs i andra stycket, anmäla della lill arbetsgivaren minsl två månader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligl. 1 samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång lid ledigheten är avsedd att pågå.

Ledighet under lid då arbetsta­garen uppbär föräldrapenning för till­fällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan ledighet av sjukdom gäller dock ej någon anmäl­ningslid.


Ledighet under tid då arbetsta­garen avser att uppbära föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller avser att uppbära särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. För­anleds ledigheten av sjukdom etter smitta gäller dock ej någon anmäl­ningslid.


 


10 § Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av del skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker uppsägning eller avskedande I strid mot första stycket, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§, 39 § samt 41 § första och andra styckena


Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär dei.


 


Prop. 1978/79:168

Nuvarande lydelse

lagen (1974:12) om anställningsskydd lillämpas.


Föreslagen lydelse


12 S

En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inle kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Det­ta gäller dock endasi från och med den sextionde till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och under förutsätt­ning alt det skäligen kan krävas alt arbetsgivaren bereder kvinnan annal arbete hos sig.

Den som vill utnyttja sin rält till omplacering enligt försia styckel, skall anmäla detta till arbetsgivaren minsl en månad i förväg. Arbetsgivaren skall därefter lämna besked om möjligheten till omplacering så snart det kan ske.


12       S

Biyier arbetsgivare mot 10 § försia styckel skall arbetsgivaren utge, förut­om lön och andra anställningsför­måner som aibetstagaren kan vara berättigad till, ersältningför den skada som har uppkommit. Hänid skall 38 § Iredje och fjärde styckena saml 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13       §

Biyter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som sägs i 10 § försia stycket, skall arbetsgivaren till arbets­tagaren utge ersättning för uppkom­men skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även lill omständigheter av annan än rent ekonomisk betvdelse.


13 §

En arbetsgivare som biyier mol denna lag skall betala aibetstagaren skadestånd för den förlust som upp­kommer och för den kränkning som har sken.

Om del är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller hell falla bort.


 


Prop. 1978/79:168                                                                 14

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Om det med hänsyn tilt skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndets belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha ulgåll. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också medges.

I fråga om anspråk på skadestånd enligt försia stycket skall 40 § första och tredje styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

14 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligl lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, gäller i tillämpliga delar 34-37 ftV, JS

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 12 § i anslutning till lagens ikraftlrädande, får anmälan som avses i 12§ andra stycket göras dessförinnan, dock med verkan tidigast från ikraftträdandet.


 


Prop. 1978/79:168                                                    15

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-15

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus

Proposition om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraför­säkringen m. m.

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 juli 1973 lillkallade dåvarande statsrådet Camilla Odhnoff ledamöter i en arbetsgrupp med uppdrag att bl. a. pröva frågan rörande informaiion och utbildning i barnuppfoslringsfrågor samt andra angränsande frågor rörande föräldraskol-ning.

Utredningen antog namnet barnomsorgsgruppen. Den 20 december 1973 uppdrog regeringen, efter hemställan av riksdagen (SoU 1973:30, rskr 1973:372), åt barnomsorgsgruppen alt i anslutning till fullgörandet av tidigare lämnat utredningsuppdrag göra en övergripande utredning rörande föräl­drautbildning.

Barnomsorgsgruppen lämnade i november 1975 betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen. I belänkandel redovisades ett diskus­sionskapitel om föräldrautbildning. Belänkandet remissbehandlades och remissvaren beträffande föräldrautbildning överlämnades till barnomsorgs­gruppen för beakiande i del fortsatta utredningsarbetet.

Barnomsorgsgruppen' har därefter i februari 1978 avgivit betänkandet (SOU 1978:5) Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. En sammanfatt­ning av förslagen i betänkandet fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

I Riksdagsledamoten Grethe Lundblad,ordförande, avdelningschefen Annika Baude, sekreteraren Karl-Axel Johansson, riksdagsledamoten Ella Jonsson, skolkonsulenten Elsa Wahrby och sekreteraren Margareta Viklund.


 


Prop. 1978/79:168                                                    16

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), riksförsäkringsverket (RFV), arbetsmarknadsstyrel­sen, statens invandrarverk, slatens handikappråd, familjeslödsulredningen (S 1974:01), folkbildningsutredningen (U 1975:19), gymnasieulredningen (U 1976:10), utredningen om vissa vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77) (U 1977:06), barnolycksfallsutredningen (S 1977:07), utredningen om sjukvårdens inre organisation (S 1977:02), nämnden för samhällsinformation. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), ärkebiskopen. Svenska kom­munförbundel. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation TCO), Centralorganisationen SACO/ SR (SACO/SR), Svenska arbelsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riks­förbund (LRF), Försäkringskasseförbundel, Utbildningsradion, Riksför­bundet Hem och Skola, Sveriges socionomförbund. Föreningen Sveriges socialchefer. Kommunstyrelserna i Stockholms, Huddinge, Eslöv, Västerås, Faluns, Luleå och Härnösands kommuner. Landstingets förvaliningsulskou i Stockholm, Kristianstad, Västmanland, Kopparberg och Norrbotten, Handikappförbundens centralkommitté (HCK) efter hörande av medlems­förbund. De handikappades riksförbund (DHR), Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Svenska kvinnors vänsterförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsför­bund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets ungdomsförbund. Arbe­tarnas bildningsförbund (ABF), Studieförbundet Vuxenskolan och Förening­en barnens rätt i samhällel.

Yttrande över betänkandet har dessutom inkommit från Kalmar läns landsting, Jämtlands läns landsting. Svenska Hälso- och Sjukvårdens Tjänstemannaförbunds (SHSTF) rikssektion för barnsjuksköterskor, Sveri­ges dövas riksförbund. Rädda barnens riksförbund, Adoptionscenirum, Föreningen för aktivt föräldraskap/lärarskap, Fredrika-Bremer-Förbundet och Sveriges psykologförbund.

En sammanställning av remissyllrandena fogas lill prolokollel i detta ärende som bilaga 2.

Från år 1974 omvandlades den tidigare moderskapsförsäkringen till en föräldraförsäkring (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 1973:198, SFS 1973:473-474). Den nya försäkringen innebar flera principiella nyheter. Bland de viktigaste var au även fäder fick rält alt utnyttja ledigheten. I försäkringen infördes vidare en garantinivå föratt ge en minimiersätining till de föräldrar som av olika skäl saknar eller har låg sjukpenning.

Ett annat nytt inslag i försäkringen våren rätt lill sjukpenning för vård av sjukt barn. Rätten begränsades lill tio dagar per familj och kalenderår.

Samtidigt som föräldraförsäkringen irädde i kraft genomfördes också betydande förändringar i sjukpenningförsäkringens uppbyggnad. Sjukpen­ningen - och därmed även föräldrapenningen - utgår fr. o. m. den 1 januari 1974 i princip med 90 % av den ordinarie inkomsten samtidigt som den beskattas. Den är också ATP-grundande. Föräldraförsäkringen fick därmed


 


Prop. 1978/79:168                                                    17

redan frän början en nära anknytning till förälderns inkomst.

Sedan föräldraförsäkringen infördes har förmånsreglerna successivt bytts ut. Som en första åtgärd förlängdes år 1975 rätten till föräldrapenning i samband med barns födelse från sex till sju månader.

Samtidigt med att föräldraförsäkringen irädde i kraft tillkallades familje­slödsulredningen' (S 1974:01) för att göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna. Utredningen fick också i uppdrag att bl. a. utreda förutsätlningarna för att i vissa avseenden ulvidga förmånerna inom föräldraförsäkringen.

I etl delbetänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsför­äldrar redovisade familjeslödsulredningen erfarenheterna från föräldraför­säkringens första tillämpningsår och lade fram förslag för dess fortsatta uibyggnad.

På grundval av dels familjestödsutredningens förslag om Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (SOU 1975:62) dels en rapport (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter lill föräldraledighet genom föräldraförsäkringen bereddes inom regeringskansliet frågan om utbyggnad av föräldraförsäkringen. Därvid medverkade särskilt utsedda förelrädare för de dåvarande regeringsparti­erna.

En uibyggnad av föräldraförsäkringen och en därmed sammanhängande uividgning av rätten lill ledighet beslutades av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:298, SFS 1977:630, 631). De nya reglerna irädde i kraft den 1 januari 1978 och innebar bl. a. atl föräldraför­säkringen byggdes ul med ytterligare två månader. Av den sammanlagda ersätiningsliden om nio månader kan tre månader las ut i form av särskild föräldrapenning under de tidsperioder föräldrarna finner lämpliga fram t. o. m. barnels första skolår. Den särskilda föräldrapenningen kan användas såväl vid hel ledighet som när ledigheten tas ut i form av förkortad arbetstid och utgår därför som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Förälder har rätt till ledighet under tid då särskild föräldrapenning utgår. Ledigheten kan tas ul dels som hel ledighet, dels som deliidsledighet genom förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av den normala arbetstiden. Föräldrar med barn födda efter den 1 januari 1978 har således rätt lill särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader för varje barn. Även den särskilda föräldrapenningen utgår med del belopp som svarar mol sjukpen­ningen, dock lägst 32 kr. per dag. Under den tredje månaden utgår den särskilda föräldrapenningen med 32 kr. per dag för alla. Ersättningstiden är delad mellan föräldrarna, men med möjlighet att på ett enkelt sätl överlåta lid till den andre föräldern. För barn födda åren 1971-1977 gäller övergångsbe­stämmelser för den särskilda föräldrapenningen.

Från den 1 januari 1979 har också införts betydande nyheter i fråga om rätt lill ledighet för vård av barn (prop. 1977/78:104, AU 31, rskr 253, SFS

HJtredningsman landshövdingen Camilla Odhnoff

2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


Prop.  1978/79:168                                                   18

1978:410). Den nya föräldraledighetslagen ger föräldrar räll att vara hell lediga från arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre Ijärdedelarav normal arbetstid ("sextimmarsdag"). Rätten att vara helt lediga har föräldrarna så länge de vårdar barn som är under ett och ett halvt års ålder. Rälien att förkorta arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid gäller lill dess barnet är åtta år eller har avslutat sitt första skolår. Denna rätt till ledighet är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. Föräldrarna har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under tid då ersättning utgår från föräldraförsäkringen.

Familjeslödsulredningen har i juni 1978 avlämnat belänkandel (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring med förslag till utbyggnad av föräldraförsäk­ringen. En sammanfattning av förslagen i betänkandet fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 3. Ulredningen föreslår bl. a. en höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn samt ökning av antalel ersätiningsdagar i syfte au tillgodose vårdbehovet för långtidssjuka barn. Vidare föreslår utredningen atl en s. k. havandeskapspenning införs för kvinnor, som på grund av arbetets art inie kan förvärvsarbeta under graviditetens slutskede.

Efter remiss har yttranden över familjestödsutredningens betänkande avgetls av socialstyrelsen, RFV, sialskoniorel, riksrevisionsverkel, statens avialsverk, SÖ, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, barnom­sorgsgruppen, socialpolitiska samordningsutredningen, omsorgskommittén. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO, SACO/SR, SAF, LRF, Försäkringskasseförbundet, landstingen i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Västerbottens län.

Yttranden över betänkandet har dessutom inkommit från barnolycksfalls­utredningen, SHSTF:s rikssektion förbarnsjuksköterskor. Riksförbundet för utvecklingsslörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Svenska diabetesförbundel, slatens handikappråd, Sveriges Kristna Socialdemokraters förbund. Riksför­bundet mol Allergi, Föreningen för psykotiska barn. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Handikappförbundens centralkommitté och Fredrika-Bremer-Förbundet.

En sammanställning av remissyttrandena fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

2 Föredragandens överväganden 2.1 Inledning

Familjepolitikens mål är atl skapa en god uppväxtmiljö för barnen och social trygghet för barnfamiljerna. Familjepolitiken skall också utformas så alt den främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.

Genom olika familjepolitiska insalser från samhällets sida skapas ökade möjligheter för barnfamiljerna alt leva på likvärdiga ekonomiska och sociala villkor som andra grupper i samhället. Familjestödet i form av barnbidrag.


 


Prop.  1978/79:168                                                  19

bostadsbidrag och föräldraförsäkring minskar den ekonomiska påfrestning som det innebär atl skaffa och uppfostra barn. Genom en utbyggd social service i form av bl. a. barnomsorg och barnvårdarservice skapas de prakliska möjlighelerna för såväl barn som föräldrar att utvecklas som individer och som medlemmar i etl alltmer komplicerat samhälle.

Målet att skapa en god uppväxtmiljö för barnen hänger nära samman med våra möjligheler alt utforma etl barnvänligt samhälle. Det barnvänliga samhället skapas av de vuxna. Vi måste alla i våra olika roller som föräldrar, släktingar, grannar eller som enbart medmänniskor medverka lill en vänligare attityd gentemot barnen. För detla fordras ökade möjligheler för föräldrarna atl vara tillsammans med barn och ökade kunskaper om barns behov och villkor.

Del är mol bl. a. denna bakgrund jag nu som förutskickals i årels budgetproposition (1978/79:100 bilaga 8 sid. 2) lägger fram förslag om en allmän föräldrautbildning för tiden omkring barnets födelse samt om en ändring av ersättningsreglerna för föräldraförsäkringens nionde månad så att ersättningen också under denna månad skall ulgå för inkomstbortfall enligl samma regler som gäller för försäkringen i övrigl. Vidare kommer jag att behandla de förslag som lagts fram om havandeskapspenning samt förbätt­ringar inom föräldraförsäkringen. I samråd med chefen för arbetsmarknads­departementet föreslår jag att de kvinnor som på grund av arbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede flr en principiell rält till omplacering med bibehållen lön. Samtidigt föreslås också en viss, huvudsakligen formell överarbetning av skadeståndsreglerna m. m. i föräldraledighetslagen. De föreslagna ändringarna överensstämmer med de molsvarande reglerna i förslagen till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet och lag om ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, m. m.

2.2 Föräldrautbildningens inriktning och omfattning

Jag kommer i del följande att på grundval av barnomsorgsgruppens betänkande lägga fram vissa förslag om målet för en allmän föräldrautbild­ning samt om inriklningen och organisationen av en föräldrautbildning under tiden kring barnels födelse. Barnomsorgsgruppen fortsätter sitt arbete som gäller inriklning och organisation av dels en föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna, dels en föräldrautbildning som når alla i samhället. Gruppen beräknas lägga fram sina förslag i dessa frågor i slutet av år 1979.

Jag vill i likhet med barnomsorgsgruppen starkt understryka att ordel föräldrautbildning inte avser någon form av föräldraskola som ger en speciell kompetens. Utbildning i det här sammanhanget bör, som barnomsorgs­gruppen framhållit, utöver grundläggande kunskaper om barns utveckling och behov ge möjligheter till utveckling och till utbyte av erfarenheter i


 


Prop.  1978/79:168                                                   20

samspel mellan människor. Föräldrautbildningen bör ocksä ge ökade möjlig­heter till alt utveckla sociala kontakter.

Jag delar vidare barnomsorgsgruppens uppfattning all del är de yttre betingelserna inom samhället som anger ramen för möjlighelerna att ge våra barn en god uppväxtmiljö. Det gäller au påverka både samhällsplaneringen i stort och arbeislivel, som inle alltid är anpassat lill barnfamiljernas behov. Det gäller att skapa en trygg och utvecklande miljö i skolan och att motverka de negativa inslagen av kommersiell påverkan av konsumtion och barnkul­tur. Föräldrarna, som har den bästa kännedomen om barnen, bör ha goda möjligheler att påverka de förhållanden som formar barnens tillvaro.

Föräldrautbildningen bör stimulera föräldrar atl tillsammans arbeta för samhällsförändringar, så att samhällel i högre grad lar hänsyn till barnens behov.

Föräldrar måste få uppleva trygghet i sin föräldraroll. Traditionella könsroller måste omprövas, så att båda föräldrarna lidigt får lära känna sitt barn och uppleva atl de är lika betydelsefulla för barnet. Det bör vidare öppnas möjligheler för en förtroendefull samverkan mellan föräldrar och olika personalgrupper inom barnhälsovård, barnomsorg och skola.

Den av samhället anordnade föräldrautbildningen mäsie bli begränsad i lid och innehåll om den skall kunna erbjudas alla föräldrar. Jag vill i del sammanhanget slarkl undersiryka barnomsorgsgruppens uppfattning att studieförbund och andra frivilliga organisationer bör kunna komplettera med föräldraverksamhet som har en ideologisk profil och ger fördjupade kunska­per.

2.2.1 Målsättning m. m.

Dagens samhälle erbjuder familjen stora möjligheter. Genom olika familjepolitiska åtgärder har samhällel sökt underlätta barnfamiljernas situalion. Vi har i dag en relativt god materiell trygghet för barnen. I den allmänna samhällsdebatten har frågor om barns förhållanden och barns miljö kommit att inta en alltmer central betydelse.

Men samhällsutvecklingen har också inneburit atl familjens situalion i många avseenden blivit svårare. Omfiyttningarna har medverkat lill att banden med hembygden, med släkt och vänner i många fall har lösts upp. Familjerna är mindre genom au antalet en- och tvåbarnsfamiljer har ökal. Kontakten mellan generationerna har försvårats. Familjens produktiva roll har minskats. Föräldrarnas arbetsliv har skilts från familjelivet.

För många familjer har den här beskrivna ulvecklingen inneburit atl de har isolerats. Många, kanske framförallt unga föräldrar, känner sig ensamma och utsatta i sin föräldraroll. Många blivande och nyblivna föräldrar har få kontakter med andra vuxna. Deras möjlighetar att få råd och stöd är därmed små.

Förslagen   om   en   allmän   föräldrautbildning   får   ses   mot   denna


 


Prop.  1978/79:168                                                  21

bakgrund.

Jag delar barnomsorgsgruppens uppfattning all det yttersta målet för en allmän föräldrautbildning är atl medverka till att barn och barnfamiljer faren bättre situation. Del är därför vikligl atl alla vuxna känner ansvar för atl ge alla barn en god uppväxtmiljö. Alla föräldrar bör få stöd i sill föräldraskap och inflytande över sin egen och barnens situation. Alla barn och ungdomar bör förberedas för sin vuxenroll och för sin evenluella föräldraroll.

Ulredningen har förl fram tre mål för en allmän föräldrautbildning, nämligen

O ökade kunskaper

O möjlighet lill kontakt och gemenskap

O möjligheter lill medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållan­den.

För utt nå de uppställda målen föreslår utredningen atl man skall använda arbetsformer som gör att föräldrarnas resurser frigörs och används.

De olika remissinslanserna har i stort ställt sig bakom de mål som barnomsorgsgruppen föreslagit. Några remissinstanser har betonat speciella delar. Sålunda har socialstyrelsen hävdat all tonvikten bör ligga på alt ge kunskap och information. Barnolycksfallsutredningen har velat betona de två första delmålen.

Även jag kan i slorl ansluta mig till barnomsorgsgruppens förslag lill mål för verksamheten. Jag finner det naturligt atl de olika delmålen kan ha olika lyngd i olika faser i barnels utveckling. Jag anser del sålunda angeläget att föräldrar även när de väntar barn ges möjlighet all diskutera sin sociala situation. Detta får dock självfallet inte innebära att personalen försöker påverka föräldrarna i exempelvis partipolitiska frågor. Samhällets verksam­heter måste innebära en partipolitisk neutralitet vilket dock inte bör hindra alt även värderingsfrågor tas upp lill debatt. Del är bl. a. därför viktigt all olika frivilliga organisalioner, som oftast är ideologiskt profilerade, ges möjlighet att presentera sina verksamheter inom den av samhällsorgan anordnade föräldrautbildningen.

De olika delmålen kan också ha olika lyngd för olika grupper av barn och föräldrar i samhället. Som invandrarförvaliningen i Slockholm anfört bör man vara medveten om atl invandrare ofta har större behov av kunskaper än svenska föräldrar och alt koniakl och gemenskap är speciellt vikligt för förståelse och kulturutbyte. Jag delar barnomsorgsgruppens uppfattning att föräldrautbildning under BB-tiden främsi bör innebära att båda föräldrarna får lillfälle au lära sig sköta och ta ansvar för sill barn.

Del är också viktigt att blivande adoptivföräldrar ges möjlighet att i tillämpliga delar della i föräldrautbildningen.


 


Prop. 1978/79:168                                                   22

2.2.2 Uppläggning av en föräldraulbiklning kring barnets födelse

Barnomsorgsgruppen har i sina förslag selt verksamheten indelad i fyra faser där fas I är föräldrautbildning kring barnets födelse, fas 2 när barnel är i förskoleåldern, fas 3 när barnet är i skolåldern samt fas 4 föräldrautbildning till alla. Som jag lidigare anfört tas i delta sammanhang, förutom den allmänna målsättningen och möjligheten att nå de uppställda målen, endasi upp frågan om föräldrautbildning under tiden kring barnets födelse. Utred­ningen föreslår att landstingens mödra- och barnhälsovård saml BB skall ha ansvaret för en allmän föräldrautbildning kring barnels födelse.

Jag finner i likhel med så gott som samtliga remissinslanser det naturligt all föräldrautbildningen i denna fas knyts lill den landslingskommunala mödra-och barnhälsovården och BB. Härigenom skapas, som ulredningen påpekar, möjligheter att nå alla föräldrar. Vidare pågår på många håll redan i dag verksamheter inom dessa samhällsorgan som i många avseenden är likartade med de här lämnade förslagen. Jag har i denna fråga samråll med statsrådet Lindahl.

Barnomsorgsgruppen föreslår atl i försia hand den personal som har den vardagliga och täta kontakten med föräldrar, dvs. barnmorskor vid mödra­vårdscentralerna, barnsjuksköterskor eller distriktssköterskor vid barna­vårdscentralerna saml barnsköterskor och sjuksköterskor på BB, skall medverka i föräldrautbildningen. De yttre formerna föreslås bli samman­hållna föräldragrupper med 8-12 deltagare som träffas 8-10 gånger under vardera mödravårdscentral- och barnavärdscentraltiden. Även andra yrkes­grupper föreslås komma atl medverka. Utredningen exemplifierar med socialarbetare, psykologer, barnavårdslärare, vidareutbildade sjuksköterskor och läkare.

Flertalet remissinstanser har anslutit sig till barnomsorgsgruppens förslag när det gäller uppläggningen. Flera instanser har poängterat övriga personal­kategoriers roll i föräldrautbildningen. Såväl Landstingsförbundet som Kommunförbundet har exempelvis pekat på viklen av all det samarbete som sker mellan samhällets socialvård och olika företrädare för hälsovården tas tillvara i verksamheten.

Jag ansluter mig till förslagel att i försia hand den personal som vanligen träffar föräldrarna skall svara för föräldrautbildningen. Å andra sidan är det självfallel viktigt att alla de erfarenheter som finns samlade hos olika personalkategorier tas tillvara. Särskilt stor betydelse anser jag samarbetet mellan kommunernas sociala verksamhet och landstingets verksamheter ha. Den uppsökande verksamhei som bedrivs i samverkan mellan kommuner och landsting bör kunna komma verksamheten till godo.

Jag finnerdet lämpligt atl föräldrautbildningen i denna fas byggs upp i form av gruppsamtal i de föreslagna samhällsorganens regi. Formerna för verk­samheten bör utvecklas lokall utifrån de förutsättningar som där finns. Jag vill därför inte förorda någon övre gräns för exempelvis hur många grupplräffar programmet bör innehålla. Barnomsorgsgruppens förslag synes


 


Prop.  1978/79:168                                                  23

mig dock väl avpassat till de behov som föreligger och den niålsättning för verksamheten som jag tidigare har förordat.

Barnomsorgsgruppen tar avstånd från tanken på en obligalorisk föräldraut­bildning. Man anser emellertid att alla föräldrar bör erbjudas att della i verksamheten, dvs. att föräldrautbildningen blir allmän.

De remissinslanser som tagit upp denna fråga stöder barnomsorgsgruppen, utom folkpartiets ungdomsförbund som kräver en obligatorisk föräldraut­bildning. Några remissinslanser har pekat på vikten av att man försöker nå alla och på att del behövs någon form av uppsökande verksamhet.

Tanken på en obligatorisk föräldrautbildning anser jag vara orealistisk. Verksamheten bör bygga på etl förtroendefullt samarbete mellan föräldrar och personal. Del är dock angeläget att alla föräldrar ges möjlighet alt delta i verksamheten. Jag anser, i likhel med barnomsorgsgruppen, atl föräldraut­bildningen bör byggas ut successivt. Det bör dock vara möjligt för alla landsting att starta verksamheten redan år 1980. Jag finnerdet synnerligen angeläget alt utbyggnaden sker snabbt så att den blir tillgänglig för alla föräldrar. Detta bör kunna ske ulan att särskilda lagbestämmelser införs. Jag återkommer i det följande lill denna fråga.

2.2.3 Arbetsformer och innehåll

Barnomsorgsgruppen har föreslagil atl utgångspunkten för föräldrautbild­ningsgruppernas verksamhei bör vara de frågor som föräldrarna själva tar upp. Personalen bör ha ett ansvar för gruppernas verksamhei och fungera som gruppledare. Dess främsta uppgift bör vara all underlätta deltagarnas utbyte av erfarenhet och inle atl förmedla kunskap genom envägskommu-nikation. Personal som verkar som gruppledare bör få tillgång till kontinuerlig handledning i grupp. Barnomsorgsgruppen redovisar olika frågorsom kan bli aktuella under samtalen i grupp. Vidare föreslås att föräldrautbildningen samordnas med förlossningsförberedelse och mödragymnasiik.

De fiesta remissinstanser har ställt sig bakom förslaget lill arbetsformer. LO anför exempelvis alt del är viktigt att grupf>erna fär karaktär av studiecirklar där man kan utbyta erfarenheter. Socialstyrelsen biträder i princip utred­ningens förslag men påpekar samtidigt att fiera av de föreslagna områdena är allernaliva och därför kan vålla konfiikler. TCO ansluter sig till uiredningens förslag men framhåller samlidigl all del innebär ett stort ansvar för gruppledarenatt utbildningen verkligen blir angelägen för samlliga deltagare. Folkpartiets kvinnoförbund anser all det är vid diskussioner kring gemen­samma problem som man kommer fram lill lösningar. Det får inie vara experter och handledare som styr grupperna. Flera remissinslanser, t. ex. centerns kvinnoförbund, folkpartiets ungdomsförbund och socialdemokra­tiska ungdomsförbundet, släller sig bakom uiredningens förslag i stort men pekar också på bl. a. de aspekter som rör jämställdhet mellan kvinnor och män i verksamheten.


 


Prop. 1978/79:168                                                    24

Den konkreta verksamheten bör självfallet bygga på den allmänna målsättning som jag lidigare förordal. Detta innebär atl såväl kunskapsbehov som kontaktbehov skall tillgodoses. Den personal som anlitas som grupple­dare kommer att fl en roll både som förmedlare av kunskaper och som den som stimulerar föräldrarna till debatt och utbyte av erfarenheter. Det är därför angeläget alt här något beröra personalens roll i föräldrautbildningsarbetet. För atl gruppverksaniheten skall få avsedd effekl är det vikligt atl innehållel i verksamheten kommer atl beröra sådana frågor som känns angelägna för föräldrarna. Delta innebär all föräldrarna i hög grad måsie siyra såväl innehåll som form. Å andra sidan erfordras att vissa faktiska kunskaper, som exempelvis den biologiska utvecklingen hos moder och barn, förmedlas lill föräldrarna. Delta ställer självfallel personalen, gruppledarna, inför en svår avvägningssilualion. En lämplig balans måste göras mellan en fri diskussion i gruppen och ett i förväg planerat innehåll. Efiersom verksamheten i hög grad bör bygga på lokala förutsättningar är det inte lämpligt att i form av t. ex. kursplaner fastställa verksamhetens innehåll. Det är i stället nödvändigt att Slor viki läggs vid en kontinuerlig handledning av gruppledarna. Denna handledning bör ske i gruppform och som ulredningen har föreslagit med Slöd av en handledare som har erfarenhet av gruppverksamhet. Handledarna kan säkerligen hämtas från fiera olika yrkeskategorier exempelvis psykologer och erfarna socialarbetare. I handledningen bör även tas upp de problem som en gruppsitualion innebär.

Som fiera remissinstanser framhållil är jämslälldheisaspekterna myckel vikliga i detta sammanhang. Det är därför av central betydelse atl både fäder och mödrar skall ges möjlighet att delta på lika villkor. Utrymme bör, vilket även ulredningen anfört, därför finnas för såväl information om exempelvis föräldraförsäkringen som för en principiell diskussion om exempelvis jämställdheten mellan män och kvinnor i samband med familjebildning och barnens vård och fostran.

2.2.4 Föräldrautbildning på BB

En grundsten i föräldrautbildning på BB är enligt barnomsorgsgruppens förslag alt såväl fadern som modern iir delta aktivt i vården av barnet. Barnomsorgsgruppen föreslår att faderns deltagande på BB får en organiserad form genom alt han inbjuds alt delta i föräldrautbildning på BB en dag, alternativt två halva dagar. Förslaget innebär att i första hand barnsköterskan får ansvaret atl slödja och hjälpa föräldrarna. En annan del av föräldraut­bildningen föreslås bli att båda föräldrarna ges möjlighet atl tillsammans med t. ex. den barnmorska som har deltagit i förlossningen samtala om sina upplevelser av denna.

Flertalet remissinstanser ställer sig bakom barnomsorgsgruppens förslag och betonar vikten av faderns aktiva dellagande på BB.

Verksamheten på BB är en grundsten i föräldrautbildningen. Det är enligt


 


Prop. 1978/79:168                                                                 25

min mening av avgörande betydelse att fäderna på elt tidigl stadium får en nära kontakt med del nyfödda barnel. Även ur praktisk synvinkel är det vikligl att fäderna får delta i den direkta skötseln av barnel. Del har många fördelar all detta startar redan på BB.

Jag har lidigare tagit upp betydelsen av atl del i föräldrautbildningen vid mödravårds- och barnavårdscentralerna ges en information om föräldraför­säkringens möjligheler. Jag finnerdet även vara av stor betydelse att faderns deltagande ges organiserad form. Hur del praktiskt skall utformas måste bestänimas lokalt med hänsyn till de lokala förhållandena.

2.2.5    Personalutbildning

Barnomsorgsgruppen föreslår alt de yrkesgrupper som skall medverka i föräldrautbildningen förbereds för verksamheten i sin grundutbildning. Man serdet som väsentligt alt detla beakias i UHÄ:soch SÖ:s fortsatta arbete med utbildningsplaner. Även linjenämnderna bör, när de lokalt beslutar om ulbildningens innehåll och utformning, ta hänsyn till detta utbildningsbe­hov. Barnomsorgsgruppen föreslår vissa förändringar i nuvarande undervis­ning.

De remissinstanser som har tagit upp utbildningsfrågorna har ställt sig bakom barnomsorgsgruppens förslag.

Jag anser del vara av stor betydelse för verksamhetens kvalitet att berörda utbildningar anpassas till de krav verksamheten skapar. I regeringens proposition om vårdutbildning inom högskolan m. m. uttalar chefen för utbildningsdepartementet all han utgår från all ulbildning för alt meddela föräldrautbildning kommer all kunna inrymmas i sjuksköterskeutbild­ningen.

2.2.6    Fortbildning

En grundläggande förutsättning för verksamhetens genomförande är enligt barnomsorgsgruppen atl personalen ges en kontinueriig fortbildning. Barnomsorgsgruppen betonar att särskild vikt bör läggas vid förberedelserna inför starten av verksamhelen. Bl. a. bör all personal ges en utbildning inför verksamhetens start. Barnomsorgsgruppen framhåller vidare all personalen bör ges en kontinuerlig fortbildning, där den fortlöpande handledningen kan ses som en del. Ulredningen föreslår att socialstyrelsen i samarbete med landstingen och Landstingsförbundet utvecklar förslag till uppläggning och innehåll i fortbildningen. Landstingen bör enligt förslagel ansvara för genomförandet.

För all genomföra den första utbildningen föreslår utredningen atl 1 milj. kr. per år ställs till socialstyrelsens förfogande under en treårsperiod.

I huvudsak har remissinstanserna ställt sig bakom barnomsorgsgruppens förslag.


 


Prop.  1978/79:168                                                   26

Jag inslämmer i barnomsorgsgruppens syn att fortbildningen är viktig för att genomföra verksamheten. Eftersom del här rör sig om ett för personalen delvis nytt arbetssätt måste särskilda insalser göras för att fortbilda den personal som nu är verksam inom mödra- och barnhälsovården samt BB. Personalen bör också fortlöpande ges möjlighet att diskutera och ulveckla verksamhetsformerna.

Socialstyrelsen bör, som utredningen har föreslagit, ha huvudansvaret för att tillsammans med Landstingsförbundet svara för uppläggning och utform­ning av en informations- och fortbildningsverksamhet av den karaktär som barnomsorgsgruppen föreslagit. Genomförandet bör ske i sjukvårdshuvud­männens regi.

Socialstyrelsen bör för sitt arbete under budgetåret 1979/80 tillföras 1 milj. kr. Medlen bör i likhel med vad som gäller för fortbildning inom barnom-sorgsområdel anvisas från förslagsanslaget D 2. Bidrag till förskolor och fritidshem.

2.2.7 Föräldrautbildning för invandrat föräldrar

Barnomsorgsgruppen har konstaterat att stora skillnader finns mellan och inom de olika invandrargrupperna. Skillnader i språk och kultur, bristande kunskaper om det svenska samhället, försvenskningen som upplevs som ett hot mot den egna kulturen m. m. medverkar till alt en föräldrautbildning för invandrare möter särskilda svårigheter. Detta motiverar särskilda åtgärder för atl invandrarna skall få möjligheler lill föräldrautbildning. Utredningens förslag innebär sammanfallal atl invandrarorganisalionerna bör få särskilda resurser för information, att landstingen inventerar behovel av s. k. kontakt-tolkar, att invandrarkunskap skall ingå i personalutbildningen, att produk­tionen av studie- och informationsmaterial ökas samt alt invandrarna får information på silt eget språk och tillgång till tolk när så erfordras.

Utredningen föreslår emellerlid att invandrarna, om inle språkliga hinder föreligger, bör della i den allmänna föräldrautbildningen.

Remissinstanserna har betonat viklen av att invandraraspekterna blir behandlade i föräldrautbildningen.

Socialstyrelsen anser att utredningens förslag på fiera punkter är sinse­mellan motstridiga och i konfiiki med de av stalsmakterna antagna invandrar- och minoritetspolitiska målen.

Statens invandrarverk däremot är positivt till barnomsorgsgruppens förslag. Verket finner del visserligen märkligt att invandrarorganisalionerna inte har anlitats i utredningsarbetet men konstaterar atl utredningens förslag ändå ligger i linje med invandrarnas önskemål. Invandrarverkel poängterar atl barnets språkutveckling bör behandlas ingående redan i den första fasen av föräldrautbildningen. Vidare föredrar invandrarverket benämningen kontaktassistenter framför kontakltolkar.

Invandrarföräldrarnas dellagande i föräldrautbildningen rymmer många


 


Prop.  1978/79:168                                                  27

svårigheier. Inle bara de rent språkliga hindren utan även kulturella olikheler fordrar all särskilda ålgärder enligt min mening måste vidlas för alt invandrarföräldrarna skall kunna della. En verksamhet av denna karaktär rymmer i sig en rad olika värderingsfrågor där särskild hänsyn mäsle tas till invandrarnas situation. Verksamhelen får inte utformas så atl den kan uppfattas som ett sätl att försvenska invandrarna. Samtidigt måste dock vissa faktiska förhållanden i del svenska samhällel beskrivas. Som jag inled­ningsvis framhållil finner jag del viktigt att föräldrautbildningen innehåller informaiion om svenska förhållanden. Invandrarföräldrarna bör därvid ges kunskaper bl. a. om svensk lagstiftning. Likaså visar många undersökningar all invandrare i många fall har svårigheier alt tillägna sig kunskaper om exempelvis föräldraförsäkringen.

Självfallet måste invandrarföräldrarna själva avgöra huruvida de skall della i en allmän föräldrautbildning lillsanimans med svenska föräldrar. Det kan dock ofta vara svårt för invandrarföräldrarna atl kunna göra sig hörda och förstådda i en sådan grupp. Därför bör man så långt del är möjligt ge de invandrarföräldrar som inle talar svenska tillfälle atl della i verksamheter där del egna modersmålet talas. Detla kan innebära prakliska svårigheter. Invandrarna kommer från många språkgrupper och dessa är ojämt spridda över landet. Det är därför svårt atl alltid skapa enspråkiga grupper. Invandrarnas egna organisationer kan härvid spela en stor roll. Jag finner del vara av slor betydelse att invandrarorganisalionerna deltar både i utform­ningen och uppläggningen av verksamheten.

Etl av de slora problemen för invandrarföräldrarna i deras kontakter med mödra- och barnhälsovården och BB är svårigheten atl göra sig förslådda. Barnomsorgsgruppen har därför föreslagit atl landstingen inventerar behovel av kontakttolkar eller - enligl invandrarverkels benämning - kontaklassis-tenler. Dessa skulle som uppgift ha atl inte enbart tolka utan även kunna vara förmedlare av kunskaper såväl lill invandraren som lill personalen.

Den närmare utformningen av insatserna för invandrare bör enligt min mening ytterligare studeras. Jag kommer därför att uppdra åt socialstyrelsen alt i samråd med invandrarverkel utforma förslag om hur föräldrautbild­ningen för invandrare bör läggas upp. Arbelel skall ske med utgångspunkt från barnomsorgsgruppens förslag.

2.2.8 Den törsta informationen till föräldrar med handikappade barn

Barnomsorgsgruppen konslaterar i sitt betänkande all någon fastlagd, gemensam organisation för all stödja familjer med handikappade barn i dag inte finns inom landstingen. Behovet av stöd varierar från fall lill fall. Enligl uiredningens överväganden är elt bättre stöd till föräldrar med handikappade barn inte i första hand en fråga om ökade resurser för landslingen utan snarast om hur all personal vid berörda institutioner skall kunna fungera som stöd och informationsgivare. Detla fordrar atl ökal utrymme ges åt handikapp-


 


Prop.  1978/79:168                                                                28

frågor i utbildning och fortbildning av personalen. Vidare föreslår barnom­sorgsgruppen atl rutiner läggs fast som garanterar all familjer med handi­kappade barn fär det stöd de efierfrågar och behöver.

Utredningen föreslår atl statens handikappråd får i uppdrag atl tillsammans med handikapporganisationerna och socialstyrelsen ularbela förslag om hur sådana rutiner kan utformas och vad informationen bör innehålla. Utred­ningen anser alt föräldrar som har barn med handikapp i försia hand bör della i den allmänna föräldrautbildningen. Man avser all återkomma med förslag om hur behovel av ytterligare stöd till familjer med handikappade barn kan lillgodoses.

Jag instämmer i barnomsorgsgruppens synpunkler om belydelsen av etl väl fungerande system för kontakten mellan samhällets institutioner och föräldrarna till handikappade barn. Jag har därför för avsikt att uppdra ål statens handikappråd au i enlighel med barnomsorgsgruppens förslag tillsammans med handikapporganisationerna, socialstyrelsen. Landstings­förbundet och Svenska kommunförbundet utarbeta förslag om hur rutiner för en första information lill föräldrar med handikappade barn kan utfor­mas.

2.2.9 Maicrialprodukiion m. m.

Föräldrarnas egna upplevelser och erfarenheter tillsammans med persona­lens kunskaper bör vara del huvudsakliga grundmaterialet i föräldrautbild­ningen. Detta bör vara utgångspunkten för att söka sig vidare mot olika former av kompletterande kunskaper. Barnomsorgsgruppen konslaterar alt visst material kan fungera som slöd för föräldrar och personal framför allt vid inledning av gruppsamtal. Man anser inte att del kan fastställas vilket material som skall användas i föräldraulbildningsgrupperna. Däremot anser barnomsorgsgruppen alt socialstyrelsen skall ges ett ansvar för att överblicka och informera om användbart material liksom all ta initiativ till framställning av nya material som svarar mot de behov och krav som kommer fram i föräldrautbildningen.

Barnomsorgsgruppen lar också upp det material som i dag finns inom mödra- och barnhälsovården och BB som komplement till den muntliga information som lämnas. Man pekar på att olika kommersiella företag svarar för en betydande del av basinformationen för tiden före och efter barnets födelse.

Ulredningen anser atl samhället genom socialstyrelsen bör ha ansvar för utformningen av del material som används inom mödra-barnhälsovården och BB. Vidare föreslås att socialstyrelsen i samverkan med landslingen rekommenderar mödra- och barnavårdscentraler saml BB alt inte använda eller dela ut kommersiellt material.

Remissinstanserna har ställt sig bakom barnomsorgsgruppens förslag. Socialstyrelsen pekar på atl det redan pågår etl arbete inom styrelsen med att framställa material som med tyngdpunkt på de psykologiska frågeställning-


 


Prop. 1978/79:168                                                   29

urna, tar upp frågorna om graviditet, förlossning och föräldraskap.

I socialstyrelsens allmänna ansvar för de verksamheter som här berörs ligger att följa och utveckla verksamheternas innehåll, metoder etc. I detta ingår enligt min mening sådana funktioner som att verka för att behovet av material i olika former lillgodoses. Efiersom föräldrautbildningen föreslås ingå som en naturlig del av arbetet inom mödra-barnhälsovården och på BB bör socialstyrelsens ansvar för verksamhelen inom dessa institutioner även inkludera föräldrautbildningen. I årels budgetproposition har under anslaget för hälsovårdsupplysning beräknats medel bl. a. för ett informationsmaterial om barn för användning inom barnhälsovård, barnomsorg m. m.

Frågan om material som ges ut av olika företag skall komma till användning inom mödra-barnhälsovården och på BB måste bedömas av varje sjukvårdshuvudman. En sirävan bör dock vara att samhället i egen regi producerar sådant material som tillgodoser efterfrågan. Av särskild vikt är givetvis atl detla material får ett bra innehåll. Jag finner sålunda alt i socialstyrelsens ansvar ingår all medverka lill produktion av material såväl för direkt användning i föräldrautbildningsgrupperna som för komplement till den muntliga information som ges vid mödravårds- och barnavårdscen­traler och på BB. Jag förutsätter atl detla material uiformas i nära samarbele med sjukvårdshuvudmännen.

2.2.10 Vissa resursfrågor m. m.

Barnomsorgsgruppen har beräknat kostnaderna för föräldrautbildning vid mödra- och barnavårdscentralerna i några räkneexempel. Gruppen föreslår elt nytt statsbidrag med 35 96 av sjukvårdshuvudmännens bruttokoslna-der.

Barnomsorgsgruppen har även diskuterat möjligheterna för sjukvårdshu­vudmännen alt kunna anordna verksamhelen på sådant sätt alt alla föräldrar kan delta. Utredningen har därvid bl. a. förutsatt att hälften av gruppsam­mankomsterna sker på daglid och hälften på kvällstid.

För att göra det möjligt för föräldrar alt della i verksamheten har barnomsorgsgruppen föreslagil atl föräldraförsäkringen skall kunna utnyttjas för deltagande i föräldrautbildning. Jag återkommer till denna fråga under avsnittel om föräldraförsäkringen.

Jag finner barnomsorgsgruppens förslag om en successiv uppbyggnad av föräldrautbildningen väl avvägd. Ulformningen av verksamheten måste avgöras av sjukvårdshuvudmännen lokalt. En avgörande faktor är dock möjligheterna för föräldrarna att delta. Jag förutsätter därför att verksam­helen förläggs till sådan tid att så många av föräldrarna som möjligt kan delta. Barnomsorgsgruppen räknar med att ungefär hälften av det totala antalet träffar läggs till dagtid och hälften till kvällstid. Jag har självfallet förståelse för att personalen inte onödigtvis skall behöva arbeta på för dem obekväm arbetstid. Å andra sidan bör det för en samhällsservice av den na karaktär vara


 


Prop. 1978/79:168                                                   30

naturligt atl i viss omfattning kunna tillmötesgå behoven av verksamhet även på icke ordinarie arbetstid.

Efter överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse nyligen träffats om bl. a. sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen under åren 1980-1981. Vid överenskommelsen har förutsatts att sjukvårdshuvud­männen år 1980 utan särskild ekonomisk ersättning genomför en allmän föräldrautbildning i anslulning lill barns födelse i enlighel med här lämnade förslag. Jag kommer senare i dag att föreslå att nämnda överenskommelse redovisas för riksdagen i en särskild proposiiion.

2.3 Föräldraförsäkringen

2.3.1 Utgångspunkter för reformeringen av föräldraförsäkringen

Som framgått av vad jag lidigare anfört har föräldraförsäkringen byggts ul kraftigt sedan den infördesår 1974. Vid en internationell jämförelse är rälten till ledighet och ekonomisk ersättning vid barns födelse ovanligt omfattande. Betydligt kortare tider- i allmänhet förbehållna modern - är vanliga i andra jämförbara länder. Vissa delar av föräldraförsäkringen saknar motsvarighet utomlands.

Familjeslödsulredningen konstaterar i sitt betänkande att föräldraförsäk­ringen ulgör ett viktigt inslag i strävandena för jämställdhet mellan kvinnor och män. De regler för föräldraledighet (moderskapsförsäkring m. m.) som gällde före år 1974 innebar en allvarlig begränsning i familjernas möjlighet att själva välja hur de ville leva. Men även om de formella hindren för männen atl vara hemma numera har tagits bort, hindrar ännu del yttre trycket och könsrollsmönstrel männen från att i större utsträckning utnyttja sina rättigheter. Invanda mönster och attityder förklarar till stor del enligl ulredningen alt fäderna utnyttjar föräldraförsäkringen i så begränsad omfalt­ning.

Antalet fäder som utnyttjar föräldraförsäkringen har emellertid ökal successivt. Utredningen menar alt försäkringen sannolikt spelar en roll också vid sidan av det direkta utnyttjandet genom att de fäder som prövat på vårdarbetet med små barn därmed sannolikt har lagt grunden för fortsatt deltagande i den praktiska omsorgen om barnen. De har också visat andra människor alt det är naturligt alt fäder tar hand om små barn.

Familjeslödsulredningen har i sitt belänkande funnit att föräldraförsäk­ringen i huvudsak fungerar väl. Man pekar dock på behovet av ytteriigare information för all göra det möjligl för föräldrarna att rätt utnyttja försäk­ringen.

Mol bakgrund av den snabba uibyggnad som skett under senare år föreslår familjeslödsulredningen inle några mera omfaltjinde reformer av föräldra­försäkringen utan inriktar sig i sina förslag på begränsade grupper. Det gäller de blivande mödrar som på grund av arbetets art har svårt att förvärvsarbeta i


 


Prop. 1978/79:168                                                   31

graviditetens slutskede. Det gäller också de familjer vars barn drabbas av långvariga sjukdomar. Jag kan för egen del i huvudsak ansluta mig till uiredningens inriktning av ulbyggnadsförslagen. Del övervägande fiertalel remissinstanser har också gjorl denna bedömning.

Flera remissinstanser har dock påpekat all föräldraförsäkringen blivit alltmera komplicerad och svåröverskådlig. Riksförsäkringsverkei anför att föräldraförsäkringen anses vara en av de svåraste delarna av den allmänna försäkringen alt administrera och informera om. LO konstaterar atl föräldra­försäkringen har byggts ut successivt och därigenom blivit i vissa delar svåröverskådlig. LO, som tillstyrker atl de nu framlagda förslagen genomförs, anser samlidigl alt man i det fortsatta reformarbetet bör göra en allmän översyn av föräldraförsäkringen i syfie att göra den enklare och mera lällöverskådlig. Även socialpolitiska samordningsulredningen pekar på behovel av en översyn av försäkringen.

Jag delar den oro som framkommer hos fiera remissinslanser all försäk­ringen har blivit alltmer invecklad och all den därmed blivit svåröverskådlig och besvärlig alt förstå förde försäkrade. Administrationen av försäkringen är också mycket betungande. Därför bör nu så långl möjligl åtgärder vidtas för au förenkla reglerna. De förslag till uibyggnad av föräldraförsäkringen som jag här kommer atl lägga fram bl. a. på grundval av familjestödsutredningens och barnomsorgsgruppens betänkanden har utformats i syfte att nå slörsta möjliga förenkling av ersättningsreglerna. Mina förslag har bl. a. därför fått en annan ulformning än enligt ulredningsförslagen. Också vissa förenklingar har gjorts av föräldraledighetens påföljds- och rättegångsregler. Utöver ulredningsförslagen kommer jag all föreslå bl. a. uibyggnad av ersättnings­nivån för den nionde ersätlningsmånaden inom föräldraförsäkringen.

Förslagen beskrivs närmare i det följande.

2.3.2 Ersäiiningsnivån för den särskilda föräldrapenningen

Särskild föräldrapenning utgår f n. under sammanlagl 90 dagar för varje barn. Därav utgår ersättningen under sammanlagt 60 dagar med samma belopp som förälderns egen sjukpenning, dock lägst enligt garantinivån 32 kr. per dag. Under återstående 30 dagar utgår den särskilda föräldrapenningen med 32 kr. per dag lika för alla oberoende av nivån på sjukpenningen.

Den nuvarande ordningen har hafi vissa nackdelar bl. a. från jämställd­hetssynpunkt. 1 de fiesta familjer har mannen högre inkomster än kvinnan. Del innebär alt del med den förhållandevis begränsade ersättningen som garanlinivån ger blir en större förlust för familjen om mannen lar ledigt än om kvinnan gör det. Del är självfallel alt delta försvårar männens utnyttjande av försäkringen och därmed minskar försäkringens betydelse som instrument för en ökad jämställdhet mellan könen.

I prop. 1976/77:117, vilken låg till grund för riksdagens beslul om införande av den särskilda föräldrapenningen förulskickades bl. a. en uibyggnad av den


 


Prop.  1978/79:168                                                   32

särskilda föräldrapenningen .så alt den i sin helhet.dvs. även underden tredje niåniidcn, skulle utgå efier förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomsi.

Om ersättningsnivån för den särskilda föräldrapenningen blir lika under hela 90-dagarsperiodcn kan försäkringskassornas och riksförsäkringsverkets administration av försäkringen förenklas. F. n. måste de 30 dagarna med ersäuning enligl garanlinivån bokföras särskilt. Även informationen om föräldraförsäkringen underlättas om ersättningsreglerna görs enhetliga för alla 90 dagarna.

Mot denna bakgrund anserjag det angeläget atl ersättningsnivån inom den särskilda föräldrapenningen görs likformig under de tre månaderna. Den särskilda föräldrapenningen bör således även under de sista 30 ersättnings­dagarna utgå med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock lägsl garantinivån. De nya reglerna bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1980 och därvid avse även återstående särskild föräldrapenning som gäller barn födda före nämnda datum.

2.3.3 Ha van deskapsp cnn ing Inledning

Enligl nuvarande regler kan blivande mödrar utnyttja rälten till föräldra­penning 60 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Tid som utnytljas före barnets födelse minskar dock den lid som kan användas efter förlossningen.

Familjeslödsulredningen har lagit upp frågan om föräldraförsäkringens funktion som ersättningsform i graviditetens slutskede. Utredningen har undersökt hur stor andel mödrar i olika yrkesgrupper som utnyttjar möjligheterna att ta ul föräldrapenning före förlossningen eller är sjukskrivna under tiden närmast före nedkomsten. Det har visat sig att kvinnor med lunga arbeten i betydligt större utsträckning än genomsnittligt lar ut ledighet med föräldrapenning före barnets födelse. Också sjukskrivning förekommer i betydande utsträckning i graviditetens slutskede. Drygt 15 procenl av samtliga blivande mödrar är sjukskrivna minst en månad före barnets födelse. Även sjukskrivning är vanligare bland kvinnor med lunga yrken än bland andra. Skillnaderna mellan olika yrken är dock mindre än när del gäller ledighet med föräldrapenning.

Familjeslödsulredningen framhåller att de nuvarande reglerna missgynnar kvinnor som har tungt arbete och därför tvingas alt ta ut föräldrapenning före förlossningen. Därigenom minskar nämligen antalet dagar med föräldrapen­ning som Slår till förfogande för dessa föräldrar efter barnets födelse. Utredningen framhåller också atl praxis för sjukskrivning under graviditeten är mycket skiftande bland läkarna. Det förekommer att en kvinna sjukskrivs under en del av havandeskapet och atl läkaren därefier uppmanar henne alt använda föräldrapenning under den sisia liden fram till förlossningen. Det


 


Prop. 1978/79:168                                                   33

förekommer även atl läkare hävdar att graviditeten och olika fysiska problem i samband med den är elt normalt tillstånd som inie berättigar till sjukskrivning.

Frågan om hur den allmänna försäkringen skall vara utformad föratt täcka behoven av stöd i graviditetens slutskede rymmer svåra tekniska problem, men olägenheterna med nuvarande förhållanden är av en sådan art atl del enligt uiredningens mening är angelägel alt en förändring av regelsystemet genomförs. Utredningen föreslår en särskild behovsprövad rätt lill inkoms-lersältning när den blivande modern på grund av arbetets art inle kan förvärvsarbeta under havandeskapet. Förslaget innebär all den nuvarande föräldrapenningen under 180 dagar skall kunna utvidgas med föräldrapen­ning i form av havandeskapspenning under högst 50 dagar. Denna skall kunna ulgå fr. o. m. sextionde dagen och längst lill den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för föriossningen, om kvinnan till följd av arbetets art helt eller delvis inte kan fortsätta sitt förvärvsarbete under havandeskapet och inle kan omplaceras på sin arbetsplats.

Familjestödsutredningens beskrivning av de nackdelar nuvarande försäk­ringssystem har för blivande mödrar med tungt förvärvsarbeie bekräfias av fiera remissinstanser. Också jag finner del angeläget att förändra nuvarande regelsystem så att det bättre svarar mot de faktiska behov många kvinnor har av ledighet från sitt förvärvsarbete under graviditetens slutskede. Som ulredningen framhållil innebär detta en form av behovsprövad ersättning och således ett avsteg från den nuvarande generella ulformning som föräldraför­säkringen har. Jag kan för egen del i likhet med fiertalel remissinstanser i huvudsak ansluta mig lill de lösningar ulredningen valt. På vissa punkter bör dock de erinringar som framkommit i remissbehandlingen leda till en annan utformning av reglerna.

Omplacering

Redan i propositionen med förslag till ny arbetsmiljölag (prop. 1976/77:149 s. 250) anförde dåvarande chefen för arbetsmarknadsdepartementet det angelägna i att en havande kvinna skulle ha möjlighet att vara kvar i arbetet och alt därför i första hand en omplacering inom arbetsplatsen borde försökas om hennes ordinarie arbetsuppgifter påkallar det. Även socialutskottet uttalade sig i samma riklning i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1977/78:1 s. 30. Också dåvarande jämställdhetsdelegalionen har uppmärk­sammal frågan.

Familjeslödsulredningen förulsätier i silt betänkande all frågan om rätt till omplacering på arbetsplatsen löses för de kvinnor som på grund av arbetets art inte kan fortsätta med silt ordinarie arbete. Utredningen framhåller all det i regel torde finnas goda möjligheter att omplacera gravida kvinnor, som har behov härav, lill andra arbetsuppgifter. Först i sista hand - när omplacering inte är möjlig - bör kvinnorna ha rätt till ekonomisk ersättning och ledighet.

3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


Prop.  1978/79:168                                                   34

Jag instämmer i utredningens uppfattning au del i första hand bör prövas om det är möjligt atl omplacera kvinnan till andra arbetsuppgifter. Detla ligger i linje med vad jag nyss har refererat av tidigare uttalanden.

Nuvarande lagsliftning innehåller dock inle någon räu för kvinnor alt bli omplacerade, när arbetets art förhindrar dem atl fortsätta sitt normala arbeie i samband med graviditet. Inte heller finns något skydd mol den löneförlust som kan inträda vid en omplacering. All rätta till dessa brisler är en angelägen sak i del pågående reformarbetet på familjepolitikens och jämställdhetens område. Del riksdagsuitalandesom familjeslödsulredningen hänvisartill är enligt min mening inle tillräckligt.

Jag föreslår mot denna bakgrund i samråd med chefen för arbetsmark­nadsdepartementet och statsrådet Winther atl det i lag införs en principiell rätt till omplacering med bibehållen lön för de kvinnor som på grund av förvärvsarbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i gravidi­tetens slutskede. Denna rätt börföras in i Iagen(l978:4l0)om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. En sådan lagfäst rält bör dock inte kunna hävdas på arbetsplatser, där omplaceringsmöjligheter saknas. Det är därför nödvändigl med kompletterande regler om ekonomisk ersättning i dessa fall. De villkor som anges i del följande för när denna skall kunna utgå, bör också vara vägledande vid bedömningen av när en omplacering kan krävas.

Del bör ingå i mödrahälsovårdens uppgifter att informera om den rätt till omplacering eller lill ersättning i form av havandeskapspenning som föreslås. Kvinnan bör sedan i god tid kunna meddela arbetsgivaren att hon vill bli omplacerad. I normala fall boren arbetsgivare kunna ordna en omplacering inom en månad. Detta innebär att kvinnan minsl en månad innan hon behöver bli omplacerad skall anmäla delta till sin arbetsgivare. I del fall arbetsgivaren inte anser sig kunna ordna en omplacering, bör den fackliga organisation som kvinnan tillhör kunna begära förhandling i frågan (jfr reglerna i 11 § medbestämmandelagen).

Innan en omplacering företas bör naturligtvis övervägas om inte arbetsgi­varen kan förändra de ordinarie arbetsuppgifterna så atl kvinnan får en möjlighet alt fortsätta att arbeta på sin vanliga arbetsplats. Del bör också prövas i vad mån begränsade omfördelningar av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen kan göras för att möjliggöra för henne att behålla silt arbeie.

Det är som nämnts en förutsättning för rätten till omplacering atl en sådan skäligen kan ske på arbetsplatsen. Del är svårt all ange generella riktlinjer för en sådan bedömning. En viss ledning vid bedömningen bör dock kunna hämtas från de uttalanden som har gjorts om omplaceringsskyldigheten i 7 ij anställningsskyddslagen (prop. 1973:129 s. 121 f.). Normalt sett bör ompla­cering kunna ske på större arbetsplatser, medan det givetvis är svårare att ordna sådan på mindre arbetsplatser. Något krav all arbetsgivaren skall tillskapa nya arbetsuppgifter bör dock inle ställas (jfr. arbetsdomstolens dom 1977 nr 151). Ide fall andra motiverade behov av omplacering föreligger på en arbetsplats måste de krav som ställs på arbetsgivaren atl ordna omplacering i


 


Prop. 1978/79:168                                                   35

samband med graviditet anpassas till de verkliga möjligheterna. Sådana andra behov kan finnas på grund av alt andra arbetstagare har handikapp eller förslitningar av olika slag.

Vid tillfällig omplacering i samband med graviditet bör lön ulgå på i princip samma nivå som i det ordinarie arbelel.

Havandeskapspenningens utformning

Ulredningen föreslår en särskild behovsprövad rätt till inkomslersättning när den blivande modern på grund av arbetets an inte kan fortsätta förvärvsarbeta under havandeskapet och inle har kunnai bli omplacerad. Förslagel innebär att den nuvarande föräldrapenningen under 180 dagar kunde utvidgas med föräldrapenning i form av havandeskapspenning under högst 50 dagar.

Förslagel tillstyrks av socialstyrelsen, statens avtalsverk, arbetsmarknads­styrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, TCO, SACO/SR, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LRF, Försäkringskasseförbundet och landstingen i Stockholms, Uppsala och Värmlands län.

Statskontoret och riksrevisionsverket tar upp frågan var havandeskapspen­ningen lagtekniskt skall placeras. Utredningens förslag till en ny ersättnings­form, havandeskapspenning, innebär enligl vad dessa myndigheter fram­håller alt regelverket kring föräldraförsäkringen ytterligare kompliceras och att administrationens omfattning ökar. Del bör inte vara något hinder alt i stället försäkringslekniskt jämställa förvärvsoförmåga p. g. a. graviditet med sjukdom i sjukförsäkringen.

Jag finner de av statskontoret och riksrevisionsverkel framförda synpunk­terna värda beakiande. Av skäl som jag lidigare har framhållit bör man vara försiklig när del gälleratt tillföra föräldraförsäkringen nya inslag. Jag förordar därför alt den nya havandeskapspenningen inordnas i regelsystemet för sjukpenning. Med anledning av vad utredningen anfört om behovet av ett renodlat sjukdomsbegrepp inom sjukförsäkringen vill jag framhålla att havandeskap inte är någon sjukdom utan ett tillstånd som i detla hänseende lagtekniskt sidoställs med sjukdom. Det finns enligt min mening inget hinder föratt lill sjukpenningförsäkringen knyta en havandeskapspenning som skall kunna ulgå när arbetets art förhindrar blivande mödrar all fortsätta i sitt arbeie.

Ulredningen har föreslagit atl havandeskapspenning skall kunna utgå fr. o. m. sextionde dagen och längst lill den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Reglerna för föräldrapenning före barnets födelse föreslås bli oförändrade. Utredningen framhåller att de allra fiesta arbeten bör kunna bedrivas t. o. m. den sjunde graviditetsmånaden och atl den gräns som nu gäller inom föräldraförsäkringen bör bibehållas. Man pekar också på alt sjukskrivning kan komma i fråga om särskilda problem uppstår. Denna fråga tas i remissbehandlingen upp enbart av arbetsmarknadsstyrel­sen, som anser alt någon begränsning av havandeskapspenningen till den


 


Prop. 1978/79:168                                                    36

sextionde dagen före den beräknade nedkomsten inte bör göras. Styrelsen pekar därvid på att förmånen skall behovsprövas, varför någon gräns inte behöver sättas.

Jag delar utredningens uppfattning alt del inle framkommit något som ger anledning till omprövning av den nuvarande gränsen 60 dagar före den beräknade nedkomsten och att denna tidsgräns bör gälla också för havan­deskapspenningen. 1 enlighet med utredningens förslag bör den nya ersätt­ningen kunna utgå under högst 50 dagar, alltså fram lill den tionde dagen före beräknad lidpunkt för förlossningen. Under de sista tio dagarna av gravidi­teten får förutsättas att oavsett vilken art av arbete kvinnan har, behov av ersättning och ledighet föreligger för det stora fiertalel kvinnor. För att undvika ökad administration bör därför i enlighet med utredningens förslag för dessa dagar den icke behovsprövade föräldrapenningen utnyttjas.

Utredningen konstaierar alt vid prövningen av frågan om graviditeten är ett hinder för kvinnan att fortsätta i sitt vanliga arbete måste hänsyn tas till både arbetets art och kvinnans förmåga atl klara av arbetet. Det är givet atl vikt måste fästas vid hennes egen bedömning. Faktorer som bör beaktas är om det i arbetet förekommer tunga lyft eller krav på att vissa svårare rörelser skall kunna utföras. Ändra faktorer som bör spela in är om arbetet till slor del måste utföras stående. Arbeten av monoton karaktär som ger ensidiga belastningar kan också vara svåra att utföra i senare skeden av gravidite­ten.

Det är dock inte meningen atl varje förvärvsarbete skall kunna berättiga till omplacering eller havandeskapspenning. Det torde enligt utredningen finnas många arbetsområden där arbetet utan några förändringar kan bedrivas under graviditetens slutskede. Så bör exempelvis kontorsarbete endast undan­tagsvis kunna bli grund för att utge havandeskapspenning.

Denna beskrivning har i huvudsak inte mött några invändningar under remissbehandlingen. Enligt min mening bör beskrivningen kunna tjäna som utgångspunkt för bedömningen av rälten till havandeskapspenning. Den bör dock kompletteras så att havandeskapspenning kan utgå för kvinnor som arbetar i befattningar där det finns lillfälliga fysiska påfrestningar i arbetet. Det gäller exempelvis poliser och vaktpersonal. Det är givet att denna beskrivning kommer att behöva kompletteras på olika punkter bl. a. med tanke på att arbetsmarknaden förändras. Det är angeläget alt tillsynsmyn­digheten riksförsäkringsverket noggrannt följer utvecklingen på delta område.

På två punkter har ifrågasatts om inte vissa kompletteringar bör göras av de kriterier som utredningen föreslagit. Sålunda föreslår försäkringskasseför­bundet att också psykiska problem bör kunna utgöra skäl för att utge havandeskapspenning. Enligl min mening torde det praktiskt vara utomor­dentligt svårt au avgränsa de psykiska problem som beror av arbetets art och därför förhindrar kvinnan att fullgöra sitt normala arbeie i graviditetens slutskede. Jag är därför inte beredd atl förorda att psykiska problem skall


 


Prop. 1978/79:168                                                   37

kunna utgöra grund för atl utge havandeskapspenning. Psykiska problem av mer allvarlig art i samband med graviditet kan vara elt skäl för sjukskriv­ning.

Arbelsmarknadsslyrelsen har vidare föreslagil att hänsyn även skall las till de risker som fostret kan utsättas for. Frågor om fosterskador på grund av bl. a. moderns arbetsmiljö har behandlats av riksdagen under höslen 1978. I sill av riksdagen godkända betänkande 1978/79:10 konstaierar socialut­skottet all frågan om hur gravida kvinnor skall kunna skyddas mol sådana omgivningsfaktorer, som kan befaras ha negativ inverkan på graviditet eller foster, är en av de mest angelägna och samtidigt mest komplicerade uppgifterna för den miljömedicinska forskningen. Utskottet underslryker behovet av alt förbättra kunskaperna på området. Man pekar bl. a. på behovel av regislersamordning och atl det kunskapsmalerial som finns görs lättill­gängligt. Utskottet förutsätter i sitt av riksdagen godkända utlåtande all berörda myndigheter ytteriigare överväger frågan. I övrigt har denna fråga inte föranlett någon ålgärd från riksdagen.

Jag delar riksdagens bedömning när det gäller frågans vikt. Som framgår av utskotisbeiänkandel är dock kunskaperna f. n. mycket bristfälliga när det gäller arbetsmiljöer som kan ge fosterskador. Något underiag för beslut om förändringar av försäkringssystemet på denna punkl finns enligl min mening inle f. n.

Utredningen föreslår atl försäkringskassan skall pröva frågan om arbetets art förhindrar den blivande modern att fortsätta sitt förvärvsarbete. Innan denna bedömning görs skall yttrande ha inhämtats från mödrahälsovården. Mödrahälsovårdens prövning av frågan föreslås enligl ulredningen ske i samråd med arbetsgivaren och den berörda fackliga organisationen. En förutsättning för all kvinnan skall fl frågan om havandeskapspenning behandlad är all hennes möjligheter till omplacering har prövats.

Förslaget har i denna del huvudsakligen bemötts positivt av remissinslan­serna. Vissa remissorgan påpekar dock alt den föreslagna ordningen kan bli alltför byråkratisk.

Också jag kan i huvudsak ansluta mig till uiredningens förslag. Jag är dock inte beredd att godta att all personal inom mödrahälsovården kan utfärda utlåtanden. Jag föreslår därför att endast yttrande av läkare skall godtas som medicinsk bedömning. Ell sådani intyg bör alllid företes innan havandes­kapspenning kan utgå. Det intyget bör innehålla en bedömning av om kvinnan kan utföra sitt normala arbete i graviditetens slutskede. Kvinnan bör också med elt utlåtande från arbetsgivaren visa alt frågan om omplacering prövats men inte kunnat lösas. Protokoll från förhandling med fackför­eningen kan lämpligen också ges in. Av utlåtandet bör framgå vilka arbetsuppgifter kvinnan har och orsaken lill alt det inte varit möjligt att omplacera henne. Om kvinnan inte godtar en erbjuden omplacering till ett arbete som hon skäligen bort kunna utföra bör havandeskapspenning normalt inte kunna utgå. Jag förutsätter alltså att läkaren på mödravårdscen-


 


Prop. 1978/79:168                                                   38

trålen kommer att spela en viklig roll också vid försäkringskassornas prövning av om havandeskapspenning skall ulgå.

Praktiskt taget alla blivande mödrar besöker mödrahälsovården redan i ett tidigt skede av graviditeten. En genomgång och bedömning av kvinnans arbetssituation är under alla omständigheter ett naturligt inslag i planeringen av vården under graviditeten. Det ärdågivet atl slor vikt måste fästas vid den bedömning som görs av mödrahälsovården vid kassornas prövning av om havandeskapspenningen skall ulgå. Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Lindahl.

Utredningen föreslår atl havandeskapspenningen skall ingå som en del i föräldraförsäkringen. Havandeskapspenningen skall enligl vad jag förut framfört vara en behovsprövad förmån. Med hänsyn härtill och till utform­ningen av de krav som uppställts för rätt till havandeskapspenning anserjag del lämpligare alt havandeskapspenningen i stället inordnas i det syslem som gäller för sjukpenning. Havandeskapspenningen bör därför alllid ulgå med ell belopp som molsvarar kvinnans egen sjukpenning. För all kvinnan innan hon slular sitt förvärvsarbete skall veta om hon är berättigad till havande­skapspenning föreslår jag alt hon skall ansöka om havandeskapspenning, varefter försäkringskassan skall ge ett förhandsbesked. Ansökningsdagen bör härvid jämställas med anmälningsdagen för sjukpenning vilket innebär alt ersättning inte skall ulgå före den dagen. I övrigt bör gälla samma regler som för sjukpenning. För att markera delta föreslår jag atl havandeskapspen­ningen skall vara en form av sjukpenning. Della innebär bl. a. atl ersätt­ningen är skattepliktig och ATP-grundande.

Jag föreslår att de nya reglerna för omplacering och havandeskapspenning Iräder i kraft den 1 januari 1980. Från denna dag bör samlliga kvinnor som uppfyller villkoren för havandeskapspenning ha räll till ersättning. Med hänsyn lill alt havandeskapspenningen är en helt ny form av ersättning och då det krävs atl kvinnan i första hand begär omplacering måste utförlig information lämnas mödrarna i god tid innan lagstiftningen träder i kraft. Information om den nya ersättningen bör lämnas från mödravårdscentraler och molsvarande redan från höslen 1979.

2.3.4 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Föräldrapenning för tillfällig vård kan f. n. utgå vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare och vid besök i samhällets barnhälsovård och förskoleverksamhet. Vidare utgår ersättning när fadern avstår från förvärvs­arbete i samband med barns födelse. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår under sammanlagt högst 12 dagar om året i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller fiera barn. Av antalet dagar som slår till föräldrarnas förfogande får varje förälder använda en dag för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.


 


Prop. 1978/79:168                                                                 39

Familjeslödsulredningen har i silt arbeie prövat olika alternativ för alt tillgodose behovel av stöd lill de familjer som har långvarigt eller ofta sjuka barn. Ulredningen föreslår att reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras så att anlalel dagar för vård av sjukt barn kan ökas i de fall då familjen har förbrukat det ordinarie antalet dagar. Rätlen till ytteriigare ersätiningsdagar föreslås bli begränsad pä så vis alt barnel vid varje ersällningstillfälle skall ha varit sjukt i tre dagar (karensdagar) innan ersättning utgår. Föräldrapenning skall därefter kunna utgå under samman­lagt högst 60 dagar per år och familj.

Det av utredningen redovisade behovet av ytteriigare stöd till dessa familjer ifrågasätts inte av remissinstanserna. Ett fiertal remissorgan under­stryker behovel av stöd till denna utsatta grupp. Jag delar denna uppfatt­ning.

Däremot härden lekniska lösning som ulredningen valt utsatts för kritik. De föreslagna karensreglerna har avstyrkts av fiera remissinstanser. Riksför­säkringsverket konstaierar exempelvis att de föreslagna reglerna skulle komplicera föräldraförsäkringen.

Mot bakgrund av vad jag inledningsvis sagt om behovel att ge föräldra­försäkringen en så enkel och lällöverskådlig utformning som möjligt, finner jag all vissa förändringar bör göras i familjeslödsutredningens förslag.

Jag vill försl erinra om atl när rälten lill sjukpenning för vård av sjukt barn infördes år 1974 begränsades antalel dagar mot bakgrund av att försäkrings­formen var ny och oprövad. Dagantalsgränsen sågs redan när den infördes som ell provisorium.

Ett av de alternativ till förändringar av reglerna för föräldrapenning för lillfällig vård av barn som ulredningen har redovisal är alt hell ta bort de dagantalsgränser som nu finns. Utredningen förordar dock inte detta alternativ, främst på grund av de finansiella konsekvenserna. Mot bakgrund av den kritik som framförts och med tanke på de avsevärda fördelar det medför bör, enligt min mening de merkostnader som uppstår kunna accepteras. Elt slopande av nuvarande dagantalsgränser innebär klara administrativa fördelar. Det krångel ett syslem med karensdagar skulle innebära bortfaller. De familjer, som har barn som är ofta men kortvarigt sjuka, får hjälp också i de situationer då karensregler skulle ha utestängt dem från stöd. I enlighet med uiredningens förslag bör dock en gräns finnas för antalet dagar per år som kan utnyttjas. Den behövs bl. a. för att en gränsdragning till rätten till vårdbidrag för svårt handikappade barn skall kunna göras. Denna gräns bör sättas till 60 dagar per barn och kalenderår. Genom alt anknyta dagantalet till varje barn i stället för till familjebegreppet uppnås likhet med reglerna för särskild föräldrapenning och administrationen underiältas.

Ett system med en myckel generös dagantalsgräns är motiverat i de fall orsaken till ledigheten är sjukdom. Del är däremot inle lika naturiigt när det


 


Prop. 1978/79:168                                                   40

gäller de andra situationer som i dag ger räll lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Jag föreslår därför vissa förändringar beträffande några av de situationer som i dag ger rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Det gäller faderns rätt att vara hemma i samband med barns födelse och rätten till föräldrapenning för besök i barnomsorgen.

En nybliven far har i dag möjlighet alt inom ramen för det fasta antalet dagar med föräldrapenning för lillfällig vård av barn få ersättning när han stannar hemma från förvärvsarbetet i samband med barns födelse. Som framgår av familjestödsutredningens belänkande utnyttjas rättigheten i förhållandevis stor omfaltning. Av de under 1976 ersällningsberätligade fäderna använde 64 96 minst en dags föräldrapenning. Rättigheten gäller från den I januari 1978 också när familjen far sitt första barn.

Det är vikligt alt fadern har möjlighet atl vara hemma en viss tid kring barnets födelse tillsammans med modern och barnet. Modern får härigenom stöd efter förlossningen och barn och fader får möjlighet till kontakt. Jag anser det därför angeläget att stärka faderns möjligheter att della i det nyfödda barnets vård. Jag föreslår därför att fader ges en särskild rätt atl vara hemma tio dagar med föräldrapenning för tillfällig vård av barn i samband med barns födelse.

En förälder harenligi nuvarande regler möjlighet att med föräldrapenning för lillfällig vård av barn besöka förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg under en dag - alternativt två halva dagar per år. Jag föreslår atl rätten till ersättning för delta ändamål istället knyts lill den särskilda föräldrapenningen. Därmed kan betydande förenklingar nås. Någon särskild begränsning av dagantalei eller andra särskilda bestämmelser behövs dä inte, ulan föräldrarna kan själva avgöra när och hur många dagar de vill disponera för detla ändamål inom ramen för de 90 dagarna särskild föräldrapenning. Vissa övergångsregler behövs för barn födda före 1978. Jag återkommer lill dessa regler i specialmotiveringen.

Familjeslödsulredningen har föreslagit att förekomst av smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare skall jämställas med sjukdom när det gäller rälten till föräldrapenning vid lillfällig vård av barn. Förslagel har inle mött några invändningar i remissbehandlingen. Även jag anser del motiverat atl utvidga ersättningsreglerna i enlighet med uiredningens förslag.

Med smitta hos barnet avses alt barnet ulan all vara sjukt är smittförande och därför inte kan vistas i den ordinarie barnomsorgen. Molsvarande bör enligl min mening gälla när den ordinarie vårdaren, t. ex. en dagbarnvårdare, på grund av smitta tillfälligt inte kan vårda barnet. Som smittsamma sjukdomar eller därav föranledd smitta bör i detta sammanhang beaktas, föruiom de allmänfariiga sjukdomarna också allvariiga barnsjukdomar vilka medför risk att sjukdomen sprids.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att nuvarande högsla daganlal för föräldrapenning vid tillfällig vård av barn slopas och ersätts med en maximigräns på 60 dagar per barn och år vid sjukdom eller smitta sam t besök i


 


Prop. 1978/79:168                                                   41

den förebyggande hälsovården. Vidare får fadern rätt till ersättning under tio dagar vid barns födelse. Samtidigt renodlas kriterierna för utnyttjande av denna ersättningsform till att avse sjukdom eller sjukdom närliggande orsaker. Rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn kommer således att föreligga vid barnets eller ordinarie vårdarens sjukdom, smiltförekomsl hos barnet eller dess ordinarie vårdare och besök med barnet i förebyggande hälsovård. Rälien lill ersättning vid besök i förskoleverksamheten fiytlas över lill den särskilda föräldrapenningen.

De föreslagna reglerna innebär all föräldrapenning för tillfällig vård av barn närmast får karaklär av en rättighet vid sjukdom. Likheterna med den vanliga sjukpenningförsäkringen blir påtagliga. Det är därför lämpligt all i huvudsak samma adminislralionsregler och kontrollsystem som gäller för sjukpenning lillämpas för föräldrapenning för lillfällig vård av barn.

Ulredningen har föreslagit atl intyg om barnets sjukdom bör kunna utfärdas av läkare eller sjuksköterska. Mol bakgrund av de beiydande förändringar av regelsystemet för föräldrapenning för tillfällig vård av barn, som jag föreslår, är jag inte beredd atl nu förorda regler som avviker från de som gäller för sjukpenning. Således bör endasi intyg från läkare godtas vid bedömning av barns sjukdom.

Frågan om sjuksköterska skall få utfärda intyg vid barns sjukdom bör ånyo tas upp lill prövning om del skulle visa sig bli administrativt betungande med krav på läkarintyg. Läkarintyg bör i enlighet med reglerna för sjukpenning krävas från åttonde dagen av ell barns sjukdom.

Familjeslödsulredningen har i sill belänkande framhållit vikten av att barn som ofta är sjuka får kontakt med sjukvårdspersonal på ett tidigt stadium. Jag delar denna åsikt och vill undersiryka atl ett krav på intyg också innebär en fördel för barnet. Del är angelägel all personalen inom barnhälsovården lar tillvara de tillfällen till kontakter med långvarigt eller ofta sjuka barn, som på det här sättet ges. Framför allt när barn är sjuka ofta bör det vara en anledning lill en medicinsk bedömning av barnel varvid det också bör prövas om förhållanden i barnels miljö kan vara en bidragande orsak lill sjuklighe­ten.

Också när den ordinarie vårdaren är sjuk en längre tid bör intyg krävas om vårdarens sjukdom. Av praktiska skäl bör intyg fordras in efter samma anlal dagar som vid barns sjukdom. Del åligger de föräldrar som vill utnyttja föräldrapenningen all ge in detla intyg. I de fall det kan antas att den ordinarie vårdaren under en längre lid inle kan återuppta vården av barnel bör del ankomma på föräldrarna att så snart som möjligt söka ordna annan tillsyn för barnel. I det syftet får det förulsällas att de bl. a. tar kontakt med den kommunala barnomsorgen. I de fall den ordinarie vårdaren är anställd inom den kommunala barnomsorgen ankommer det på kommunen att utan dröjsmål ordna annan tillsyn för barnel om det kan antas atl den ordinarie vårdaren inte under en längre period har möjlighet att återuppta vården.

Jag återkommer i det följande till vissa frågor om vårdbidrag för handikappade barn. Jag vill dock här konstatera all när ersättning utgått i 60


 


Prop. 1978/79:168                                                    42

dagar under etl år så bör del vara naturligt alt undersöka om barnel är berättigat till vårdbidrag. Information till föräldrarna om möjligheten alt söka vårdbidrag bör ges om det inte av sjukinlyg eller på annat sätl framgår atl vårdbidrag inte är aktuellt.

Statsmakterna har både när rälten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn infördes och när den senare har utvidgats med skärpa framhållil att dessa åtgärder inle får innebära alt kommunerna minskar sin uibyggnad av barnvårdarverksamheten. Jag vill-i likhel med familjeslödsulredningen-än en gång understryka att föräldrapenningen inte får tas som etl alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhet. De svårigheter del innebär för föräldrar alt vara borta från sina arbetsplatser på grund av barns sjukdom är uppenbariigen siora. Del visar bl. a. det begränsade utnyttjandet av försäk­ringen som Ulredningen redovisal. 1 många fall är del en bra lösning all barnet las om hand av en barnvårdare exempelvis under den senare delen av sjukdomsperioden. Det är enligt min mening angeläget all kommunernas barnvårdarresurser utökas i samma omfattning som den ordinarie barnom­sorgen byggs ut.

2.3.5 Hö/ning av vissa åldersgränser

Åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Familjeslödsulredningen har föreslagit alt åldersgränsen för föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn höjs från tio lill tretton år. Utredningen konslaterar att en åldersgräns av detta slag alllid ger otillfredsslällande gränsfall, eftersom vårdbehovet upphör gradvis och vid olika lidpunkter för olika barn.

Rätten till föräldraledighet för tillfällig vård av barn tar sikte på atl ersätta en barntillsyn som faller bort. Enligt utredningens mening är det då naturligt alt anknyta till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen. Enligt lagen om barnomsorg omfattar kommunernas frilidshemsverksamhet barn t. o. m. 12 års ålder. Samma åldersgräns bör därför enligt utredningen gälla för föräldrapenning för tillfällig värd av barn.

Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av flertalet remissinstan­ser.

Jag anser i likhet med familjeslödsulredningen alt den nuvarande åldersgränsen bör höjas. Detla påverkar i sin tur omfattningen av rälten till ledighet från anställningen enligt föräldraledighelslagen. Del är uppenbart alt behov av tillsyn kan kvarstå även efter tioårsåldern. Höjningen bör dock begränsas lill att omfatta två årsklasser, dvs. så alt föräldrapenning kan utgå till dess barnet fyllt tolv år.

Omsorgskommittén konstaterar i sitt remissvar atl familjestödsutred­ningens förslag inte är tillfyllest för föräldrar till utvecklingsstörda och psykotiska barn. Jag är medveten om att barn med handikapp av olika slag


 


Prop.  1978/79:168                                                  43

kan ha behov av tillsyn vid en högre ålder än som normall gäller för barn i allmänhel. Frågan rymmer emellerlid svåra avgränsningar och jag är i varje fall lör närvarande inte beredd alt gå ifrån den generella karaktär försäkringen har på denna punkt.

Familjeslödsulredningen har föreslagil alt höjningen av åldersgränsen genomförs successivt. Jag inslämmer i uiredningens förslag och förordar således att höjningen av åldersgränsen skall gälla de barn som är under lio år när de nya reglerna Iräder i kraft den I januari 1980.

Åldersgräns för föräldrapenning vid adoplion

Adoptivföräldrar har från den dag då de har fåll barnet i sin vård rätt lill föräldrapenning under sammanlagt 180 dagar om barnet inte har fyllt åtta år. Har barnet fyllt åtta men inle tio år utgår föräldrapenning under 45 dagar. Beslämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse har i övrigl tillämpning på den föräldrapenning som utgår för adoptivbarn. Tidpunkten då adoptivföräldrarna får barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för barnels födelse.

För barn födda efter 1978 utgår särskild föräldrapenning under 90 dagar. Vidare kan barn födda före 1978, som inte har fyllt åtta år då de kommer i adoptivföräldrarnas vård, få rätt till 30 dagar särskild föräldrapenning.

Nämnden för internationella adoptioner har i skrivelse lill regeringen den 13 oktober 1978 föreslagit att reglerna för föräldraförsäkringen ändras så alt föräldrapenning i samband med adoption utgår med 180 dagar också för barn som är mellan åtta och lio år.

Hitintills har endast elt fåtal barn som berörs av föräldraförsäkringsreglerna adopterats vid dessa åldrar. Någon nämnvärd ökning torde inte ske om försäkringsreglerna skulle ändras. Det är enligt min mening emellertid angeläget att stödet förbättras vid adoption av dessa grupper barn. Del är nu svårigheter att finna adoptivföräldrar lill äldre barn som vislas på barnhem i vissa länder. Speciellt har del varit svårt au finna adoptivföräldrar till handikappade barn.

Jag föreslår all reglerna ändras så att föräldrapenning vid adoplion utgår med 180 dagar för barn som är under lio år vid adopiionslillfällei. Detta innebär att försäkringsreglerna på denna punkt förenklas.

Åldersgräns för rätt till ersättning för resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus

Ulredningen har föreslagit att åldersgränsen för förälderns rätt till ersätt­ning för resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus skall höjas så au sådan ersättning skall kunna ulgå så länge barnet är under sexton år. Nuvarande åldersgräns är tio år. 1 likhet med remissinstanserna har jag inte något att erinra mot förslaget. De nya reglerna bör i likhet med de övriga träda


 


Prop. 1978/79:168                                                    44

i kraft den I januari 1980 och omfatta alla familjer med barn som då är under sexton år.

Jag har därulöver för avsikt att inhämta regeringens bemyndigande för att uppdra åt riksförsäkringsverket all göra en översyn av gällande bestämmelser om bidrag till föräldrars och anhörigas resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus.

2.3.6 Föräldrapenning i samband med föräldraulbiklning

Jag har i det föregående föreslagit att en allmän föräldrautbildning skall införas kring barnets födelse i enlighet med del förslag som lagts fram av barnomsorgsgruppen.

Barnomsorgsgruppen har också föreslagit att föräldrapenning skall utgå lill förälder som deltar i föräldrautbildning och då går miste om förvärvsinkomst. Gruppen föreslår atl föräldrapenning skall ulgå under två dagar per förälder för deltagande i föräldrautbildning före förlossningen. Ersätiningsliden föreslås bli uppdelad på två timmar per dag under åtta dagar. Ersättnings­reglerna bör enligt gruppens förslag ingå i den del av föräldraförsäkringen som gäller för lillfällig vård av barn. Därulöver föreslår gruppen att en förälder efter förlossningen får utnyttja föräldraförsäkringen vid åtta tillfällen med fjärdedels föräldrapenning vid varje tillfälle. Detta molsvarar sammanlagl två dagars föräldrapenning. Den andre föräldern förutsätts utnyttja möjlighe­terna alt delta i föräldrautbildning under den lid han uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse. Barnomsorgsgruppen påpekar vidare att vissa regler inom föräldraförsäkringen behöver ändras föratt det skall bli möjligt att utnyttja föräldrapenning vid föräldrautbildning. Således måste föräldrapen­ning kunna ulgå före den nuvarande gränsen 60 dagar före den beräknade nedkomsten. Den måste också kunna utgå samtidigt för båda föräldrarna. Kriteriet föräldrautbildning måste också jämställas med vård av barn.

Del stora flertalet remissinstanser instämmer i eller lämnar gruppens förslag att föräldrapenning skall kunna utgå vid föräldrautbildning utan erinran. Så instämmer exempelvis familjeslödsulredningen i alt arbeie och ekonomi inte bör få lägga hinder i vägen för en allmän föräldrautbildning. Utredningen anser det lämpligt att pröva möjligheten alt ge rätt till ledighet och ekonomisk ersäuning via föräldraförsäkringen. Detta skulle understryka den vikt som från samhället sida läggs vid föräldrautbildning.

Jag har tidigare i mitt anförande betonat den vikt jag fäsler vid den allmänna föräldrautbildningen. Det är angeläget atl den kan göras så tillgänglig som möjligt för berörda föräldrar. Föräldraförsäkringen kan bli ett viktigt redskap för alt åsiadkomma detta. Jag förordar således att föräldra­penning skall kunna utgå under den tid förälder deltar i föräldrautbildning. Detla medför i sin lur att en förälders rätt lill ledighet från anställningen enligt föräldraledighetslagen utvidgas i motsvarande mån.

Även om utredningens principiella tankegångar i huvudsak accepterats har


 


Prop. 1978/79:168                                                   45

kritik riktats mot de tekniska lösningar den angivit. Således anser bl. a. LO och TCO alt de dagar som står till buds för lillfällig vård av barn inte skall behöva tas i anspråk för alt delta i föräldrautbildning.

Med den nya utformning av föräldrapenning för tillfällig vård av barn som jag här föreslagil, passar rätten lill föräldrapenning vid föräldrautbildning mindre väl in i detta regelsystem. Att ha etl särskilt system för ett så begränsal ändamål är inte heller tillfredsställande. Enligt min mening bör istället detta ändamål tillgodoses inom ramen för särskild föräldrapenning. Därmed minskar väsentligt behovet av kontroll av användningen av dagarna. Det löser också ett annat problem som riksförsäkringsverket pekat på, nämligen att någon rält till fjärdedels föräldrapenning inle föreligger förlillfällig vård av barn. En sådan rätt finns inom systemet förden särskilda föräldrapenningen, varför någon förändring inte behöver göras på denna punkt. Vidare blir del med denna lösning inte nödvändigt all införa några komplicerade begräns­ningsregler av det slag som barnomsorgsgruppen angivit.

Jag föreslår således att den särskilda föräldrapenningen skall kunna utnyttjas när förälder deltar i allmän föräldrautbildning. Denna uividgning av föräldraförsäkringen fordrarändringar i gällande regler så att föräldrapenning för detta ändamål kan utgå under hela havandeskapsperioden. Vidare bör bägge föräldrarna kunna utnyttja föräldrapenningen samlidigl.

Så som föräldrautbildningen föreslås upplagd kommer särskild föräldra­penning au begäras för ett slort antal gånger. Det vore därför enligl min mening onödigi betungande för föräldrarna om de vid varje tillfälle måste göra en anmälan. Jag föreslår därför att särskild föräldrapenning i samband med föräldrautbildning undantas från anmälningsskyldighet. Härigenom skapas en möjlighet för föräldrarna alt vid etl lillfälle, efter avslutad utbildning, begära ersättning för samtliga kurstillfällen.

De nya ersättningsreglerna för den som deltar i föräldrautbildning bör gälla fr. o. m. den I januari 1980. Alla föräldrar, som då deltar i föräldrautbildning och i övrigl uppfyller villkoren, bör då bli berättigade till föräldrapenning för föräldrautbildning.

2.3.7 Den särskilda föräldrapenningen vid flerbarnsfödsel

Enligl nuvarande regler är anlalel dagar med föräldrapenning i samband med barns födelse och för särskild föräldrapenning detsamma oavsett om del är en enbarnsfödsel eller flerbarnsfödsel.

När del gäller föräldrapenning i samband med barns födelse har det varit naturligt att ge samma ersättning oavsett antalet barn som fötts. Ersättningen har avseil en begränsad period under vilken flera barn kunnat vårdas på samma gång. När den särskilda föräldrapenningen infördes överfördes den princip som tillämpats för föräldrapenning i samband med barns födelse på det nya ersättningssystemet.

Enligl min mening stämmer emellertid denna princip mindre väl med


 


Prop.  1978/79:168                                                  46

syftena med den särskilda föräldrapenningen. Den har motiverats med de behov föräldrar har au vara lediga från sitt förvärvsarbete när de bedömer alt barnen har behov uv föräldrarnas stöd. Den särskilda föräldrapenningen skall ge ökal utrymme för umgänge mellan barn och föräldrar. Den skall kunna användas vid introduktion i barnomsorg eller skola. Den skall också kunna användas i krissituationer i barnens liv. Dessa behov harenligi min mening oftu individuell karaktär och följaktligen bör särskild föräldrapenning utgå i förhållande lill varje barn också vid flerbarnsfödsel.

Jag förordar således att reglerna för särskild föräldrapenning ändras så föräldrarna har rält lill 90 dagars ersättning för varje barn också vid flerbarnsfödsel. De nya reglerna bör gälla för barn födda fr. o. m.den I januari 1980.

2.3.8  Vissa övriga frågor angående föräldraförsäkringen

Bosätiningsbegreppei inom föräldraförsäkringen

Inom den allmänna försäkringen är en förälder försäkrad om föräldern är bosatt i Sverige och har fyllt 16 år. Den försäkrades bosättning är därför av betydelse för hans inskrivning i försäkringskassa och därmed rält till ersättning från den allmänna forsäkringen bl. a. föräldrapenning. Avsikten med införandeav de olika formerna av föräldrapenning har dock inte varit all föräldrapenning skall kunna utges till förälder för vård av barn som är bosatt ulomlands. Jag föreslår all en uttrycklig regel införs, vari anges att föräldrapenning inle kan ulgå om barnet är bosatt utomlands.

Avräkningsreglerna för föräldrapenning vid barns födelse

Familjeslödsulredningen föreslår atl vid uttag av halva dagar med föräldrapenning vid barns födelse skall - i likhet med övriga former av föräldrapenning - avräknas en halv dag. Enligt nuvarande regler avräknas en hel dag.

Förslagel har inte mött några invändningar i remissbehandlingen.

Jag biträder utredningens förslag om nya avräkningsregler. Härigenom kommer för alla former av föräldrapenning uttag av halv föräldrapenning att avräknas en halv dag.

Begreppel vård av barn

Familjeslödsulredningen har i sitt belänkande tagit upp tillämpningen av begreppel vård av barn. Ulredningen hur bl. a. anfört atl vissa olägenheter med de nuvarande reglerna har kunnat konstateras. Det faktum atl en förälder i en del fall kunnai vara hemma och uppbära föräldrapenning trots atl den andre föräldern samlidigl är hemma har väckt irritation. Det har framförts att det inte krävs två personer för att vårda ett spädbarn. Uppgifter


 


Prop. 1978/79:168                                                   47

hiir också förekommit atl föräldrar i sådana fall inte deltagit i värden utan sysslat med annat.

Enligt utredningens mening bör en klarare och striktare definition av begreppet vård av barn göras. Del är enligt utredningens mening bra med en sådan precisering även av andra skäl. Enligt utredningen boren förutsättning för alt få föräldrapenning vara atl den förälder som uppbär ersättningen även vårdar barnel under huvuddelen av den tid som föräldrapenningen avser. För att föräldern skall anses värda barnel bör krävas att del finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under större delen av liden. Det innebär inte atl föräldern skall vara förhindrad att uträtta ärenden eller sysslor som normalt ingår i hushållet och som endast tarborten kortare tid från umgänget med barnel.

Uiredningens förslag har inte mött några invändningar under remissbe­handlingen. Några remissinstanser har uttryckligen tillstyrkt utredningens förslag. Sålunda vitsordar avtalsverket all det väcker irritation både hos myndigheter och anställda, när en förälder kan vara hemma och uppbära föräldrapenning, trots att den andra föräldern samtidigt är hemma t. ex. på grund av att han eller hon är lärare med ferier.

Riksförsäkringsverkei har i promemorian (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fi. bl. a. lagil upp frågan om samordning mellan föräldrapenning och utbildningsbidrag. Vidare föreslår verket en samordning av vuxensiudiestödets bidragsandel och föräldrapen­ning, som utgår för samma dag i samband med barns födelse.

Jag delar familjestödsutredningens uppfattning atl en förutsättning för atl föräldrapenning skall utgå skall vara att föräldern verkligen svarar för vården av barnet under den tid ersättningen avser. Den avgränsning familjeslöds­ulredningen föreslagit synes lämplig. Det innebär att det exempelvis inle bör gå att förena bundna heltidsstudier med att uppbära föräldrapenning. Förslag till samordningsregler i de fall föräldrapenning utgår samtidigt med utbild­ningsbidrag eller vuxenstudiestöd, t. ex. vid deltidsstudier, har nyligen lagts fram i propositionen om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbild­ning och vissa vuxenstudier m. m.

Föräldrabegreppel inom föräldraförsäkringen

Enligl nuvarande regler avses i föräldraförsäkringen med föräldrar biolo­giska föräldrar samt fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder anses även den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor. Detla föräldrabegrepp är identiskt med del som gäller enligl lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m.

I äkienskapsliknande förhållanden där den ena parten har barn till vilket den andre inte är biologisk förälder har den senare i dag inte någon räll till föräldrapenning om inte parterna har eller har haft egel barn. I flera motioner


 


Prop.  1978/79:168                                                  48

hur hemställts att föräldrubegreppct skull utvidgas till atl gälla även denna grupp.

Familjeslödsulredningen, som behundlut denna frågu, föreslår alt föräldra­begreppel bibehålls oförändrat. Till stöd för detta ställningsiagunde unför ulredningen bl. u. att det föräldrabegrepp som gäller inom försäkringen är detsamma inom hela socialförsäkrings- och skultelagstiflningen. Det måste därför enligt utredningen finnas mycket starka skäl (or att bryta ut föräldraförsäkringen ur delta komplex. Vidare unförs att en uividgning skulle kunna las till infäkl för att samlliga personer som mer stadigvarande bor tillsammans med barnel skulle kunna få ersättning, exempelvis grannar, anställda barnvakter etc.

På de av ulredningen anförda skälen är jag inte beredd au nu lillslyrka en ändring uv föräldrabegreppel.

Föräldrabulkens reglerom vårdnad av barn har delvis ändrals med verkan från den 1 januari 1977. Till skillnad mot vad tidigare gällde behöver den gemensumma vårdnaden inte upplösas vid äktenskapsskillnad. Även de föräldrar som inte är eller varit gifta med varandra kan om de är ense få gemensam vårdnad om sina burn. Delta gäller oavsett om de är sammanbo­ende eller inle.

Inom föräldraförsäkringen har inte gjorts någru ändringur i unslutning till den nyu lagsiiftningen om gemensam vårdnad.

Föräldrarna får vid uttag av föräldrapenning i samband med barns födelse själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma hos barnel. Oavsett hur den rättsliga eller fakliska vårdnaden är fördelad härden förälder som begär föräldrapenning rält till sådan.

Enligt nuvarande regler för föräldrapenning för tillfällig vård av barn har den förälder som faktiskt har vårdnaden om barnet rätt lill ersättning. En förälder som tillfälligt lar vård om barnet har efter medgivande av den andre föräldern räu ail få ul ersällning. Utredningen föreslår i silt belänkande att denna regel modifieras så atl medgivande inle behövs i de fall föräldrarna har gemensam rättslig vårdnad om barnet.

Reglerna för den särskilda föräldrapenningen utgår till skillnad från de övriga formerna av föräldrapenning från begreppel rättslig vårdnad. Rätten till särskild föräldrapenning tillkommer endast den eller de rättsliga vård-nadshavarna. Möjlighet finns dock atl avstå från denna räu till bl. a. annan förälder.

Utredningen föreslår all rätten till föräldrapenning i samband med barns födelse och föräldrapenning för tillfällig vård av barn såsom f. n. skall tillkomma båda föräldrarna, oavsett hur den rättsliga vårdnaden är fördelad. Vid besiämmande dels av den inbördes fördelningen mellan föräldrarna dels av antalel dagar för tillfällig vård av barn, bör det däremot vara avgörande om den rättsliga vårdnaden är gemensam eller inte.

Enligl förslaget om nya regler för föräldrapenning för lillfällig vård av barn (avsnill 2.3.4) skall för varje barn ulgå ett vissl antal dagar. Dessa blir därför


 


Prop. 1978/79:168                                                   49

inte beroende av hur den rällsliga vårdnaden är ordnad. Vid fördelningen av dessa dagar har ovan nämnts atl det är den fakliska värdsituationen som är avgörande för vem av föräldrarna som skall få föräldrapenning. Atl föräldrarna har gemensam rättslig vårdnad påverkar därför inte reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Jag är inle heller beredd au föreslå någon ändring i övriga former av föräldrapenning till följd av alt möjlighet har skapats för föräldrarna all ha gemensam vårdnad om sina barn även när föräldrarna lever isär.

2.4      Anpassning av reglerna för föräldraledighet till ändrade ersättnings­
regler

Jag har i det föregående föreslagil atl den särskilda föräldrapenningen skall kunna utnytljas för att besöka förskoleverksamhet inom samhällets barnom­sorg och att delta i allmän föräldrautbildning. Denna uividgning av användningsområdet för särskild föräldrapenning förutsätter en anpassning av reglerna i föräldraledighetslagen.

Det krav på underrätlelsetid på ivå månader som gäller för ledighet med särskild föräldrapenning är inle möjligt atl upprätthålla för de nya ändamålen. Med tanke på den mycket begränsade lid del gäller är behovet av underrät­lelsetid för att skydda arbetsgivaren inte heller så siort. Jag anser all del är lillräckligt om den anställde senast en vecka i förväg undertättar sin arbelsgivare om att han avser atl använda särskild föräldrapenning för alt delta i föräldrautbildning eller besöka barnomsorgen. Etl undantag måste också göras från den begränsning av utnyttjandet av särskild föräldrapenning, som ligger i all förälder utan samtycke av arbelsgivaren får använda högst två ledighetsperioder per kalenderår. Ledighet för besök i barnomsorgen och föräldrautbildning bör således läggas utanför det angivna periodantalel.

2.5      Vårdbidrag för handikappade barn

Familjeslödsulredningen har föreslagit vissa förändringar av reglerna för vårdbidrag för svårt handikappade barn. Förslagen gäller frågor som ulred­ningen kommit i kontakt med i sin prövning av föräldraförsäkringen. Utredningen konslaterar att det finns behov av att göra en mer övergripande översyn av reglerna för vårdbidraget men att en sådan översyn ligger utanför utredningens kompetensområde. Utredningens bedömning av behovet av en översyn av reglerna för vårdbidraget för svårt handikappade barn delas av många remissinstanser. Även jag ansluter mig till denna bedömning och jag avser att inom kort återkomma till regeringen med förslag att en utredning skall tillsällas för att se över reglerna för vårdbidrag.

1 avvaktan på resultatet av denna översyn bör vissa ändringar göras av vårdbidragsreglerna. Familjeslödsulredningen har föreslagit att den kortaste tiden för vårdbidrag sänks från nuvarande elt år till sex månader. Detta skulle

4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


prop. 1978/79:168                                                                  50

göra det möjligt att stödja en del av de familjer som har barn som är sjuka över en längre period än vad som täcks av föräldraförsäkringen, men där varaktigheten kan bedömas vara kortare än den gräns på etl år som nu gäller för vårdbidrag. Förslaget har inle mött några invändningar i remissbehand­lingen. Jug unsluter mig till förslaget.

Familjeslödsulredningen har vidare föreslagil all vårdbidrag skall kunna tidsbegränsas. Ingenting i de nuvarande reglerna lorde förhindra att vårdbi­drag tidsbegränsas. För all missförstånd inte skall råda bör en uttrycklig bestämmelse med det innehållet tas in i lagtexten.

2.6 Kostnader

Kostnaderna för au höja ersättningsnivån för den sista månaden av den särskilda föräldrapenningen kan för hell år beräknas lill ca 180 milj. kr. Vid ett ikraftträdande den 1 januari 1980 kan kostnadsökningen beräknas till ca 80 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Kostnaderna för havandeskapspenning har av familjeslödsulredningen beräknats lill 20 milj. kr. för hell år. För budgelårel 1979/80 kan koslnaderna beräknas lill 10 milj. kr.

Utvidgningen av rätlen lill föräldrapenning för lillfällig vård av barn enligt den konstruktion utredningen har föreslagit har kostnadsberäknats lill 10 milj. kr. per år. Med den av mig föreslagna utformningen av reglerna ökar koslnaderna med ca 6 milj. kr. till 16 milj. kr. per år. För budgetåret 1979/80 uppgår koslnaderna till ca 8 milj. kr.

Kostnaderna för atl höja åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn från tio till tolv år beräknar jag lill 25 milj. kr. per år när reformen nått full effekt. För försia verksamhetsåret beräknar jag koslnaderna till ca 5 milj. kr. För budgetåret 1979/80 blir då kostnaderna ca 2,5 milj. kr.

Barnomsorgsgruppens förslag om föräldraförsäkring för föräldrautbildning innebär all denna rätt skulle bli en del av rätten till föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Jag har här föreslagil att denna ersättningsrält i stället skall läggas inom ramen för rätlen till särskild föräldrapenning. Några ytteriigare kostnader uppstår därmed inte för denna utvidgning av grunderna för rätten till ersättning från föräldraförsäkringen.

Sammanfattningsvis blir kostnaderna följande, när de nya reglerna fungerar fullt ut.

Ersäiiningsnivån för den nionde månaden                180 milj. kr.

Havandeskapspenning                                               20 milj. kr.

Utvidgningen av antalet dagar med föräldrapenning för tillfällig

vård av barn                                                               16 milj. kr.

Höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för lilirällig vård av

barn                                                                            25 milj. kr.

Summa     241 milj. kr.


 


Prop. 1978/79:168                                                   51

Kostnaderna för budgetåret 1979/80 lorde komma all uppgå till ca 100 milj. kr., varav ca 15 milj. kr. faller på statsbudgeten enligl gällande finansierings­regler för föräldraförsäkringen. Dessa kostnader för budgelårel 1979/80 ryms inom den kostnadsberäkning som har redovisats under anslagel C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen i årets budgetproposition (1978/79:100 bil. 8).

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1.   lag om ändring i lagen (l962:381)om allmän försäkring,

2.   lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Förslagel under punkt 2 har upprättats i samråd med chefen för arbets­marknadsdepartementet. Där har också skelt en viss teknisk överarbetning av lagens skadestånds- och rättegångsbestämmelser.

4 Specialmotivering till lagförslagen

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap. 9§

I denna paragraf har tagits in bestämmelser om havandeskapspenning. Ersättningen kan ulgå till blivande mödrar under en begränsad tid före barnets födelse. Havandeskapspenningen skall som framgår av den allmänna motiveringen uigöra elt stöd för de grupper av kvinnor som har ett fysiskt krävande förvärvsarbete.

Havandeskapspenning kan utgå endast i de fall graviditeten förorsakar en nedsättning med minst hälften av kvinnans möjligheter att utföra sitt förvärvsarbete. Vid bedömningen huruvida en sådan nedsättning föreligger bör beaktas dels vilken typ av arbetsuppgifter som det är fråga om, dels den enskilda kvinnans förmåga atl utföra dessa.

Det måste således ske en bedömning från fall till fall. För de fall där ledigheten inle är nödvändig för att skydda kvinnans hälsa under graviditeten bör inte havandeskapspenning utgå. Då är hon i stället hänvisad till möjligheten att ta ut föräldrapenning före barnets födelse.

Såvitt gäller arbetsuppgifternas art las hänsyn till om de är sådana atl det fysiskt sett medför svårigheter för en gravid kvinna att utföra dem. Från denna synpunkt bör det särskilt beaktas om det i arbetet förekommer tunga lyft, om arbetet till stor del utförs slående eller om det innebär påfrestande ensidiga rörelser. För att dessa faktorer skall beaktas bör även krävas att de återkommer tämligen regelbundet. För de kvinnor som har ett arbete vilket endast i mindre mån innehåller inslag av fysiska påfrestningar bör det vara


 


Prop.  1978/79:168                                                   52

naturiigt för en arbetsgivare atl en befrielse sker från vissa arbetsuppgifter. Dessa fåll ligger alltså vid sidan om det avsedda tillämpningsområdet för havandeskapspenningen. Del gäller t. ex. vaktpersonal och patrullerande poliser. Om en partiell befrielse inte kan ordnas genom en överenskommelse med arbelsgivaren får kvinnan, innan hon ansöker om havandeskapspen­ning, begära omplacering i den mån hon har rätt därtill i enlighel med vad som anges i den allmänna motiveringen lill de föreslagna nya reglerna i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. Bedömningen av hur krävande arbetet är skall alllid ske med beakiande av den enskilda kvinnans möjligheter all klara arbetet. Även om etl arbete är fysiskt krävande utgår ingen ersättning om i del enskilda fallel kvinnan har förmåga att utföra det ulan hinder för havandeskapet.

Det förhållandet att arbetet innebären psykisk påfrestning medför inte en rält till havandeskapspenning. 1 de fallen torde kvinnan, om arbetsförmågan till följd härav är nedsatt med minsl hälften på grund av sjukdom, kunna bli berättigad till sjukpenning. Hon har dessutom alltid räll till föräldrapenning enligl 4 kap. 2 § AFL.

För att kvinnan skall ha rätt till havandeskapspenning krävs, som framgår av den allmänna motiveringen, alt hon först har försökt atl få andra arbetsuppgifter. Hon skall därför hos sin arbetsgivare begära alt bli ompla­cerad i enlighet med vad som föreslås i den nya 12 § föräldraledighetslagen. 1 det fall kvinnan har blivit erbjuden en omplacering, har hon inte behov av att avstå från förvärvsarbete. Kvinnan är nämligen enligt förslaget till ändringar i föräldraledighetslagen i princip skyddad mot en minskning av löneförmå­nerna, oberoende av lill vilket arbete hon omplaceras. Om hon av någon orsak inte vill godta en föreslagen skälig omplacering, skall hon i princip inle ha möjlighet atl erhålla havandeskapspenning. Det krävs dock inle all kvinnan godtar en omplacering, som innebär alt hon måste byta arbetsplats. För bedömningen av vilka omplaceringar som bör godtas kan i övrigt hänvisas till förarbetena lill 7 § andra stycket anställningsskyddslagen (prop. 1973:129 s. 121 och 243) och till de motsvarande principerna inom arbetslöshetsförsäk­ringen.

För att arbelsgivaren skall ha möjlighet att ordna en omplacering, bör kvinnan i ett tidigt skede av havandeskapet varsko arbetsgivaren om att hon vill bli omplacerad. Jag återkommer lill frågan om omplacering i anslulning till 12 § föräldraledighetslagen. Här skall endasi erinras om atl kvinnan enligl de föreslagna reglerna måste anmäla till arbelsgivaren minst en månad i förväg att hon vill utnyttja sin rätt till omplacering. Om hon försitlerdenna tid och arbetsgivaren på grund härav inle kan placera om henne föreligger inte förutsättningar föratt utge havandeskapspenning. Om kvinnan inom räll lid, dvs. en månad, begär att bli omplacerad endast för en kortare tid i anslutning till den beräknade nedkomsten, kan detta vara svårt atl ordna. Arbetsgivaren har dock en skyldighet att, om så är möjligt, placera om henne även för en kortare tid. När detla inle är möjligl får dock kravet att hon inte kan beredas


 


Prop. 1978/79:168                                                   53

andra arbetsuppgifter anses vara uppfyllt och en bedömning göras av hennes möjligheler alt ulföra sina ordinarie arbetsuppgifter..

Om kvinnan saknar möjligheteratt få andra mindre fysiskt ansträngande arbetsuppgifter på sin arbetsplats krävs för att havandeskapspenning skall utgå atl hon till följd av havandeskapet inte kan utföra uppgifterna i det arbete hon har. Vid prövning av rälten till havandeskapspenning skall också klarläggas att kvinnan faktiskt utför förvärvsarbete. Avsikten är t. ex. inte att en kvinna som har ett fysiskt lungl säsongarbete skall kunna få ersättning, oavsett om arbetsförmågan som sådan är nedsatt, under månader då hon inle alls skulle ha ulförl förvärvsarbete. Det avgörande är, som framgår av vad förut sagls, atl hon fakiiskt behöver vara ledig från elt arbete som hon på grund av graviditeten inte kan utföra. Bedömningen av i vilken utsträckning kvinnan faktiskt arbelar får i försia hand grundas på utlåtande från arbetsgivaren och hennes uppgifter i ansökan. Även kvinnans sjukpenning kan ge viss upplysning. Det bör krävas atl hon skulle ha utfört förvärvsarbete åtminstone en kortare tid under den period för vilken hon begär ersätt­ning.

Som har angivits i den allmänna motiveringen är det förutsatt atl nedsättningen av kvinnans möjligheler atl ulföra arbete består under en längre tid. Havandeskapspenningen skall därför liksom sjukpenning enligt 7 § utgå för varje dag, således även för arbetsfria dagar. Även vid uttag av havandeskapspenning under en kortare tid utgår ersättning varje dag, dvs. med undanlag från bestämmelsen i 10 § om insjuknandedag och fridagar. Det avgörande är, som framgår av vad tidigare sagts, alt hon faktiskt behöver vara ledig från elt arbete som hon på grund av graviditeten inle kan ulföra.

Som framgår av den allmänna motiveringen kan havandeskapspenning utgå under högst 50 dagar. Den prövning som sker av rätlen till havande­skapspenning skall vara densamma oavsett om ersättning begärs för längre eller kortare tid. Detta innebär bl. a. att kvinnan i försia hand alltid skall visa att hon begärt omplacering. Hon torde dock självfallet fl lättare att styrka sin rätt lill havandeskapspenning ju närmare barnets födelse hon kommer.

Kvinnan skall enligt iredje stycket ansöka om havandeskapspenning, varefter försäkringskassan efter prövning meddelar beslut i frågan. I beslutet skall anges under vilken tid ersättning kan utgå. Delta innebär inte atl havandeskapspenning alltid utgår för hela den liden. Den sista dagen som havandeskapspenning kan utgå skall alltid anges, för aU kvinnan skall få kännedom om när rätt lill havandeskapspenning inte längre föreligger. När barnel föds upphör dock alltid rälten till havandeskapspenning. Avsikten är såsom lidigare nämnts att kvinnan i god tid skall begära omplacering och om sådan inte kan erbjudas henne därefier ansöka om havandeskapspenning. Ansökan kommer därför i de fiesta fall att göras före den sextionde dagen. Försäkringskassan skall i sitt beslut ange från vilken dag ersättning kan utgå. Om kvinnans ansökan om havandeskapspenning inkommer efter den tidpunkt från vilken hon begär ersättning kan i princip retroaktiv ersällning


 


Prop, 1978/79:168                                                   54

inte utgå. Ansökningsdagen jämställs här med anmälningsdagen enligt 10 § fiärde stycket vid sjukdom, varför samma grunder för bedömningen avsetts gälla. Havandeskapspenning kan liksom sjukpenning inte utgå förden lid, när hon fortfarande förvärvsarbetar.

I tredje styckel anges vilka intyg som bör fogas lill ansökan om havandeskapspenning. Kvinnan bör till vägledning för bedömningen av rätten till ersättning ange vilka arbetsuppgifter hon har. Häri ligger atl hon bör ange på vad sätt arbetsuppgifterna är fysiskt påfrestande och i vilken utsträckning hon skulle ha utfört dessa under den tid för vilken hon begär ersättning. Vidare bör hon ange om hon har möjlighet eller inle att bli omplacerad enligl 12 § lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. Försäkringskassan bör kräva att kvinnans uppgifter styrks med etl utlåtande från hennes arbetsgivare. De närmare skälen varför omplacering inte har kommit lill stånd bör vara angivna i utlåtandet.

1 det fall försäkringskassan på annal sätt än genom utlåtande kan erhålla erforderiiga uppgifter som styrker kvinnans påståenden, kan kravet på utlåtande efterges. Istället förett utlåtande kan t. ex. godtas ett protokoll från en förhandling mellan arbelsgivaren och den berörda fackliga organisaiionen. Utlåtandet är alt betrakta endast som ett bevismedel. Om försäkringskassan på annal sätt kan fl information om kvinnans arbetsuppgifter behöver inte utlåtande krävas. I det fall etl utlåtande inte kan företes, exempelvis när kvinnan är en egenföreiagare, åligger det kvinnan atl, om försäkringskassan så begär, på annal sätt styrka sina påståenden i ansökan, om vilka arbetsuppgifter hon har.

Utlåtandet från arbetsplatsen bör även kunna ge en god vägledning för de läkare som utfärdar intyg om kvinnans möjligheter att utföra de arbetsupp­gifter hon har. Till skillnad från utlåtandet från arbetsgivaren skall läkarintyg alltid företes.

I läkarintyget bör noggrant anges de arbetsuppgifter, vilka läkaren anser utgöra elt hinder för kvinnans fortsatta förvärvsarbete.

I femte stycket anges alt vad i lag eller annan författning föreskrivs om sjukpenning skall gälla även för havandeskapspenning. Detta innebär bl. a. att beslut om havandeskapspenning skall fattas av den allmänna försäkrings­kassa hos vilken kvinnan är inskriven och att havandeskapspenning kan utgå på samma sätt som sjukpenning i form av hel eller halv ersättning. Ersättningen är vidare skattepliktig och ATP-grundande.

Sjukpenning utgår inte under tid då föräldrapenning utgår (4 kap. 19 § AFL). Till följd av all samma regler gäller för havandeskapspenning som för sjukpenning utgår ej heller havandeskapspenning samtidigt som föräldrapen­ning.

Däremoi gäller lill följd av specialreglering i denna paragraf inte reglerna för sjukpenning såvitt avser 10 §. Dock skall somjag tidigare nämnt ansöknings­dagen i 9 § jämställas med anmälningsdagen i 10 § fjärde stycket. Havande­skapspenning kan sålunda inte utgå för lid före ansökningsdagen om inte


 


Prop. 1978/79:168                                                   55

någon undantagssiiuation i enlighet med 10 ij fjärde slyckel föreligger.

Enligt femie stycket utgår inle havundeskupspenning i del läll kvinnan för summu lid uppbur sjukpenning. Härigenom är del inte möjligt atl uppbära exempelvis halv sjukpenning och hel havundeskupspenning. Däremoi kan hon samtidigt utfå halv sjukpenning och halv havundeskupspenning.

4 kap.

1 §

Föräldrapenning är en förmån som grundar sig på förälderns tillhörighet lill försäkringen. Avsikten har aldrig varit all föräldrapenning skall kunna utgå för utomlands bosatta barn. Genom att kraven i AFL på inskrivning och bosättning inte gäller för barnel, från vilken rätten till föräldrapenning i vissa fall härieds, saknas uttryckliga regler om all föräldrapenning endasi skall utgå för vård av i Sverige bosatta barn.

1 det nya tredje stycket i paragrafen har därför skrivits in en regel atl föräldrapenning utgår för vård av barn endasi om barnel är bosall i Sverige. Däremoi krävs del inte att barnel har svenskt medborgarskap.

Vid bedömningen av bosätlningsfrågan skall ledning hämtas från folkbok­föringens bestämmelser på samma sätt som för den allmänna försäkringen i övrigl.

För att en förälder skall få föräldrapenning krävs bl. a. att föräldern är inskriven hos försäkringskassan. Della innebär vanligen alt denna förälder är bosatt i Sverige. Enligt folkbokföringsförordningen (1967:198) är etl levande fött barns kyrkobokföring beroende av moderns bosättning. Om modern är bosall i Sverige är därför även barnel all anse som bosall här och del oavsett om modern är inskriven i försäkringskassa. Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår till barnels fader om han är inskriven hos allmän försäkringskassa samt modern och barnet är bosatta i Sverige. Om däremot modern är bosatt och föder barnel utom rikel, kan fadern få rätt till föräldrapenning endast under förutsättning att barnet kommer till Sverige och blir bosall här. Delsamma bör gälla för föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Delta innebär bl. a. atl en fader, som är inskriven i försäkringskassa i Sverige, har rält lill de föreslagna lio dagarna med föräldrapenning vid barns födelse enligl 8 § om även barnet är bosalt här.

Regeln att barnet skall vara bosalt i rikel innebär för den särskilda föräldrapenningen enligt 11 § att någon registrering av de 90 dagarna inte behöver ske när barnet är bosatt utomlands, oaktat någon av föräldrarna är inskriven hos allmän försäkringskassa. Särskild föräldrapenning kan utgå till dess barnet fyller åtta år eller har avslutat det första skolåret. Om barnet kommer till Sverige under denna tid och blir bosatt här blir föräldrarna, om villkoren för denna föräldrapenning i övrigl är uppfyllda, berättigade lill särskild föräldrapenning under 90 dagar. Däremot kan ersättning inte utgå om barnet endast tillfälligt besöker Sverige, efiersom det då inte anses bosatt


 


Prop.  1978/79:168                                                  56

här i riket.

Förälder som är inskriven hos försäkringskassan kan, om även barnel är bosatt i Sverige, uppbära samlliga former av föräldrapenning, även om föräldern vårdar barnel utomlands. Härför krävs dock enligl hänvisningen i 20 § till 3 kap. 17 § att de angivna villkoren är uppfyllda.

1 fjärde stycket har en specialregel införts som gäller föräldrapenning i samband med adoplion. Regeln innebär atl ell barn är alt anse som bosatt i Sverige om de blivande adoptivföräldrarna är bosatta här. I del fall endast en person avser att adoptera elt barn gäller villkoret om bosättning för denna person.

2§

Som framgår av den allmänna motiveringen är en förulsätlning för alt föräldrapenning skall utgå atl den förälder som uppbär föräldrapenning svarar för den faktiska vården av barnet under den tid ersättning utgår. För att vårdbegreppet skall vara entydigt inom föräldraförsäkringen föreslås en ändring i denna paragrafs andra siycke.

Kravet att föräldern skall vårda barnel för att få rätt till föräldrapenning är detsamma som för rätten till ledighet enligt föräldraledighetslagen. Föredra­ganden uttalade i prop. 1977/78:104(sid. 41) att det avgörande för en förälders rätt till ledighet är atl föräldern fakiiskt vårdar barnel genom alt ta hand om det underden aktuella perioden. Därmed avsågs enligt föredraganden inte ett fortlöpande omhändertagande. En förälder måste även kunna ägna sig åt andra uppgifter som är förenade med familjens skötsel. Omformuleringen i andra stycket är en markering av all kravet på att föräldern faktiskt tar hand om barnet skärps för föräldrapenning i samband med barns födelse så all det överensstämmer med vad som gäller för övrig föräldrapenning och föräldra­ledighet. Om båda föräldrarna med stöd av ledighetslagen är hemma för att vårda barn bör det krävas att båda lar del i den faktiska vården.

En förälder som bedriver bundna heltidsstudier kan normalt inte anses uppfylla kravet på alt han eller hon samtidigt vårdar barn i den utsträckningen att föräldrapenning kan utgå. Om studierna är föriagda till sådan tid att föräldern ändå kan anses uppfylla vårdnadskravet kan dock föräldrapenning utgå. Regler för samordning av föräldrapenning och utbildningsbidrag eller särskilt vuxenstudiestöd har föreslagits i proposition om sjukförsäkringsför­måner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m. 119 §har föreskrivits att föräldrapenning inte kan utgå samtidigt som bl. a. sjukpen­ning. Härigenom förhindras aU samhället utger dubbla bidrag för samma tid till en persons uppehälle.

3§

Två föräldrar kan enligt nuvarande regler inte samtidigt uppbära föräldra­penning i samband med barns födelse. De kan däremot avlösa varandra i


 


Prop. 1978/79:168                                                   57

vården av barnel och därvid uppbära halv föräldrapening vardera. Ändringen av ordalydelsen i paragrafen är enbart av teknisk art och medför i detta avseende ingen ändring i sak. - Sanmna avräkningsregler föreslås gälla för halv föräldrapenning enligt 2 S som för övrig föräldrapenning. Dessa nya regler kommenterar jag i anslutning lill 20 § fiärde slyckel.

7§

Bestämmelserna i denna paragraf avser föräldrapenning vid adoplion. Rälien lill föräldrapenning under 180 dagar föreslås utsträckt lill alt gälla barn som inle har fyllt tio år.

Beträffande adoptivbarn är såväl barnets ålder som tidpunkten då föräldern får det i sin vård avgörande förrätten till föräldrapenning. 1 övrigt harenligi andra stycket de för föräldrapenning i samband med barns födelse gällande reglerna tillämpning.

Nu nämnda ersättningsregler gäller även för fosterförälder som lar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

Den nya rälten till de 180 dagarna vid adoption av barn som fyllt åtta men inte tio år bör på samma sätt som vid höjningen den I januari 1978 från sju lill ålta år gälla endasi om adoptivföräldrarna får barnet i sin vård eller adoptionen äger rum efter ikraftträdandet.

Ändringen i försia slyckel innebär alt föräldrarna är berättigade till ersällning så länge barnel inle har fyllt 12 år, för närvarande gäller en tioårsgräns.

Genom tilläggen i punkterna 1-2 blir en förälder berättigad till föräldra­penning för tillfällig vård av barn även i samband med smitta hos barnel eller dess ordinarie vårdare.

Bestämmelsen tar sikte på att någon utan att vara sjuk har fått en smittsam sjukdom eller på annat sätl är smittförande. Vidare avses del fallet atl någon misstänks för alt sprida smitta.

De sjukdomar som här avses är förutom de allmänfariiga sjukdomarna som anges i smiiiskyddskungörelsen (1968:234, ändrad senasi 1976:44), mera allvariiga barnsjukdomar vilka medför risk atl en sjukdom sprids. Om elt barn har fåll huvudlöss får detta anses vara jämställt med smitta. Med barnets ordinarie vårdare avses som f. n. förälder, dagmamma eller annan vårdare. I det fall en dagbarnvårdare som vanligen vårdar barnel har en smittsam sjukdom eller misstänks vara smittad kan ersällning ulgå lill föräldern, om denne lill följd härav behöver avstå från förvärvsarbeie för att vårda barnet. Däremoi är kravet inle uppfyllt om andra barn hos dagmamman är smittade eller misstänks vara smittförande och barnet lill följd härav inte får vistas hos sin ordinarie vårdare.


 


Prop. 1978/79:168                                                    58

För räll till ersällning vid smitta hos barnel eller dess ordinarie vårdare krävs såsom f n. vid sjukdom att föräldern har behov av att avstå från förvärvsarbete. Della innebär all förälderns försäkran bör innehålla uppgift såväl om att barnet eller den ordinarie vårdaren är smittförande eller misslänks vara smittförande som alt barnel lill följd härav inte kan vara hos sin ordinarie vårdare.

Bestämmelserna i denna paragraf innebär ändring av gällande regler genom alt ersätiningsliden delas upp på olika ändamål. Vidare frikopplas beräk­ningen av antalet dagar från anlalel barn i en familj.

Förde ändamål som anges i 8 § försia slyckel skall ersällning kunna ulgå under högst 60 dagar per barn och år sammanlagl. Om del i en familj finns fiera barn utökas således anlalel ersätiningsdagar med sextio för varje barn. Någon möjlighet att överföra dagar med rält till ersättning från ett barn till elt annal barn inom familjen finns dock inle.

Antalet ersätiningsdagar är detsamma oavsell om en förälder ensam har vårdnaden om barnel eller om föräldrarna delar på vårdnaden. Enligl nu gällande bestämmelser är den förälder som vanligen inte har barnel i sin vård beroende av samtycke från den andre föräldern för alt kunna la ut ersättning. Den föreslagna lydelsen av paragrafen innebär all båda föräldrarna, på samma säll som för uttag av föräldrapenning i samband med barns födelse enligl 2 §, är lika berättigade till ersättning. Om båda föräldrarna gör anspråk på föräldrapenning för samma lid får försäkringskassan avgöra vem av dem som är berättigad. Det avgörande för rätt lill föräldrapenning är att föräldern har behov av atl avstå från förvärvsarbeie för att fakiiskt vårda barnel.

Med förälder avses enligt föräldrabalken även adoptivförälder. Vidare likställs enligt 20 kap. 4 § försia styckel med barn ocksä fosterbarn. Detta innebär att även fosterföräldrar är berättigade alt erhålla föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Någon uttrycklig beslämmelse angående fördelningen av de 60 dagarna mellan olika föräldrakategorier finns inle. Detta med hänsyn till alt rätten lill föräldrapenning för lillfällig vård av barn enligt 8 § är behovsprövad.

I samband med barns födelse har fadern rält till föräldrapenning enligl 8 § andra slyckel. Tiden är enligl 9 § bestämd till tio dagar. Dessa dagar är inte som de 60 dagarna beräknade per kalenderår utan knutna till barnets födelse.

Föräldrapenningen i samband med barns födelse utgår under samma tid vid enkel- och fierbörd. Dagantalet är enligt 9 § bestämfpå samma sätt, så att ersättning utgår under tio dagar även vid fierbarnsfödsel.

Avräkningsreglerna i nuvarande andra slyckel har överförts till 20 § fjärde stycket.


 


Prop. 1978/79:168                                                   59

11§

Den särskilda föräldrapenningen utgår f. n. med 90 dagar per barn, utom vid flerbarnsfödsel. Såsom framgår av den allmänna motiveringen föreslås atl huvudregeln skall gälla även vid flerbarnsfödsel. Till följd härav slopas specialregeln i det nuvarande fjärde stycket.

Genom del nya fjärde stycket i paragrafen har för vissa angivna ändamål skapats möjlighet för föräldrarna att utnyttja särskild föräldrapenning utan att samtidigt vårda barnel. En förälder har enligt Oärde styckel rätt till särskild föräldrapenning vid deltagande i föräldrautbildning. Med föräldrautbildning avses den ulbildning som anordnas för blivande och nyblivna föräldrar av bl. a. huvudmännen för sjukvården. Föräldrautbildningen skall som framgår av den allmänna motiveringen genomföras som en kurs, med ca åtta lektioner före barnets födelse och samma anlal gånger efter den tidpunkten. Utbildningen skall dock kunna läggas upp på annat sätt. Ersättningen skall därför kunna tas ut som hel, halv eller fjärdedels särskild föräldrapenning beroende på hur utbildningen är anordnad. För alt ersättning skall utgå får föräldern förvärvsarbeta högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. En förälder som arbetar heltid kan därför inle få ersällning oavsett om utbildningen är föriagd till kvällslid.

Särskild föräldrapenning utgår enligt första stycket med 90 dagar per barn. Om det i en familj redan finns elt barn kan föräldrarna ha outnyttjade dagar som gäller det barnet. Någon avräkning skall inte ske från dessa dagar utan avräkning får ske från de 90 dagar som lillkommer för det väntade barnet.

Särskild föräldrapenning som utgår under tid för föräldrautbildningen kan enligt fjärde stycket andra punkten tas ut även före barnels födelse. För all ersättning skall utgå bör krävas ett moderskapsintyg på samma sätl som vid uttag före nedkomsten av föräldrapenning i samband med barns födelse. Vidare kan försäkringskassan såsom framgår av 20 § infordra intyg om alt föräldern deltagit i föräldrautbildning.

Har föräldrarna gemensamt vårdnaden om barnel skall den särskilda föräldrapenningen enligl andra stycket fördelas så all vardera föräldern får 45 dagar. Om modern är gift med barnets fader under havandeskapstiden blir föräldrarna automatiskt gemensamma vårdnadshavare till det väntade barnet. Ersätiningsliden bör fördelas lika mellan föräldrarna och avräkning ske från det antal dagar respektive förälder fått sig tilldelat. En person som är fader lill det väntade barnel, men inle är gift med modern, har ingen självständig rätt lill ersättning. För alt fadern i detla fall skall få ersättning krävs att modern enligt 12 § avslår från molsvarande antal dagar med särskild föräldrapenning.

Föredraganden uttalade i prop. 1976/77:117 s. 52 atl adoptivföräldrar vjd lillämpning av 11 § är likställda med biologiska föräldrar. Detta gäller självfallel endast i de fall då de har fått barnel i sin vård eller adoption har skett. En adoptivförälder har därför ingen möjlighet att få ut ersättning i


 


Prop. 1978/79:168                                                    60

samband med föräldrautbildning före barnels ankomsi eller adoplion av barnel.

Förutom i samband med föräldrautbildning skall särskild föräldrapenning kunna ulgå då föräldern besöker förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnel deltar. Denna rätt regleras nu delvis inom ramen för föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Vid överflyttningen av denna ersällning lill särskild föräldrapenning ändras delvis förutsätlningarna för att ersättning skall utgå.

Enligt milt förslag kan sådan ersättning ulgå föruiom som hel och halv sådan även som en fjärdedels föräldrapenning. Särskild föräldrapenning utgår enligt 14 § för dag då förälder helt eller delvis inte förvärvsarbetar. Något krav på att föräldern skall ha behov att avslå från förvärvsarbeie finns inte. Detta innebär att även kvinnor som är hemarbeiande får räu au med ersäuning besöka sitt barn i förskoleverksamhet.

Särskild föräldrapenning som tas ut för deltagande i föräldrautbildning eller besök i förskola enligl fjärde styckel kan enligt förslagel lill ändrad lydelse av 17 § utgå lill båda föräldrarna för samma tid.

Ändringen är en följd av att ersättning under samtliga 90 dagar skall utgå med belopp molsvarande förälderns sjukpenning, dock lägsi med belopp motsvarande garantinivån (32 kr.).

17§

Jag har tidigare föreslagit att särskild föräldrapenning skall fl användas också då förälder deltar i föräldrautbildning eller besöker förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar,(11 § fjärde stycket). För att båda föräldrarna samtidigt skall kunna delta i föräldrautbildning har undanlag gjorts i förevarande paragrafs första och andra siycken från huvudregeln atl föräldrapenning inte skall utgå till båda föräldrarna för samma barn och lid.

En förälder kan enligl första styckel uppbära föräldrapenning enligl 2 § samlidigl som den andra får ersättning i samband med föräldrautbildning och besök i förskoleverksamhet. Vidare kan båda föräldrarna enligl andra stycket samtidigt uppbära hel, halv eller fjärdedels särskild föräldrapenning.

De regler som nu angivits för särskild föräldrapenning i samband med föräldrautbildning skall gälla även för förälders besök i förskoleverksamhet. Det innebär således alt båda föräldrarna samtidigt kan ta ul ersäuning för besök i daghem och liknande.

Avräkningsreglerna i nuvarande tredje stycket har överförts till 20 § fjärde stycket.


 


Prop. 1978/79:168                                                   61

18 §

En redigering har gjorts av paragrafens andra stycke så att det klart framgår vilka paragrafer som äger tillämpning på den särskilda föräldrapenningen.

Vidare innebär tillägget i andra styckel alt särskild föräldrapenning i samband med föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet kan utges oavsett atl anmälan inte har gjorts till försäkringskassan. Delta undanlag från den anmälningsskyldighet som i övrigt gäller för föräldrapen­ning är som framgår av den allmänna motiveringen bl. a. föranledd av att ersättningen är avsedd att utgå vid ett flertal tillfällen varför det vore onödigt betungande av kräva anmälan för varje enskilt tillfälle. Härtill kommer alt försäkringskassan trots au anmälan inte sker har möjligheler alt i efterhand konlrollera om föräldrarna deltagit i föräldrautbildning, alternativt besökt förskoleverksamheten.

20 §

Hänvisningen i det nya andra styckel i paragrafen anger all bestämmel­serna i 3 kap. 7 § tredje stycket angående läkarintyg i tillämpliga delar gäller för föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 8 § första stycket. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn i samband med sjukdom eller smitta harenligi förslagel utökats väsentligt. Föräldrarna får60 dagar per barn och år i stället för 12-18 dagar per familj och år. Med hänsyn lill den utsträckta lid en förälder har möjlighet atl med ersättning vårda sjukt barn har behovet av kontrollåtgärder ökat. De beslämmelser som del hänvisas till i andra stycket ger försäkringskassan möjligheler alt påfordra läkarintyg angående barnets sjukdom eller smitta på samma sätt som gäller för sjukpenning. Intyget skall dock inte som vid sjukpenning styrka någon nedsättning av arbetsförmågan. Intyget bör i stället utformas så att del framgår huruvida sjukdomen medför ett extra lillsynsbehov, exempelvis atl barnet lill följd av sjukdomen inte kan vistas hos den ordinarie vårdaren.

Enligl anvisningar som riksförsäkringsverket utfärdat såvitt gäller läkarin­tyg vid sjukdom krävs läkarintyg från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Jag anser det för min del naturiigt all samma beslämmelser får gälla för föräldrapenning för lillfällig vård av barn som är sjukt eller smittat. Vid beräkning av dagantalei bör dock anmälningsdagen räknas som den första dagen, eftersom ersättning utgår från denna dag. Därefter räknas varje dag under vilken barnel är sjukt. I det fall en förälder inte är berättigad till ersättning under en eller flera dagar lill följd av atl föräldern inte avstår från förvärvsarbeie bör del oaktat dessa dagar inräknas för bestämmande av de sju dagarna. Det förhållandet all föräldrarna avlöser varandra i vården och tar ut ersättning växelvis bör inte heller påverka beräkningen av de sju dagarna. Härvid skall som försia dag räknas den försia anmälningsdagen för det barn som föräldrapenningen avser.

För ersättning som utgår i samband med atl ordinarie vårdaren är sjuk eller


 


Prop. 1978/79:168                                                                  62

smittad, gäller samma krav på intyg. Samma beräkningsregel skall därför gälla när ersättning utgår enligt 8 § förstu stycket punkten 2. Föräldern skall således lumnu ett intyg som styrker att den ordinarie vårdaren är sjuk. Ett läkarinlyg angående den ordinarie vårdarens sjukdom skall som huvudregel inges. Della intyg kan, till följd av att den ordinarie vårdaren har skyldighet att själv förete läkarintyg efter sju dagar, finnas hos försäkringskassan. Ylterligare intyg behöver då inte inlämnas. Om den ordinarie vårdaren inle gjort sjukanmälan bör föräldern förete etl intyg om vårdarens sjukdom.

Till följd av all intyg skall företes krävs all föräldrarna i försäkran anger vem som är ordinarie vårdare. För alt möjliggöra kontroll bör den ordinarie vårdarens namn anges även i de fall försäkran avser en så kort tid atl intyg inte krävs.

Det förhållandet all intyg krävs från och med den åttonde sjukdomsdagen och alt anlalel sjukdagar beräknas efter faktisk sjukdomstid påverkar inle beräkningen av antalel ersättningsdagar. Om en förälder tar ul hela ersättningstiden i form av halv föräldrapenning innebär delta alltjämt atl tiden förlängs till 120 dagar.

Enligl tredje stycket har försäkringskassan möjlighet att infordra intyg om att föräldern deltagit i föräldrautbildning. Som framgår av den allmänna motiveringen skall föräldrautbildning i försia hand anordnas av sjukvårds­huvudmännen.

Någon anmälningsskyldighet föreligger enligl 18 § inte för särskild föräl­drapenning i samband med bl. a. föräldrautbildning. Förälder har därför möjlighet alt vid elt och samma lillfälle efter genomgången kurs begära ersättning för samtliga kursmöten. Även intyget bör därför i de flesta fall omfatta samtliga kurstillfällen.

Enligt nu gällande regler avräknas en dag oberoende av om ersättning utgår som hel eller halv föräldrapenning enligl 2§. Om båda föräldrarna har uppburit halv föräldrapenning under samma dag avräknas dock inte mer än en dag. Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås att samma avräkningsregler skall gälla för föräldrapenning enligt 2 § som för övrig föräldrapenning. Vid uttag av halv föräldrapenning skall således en halv dag avräknas. Samma regler för avräkning kommer således att gälla för samtliga former av föräldrapenning. I ett nytt fjärde siycke har därför en gemensam avräkningsregel införts för samlliga former av föräldrapenning. Särskild föräldrapenning är dock alltjämt den enda form av föräldrapenning som kan utgå som fjärdedels föräldrapenning.

9 kap.

Genom ändringen i första styckel medges att vårdbidrag utgår i fall då behov av särskild tillsyn och vård kan beräknas'föreligga under minst sex månader.  Rälien lill  vårdbidrag grundas på en samlad bedömning av


 


Prop. 1978/79:168                                                                 63

sjukdomen, handikappet eller den psykiska störningen och därav följunde behov UV särskild tillsyn och vård. Härtill kommer de merulgifter som kan uppkomma.

Genom att vårdbidraget skall kunna ulgå för en kortare tid än enligt nu gällande praxis har genom ändringen i tredje slyckel markerats att vårdbi­dragen redan vid beviljandet kan begränsas till viss lid.

16 kap.

1 §

Ändringen i förevarande paragrafs irdje siycke aren komplettering till följd av tillägget i 9 kap. 4 § iredje slyckel AFL.

Övergångsbestämmelserna

Som angivits i den allmänna motiveringen avses de nya bestämmelserna träda i kraft den I januari 1980.

Ansökan om havandeskapspenning enligt 3 kap. 9 § AFL kan dock inges till allmän försäkringskassa före ikraftträdandet.

Övergångsbestämmelsen i andra punkten innebär att förälder som vid ikraftirädandet uppbär föräldrapenning har rätt att fören sammanhängande lid i anslulning härtill få ul ersättning, även om barnel inte är bosatt i riket.

Enligl tredje punkten har föräldrar lill de barn som är födda efter den I januari 1970 rält lill föräldrapenning för lillfällig vård av barn så länge barnet inte har fyllt tolv år. Genom denna regel utesluts de barn som före den 1 januari 1980 fyllt lio år och därigenom före lagens ikraftlrädande kommit ur försäkringen.

Särskild föräldrapenning utgår enligt nuvarande regler under 30 av de 90 dagarna med 32 kr. per dag. Enligt de nya reglerna skall ersättning också för dessa dagar utgå med belopp motsvarande föräldrarnas sjukpenninggrun­dande inkomsi, dock lägst garantinivån. De nya beslämmelserna innebär atl även de föräldrar som har barn födda före den I januari 1980 får rätt till den högre ersättningen i den mån de då har oultagna dagar med särskild föräldrapenning. Den särskilda föräldrapenningen som vid årsskiftet 1979/80 utgår och är beräknad enligt förutvarande lydelse av 4 kap. 16 § höjs automatiskt från 32 kr. till den nya högre nivån från den 1 januari 1980 om föräldern har en sjukpenning översiigande 32 kr. per dag, dock med den begränsning som anges i 4 kap. 15 §.

Genom övergångsbestämmelsen i fjärde punkten tillförsäkras de föräldrar som har barn i förskoleverksamhet samma möjlighet som f. n. all få föräldrapenning för tillfällig vård av barn under en dag per förälder och år för besök i samhällets förskoleverksamhet. Den nu föreslagna övergångsregeln påverkar inte föräldrarnas räll att i den mån de har resterande dagar särskild


 


Prop.  1978/79:168                                                  64

föräldrapenning utnyttja dessa i enlighet med förslaget om alt särskild föräldrapenning kan användas enligt 11 § Qärde slyckel vid besök i försko­leverksamhet.

Någon avräkning av den dag föräldern kan få enligt denna övergångsregel skall ej ske från de 60 dagarna föräldrarna maximall får enligl de föreslagna nya reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Särskild föräldrapenning föreslås utgå med 90 dagar per barn även vid flerbarnsfödsel. Detta innebäratt samtliga barn födda efter den I januari 1980 får rält till 90 dagar. Genom övergångsregeln i femte punkten markeras att dagantalet med särskild föräldrapenning vid flerbarnsfödsel före della datum inle påverkas.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

4§

Denna paragraf innehåller beslämmelser om arbetstagares rätt till ledighet från anställningen i de fall som inte läcks av ledighetsreglerna i 3 § men då föräldrapenning enligl 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) utgår. Enligl nuvarande bestämmelser är det enbart enligt 4 kap. 2 § AFL som hel eller halv föräldrapenning kan utgå före barnets födelse. Den föreslagna ändringen av paragrafen är en följd av att särskild föräldrapenning såsom föreslagits i 4 kap. 11 § fjärde stycket AFL skall kunna utgå även före barnels födelse. Ändringen innebär atl en förälder också får rätt att förkorta arbetstiden före barnels födelse lill tre fjärdedelar av normal arbetstid, då fiärdedels särskild föräldrapenning tas ul.

S§

Genom tillägget i andra stycket denna paragraf görs undantag från kravet på viss anställningstid även när det gäller rätten till ledighet, då föräldern uppbär särskild föräldrapenning för deltagande i föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet.

Enligt nuvarande regler får en arbetstagare dela upp ledigheten i två perioder per kalenderår. Med period avses den sammanhängande tid under vilken föräldern är helt ledig eller förkortar sin arbetstid. Ledighet för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § AFL är dock inle begränsad till visst antal perioder. Hänvisningen lill 4 kap. 11 § fjärde stycket AFL innebär atl ledighet, då särskild föräldrapenning utgår för deltagande i föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet inte behöver begränsas till visst antal perioder.


 


Prop. 1978/79:168                                                   65

7§

Arbetstagarens underrätlelsetid inför ledighet i samband med föräldraut­bildning och besök i förskoleverksamhet kommer genom den föreslagna ändringen att slå i överensstämmelse med gällande regler för ledighet för tillfällig vård av barn.

Förälder har enligl gällande regler rält till ledighet för besök i förskole­verksamhet under en dag per år. För sådan ledighet gäller en veckas underrättelselid. Genom atl ersättningen vid besök i barnomsorgen enligt förslagel flyttas från föräldrapenning för lillfällig vård av barn till särskild föräldrapenning får föräldrarna möjlighet att under en längre tid vara lediga lör besök i barnomsorgen. Underräitelsetiden behålls del oaktat enligl förslaget vid en vecka.

10 §

Här har skett en lagteknisk ändring för att uppnå överensstämmelse med de motsvarande reglerna i bl. a. jämslälldheislagen. Bestämmelserna om rättegången m. m. i mål om ogiltigförklaring av uppsägning eller avskedande återfinns nu i 14 § andra styckel.

12 §

Genom de nya bestämmelserna i 12 § tillförsäkras en havande kvinna med ett fysiskt krävande förvärvsarbete rätt lill omplacering hos arbelsgivaren till mindre påfrestande arbetsuppgifter under graviditetens slutskede. Rätten till omplacering är, till skillnad mol vad som gäller beträffande rätt till ledighet enl. 5 § försia slyckel, inte beroende av atl arbetstagaren har varit anställd en viss minsta lid. Som har anförts i den allmänna motiveringen är skälet för de nya reglerna till viss del att uppnå rättvisa i fråga om föräldraförsäkringen mellan förvärvsarbetande kvinnor med fysiskt lyngre resp. lättare arbetsupp­gifter. Men det är även angeläget med hänsyn till jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet au samhället på della sätl slår vakt om kvinnornas räll lill arbeie också under graviditeten.

Arbetsgivarens omplaceringsskyldighet gäller endasi när kvinnans arbete innebär fysiska anslrängningar uiöver det vanliga. De arbeten som åsyftas är i första hand arbeten som innebär tunga lyft, låsta arbetsställningar med långvariga belastningar av viss kroppsdel eller tempoarbeten med små möjligheler till pauser. Sådana arbeten återfinns bl. a. inom den tunga industrin, sjukvården, transportväsendet, buiikshandeln, hotell- och restau­rangbranschen. Om kvinnan har ett sådant arbete, bör arbetsgivaren normalt godta hennes uppgift att hon inte kan fortsätta arbeta på grund av de påfrestningar som arbetet innebär. Det ankommer dock på kvinnan att vid tvist styrka sin arbetsoförmåga, t. ex. genom läkarintyg.

-S Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


Prop.  1978/79:168                                                   66

En förulsätlning för omplacering är au arbelsgivaren har möjlighet au tillfiilligt ge arbetstagaren etl annat och lättare arbeie och atl detta skäligen kan krävas av arbelsgivaren. Arbetsgivaren är således normalt inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter för ändamålet, ulan del skall finnas ulrymme för sådani lättare arbeie inom företaget eller myndigheten. Därav följer att kvinnor som är anställda i större företag eller myndigheler i allmänhet kommer all kunna uinyiija omplaceringsräiien i högre grad än kvinnor som arbetar i mindre företag, där möjligheterna all finna allernaliva sysselsätt­ningar som regel inte är lika slora. I dessa senare fall får den föreslagna havandeskapspenningen sin särskilda beiydelse. Del förutsäits all omplace­ringen enligl 12 § normall sker inom ramen för anställningsavtalet. Arbets­tagaren är således som regel inte skyldig alt godta ell hell annat arbete. Och under alla förhållanden skall arbetserbjudandet framstå som skäligt enligl de principer som annars lillämpas på arbelsmarknaden. Det är också givet att arbetet skall vara sådant att det inle medför några hälsorisker för den gravida kvinnan. Saknas sådana arbetslillfällen, får det betydelse vid bedömningen av om arbetstagaren är berättigad till havandeskapspenning.

Arbetstagaren skall i princip inte behöva vidkännas någon löneminskning med anledning av omplaceringen, även om arbetsuppgifterna skulle bli mindre kvalificerade och enligt gällande avtal betalas med lägre lön. Detta gälleräven om omplaceringen sker ulanför ramen för anställningsavtalet. Det strider dock inte mot den föreslagna lagregeln att omplaceringen kan få till följd att tidigare utgående tillägg såsom skiftlillägg eller tillägg för obekväm arbetstid faller bort. Detta överensstämmer med vad som gäller vid omplacering på grund av föräldraledighet (jfr prop. 1977/78:104 s. 39).

En arbelsgivare måste fl skälig tid för alt förbereda en omplacering av kvinnan. Del föreskrivs därför i andra stycket alt hon måste anmäla frågan lill arbetsgivaren minst en månad i förväg för att hon skall få utnyttja sin rält till omplacering. Det är alltså inte fråga bara om en ordningsföreskrift. Arbets­givaren är därefter skyldig att så snart som möjligl underrätta henne om vilka möjligheter som finns till omplacering. 1 synnerhet om det visar sig omöjligt att ordna en omplacering ärdel angeläget att kvinnan får etl snabbt besked, så alt hon utan dröjsmål kan ansöka om havandeskapspenning. Den före­skrivna underräiielsefristen utesluter självfallel inte att arbetsgivaren och kvinnan kan träffa överenskommelse om omplacering utan alt liden har iakttagits.

Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal skall beslul i frågan om omplacering fattas efter sådan förhandling som avses i 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Del får förutsättas atl den fackliga organisaiionen genom sin nära kontakt med medlemmarna och förhållan­dena på arbetsplatsen kan bidra med synpunkler när del gäller att finna ell lämpligt tillfälligt arbete för kvinnan. 1 detta sammanhang bör också understrykas viklen av att förhandlingarna sker utan dröjsmål så atl


 


Prop. 1978/79:168                                                                 67

arbetsgivaren kun underrätta arbetstagaren om sitt beslul i skälig tid före graviditetens slutskede.

Det skadeståndsansvar som arbetsgivaren har enligl de nya reglerna i 13 § omfuttur även ompluceringsskyldigheten och underrättelseskyldigheten enligl 12 § undru slyckel. Det innebär ult urbetsgivuren vid underlåtenhet att följu dessu beslämmelser kan bli skyldig atl utge, i förekommande fall ekonomiskl skadestånd i form av ersättning för utebliven lön m. m., saml allmänt skadestånd. I fråga om preskription av sådant skadeståndsanspråk gäller enligt 14 § andra slyckel i tillämpliga delar reglerna i 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Mål om tillämpningen UV 12 § handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslivet (jfr I4§).

Lagtekniskt har den nyu 12 § kunnul fogas in i lagen genom att skadeståndsreglerna i den nuvarande 12 § hur urbetuis samman med skadeståndsreglerna i 13 § lill en ny 13 §.

13        §

De nuvarande skadeståndsreglerna i 12 och 13 §§ har alltså arbetats samman till en enda paragraf Paragrafen har fått en lydelse som stämmer överens med de molsvarande reglerna i förslagel lill lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet och förslagel lill lag om rält till ledighet för vissa förenjngsuppdrag inom skolan, m. m. Liksom enligt den gällande föräldraledighelslagen skall en arbetstagare kunna få ekonomiskt skadestånd för förlust av lön elc. och s. k. allmänl skadestånd för den kränkning som etl lagbrott kan innebära. Vid brott mot 10 § första stycket kan normalt utgå allmänt skadestånd också lill arbetslagarens fackliga organisation i den mån talan grundas på ansiällningsskyddslagen.

14        §

1 ett nytt andra stycke har sammanförts regler om rättegången i mål om uppsägning eller avskedande, vilka hänvisar lill de motsvarande reglerna i ansiällningsskyddslagen. I fråga om skadeståndstalan som inte har samband med uppsägning eller avskedande - både lalan om ekonomiskl skadestånd för utebliven lön m. m. och allmänt skadestånd för den kränkning som lagbrottet har inneburit - hänvisas till medbestämmandelagens lalefrister för skadeståndstalan.

Övergångsbesiämmelserna

De nya bestämmelserna i 12 § iräder i kraft samtidigt som övriga ändringar i föräldraledighetslagen och lagen om allmän försäkring. En omplacering


 


Prop. 1978/79:168                                                   68

skall alltså kunna ske fr. o. m. den 1 januari 1980 och detla har möjliggjorts genom en särskild övergångsbestämmelse rörande anmälan enligt 12 § andra stycket.

5 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

dels atl godkänna de allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning som jag har angett i det föregående, dds att antaga förslagen till

1.   lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.   lag om ändring i lagen (1978:410) om räu till ledighet för vård av barn, m. m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposiiion föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.


 


Prop. 1978/79:168                                                   69

Bilaga I

Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse (SOU 1978:5) Delbetänkande från barnomsorgsgruppen

Sammanfattning

Ftinilljcn i samhället

Familjens situation och möjligheter är beroende av de möjligheter samhället erbjuder, såväl i gårdagens som i dagens samhälle. Samhällsutvecklingen har medfört en rad positiva konsekvenser för människors möjligheteratt fungera som föräldrar. En ökad ekonomisk standard, kortare arbetstid, ulbyggd barntillsyn, bäitre bostäder är exempel på detta.

Samhällsutvecklingen har inle enbart till alla delar varit positiv för människor. Föränderiighet belyder också uppbrott. Från hembygden, från släkt och vänner. De sociala banden, som förr var mycket starka, tenderaratt upplösas. Tvågenerationsfamiljen är den vanliga familjetypen, mot att förr tre till fyra generationer hade en nära kontakt. Man lalar i dag om den isolerade kärnfamiljen. Familjen är lilen och samhället fyller en del av dess tidigare funktioner.

Familjen är inget enhetligt begrepp. Stora sociala, ekonomiska och kulturella skillnader finns även i dag.

Genom olika familjepolitiska ålgärder har man sökt åstadkomma större rättvisa i samhället mellan barnfamiljer och andra. Barnbidrag, bostadstillägg och underhållsbidrag ingår i della ekonomiska stödsystem.

När födelsesiffrorna började sjunka på trettiotalet infördes kostnadsfri mödra- och barnhälsovård och fri förlossningsvård. Man ville stimulera till ökad nativitet. Bosättningslån infördes också.

Under 60-talet uppmärksammades de stora skillnaderna mellan olika inkomstgrupper. De familjepolitiska insalserna inriktades på elt ökal slöd till låginkomstgrupperna, ensamslående föräldrar och flerbarnsfamiljer.

Kvinnornas ökande förvärvsfrekvens har medfört krav på en kraftig utbyggnad av barnomsorgen. Stora statsbidrag utgår till kommunerna för alt de skall kunna bygga ul bamomsorgen. År 1975 trädde förskolereformen i kraft. Fr. o. m. 1977 blev förskolelagen en allmän barnomsorgslag, vari­genom kommunerna fick skyldighet alt svara fören planmässig utbyggnad av bamomsorgen.

Föräldraförsäkring är en annan form av stöd lill barnfamiljerna, med rätten till ledighet i samband med barnets födelse vidgad till att omfatta 9 månader.

Utbildningsåtgärder som påverkar barnfamiljerna hör inte till familjepo-lilik i vanlig bemärkelse, men har ändå en inverkan på barnfamiljernas situation. De är därmed en del av samhällets totala stöd till barnfamiljerna. Del ökade ansvarel för skolan och förskolan beträffande elevens sociala


 


Prop.  1978/79:168                                                  70

fosirun medför ull samvcrkun mellan hem och skola lår en alli mer framskjuten plals när åtgärder på dessa områden diskuteras

\fål för föräldraiiihildning

Det yttersta målel fören allmän föräldrautbildningar ull den skull medverka till utt burn och barnfamiljer får en bäitre situution i sumhällel. A Ilu vuxna bör ha ansvar för att ge alla barn en god uppväxtmiljö. Alla föruldrur bör få stöd i sill föräldraskap och kunnu ha inflyiunde över sin egen och burnens situation. Allu barn och ungdomar bör förberedas för sin vuxenroll och evenluella föräldraroll.

Föräldrautbildningen indelas i fyra faser där fas I är föräldrautbildning i samband med barnets födelse, fas 2 när barnet är i förskoleåldern, fas 3 när bamet är i skolåldern saml läs 4 föräldrautbildning till alla.

De mer konkreta målen för en allmän föräldrautbildning, avseende samtliga faser är:

•  Föräldrautbildning för att öka kunskaper.

En viktig del av förberedelser för föräldraskap och som stöd i föräldrarollen är att inhämta kunskaper i oliku avseenden. Detta gäller kunskaper om barns ulveckling och behov, om relationer mellan barn och föräldrar och mellan vuxna, om samhällsförhållanden och samhällets slöd lill barnfamiljer.

•  Föräldrautbildning för atl skapa möjlighet till kontakt och gemenskap.

Föräldrautbildning kan ge möjligheter till kontakter såväl mellan föräldrar, som mellan föräldrar och personal. Kontaktnätet är också en kanal för överföring av kunskaper och erfarenheler.

•    Föräldrautbildning för alt skapa möjligheter till medvetenhet om och
påverkan av samhälleliga förhållanden.

Familjens livsvillkor formas av del omgivande samhället, av den ekonomiska strukturen och arbetslivets utformning. För den enskilda familjen kan del vara svårt atl överblicka de faktorer som påverkar familjens liv. Föräldraut­bildning bör öka insikten om familjens beroende av samhälleliga förhållan­den, vilket i sig utgör en förutsättning för alt familjen skall kunna påverka och förändra dessa förhållanden. Denna insikt om sambandei mellan familj och samhälle är också en förutsällning för att man skall kunna se att barnen är allas ansvar. Alla vuxna påverkar direkt eller indirekl barnens livssituation och bör därför ta ökal ansvar för att alla barn skall få goda uppväxtvillkor.

För all nå de olika, ovan skisserade, målen i föräldrautbildning gäller det atl använda arbelsformer som.gör att föräldrarnas resurser frigörs. Här vill barnomsorgsgmppen anknyta till den dialogpedagogik som förespråkas i bl. a. barnslugeutredningens och SlA-uiredningens arbeie. Även inom folkbildningsarbetet har arbetssätt och arbelsformer sedan lång tid styrts av en molsvarande syn, nämligen au dellagarna i siudieclrkelarbeiet i sig ulgör den främsta tillgången i studierna.

Innehållet i och ulformningen av föräldrautbildning kring tiden för barnets födelse kan beskrivas på följande sätl. med utgångspunkt från de mål barnomsorgsgruppen salt upp för föräldrautbildningen:


 


Prop, 1978/79:168                                                   71

Kunskaper om hur del fysiska och psykiska tillståndet påverkas under gruviditcl, förlossning och tiden nurmasl efter förlossningen. Fostrets ulveckling, förebyggundc hälsovård m. fl. sådana frågor bör vuru en del uv föräldrautbildningen.

1 föräldrautbildningen skall dellagarna ges tillfälle att diskutera sina egnu erfarenheter och problem med varandra och med personalen inom mödra-och barnhälsovården.

Kunskaper om det slöd samhället kan erbjuda blivande och nyblivna föräldrar. Det liggereti värde i alt deltagarna i föräldrautbildningen får tillfälle atl gemensamt diskutera samhällets stöd och sina egna räuigheier.

Den samhällsutveckling som skett och som bl. a. inneburit alt barnfamil­jernas isolering synes ha ökat släller krav på ett förändrat arbetssätt inom de samhällsorgan som skall ge medborgarna service. Föräldrautbildningen inom mödra- och barnhälsovården föreslås bli genomförd i form av föräldrautbild­ningsgrupper med personalen som gmppledare och kunskapsresurs, men där föräldrarnas egna erfarenheler och kunskaper är den viktigasie komponen­ten. Föräldrarna får genom denna arbetsform kontakt med andra i samma situalion.

Konkret uppläggning av föiäldrauibildning kring barnets födelse

Barnomsorgsgruppen utgår från alt mödra-barnhälsovården och BB bör ha ansvaret för en allmän föräldrautbildning vid tiden kring barns födelse. Föräldrautbildning bör vara en samordnad del av den totala verksamhelen och inte en separat verksamhet.

En av orsakema till alt barnomsorgsgmppen vall denna utgångspunkt är att de aktuella instilulionema når så gott som alla föräldrar. Elt annat skäl är alt fiera av de informationskonlakter som i dag sker individuellt med fördel kan ske i föräldragrupperna.

Barnomsorgsgruppen föreslår atl den ordinarie personalen i försia hand skall medverka i föräldrautbildningen. Främst gäller det den personal som redan nu har den vardagliga och täta kontakten med föräldrar dvs. barnmorskor vid MVC, barnsjuksköterskor ellerdistriktssköterskor vid BVC samt under BB-tiden barnsköierskor och sjuksköterskor.

Även andra personalkategorier bör emellertid medverka, dels direkl i föräldrautbildningen,dels genom att ge stöd och handledning till ovannämnd personal. Främst gäller delta socialarbetare, psykologer, barnavårdslärare, vidareutbildade sjuksköterskor samt läkare.

Ideologiskt profilerade organisationer bör få möjlighet att presentera sin verksamhet under föräldrautbildningen vid MVC-BVC.

Företrädare för kommunernas sociala service bör också i sin uppsökande verksamhei medverka under föräldrautbildning inom mödra- och barnhäl­sovården.

Barnomsorgsgruppen anser att föräldraulbildningsgrupperna bör hållas samman under graviditets- och spädbarnsliden.

Den yttre formen för föräldrautbildning föreslås bli sammanhållna föräld­ragrupper med 8-12 deltagare som träffas 8-10 gånger under vardera MVC och BVC-tiden. Gruppema bör träffas så  många gånger atl det  finns


 


Prop. 1978/79:168                                                                 72

föruisältningar för deliugurnu all knyta varaktiga kontakter med varandra.

Under BB-tiden innebur förulclraulbildning Irlinisl all båda föriiklrurna får tillfälle att liira sig sköta och lu ansvar för sill burn

Samtliga fciräldrar Wir erbjudas atl delta i föräldrautbildning. Barnomsorgs-gruppen taremellcriid avstånd från tanken på obligalorisk föräldruLilbildning. Etl obligatorium siridermot ett synsätt som bygger på föräldrarnas egen vilja, aktivitet och engagemang.

Inbjudan till föräldrautbildning som uttryckligen bör onilaiia båda loräkl-rurna bör ske redan vid försia besöket på MVC där båda föräldrurna i möjligaste mån bör della. Denna muntliga inbjudan lill föräldrautbildning bör komplelleras med en skriftlig inbjudan

Något systematiskt urval av föräldrarna bör inte ske. Grupperna kommer att bestå av föräldrar som bor inom samma område och som väntar barn vid samma tid.

I glesbygd med lågt barnantal och stora avstånd kan del varu svårt atl bilda föräldraulbildningsgruppcr. Där kan lösningar som blandade grupper av blivande och nyblivna föräldrar eller samordning med verksamhei, exem­pelvis   vid öppna förskolor bli aktuella.

Barnomsorgsgruppen påpekaralt det bör vara möjligt utt ta in nya deltagare i gruppen. Omsättningen bör emellertid inte vara for stor då delta försvårar gmppens arbete. Likaså bör man diskutera hur man skall lösu hinder för närvaro, l.ex. brist på barntillsyn och missnöje med gruppens arbete.

För au alla föräldrar skall kunna della bör man kunna ha sammankomster på såväl dagtid som kvällstid. Barnomsorgsgruppen föreslår därför en viss uividgning av föräldraförsäkringen.

Barnomsorgsgruppen betonar all sjukvårdshuvudmännen bör uppmärk­samma behovet av lokaler lämpliga för föräldrauibildning i sin planering.

Vidare behandlas frågan om föräldrar som av olika skäl önskar ytterligare stöd i sin föräldraroll utöver vad den allmänna föräldrautbildningen kan erbjuda. Del kan röra sig om föräldrar till burn med hundikupp, handikappade föräldrar och invandrarföräldrar.

Föräldrar som på grund av oregelbundna arbetstider, skiftarbete, sjukdom m. m. inte vill eller kan delta måste få den information som ges i föräldrautbildning vid individuella kontakter med MVC och BVC.

Barnomsorgsgruppen betonar också att problem som aktualiseras i föräld­rautbildningsgruppen i så hög utsträckning som möjligl bör lösas inom verksamhetens ram. Gruppledaren bör - eventuellt med stöd av andra i arbetslaget vid institutionen - hjälpa föruldrarna atl lösa det aktuella problemel. Föräldrar som utlalar behov av kontakt med någon annan institution bör fl hjälp med atl nå en sådan kontakt.

Arbetsformer i föräldrautbildning på MVC och BVC

Barnomsorgsgruppen utgår vid sill val av arbetsform för föräldrautbildning från de mål man satl upp för verksamheten. Vi föreslår atl föräldrautbildning vid MVC och BVC bedrivs i föräldraulbildningsgruppcr med 8-12 deltagare. Arbetsformen är alltså vald för alt man dels s4


 


Prop. 1978/79:168                                                             73

erfarenhet och deras gemensummu kunskaper. Detta för atl ge möjlighet att öka insikten om familjens situation i samhället och för att stimulera föräldrarna till att påverka och förändra.

Den arbetsform vi föreslår har likheter med vad som brukar kallas samtalsgrupp. I föräldrautbildningsgruppcns arbete ingår emellertid ytterli­gure momeni t. ex. studiebesök, information från specialister och opretentiös social samvaro.

Gruppledare för föräldruuthildningsgruppernu ur barnmorskan vid MVC och sjuksköterskor vid BVC. Grupperna träffus 8-10 gånger under MVC-liden och liku många gånger vid BVC.

Gruppledarens främsta uppgift är att underlättu deltagarnas utbyte av erfarenheter och inte atl förmedla kunskap genom envägskommunika-tion.

barnomsorgsgruppen anser att man under arbetet i föräldrautbildnings­grupperna bör utgå från teman och frågeställningar som är akluella och väsentliga för föräldrarna i de enskilda grupperna. I viss mån måste man dock göra en avvägning mellan fri diskussion i gruppen utgående från föräldrarnas spontana önskemål och etl i förväg planerat innehåll.

Vi föreslår alt all personal som medverkar som gruppledare får kontinuerlig handledning i grupp. Handledning bör ges gemensamt lill gruppledare som lokall arbelar tillsammans. Personal från MVC, BB och BVC bör fl handledning gemensamt.

Innehåll i föräldrautbildning inom MVC och BlC

Barnomsorgsgruppen redovisar olika teman som kan bli aktuella under samtalen i gruppen. Vi betonar emellerlid att dessa är alt se som en exempelsamling. Vad man tar upp vid samtalen bör slyras av föräldragrup­pens behov och önskemål.

De teman som presenteras anknyter till de mål för föräldrautbildningen som vi skisserat. Såväl frågor om graviditet och föriossning. nyblivet föräldraskap, personlighetsutveckling och relationer mellan föräldrar som mer samhällsanknutna teman tas upp. Gruppiräffarna bör samordnas med förlossningsförberedelse och vigörgymnaslik.

Föräldraulbiklning på BB

En slor del av det arbeie som sker på BB är av föräldrautbildningskaraktär. Den hjälp och instruktion föräldrarna får om barnens skötsel, amning m. m. är emellerlid relativt oenhetlig och innehållel varierar. Mammorna kan fl sinsemellan olika eller motstridiga råd från olika befattningshavare på avdelningen. Della kan lyda på alt personalen i regel inle har lillfälle atl tillsammans diskutera sitt arbete. Barnomsorgsgmppen påpekar också de svårigheter den starka prioriteringen av somatiska problem kan medföra för föräldrautbildning på BB.

Vidare framhåller harnomsorgsgruppen att BB-tiden bör betraktas som den period då mammans och pappans direkta ansvar för omvårdnaden av barnel börjar. Vi betonar särskilt vikten uv atl pappan flren mer aktiv roll under BB-tiden och inte lämnas ulanRir den tidiga kontakten med barnel. Vi föreslår


 


Prop. 1978/79:168                                                    74

därfiir att puppans deltagande på BB får en organiserad form genom all han inbjudsalt delta i föruldrautbildningpå BB en dag,alternaiivi två halva dagar. Barnomsorgsgruppen anser all man i elt inledningsskede bör salsa på bred information om möjligheten au uinyiija förälriraförsäkring för l'nräUlrauibi!d-ning på BB

En grundston i föräldrautbildning på BB är att såväl maniman som pappan aklivl får delta i vården av barnet. Det är i r(')rsta hand barnskötcrskan som bör hjälpa och stödja föräldrarna. Samtidigt har hon ansvar för alt följa barnets och mammans tillstånd och förmedla eventuell hjälp från läkare, kurator m. fi.

En unnun del av föräldruulbildning på BB ur att båda föräldrarna erbjuds tillfälle ult tillsammans med t. ex. den barnmorska som dcltagii i förloss­ningen lä samtala kring sinu upplevelser av dennu.

Burnomsorgsgruppen framhålleratt föräldrautbildningen bör omfatta hela arbeisklimaict på BB. För all detla skall bli möjligl bör hela peisonulen på avdelningen få möjlighet atl i organiserad form diskutera frågor som förhållningssätt gentemot föräldrarna, riktlinjer i det dugligu arbelel. arbets­fördelning, arbetssituation och arbetsmiljö.

Barnomsorgsgruppen föreslår också att en funktion, ""BB-handledare" inrättas för all bl. a. möjliggöra en samordning av barnsköierskornas arbeie. BB-handlcdaren skall också stödja barnsköterskorna i deras arbete.

Användning av material I föräklrauthlklnliigsgrupper

Barnomsorgsgruppen utgår ifrån att föräldrarnas egna upplevelser och erfarenheter är den viktigasie kunskapskällan, det huvudsakliga grundmate­rialet i föräldrautbildning. Detla bör vara utgångspunkten att söka sig vidare mot olika former av kompletterande kunskaper.

Vissa material kan fungera som stöd för föräldrar och personal vid inledning av gruppsamtal. Bildmaterial är t. ex. ofta bra som start och igångsättare av samtal. Tryckta material kan fungera bl. a. som bredvidläs­ning när föräldrar vill fördjupa sig i någon fråga.

1 första hand torde behov finnas av muierial som ger underlag för diskussion och inte ger färdiga lösningar. Man skall själv kunna söka sig fram till svar på olika frågeställningar.

Det utbud av material som finns idag svarar inle mot de behov som finns i detta sammanhang.

Intresset och behovet av material kommer att skifta starkt i föräldragrup­perna. Del betyder i sin lur alt man inle kan faslslälla all vissa böcker och broschyrer liksom filmer och videokassetter eller bildband är föräldrautbild-ningsmalerial.

Därför är det heller inle möjligl alt föreslå vem som skall ansvara för produklion av allt material som kan vara av intresse i föräldrautbildning. Däremot lorde det finnas behov av au fastställa vem som från samhällets sida skall fS ansvaret att överblicka och informera om användbara material liksom alt initiera nya material som svarar mol de behov och kruvsom kommer frum i föräldruulbildning. Burnomsorgsgruppen föreslår att detta ansvar ges socialstyrelsen.

Elt av de krav som ställs inom föräldrautbildning är att det skall vara lätt att


 


Prop. 1978/79:168                                                                 75

få tag på muteriul när man vill söka sig fram lill sådani. De lokala hibliotcken liksom länsbihlioickcn kan här spela en viklip roll. Gcnoni .'\V-ccniralerna kan man få service niir dci gäller hiklniaieriul.

Barnoiiisorgsgruppcn fireslåi alt sjukvårdshuvudniänncri samverkar med primärkommuncrna och kommunförbundets lunsavclclningar för all säker­ställa lillgången på malcri:il från kommunala bibliotek och A\-ccniralcr.

Ulbildning - fortbildning Ulbikining

Bamomsorgsgruppen föreslår att de yrkesgrupper som närmasl medverkar i Riräldruuibildning skall förberedas lÖr verksamheten i sin uibildninu. De yrkesgrupper som därv id berörs är barnmor.'5kor vid MVC. barn.sjuksköter-skor och distriktssköterskor vid BVC. samt barnsköierpkor vid BB. Vidare bör alla övriga yrkesgrupper inom MVC. BVC och BB i sin utbildning (1 kännedom om s\'nsuiiet bukom föräldrautbildningen. L'iredningen föreslår alt Vård-77 och Gymnasieinredningen beaktar här lämnade förslag. Likaså bör dessa förslag beaktas i UHÄ:soch SÖ:s fortsatta arbete med uibildnings-planer. Del är även väsentligt atl de linjenämnder som lokalt beslutar om utbildningens innehåll och uilormning tar hänsyn lill barnomsorgsgruppens förslag.

1 berördu utbildningsplaner bör det klart och på ett likariui sätl framgå all uibildningen bl a syftar till arbete med tTiräldrautbildning.

Bamomsorgsgruppen unser atl medvetna insatser fordras för atl förändra traditionella undcrvisningsmönsler mot en mera problemformulerande undervisning.

Den personal som kommer atl medverka i föräldrautbildning har behov av dels en teoretisk kunskap om gruppmetodik dels praktisk erfarenhel av gruppverksamhet. Barnomsorgsgruppen anser atl detta bör ingå som en del i vårdutbildning. Vidare föreslår gruppen att stor vikt läggs vid insikt och kunskap om samhällsfrågor. En annan fråga av stor beiydel.se är alt .sjukvårdens hierarkiska system och dess konsekven.ser las upp i all vårdutbildning.

Fortbildning

Särskild vikt bör läggas vid förberedelse inför starten av verksamhcteii, för barnmorskor på MVC, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor på BVC samt barnsköterskor vid BB. Koslnaderna Rir en sådan förberedelse bör inräknas i underlaget för ett särskilt utvecklingsbidrag.

All persona! på MVC, BVC och BB bör ges initial fortbildning. Paralleller kan dras med den särskilda information som bedrivits i samband med förskolereformens genomförande. Särskilda insatser bör härvid ske från slatens sida.

Vidare bör all pijrsoi-iul ges en knr;!inucrl;g fortbildning

En forilöpunde handledning för den personal som i forsla hand deltar i föräldragrupperna bör ses som en del i denna kontinuerliga fonbildning.

Socialstyrelsen i samarbete med landstingen och Landstingsförbundet bör Ulveckla förslag tiil uppläggning och innehåll i fortbildningen. Landstingen


 


Prop. 1978/79:168                                                                  76

bör ges ansvarel lÖr (jenomförandci av de olika foribiklningsinsalserna.

Del är av slor betydelse all de som lokall arbetar lills.immuns, urbcislagei. deltar i gemensam fonbildning. Vidare bör personal från MVC, BVC och BB i möjligaste mån dellu i gemensam ioribiklning.

Föräklrauthildningför invaiulrare

Invundrarna bör, om inle språkliga hinder finns, della i den allniänna föräldrautbildningen. InvandraruiredningcniSOU 1974:69)hari målen fören framlida invandrar- och minoritetspoliiik utgåu från begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Med anknytning till de mål invandrarutredningen fastslagit, måste fciräldraulbildningen för invundrure utgå från deras särskilda förutsättningar och behov.

De språkliga och etniska minoriteterna i Sverige hör visserligen inte till invandrarna, men har samma rätt atl ställa krav på resix;ki för sin kulturella identitet.

Stora skillnader finns givetvis mellan och inom de olika invandrargrup­perna. Del är skillnader av social, ekonomisk och utbildningsmässig art, vilket i sig innebär all del finns olika värdesystem och olika attityder lill sådani som familj och barnuppfosirun. Det ur således summa skillnader som inom den svenska befolkningen. Även invandrarnas uppenbara språkhindcr har en parallell i den svenska befolkningen, där stora grupper av människor inte delar del språk som är del gängse i våra skolor och inom samhällets inrättningar i övrigl.

Barnomsorgsgruppen vill sammanfatta de svårigheter invandrarföräldrur kan uppleva på följande säll:

       Skillnader i språk och kullur kan medföra isolering från majoritetsbefolk­ningen. Dessa skillnader innebär ocksä svårigheter atl tillgodogöra sig samhällets resurser.

       Bristande kunskap om hu,' det svenska samhället fungerar kan innebära oförståelse inför de krav det svenska samhällel ställer.

       Försvenskning kan allmänt sett upplevas som ett hot mot den egna kulturen och familjestrukturen.

       Varje familjemedlems behov av och möjligheler till ulveckling kommer i konflikt med de familjeroller som dittills råit.

De förslag angående föräldrautbildning för invandrare som barnomsorgs­gruppen lägger frani i detta betänkande är akluella i första hand förtiden kring barnels Ridelse. Barnomsorgsgruppen avser alt mer utföriigt behandla invandrarfrågor i kommande betänkanden. Barnomsorgsgruppen anser emellertid följande ålgärder nödvändiga för alt invandrarna skall få möjlig­heter lill föräldrautbildning vid tiden för bamets födeise:

-       atl invandrarorganisalionerna tilldelas resurseratt sprida kännedom om föräldrautbildning.

-       att landstingen inventerar behovet av kontakttolkur på MVC. BB och BVC,

-       all invandrarkunskap ingår i personalutbildningen inom mödra- och bamhälsovård.

-       att produkiionen av siudie- och informaiionsmaierial, liksom informa-


 


Prop.  1978/79:168                                                                77

tionsverksamhet från samhullets sida, för olika invandrargrupper, utökas. Vid utfornming av siudie- och inR)rmaiionsmatcrial måste den skiftande utbildningsnivån för invandrare beaktas, - alt invandrarföräldrar bör ha möjligheter atl förklara för personal på MVC, BB och BVC vilka problem och svårigheier de har. Invandrarna måste därför få information på sitt egel språk och tillgång till tolk, när så erfordras.

Den försia infoniuilioucn till föräldrar med handikappade barn

I dug finns inic någon fustlagd, gemensam organisation mom landstingen för alt stödja familjer med handikappade barn.

Barnomsorgsgrupiien föreslår därför att sjukvårdshuvudmännen liigger Rist rutiner som garanterar atl familjer med handikappade barn får det stödde efierfrågar och behöver. För alt möjliggöra delta föreslår gruppen atl statens handikappråd tillsammans med handikapporganisaiinnema och socialsty­relsen utarbetar etl förslag till hur sådana rutiner kan utformas och vad informationen till familjerna bör innehålla.

Vidare föreslås alt all personal inom sjukvårdshuvudmännens verksamhet som kan komma i kontakt med Rimiljer med handikappade barn, genom fortbildningsverksumhet ges ökude kunskuper om olika handikapp och om silualionen för familjer med handikappade bam. Barnomsorgsgruppen föreslår även ult kunskap om dessa frågor får större utrymme i olika personalkategoriers grundutbildning.

Varje famili bör, då elt handikappat barn föds eller då handikappet upptäcks, garanteras tillgång till en kontakt inom vårdlaget vid resp institution för att garantera en kontinuitet i stödet och för att förenkla familicns kontakter med sjukvårdshuvudmannen.

Föräkhaiiihiklning under förskoletiden

Barnomsorgsgruppen ser målen för föräldrautbildning som gemensamma för alla faser. Uppdelningen i faser bör sålunda ses som en teknisk och organisatorisk lösning. Övergången mellan de olika faserna bör göras smidig och fiexibel. Barnomsorgsgruppen har redan i betänkandet Samverkan i barnonisorgcn tagit ställning för att primärkommunerna ges det yttersta ansvaret för föräldrautbildning under förskoletiden. Utgångspunkten bör därvid vara förskolan. För utt tillgodose föräldrautbildningsbehovet erfordras dock olika lösningar. Som exempel på lösningar utöver förskolan ser gruppen öppen förskola, verksamheter inom studieförbunden och andra frivilliga organisationer, fortsatta aktiviteter inom barnhälsovården eller all de grupper som bildats vid mödra- och barnavårdscentraler fortsätter av egen kraft.

Barnomsorgsgruppen anser att en utbyggnad av förskolan inklusive den öppna förskolan är nödvändig.

Studieförbunden och andra frivilliga organisationer förutses spela en stor roll i en allmän föräldrautbildning. Under barnens förskolelid kommer föräldrarnas behov av kompletterande och fördjupande verksamheter att öka väsentligt. Sludieförbunden har här sin givna roll. Vidare är verksamheter i


 


Prop. 1978/79:168                                                                 78

iludielörbundcns regien alternativ rrumlöralll Rir föräldrar soni inle har sina burn i sumhällcts barn.:)m.'org. Bamomsorgsgruppen uvser alt i kommande betänkande närmare behandla de frivilliga organisationernas roll i en allmän föräldrautbildning.

liesiirshehov, föräkhaf-irsäkrinii in. in.

Barnomsorgsgruppen bciäkiiurde toiula pcrsonulk(.)sinadernu för föräldraut­bildning vid mödra- och barnavårdsceniralerna i ivj räkneexempel. 1 del ena förulsiilts att alla föräldrar (190 000) deltar i 10 grupptillfällcn före och lika många efter förlossningen. Personulkostnuden blir i detla fall ca 38 milj. kr. Till detta skall läggas handlcdningskostnader för i genomsnitt två tinmiars handledning varannan vecka, vilkei skulle inneburu en kostnudom4 milj. kr. I det undru exemplel föriitsutis utt hälften av allu för.äldrur dcllur i 8 gruiiplillfällen lörc och lika många efter Rirlossningen. Personalkostnaderna inklusive handledning blir då ca 15 milj. kr.

Verksamheten löreslås bli successivt utvidgad och barnomsorgsgruppen förul.ser att ca 50 "o av Ririildrarna deltar i ett inledningsskede.

Burnonisorgsgruppen föreslår elt särskilt utvecklingsbidrag under 5 år med 35 "il av bruttokostnadcrna inklusive handledningskostnader och förbere­delser inför starten av verksamheten. Inledningsvis år 1979 innebär detta i enlighet med räkneexempel två, eu statsbidrag med ca 6 milj. kr. Detta förutses öka till ca 16 milj. kr år 1983 under förulsätlning av alt en fullständig utbyggnad av verksamheten kan ske. Landstingens kostnad skulle vid nioisvarande litlpunki bli 10 respektive 28 milj. kr. Detta är dock inle reella merkostnader för landslingen efter.som delar av verksamheten endast innebär förändringar av arbelsformer i förhållande till nuläget.

Under femårsperioden föreslås en utvärdering av verksamheten ske för att slaten och landstingen vid sluiei av perioden skall kunna ta ställning lill framtida lösningar.

Särskilda insaiser för redan nu verksam personal ter ske genom en initial fortbildning på ett likartat sätl som den särskilda informationen i samband med förskolereRirmcn. Statens kostnader fören sådan verksamhei beräknas överslagsmässigt till I milj. kr per år under en ireårsperiod.

Socialstyrelsen bör genom sin verksamhet ge impulser lill en fortsalt utveckling.

Vidare föreslår barnomsorgsgmppen alt ersättning för deltagande i föräld­rautbildning skall utgå från föräldraförsäkringen. Gruppen utgår från att ca 50 "o av gruppsammankomsierna sker på dagtid. Förslaget innebär alt två dagar per förälder av föräldrapenningen för lillfällig vård av barn får användas för deltagande i föräldrautbildning före förlossningen. Dessa dagar föreslås bli uppdelade på 2 timmar per dag under ålta dagar.

Under burncis första levnadsår föreslås en förälder få utnyttja två dagar av föräldrapenningen för tillfiillig vård av barn Även dessa dagar föreslås bli uppdelade på 2 timmar per dag under åtta dagar.

Dessa förslag föaitsätter au skälen för au få rätt till töräldrapcnning ändras till atl omfatta iiven föräldrautbildning. Vidare att båda föräldrama kan bli delaktiga av Rirsäkringen samtidigt när det gäller föräldrautbildning.

Särskilda svårigheier uppstår for de föräldrar vars bam är stuka under


 


Prop. 1978/79:168                                                   79

längre iwrioder. Barnomsorgsgruppen förutsätter all dessa problem kan lösas genom familjestödsutredningens arbete så att möjligheten alt della i löriikirautbildning inte beskärs för dessa föräldrar.

Försukringskostnaderna beräknas i ett inledningsskede bli ca 8 milj. kr för all efier en lemårsperiod bli ca 16 milj. kr under förutsättning att en fullständig utbyggnad av verksamhelen kan ske.

Mod hänsyn lill den onilätiande utredningsverksamhet som pågår beträf­fande hiilso- och sjukvårdsområdet och socialvård.sområdet avstår barnom­sorgsgruppen från utt föreslå speciell lugstiftning om föräldrautbildning i detla betänkande. Gruppen fömtsätter dock alt hänsyn lus till här lämnade förslag i hälso- och sjukvårdsutredningens arbeie liksom i behandlingen av socialulrcdningens förslag. I kommande belänkande om föräldrautbildning till loräldrar med barn i Rirskole- och skolåldern avser gruppen återkomma till frågan om samhällets ansvar.

.Maierial som komplement lill muntlig informaiion

Linder hösten 1976 gjorde barnomsorgsgruppen en förfrågan om vilken verksanihet med karaktär av föräldrautbildning som bedrivs inom lands­tingen, och vilket maierial som används i samband därmed. Av svaren framkom att material, främst i form av broschyrer används som koniplement till muntlig information vid kontakt med föräldrar inoni mödra- och barnhälsovården saml BB. Vid jämförelse mellan olika landsting framkom ingen enhetlig struktur i användandet. Man bestämmer på lokal nivå själv vilket material man vill använda. Vidare framkom atl utbudet av broschyr-niatcrial är omfattande och atl olika kommersiella företag svarar för en beiydande del av basinformationen kring tiden då man vuniur barn -graviditeten, förlossningsförberedelser, barnmat och även amning. Barnom­sorgsgruppen har sökt ge en allmän bild av vilka material som finns och en redovisning av de siörre producenternas inriktning liksom distribution.

Barnomsorgsgruppen tar principiell ställning för alt samh,illei skall ha ansvar för utformning av det material som används inom mödra- och barnhälsovården samt BB.

Barnomsorgsgruppen föreslår därför att socialstyrelsen ges etl ansvar föratt maierial utformas som kompletterar muntlig information till föräldrar inom mödra- och barnhälsovården samt BB.

Barnomsorgsgruppen föreslår vidare alt socialstyrelsen ges ansvar för att i samverkan med sjukvårdshuvudmännen svara för atl material finns att tillgå på mödra- och barnavårdscentraler liksom BB.

Slutligen föreslår barnomsorgsgruppen alt socialstyrelsen i samverkan med landstingen rekommenderar mödra- och barnavårdscentraler samt BB atl ej använda eller dela ut kommersiella material.


 


Prop. 1978/79:168                                                    80

Bilaga 2

Remissammanställning   över   barnomsorgsgruppens   betänkande (SOU 1978:5) Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse

1. Familjen i samhället

Inie någon av remissinslanserna har haft invändningar mol den bakgrundsbeskrivning som barnomsorgsgruppen givit.

Däremot anser socialstyrelsen alt utredningsförslagel saknar "en invente­ring och en analys av de förhållanden som man vill förändra med den föreslagna föräldrautbildningen".

2. Mål för föräldrautbildning

I stort sett samtliga remissinslanser ansluter sig lill de mål barnomsorgs­gruppen för fram, i vissa fall med tillägg och i några fall med betoning av del första och andra delmålet.

Socialstyrelsen anser t. ex. atl tonvikten bör vara lagd på atl ge kunskap och information. Landstingets förvaltningsutskott i Kristianstad anser alt man bör ha en inriklning på fas 1 och all resurser knappast finns för resien. Barnolycksfallsutredningen vill prioritera de två försia delmålen liksom Rädda barnen. Folkpartiets iingdomsföibund anser att det är för litet utbildning i jämförelse med fri diskussion. Kommunstyrelsen i Stockholm, invandrarför­valiningen framför au invandrare har siörre behov av kunskaper än svenska föräldrar och att kontaktmålet är speciellt viktigt för förståelse och kulturut­byte. SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköierskor menar att Iredje delmålet får större lyngd i kommande faser.

Föreningen aktivt föräldraskap/lärarskap menar alt kunskapsmomentet är alltför ensidigt betonat. Del bör omsättas i praktiskt handlande genom förbätlrade färdigheler i föräldraskap.

När det gäller möjligheterna all förverkliga målen har flertalet remissin­slanser anslutit sig till barnomsorgsgruppens synsätt när det gäller fördel­ningen av ansvar mellan samhällets organ och de frivilliga organisationernas liksom folkrörelsernas verksamhei. Flera betonar svårigheterna atl uppnå del tredje delmålet utan folkrörelsernas aktiva medverkan. Delta gäller bl. a. SÖ, LRF, kommunstyrelsen i Västerås, landstingets förvaltningsutskott i Stockholm, folkbildningsutredningen, ärkebiskopen, centerns ungdomsförbund, studieför­bundet vuxenskolan liksom LO, ABF och Sveriges socialdemokratiska kvinno­förbund.

Utbildningsradion ser sin möjlighet all medverka främsi inom ramen fördel försia målel som gäller atl öka kunskaper, men ser också som sin uppgift att belysa olika samhällsvärderingar och ideologier på ell konkret säll.


 


Prop. 1978/79:168                                                    8!

UHÅ menar atl del är "tveksamt om det är möjligt alt uppnå dessa mål med den uppläggning och den gruppsammansättning som föräldrautbildningen föreslås få". Liknande tankegångar förs fram av kommunstyrelsen i Huddinge, socialförvaltningen. Socialstyrelsen har "inget att invända mol den ambition som kommer till uttryck i målformuleringarna. Samtidigt är denna vittsyf­tande ambition ett huvudproblem i diskussionen om atl definiera och avgränsa föräldrautbildningen i förhållande till andra verksamheter drivna av samhället, organisationer eller enskilda".

Familjestödsutredningen anser all det saknas en diskussion om sambandet mellan mål och metodik, liksom en avvägning mellan de olika målen. När del gäller det första målet att öka kunskaper framför man "atl möjligheler skall finnas atl kalla 'experter' på olika områden till gruppdiskussionerna. När del gäller målet alt skapa medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden finner vi det svårt att se på vad sätt föräldrautbildningen skall kunna medverka till detta".

Svenska kvinnors vänsterförbund anser att "föräldrautbildningen mera skall centreras kring barnen och barnens behov och atl gmpperna därför bör öppnas även för icke-föräldrar och föräldrar, som redan har äldre barn".

Begreppet föräldrautbildning har av flera remissinstanser ansetts vara en olyckligt vald benämning, bl. a. ärkebiskopen. Svenska kommunalarbetareför­bundet, kommunstyrelsen i Västerås, ABF, Sveriges socialdemokratiska kvinno­förbund framför sådana synpunkter.

3. Konkret uppläggning av föräldrautbildning kring barnets födelse

Flertalet remissinstanser ansluter sig till barnomsorgsgruppens förslag när det gäller konkret uppläggning av föräldrautbildning under tiden då man väntar barn och nyss fått barn.

Endast Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund avstyrker helt att resurser för gruppsamtal byggs upp i institutioners regi.

Barnomsorgsgmppen förslår att den ordinarie personalen iförsta hand skall medverka i föräldrautbildningen.

Flertalet remissinstanser ansluter sig till förslaget, samtidigt som några vill betona de övriga personalkategoriernas roll, främst socialarbetarnas och psykologernas.

UHÅ och Svenska kommunförbundet anser bl. a. att den övriga medver­kande personalen är viktig när det gäller att ge stöd och handledning till den ansvariga personalen. Svenska kommunförbundet liksom landstingsför­bundet anser också att "kommunernas sociala service skall ingå som en självklar resurs" och att "samarbete sker mellan samhällets socialvård och olika företrädare för hälsovården".

SACO/SR samt LRF pekar på de svårigheter som kan finnas för distriktssköterskorna ute i landsortsdistrikten.

Föreningen Sveriges socialchefer finner det tveksamt med "lämpligheten av

6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


Prop.  1978/79:168                                                   82

medicinskt inriktad personal som huvudansvariga" och anser del angeläget atl "såväl psykologer som socialarbetare får etl betydande infiytande på innehåll och former för den allmänna föräldrautbildningen".

Även kommunstyrelsen i Västerås pekar på risker med atl föräldrautbild­ningen blir sjukvårdsinriktad. Man anser all socialassistenternas roll bör utredas ytterligare. Liknande tankegångar framförs av kommunstyrelsen i Slockholm, socialförvaltningen som anser att socialvården borde getts en mer framskjuten plals. Även Rädda barnen framhåller socialarbetarna som en resurs i föräldrautbildningen.

Från kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen framför man också vikten av atl inte avveckla de team som i dag arbetar inom Stockholms kommun inom MVC och BVC.

Sveriges psykologförbund vill att man "tydligare och mer konsekvent lar till vara den resurs som psykologerna inom barnhälsovården innebär".

Föreningen aktivt föräldraskap/lärarskap är kritiska till all ledare rekryteras endast bland personal på mödra- och barnavårdscentralen, efiersom man har goda erfarenheler av föräldrar som ledare.

Föräldrautbildning bör enligt barnomsorgsgruppen bedrivas i föräldra­grupper som så långl möjligl hålls samman under gravidiielslid och späd­barnslid.

Av de remissinslanser som yttrat sig har särskilt kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen och FPU framfört atl det är viktigt att gmpperna hålls ihop.

Däremot anser Sveriges socionomförbund att även om det är önskvärt att gmpperna hålls samman är "detta i många fall orealistiskt". Detla beroende på att många flyttar eller får plats på daghem.

Samtliga föräldrar bör erbjudas att detta i föräldrautbildning. Barnomsorgs­gruppen tar emellertid avstånd från tanken på obligalorisk föräldrautbild­ning.

Några har yttrat sig särskilt i denna fråga och ansluter sig till barnomsorgs-gruppens synsätt, bl. a. SAF. LRF,föreningen Sveriges socialchefer, kommun­styrelsen i Västerås, skolförvaltningen, landstingets förvaltningsutskott i Koppar­berg och Norrbotten.

1 detta sammanhang för några remissinstanser fram vikten av att man söker nå alla, bl. a. SÖ, UHÅ, LO, familjestödsutredningen, SACO/SR, nämndenför samhällsinformation, Sveriges socionomförbund, kommunstyrelsen i Västerås, HCK.

Av denna anledning anser bl. a. SÖ, UHÅ, barnolycksfallsutredningen, kommunstyrelsen i Eslöv och HCK att det behövs någon form av uppsökande verksamhet.

Folkpartiets ungdomsförbund kräver en obligatorisk föräldrautbildning.

När det gäller sammansättning av föräldragrupperna har några av remissin­stanserna framfört synpunkter om att grupperna bör vara mindre och alt andra kriterier för sammansättning av grupperna kan tänkas.


 


Prop. 1978/79:168                                                            83

SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköierskor liksom 7'CO anser atl grupperna inte bör vara större än 6-8 personer och landstingets förvaliningsulskou i Norrbotten menar att del bör räcka med 10 träffar totalt under hela MVC och BVC-tiden. Även Jämtlands läns landsting anser alt man bör ha en lägre ambitionsnivå med tanke på kostnaderna.

Socialstyrelsen kan mot bakgrund av de angivna målen "se alternativa möjligheler till gruppsammansättning med utgångspunkt från t. ex. gemen­samma värderingar och intressen".

Kommunstyrelsen i Västerås anser att andra principer vid sammansättning av grupper bör prövas än gemensamt bostadsområde för de som har sociala problem.

När det gäller tid och plats för föräldragrupperna föreslår barnomsorgs­gruppen att man bör kunna ha sammankomster på såväl dagtid som kvällslid.

Landstingets förvaltningsutskott i Norrbotten anser att dagtid är bäst och SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköterskor att kvällstid bör undvikas.

Folkpartiets kvinnoförbund anser all både dag- och kvällslid bör användas och atl man särskilt bör beakta ensamståendes möjligheler att delta.

Flera remissorgan ställer sig bakom barnomsorgsgruppens förslag om tillgång till kompletterande verksamheter. Hit hör bl. a. socialstyrelsen, SÖ, Svenska kommunförbundet, Sveriges socionomförbund, HCK, DHR, statens invandrarverk, kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen m. fi.

Några av remissinslanserna bl. a. UHÅ, SÖ, Svenska kommunförbundet, centerns kvinnoförbund, folkpartiets kvinnoförbund och Adoptionscentrum efteriyser förslag som avser adoptivföräldrar.

Adoptionscentrum föreslår att "socialstyrelsen flr i uppdrag alt i samarbete med deras organisation samt landstingsförbundet utarbeta en studieplan för utbildningsfas 1 som tillgodoser adoptivföräldrarnas speciella behov".

Bl. a. Svenska kommunförbundet, Rädda barnen och SÖ har framfört att det också finns skäl för kompletterande verksamhet för fosterföräldrar.

4. Arbetsformer i föräldrautbildning inom mödra- och barnavårdscen­traler

Bland de remissorgan som yttrat sig beträffande detta avsnitt anser t. ex. LO all det är viktigt "att grupperna får karaktär av studiecirkel, där man kan utbyta erfarenheter".

SACO/SR anser att "samtalsgrupper är lämpliga för den kontaktskapande och kunskapsförmedlande verksamhet som avses".

SACO/SR anser liksom fiera av de som ställt sig positiva till den föreslagna arbetsformen atl man jämsides måste framhålla möjligheten till enskilda samtal. Delta framförs också av t. ex. kommunstyrelsen i Stockholm, social-Jörvaltningen, kommunstyrelsen i Huddinge, Jämtlands läns landsting. Föreningen aktivt föräldraskap, Sveriges psykologförbund.


 


Prop. 1978/79:168                                                             84

5. Innehåll i föräldrautbildning inom mödra- och barnavårdscentraler

Flertalet remissinstanser ansluter sig till barnomsorgsgruppens synsätt men vill i vissa fall betona ytterligare viktiga teman.

Socialstyrelsen "biträder i princip utredningens förslag men vill samtidigt påpeka att fler av de föreslagna områdena är alternativa och kan därför vålla konflikter. Delta aktualiseras bl. a. närdet gäller invandrare och minoriteter." I övrigt anser man att "innehållel i de teman som föreslås som basinforma­tion i föräldraulbildningen lill vissa delar sammanfaller med den informa­tion som redan i dag förmedlas inom ramen för mödraundervisningen".

Skolöverstyrelsen "anser att relationer och attityder lill och mellan syskon bör belysas, eftersom detla kan vålla mångskiftande problem i en familj. 1 övrigt har SÖ inget att erinra mot förslaget".

AMS vill "framhålla belydelsen av att jämsiälldheisfrågorna och invand­rarnas speciella problem särskilt beakias".

Svenska kommunförbundet ansluter sig till uiredningens förslag liksom TCO som samtidigt framhåller alt det "innebär etl stort ansvar för gruppledaren all utbildningen verkligen blir angelägen för samtliga deltaga­re".

SACO/SR vill också som betydelsefullt "peka på de diskussioner som avses ske kring den egna personlighetens utveckling inför föräldraska-pel".

Föreningen Sveriges socialchefer har ingen invändning mot det föreslagna innehållet, medan Sveriges socionomförbund anser det önskvärt atl utred­ningen preciserar ett basinnehåll för utbildningen.

Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvahningen vill att det på "något sätl garanteras atl vissa avsnill inte bör förbigås i utbildningen exempelvis genom en 'checklista' ". Liknande tankegångar framförs av Rädda barnen. "Garan­tier måste finnas för att t. ex. momeni som spädbarns trygghetsbehov diskuteras liksom olycksfallsrisker för småbarn m. m."

HCK anger vikliga teman som innehåll i samtalsgrupper med föräldrar till handikappade barn. Dessa handlar om det första beskedet om barnets handikapp, skuldkänslor, uppfosiringsproblem och överbeskydd, familjens olika känslor inför det handikappade barnet, ansvarsfördelningen mellan familjen och den professionella behandlingssidan.

SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköterskor liksom centerns kvinnoförbund och Fredrika Bremer-förbundet ansluler sig också till barnomsorgsgruppens uppläggning av innehåll. Den sistnämnda organisationen anser atl all personal måste fl "en kvalificerad utbildning i könsrollsfrågor - jämställd­hetsfrågor".

Familjestödsutredningen anser att "innehållet måste konkretiseras för att kunna svara mot olika föräldragruppers behov".

Barnolycksfallsutredningen finner det beklagligt atl utredningen "inte gett olycksfall och förebyggande av sådana en större plats i betänkandet". Vidare


 


Prop. 1978/79:168                                                   85

anser man alt föräldrautbildningen bör "tillförsäkra föräldrarna åtminstone elt minimum av baskunskaper". Därför föreslår man au "föräldrautbildning bör ske utifrån en utbildningsplan".

6. Föräldrautbildning på BB

Flertalet remissinstanser släller sig bakom barnomsorgsgruppens förslag och betonar ofta vikten av pappans aktiva deltagande på BB. Detta framhålls särskilt av följande; Svenska kommunförbundet, utbildningsradion, kommun­styrelsen I Stockholm, invandrarnämnden, kommunstyrelsen I Falun, SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköterskor, centerns kvinnoförbund och Föreningen barnens rätt i samhällel som också framhåller betydelsen av "all båda parter flr chans all bearbeta sitt speciella utgångsläge som föräldrar".

Landstingets föivaltnlngsulskott i Norrbotten är tveksamt till föräldrautbild­ning under BB-tiden, bl. a. med tanke på de långa reseavstånden som kan "skapa slora svårigheter för papporna alt slälla upp, såvida inte någon form av resekostnadsersättning kan utgå".

Folkpartiets ungdomsförbund anser inte att det räcker med att pappan inbjuds utan "att de nyblivna papporna uppmuntras att komma så ofta de önskar".

Kommunstyrelsen i Stockholm, invandrarnämnden instämmer i att "föräl­drautbildning på BB kräver ett nyu klimat på hela BB-avdelningen".

Flera remissinstanser ställer sig positiva till förslagel om inrättande av en särskild funktion för "BB-handledare", t. ex. SACO/SR, kommunstyrelsen i Göteborg och Kopparberg samt SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköierskor.

Utbildningsradion anser i detla sammanhang alt "BB-personalens samtals­grupper bör stödjas av material som behandlar grupparbete, samarbeisfrågor, insyn i hur det egna sjukhuset fungerar och landstingets roll vad gäller personalens arbetsförhållanden. Först med ulgångspunkt från en ökad trygghet i den egna arbetsrollen kan möjligheler ges till en ändrad attityd gentemot föräldrarna, en attitydförändring som är viktig inle minst med tanke på invandrarföräldrar och föräldrar som fåll ett handikappat barn."

7. Användning av material i föräldrautbildningsgrupper

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över detla avsnitt släller sig i princip bakom utredningens synsätt liksom de konkreta förslagen. Föreningen barnens rält i samhället efterlyser i delta sammanhang en utvärdering av de olika maierial som används inom studieförbundens försöksverksamheter.


 


Prop.  1978/79:168                                                  86

8. Utbildning - fortbildning

Ett stort antal remissinstanser har yttrat sig kring detta avsnitt och betonar viklen och behovel av ulbildning och fortbildning. 1 princip är man positiv till utredningens förslag.

Socialstyrelsen framför i detta sammanhang att man för sin del anser att "gruppledaren i kraft av sin yrkesroll automatiskt kommer all tillskrivas en större betydelse i gruppen än vad ulredningen önskar. Socialstyrelsen vill uppmärksamma risken med au väsentliga frågor rörande föräldrautbild­ningens avgränsning hänskjuls lill gruppledare och utbildningen av dessa". 1 övrigt kommer socialstyrelsen "genom remissvaren på berörda utbildnings­planer inom aktuella vårdyrken alt verka föratt grundutbildningen anpassas till de krav som den föreslagna föräldrautbildningen kommer att ställa".

Skolöverstyrelsen framhåller bl. a. att "det arbetssäll och de arbelsformer som ulredningen lalar om skall gälla för föräldrautbildningen har beaktats i läroplansarbetel".

Gymnasieutredningen "kommer i sitt arbete att beakta barnomsorgsgrup­pens förslag au det i berörda utbildningsplaner klart bör framgå atl utbildningen bl. a. syftar lill arbete med föräldrautbildning".

Vård 77 "har i sitt arbete, i allt väsentligt beaktat barnomsorgsgruppens förslag till förändring av berörda utbildningar".

"Om statsmakterna beslutar att föräldrautbildning skall starta med den uppläggning som föreslås av utredningen kommer UHÅ att i samarbete med SÖ ta hänsyn till detta i sitt fortsatta arbete med utbildningsplaner för berörda utbildningar."

Kommunstyrelsen i Stockholm, invandrarnämnden vill uttrycka sin tillfreds­ställelse över uiredningens förslag "atl invandrarkunskap måste ingå i all utbildning för aktuell personal, både grundläggande sådan och fortbildning. Men till detla måste läggas: vi måste aktivt sträva efter att få fram fler och fier tvåspråkiga människor i t. ex. denna personal".

Sveriges socionomförbund anser alt "de i betänkandet uppräknade utbild­ningarna är för snävt inriktade. Listan bör därför kompletteras. Som exempel kan nämnas atl många socionomer från social linje fungerar som handledare, arbelar inom PBU etc".

9. Föräldrautbildning för invandrare

I stort selt samlliga remissinstanser som yttrat sig kring detta avsnitt har ställt sig positiva till förslaget och betonar vikten av att invandraraspekten blir beaktad. En rad mycket konkreta förslag framförs i detta avseende.

SÖ "anser det myckel viktigt att invandrarorganisalionerna flr informa­tion om och infiytande på uppläggningen av föräldrautbildningen. Dessa organisationer kan i sin tur positivt påverka rekryteringen till utbildning­en".


 


Prop. 1978/79:168                                                   87

Statens invandrarverk anför sammanfattningsvis: "För atl göra den före­slagna föräldraulbildningen för invandrarföräldrar meningsfull anser SIV följande åtgärder vara de väsentligaste:

att barnets språkutveckling behandlas ingående redan i den försia fasen av föräldraulbildningen

atl mödra- och barnhälsovården tillföres kontaktassistenier och ivåspråkig personal

atl invandrarorganisalionerna får medverka i uppläggningen och ulform­ningen av föräldrautbildningen och atl de får ekonomiska resurser för alt informera om och medverka i utbildningen

atl sjukvårdshuvudmännens ansvar fastställes."

Utbildningsradion anser "att relevant invandrarkunskap bör ingå i all personalutbildning inom mödra- och barnhälsovården. Utbildningsradion vill också undersiryka vikten av att informationsmaterial inom föräldraut­bildningsområdet produceras på invandrarspråk".

Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen delar uiredningens uppfattning "att del i ell första skede kan finnas behov för föräldrar med samma språkliga och kulturella bakgrund att bilda egna grupper". Socialför­valtningen vill också "väcka frågan om inle fast tolkpersonal borde finnas vid vissa MVC och BVC som har hög besöksfrekvens av invandrare".

Invandrarnämnden bedömer förslagen som myckel positiva. Samtidigt anser man alt "grundidéerna i 'Föräldrautbildning' är svenska och måste vara det, men också 'invandrarförslagen' är pålagligl svenska". "Invandrarnas egen kulturår bara respekterad, inte aktivt tagen i anspråk och inga förslag om kulturutbyte finns. Därmed blir svenskar och invandrare inte jämlikar, som tillsammans och på jämställd fot skapar elt samhälle."

Kommunstyrelsen i Huddinge, socialförvahningen vill understryka utred­ningens synpunkter på "invandrarnas behov av att i kontakterna med MVC, BB och BVC få möta personal, som talar deras eget språk och som besitter kunskaper om såväl deras egen kullur som om det svenska samhället. Bäst tillgodoses naturligtvis detta behov genom ivåspråkig personal". "Inte minst är det viktigt att ledare av föräldragmpper för invandrare kommer från den egna gruppen."

Socialförvaltningen anser, "atl det i brist på utbildad ivåspråkig personal inom vård- och behandlingsområdet, finns ett stort behov av tvåspråkiga medarbetare med ungefär den funktion, som barnomsorgsgruppen beskriver. Benämningen 'kontakttolk' förefaller dock olyckligt vald, då den kan komma au medföra oklarheter i förhållande till tolkfunklionen".

Socialstyrelsen "delar utredningens synpunkler att del är angelägel att MVC, BB och BVC kan tillgodose invandrarnas - och minoriteternas - behov och alt det fördetta ändamål kan vara värdefullt atl 'kontakttolkar' anställs. Avgörande vid rekryteringen bör vara all de själva kommer från den akluella invandrar- och minoritetsgruppen".

I övrigl "beklagar socialstyrelsen att utredningen inte mera uiföriigi har


 


Prop. 1978/79:168                                                   88

behandlat invandrarnas och minoriteternas behov av föräldrautbildning och vad denna i så fall skulle innehålla och hur den skulle utformas".

10.      Den första informationen till föräldrar med handikappade barn

De remissinstanser som behandlat avsnittet är i stort sett positiva till utredningens förslag.

Socialstyrelsen anser dock atl "begreppel 'den första informationen' borde definierats".

Slatens invandrarverk anser att stödet måste "anpassas så all det också tillgodoser invandrarföräldrar med handikappade barn".

Landstingsförbundet menar att det också till viss del är fråga om "sam­verkan dels mellan olika personalkategorier inom landstinget och dels mellan olika handikapporganisationer och befattningshavare med primärkommu-nall och landstingskommunalt huvudmannaskap".

Utbildningsradion framför "att det i första hand är elt psykologiskt - kalla det gärna medmänskligt - slöd som alla föräldrar till handikappade barn behöver". Man vill också "kraftigt understryka vikten av information till allmänheten och föräldrar samt behovet av grundutbildning/fortbildning av berörd personal".

Kommunstyrelsen i Stockholm, invandrarnämnden anser "atl man måste kräva, atl forskning omedelbart initieras, forskning om dessa barns språkut­veckling, kulturkollisioner, sociala förutsättningar etc." och menar då de handikappade invandrarbarnen m. fl.

11.      Resursbehov, föräldraförsäkring m. m.

Socialstyrelsen liksom Svenska kommunförbundel släller sig positiva till utredningens förslag om införande av ett särskilt utvecklingsbidrag under fem år med 35 %.

Från flera håll framförs emellertid att man anser att staten bör ta en större andel av kostnaderna.

förewwgen Svenges 5oa'fl/c/7e/'É'/'anser att det föreslagna utvecklingsbidraget är otillräckligt och att det är "nödvändigt att få ett större statsbidrag till en ny verksamhet av typ föräldrautbildning och ett statsbidrag som inte är tidsbegränsat".

Kommunstyrelsen i Göteborg framför att enligt dess mening "bör staten i princip bära hela kostnaden för föräldrautbildningen".

Kommunstyrelsen i Luleå framför att det försök med föräldrautbildning som genomförs i Luleå kommun för med sig avsevärda kostnader utöver ordinarie verksamhet. "Avgörande blir således om samhället anser sig ha råd med denna angelägna reform och kvalitetshöjning eller i vart fall gör de omprioriteringar som blir nödvändiga för att betala kostnaderna."

Landstingets förvaltningsutskott i Kristianstad anser att det med tanke på


 


Prop. 1978/79:168                                                   89

koslnaderna "är realistiskt med en successiv uibyggnad av föräldraulbild­ningen".

Landstingets föivalinlngsutskott i Jämtland anser all "den i utredningen gjorda beräkningen av resursbehov förefaller oss bristfällig. Vi önskar en precisering av beräkningarna".

Landstingets förvaltningsutskott i Västmanland framför att "del måste förutsättas alt landstinget skall få ekonomisk kompensation från staten förde ökade insatserna".

Landstingetsförvaltningsutskott i Koppaiberg redovisar ingående beräknade kostnaderför föräldrautbildning vid genomförande i hela landstingsområdet och konstaterar atl det kommer atl bli personalkrävande. "Förvaliningsut­skollel förutsätter en omfattande stailig bidragsgivning lill föräldrautbild­ningen, då kommunala medel i huvudsak saknas under de närmaste åren, och förordar att förhandlingar skall föras mellan landstingsförbundet och socialdepartementet angående finansieringen av reformen." Liknande synpunkter framförs av landstingets förvahningsutskoti i Norrbotten.

HCK har inte kunnat finna att ulredningen "räknat med de speciella förstärkningar som kan behövas för föräldrar med handikappade barn".

SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköterskor anser att det föreslagna statsbi­draget är lågt. "Om man vill satsa på föräldrautbildning från slatens sida, måste också fullt ekonomiskt ansvar till från slaten i ett uppbyggnadsske­de."

Landstingets förvaltningsutskott i Stockholm anser "det viktigt att redan på uiredningsstadiei slå fast principen att landstingen skall ha full kostnads­kompensation från staten, för de kostnader reformen för med sig. Denna kompensation bör icke vara tidsbegränsad". Samtidigt hänvisas till särskilt yttrande av ledamoten i barnomsorgsgruppen Margareta Viklund som hänvisartill att förhandlingarom kostnadskompensation till landslingen får las upp i sedvanlig ordning.

ABF framför att "studieförbundens och folkrörelsernas ekonomiska förut­sättningar är sämre än samhällets, som har den riktiga målsättningen avgiftsfri föräldrautbildning. Avgiftsfritt deltagande bör även studieför­bunden få förutsättningar till i den folkrörelseprofilerade utbildningen".

Studieförbundet vuxenskolan framför liknande synpunkter. Dessutom anser man att "i den mån verksamheten kommer att skötas av studieförbund måste särskilda statsbidrag utgå, som till 100 % täcker studieförbundens kostnader för ledare, administration, litteratur m. m. Någon merkostnad för samhället torde ej en överflyttning av verksamheten med föräldragrupper lill studieförbunden medföra i förhållande till om samhällel exklusivt handhar uppgiften".

Socialstyrelsen liksom majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig delar uppfattningen att föräldrarna bör ersättas via föräldraförsäkringen.

Samtidigt framför flera instanser synpunkter på utformningen.

Riksförsäkringsverket tillstyrker således ersättning från föräldraförsäk-


 


Prop. 1978/79:168                                                   90

ringen men anför samtidigt "de nuvarande bestämmelserna om halv föräldrapenning lorde enligt verkets mening bällre motsvara det inkomst­bortfall som normalt uppslår för de försäkrade vid deltagande i föräldraut­bildning".

AMS betonar vikten av "atl ekonomiskl slöd kan utgå under studietiden och alt hjälp med barnomsorg vid behov kan ordnas för hemmavarande barn".

Familjeslödsulredningen liksom SACO/SR släller sig positiva till förslaget men menaratt utformningen måste ske på etl sådant sätl all båda föräldrarna kan delta.

Kommunstyrelsen i Stockholm, socialförvaltningen menar att del är "olyck­ligt med den föreslagna kopplingen till föräldrapenningen för tillfällig vård av barn".

Statens invandrarverk anser "all de dagar som anslås av föräldraförsäk­ringen för föräldrautbildning endast skall få användas lill detta ändamål". Sveriges socionomförbund vill reservera speciella dagar för föräldrautbild­ningen. Liknande synpunkter anförs av LO som föreslår alt "föräldraförsäk­ringen utvidgas med 2 dagar per förälder under barnets första levnadsår att användas särskilt för föräldrautbildning". Samma framförs av SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköterskor. Även 7'CO anser att föräldraförsäkringen måste utvidgas så att de 2 dagarna för föräldrautbildning ligger "utanför de 12 dagarna och inte konkurrerar med vård av sjukt barn".

Försäkringskasseförbundet anser att utbildningen bör "anpassas till att omfaita minst en halv dag". Man är i sammanhanget införstådd med "att om den föreslagna lagstiftningen genomförs bör ytterligare informationsåtgärder vidlas".

Utbildningsradion anför i anslulning till de resursberäkningar som gjorts följande: "För att till någon del motverka ytteriigare segregering av barn i vårt samhälle är det av störsia vikt att samtliga föräldrar nås av föräldrautbildning. En slutsats är att etersänd föräldrautbildning för fas 1 blir nödvändig."

Adoptionscentrum "ser det som en självklarhet att adoptivföräldrarna får räll atl utnyttja föräldrapenning för föräldrautbildning på samma sätt som biologiska föräldrar".

Härutöver har följande remissinstanser uttalat sig positivt om förslaget: SÖ, Svenska kommunförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet (under­remiss till LO), Föreningen Sveriges socialchefer, kommunstyrelsen i Eslöv, centerns kvinnoförbund, SSU.

Endast en remissinstans. Svenska arbetsgivareföreningen, avstyrker barnomsorgsgruppens förslag i denna del. Föreningen anser det "angeläget att statsmakterna visar större restriktivitet än hittills inför planer på att förlägga nya aktiviteter till arbetstid".

Kommunstyrelsen i Stockholm, socialföivaltningen finner här anledning "uttala viss tveksamhet inför alt ge sjukvården huvudansvaret". Man anser att "om huvudmannaskapel läggs på landstingen så bör planering av former


 


Prop. 1978/79:168                           '                        91

och innehåll i föräldraulbildningen självfallel ske i nära samråd med primärkommunerna".

SHSTF.s rikssektion för barnsjuksköierskor menaratt "vill man från statligt håll genomföra denna reform, kanske lagreglering bör övervägas".

Socialstyrelsen framför att "den i dagarna inom socialstyrelsen färdigställda utredningen om mödra- och barnhälsovårdens framlida innehåll och orga­nisation ger ytterligare underlag för under vilka förhållanden föräldrautbild­ningen kan utvecklas inom sjukvårdshuvudmannens ansvar".

Studieförbundet vuxenskolan "delar uppfaltningen att sjukvårdshuvud­männen skall ha huvudansvaret. Om detta emellertid också är liktydigt med alt sjukvårdshuvudmännen är den instans som skall ha ansvaret för genomförandet av föräldrautbildningen" instämmer man inte i denna del. Det konkreta genomförandet kan med fördel ske av andra, i första hand studieförbundens lokalavdelningar.

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser att "samhällel skall ha ansvaret för att föräldrautbildningen kommer till stånd. Det är då nödvändigt alt personalen är informerad om ulbudet av föräldrautbildningscirklar och vad de innehåller, så att de kan medverka i atl stimulera föräldrar atl della i dessa".

Adoptionscentrum "anser att landstingen bör ha etl principielll huvudman­naskap även för adoptivföräldrarnas föräldrautbildning. När det sedan gäller del praktiska genomförandet av föräldrautbildning bör landstingen kunna överiåla det helt eller delvis på lokal AC-avdelning och/eller studieförbund och bidra med exlra resurser utöver de gängse för studiecirklar".

Statens invandrarverk "finner del angelägel att ansvarsfrågan klart fastsiäl­les. De säråtgärder som behövs för invandrarföräldrarnas del måste beak­tas".

12. Material som komplement till muntlig information

Samtliga remissinstanser som yttrat sig om detta avsnitt ställer sig positiva till förslagen.

Övrigt

TCO "anser att det är viktigt atl en utvärdering av verksamheten sker fortlöpande och även senare än under den första fem-årsperioden. TCO förutsätter också alt de fackliga organisationerna bereds möjlighet all dellaga såväl i planerings- som ulvärderingsskedet".

Folkpartiets ungdomsförbund framför att det hade "varil värdefulll om betänkandet hade innehållit en sammanfattande utvärdering av den försöks­verksamhet som förekommit. Vidare saknar vi en beskrivning av del barnovänliga samhälle som vi trots allt har".

Från några remissinstanser bl. a. nämnden för samhällsinformation, lands-


 


Prop. 1978/79:168                                                    92

lingels förvaltningsulskoti i Västmanland, sjukvårdsförvallningen saml Adop­tionscentrum betonar man vikten av föräldrautbildning lill alla vuxna samt föräldrautbildning som förberedelse för vuxenrollen och eventuellt föräldra­skap.


 


Prop. 1978/79:168                                                   93

Bilaga 3

Föräldraförsäkring (SOU 1978:39) Delbetänkande från familjestödsutredningen

Sammanfattning

Inledning

Fr. o. m. den 1 januari 1974 omvandlades den lidigare moderskapsförsäk­ringen lill en föräldraförsäkring som omfattade föräldrapenning vid barns födelse och sjukpenning vid vård av sjukt barn.

Föräldrapenning vid barns födelse utgick under 180 dagar med ett belopp som under vissa förutsättningar var delsamma som den egna sjukpenningen dock lägst 25 kr. per dag.

Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgick till förvärvsarbetande föräldrar under längst tio dagar per år.

Den I januari 1975 förlängdes rälten till föräldrapenning i samband med barns födelse till 210 dagar.

Den I januari 1977omvandladessjukpenningförvårdavsjukt barn till en rätt till föräldrapenning för lillfällig vård av barn. Grunderna för utnyttjande av rättigheten utvidgades till au också omfaita de lillfällen då den ordinarie vårdaren blir sjuk och då barnet behöver besöka den förebyggande barna­vården och liknande.

Antalet dagar förlängdes och gjordes beroende av antalet barn i familjen så att föräldrapenning för familjer med ett barn utgår under tolv dagar per år, för familjer med två barn under femton dagar per år och för familjer med tre eller flera barn under aderton dagar per år.

Från samma lid infördes också en rält lill föräldraledighet i samband med att föräldrapenning utnytljas.

Från den 1 januari 1978 höjdes garanlinivån till 32 kr. per dag. Från samma tid infördes en särskild föräldrapenning. Den kan utgå som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. Som hel föräldrapenning kan den utgå under 90 dagar, som halv föräldrapenning under 180 dagar och som fiärdedels föräldrapenning under 360 dagar. Den särskilda föräldrapenningen skall vara utnyttjad före del barnet fyller ålta år eller före ulgången av del försia skolåret.

Den särskilda föräldrapenningen utgår under två tredjedelar av tiden med belopp som motsvarar den egna sjukpenningen, dock lägst 32 kr. per dag. Under den återstående tiden utgår föräldrapenningen lika för alla med 32 kr. per dag.

I samband med att den särskilda föräldrapenningen infördes förkortades liden för föräldrapenning i samband med barns födelse till 180 dagar.

Den särskilda föräldrapenningen fördelas mellan föräldrarna så att vardera föräldern har rätt till föräldrapenning i 45 dagar. Förälder kan dock med en


 


Prop. 1978/79:168                                                   94

enkel anmälan överlåta sin lid eller del därav lill den andre föräldern. Ensamstående föräldrar har rätt lill 90 dagar med särskild föräldrapen­ning.

Familjestödsutredningens uppdrag och Jörsta betänkande

Samtidigt som föräldraförsäkringen trädde i kraft tillsattes familjestödsut­redningen med uppdrag alt göra en sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna.

Ulredningen log upp vissa av de i direktiven berörda frågorna i det delbetänkande Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar(SOU 1975:62), som avlämnades år 1975. Det innehöll en första genomgång av försäkringens utnyttjande. Därjämte innehöll del vissa förslag till utbyggnad av försäk­ringen. Utredningens huvudförslag gällde rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.

Försäkringens utnyttjande

Föräldrapenning i samband med barns födelse

Andelen fäder som utnyttjat försäkringen i samband med barns födelse har successivt ökat från 2,4 % år 1974 till 7,7 % år 1976. För 1977 lorde sin"ran ligga på ca 10 %. Anlalel dagar som i genomsnitt utnyttjats av fäderna har ökat från 26 under år 1974 till 40 under år 1976.

Fädernas benägenhet atl utnyttja försäkringen ökar med utbildningsgrad, inkomst och slällning på arbetsplatsen. Det förefaller också som om offentligt anställda fäder skulle utnyttja försäkringen i högre grad än privatan-ställda.

Det kanske mest slående förhållandet i det insamlade materialet är sambandei mellan männens uinyttjande av försäkringen och kvinnornas ulbildnings- och förvärvsförhållanden. Bland män i samma yrkesgrupp stiger utnyttjandet av föräldraförsäkringen ju högre inkomst kvinnan har.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn förändrades till väsentliga delar från den 1 januari 1977. Den statistik som redovisas avser år 1976 då föräldraförsäkringen gav föräldrarna rätt till lio dagars föräldrapen­ning. De förändringar som har införts efter år 1976 har inte varil möjliga att belysa med hittills tillgänglig statistik.

År 1974 utnyttjade 155 000 familjer rätten till ersättning vid vård av sjukt barn. År 1976 hade antalet familjer ökat till 240 0(X). Bland de familjer som använt sig av denna del av försäkringen utnyttjade varje familj i genomsnitt 4,4 dagar år 1974 och 4,6 dagar år 1976.


 


Prop. 1978/79:168                                                   95

I nedanstående uppställning redovisas andelen familjer som under år 1976 utnyttjat alla tio dagarna av de familjer som använt försäkringen. Familjerna är fördelade efter familjetyp och barnets ålder.

Yngsta barnets ålder, år     Andel tiodagarsuttag i %


0-2 3-6 7-9 0-9


 

Enförälder

Tvåförälder

Alla familjer

13,0

7,8

8,4

12,6

6,9

8,3

5,6

3,5

4,2

10,7

6,7

7,6


Hur har försäkringen fungeral och hur bör den utvecklas i fortsättningen?

Det huvudsakliga motivet för att införa föräldraförsäkringen var atl ge föräldrar möjlighet att vara lediga från sitt arbete i situationer då de behöver ta hand om sina barn utan att behöva göra stora ekonomiska förluster eller föriora sin anställning.

Utvecklingen av föräldraförsäkringen har gått i delvis olika riktningar. Föräldrapenningen för tillfällig vård av barn har byggts ut både när det gäller dagantal och situationer då den kan utnyttjas. En detaljerad uppräkning av skäl har därvid gjorts i lagtexten.

Rätten till särskild föräldrapenning har en delvis annan karaktär. Den innebär en rält till ledighet och ersättning utan att föräldrarna behöver motivera uttaget. Det enda krav som gäller är all föräldern skall vårda barnet. Den särskilda föräldrapenningen kan användas, utan att några andra särskilda skäl föreligger, för atl ge barn och föräldrar möjlighet till ökad daglig kontakt med varandra.

Avsiklen med den särskilda föräldrapenningen är således atl den skall kunna utnyttjas enligt föräldrarnas egna bedömningar i en mängd situationer av olika karaktär. Man kan anta att behovet att utnyttja den särskilda föräldrapenningen i besvärliga situationer kommer atl variera mellan olika familjer. Brislen på spädbarnsplatser inom barnomsorgen medför sannolikt att många familjer kommer atl utnyttja den särskilda föräldrapenningen i direkl anslulning lill föräldrapenningen vid barns födelse när de i stället skulle ha föredragit att ha barnet på daghem. Långvarig eller ofta återkom­mande sjukdom hos barnet eller byte av bostadsort är andra situationer då familjen kan behöva använda den särskilda föräldrapenningen. Del finns anledning förmoda att föräldrarnas möjlighet att välja hur de vill använda ersätiningsliden är begränsad och atl användningen kan komma alt slyras av brisler i kommunernas barnomsorg.

Föräldraförsäkringen har f. n. i allt väsentligt en generell utformning. Någon bedömning från fall till fall förekommer knappast och besluten om


 


Prop. 1978/79:168                                                   96

föräldrapenning skall utgå eller inte är i regel lätta att falla. Del är en klar fördel i försäkringens uppbyggnad.

Trois detta har ett par av de förslag utredningen nu lägger fram inslag av prövning av de enskilda fallen, vilket är en ny linje i föräldraförsäkringen.

Skälen för att i fortsättningen bygga ut försäkringen selektivt är enligt uiredningens mening slarka. Det försia skälet är alt det under överskådlig framtid inte torde finnas statsfinansiellt utrymme för några stora kostnads­krävande generella reformer pä föräldraförsäkringens område. Det andra huvudskälet är au ersättningsreglerna byggts ut kraftigt de senaste åren vilket gör att försäkringen f. n. i beiydande omfattning ger rält till ekonomisk ersättning vid föräldraledighet. Utredningen har i det lägel funnit att den fortsatta utbyggnaden av försäkringen bör inriktas på att tillgodose de grupper som har särskilda behov av stöd eller som i dag är missgynnade av reglernas utformning.

Utredningens förslag Havandeskapspenning

De allra flesta arbeten kan utföras även under graviditetens slutskede i vissa fall efter smärre anpassningar av arbetsstället eller arbetsuppgifterna. Kvinnor som inte kan klara sitt vanliga arbete bör ha rätt till omplacering inom arbetsplatsen. I regel lorde det finnas goda möjligheter att omplacera de gravida kvinnor som har behov härav till andra arbetsuppgifter. Först i sista hand - om omplacering inte är möjlig - bör ges rätt till särskild ledighet med ekonomisk ersättning.

Utredningens förslag i det följande är utformat ulifrån den förutsättningen att frågan om rätt till omplacering inom arbetsplatsen löses.

Gravida kvinnor har nästan utan undantag kontakt med mödrahälsovår­den. Del är därför naturiigt att låta mödrahälsovårdens personal delta i bedömningen av förändringar i kvinnans arbetsförmåga. Personalen bör redan vid kvinnans första besök på mödravårdscentralen informera sig om hennes arbelssiluation och upplysa om de regler som finns beträffande omplacering på arbetsplatsen m. m. Vid behov bör ocksä kontakt tas med kvinnans arbetsgivare och den lokala fackliga organisationen.

I de fall omplacering inte kan ske utan kvinnan måste sluta förvärvsarbetet på grund av arbetets art är det rimligt att den allmänna försäkringen träder in och ersätter inkomstbortfallet utan att den tid någon av föräldrarna kan vara ledig med föräldrapenning för att vårda barnet efter förlossningen reduce­ras.

Enligt nuvarande regler kan blivande mödrar utnyttja rätten lill föräldra­penning 60 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Tid som utnyttjats före barnets födelse minskar den tid som kan användas efter förlossningen.


 


Prop. 1978/79:168                                                   97

De nuvarande reglerna missgynnar kvinnor som har lungl arbete och därför inte kan fortsätta arbeta lill omedelbart före förlossningen.

Utredningen föreslåren särskild behovsprövad räll till inkomslersättning när den blivande modern på grund av arbetets art inte kan förvärvsarbeta under havandeskapet. Förslaget innebär all den nuvarande föräldrapen­ningen under 180 dagar utvidgas med föräldrapenning i form av havande­skapspenning under högst 50 dagar. Denna kan ulgå fr. o. m. sextionde dagen och längst lill tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen, om kvinnan inte har kunnul omplaceras på sin arbetsplats och hon till följd av arbetets art helt eller delvis inle kan förvärvsarbeta under havandeskapet.

Utredningen föreslår atl frågan om arbetets art förhindrar den blivande modern alt förvärvsarbeta i vanlig ordning prövas av försäkringskassan. Före den bedömningen skall yttrande ha inhämtats från mödrahälsovården. Mödrahälsovårdens prövning av frågan bör ske i samråd med arbelsgivare och den berörda fackliga organisaiionen. En fömtsättning för att kvinnan skall få frågan om havandeskapspenning behandlad är atl en prövning har skelt av hennes möjligheter till omplacering. Den nuvarande möjligheten atl börja la ut den ordinarie föräldrapenningen tidigast 60 dagar före den beräknade tidpunkten för förlossningen kvarstår.

Föräldrapenning för vård av sjuka barn m. m.

Föräldrar äger rält till föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet inte fyllt lio år bl. a. när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk. Från och med år 1977 har familjerna rält lill följande antal dagar per år:

familjer med ett barn                 12 dagar

familjer med två barn                15 dagar

familjer med tre eller fler barn      18 dagar

Föräldrar har f n. inte rätt att uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn som inle får vistas i sin normala tillsynsform på grund av att det bär på smitta utan att vara sjukt.

I samband med epidemier av smittsamma sjukdomar på daghem och i skolor vållar detta uppenbara svårigheter. Med stöd av smittskyddslagen eller skolhälsovårdens respektive barnhälsovårdens eller förskoleläkares anvis­ningar kan även friska barn avstängas eller avrådas från vistelse på daghem­met, familjedaghemmet respektive skolan om smitta finns där eller i hemmet.

Ulredningen föreslår atl smitta som gör alt förälder måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet blir grund för rätt till föräldrapenning för lillfällig vård av barn.

Enligl uiredningens mening täcker det nuvarande antalet dagar inom systemet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn behovet av ledighet

7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 168


 


Prop.  1978/79:168                                                   98

hos det stora flertalet barnfamiljer. I vissa Rtll, t. ex. då barnet eller barnen har en långvarig sjukdom eller då något barn är särskilt infektionskänsligt och därför oftu sjukt, är dock de nuvarande reglerna inte tillräckliga.

Ulredningen föreslår att reglerna för föräldrapenning för lillfällig vård av barn ändras så att ett siörre antal dagar för vård av sjukt barn kan beviljas i de fall då familjen förbrukat det ordinarie antalet dagar. Förslaget innebär alt familjer far rätt att vid barns sjukdom utnyttja ytterligare dagar. Rälten är begränsad på så vis att barnet vid varje ersättningsiillfälle skall ha varil sjukt i tre dagar (karensdagar) innan ylterligare föräldrapenning utgår.

Den föreslagna föräldrapenningen är avsedd att kompensera inkomstbort­fall i samband med att en förälder måste avstå från sitt ordinarie förvärvsar­bete för alt ta vård om ett sjukt barn under en eller flera korta perioder inom ett år. Ersätiningsliden begränsas till 60 dagar per familj och kalenderår. När erRirenhet vunnits av försäkringen bör denna avgränsning omprövas och övergången mellan föräldrapenning och vårdbidrag granskas.

Ädmjnisiratjvt flr de nya reglerna delvis samma karaktär som de som gäller vid egen sjukdom som varar längre än sex dagar. En sådan sjukskriv­ning förutsätter en bedömning i det enskilda fallet av medicinsk personal och försäkringskassa. Samma tidsgräns bör gälla i dessa fall dvs. intyg krävs fr. o. m.den sjunde dagen när familjen har tagit ul de 12,15 resp. 18 dagar de nu har rätt till.

Föräldrapenning för vård av sjukt barn bör liksom andra delar av föräldra­försäkringen berättiga till ledighet. Vidare bör föräldern trots att någon ersättning inte utgår ha rätt till ledighet under karensdagarna under förutsätt­ning alt denna sjukledighet har anmälts lill försäkringskassan.

Höjning av vissa åldersgränser

Rätten till föräldraledighet för tillfällig vård av barn tar sikte på att ersätta en barntillsyn som faller bort. Enligt utredningens mening är del då naturiigt alt anknyta till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen. Enligt lagen (1976:381) om barnomsorg omfattar fritidshemsverksamheten barn t. o. m. 12 års ålder. Samma åldersgräns bör enligt uiredningens mening gälla också för föräldrapenning förlillfällig vård av barn. Utredningen föreslår därför att åldersgränsen höjs så att föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå till dess barnel fyller tretton år. Nuvarande åldersgräns är 10 år.

Enligl gällande regler har föräldrar eller annan anhörig rätt till ersättning för resekostnader vid besök hos barn på sjukhus om barnet är under tio år. Ersättningen omfattar en resa per vecka och täcker kosinader som överstiger 30 kr. per restillfälle.

De barn som kan få besök med hjälp av dessa medel torde ofta vara allvarligt sjuka och vislas på sjukhus relativt långl från hemorten.

Enligl utredningens mening bör också denna åldersgräns höjas. Ålders­gränsen för vård på barnklinik är i regel femton år. För kroniskt sjuka barn går


 


Prop. 1978/79:168                                                   99

man ofta över den gränsen något. Mol denna bakgrund föreslår ulredningen att rätten lill ersättning för resekostnader för besök hos sjukt barn på sjukhus skall gälla för barn som är under sexton år.

Kosinader

Kostnaderna för det första årel efter ikrafiträdandet kan sammanfattas på följande sätt.

Höjning av åldersgräns                                 5 milj. kr.

Föräldrapenning för långtidssjuka barn           10 milj. kr.

Havandeskapspenning                                20 milj. kr

Summa                                                  35 milj. kr.

Koslnaderna stiger sedan med ca 10 milj. kr. vardera etl resp. två år efter ikraftirädandet. Det tredje året stiger kostnaderna med ytteriigare ca 5 milj. kr. Därmed har hela reformen kommit i funktion. Kostnaderna i detta stadium uppgår till ca 60 milj. kr. Här skall dock framhållas att kostnadsbe­räkningarna är osäkra och bygger på antaganden om ell framtida utnyttjande av de nya förmånsreglerna som i dag inte går att beräkna.

Utredningen föreslår atl de föreslagna nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1980.


 


Prop.  1978/79:168                                                  100

Bilaga 4

Remissammanställning över familjestödsutredningens betänkande Föräldraförsäkring (SOU 1978:39)

Svar har inkommit från följande remissinslanser: Socialstyrelsen, riksför­säkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, slalens avialsverk, skol­överstyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, om­sorgskommitlén, barnomsorgsgruppen, socialpolitiska samordningsutred­ningen. Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasseförbundel, landslingen i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Västerbottens län.

Därutöver har synpunkler på utredningsförslaget inkommit från SHSTF:s rikssektion för barnsjuksköterskor, Sveriges krislna socialdemokraters förbund. Riksförbundet mot allergi. Svenska diabetesförbundet, statens handikappråd. Riksförbundet för uivecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Föreningen för psykotiska barn. Handikappförbundens centralkom­mitté (HCK) samt Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Allmänna synpunkter

Del övervägande flertalet remissinstanser är positiva lill de principiella tankegångar utredningen framför. Beträffande de olika förslagen till konstruktioner finns delvis skilda åsikter. På en del punkter avstyrks uiredningens förslag av vissa remissinslanser. I andra frågor vill vissa remissinstanser ha mera långtgående förslag än utredningens.

Flera remissinslanser konstaierar att föräldraförsäkringen blivit alltmera komplicerad och svåröverskådlig. Några av dem anser därför all utred­ningens förslag bör bli föremål för ytterligare prövning innan de genomförs. Andra tillstyrker utredningens förslag men understryker samtidigt behovet av förenklingar inom försäkringen.

Riksförsäkringsverket anför atl föräldraförsäkringen redan i dag anses vara en av de svåraste delarna av den allmänna försäkringen all administrera och informera om. De förslag utredningen lagl fram är huvudsakligen av selektiv nalur och komplicerar föräldraförsäkringen ytterligare. Della medför ökade problem inte minsl i informationshänseende. Risken att de försäkrade inte kan utnyttja försäkringen på bästa säll ökar därigenom ytterligare. Även i övrigl kommer all krävas stora insatser på det administrativa planet. Verket anser all de förslag utredningen lagl fram behöver övervägas ytteriigare. Delta bör inte ske isolerat utan i samband med en systematisk genomgång av hela föräldraförsäkringen som - efter de senaste genomförda förändringarna -


 


Prop. 1978/79:168                                                  101

redan är svår att hantera både för dem som har alt administrera försäkringen och för de försäkrade. Vid översynen bör stor vikt läggas vid atl förenkla och förenhetliga systemet.

Socialpolitiska samordningsulredningen konstaterar att föräldraförsäk­ringens regler genom bl. a. ålskilliga special vill kor har blivit svåröverskådliga och svårtillämpade för både enskilda och myndigheter. Utredningen sägersig kunna ha förståelse för de framlagda förslagen. De leder emellertid ofta inte till ökad samordning och gör inle heller försäkringen mer lällillämpad. Tvärtom införs nya specialvillkor som ger upphov lill lillämpningssvårig­heler och för den enskilde svårförklariiga effekter. Detta gäller både föräldrapenningen och den föreslagna havandeskapspenningen.

Ulredningen ifrågasätter om inte en förnyad översyn av föräldraförsäk­ringen behöver göras med syfte atl minska dess komplikalionsgrad. Elt sådant resultat kan nås bl. a. genom att en ökad enhetlighet beträffande materiella villkor eftersträvas i förhållande lill näriiggande försäkringar, t. ex. sjukpenningförsäkringen.

SAF framhåller att föräldraförsäkringen är synneriigen komplicerad och svår atl överblicka. Delta gäller särskilt efter införandet av den särskilda föräldrapenningen fr. o. m. ingången av 1978. Föreningens kontakter med företagen visar entydigt att dessa har små möjligheter alt överblicka sina skyldigheler gentemot de anställda vad gäller ledighet i samband med utnyttjande av föräldraförsäkringen. På motsvarande sätt har de anställda stora svårigheier atl överblicka sina möjligheler att utnyttja försäkringen. Föreningen påpekar vidare alt regeringen nyligen tillsall en utredning med uppgift alt se över sjukpenningförsäkringen. Denna utredning skall se över regler inom sjukpenningsystemet som har betydelse även för föräldraförsäk­ringen.

LO konstaterar atl den nuvarande föräldraförsäkringen byggts ut succes­sivt. Den har bl. a. därigenom blivit till vissa delar svåröverskådlig. Famil­jestödsutredningens nu framlagda förslag kommer sannolikt att ytterligare försvåra för alla parter - personal på försäkringskassorna, förtroendevalda, föräldrar - att tillämpa och förstå de olika beslämmelserna. LO, som tillstyrker att de nu framlagda förslagen genomförs, anser samtidigt alt man i det fortsatta reformarbetet bör göra en allmän översyn av föräldraförsäk­ringen i syfte att göra den enklare och mera lällöverskådlig.

Försäkringskasseförbundet tillstyrker utredningens förslag. Därutöveranför man att försäkringens regler är komplicerade bl. a. på grund av att försäk­ringen är avsedd atl täcka flera behov och all föräldrarna inom vida gränser skall ha möjlighet atl själva välja hur de vill utnyttja försäkringen. Familjestödsutredningens förslag innebär att en del kvarvarande orättvisor rättas till. Men det medför också en ännu mer komplicerad handläggning för kassorna. Föräldraförsäkringen har för varje påbyggnad blivit allt mer tillkrånglad och slälll allt siörre krav på både kassapersonal och föräldrar.

Förbundet anser nu all tiden är mogen för en genomgripande översyn av


 


Prop.  1978/79:168                                                  102

lagstiftningen både i syfte atl få en försäkring som allmänheten lättare förslår och för alt minska de administrativa kostnaderna.

Havandeskapspenning

Förslagel lill havandeskapspenning tillstyrks av socialstyrelsen, statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, TCO, Centralorganisationen SACO/SR, Svenska kommunförbundet. Landstings­förbundet, LRF, Försäkringskasseförbundet, landstinget i Stockholms län, landstinget i Uppsala län och landstinget i Värmlands län.

Socialstyrelsen menar all förslaget om en ny ersättningsform för arbets­oförmåga under graviditet enligl socialstyrelsens uppfattning är befogal trots den olägenhel det innebär med ytterligare bestämmelser uiöver föräldrapen­ningen. Erfarenheler från mödrahälsovården styrker att det föreligger oklarheier och växlande praxis vid bedömning av arbetsförmågan under graviditet.

Arbetsmarknadsstyrelsen menar att förslaget om havandeskapspenning är desto mer motiverat eftersom man måste räkna med att omplaceringsmöj­ligheterna och förutsättningarna att anpassa arbetet till individuella behov ofta är begränsade, framförallt inom de många små företagen. Del måste därför anses vara en räll viseåtgärd att denna grupp av mödrar kompenseras ekonomiskl när de på grund av arbetets anordnande inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter.

Enligt LO finns del en uppenbar risk att vikliga reformer inle når dem som bäst behöver förbättringar. Undersökningar visar au de nuvarande reglerna missgynnar mödrar med fysiskt krävande yrken såsom ekonomipersonal, hemsamarit, restaurangpersonal, sjukvårdsbiträde, städare och undersköter­ska. Grupper som finns inom LO-kollektivet. Mödrar inom dessa yrken utnyttjar föräldraförsäkringen minst en månad före föriossningsdagen i betydligt större utsträckning än mödrar med fysiskt lätta yrken, t. ex. kontors- och administrativt arbete, forskare, psykolog, arkitekt, programme­rare, etc. Antalet blivande mödrar som är sjukskrivna minst en månad före förlossningen är också betydligt större i grupper med fysiskt krävande yrken. LO anser därför i likhet med utredningen det angeläget med en förändring av reglerna för föräldrapenning under graviditeten.

TCO anser att utredningen tar upp en principiellt viktig fråga och delar den framförda uppfattningen att kvinnor som på grund av sin långt framskridna graviditet inte kan fortsätta sitt arbete skall ha räu till en inkomstersättning under denna tid.

LRF ställer sig positivt till förslaget. Det finns menar man utan tvekan ett starkt behov av ersättning för inkomstbortfall under denna period för kvinnor som arbetar i fysiskt tunga yrken. De nuvarande reglerna medför att kvinnor med denna typ av yrken tvingas utnyttja föräldrapenningen under havan­deskapstiden, vilket innebär att ersättningstiden efter förlossningen blir


 


Prop. 1978/79:168                                                  103

förkortad. Ulredningen har nämnt tung induslri, transport, sjukvård, hotell och restaurang och branscher där del förekommer lunga lyft eller krav på fysiskt svåra rörelser som kan motivera rätt till havandeskapspenning. Till denna lista kan läggas lantbruk. 1 den övervägande delen av lantbrukarfa-miljerna deltar kvinnorna i lantbruksarbetet och bland lanlbrukarfamiljer i de akluella åldrarna redovisar hustrun i flertalet fall egen inkomst från lantbruket.

Riksförsäkringsverket konstaierar atl familjer där kvinnan på grund av arbetets art måste utnyttja föräldraförsäkringen redan under graviditeten inte därigenom bör få möjlighelerna till samvaro med barnet beskurna. Enligt verkets mening bör dock inte en Qärde form av föräldrapenning införas. Hur den särskilda rättigheten bör inordnas i föräldrapenningsystemet bör utredas ytterligare. Verket anser dock att behovet av alt åtgärder vidlas för denna kaiegori kvinnor är så klarl att en provisorisk lösning bör sökas i avvaktan på del slutliga ställningstagandet.

Sialskoniorel ifrågasätter inle behovet av gravida kvinnors räll till inkomsl­ersättning då de på grund av arbetets an inte kan förvärvsarbeta under havandeskapet.

Uiredningens förslag till en ny ersättningsform, havandeskapspenning, innebäratt regelverket kring föräldraförsäkringen ytterligare kompliceras och att administrationens omfattning ökar. Enligl statskontorels mening bör del inte vara något hinder att försäkringslekniskt jämställa förvärvsoförmåga pga. graviditet med sjukdom i sjukförsäkringen. Att tillskapa en ersättnings­form inom föräldraförsäkringen som innebär att man måste göra en gränsdragning mellan å ena sidan graviditetsföriopp där graviditeten i sig medför förvärvsoförmåga, och å andra sidan gravidileter där arbetets art omöjliggör fortsatt arbete synes inte vara praktiskt. Enligt statskontorets uppfattning bör inkomstbortfallet i della fall läckas av sjukförsäkringen. Den varierande praxis som råder för sjukskrivning under graviditet bör åtgärdas genom anvisningar.

Liknande synpunkter framförs av riksrevisionsverket.

Omplacering

Arbetarskyddsslyrelsen konslaterar att man i Sverige har eftersträvat all undvika diskriminering av kvinnor på arbelsmarknaden bl. a. genom att undvika generella särregler för kvinnor i arbetslivet, eller generella regler för kvinnor i barnafödande åldrar. Ett problem i sammanhanget är att den ur fosierskadesynpunkl känsligaste liden ligger så tidigt att graviditeten sällan har hunnit fastställas.

I samråd med förelrädare för arbetsmarknadens parter och jämställdhets­kommittén har styrelsen därför stannat för atl lills vidare inte utfärda några generella regler för kvinnor i barnafödande åldrar i arbetslivet. Däremot skall informationen ökas om arbetsuppgifter som kan vara olämpliga för gravida


 


Prop. 1978/79:168                                                   104

kvinnor. Likaså kommer de ev. särskilda risker som kan föreligga för kvinnor och foster i vissa arbetsmiljöer att framhållas i styrelsens fortlöpande författningsarbete beträffande olika arbetsmiljörisker. Några speciella före­skrifter från styrelsen belräffande omplacering vid havandeskap är däremot inte att vänta.

LO framhålleratt en förutsällning för utredningens bedömning att kvinnor har möjlighet till omplacering när graviditeten medför hinder atl utföra normalt arbete, är atl arbetarskyddsslyrelsen utfärdar anvisningar som klart anger rätt till omplacering i samband med havandeskap. LO anser atl arbetarskyddsslyrelsen skyndsamt måste utfärda sådana anvisningar.

Landstinget i Stockholms län framhåller alt inom landstingets vårdområden utgörs personalen till ca 85 % av kvinnor, de fiesta i fertil ålder. Inom sjukvårdens tunga sektorer såsom långvård, medicin, ortoped och neurolog samt centralkök, ges inle siora möjligheter atl göra omplaceringar till lättare arbeten. 1 enstaka fall anställs extra personal, som "går dubbeli" med den gravida och tar hand om de lyngre arbetsmomenten, men ekonomiska möjligheter saknas alt "dubblera" för alla gravida kvinnor. De fiesta blir därför sjukskrivna på halvtid eller heltid under de sista veckorna, om de inte orkar med silt arbeie, eller begär att få övergå till deltidsarbete. Inom landstingssektorn lorde man få räkna med att de nya förmånerna kommer atl tagas i anspråk i slor utsträckning.

Enligt landstingets erfarenhet bör vidare viss försiktighet iakttas när del gäller alt omplacera kvinnor under havandeskapstiden. Kvinnan är då ofta "känslig" för miljöförändringar och söker man pressa henne att byta arbetsuppgifter kan delta många gånger få negativa psykologiska konsekven­ser. Landstingel anser därför atl man inte kategoriskt skall kräva, alt alla omplaceringsmöjligheter skall utnyttjas innan försäkringsersättning utgår. Del är riktigt, som föreslås i betänkandet, att kvinnan skall ha rätt att bli omplacerad om hon önskar och del finns möjlighet därtill. Hon bör dock inte tvingas att underkasta sig en förändring av sina arbetsuppgifter. Utred­ningens förslag på den punkten bör modifieras.

Flertalet remissinslanser lämnar uiredningens förslag alt den nya förmånen skall kallas havandeskapspenning ulan erinran. Förslaget lillstyrks uttryckligen av arbetsmarknadsstyrelsen och SACO/SR. Några remissin­stanser är av annan mening. Riksförsäkringsverkei anser att den nya rätlen bör komma till slånd inom det nuvarande systemets ram. Statskontoret och riksrevisionsverket menar att det bör prövas om inte frågan kan lösas inom sjukförsäkringen.

Utredningens förslag, att rätten till havandeskapspenning skall prövas av försäkringskassan efter det atl frågan om omplacering behandlats och efter hörande av personal från mödrahälsovården lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Förslaget lillslyrks ultryckligen av socialstyrelsen, riksförsäk­ringsverket och LO. Även statens avialsverk delar denna mening dock med inskränkningen att intyget från mödrahälsovården bör lämnas av läkare.


 


Prop. 1978/79:168                                                  105

Riksförsäkringsverket anser att sådant intyg också kan lämnas av företags­hälsovården. Verkel ifrågasätter vidare om inte någon form av lekmanna-medverkan bör införas vid beslut om havandeskapspenning.

Socialstyrelsen anser det angeläget atl de formella beslämmelserna om den nya ersättningsformen inle försvårar eller fördröjer möjligheten alt utnyttja den. Kvinnan måste vid den försia kontakten med mödrahälsovården informeras om sina räliigheter enligl arbelsmiljölagen, så att hon i god tid kan ta kontakt med arbetsgivare och lokal facklig organisation för eventuell omflyttning. Ansökan om ersättning bör förenklas och beslutet bör enligt socialstyrelsens uppfattning kunna fallas av försäkringskassan enbart på grundval av kvinnans egna uppgifter och ett intyg utfärdat av mödravårds­centralens personal. Ytterligare intyg från arbetsgivaren är däremoi inle nödvändig.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller all det för styrelsen förefaller som om de i betänkandet föreslagna formerna för behovsprövning är alltför byråkra­tiska och sannolikt kan komma att motverka användningen av försäk­ringen.

Liknande synpunkler framförs av barnomsorgsgruppen.

TCO stödjer del framlagda förslaget om atl man inte skall kunna gå förbi den fackliga organisationen vare sig vid rälten till omplacering eller vid kvinnans behov av atl avstå från förvärvsarbete. Vid eventuella tvister anser TCO alt den fackliga organisationen skall ha tolkningsföreträde. Utred­ningens förslag om beslut om ersättning kan synas omständligt och TCO vill undersiryka viklen av atl denna typ av ärenden görs så enkla som möjligt.

Även LO och Uppsala läns landsting framhåller vikten av de fackliga organisalionernas medverkan.

Stockholms läns landsting ställer sig tveksamt till formerna för intygets utfärdande. Enligt medbestämmandelagen är arbelsgivaren skyldig att förhandla med den arbetstagarorganisation den anställde tillhör innan han beslutarom viktigare förändring av arbets-eller anställningsförhållandena för arbetstagaren. Ett ställningstagande i omplaceringsfrågan torde inte kunna ske ulan all en sådan förhandling ägt rum. Längre gående inflytande för arbetstagarorganisationen förutsätter enligl medbestämmandelagen att frågan regleras i kollektivavtal. Enligt landstingets uppfattning bör personal-inflytandet vad gäller den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen knyta an till medbestämmandelagens regelsyslem. Det bör således ankomma på arbetsgivaren atl utfärda intyget sedan föreskriven förhandling ägt rum, såvida inle annat överenskommils i kollektivavtal.

Arbetsmarknadsstyrelsen tar upp frågan om hur lång lidsperiod havande­skapspenningen skall kunna omfaita. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår all någon begränsning till den 60:e dagen före den beräknade nedkomsten inte görs.

Försäkringskasseförbundel ifrågasätter om inte också psykiska problem bör kunna utgöra skäl för atl utge havandeskapspenning.


 


Prop. 1978/79:168                                                  106

Föräldrapenning för vård av långtidssjuka barn

Förslagel att långtidssjuka barns föräldrar skall fä en längre gående räll till föräldrapenning för tillfällig vård av barn tillstyrks i princip av socialstyrelsen, arbelsmarknadsslyrelsen, barnomsorgsgruppen, omsorgskommitlén, LO, TCO, SACO/SR, Svenska kommunförbundet, LRF, Försäkringskasseförbundet, landstingen i Stockholms län, Uppsala län och Värmlands län.

Riksrevisionsverket delar utredningens uppfattning att ett slopande av dagantalsgränsen eller generell ökning av antalet dagar sannolikt medför ell högre genomsnittligt utnyttjande och därmed högre kosinader.

En karensregel enligl utredningens förslag kan därvid ha en viss betydelse i begränsningshänseende, kanske främsi när det gäller etl mindre starkt motiverat uinyttjande.

Samtidigt kan det emellerlid enligt verkel förefalla egendomligt med en begränsning i förmånen för den grupp som har del slörsta behovet av slöd, nämligen familjer med etl långvarigt eller ofta sjukt barn. Den föreslagna karensregeln medför även orättvisa i den bemärkelsen att den missgynnar familjer med etl ofta men kortvarigt sjukt barn i förhållande till familjer där barnet har fl men långa sjukdomsperioder.

Dens, k. fridagsregeln inom sjukförsäkringen skall prövas av sjukpenning­utredningen. Slarka skäl talar enligl riksrevisionsverkets mening för att föräldraförsäkringens karensregler i möjligaste män samordnas med motsva­rande bestämmelser i sjukförsäkringen. 1 avvaktan härpå bör den av ulredningen föreslagna karensregeln inte införas.

Även statskontoret anser i detta sammanhang att föräldraförsäkringen bör samordnas med de förslag som den nya utredningen om sjukförsäkringen kan komma atl lägga. Kontoret tillstyrker i princip utredningens förslag.

För långtidssjuka barn och barn med regelbundet ålerkommande sjuk­domsperioder kan enligl riksförsäkringsverkets mening finnas behov av en utvidgning av rälten lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Verket anser dock inte att den föreslagna konstruktionen är tillfredsställande. Den föreslagna ordningen med tre karensdagar torde vara svår att motivera och skulle kunna upplevas som orättvis och godtycklig.

De föreslagna reglerna skulle enligt riksförsäkringsverkets mening i avsevärd mån komplicera föräldraförsäkringen. De nuvarande beslämmel­serna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn irädde i kraft så sent som 1977-01 -01. Mol denna bakgrund och vad i övrigl anförts om förslagel i denna del anser verkel att även denna fråga bör ytterligare övervägas i samband med den fortsatta översyn av föräldraförsäkringen som verket förordat.

SAF menar alt om något av de delförslag som familjestödsutredningen framlagt skall prioriteras, bör del vara förslaget att föräldrar med långtidssjukt barn får rätt till föräldrapenning under elt ytteriigare anlal dagar per år.

Utredningen har redovisat vissa alternativa konstruktioner av den utökade rälten. Utredningen tar själv slällning för alt fler föräldrapenningdagar skäll


 


Prop.  1978/79:168                                                               107

kunna ulgå oavsett arten av barnens sjukdom men med en karensperiod på tre dagar. Utredningens förslag lämnas ulan erinran av flertalet remissinstanser. Det stöds uttryckligen av Svenska kommunförbundet. Soci-alsiyrelsen, LO, SACO/SR och Försäkringskasseförbundet säger sig dela utredningens mening beträffande konstruktionen frånsett att man inte är beredda alt acceptera några karensdagar.

LO delar inle utredningens uppfattning när det gäller införandet av tre karensdagar. Del måste enligl LO dels försvåra administrationen och dels försvåra för föräldrar att känna lill de redan nu krångliga reglerna i föräldraförsäkringen. LO anser det fullt lillräckligt med läkarintyg från sjunde sjukdomsdagen.

TCO ansluter sig lill alternalivet att en förlängd föräldrapenning skall kunna utgå vid särskilda mera allvariiga sjukdomar. Barnomsorgsgruppen anser att den nuvarande dagantalsgränsen bör slopas och föräldrapenning för lillfällig vård av barn ulgå på samma sätt som sjukpenning vid egen sjukdom.

Riksförsäkringsverket påpekar att förslaget innebär att förälder måste anmäla varje barn som blir sjukt även om redan etl barn är sjukt. Denna anmälningsskyldighet lorde bli svår all fl alt fungera.

7"C0 tar upp frågan om föräldrapenning för besök i samhällets barnomsorg och framhåller atl denna rält bör ligga ulanför kvolen för vård av sjukt barn. Annars menar man föreligger det risk för att föräldrar till barn som ofta är sjuka inte anser sig "ha råd" atl utnyttja denna rättighet att besöka sill barn i daghemmet eller hos dagbarn vårdaren.

Socialstyrelsen framhåller att det finns familjer för vilka inte heller de föreslagna sextio dagarna är tillräckliga. Socialstyrelsen ställer sig dock tveksam till utredningens förslag om en utvidgning av rälten lill vårdbidrag för att lösa detta problem. Socialstyrelsen anser att man bör vänta med ett ställningstagande i denna fråga lill dess att den av utredningen föreslagna prövningen gjorts av vårdbidragels konstruktion och förhållande till föräl­drapenningen. Socialstyrelsen anser vidare att man bör pröva om inte föräldraförsäkringen snarare än vårdbidraget bör byggas ut ylterligare för atl kompensera de föräldrar som har behov av ledighet uiöver de föreslagna 60 dagarna. I dessa fall kan eventuellt en behovsprövning liknande den som föreslås i utredningens alternativ 2 vara relevant. Det bör påpekas ätt handikappade barn - framför allt rörelsehindrade och psykiskt utvecklings­slörda - ofta har en betydligt större sjuklighet än icke handikappade och därför bör inräknas i den grupp som kan komma i fråga för en ytteriigare utbyggd föräldraförsäkring för tillfällig vård av bam (långtidssjuka barn).

Förslaget att höja åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn till tretton årlillstyrks av soc/a/sryre/sen, sra/ens avialsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, TCO, SACO/ SR, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LRF, Försäkringskasse­förbundet, landstingen i Uppsala län och Värmlands län.


 


Prop. 1978/79:168                                                   108

Riksförsäkringsverket anser att frågan om höjning av vissa åldersgränser bör prövas vid en fortsatt översyn av föräldraförsäkringen.

Slalens avialsverk ifrågasätter om den högre åldersgränsen bör gälla även i fråga om barn som inte är sjukt. Elt barn i åldern 10-12 år som inte är sjukt tillbringar större delen av dagen i skolan och behovel av lillsyn begränsas därför till dagens senare del. Barnet omfattas dessutom -som ulredningen framhåller-av kommunernas fritidsverksamhet. I vart fall torde en förälder inle behöva avslå från förvärvsarbeie under hela dagen föratt ha tillsyn över barnet.

Omsorgskommitlén menar att uiredningens förslag inle är tillfyllest för föräldrar till utvecklingsstörda och psykotiska barn.

Utredningens förslagom en höjningav åldersgränsen för rätt lill ersättning för resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus lill 16 år lillslyrks av socialsryrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbtmdet, LRF, Försäkritigskasseför-bundet och landstinget i Uppsala län.

Socialstyrelsen konstaierar atl psykiska skador hos barn i samband med sjukhusvård är en realitet. Bakgrunden lill dessa skador är mångfaselterad. Del är väl känt atl en god föräldrakoniaki under sjukhusvistelsen är den bästa förebyggande åtgärden. Utredningens förslag är därför motiverat.

Barnomsorgsgruppen framhåller atl enligl gruppens mening är dock i dag ersättningens storlek och antalet resor otillfredsslällande. Det är hävdar utredningen myckel angeläget atl föräldrar så ofta som möjligt deltar i vården av barn på sjukhus. Med lanke på detta är en dag per vecka en myckel begränsad insats. Barnomsorgsgruppen föreslår att ersättningen skall gälla obegränsat antal resor och atl ersättningsgränsen sätts lill 8 kr. dvs. samma nivå som gäller sjukresor. Vidare bör samtliga familjemedlemmar dvs. föräldrar och syskon fl rätt till reseersättning.

Uiredningens förslag och synpunkler på föräldrabegreppel för instämmande från socialstyrelsen.

Familjestödsutredningen föreslår att rätten lill föräldrapenning knyts till den rättsliga vårdnaden av barnet och inte som hittills lill den faktiska. Genom etl sådant förfarande anser utredningen alt reglerna skulle bli enklare att tillämpa.

Riksförsäkringsverkei delar inte uiredningens uppfattning på denna punkt. För föräldrar där familjen består av flera barn och där den rättsliga vårdnaden för någol eller några av barnen är delad med en förälder i en annan familj blir del enligt verkel omöjligt atl i förväg vela hur många ersättningsdagar man har atl disponera. Antalet dagar är också beroende av vilket barn man faktiskt vårdar. För försäkringskassans del innebär förslaget atl alla barn och familjer måste registreras såväl vad gäller vem som har den rättsliga vårdnaden av barnen som hur familjerna är sammansatla vad avser barn, föräldrar och vårdnadsförhållanden. Del är både i teorin och praktiken omöjligt all fastställa antal ersätiningsdagar i de fall då en vårdnadshavare förekommer i


 


Prop. 1978/79:168                                                  109

fiera familjebildningar.

Riksförsäkringsverket finner således uiredningens förslag omöjligt alt genomföra i denna del, såvida inte ändrade regler i övrigt införs. Omen regel infördes som innebär att räu till föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle gälla etl vissl antal dagar per barn oberoende av antalel barn, skulle det emellertid bli möjligt atl beräkna antalel dagar med rält till föräldrapenning. På så sätt skulle man kunna anpassa föräldraförsäkringen för tillfällig vård av barn till del ADB-system som byggts upp för administrationen av särskild föräldrapenning. Med en sådan lösning skulle utbetalda dagar lagras per barn liksom nu sker belräffande särskild föräldrapenning. Även delta system skulle dock bli administrativi mycket betungande.

Mot bakgmnd av de nu redovisade svårigheterna som är förknippade med del framlagda förslagel bör frågan övervägas ytterligare.

Socialpolitiska samordningsutredningen framhåller atl förslaget kan medföra datatekniska komplikationer. Vidare kan komplicerade familjeförhållanden försvåra tillämpningen. En viss oenhellighet blir dessulom bestående på socialförsäkringsområdet beträffande vårdnadsbegreppets innehåll. På områdei förekommer t. ex. uttryck som vårdnad om barn, vård av barn, vårdnaden om och stadigvarande sammanboende med barn saml all ha barnet i sin vård. En ytteriigare översyn bör därför enligt utredningens mening göras på detta område.

Riksförsäkringsverket tar upp uiredningens förslag atl ändra avräkningsreg­lerna för föräldrapenning vid barns födelse. Förslaget innebär att halv föräldrapenning skall avräknas som halv föräldrapenning och inle som nu som hel föräldrapenning.

Verket tillstyrker förslagel. Man vill dock peka på alt föräldrarna inte helt kan utnyttja möjligheten lill halv föräldrapenning under 360 dagar (180 hela ersättningsdagar) eftersom ersättningen endasi får tas ut fram till tvåhundra­sjuuionde dagen efter barnets födelse.

I belänkandel framläggs vidare ett förslag till precisering av begreppel vård av barn.

Statens avtalsverk vill undersiryka det som utredningen har anfört belräffande behovet av informaiion om innebörden av begreppel vård av barn när det gäller föräldrapenning vid barns födelse. Verkel kan vitsorda all det väcker irritation både hos myndigheler och anställda när en förälder kan vara hemma och uppbära egen föräldrapenning trots att den andra föräldern samtidigt är hemma t. ex. på gmnd av alt han eller hon är lärare med ferier. Om det inte kan krävas atl den sisinämnda föräldern styrker sig vara förhindrad alt vårda barnet - vilket inte vore omotiverat m. h. t. att det här kan gälla rätt till föräldrapenning under en lång lidsperiod - bör villkorel om vård av barnet på olika sätt inskärpas hos försäkringstagarna.

I likhet med utredningen anser socialstyrelsen att begreppet "vård av barn" bör ges en klarare definition. Genom en sådan definition bör del enligl socialstyrelsen framgå klarare än vad som hittills varit fallet att rätten till


 


Prop.  1978/79:168                                                 110

föräldrapenning för tillfällig vård av barn - den nuvarande såväl som den föreslagna utbyggda - också gäller för föräldrar som har sina barn på sjukhus.

Familjestödsutredningen har i belänkandet funnit behov av ytterligare information om försäkringen. I utredningens synpunkter på informationen instämmer LO, SACO/SR och landslingen i Stockholms län, Uppsala län och Västerbottens län.

LO delar utredningens uppfattning alt det måste till en bred informaiion kring föräldraförsäkringen och föreslår tillsättandet av en arbetsgmpp som skall lägga upp informationsverksamheten.

SACO/SR anser att del är mycket angeläget all informationen ges lill arbetsgivare och fackliga förtroendemän, inle minst i syfte atl underiätla fädernas utnyttjande av försäkringen.

LRF framhåller atl man under särskilt de senaste åren gjort betydande anslrängningar för atl informera medlemmarna i sociala frågor. Erfarenhe­terna från denna verksamhet visar att det finns elt stort behov av information som är särskilt avpassad efter lantbrukargmppens förhållanden. Det måste därför bedömas som angelägel atl samverkan sker mellan försäkringskas­sorna och organisaiionerna på della område.

Uppsala läns landsting informerar om att landstingets jämställdhelskom-miité uppmärksammat frågan i silt arbete. På kommitléns förslag kommer sålunda personal vid mödra- och barnhälsovården, både vid de regelbundet återkommande fortbildningsdagarna och genom andra insatser, ges möjlighet atl diskutera könsrollsfrågor och föräldraansvar i vid bemärkelse med syftet att föräldrarna skall dela ansvaret för barnen. Vidare kommer särskilda insatser alt vidtas så att personal inom mödra- och barnhälsovården kan ge en bra informaiion om gällande regler för föräldraförsäkringen. Eftersom den berörda personalen kommer att fl ett huvudansvar för den kommande föräldrautbildningen ser utskottet de föreslagna fortbildningsåt­gärderna som en förberedelse för de nya uppgifterna.

Förslagel om en sänkning av den lägsta liden för vårdbidrag lillslyrks av riksförsäkringsverket. Svenska kommunförbundet och Försäkringskasseför-■bundet. Förslaget atl vårdbidraget skall kunna tidsbegränsas tillstyrks av Svenska kommunförbundet. Riksförsäkringsverket anser däremot inle all någon tidsbegränsning behövs. Vårdbidraget kan och skall redan enligl nuvarande regler omprövas när skäl föreligger därtill framhåller verkel.

1 betänkandet har familjestödsutredningen konstaterat atl man i huvudsak funnil att frågan om vårdbidragets konstruktion legat ulanför utredningens område. Ulredningen anser dock att bl. a. utbyggnaden av föräldraförsäk­ringen gör alt en översyn av vårdbidraget aklualiseras. Utredningens åsikt understryks av bl. a. socialstyrelsen, riksförsäkringsverkei, socialpolitiska samordningsulredningen, omsorgskommitlén. Svenska diabetesförbundel, sta­tens handikappråd. Riksförbundet för urvecklingsstörda barn, ungdomar och vu.xna. HCK och Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.