Prop. 1978/79:162 Regeringens proposition

1978/79:162

om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.;

beslutad den 8 mars 1979.

Regeringen föreslär riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar:

OLA ULLSTEN

GABRIEL ROMANUS

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets betänkande (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fi. föreslås i propositionen all utbildningsbidrag lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning vid sjukdom skall kunna utgå för obegränsat antal dagar under utbildningen. För studerande med särskilt vuxenstudiestöd föreslås atl den sjukpenning-gmndande inkomslen inle skall sänkas under studietiden. Vidare föreslås atl nuvarande samordningsregler mellan sjukpenning, utbildningsbidrag och vuxensludiestöd skall fortsätta att gälla.

För intagna i kriminalvårdsanstalt eller ungdomsvårdsskola, som vistas utom anstalten och därvid förvärvsarbetar, föreslås atl sjukpenning skall kunna utbetalas vid sjukdom.

Slutligen föresläs en ändring av reglerna om sjukpenning för den som frivilligt genomgår biständs- och kalastrofutbildning i syfte atl jämställa denna kategori med dem som genomgår utbildningen som värnpliktiga eller vapenfria tjänsleplikliga.

De nya reglerna beträffande stödet vid sjukdom ät intagna i kriminalvårdsanstalt och ungdomsvårdsskola samt regeln atl sjukf)enninggrundande inkomsi ej för sänkas under studietiden för deltagare i vuxenstudier föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. Övriga förslag föresläs träda i kraft den I januari 1980.

Kostnaderna för de nya reglerna beräknas rymmas inom de anslag för ifrågavarande verksamheter som regeringen begärt för budgetåret 1979/ 80.

I propositionen föreslås även atl 2 milj. kr. anslås för budgetåret 1979/80 för bidrag till LO och TCO för utbildning av skolinformatörer och ledamöter i lokala planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.

1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 162

Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham

Föredragande: statsråden Gabriel Romanus, Wikström och Wirtén

Proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m.

Statsråden Gabriel Romanus, Wiksiröm och Wirtén anmäler sina förslag till proposition om sjukförsäkringsförmäner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxensludier m. m. Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för social-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen.

Statsrådet Gabriel Romanus hemställer att regeringen i proposiiion föreslår riksdagen

all aniaga de förslag som han och statsråden Wiksiröm och Wirtén lagl fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslä riksdagen alt aniaga de förslag som föredragandena lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprolokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-3.

Prop. 1978/79:162 3

Bilaga I
Uldrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-08

Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus

Anmälan till proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.

1. Rätten till sjukpenning för vissa intagna i kriminalvårdsanstalt och ungdomsvårdsskola

Enligl 3 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår inte sjukpenning till bl. a. den som är intagen i kriminalvårdsansiali eller ungdomsvårdsskola.

Vissa intagna i kriminalvårdsanstalt kan emellertid under den tid de formellt är intagna beredas tillfälle att vistas ulanför anstalten under längre eller kortare lid. Den intagne kan beviljas s. k. frigång enligl II §, s. k. frigivningspermission enligl 33 § eller annan vistelse ulom anstalt enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL). En stor del av dessa personer utför därvid förvärvsarbete.

Förhållandena är likartade för elever som är inskrivna i ungdomsvärds-skola men som vårdas utom skolan.

Riksförsäkringsverket har på regeringens uppdrag utrett frågan om stödet vid sjukdom för här berörda kategorier. Verkel har i betänkandet (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fi. föreslagit en ändring i gällande regler. Verkets förslag innebär att den som är intagen i kriminalvårdsansiali, men beviljats frigäng enligt 11 § KvaL och därvid utför förvärvsarbete eller, med stöd av 33 eller 34 §§ KvaL, vistas ulom anstalt skall ha rätt till sjukpenning. Detsamma bör gälla den som inskrivits i ungdomsvårdsskola men värdas utom skolan. En ulföriigare redogörelse för förslagen lämnas i bilaga 4. Betänkandet har remissbehandlals. En sammanställning av remissyttrandena lämnas i bilaga 5.

I likhet med de remissinstanser som yttrat sig över förslaget anserjag att det bör genomföras. I enlighet med vad bl. a. riksrevisionsverkel framhäller bör dock sjukpenning kunna utgå endast till den som vislas utanför anstalten för atl förvärvsarbeta och som genom sjukdom blir arbelsoförmögen. Den intagne bör när han påbörjade vistelsen utom anstalten normalt vara

I* Riksdagen 1978/79. t saml. Nr 162

Prop. 1978/7M62 4

arbetsför. Person som vistas utom anstalt med slöd av 34 § KvaL eller värdas utom ungdomsvårdsskola kan, när vistelsen ulom institutionen påbörjas, vara arbet.soförmögen. Efter en lids behandling påbörjar emellerlid ett inte obetydligt antal av dessa personer ett förvärvsarbete. Även i dessa fall bör sjukpenning, i de fall den intagne är berättigad till sådan, ulgå vid arbetsoförmåga.

De nya reglerna kräver ett syslem för avisering frän inslilulionen till försäkringskassan när någon intagen lämnar anstalten för alt förvärvsarbeta. Samma mtiner som vid annan sjukanmälan bör gälla. Del bör ankomma på riksförsäkringsverket att efter samråd med kriminalvårdsstyrelsen och socialstyrelsen utförda erforderliga bestämmelser.

De intagna i kriminalvårdsansiali, som med slöd av 11 § KvaL beviljats frigång och därvid förvärvsarbetar, debileras normall en viss avgift för kost och logi. I likhet med riksrevisionsverket anserjag all denna avgifi bör tas ul även vid sjukdom i de fall den intagne uppbär sjukpenning. Vad jag nu har anfört medför behov av vissa ändringar i 3 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1979.

2. Ändrade regler för sjukpenning åt vissa frivilliga deltagare i biståndsutbildning

Genom biståndsutbildningsnämndens försorg anordnas en ettårig bistånds- och kalastrofutbildning. Deltagare i utbildningen kan antingen vara värnpliktig, vapenfri Ijänstepliklig eller frivillig. Under utbildningen utgår för de olika kategorierna deltagare i princip de ekonomiska och andra förmåner som tillkommer värnpliktig, med ett undantag. Den som genomgår utbildningen som värnpliktig eller vapenfri ijänstepliktig får inle uppbära sjukpenning vid sjukdom under utbildningen. I gengäld får han enligt praxis bibehålla den sjukpenninggmndande inkomst han hade före utbildningen. Den som genomgår utbildningen som frivillig behandlas i sjukpenninghänseende som andra studerande. Detla innebär normall alt han ej fär behälla sin sjukpenninggrundande inkomst under utbildningstiden. I de fall han får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst kan sjukpenning utbetalas under sjukdom.

Biståndsutbildningsnämnden har i skrivelse till regeringen hemställt om en ändring i lagen om allmän försäkring av innebörden att sjukpenning ej heller skall utgå till den som frivilligt genomgår biständs- och katastrofutbildning. Riksförsäkringsverket har i yttrande över skrivelsen tillstyrkt biständsulbildningsnämndens förslag och förklarat alt verket vid bifall till förslaget kommeralt föreskriva att den som frivilligt genomgår bistånds- och kalastrofutbildning skall behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under utbildningstiden. Den föreslagna ändringen innebär att samlliga de kategorier som genomgår utbildningen jämställs och erhåller fri sjukvård vid sjukdom under utbildningen. Någon sjukpenning utgår inte. Vid sjukdom

Prop. 1978/79:162 5

efter utbildningens slut utgår sjukpenning på grandval av den sjukpenninggrundande inkomsi som gällde innan utbildningen påbörjades.

Jag anser att den föreslagna ändringen bör genomföras. Den innebär all en bättre likställdhet uppnäs i sjukförsäkringshänseende mellan de olika kategorierna deltagare i den aktuella utbildningen. Ändringen föranleder ändring i 3 kap. 15 § lagen om allmän försäkring. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1979.

3. Övriga lagändringar

Chefen för utbildningsdepartementet kommeralt föreslä vissa ändringar i reglerna för stödet vid sjukdom för studerande med särskilt vuxensludiestöd. Förslagen föranleder ändringar i 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring.

De förslag om ändrade delpensionsregler som tidigare förelagts riksdagen i prop. 1978/79:69 medför behov av ändring i samma lagrums tredje stycke.

Riksförsäkringsverket har i sitt tidigare berörda betänkande föreslagit att utbildningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd skall, i likhet med vad som gäller för sjukpenning, räknas av mot pension som beviljas för samma lidsperiod. Jag anser att förslaget, som lämnats utan erinran i remissyttrandena, bör genomföras. Det medför behov av ändring i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.

4. Upprättade lagförslag

Ett inom socialdepartementet uppräUat förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.1.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prop. 1978/79:162 6

Bilaga 1.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs aU 3 kap. 5 och 15 §§och 17 kap. I § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5§' Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av försäkrad besluta angående den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om försäkrad som avses i 1 § första styckel skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomsi. Av beslutet skall framgå i vad män sjukpenninggrundande inkomst är atl hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när lill kassans kännedom kommit att försäkrads inkomslförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när undantagande som avses i 2 § första slyckel sista punkten blir giltigt eller upphör att äga giltighet,

c) när förtidspension enligl denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

d) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomslförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första slyckel a) ej ske förrän trettio dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske sä snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Under tid dä försäkrad efter Under tid då försäkrad bedriver förmedling av arbelsmarknadsmyn- studier för vilka han uppbär särskih dighet eller arbetsvärdsorgan hos vuxensludiestöd enligt siudiestödsla-kommun eller landstingskommun gen (1973:349) eller utbildningsbidrag undergår arbetsprövning, yrkesut- för doktorander enligt förordningen bildning eller arbetsträning skall (1976:536) om utbildningsbidrag för fastställd sjukpenninggmndande doktorander, eller dä han efter inkomst ej sänkas, med mindre förmedling av arbetsmarknadsmyn-

' 1 dess lydelse enligt förslag i prop. 1978/79:69.

Prop. 1978/79:162 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådant fall är för handen som avses i dighet eller arbetsvårdsorgan hos
försia stycket b) eller c) eller, vad kommun eller landstingskommun
angår arbetsträning. denna pågått undergår arbetsprövning, yrkesut-
sex månader. bildning eller arbetsträning skall

fastställd sjukpenninggrundande inkomst ej sänkas, med mindre sådant fall är för handen som avses i första stycket b), c) eller d) eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.

15 §2 Sjukpenning utgår ej för lid då försäkrad

a) fullgör värnpliktstjänstgöring a) fullgör värnpliktstjänstgöring
eller vapenfri tjänst; eller vapenfri tjänst eller genomgår

bistånds- och katastrofulbildning:

b) är intagen i annat barnhem än mödrahem eller i ungdomsvårdsskola;

c) är häktad eller intagen i fång- c) är häktad eller intagen i kriini-värds- eller arbetsanslall; nalvårds- eller arbetsanslall;

d) i annal fall än under b eller c sagls av annan orsak än sjukdom tagits om
hand pä det allmännas bekostnad.

För dag dä försäkrad är inlagen i vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall sjukpenning minskas pä sätt som framgår av bestämmelserna i 4 § andra stycket.

Utan hinder av första slyckel utgår sjukpenning till försäkrad som avses under b och c vid sjukdom som inträffar under tid då han vårdas etter eljest får vistas ulom skola eller anstalt och däivid bereds lillfälle attföivärvs-arbeta.

17 kap. I § Det pensionsbelopp, som först Det pensionsbelopp, som försl förfaller lill betalning efter bevil- förfaller till betalning efter beviljande av förtidspension, skall min- jande av förtidspension, skall min-

Senaste lydelse 1974:140. Senaste lydelse 1973:465.

Prop. 1978/79:162

Nuvarande lydelse

skas med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt denna lag i den män pension och sjukpenning belöpa pä samma månad. Beviljas förtidspension atl utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall minskning dock göras endast å belopp, varmed pensionen i anledning av ytterligare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet atl bereda sig inkomsi genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. I första hand minskas folkpensionen.

Föreslagen lydelse

skas med den försäkrade tillkommande sjukpenning enligt denna lag i den män pension och sjukpenning belöpa pä samma månad. Beviljas förtidspension all utgå i omedelbar anslutning lill sjukbidrag, skall minskning dock göras endasi ä belopp, varmed pensionen i anledning av ylterligare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet all bereda sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget, I första hand minskas folkpensionen. Vad i delta siycke stadgas om minskning av pension då sjukpenning har utgått gäller även när utbildningsbidrag enligt 16 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och särskilt vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. studiestödslagen (1973:349) har utgåu. Har vid omprövning jämlikt 3 kap. 5 § första styckel c) befunnits att den försäkrade även efter del pensionen beviljats, är berättigad att vid sjukdom uppbära sjukpenning, skall för dag, dä hel sjukpenning utgivits, sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endasi i den mån den överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter del pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning belräffande belopp varmed förtidspension ökas i anledning av ytteriigare nedsättning i den försäkrades förmåga eller möjlighet atl bereda sig inkomst genom förvärvsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79:162 9

Bilaga 2
Uldrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-08

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m. m.

1. Stödet vid sjukdom för studerande med särskilt vuxenstudiestöd

Sedan slutet av sextiotalet har vuxenutbildningen i landel varil sladd i stark ulveckling, i hög grad beroende pä en rad vikliga reformer som inneburit ökade resurser i olika former till vuxenutbildning. En rad lagar pä arbetsmarknadsområdet har också bidragit lill all öka efterfrågan på olika former av vuxenstudier.

Efterförslag i prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd ät vuxna m.m. (SfU 1975:14, rskr 1975:177) infördes är 1976 ett vuxensludiestöd avsett att framför alll ersätta inkomstbortfallet för förvärvsarbetande vuxna som tar ledigt frän arbetet för att studera.

Vuxensiudiestödet utgår i form av lim- och dagstudiestöd för kortare studier och särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. Särskilt vuxenstudiestöd utgär i form av vuxenstudiebidrag, ålerbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning. Vuxensiudiestödet beräknas med ulgångspunkt i motsvarande beräkningar för utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1977:141). Vuxensludiestöd kan ulgå för både hel- och halvtidsstudier.

För studerande som beviljats särskilt vuxenstudiestöd gäller, liksom för studerande med studiemedel, att studiestödet under vissa fömlsällningar kan utgå vid sjukdom som hell förhindrar studierna. Reglerna innebär i huvudsak atl den studerande har rätt att behälla studiestödet vid sjukdom, om han under någon del av kalenderhalvåret bedrivii studier. 1 regel föreligger inle rätt till studiestöd vid sjukdom för mer än sammanlagt sex månader under tvä pä varandra följande kalenderhalvår. Har den studerande inle tidigare bedrivit studier som berättigar till studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd, utgår stödet endasi för sjukperiod som infaller efter del att den studerande bedrivit studierna under minst en månad. Normall föreligger rätt till studiestöd under sjukdomstiden endasi om den studerande har ansökt

Prop. 1978/79:162 10

om studiestöd före insjuknandet.

Särskilt vuxensludiestöd kan även utgå för sådan sjukperiod som omfattar hela den sluderandes studietid under ett kalenderhalvår. Förutsätlningen härför är att kalenderhalvåret infaller närmasl efter sådani kalenderhalvår under vilket den studerande bedrivit studier som berättigat lill studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd. Vuxenstudiestöd under sjukdom utgår endast under förutsättning all försäkringskassan godkänt sjukperioden.

Den studerande befrias frän ålerbelalningsskyldighel för den del av det ålerbelalningspliktiga studiestöd som belöper på sjukdomstid efter en karenslid av 14 dagar. Om den studerande under sjukdomstiden uppbär sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall det belopp som avskrivs frän siudieskulden reduceras. Reduktionen motsvarar del belopp med vilket sjukpenningen överstiger 25 kr.

Pä förslag av riksförsäkringsverket infördes den 1 januari 1976 - som etl provisorium -en samordning mellan sjukpenningen och vuxenstudiestödets bidragsdel. Samordningen innebär alt för studerande som har vuxenstudiestöd och dessutom är berättigad till sjukpenning, skall stödets bidragsdel minskas med belopp som har utgått i sjukpenning för samma tid. Regeln ansluter sig i princip lill de regler, som gäller för samordningen mellan sjukpenning och utbildningsbidrag. Regeringen gav, genom beslut den 26 juni 1975, riksförsäkringsverkei i uppdrag all utreda frågan om ulformningen av stödet vid sjukdom för den som deltar i arbetsmarknadsutbildning, för den som bedriver vuxenstudier som förenats med rätt till särskilt vuxensludiestöd samt för den som är arbetslös och uppbär dagersättning frän arbetslöshetsförsäkringen eller kontant arbetsmarknadsstöd. I bilaga 4 lämnas en redovisning för innehållet i betänkandet (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fi.

Jag bedömer det som mycket viktigt alt förbättra de vuxenstuderandes sjukförsäkringsförhällanden. Nuvarande regler,som i korthet innebäranden studerande vid vissa sjukdomsfall fär behålla sitt vuxenstudiestöd, vars länedel sedan avskrivs i samband med återbetalningen, är i flera hänseenden mindre tillfredsställande. Den främsta kriliken mot nuvarande system gäller för de vuxenstuderandes del att tidigare sjukpenningplacering i många fall upphör i samband med studierna. Problem uppstår också när en studerande på gmnd av sjukdom avbryter studierna eller blir sjuk vid ferieuppehåll eller i samband med att studierna avslutas. Den studerande kan då hamna i en situation där varken vuxenstudiestöd eller sjukpenning utgår.

Riksförsäkringsverket har i sitt betänkande lämnat förslag till lösning av dessa frågor. Verket har ocksä tagit upp problemet med de studerande, som inte är sjukpenningplacerade vid studiernas början och som således också saknar sjukpenningskydd efter studiernas slut.

I det följande kommer jag endast att ta ställning till de av riksförsäkringsverkets förslag som rör de studerandes sjukförsäkringsförmåner under

Prop. 1978/79:162 11

studietid samt under ferieuppehåll. Frågan om de studerandes sjukförsäkring efter studietidens slut anserjag bör lösas i ett större sammanhang. Den hör enligt min mening samman med problem som är gemensamma för flera gmpper som inte har en sjukpenninggrundande förvärvsinkomst. Hithörande frågor behandlas av sjukpenningkommittén (S 1978:04).

Jag begränsar mig vidare till sjukförsäkringsfrågan för de studerande som har vuxenstudiestöd. Det ingick inte heller i riksförsäkringsverkets uppdrag att komma med några förslag för andra grupper. Jag är emellertid medveten om att sjukförsäkringsfrågan kan innebära problem även för den stora gmppen studerande med studiemedel. Regeringen har därför i tilläggsdi-rektiv(Dir. 1978:82) till studiestödsutredningen(U 1975:16)gett utredningen i uppdrag att belysa frågan om de studerandes försäkringsskydd under och i anslutning till studietiden.

I det nyss nämnda betänkandet diskuterar riksförsäkringsverket två huvudalternativ till lösning av försäkringsfrågan för studerande med utbildningsbidrag eller vuxenstudiestöd. Enligt det ena alternativet blir den skattepliktiga ersättningen vid utbildning sjukpenninggmndande på samma sätt som gäller vid t. ex. beredskapsarbete. Det andra alternativet innebär att man, i likhet med vad som gäller den särskilda sjukförsäkringen för studerande med studiemedel, låter det stöd som annars utgår under utbildningen fortsätta under sjukdomstid som infaller under utbildningen. Stödet kommer dä att ersätta sjukpenning. Riksförsäkringsverket stannar vid att föreslä det senare alternativet, huvudsakligen med motivet att det enligt verkets mening är principiellt tveksamt att låta eU socialpolitiskt bidrag, utformat som en inkomstbortfallsersättning, läggas till gmnd för en annan likartad stödform.

Flertalet remissinstanser tillstyrker riksförsäkringsverkets principiella förslag till lösning av försäkringsfrågan. Några instanser lämnar förslaget utan erinran, medan t. ex. statskontoret anser att man ändå borde pröva ett system där utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd läggs till grund för sjukpenning.

Jag delar riksförsäkringsverkets tveksamhet mot att låta vuxenstudiestödet ligga till gmnd för sjukpenningplacering och förordar därför en annan lösning. Jag återkommer senare till verkets förslag om utbildningsstöd under sjukdom.

Jag tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag att fastställd sjukpenninggmndande inkomst inte för sänkas under den tid en försäkrad uppbär vuxenstudiestöd. I den mån den studerande, genom förvärvsarbete vid sidan av studiema, kommer upp i en högre inkomst än före studierna, bör denna läggas till grund för sjukpenningen. Genom här föreslagna förändringar löser man ett väsentligt problem för de vuxenstuderande, samtidigt som man vinner överensstämmelse med de regler som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Pä denna punkt bör samma förmåner gälla de doktorander som uppbär utbildningsbidrag.

I** Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 162

Prop. 1978/79:162 12

Beträffande riksförsäkringsverkets förslag om vilande sjukpenning innebär detta att särlösningar måste tillgripas för studerande som förenar studier med vuxenstudiestöd med förvärvsarbete. Med nuvarande regler för beräkningen av sjukpenninggrundande inkomsi för deltidsarbete under kortare perioder, innebär verkets förslag relativt oförmånliga villkor för den aktuella studerandegruppen. Den sjukpenning, som skulle kunna utgå pä grundval av förvärvsarbete under studietiden, skulle inle pä långt när kompensera bortfallet av inkomsi.

Mina förslag i del följande bygger i stället på de regler för samordning mellan sjukpenning och vuxensludiestöd som finns i dag. En gmpp vuxenstuderande, nämligen de som bedriver kortare studier som elt led i fort-eller vidareutbildning, för redan nu behålla intjänad sjukpenning under studietiden. För alt inle både sjukpenning och fullt vuxensludiestöd skall kunna utgå samtidigt, har de nyss nämnda provisoriska samordningsreglerna införts. Innebörden av dessa regler har jag redovisal i det föregående. Jag är medveten om de nackdelar del kan innebära att utsträcka dessa regler till att omfatta ytteriigare grupper. Reglerna innebär i prakliken att en studerande, som blir sjuk under studietiden och har en relativt hög sjukpenning, för förmånligare ekonomiska villkor under en sjukskrivningsperiod, än då han är frisk.

De fördelar i administrativ enkelhet, som man vinner med mitt förslag, är dock så stora att jag är beredd att bortse från nackdelarna. Jag vill i sammanhanget framhålla att förslaget berör en liten gmpp starkt studiemoti-verade individer som, inle utan ekonomisk uppoffring, avstår från förvärvsinkomster för att studera med vuxenstudiestöd. En av de största administrativa fördelarna med en lösning av nyss relaterad innebörd är att det redan finns utarbetade rutiner för den praktiska handläggningen. I avvaktan på de mer genomgripande förändringar i sjukförsäkringslagstiftningen, som kan bli följden av den tidigare nämnda sjukpenningkommittens förslag, anser jag den här förordade lösningen på de vuxenstuderandes akuta försäkringsproblem ha flera fördelar. Den fyller kraven på att ge de studerande ett gott försäkringsskydd, samtidigt som man undviker att införa svårtillämpade särbestämmelser i försäkringslagstiftningen.

Jag förordar således att studerande med särskilt vuxenstudiestöd, i den mån de är berättigade till sjukpenning, uppbär denna även vid sjukdom under studietid. Vuxenstudiestödets bidragsdel bör därvid minskas med det belopp som utgått i sjukpenning för samma tid. Motsvarande samordningsregler bör gälla särskilt vuxenstudiestöd och föräldrapenning.

För övriga studerande bör det särskilda vuxenstudiestödet, i likhet med vad som nu sker, i sin helhet utgå under sjukdom.

Jag föreslår vidare att den nuvarande begränsningen av vuxenstudiestöd vid sjukdom till i princip sex månader under två på varandra följande kalenderhalvår slopas. Jag ärdäremot inte beredd att biträda riksförsäkringsverkets förslag att vuxenstudiestödet skall kunna utgå för i princip

Prop. 1978/79:162 13

obegränsad tid vid sjukdom med viss möjlighet lill omprövning efter en längre lid. Jag förordar i stället centrala studiestödsnämndens (CSN) förslag att vuxensludiestöd vid sjukdom bör utgå under den tid för vilken vuxensludiestöd beviljats. Föratt inte de nya reglerna för någon studerande-kategori skall innebära en försämring i förhållande till nu gällande bestämmelser, bör vuxensludiestöd under sjukperioder kunna utgå under tvä pä varandra följande kalenderhalvår. Liksom f n. bör detta dock gälla endast under förutsättning att den studerande har bedrivit studier under del första av dessa två kalenderhalvår.

F. n. gäller en begränsad rätt till vuxenstudiestöd under sjukdom för det första kalenderhalvåret, under vilket den studerande bedriver studier. Den som studerar måste för att fö vuxenstudiestöd under sjukperioden ha bedrivit minst en månads studieslödsberättigande studier. I likhel med CSN, som underslryker vikten av en förbättring härvidlag, biträder jag riksförsäkringsverkets förslag att rätten till vuxensludiestöd under sjukdom skall föreligga för alla studerande som påbörjat studier och vid studiernas början varit studieföra. Motsvarande bestämmelse bör även gälla för studerande med återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap. och studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349).

För personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning gäller enligl arbetsmarknadskungörelsen rätt till ledighet för tillfällig vård av barn, för uppdrag i elevorganisation och för kortvarig frånvaro för enskild angelägenhet av vikt. I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslår CSN att liknande regler bör införas för studerande med vuxenstudiestöd. Då det är angelägel att skapa så likartade förmänssystem som möjligt för olika gmpper vuxenstuderande, biträder jag CSN:s förslag i detta avseende. Jag kommer i det följande att föreslå nödvändiga ändringar i studiestödslagen. I övrigt ankommer det pä regeringen eller efter regeringens bemyndigande pä CSN att i samråd med riksförsäkringsverket utfärda närmare beslämmelser om hur reglema skall tillämpas. De här föreslagna reformema kräver ändringar i lagen om allmän försäkring på sätt som chefen för socialdepartementet i det föregående har föreslagit. De kräver också de ändringar i 3 kap. 14 §, 4 kap. 29 §, 7 kap. 17 § samt 9 kap. 2 § och de nya bestämmelsema i 7 kap. 17 a § studiestödslagen vilka redovisas i bilaga 2.1.

De kostnader för här framlagda förslag som faller inom utbildningsdepartementets ansvarsområde bör täckas inom ramen för vuxenutbildningsavgiften samt, när det gäller det förslag som berör studiemedelstagare, inom ramen för anslaget Studiestöd m.m.

2. Bidrag för utbildning av skolinformatörer m. m.

I propositionen 1978/79:100, bil. 12 (s. 652), har jag anfört att frågan om bidrag till Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) för utbildning av skolinformatörer och ledamöter i lokala

Prop. 1978/79:162 14

planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA) skall prövas inom arbetsmarknadsdepartementet vid beredningen av förslag till ny lag om fackliga förtroendemän. I annat sammanhang har meddelats atl regeringen inte kommeralt förelägga riksdagen proposition i ärendet i vär. Jag vill därför behandla frågan om detla bidrag i förevarande proposition. Eflersamråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet och statsrådet Rodhe vill jag förorda att för budgetåret 1979/80 får utgå 2 milj. kr. ur anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas cenirala kursverksamhet lill LO och TCO för utbildning av skolinformatörer och organisationernas förelrädare i SSA-råden. Anslaget Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet bör därför föras upp med etl belopp som med 2 milj. kr. överstiger beloppet enligt mitt förslag i propositionen 1978/79:100 bil. 12, dvs. med 26 253 000 kr.

Detta innebär att medel om sammanlagl 6 milj. kr. utgått under tre år för denna verksamhet. Organisationerna bör härigenom ha kunnat utbilda ett stort antal personer, som i framtiden kan användas som SSA-rådsledamöter och skolinformatörer. Jg anser därför att bidrag inte skall utgå efter budgeförel 1979/80.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. i övrigt godkänna de riktlinjer för sjukförsäkringsförmåner för studerande med särskilt vuxenstudiestöd som jag har förordat i det föregående.

3. till Bidrag tik löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret 1979/80, utöver vad regeringen föreslagit i prop. 1978/79:100 bil. 12, anvisa ytteriigare 2 000 000 kr.

Prop. 1978/79:162 15

Bilga 2.1

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fräga om studiestödslagen (1973:349)'

dels atl 3 kap. 14 §, 4 kap. 29 §, 7 kap. 17 § och 9 kap. 2 § saml rubriken

närmasl före 7 kap. 17 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 17 kap. skall införas en ny paragraf, 17 a §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
14 §

Ålerbelalningspliktiga studiemedel utgär för sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, förutsatt au

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studielid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synneriiga skäl föreligger, kan studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår un- För det första kalenderhalvår un
der vilket en studerande bedriver der vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till återbetal- studier som berättigar till äterbetal-
ningspliktiga studiemedel enligt det- ningspliktiga studiemedel enligt det
ta kapitel utgär studiemedel endast ta kapitel utgår studiemedel endast
för sjukperiod som infaller efter det för sjukperiod som infaller efter det
den studerande bedrivit studierna den studerande har påbörjat stu-
under minst en månad. dierna.

4 kap.
29 §

Studiemedel enligt 13,14,16,17,19 och 21-25 §§ utgår för sjukperiod som infaller under den del av ett kalenderhalvår som utgör den studerandes studietid, fömtsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

' Lagen omtryckt 1975:359.

Nuvarande lydelse

För del försia kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligl della kapitel utgär studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivii studierna under minst en

Föreslagen lydelse

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgär studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

17 §

I fråga om rält tik vuxenstudiebidrag och ålerbelalningspliktiga studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier äger 4 kap. 28-35 §§ molsvarande lillämpning.

För lid under vilken den studerande på gmnd av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier utgär vuxensiudiebidrag och äterbe-latningspkktiga studiemedel för sjukperiod som infaller under den det av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxensludiestöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 30-35 §§ skak lillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar tik särskih vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår vuxenstudiebidrag och ålerbelalningspliktiga studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna. Utgår sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid.

2 Senaste lydelse 1975:1186.

17 a §

Studerande har rätt atl behålla vuxenstudiebidrag och ålerbetalnings-pkktiga studiemedel vid

1. ledighet för tillfåkig vård av barn
i samma omfattning som enligt 4 kap.
8 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring gäller för rätt till föräldra
penning,

2. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett kalenderår och

3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skak vux-ensludiebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid.

har han insett eller bort inse detta, återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket motsvarande rillämp-ning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enigt 3 kap. 13-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas.

9 kap. 2§ Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högl belopp och

kan vad för myckel utgått genast

Avbryter någon sina studier skak första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit enligl 3 kap. 13-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas. Detsamma gäller vid sädan ledighet som avses i 7 kap.

17a§. På studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxensludiestöd enligt 7 kap. som äterkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när

Prop. 1978/79:162 19

Bilaga 3 Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-08

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till proposition om sjukförsäkringsförmåner vid arbetsmarknadsutbildning och vissa vuxenstudier m.m.

Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Till deltagare i arbetsmarknadsutbildning utgår utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtrycki 1977:141). Konstmklionen av utbildningsbidraget bygger på inkomstbortfallsprincipen och anknyter lill ersättningen vid arbetslöshet.Utbildningsbidrag består av dagpenning, stimulansbidrag och särskilt bidrag. Till den som är medlem i erkänd arbetslöshetskassa och uppfyller villkoren för ersättning från kassan vid arbetslöshet eller är utförsäkrad utgår dagpenning med högst 180 kr. per dag. Dagpenningen för dock uppgå lill högst elva tolftedelar av senaste inkomst av förvärvsarbete per dag, men utgär i dessa fall alltid med lägst 140 kr. per dag.

Till den som inte är medlem i erkänd arbetslöshetskassa men som har fyllt 20 äreller har försörjningsplikt mot eget barn utgår dagpenning med 140 kr. per dag. Till andra kategorier deltagare utgär dagpenning med 65 kr. per dag. Utöver dagpenning utgår till samtliga deltagare ett stimulansbidrag med 10 kr. per dag.

Deltagare i arbetsmarknadsutbildning har rätt att behålla utbildningsbidraget vid ledighet för sjukdom under sammanlagt högst 25 dagar eller, om särskilda skäl föreligger, 35 dagar under ett år. Enligt nuvarande samordningsregler mellan sjukpenning och utbildningsbidrag utgörs grundskyddet vid sjukdom under utbildningstiden av sjukpenning. Summan av dagpenning och stimulansbidrag minskas med det belopp som utgär i sjukpenning för samma tid. Reglema om utbildningsbidrag vid sjukdom har visat sig i vissa fall medföra problem för dem som inte är sjukpenningförsäkrade eller som är försäkrade fören läg sjukpenning. Problem uppstår för denna kaiegori kursdeltagare då antalet sjukdagar med rätt till bibehållet utbildningsbidrag har förbrukats, då deltagarna skiljs från utbildningen på grund av sjukdom eller dä kursdeltagaren är sjuk när utbildningen avslutas. Kursdeltagare som

Prop. 1978/79:162 20

är sjukpenningförsäkrade har efter utbildningstiden samma sjukpenning som de hade när de började utbildningen,

Riksförsäkringsverkei har i belänkandel (Ds S 1977:4) Slödel vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl, framlagt sina förslag till lösning av här redovisade problem. Riksförsäkringsverket har i betänkandet pekat på de tekniska svårigheter som är förenade med atl göra utbildningsbidraget sjukpenninggrundande. Dessa hänger främsi samman med att utbildningsbidraget ofta ulgör ersällning för en del av ell år och all kursdeltagaren saknar arbetsinkomst för tid innan han påbörjade studierna. Den sjukpenninggrundande inkomslen beräknas enligl gällande regler helårsvis pä så säll atl arbetsinkomsten slås ut över hela året. Vid sjukdom utgår därvid sjukpenning med 90 % av årsinkomsten utslagen per kalenderdag. Dessa problem är gemensamma för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och delärsanslällda och vissa andra deltidsanställda. En parlamentariskt sammansatt kommilté (Sjukpenningulredningen, S 1978:04) har under år 1978 lillsalts för att göra en översyn av sjukpenningförsäkringen bl. a. i syfte all se över de regler somjag nyss nämnt. Riksförsäkringsverkei har föreslagil att problemen löses på annat säll. För del försia har verket föreslagit att deltagare i arbetsmarknadsutbildning vid sjukdom skall erhålla enbart utbildningsbidrag och att den sjukpenninggrundande inkomslen görs vilande under utbildningstiden. Rätten till oreducerat utbildningsbidrag under sjukfrånvaro skall enligt verkets förslag inle vara begränsad lill ett visst anlal dagar per år utan fortlöpa under hela den beviljade utbildningen eller till dess arbetsmarknadsmyndigheterna vid omprövning av rälten till arbetsmarknadsutbildning funnit au sådan rätt ej föreligger. För det andra har riksförsäkringsverkei föreslagil au kursdeltagare, som är sjuk då utbildningen upphör, underdel pågående sjukfallet skall vara garanterad sjukpenning med belopp motsvarande siödnivän under utbildningstiden.

Enligl nuvarande regler ulgör sjukpenning grundskyddet vid all sjukdom som inträffar under utbildningstiden. Under 25 eller i vissa fall 35 dagar under etl år är kursdeltagaren garanterad oförändrade ekonomiska villkor vid sjukdom genom alt utbildningsbidrag därvid utgår, med avdrag fördel belopp som utgår i sjukpenning för samma tid. Riksförsäkringsverket har föreslagil alt enbart utbildningsbidrag skall ulgå vid all sjukdom som inträffar under utbildningstiden. Jag förordar att den nuvarande ordningen behålles. Däremot ansluler jag mig till riksförsäkringsverkets förslag alt rätten till utbildningsbidrag vid sjukdom bör utvidgas. Jag är dock inte beredd alt biträda verkets förslag alt oreducerat utbildningsbidrag skall utges vid sjukdom uiöver de 25, i vissa fall 35, dagarna. I stället förordar jag atl, vid sjukdom utöver de 25-35 dagarna, utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag får ulgå med 90 96 av del belopp som annars skulle ha utgått. Denna reducering är i överensslämmelse med den regel som gäller inom sjukförsäkringsystemet, där hel sjukpenning utgör 90 96 av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomsi. Del bör ankomma på arbets-

Prop. 1978/79:162 21

marknadsmyndigheterna all efter samråd med kursdeltagaren och läroanstalten avgöra om beslulet om arbetsmarknadsutbildning skall upphävas vid sjukdom som inträffar under utbildning. 90 96 av dagpenning och stimulansbidrag bör vid sjukdom längst kunna utgå så länge beslutet om arbetsmarknadsutbildning gäller, dvs. högst elt är. Kursdeltagare för vilken beslutet om arbetsmarknadsutbildning upphävs på grund av sjukdom bör fä förtur lill kommande kurs.

Riksförsäkringsverkei föreslåralt för deltagare i arbetsmarknadsutbildning skall gälla gängse regler om sjukskrivning m. m. Jag inslämmer i riksförsäkringsverkels förslag i detta avseende.

Vad jag har förordat föranleder ändringar i arbetsmarknadskungörelsen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1980. Kostnaderna för förslaget beräknar jag skall rymmas inom det anslag för bidrag till arbetsmarknadsutbildning som regeringen tidigare har föreslagit riksdagen i årels budgetproposition.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att godkänna den ändring av grunderna för utbildningsbidrag som jag har förordat.

Prop. 1978/79:162 22

Bilaga 4

Riksförsäkringsverkets betänkande Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl. (Ds S 1977:4)

1. Inledning

Genom beslul den 26 juni 1975 och den 20 november 1975 har regeringen uppdragit ät riksförsäkringsverket att utreda bl. a. frågan om utformningen av slödel vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier. 1 uppdraget ingår vidare atl utreda motsvarande fråga för den som uppbär stöd vid arbetslöshet. Också frågan om stöd under sjukdom för vissa intagna i kriminalvårdsanstalt och ungdomsvårdsskola ingår i uppdraget. Verket skall även överväga sjukförsäkringens medverkan genom atl utge sjukpenning vid yrkesmässig rehabilitering efter sjukdom vid vissa anpassningskurser för handikappade.

I föreliggande belänkande redovisas förslag rörande stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstuderade samt vissa intagna i anstalt m.m.

2. Stödet vid sjukdom för vissa intagna i anstalt
2.1 Gällande regler

Enligt 3 kap. 15 § lagen om allmän försäkring (AFL) utgår inte sjukpenning till bl. a. den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller ungdomsvärds-skola.

Personer som dömts till fängelse, internering eller ungdomsfängelse kan emellertid under den tid de formellt sen är intagna i kriminalvårdsansiali beredas möjlighet att vistas utanför anstalten under längre eller kortare lid. Avsiklen därmed är atl anpassningen i samhällel skall underiältas och alt frigivning eller vård ulom anstalten skall förberedas. En stor del av dessa personer utför därvid förvärvsarbete. Inkomsten av arbetet är skattepliktig och pensionsgrundande. Enligt den nämnda bestämmelsen i AFL utgår dock i princip inte sjukpenning då sjukdom leder till föriust av sådan förvärvsinkomst. Påpekas bör emellertid atl riksförsäkringsverkei i vissa besvärsärenden funnit att sjukpenning kunnat utges till försäkrad som formellt varit inlagen, men som vistats utom anstalt.

I och med 1973 års kriminalvårdsreform har dessa frivårdsformer fått ökad användning. I samband med denna reform har särskilt betonats vikten av att kriminalvårdens klienter så långt som möjligt skall kunna utnyttja samma sjukvård, utbildning och arbetsmarknad m.m. som andra medborgare. Detta skall under intagningstiden i första hand möjliggöras genom att klienterna beviljas s.k. frigång enligt 11 § s.k. frigivningspermission enligt 33 § eller annan vistelse utom anstalt enligt 34 § lagen om kriminalvård i anstalt

Prop. 1978/79:162 23

(KvaL). Därvid bör klienterna ha samma rätt lill samhällets stödåtgärder och vårdinsatser som andra människor i samhället.

Förhållandena är likartade för elever som är inskrivna i ungdomsvårdsskola men som vårdas utom skolan.

Det loiala antalet intagna i kriminalvårdsanstalt och inskrivna i ungdomsvårdsskola som under kortare eller längre lid vislas ulom anstalt med stöd av 33 och 34 §§ KvaL, som förvärvsarbetar i samband med frigång eller frigivningspermission eller som vårdas utom ungdomsvårdsskola kan f n. beräknas till i storleksordning 4 000 per är.

2.2. RiksFörsäkringsverkets förslag

Verket föreslår atl försäkrade som intagits i kriminal värdsanslall, men som med slÖd av 11 § KvaL beviljats frigäng och därvid utför förvärvsarbete eller med slöd av 33 eller 34 §§ KvaL vistas utom anstalt skall ha rätt till sjukpenning på samma villkor som andra försäkrade. Verket föreslär vidare atl försäkrad som inskrivits i ungdomsvårdsskola, men som värdas ulom skolan skall ha molsvarande rätt till sjukpenning.

Beträffande de intagna som deltar i kriminalvårdens försöksverksamhet med marknadsanpassad ersättning för arbete inom anstalten finner verket inte skäl att föreslå ändring i nuvarande regler.

3. Stödet vid sjukdom under arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier

3.1. Bakgrund

Genom ändringar i arbetsmarknadskungörelsen har fr. o. m. den I januari 1976 nya regler om ersättning till den som deltar i arbetsmarknadsutbildning, s. k. utbildningsbidrag, trätt i kraft. Därigenom förbättrades förmånerna väsentligt i jämförelse med de tidigare utbildningsbidragen. Fr. o. m. samma tidpunkl - i vissl fall redan fr. o. m den 1 juli 1975 - har genom ändringar i studiestödslagen en ny stödform för vuxenstuderande, s. k. särskilt vuxensludiestöd, införts. För båda dessa stödformer finns regler om samordning med ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. Både utbildningsbidraget och vuxenstudiestödet bygger, liksom sjukpenningen, på inkomstbortfallsprincipen. Det finns emellertid betydande olikheter i stödsystemens uppbyggnad. Skillnaderna sammanhänger delvis med att de tvä här aktuella formerna av utbildningsstöd har utvecklats ur olika andra ersättingssystem. Vuxenstudiestödet anknyter i väsentliga avseenden till studiemedelssystemet och utbildningsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen. De mesl framträdande skillnaderna mellan de tre ersättningsformerna berörs i grova drag i det följande.

Prop. 1978/79:162 24

3.2. Gällande ersättningsregler

Utbildningsbidrag beräknas till lägsl 140 kr. eller i vissa fall 65 kr. per dag vid heltidsstudier och utgår för fem dagar per vecka.Stimulansbidrag om 10 kr. per dag utgår också. Det högsta utbildningsbidrag som kan utgå för dag räknat är fn. 180 kr. För alt fä bidrag över garanlinivån 140 kr. per dag fordras att kursdeltagaren är arbetslöshelsförsäkrad.

Vuxensiudiestödet anknyter i princip beloppmässigt till utbildningsbidragen, men beräknas inle som en dagersättning, utan i stället för en bidragsperiod omfattande 15 dagar vid heltids- och 30 dagar vid halvtidsstudier. Vuxenstudiestödet består delvis av bidrag och delvis av återbetalningspliktiga studiemedel.

Sjukpenningen ulgör lägst 11 kr. per dag eller för hemmamakar 8 kr. per dag och utgår i princip för veckans alla dagar. Sjukpenningens maximibelopp är betydligt högre än utbildningsbidragets och vuxenstudiestödets, f n. 242 kr. per dag.

3.3. Ersättning vid sjukdom

Såväl utbildningsbidrag som vuxensludiestöd kan i viss utsträckning behållas under sjukfrånvaro. För deltagare i arbetsmarknadsutbildning kan detta ske under högst 25 eller i vissa fall 35 dagar för är räknat. Vuxenstuderande kan enligt huvudregeln behälla sitt slöd i sammanlagt högst sex månader under två på varandra följande kalenderhalvår. För första studieterminen, erfordras emellertid att den studerande deltagit i undervisningen i minst en månad föratt vuxensiudiestödet skall kunna utgå vid sjukfrånvaro. Om sjukpenning utgär för samma tid som utbildingsbidrag, minskas utbildningsbidraget med sjukpenningen. Motsvarande gäller för vuxensiudiestödets bidragsdel, men utgiven sjukpenning avräknas här från bidraget för hela bidragsperioden även om sjukpenningtiden varit kortare. I fråga om vuxenstudiestödets länedel avskrivs återbetalningsskydigheten i den män sjukfallet varar längre tid än 14 dagar. Sjukpenning överstigande 25 kr. per dag reducerar dock denna avskrivning.

Antalet personer som under ett kalenderår påbörjar arbetsmarknadsutbildning har under de senaste åren varierat mellan 80 000 och 110 000. Antalet personer som underär 1976 beviljades vuxenstudiestöd uppgick till omkring 10000.

3.4. Effekter av nuvarande samordningsregler

Nuvarande samordningsregler mellan sjukpenning och utbildningsbidrag resp. vuxenstudiestöd innebär i princip att gmndskyddet vid sjukdom under utbildningstiden beslår av sjukpenning. Samtidigt ges emellertid en minimigaranti, innebärande att den studerade under viss tid är tillförsäkrad en

Prop. 1978/79:162 25

ersättning vid sjukdom motsvarande ulbildningssiödets nivå.

Dessa samordningsregler har visat sig i vissa lägen medföra problem för dem som inle är sjukpenningförsäkrade eller som är försäkrade för en låg sjukpenning. Vid sjukfall som inträffar under utbildningstiden sänks ersättningsnivån sedan de medgivna frånvarodagarna med utbildningsbidrag eller vuxensludiestöd förbrukats. I vissa fall är sänkningen obetydlig, men i andra fall ärden avsevärd och ibland upphör ersättningen helt. Delta är elt problem främst för dem i arbetsmarknadsutbildning, för vilka antalet dagar med bibehållet stöd är mindre än för dem i vuxenstudier. Molsvarande problem uppstår om deltagare i arbetsmarknadsutbildning skiljs från utbildningen pä grund av sjukdom eller om studerande är sjuk vid ferieuppehåll eller när utbildningen avslutas.

Ytteriigare ett problem är atl deltagare i arbetsmarknadsutbildning som jämsides med utbildningen utför förvärvsarbete kommer att få ersättning för bortfallet av förvärvsinkomsten vid sjukdom endasi i den män hans sjukpenning överstiger utbildingsbidragel. Motsvarande gäller de vuxenstuderande, där problemet är särskilt påtagligt efiersom sjukpenning reducerar bidragel för hela bidragsperioden.

Den starkaste kritiken mot nuvarade syslem gäller för de vuxenstuderandes del atl sjukpenningförsäkringen i många fall upphör i samband med studierna till skillnad från vad som gäller för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Nuvarande samordningssystem har också den motsatta effekten alt studerande vilkas sjukpenning överstiger utbildningsstödetfärersättning vid sjukdom som i vissa fall överstiger den ersättning de har dä de är friska och deltar i utbildningen. Denna situation, som inle överensstämmer med grundtankarna bakom sjukförsäkringen, är vanligast vid arbetsmarknadsutbildning.

I administrativt avseende har nuvarande system vissa olägenheter och för de studerande kan det vara svåröverskådligt, genom alt ersälting för samma tid kan utges från olika källor med beloppsmässig samordning.

3.5. Allmänna överväganden angående ett nytt ersättningssystem

Som ovan framgått medför de nuvarande reglerna i vissa situationer betydande olägenheter för de studerande. De olika ersättningssystemen har olika bakgrund och skiljer sig i flera vikliga avseenden, både i fräga om ersättningsnivå och stödets konstmktion i övrigt, på ett sådant sätt atl det inte är möjligt att undanröja nackdelarna inom ramen för en princip av samordning. En enkel lösning på denna fråga skulle kunna åsiadkommas först om ersättningarna i sig fick en bäitre inbördes överensslämmelse. I direktiven har anvisats två huvudalternativ för en permanent lösning av de akluella samordningsfrågorna. Båda innebär principiella förändringar i fräga om slödet vid sjukdom för de här aktuella grupperna. Enligt det ena

Prop. 1978/79:162 26

alternativet skall den skattepliktiga ersättningen vid utbildning bli sjukpenninggrundande på samma sätl som gäller vid sådana arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t. ex. beredskapsarbete. Del andra alternalivet är att, i likhet med vad som gäller beträffande den särskilda sjukförsäkringen för studerande med studiemedel, låla del stöd som annars utgår under utbildningen fortsätta under sjukdomslid som infaller under utbildningen, i stället för att sjukpenningförsäkringen träder in vid sjukdomsfallet. Uiöver dessa två modeller har verket övervägt ytterligare ett antal tänkbara lösningar av samordningsfrågorna. Verket har emellertid därvid inte funnit något ändamålsenligt huvudalternativ utöver de båda nyss nämnda.

3.5.1. Utbildningsstöden görs sjukpenninggrundade

Det alternativ som i första hand kan tyckas vara den bäst framkomliga vägen att lösa dels samordningsfrågorna och dels problemen med stödnivån vid sjukdom under utbildning är att fullt ut jämställa utbildningsstöden med förvärvsinkomst och låta dem ligga till grund för beräkning av ny sjukpenninggmndande inkomst. Ulbildningsstödet skulle då vid sjukdom helt ersättas av sjukpenning. Det är emellertid endast inkomster som kan antas bli varaktiga, dvs. bestå minsl sex månader, eller kan antas bli regelbundet återkommande som är sjukpenninggrundande. Regeln skulle därför endast gälla för sådana utbildningar som kan beräknas pågå längre tid än sex månader, vilket emellertid skulle innebära att försäkringsadministrationen skulle fö använda två olika normsystem för ersättning vid sjukdom under ulbildning - ett för de längre och ett annat för de kortare ulbildningarna. Nackdelarna härmed skulle naturiiglvis kunna minskas genom att stödet ocksä vid kortare utbildningar görs sjukpenninggrundande i de fall man kan anta att utbildningen kommer att efterföljas av förvärvsarbete med inkomster motsvarande minst slödet under utbildningen samt att utbildningen och förvärvsarbetet tillsammans skulle pågå i minst sex månader. Ett sådant system möter emellertid betydande administrationssvårigheter och skulle ändock i vissa fall medföra samordnings- och nivåproblem av samma art som finns i dag.

En annan invändning mot att låta utbildningsstöd ligga till gmnd för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst är att sjukförsäkringens kompensationsnivå ofta skulle bli påfallande låg, betydligt lägre än enligt nuvarande regler.

Enligt verkets mening är det även principiellt tveksamt att låta ett socialpolitiskt bidrag, utformat som en inkomstbortfallsersättning, läggas till grund för en annan likartad stödform.

Av nu nämnda skäl kan riksförsäkringsverket inte förorda ett system som innebär att utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd läggs till grund för beräkning av sjukpenninggmndande inkomst.

Prop. 1978/79:162 27

3.5.2. Ulbildningsstödet behålls under sjukdom

Del alternativ som inom ramen för verkets uppdrag bedöms bäst lösa problemen i nuvarande system är atl deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller vuxensludier får behålla silt uibildningsslöd ocksä under sjukdom som inträffar under utbildningstiden i stället för att sjukpenningförsäkringen Iräder in vid sjukdomsfallet. Genom en sådan modell kan i huvudsak samma fördelar som i föregående alternativ uppnås, dvs. ersättningen grundas pä kursdeltagarens inkomsi som frisk och ersättningen beräknas efter enhetliga principer. Flera av de svårigheier som är förknippade med SGI-modellen och som berörts ovan skulle dock undvikas. Den närmare utformningen av delta alternativ skisseras i det följande.

3.6. Riksförsäkringsverkets förslag

3.6.1. Utbildningsbidrag

I de sjukdomsfall som infaller under arbetsmarknadsutbildning skall enbart utbildningsbidrag utgå. Kursdeltagarens sjukpenninggrundande inkomst görs "vilande" under utbildningstiden och sjukpenning enligl AFL eller motsvarande ersättning enligt annan författning skall i princip inle utgå. Molsvarande skall gälla den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt AFL. Rätten lill utbildningsbidrag under sjukfrånvaro skall inle vara begränsad lill visst antal dagar per år, utan fortlöpa under hela den beviljade utbildningen eller lill dess arbetsmarknadsmyndigheterna vid omprövning av rätten lill arbetsmarknadsutbildning funnit atl sådan rätt ej längre föreligger.

I samband med detla alternativ uppkommer också frågan om stödet skall utgå oavkortat vid sjukdom eller efter viss mindre reduktion, t. ex. lill 90 96 av eljest ugående belopp. Verkets förslag innebär atl utbildningsbidrag vid sjukdom skall utgå ulan reduktion.

För dem som jämsides med utbildningen eller studierna utför förvärvsarbete skulle emellertid systemet medföra att de inte skulle kunna få någon ersällning för bortfallet av förvärvsinkomsten vid sjukdom. För att lösa denna fråga föreslår verkel att etl stadgande införs i AFL av innebörd att sjukpenning skall kunna ulgå under tid dä kursdeltagare är berälligad till utbildningsbidrag eller vuxensludiestöd i den mån sjukpenningen gmndar sig på inkomst av under studietiden utfört förvärvsarbeie. Dä sjukpenning skall kunna utgå samtidigt med utbildningsbidrag bör en särskild maxime-ringsregel införas. Verkel föreslår att sjukpenning för dag tillsammans med vad som utgår i utbildningsbidrag för samma dag inle får översliga den högsta sjukpenning som kan ulgå enligl AFL:s huvudregel.

Verkel har vidare övervägt i vilken mån sjukförsäkringens regler bör överföras på utbildningsbidrag under sjukdom. Verket föreslär att arbetsmarknadskungörelsen kompletteras med bestämmelser motsvarande reglerna i AFL om sjukanmälan, läkarintyg och indragning eller nedsättning av

Prop. 1978/79:162 28

sjukpenning dä den sjuke vägrar ta emot besök av kassans kontrollant, ändrar vistelseort eller avreser till utlandet. Verket föreslår vidare att i arbelsmark-nadskungörelsen införs en bestämmelse om att ersättning kan nedsättas eller indragas om den sjuke vägrar underkasta sig läkarundersökning eller följa läkares föreskrifter. Kassan bör ocksä, när så kan anses påkallat, undersöka om skäl föreligger att vidta åtgärd som är ägnad all förkorta sjukdomstiden.

Verket föreslår all frågor om rätt lill utbildningsbidrag vid sjukdom skall prövas av kassan.

Verket föreslår atl kursdeltagare som är sjuk dä utbildningen upphör skall vara garanterad sjukpenning med belopp minst motsvarande siödnivän under det pågående sjukfallet, även efter det atl utbildningstiden gått till ända. Garantisjukpenningens dagbelopp skall därvid beräknas lill fem sjundedelar av utbildningsbidraget vartill kommer sådan sjukpenning som kan ulgå tillsammans med utbildningsbidraget. Garantisjukpenning skall under motsvarande förutsältningar kunna ulgå även vid sådana ferier då utbildningsbidrag ej kan utgå.

Verkel föreslär att om en kursdeltagare på grund av sjukdom måste avbryta sin utbildning skall hela sjukdomsfallet regleras enligt den stödnivå som kursdeltagaren har genom sin "vilande" sjukpenninggrundande inkomsi, om della blir fördelaktigare för honom.

3.6.2. Särskili vuxenstudiestöd

De ovan redovisade reglerna rörande utbildningsbidrag föreslås gälla i molsvarande fall även för studerande som uppbär vuxenstudiebidrag.

För alt vinna överensstämmelse med reglerna om arbetsmarknadsutbildning föreslår verket att den sjukpenninggmndande inkomsten inte för sänkas under den tid den försäkrade är berättigad till vuxenstudiestöd.

Verkets förslag innebär vidare atl den nuvarande begränsningen av vuxensludiestöd under sjukdom till i princip sex månader under två på varandra följande kalenderhalvår slopas. Verket föreslär även slopande av den nuvarande karensregeln som i princip innebär krav på en månads studier för rätt till vuxenstöd under sjukdom. För att den studerande skall bli berättigad till stöd under sjukdom skall dock krävas atl den studerande påbörjat utbildningen och att han dä var studieför.

Vad avser vuxenstudiestödets länedel föreslår verket atl den nuvarande karensregeln, som innebär att återbetalningsskyldigheten avskrivs efter 14 dagars sjukdom, ersätts med en 3-dagarskarens. Verket föreslär vidare atl återbetalningsskyldigheten efter karenstiden helt avskrivs.

Då vuxensludiestöd vid sjukdom enligt verkets förslag kan utgå ulan begränsning till viss tid bör rätten till vuxenstudiestöd tas upp till omprövning vid längre sjukfall på motsvarande sätt som redan sker vid arbetsmarknadsutbildningen.

Prop. 1978/79:162 29

3.7. Andra samordningsfrågor

Föräldrapenning i samband med barns födelse kan utgå lill förälder som inle förvärvsarbetar och som har barnel i sin vård. I praxis har regeln tolkats så atl förälder som studerar ulom hemmet under tid som molsvarar normal arbetstid ansetts ha barnet i sin vård. Detta medför att dellgare i arbetsmarknadsutbildning som uppbär utbildningsbidrag och studerande med vuxensiudiebidrag jämsides med dessa bidrag kan uppbära hel föräldrapenning.

Verket anser det olämpligl att en person för samma tid kan uppbära tvä olika bidrag som båda i princip avser all läcka inkomstföriust. Verkel föreslår därför alt utbildningsbidraget minskas med föräldrapenning som utgår för samma dag. Molsvarande skall även gälla vuxenstudiestödets bidragsdel. Detla bidrag skall därvid omräknas till dagbelopp.

4. Ikraftträdande och kostnader

I betänkandet, som avlämnades är 1977, föreslär verket atl de nya reglerna skall träda i kraft den I januari 1979.

Kostnaden för ändringen av reglema om sjukpenning för vissa intagna i kriminalvårdsansiali och ungdomsvårdsskola beräknas uppgå till 1 ä 2 milj.kr. De nya reglerna beträffande deltagare i arbetsmarknadsutbildning beräknas medföra en kostnadsomfördelning frän sjukförsäkringen, vars kostnader minskar med ca 16 milj.kr.till utbildningsbidragen, som ökar med ca 19 milj.kr. I fräga om de vuxenstuderande blir kostnadsökningen obetydlig. Även här sker en viss mindre kostnadsomfördelning. Den sammanlagda kostnadsökningen till följd av verkets förslag kan således beräknas till omkring 5 milj.kr. Därtill kommer tillfälliga kostnader för utbildning och information m. m. i samband med ikraftirädandet av de nya reglerna.

Prop. 1978/79:162 30

Bilaga 5

Sammanställning av remissvar över riksförsäkringsverkets betänkande (Ds S 1977:4) Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.

Yttrande över förslaget har avgeits av kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), socialpolitiska samordningsulredningen, 1974 års ulredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredningen), sludiestödsutredningen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbelsgivareföreningen (SAF), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasseförbundel. Sveriges AMU-elevers riksförbund, samarbets-organisalionenförSveriges vuxenstuderande och Sveriges Förenade studentkårer (SFS).

1. Rätt till sjukpenning i vissa fall för intagna inom kriminalvården och i ungdomsvårdsskola

Flertalet remissinstanser har lämnat förslagel ulan erinran. De remissinstanser som yttrat sig har genomgående tillstyrkt förslagen.

Socialstyrelsen anser det vara särskilt betydelsefullt - bl. a. med lanke på äteranpassningsprocessen - all intagna i kriminalvårdsansiali fär rält till sjukpenning under tid då de på grundval av beslämmelserna i 34 § lagen om kriminalvård i anstalt (KvaL) är intagen för vård på nykterhets- eller narkomanvärdsinslilulion. Kriminalvårdsstyrelsen - med vilken samråd ägt rum under utredningsarbetet - vill starkt understryka vikten av atl nuvarande särreglering i sjukpenninghänseende slopas för de intagna.

Införande- och driftkostnaderna för de nya reglerna torde enligt statskontorets bedömning vara relativt obetydliga. RRV anser all sjukpenning bör beviljas för intagna som beviljats frigäng för förvärvsarbete. Kriminalvården bör därvid debitera den intagne samma avgift för kost och logi som underden lid klienten är fullt arbetsför. Sjukpenning till den som enligt 34 § KvaL vistas ulanför anstalt bör enligl RRV endasi beviljas den som därvid utför förvärvsarbete. Detsamma bör gälla för den som har frigivningspermission. I annat fall skulle dessa intagna vid sjukdom komma i ett bättre ekonomiskl läge än eljesl. Det är enligt RRV rimligt att ungdomsvårdsskoleelever behandlas på samma sätl som intagna inom kriminalvärden. Även LRF delar de av RRV framförda synpunkterna atl sjukpenning bör utgå då sjukdom leder till föriust av förvärvsinkomsten.

Försäkringskasseförbundel - som lillstyrker förslagel - framhåller att elt genomförande fömtsätter uppbyggnaden av ett bättre informationssystem än

Prop. 1978/79:162 31

f n. mellan kriminalvårdsorganen, riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

2. Stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstuderande

Förslagen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av Kriminalvårdsstyrelsen, LO. Kommunföi bundet. Landstingsförbundet och sainarbeisorganisationen för Sveriges vuxenstuderande.

Socialstyrelsen har säsom samrådsparlner deltagit i arbetet med detta betänkande. Enighel har nåtts i de delarav de framlagda förslagen som berör styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen vill gärna understryka angelägenheten av atl de i belänkandet framlagda förslagen genomförs. För de grupper som saknar lidigare arbetsinkomst - framför alll handikappade ungdomar m.fi. - måste förslagen ses som en väsentlig förbättring.

Riksförsäkringsverket har ej ansett sig kunna förorda etl syslem som innebär alt utbildningsbidrag och vuxensludiestöd läggs lill grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Statskontoret anser alt det ändå bör prövas huruvida etl sådant syslem kan innebära en framtida förenkling av administrationen. Denna fråga bör i etl längre perspektiv prövas inom ramen för socialpolitiska samordningsutredningens arbete. Statskontoret delar riksförsäkringsverkets uppfattning att föreliggande förslag eliminerar vissa påtagliga brister i dagens syslem och därmed skapar en bäitre grund lor ersättning vid sjukdom. Statskontoret ansluter sig vidare till verkets uppfattning att förslagen leder lill förenklingar i ärendebehandlingen på försäkringskassorna och tillstyrker därför förslaget.

RRV anser all en modell där utbildningsbidragen görs sjukpenninggrundande innebär alt personens slöd vid sjukdom anknyler till den aktuella inkomslsitualionen. Svårigheier all bedöma framlida förvärvsinkomst behöver inle uigöra hinder för en sädan lösning. Den främsta invändningen mol elt sådant syslem är att nivån på ersättningen under utbildning ofta skulle bli påfallande låg. Detta är enligl RRV:s mening en vägande invändning. Orsaken till förhållandet är främsi principerna för beräkning av den sjukpenninggrundande inkomslen. Dessa regler gäller emellerlid generellt och molsvarande effekler uppstår för alla personer som har inkomst viss del av året eller vissa dagar i veckan. Förslagel atl göra ulbildningsslöden sjukpenninggrundande har inle övervägts av utredningen och de administrativa konsekvenserna har inte tillräckligt belysts. RRV vill därför inle i nuläget motsätta sig riksförsäkringsverkels förslag som har vissa praktiska fördelar. Alternalivel all utbildningsstödet görs sjukpenninggmndande bör emellerlid kunna las upp i etl annal och siörre sammanhang.

C5/V tillstyrker i huvudsak riksförsäkringsverkets förslag. Speciellt positivt är förslaget att studerandes sjukpenninggmndande inkomsi görs vilande

Prop. 1978/79:162 32

under studietiden och att detla görs även om studierna inte bedrivs inom eget tidigare yrkesområde. Det är mycket viktigt alt nuvarande karensregler för rätt till särskilt vuxensludiestöd under sjukdom förändras. Speciellt vikligl är att kravet på en månads studier innan vuxensludiestöd kan utgå under sjukdom las bort. Enligt riksförsäkringsverket skall studiestöd under sjukdom kunna utgå om den studerande påbörjat den utbildning för vilken vuxensludiestöd beviljats. Beslut om vuxensludiestöd kan fattas för högst två terminer i laget. Riksförsäkringsverkets förslag kan därför tolkas som att kravet måste uppfyllas för varje ny beviljningsperiod. Enligt CSN:s mening bör del vara lillräckligt alt den studerande någon gäng uppfyllt de uppställda kraven. Vuxensiudiestödet under sjukdom bör kunna utgå längst t. o. m. beviljningsperiodens slut.

CSN har varil tveksam till att ändra karenstiden för avskrivning av studiemedelsskulder från 14 till 3 dagar. Eftersom de flesta sjukperioderna är relativt korta innebär sänkningen av karenstiden alt antalet avskrivningar för ett fåtal dagar kommer alt öka avsevärt. Det är dessutom fråga om små belopp, endast några tiotal kronor. Mot bakgrund av att lån under sjukdom bör undvikas finner CSN det dock rimligt att sänka karenstiden till 3 dagar.

AMS begränsar sitt yttrande till atl gälla deltagare i arbetsmarknadsutbildning. AMS har särskilt övervägt om utbildningsbidraget skall utgå oavkortat vid sjukdom eller med viss mindre reduktion. Med hänsyn till atl många kursdeltagare redan fått sin inkomstnivå sänkt och att utbildningsbidraget dessutom har en lägre maximigräns än sjukpenningen skulle det le sig oskäligl med en ytteriigare reducering. Utredningens förslag flnner slyrelsen därför motiverat. Under utredningsarbetet har styrelsen fungerat som samrådsmyndighet. Enighel har nätts i alla uppkomna frågor och styrelsen ställer sig därför bakom riksförsäkringsverkets förslag i de delar som berör styrelsens verksamhetsområde och tillstyrker au förslagen genomförs.

Socialpolitiska samordningsutredningen hälsar med tillfredsställelse riksförsäkringsverkets förslag att deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier fär behälla sitt utbildningsstöd vid sjukdom som inträffar under utbildningstiden. Utredningen anser det värdefulll all bidragsformerna renodlas. Bl. a. undviks härigenom variation i ersättningsnivån och rationaliseras administrationen av bidragsformerna. Enligt ALF-utredningens direktiv är det inle möjligt alt tänka sig ett ersättningssystem där utbildningsstöd eller arbetslöshetsersättning görs sjukpenninggmndande. Beträffande tanken att låta arbetslöshetsersättningen utgå under sjukdomstid som infaller under arbetslös lid vill ulredningen peka på atl man i så fall mäsle ge avkall pä de krav som anger att den arbetslöse skulle vara arbetsför och stå till arbetsmarknadens förfogande. Kravet atl den arbetslöse skall vara arbetsför och slå lill arbetsmarknadens förfogande är av grundläggande betydelse inom arbetslöshetsförsäkringen. En lösning så att ersättning frän denna försäkring skulle ulgå även under sjukdom och atl den t. o. m skulle kunna utgå då den

Prop. 1978/79:162 33

försäkrade är avstängd från rätt till ersättning skulle enligt utredningens mening medverka till atl undergräva respekten för arbetslöshetsförsäkringens grundregler.

Sludiestödsutredningen inskränker sig till att yttra sig över de delar i belänkandel som berör stödet vid sjukdom för studerande under utbildning. Bland de drygt 100 000 sludiemedelstagarna görs under elt kalenderhalvår knappt 25 000 sjukanmälningar. Huvudsakligen på gmnd av den länga karenstiden - 14 dagar - sker avräkning av ålerbelalningspliktiga medel endast i ca 2 000 fall. Riksförsäkringsverkets förslag innebär en väsentlig förbättring av sjukförmånerna för de studerande som har utbildningsbidrag och särskilt vuxensludiestöd. Sludiestödsutredningen tillstyrker därför riksförsäkringsverkets förslag. Förslagel bör emellertid betraktas som ett provisorium tills en mer övergripande översyn gjorts av vilka förmåner som skall utgå lill studerande under sjukdom. Sludiestödsutredningen har för avsikt alt i del fortsatta utredningsarbetet göra en översyn av vilka förmåner som skall utgå till studiemedelstagare under sjukdom. Redan nu vill utredningen uttala att siktet därvid bör vara inställt på att åstadkomma likartade förmåner för alla som under studier blir sjuka. TCO tillstyrker de framlagda förslagen. Man anser det positivt att de personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning eller vuxenstudier under sjukdom får behälla sitt utbildningsstöd och att ersättningen vid sjukfrånvaro därigenom för en direkt anknytning till en inkomstnivå dessa studerande har som friska. Genom att ersättningen kommer att ulgå från etl och samma bidragssystem underiältas försäkringskassornas handläggning av ärendena och de studerandes möjligheler atl konlrollera de utbetalda beloppen. SACO/SR tillstyrker del av riksförsäkringsverket framlagda förslaget. Dock vill centralorganisationen påpeka att förslaget om förbättringar av stödet vid sjukdom för dellagande i arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning måste fö konsekvenser även för de studerande som i dag för utbildningsbidrag och studiemedel. SACO/SR anser att det ur rättvisesynpunkt är ytterst angeläget att de olika former för studiestöd som finns i dag samordnas med avseende pä stödet vid sjukdom.

SAF anser atl en och samma ersättning borde utges oberoende av anledningen till inkomstbortfallet. F.n. försvåras en sådan lösning av att sjukpenningens kompensalionsnivå är avsevärt högre än inom andra delar av bidragssystemet. SAF är beredd atl som en temporär lösning acceptera verkets förslag i fräga om deltagare i arbetsmarknadsutbilding och vuxenstuderande. Man framhäller dock del nära sambandet mellan denna fråga och frågan om stödet vid sjukdom till den som uppbär arbetslöshetsersättning. Även SHIO tillstyrker förslagen. Man har samrått med Svenska arbetsgivareföreningen och ansluler sig till de synpunkter som redovisas av arbetsgivareföreningen. SHIO vill också påpeka att det ur rättvisesynpunkt är angelägel att de olika former för studiestöd som finns i dag samordnas. Exempelvis bör de studerande som i dag för studiemedel erhålla samma stöd

Prop. 1978/79:162 34

vid sjukdom som deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller vuxenutbildning. LRF anser del vara en fördel atl mera enhetliga regler vid sjukdom skapas mellan de två ersättningssystemen, utbildningsbidrag och vuxensludiestöd. Enligt LRF kan del tillkommande regelsystemet fogas in i gällande regler pä ett överskådligt säll. Det är också rimligt att nu gällande tidsbegränsningar för vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag vid sjukdom slopas i enlighet med utredningens förslag. Försäkringskasseförbundet anser all den av riksförsäkringsverkei föreslagna lösningen för deltagare i arbetsmarknadsutbildning och vuxenstuderande innebär ett avsteg frän principen om att sjukförsäkringen skall svara för ersättning vid sjukdom. Förbundet anser dock all den av ulredningen föreslagna lösningen ändå är atl föredra framför elt syslem där man låter ulbildningsstödet jämställas med förvärvsinkomst. Förslaget innebär väsentliga fördelar genom atl beräkning av ersättning vid sjukdom följer enhetliga regler och ersättningen betalas ut från endast ett håll. Förslaget om alt försäkringskassan skall pröva rälien till uibildningsslöd under sjukdom tillstyrks också. Den föreslagna förfatlningsmässiga regleringen av de nya bestämmelserna förefaller förbundel komplicerad. Man föreslär därför vissa förenklingar.

Sveiiges AMU-elevers riksförbund stöder huvuddragen i förslaget, men menar att det endast är en del av vad om är nödvändigl för att ge AMU-eleverna ell riktigt ekonomiskl skydd vid sjukdom. Enligt riksförbundets mening är det en stor brist i förslaget att det inte ger något skydd vid sjukdom efter utbildningen, alllså om inle sjukdomen började innan utbildningen avbröts eller upphörde. Riksförbundet anser det vara principiellt felaktigt att göra sjukpenningen vilande under utbildningen även för de elever som är berättigade till en sjukersättning som är större än utbildningsbidraget. Riksförbundet ifrågasätter om inte de ändringar som föreslås i lagen om arbetsskadeförsäkring, dvs. i fråga om sjukpenningen för den som är sjuk efter samordningslidens utgång, innebär att AMU-eleverna i vissa fall fär ett sämre ekonomiskl skydd än elever i andra utbildningar. Riksförbundet menar att sjukpenningen skall utgå efter den beräkningsmetod som ger det bästa skyddet.

Riksförsäkringsverket har utrett frägan om utformningen av stödet vid sjukdom för den som deltar i arbetsmarknadsutbildning och för den som bedriver vuxenstudier som förenas med räll till särskilt vuxensludiestöd. Verket har ej berört stödet vid sjukdom för majoriteten av de vuxenstuderande som finansierar sina studier med studiemedel. SFS anser att en uppdelning av de studerande ej bör göras. Det är, enligl SFS mening, av slörsta vikt atl en genomgripande förändring av regelsystemet för sjukförsäkringen för studiemedelstagare sker. SFS kräver vidare att studiestöd under sjukdom skall utgå under fömtsättning att den studerande anlas till den utbildning för vilken studiestöd beviljats. Han skall alltså inte ha behövt påbörja utbildningen som riksförsäkringsverket har föreslagit. SFS instämmer helt i verkets förslag att nuvarande 6-månadersregel i vad avser

Prop. 1978/79:162 35

möjligheten att behålla studiestöd under sjukdom slopas. Vidare fär en omprövning av rätlen till studiestöd under inga omständigheter leda lill alt den studerandes ekonomiska situalion ändras pä gmnd av sjukdom. SFS kräver alt karenstiden för avskrivning av äterbelalningsplikligt vuxenstudiestöd skall slopas. SFS ser det ocksä som mycket positivi alt riksförsäkringsverket föreslagil att sjukpenning motsvarande siödnivän under utbildningstiden skall garanteras vid sjukdom efter ulbildningens slul.

3. Samordning av studiestöd och föräldrapenning

CSN finnerdet rimligt aU en samordning görs mellan föräldrapenning och särskilt vuxensludiestöd för alt förhindra att båda bidragen utgär samtidigt. Avräkningsförfarandet fär dock inle utformas sä all avräkning görs för en halviidssluderande som uppbär halv föräldrapenning. Studiestödet och föräldrapenningen kan avse olika delar av dagen för en sädan person. CSN föreslår att avräkning endast görs för studerande som uppbär vuxenstudiestöd för heltidsstudier. Det bör dä inte heller vara möjligl för deltidsstuderande alt uppbära hel föräldrapenning.

Socialpoktiska samordningsinredningen anser det angelägel atl en samordning sker mellan viss föräldrapenning och utbildningsstöd i syfte all här förhindra dubbelkompensation. Utredningen instämmer i alt avräkning skall göras på utbildningsstödet.

Försäkringskasseförbundel anser det viktigt att en samordning mellan föräldrapenning och uibildningsslöd kommer lill stånd snarast möjligt. Man anser därför att förslagen härom bör brytas ur de övriga förslagen och genomföras redan den I januari 1978.

SAF delar riksförsäkringsverkets uppfaltnig i fräga om samordning mellan föräldrapenning och utbildningsstöd. Man lillstyrker därför förslagel atl avräkning skall göras på utbildningsstödet.