Prop. 1978/79:130 Regeringens proposition

1978/79:130

om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m.m.;

beslutad den 22 februari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIC ENLUND

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposilionen föreslås ökade insaiser på växtförädlingsområdet. Regeringen föreslås få bemyndigande alt godkänna avtal mellan staten och Svenska lantmännens riksförbund som innebär atl verksamheten vid Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget förs samman lill ett nytl förelag, Svalöf AB. Del nya företaget skall ägas till hälften var av staten och Svenska lantmännens riksförbund. Vidare föresläs att regeringen bemyndigas godkänna ett avtal mellan staten. Lantbrukamas riksförbund och Svenska lantmännens riksförbund. Enligt detta avtal skall staien och jordbrukels föreningsrörelse gemensamt bidra till finansieringen av viss växtförädling.

Till lantbruksstyrelsen knyts en växtförädlingsnämnd med uppgift alt pröva ansökningar om medel till växtförädlingsprojekt som är angelägna från allmän synpunki. Sammanlagl kommer nämnden att disponera ca 14 milj. kr. fördel första halvåret 1980. Förökad forskningsverksamhet föreslås Sveriges lantbruksuniversitet tillföras bl.a. en professur för kulturväxternas genelik och förädling. Sammanlagl innebär avtalet om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbele och förslagen om ökad forskning att de årliga bidragen lill växtförädling ökar med 5,7 milj. kr.

Inom vä.xtförädlingsavgiftssystemet införs den ordningen, att medel ur växlförädlingsfonden i princip utbetalas till sortinnehavare endast under den tid som molsvarar skyddstiden inom växtförädlarrätlen. 1 övrigt föreslås alt i lagen om stalsplombering av utsäde och om växlförädlingsavgift införs bestämmelser om kvalitetsdeklaration av sådant utsäde, som inte skall sialsplomberas, och att i samband därmed 1928 års lag angående handel med ulsädesvaror (frölagen) upphävs. I Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 130

1 denna lag förslås med

1. utsäde, dels frö som är avseit till utsäde med undantag av skogsfrö och frö av växter som odlas endast IiU prydnad, dels utsäde av potatis (utsädespolatis),

2. statsplombering av utsäde, förvaltningsuppgift som innebär kvalitetskontroll av utsäde, plombering av förpackning med utsäde och utfärdande av bevis därom.

1 denna lag förslås med

1. utsäde, dels frö som är avsetl lill utsäde med undantag av skogsfrö, dels utsäde av potatis (utsädespotatis),

2. statsplombering av utsäde, förvaltningsuppgift som innebär kvalitetskontroll av utsäde, plombering av förpackning med utsäde och utfärdande av bevis därom.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifi som har meddelals med slöd av 2 § dömes lill böter, om ej gämingen är belagd med straff i lagen (1960:418) om slraff för varusmuggling.

Har någon gjort sig skyldig till brotl enligt försia stycket, skall han förpliktas erlägga växlförädlingsavgift som har undandragits genom brottet.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 2 § Jörsia slyckel eller 3 § Jörsta stycket dömes till böter, om ej gärningen är belagd med slraff i lagen (1960:418) om slraff för varusmuggling.

Vara som varit föremål jör broll mol Jöreskrifl, meddelad med stöd av 3 § första stycket, skall Jörklaras förverkad, om del ej är uppenban obilligl. Detsamma gäller utbyte av sådant brotl. I stäUet för varan kan dess värde jörklaras förverkat.

Har någon gjort sig skyldig till brott enligt försia slyckel, skall han förpliktas erlägga växtförädlingsavgift som har undandragils genom brottet och ersätta tillsynsmyndigheten kostnader Jör undersökning av tagel prov.

Prop. 1978/79:130

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-02-22

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: slalsrådet Enlund

Proposition om vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m. m.

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en särskild sakkunnig' med uppdrag alt uireda vissa frågor rörande växtförädlingen i Sverige. Den sakkunnige antog namnet 1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06).

1975 års växtförädlingsulredning avlämnade i februari 1978 betänkandet (SOU 1978; 23) Växtförädling. Utredningens sammanfattning av betänkan-del bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1. Beträffande nuvarande förhållanden m. m. saml ulredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av styrelsen för intemalionell utveckling (SIDA), socialstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk. Lunds universitet, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens centrala frökontrollanslalt (fr. o. m. den 1 juli 1978 statens utsädeskontroll), statens växtsortnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges utsädesförening (SUF), statens råd för skogs- och jordbruksforskning, länsstyrelserna i Malmöhus. Skaraborgs, Östergötlands och Västerbottens län, forskningsrådsnämnden, beredningen för u-landsforskning (SAREC), utredningen om skyddslagstiftning rörande forskning om hybrid-DNA, Tjänstemännens centralorganisalion (TCO), Cenlralorgani-

' Professom Åke Gustafsson.

Prop. 1978/79:130 5

sationen SACO/SR, gemensamt av Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska lantmännens riksförbund (SLR) och Allmänna svenska utsädes-aktiebolaget. Kooperativa förbundet (KF). AB Cardo, Hushållningssällskapens förbund. Sveriges industriförbund, Sveriges Fröengrossistförening. W. Weibull AB samt Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).

Socialstyrelsen har bifogat yttrande från länsläkarorganisationen i Kalmar län, UHÄ hänvisar till bilagda yttranden från universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg och Umeå, länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från kommunstyrelserna i Landskrona och Svalövs kommuner, länsstyrelsen i Skaraborgs län har med instämmande bifogat yllrande från lantbruksnämnden, länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttranden från hushållningssällskap och lantbruksnämnd, länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat yttranden från Norrlands lanlbruksförsöksanstalt och LRF:s länsavdelning samt har SACO/SR utan eget ställningstagande bifogat yttranden från Agrifack och lokala Agrifackklubben vid W. Weibull AB.

Härutöver har yttranden inkommit från Föreningen för Växtförädling av Frukt och Bär, lantarbelareförbundets fackklubb vid Sveriges utsädesförening med instämmande från Svenska lanlarbelareförbundet, E. Åkerberg och 1. Granhall, Krokoms kommun. Nedre Norriands Producentförening och Lantbrukamas länsförbund i Jämtland, 1977 års Hemslöjdsutredning, professorerna N. O. Bosemark, K. Fredga, Å. Gustafsson, A. Levan, A. Lima-de-Faria, A. Lundqvisl och A. Miinlzing saml Svalövs kommun. En sammanslällning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i enlighet med 1975 års växlför-ädlingsutrednings förslag en särskild kommitté' för förhandling om den framtida växtförädlingen. Kommittén antog namnet Svalövsgmppen.

Gruppen har i februari 1979 avlämnat en promemoria (Ds Jo 1979:2) Samarbele mellan staten och jordbrukels föreningsrörelse på växtförädlingsområdet. Promemorian bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 3.

Lantbruksslyrelsen, statens centrala frökontrollanslalt och statens växt-sorlnämnd har i oktober 1977 kommit in med förslag lill ändrad utsädeslagstiftning. En sammanfattning av förslaget bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av RRV. näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket, Sveriges lantbruksuniversitet, LRF, KF, Sveriges grossisiförbund. Trädgårdsnäringens riksförbund, Sveriges fröengrossistförening, TCO, SACO/SR och Sveriges fröhandla-

' Generaldirelitören Ingvar Widén, ordförande, samt departementsråden Stellan Kronvall och KaH-Erik Strand.

Prop. 1978/79:130 6

reförening. Allmänna svenska utsädesakliebolaget och W. Weibull AB har hänvisat till det yttrande som har avgetts av Sveriges fröhandlareförening.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

I prop. 1978/79: 100 (bil. 13 s. 104 och 105) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 13 831 000 kr. och till Bidrag till viss prakliskl velenskaplig växtförädling för budgetåret 1979/80 beräkna ett anslag av 460000 kr. Jag anhåller atl nu få la upp dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna utgångspunkter

Växtförädling innebär en förbättring och anpassning av kulturväxter lill odlingsbetingelsema. Den är en viktig förutsättning för en rationell livsmedelsproduktion bl. a. därigenom att den kan göra växtproduklionen säkrare. Växtförädlingen ger också goda möjligheter att anpassa vegetabiliema till vad som är önskvärl från närings- och folkhälsosynpunkt. Naturiigi förekommande giftiga substanser i olika växlslag kan ofta elimineras genom växtförädling. Lyckas man få fram t. ex. resistens mol sjukdomar kan användning av bekämpningsmedel minskas. Växtförädling kan därigenom ge väsentliga fördelar från miljösynpunkt. 1 vissa fall har en anpassning av odlingsmaterialet genom växtförädling varit nödvändig för fortsatt odling i Sverige. Detla gäUer t.ex. sockerbetor och oljeväxier. Särskilda insatser på växtförädlingens område har även stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt.

Växtförädlingsutredningen har understmkit växtförädlingens belydelse för bl. a. jordbrukels och trädgårdsnäringens utveckling. För Sveriges vidkommande är enligt utredningens mening växtförädling också en av de verksamheter som är nödvändiga för att del skall vara möjligt atl bedriva en aktiv jordbruks- och irädgårdsnäringspolilik i syfte att åstadkomma en effektiv och miljövänlig produklion med hänsyn tagen till regionala intressen. Växtförädlingens betydelse har även undersimkits av remissinstanserna.

Ulöver vad jag tidigare anfört om växtförädlingens betydelse villjag instämma i uppfattningen atl växtförädling är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik jordbruks- och trädgårdsnäring. Växtförädling spelar därtill en vikiig roll genom sin anpassning av nya sorter till odlingsteknik, gödslingsinlensilet, maskinell skörd m. m. Härigenom ökar värdet av många andra jordbruksvetenskapliga insatser. För en framgångsrik praktisk växtförädling krävs även en betydande grundforskning och en lång-

Prop. 1978/79:130 7

siktig målforskning där flera ämnesområden vävs samman. Praktik och teori måste nära samverka med varandra.

Alltsedan den mera vetenskapligt baserade växtförädlingen startade på allvar i Sverige i slutet av förra århundradet har den befunnit sig på en intemationellt sett hög nivå. De förslag somjag avser all lägga fram syfiar lill att bibehålla denna tradilion. Förslagen skall också ses som ell uitryck för uppfattningen atl staten har ett belydande gemensami ansvar med jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin för utvecklingen inom svensk växtförädling.

2.2 Organisation av växtforädUngen

Sveriges utsädesförening bedriver växtförädling inom jordbruks- och trädgårdsområdet. Föreningen erhåller statligt bidrag till sin verksamhei. Utsädesföreningens sorter försäljs genom dess handelspartner Allmänna svenska utsädesakliebolaget som ägs av Svenska lantmännens riksförbund, SLR.

Den historiska översikt som växtförädlingsutredningen gjort visar på de problem som är förknippade med att bedriva praktisk växtförädling inom en organisation och att marknadsföra och försälja produktema inom en annan. Också en analys av ulsädesföreningens resp. utsädesbolagets verksamhet i dag visar på svårigheter, vilka direkt kan härledas till uppdelningen på två organisationer.

Utredningen har mol bakgrund bl.a. av en bedömning av utvecklingen på växtförädlingens område ansett det nödvändigt att den prakliska växtförädlingen och marknadsföringen närmas till varandra. En integration av växtförädling och marknadsföring skulle leda till såväl en bättre samverkan mellan de båda funktionema som en effektivare verksamhet. Med tanke på statens belydande stöd till ulsädesföreningen och på engagemanget från jordbrukets föreningsrörelse i såväl utsädesbolaget som försäljningsorganisationen för växtförädlingsprodukler, hävdar växtförädlingsutredningen att ett fortsatt ansvarslagande från dessa båda parters sida är naturligt. Växtförädlingsutredningen föreslår därför att utsädesföreningen och utsädesbolagel förs samman till ett företag, Svalöf AB. Vikten av att det nya förelagels verksamhei i första hand grundas på ett långsiktigt ansvar gentemot det svenska jordbruket framhålls som motiv för en samverkan mellan samhället och lantbrukamas egen organisation. Det av utredningen föreslagna samgåendet mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget stöds i slorl av remissinstansema.

Utredningen lämnar inte något detaljerat förslag beträffande ägarförhållandena inom det nya förelagel. Olika möjligheter måste därför undersökas, vad gäller fömlsäliningarna alt bredda ägaransvaret liksom formerna för det statliga ansvarstagandet.

I juni 1978 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet där-

Prop. 1978/79:130 8

för en särskild kommitté. Svalövsgmppen. med uppgift att för statens räkning förhandla och - under lörbehåll av regeringens godkännande - träffa avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande frågor.

Arbetet inom Svalövsgmppen. liksom de förhandlingar som förts med jordbrukets förhandlingsgrupp, har bekräftat del av växlförädlingsulred-ningen redovisade behovet av alt genom ökad samverkan mellan stat och näring förstärka svensk växtförädling. Svalövsgmppen konstaterar i sin promemoria att de förda förhandlingama lett fram till ett sådant resultat att en samverkan kan uppnås. Denna samverkan bör enligt gruppen kunna öka förutsättningarna för ett fortsatt framgångsrikt svenskl förädlingsarbete, till nytta för säväl berörda näringar som samhället i övrigt.

Svalövsgmppen har för statens räkning träffat avtal med SLR om alt bilda ett nytt växtförädlingsföretag, Svalöf AB. Avtalet har biträtts av Allmänna svenska utsädesakliebolaget och Sveriges ulsädesförening i de delar som dessa har berörts. Avtalet, som är träffat under förbehåll av godkännande av regeringen och av föreningsstämma i Sveriges utsädesförening, innebär att utsädesföreningen och utsädesbolagel fr. o. m. den I januari 1980 förs samman till ett företag, Svalöf AB.

Mot bakgrund av värderingen av föreningen och utsädesbolaget och efter förhandlingar har partema vid överläggningar kommii överens om alt slalen utöver utsädesföreningens tillgångar skall tillskjuta 2 milj. kr. i samband med alt företaget bildas. Beloppet skall lillföras SLR. I utbyte erhåller staten 8000 aktier i utsädesbolaget.

Sveriges utsädesförening är för sin verksamhei beroende av statsanslag. Om staten ingår avtal med SLR om att i framtiden driva verksamheten i Svalöv i bolagsform med staten och SLR som ägare, förutsätter Svalövsgmppen att utsädesföreningen överlåter samtliga de tillgångar och skulder som omfattas av föreningens rörelse till staien mot att staten ålar sig att fortsättningsvis svara förden verksamhet som föreningen bedriver. Styrelsen för föreningen har för sin det fattat beslul om sådan överlåtelse. Slutligt beslut härom kan fattas vid föreningsstämma med ulsädesföreningen. Beslutet torde inte innebära att Sveriges ulsädesförening upplöses. Såsom Svalövsgmppen framhåller bör utsädesföreningen även efter överlåtelsen ha vissa uppgifter, bl. a. att förvalla ett antal stipendiefonder och atl bedriva publiceringsverksamhet. Även i övrigt kan föreningen enligt Svalövs-gruppens mening fungera som en ideellt arbetande organisation inom växt-förädl ingsområdel.

Sammanförandet av ulsädesföreningen och utsädesbolagel skall enligt avlalel ske så att SLR genomför en till staten riktad nyemission om 104000 aklier i utsädesbolagel. Som apportegendom överlämnar därvid staten de tillgångar och skulder som utsädesföreningen tidigare överlåtit. Härigenom och genom den föreslagna överlåtelsen av aktier till staien kommer staten och SLR atl vardera äga 50 % av utsädesbolaget. Dessa iransaklio-

Prop. 1978/79:130 9

ner förutsattes bli genomförda per den I januari 1980. Företagets namn skall därefter vara Svalöf AB.

Svalövsgmppen och jordbrukels förhandlingsgrupp har varil ense om all företaget skall bedriva växtförädling på företagsekonomiska grunder. Detta fordrar ett belydande utvecklingsarbete av långsiktig natur inom företagel. Svalöf AB skall däruiöver mot särskild ersättning kunna bedriva växtförädling som inte är direkt företagsekonomiskt lönsam, men som är angelägen för jordbruket och trädgårdsnäringen eller av andra skäl är angelägen för samhället. Det överskott som eventuellt uppkommer i verksamheien skall i första hand användas för att konsolidera förelaget.

Företagets styrelse skall enligt avlalel bestå av åtta ledamöier jämte två företrädare för de anställda. Bland de fyra ledamöter som utses av slalen väljs styrelsens ordförande. Styrelsens vice ordförande skall väljas bland de fyra ledamöter som ulses av SLR. Staien har i styrelsen tillförsäkrats ett avgörande inflytande i frågor som är särskilt viktiga för slalen och företaget.

Det förutsätts vidare atl en interimistisk slyrelse för Svalöf AB snarast tillsätts i form av en organisalionskommitté föratt vidta nödvändiga förberedelser.

Svalövsgmppen har i sitt arbete också undersökt möjligheterna att bredda ägaransvaret i Svalöf AB. Av olika skäl har detla inte bedömts vara genomförbart f. n. Gruppen vill emellertid inle utesluta alt del i framtiden kan uppstå situationer, i vilka ett ytterligare vidgat samarbete på växtför-ädlingsområdel ler sig nalurligt. Del bör enligt gruppens mening ankomma på ledningen för Svalöf AB och på ägama atl bevaka denna fråga.

För egen del villjag anföra följande. Det avtal som träffats är värdefullt ur flera aspekier. För det första säkras härigenom ett fortsatt växtförädlingsarbele i Svalöv. För del andra innebär del atl staten och jordbrukels föreningsrörelse nu lar ett gemensamt ansvar för en viktig del av utvecklingsarbetet på jordbruks- och trädgårdsområdet.

Jag finner därför att Svalövsgruppens förslag alt bilda ett nytt företag, Svalöf AB, bör genomföras. Jag ser detta som ett försia betydelsefullt steg mot ett utvidgat samarbele på växtförädlingens område både inom landet och med övriga Norden. Stora fördelar bör kunna vinnas av ett utökat samarbele mellan de svenska växtförädlingsföretagen. Jag vill framhålla betydelsen av alt ledningen för Svalöf AB främjar ett sådani samarbete. 1 fråga om verksamhetens inriktning och omfattning ankommer det på ledningen för bolaget att besiämma denna. Jag föruisätter därvid atl verksamheten bedrivs så att behovet av sorter för olika delar av landet, bl. a. Norrland, kan lillgodoses. Likaså bör i verksamheien eftersträvas den höga velenskapliga nivå som genom åren givil Sveriges utsädesförening en framträdande position både i Sverige och intemationellt. Grunden fören framgångsrik förädlingsverksamhet i Svalöf AB bör således vara ett långsiktigt utvecklingsarbele inom förelaget.

Prop. 1978/79:130 10

Det har framkommit att fömtsättningama för den värdering av utsädesbolagel och utsädesföreningen som har legal lill grund för Svalövsgruppens förhandlingar har förändrats vad avser det danska förelaget J. E. Ohl-sens Enke A/S, numera helägt av utsädesbolagel. Svalövsgmppen har därför med mitt samtycke lagil upp nya överläggningar med representanter för jordbrukets föreningsrörelse. Svalövsgmppen har därvid för statens räkning träffat en överenskommelse med SLR. Överenskommelsen innebäratt statens risktagande vid bildandet av Svalöf AB inle påverkas genom utvecklingen i det danska företaget jämfört med vad som förutsattes i det träffade avtalet. Enligt min mening ulgör överenskommelsen ett nödvändigt förtydligande av detla avtal.

Jag förordar således att regeringen erhåller riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet. Vidare bör regeringen härvid erhålla riksdagens bemyndigande att vidla de åtgärder som krävs för att bilda bolaget, dvs. överta tillgångar och skulder i Sveriges utsädesförening och som apporlegendom överlämna dessa till Allmänna svenska utsädesaktiebolaget mot erhållande av aklier i bolaget.

Sveriges utsädesförening har för budgetåret 1979/80 begärt ell anslag om 14806000 kr. För Sveriges utsädesförenings verksamhet under första hälften av budgetåret 1979/80 bör anvisas 7 750000 kr.

F. n. utser regeringen vissa ledamöter i slyrelsen för utsädesföreningen samt uifärdar föreskrifter för verksamheten. Behov av dessa bestämmelser föreligger inte efter den Ijanuari 1980.

2.3 Stöd till växtförädling

Växlförädlingsutredningen har föreslagit att en särskild växtförädlings-nämnd inrättas för att stödja forsknings- och utvecklingsarbele på växtförädlingsområdet. Detla borde ske genom en bred samverkan mellan slalen, näringen och berörda förelag. För all ge nämnden möjlighet atl kontinuerligt lämna bidrag lill sådan verksamhei förutsattes atl medel årligen tillfördes nämnden från staten och jordbruksnäringen.

Denna gmndläggande tanke i utredningens förslag har vunnit gehör i remissbehandlingen. Vissa remissinstanser har emellerlid haft invändningar beiräffande delar av ulredningens organisaioriska förslag. Sålunda har 1. ex. flera remissinstanser menat att ansvarei för grundläggande forskning av långsiktig karaktär bör ligga på statens råd för skogs- och jordbruksforskning.

Svalövsgruppen har för statens räkning även träffat avtal med LRF och SLR om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbete. Avtalet är träffat under förbehåll av regeringens godkännande. Enligt avtalet skall staten inrätta en särskild växlförädlingsnämnd, sammansatt av representanter för främst jordbrukets föreningsrörelse, konsumentema och staten. Staten och jordbrukels föreningsrörelse åtar sig atl under åren 1980-1989

Prop. 1978/79:130 II

anslå medel för att en för jordbrukets och trädgårdsnäringens utveckling ellerav andra samhälleliga skäl angelägen växlförädlingsverksamhel skall kunna bedrivas.

Enligt Svalövsgruppens förslag skall nämnden pröva ansökningar från svenska växtförädlingsorgan om bidrag lill målinriktade växtförädlings-projekt. Avsikten är därvid atl bidrag skall kunna utgå till angelägna projekt som inle kan förväntas komma till stånd ulan bidrag, t. ex. förädling av sorter som är särskilt anpassade till jordbruket i Norrland. Nämnden förutsätts fortlöpande följa utvecklingen inom växtförädlingsområdel. Nämnden förutsätts också få en särskild vetenskaplig grupp lill sin hjälp. Svalövsgruppen föreslår slulligen att nämnden knyts administrativt lill lanlbruksstyrelsen för all därigenom markera att en praktiskt förankrad, målinriktad verksamhet eftersträvas.

Enligt det avtal som träffats mellan staien samt LRF och SLR förbinder sig staien och jordbrukets föreningsrörelse alt under den första femårsperioden till nämnden årligen anslå medel motsvarande resp. parts nuvarande bidrag till växtförädling saml därutöver ytterligare 1,5 milj. kr. vardera. Vid framtida förhandlingar om ökning av resursema för växtförädling bör det enligt Svalövsgruppen vara en strävan att följa de allmänna riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som redovisats bl. a. i prop. 1968: 68 och i prop. 1971:1 (bil. 15 s. 89). Del ärenligt Svalövsgruppen naturligt atl den nu inledda samfinansieringen av angelägen växlförädlingsverksamhel bör fortsätta också efter det att det nu aktuella avtalet löper ut.

För åren 1980 och 1981 skall enligt avtalet nämnden lill Svalöf AB lämna projektbidrag som tillsammans motsvarar summan av statens och föreningsrörelsens nuvarande bidrag till föreningen. Under de tre därpå följande åren minskar den garanterade bidragsnivån lill företaget för att år 1984 uppgå lill ett belopp motsvarande hela det nuvarande bidraget från föreningsrörelsen och 75% av bidraget från staten. Vid bidragsfördelningen därutöver skall särskild hänsyn tas till den organisation som byggts upp inom Svalöf AB.

För egen del villjag anföra följande. Jag förordar alt det avtal om gemensam finansiering av vissl växtförädlingsarbele som träffats godkänns av regeringen. Jag vill i likhel med växlförädlingsutredningen och Svalövsgruppen framhålla den stora betydelse som bidragsgivningen från växlföräd-lingsnämnden bör få då det gäller all siödja angelägna växtförädlingsprojekt som är av den karaktären att de kräver särskilda insatser för att komma till stånd. Jag vill också särskilt betona att vid bidragsgivningen hänsyn bör las lill växtförädlingens långsikliga karaktär och lill behovei av forskningsprojekt som är nödvändiga för att vidareutveckla den praktiska växtförädlingen. Avtalet innehåller särskilda regler om nämndens bidrag till Svalöf AB, vilkel garanlerar förelaget en viss bidragsnivå. Jag finner detta lämpligt, bl. a. mot bakgmnd av del personalansvar som ligger på företa-, get.

Prop. 1978/79:130 12

En särskild växtförädlingsnämnd bör således inrättas den 1 juli 1979. Nämnden bör administrativt knytas till lantbruksstyrelsen. Det ankommer pä regeringen att utfärda instruktion för nämnden. För nämndens bidragsgivning bör ett särskilt anslag anvisas. Kostnaderna för nämndens administration bör bestridas av de medel som nämnden disponerar.

Det är naturligt att merparten av de medel som ställs till nämndens förfogande kommer all anslås till svenska växlförädlingsförelag. Även andra organ bör kunna få anslag i de fall då detta bäst gagnar de mål som nämnden har all arbeta för. Likaså bör nämnden eftersträva en ökad nordisk samverkan där ekonomiska eller andra fördelar kan uppnås.

Under anslaget Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling har W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstallanhållit omett med 300000 kr. förhöjt statsbidrag av 700000 kr. Algot Holmberg och Söner AB har anhållit om ell med 180000 kr. förhöjt statsbidrag av 240000 kr. för den forlsatta förädlingen av sojabönan. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört bör för första hälften av budgetåret 1979/80 utgå oförändrat anslag, dvs. 230000 kr. För tiden därefter får såsom framgår av vad jag har anfört i det föregående de båda företagen ansöka hos växlförädlingsnämnden om projektbidrag. Jag vill erinra om att nämnden för år 1980 kommer atl disponera 3 milj. kr., som slår öppet för ansökan från samtliga växlförädlingsförelag. Detla belopp ökar successivt i takt med att garantin gentemot Svalöf AB minskar.

2.4 Ökade insatser för kulturväxternas genetik och förädling

Växlförädlingsutredningen framhåller atl en fasl grund för växtförädlingens fortsatta utveckling utgör den ökade kunskapen om kulturväxternas genetiska struktur, deras kromosomer och gener, från ett primitivt vild- eller odlingsstadium till nutidens drastiskt ändrade gen- och kromo-somuppsältning. I många hänseenden tenderar växtförädlingen till att bli en sorls ingenjörsleknik.

Utredningen slår fast betydelsen av den grundforskning i kulturväxternas genetik som bedrivs vid växlförädlingsföretagen och universitetsinsti-tutionema, samtidigt som man konstaterar att denna forskningsverksamhet ändå inte är tillfyllest. Behovet av en förstärkt långsiktig, målinriktad forskning stryks under. Ett ökat forsknings- och utvecklingsarbete erfordras inom kullurväxtemas genetik och cytogenetik, fysiologi, biokemi och statistik. Resistensförädling och resistensgenetik bör ges hög prioritet.

Växtförädlingsutredningen framhåller att det givetvis inte är tänkbart att en intensifierad svensk grundforskning skall kunna ta upp alla av utredningen angivna problem till behandling. Framstegen i den forskning som bedrivs internationellt måste tas tillvara. Utredningen föreslår att en utökad svensk växtförädling bedrivs i samarbete med växtförädling i andra länder, framför aUt de nordiska.

Prop. 1978/79:130 13

Ingen av de nuvarande professurerna i genetik garanterar en kontinuerlig forskningsverksamhet med inriktning på våra kulturväxters genetik och förädling. Därför föreslår ulredningen att en särskild professinoch institution i kulturväxternas genetik och förädling inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet. Organisatoriskt bör denna föras till universitetets aln-arpsdel och lokaliseras till Alnarp eller Svalöv. Vid institutionen bör dessutom inrättas vissa ytterligare tjänster. Institutionens arbetsområde bör omfatia gmndläggande forskning och utvecklingsarbete inom kulturväxtemas genetik och förädling. Verksamheten bör vara allmängiltig och inte direkt inriktad på en specifik gröda.

Växtförädlingsutredningen lar upp vissa gränsdragningsproblem som kan uppstå mellan den nya institutionen och avdelningen för växtförädling vid lantbruksuniversitetels institution för genetik och växtförädling i Ultuna. Enligt ulredningen bör under de närmasle åren verksamheien vid avdelningen för växtförädling i Ultuna i stort kunna fortgå oförändrad. På sikt bör emellertid lantbruksuniversitetets styrelse la initiativ till en arbetsfördelning mellan de båda inslilutionema. Denna bör ta sikte på att verksamheten på Ultuna dels skall betjäna grundutbildningen med tillhörande forskarutbildning och ämnesanknylningar inom lantbruksuniversitetet, dels ge en viss specialisering på problem rörande jordbruket i mellersta och norra Sverige. Verksamheten vid den nya institutionen bör ha en bredare bas och också inrymma huvuddelen av den forskning och forskarulbildning som anknyter till den praktiska växtförädlingen vid de stora växt-förädlingsanstaltema i Sydsverige.

En stor del av verksamheten vid den nya institutionen får enligt ulredningen förutsättas ske i kontakt med det föreslagna företagel i Svalöv, Weibullsholms växtförädlingsanstall och Hilleshög. Därigenom kan den nyinrättade institutionen för kulturväxternas genelik och förädling bli ell dynamiskt tillskott till den växlförädlingsverksamhel som pågår i skåneregionen. Den organisatoriska placeringen inom lantbruksuniversitetet underlättar samtidigt ett samarbete med de universitetsinslilulioner som är förlagda till andra orter i landet, t. ex. Ultuna.

Remissinstanserna har understrukit behovet av ökade insatser inom forskning och utveckling. Bl. a. lantbruksuniversitetet vill kraftigt tillstyrka den av utredningen föreslagna förstärkningen av forskningsresurserna inom ämnesområdet. En fortsatt gynnsam utveckling av svensk växtförädling är i hög grad beroende av möjlighelema att öppna nya vägar genom grundläggande forskning. Lantbruksuniversitetet vill därmed understryka betydelsen av ökad samverkan med forskning inom en rad näraliggande ämnesområden, såsom växtodling, växtnäring och resistensbiologi.

För egen del vill jag starkt framhålla betydelsen av grundforskning om kulturväxtemas genetik och förädling. Jag tillslyrker därför förslaget om all inrätta en särskild professur i kulturväxternas genetik och förädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag vill framhålla atl denna professur bör

Prop. 1978/79:130 14

kunna tjäna som ett vitaliserande inslag i del omfattande växtförädlingsarbete som sker i Skåne. För verksamheten erfordras vissa basresurser. Jag kommer därför senare att föreslå alt ytterligare medel anvisas under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvelenskapliga fakultetens driftkostnader.

Sammanlaget innebär mina förslag i denna del att lantbruksuniversitetet tillförs ytterligare 2,7 milj. kr. Härigenom garanteras en kontinuerlig forskningsverksamhet med inriktning på våra kulturväxters genetik och förädling. Då det gäller verksamhetens organisation ankommer det på lantbruksuniversitetet att beslula härom. Verksamheten bör av effektivitetsskäl i lämplig utsträckning samordnas med verksamheten vid avdelningen för växtförädling i Ultuna. Jag avser vidare att föreslå alt lill förste innehavare av professuren i kulturväxtemas genetik och växtförädling ulses nuvarande föreståndaren för Sveriges utsädesförening, professor Arne Hagberg. För riksdagens information villjag nämna att enheten avses förläggas till Alnarp. För delta talar bl. a. behovet av samordning med lantbruksuniversitetets övriga verksamhet. Lantbruksuniversitetet bör dock vara oförhindrat all förlägga delar av verksamheten lill Svalöv för atl därigenom underlätta den nödvändiga kontakten med den praktiska växtförädlingen.

2.5 Övriga växtförädlingsfrågor

Växlförädlingsutredningen föreslår att lantbruksuniversitetets försöksavdelning för förädling av frukt och bär i Balsgård förs över lill del nya företaget Svalöf AB. De remissinstanser som yttrat sig över förslaget i denna del motsätter sig detta. Svalövsgruppen har inte kommit med något förslag i frågan.

Även jag anser att avdelningen bör kvarslå inom lantbruksuniversitetet. Däremot bör frågan om samverkan mellan avdelningen och del nya företaget ytterligare beredas. Jag förutsätier att berörda parter själva kommer atl överväga dessa frågor. Jag utgår vidare från atl lantbruksuniversitetet mot bakgrund av bl. a. den av mig föreslagna enheien för kulturväxternas genetik och förädling samordnar verksamheten i Balsgård med den föreslagna enheten.

Växtförädlingsutredningen fann efter kontakter med företrädare för jordbruk och växtförädling i de nordiska länderna att betydande intresse förelåg för en vidgad nordisk samverkan inom växtförädlingens område. Utredningen konstaterade att siarka skäl talar för en nordisk samverkan vad gäller den långsiktiga, projektbundna forskningen. Även de remissinstanser som tagil upp frågan om nordisk samverkan har starkt strukit under dess betydelse.

Också jag vill framhålla behovet av ett utvidgat nordiskl samarbele på forskningens och den praktiska förädlingens område. Jag har i redogörelsen för bl. a. förslaget till växlförädlingsnämnd framhållil vikten av ett

Prop. 1978/79:130 15

nordiskt samarbete. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till det samarbete som inletts vid den nyligen inrättade Nordiska genbanken för jordbruks-och trädgårdsväxter. Enligt min mening torde samarbetsfördelar finnas också på växtförädlingens område. Somjag tidigare haranförl ankommer det på växtförädlingsnämnden att i sitl arbete främja nordisk samverkan.

Växlförädlingsutredningen framhåller alt siarka skäl lalar för att växtförädlingen är väl lämpad för biståndsinsatser. Utredningen konsiaterar aft en allt siörre biståndsverksamhet byggts upp inom ramen för utsädesföreningen. Någon motsvarighet till detla finns inte inom övriga växtförädlingsförelag. Erfarenheterna av den biståndsverksamhet som bedrivits är goda.

Några remissinsianser, bl.a. SIDA, har ingående behandlat frågan om biståndsinsatserna på växtförädlingsområdet och understrukit Sveriges ansvar på detta område liksom de möjligheter som växtförädling erbjuder lill utveckling av u-ländernas jordbruk. Även jag vill framhålla betydelsen av dessa biståndsinsatser och vårt ansvar på området. Jag förutsätier att Svalöf AB kommer atl utnyttjas i biståndsarbetet. Frågan om inriktning, omfattning och finansiering bör i första hand lösas vid förhandlingar mellan biståndsorganisationerna och det nya förelaget. I denna fråga harjag samrått med chefen för utrikesdepartementet.

Lagen (1976: 298) om statsplombering och om växtförädlingsavgift gäller fiertalet jordbmksväxier och grönyleväxter. Avgiftssystemet enligt lagen fungerar i huvudsak på följande sätt. Allt utsäde av ifrågavarande växter, som skall marknadsföras, måste sialsplomberas. Statsplomberingen får normalt ske endast av utsäde som har tagits in i en särskild lista, rikssort-lislan. 1 samband med statsplomberingen las en avgift ut som lillfaller en särskild fond - växlförädlingsfonden. Förädlare erhåller bidrag från fonden, vilka bidrag i princip motsvarar de växtförädlingsavgifier som influlit för de sorter han framställt. Medel som inte kan fördelas på detta sätt lillfaller statens råd för skogs- och jordbruksforskning och delas ut för att stödja forskningsinsatser inom växtförädlingens område. Under senare år har rådet tillförts ca 0,8 milj. kr. om året.

Genom växtförädlarräilslagen (1971:392) ges ett immaterialrättsligt skydd för växtförädlingsprodukler, s. k. växlförädlarrätl. Lagen syftar till alt tillgodose jordbrukets utveckling och all tillvarata förädlarnas intressen. Växtförädlarrätlen innebär ensamrätt för förädlaren att yrkesmässigt framslälla och marknadsföra förökningsmalerial av växtsorten. Förädlaren har möjlighet att medge annan rält alt mot ersättning yrkesmässigt utnyttja sorten (licens). Växlförädlarrätl gäller från den dag, då ansökningen om registrering bifalls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin. fruktträd och deras grundstammar, skogsträd och prydnadslräd, aderton år räknat från ingången av året efter del, då beslutet om registrering vann laga krafl. Ensamrätten enligt lagen kan under vissa förutsättningar inskränkas genom tvångslicens. Syfiet med bestämmelserna om

Prop. 1978/79:130 16

tvångslicens är att möjliggöra ingripande om sortinnehavaren utan godtagbar anledning inle genom egen marknadsföring eller på annat sätt förser marknaden med förökningsmaterial på skäliga villkor eller i den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållet eller eljest från allmän synpunkt.

Växtförädlingsutredningen konstaterar att i fråga om sorter som beläggs med växlförädlingsavgift särskilda regler saknas om skyldighet att tillhandahålla odlingsmaterial för reproduktion. Att reproduktionsutsäde ställs lill förfogande även av sådana sorter är enligt ulredningen dock lika motiverat. F. n. kan detta endast regleras genom lagstiftningen om konkurrensbegränsning. Utredningen föreslår därför att som villkor för att bidrag skall utgå ur växtförädlingsfonden för viss sort bör uppställas att reproduktions-utsäde av sorlen ställs lill förfogande i den ulsiräckning som gäller för sorter som är skyddade enligt lagen om växtförädlarrätt. Utredningen anför vidare att en harmonisering av den tid under vilken sorlinnehavaren får ersättning enligt systemet med växtförädlingsavgifter med den skyddstid som gäller enligt växtförädlarrätlen är motiverad. Medel ur växtförädlingsfonden bör i princip inte tilldelas ägare av sort under längre tid än som svarar mot skyddstiden enligt lagen om växlförädlarrätl. För att inte menligt påverka växlförädlarnas samlade ekonomiska bidrag bör dessa regler enligt ulredningen lillämpas endast för nya sorter. Beträffande äldre sorter föreslår ulredningen atl bidrag bör utgå t, o. m. år 1985, men därefter endasl under tid som från införandet i rikssortlistan av sorten svarar mot skyddstiden för sorlen, om registrering av växtförädlarrätt hade begärts vid tidpunkten för intagandet i sortlislan.

De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Även jag ansluler mig till utredningens förslag. Bidrag ur växlförädlingsfonden bör utgå endasl i fråga om sådana sorter som slälls till förfogande som reproduktionsutsäde på del sätt som när det gäller växtsorl med växtförädlarrätt tillgodoses med beslämmelserna om tvångs-licens, det vill säga på skäliga villkor och i den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållel eller eljesl från allmän synpunkt. Vidare bör bidrag ur fonden inte utgå för längre lid än som svarar mot skyddstiden enligt växtförädlarräilslagen. Sisinämnda begränsning bör dock gälla endast för sorter som växtsortnämnden har godkänt för intagning i rikssortlistan efter den 30 juni 1979. Medel som inflyter efter utgången av den tid för vilken bidrag utgår bör, i likhet med vad som bl. a. gäller för sorter beträffande vilka verksam förädlare saknas, tillföras statens råd för skogs- och jordbruksforskning alt användas för forskningsinsatser på växtförädlingens område. Rådet bör i sin bidragsgivning samråda med växtförädlingsnämnden. Del ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i angivna hänseenden.

Prop. 1978/79:130 17

2.6 Ändrad utsädeslagstiftning

Såväl lagen (1928: 289) angående handel med utsädesvaror, den s. k. frölagen, som lagen (1976: 298) om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift syftar i första hand till att skydda konsumenterna mot utsäde av dålig kvalitet.

Frölagen gäller i fråga om köp av frö. som är avseit till utsäde, med undantag av skogsfrö och frö av prydnadsväxter. Enligt lagen är säljaren skyldig att skriftligen lämna köparen uppgifi om sådana egenskaper hos utsädesvaran som renhetsgrad, ogräshalt och grobarhel. Uppgiftsskyldigheten är mindre omfattande i fråga om köksväxtfrö än beträffande andra frö-er. Vidare har lantbruksstyrelsen med stöd av frölagen fastställt minimifordringar i fråga om kvaliteten hos utsädesvara av sådana växtslag som inte omfattas av den obligatoriska statsplomberingen. Enligt beslämmelserna om statsplombering av utsäde får utsäde av vissa växtarter (flertalet jordbruksväxter samt grönyleväxter) inte överlämnas till någon, som kan antas använda det till utsäde, eller föras ut ur landet ulan atl statsplombering av utsädet har skett. Bestämmelsema omfattar inte frö av prydnadsväxter. Statsplomberingen innebär alt utsädet kontrolleras i fråga om kvalitet och att förpackningen med utsäde plomberas och förses med plombe-ringsbevis.

Enligt lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och statens växtsortnämnd bör utsädeskontrollen bättre anpassas till nutida förhållanden. Ul-sädeshandelns karaklär har förändrats avsevärt sedan frölagens tillkomst. Handel med utsäde bedrivs numera av ett betydligt färre antal förelag än lidigare och hanteringen sker i en mera industriell skala. Detta innebär bl. a. atl handeln sker i fastare och mer reglerade former är lidigare, vilket gör utsädesmarknaden mer överskådlig och lättare att kontrollera. Genom den obligatoriska statsplomberingen har konsumenterna fått ett fullgott skydd såvitt avser utsäde av jordbruksväxter. För flertalet konsumenter har sålunda frölagens bestämmelser i allt siörre utsträckning kommii att sakna praklisk betydelse. Den i frölagen föreskrivna uppgifisskyldigheten i samband med köp av utsäde har numera belydelse endast för sådant köksväxtfrö som inte är statsplomberal och för de växtslag som har undanlagils från obligatorisk stalsplombering.

Lantbruksslyrelsen, statens utsädeskontroll och statens växtsortnämnd föreslår därför att frölagen upphävs och ersätts med bestämmelser om viss uppgiflsskyldighet för förpackare och importör vid överlämnande till köpare och andra av sådani utsäde som inte skall sialsplomberas enligt lagen om statsplombering av utsäde och om växlförädlingsavgift. För att tillgodose konsumenlemas iniresse av att kunna bedöma kvaliteten hos sådant utsäde bör utsädet vid överlämnandet lill annan sålunda vara försett med eller åtföljas av kvalitetsdeklaration. Regeringen börenligt myndigheterna ges bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyl-2 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 130

Prop. 1978/79:130 18

dighelen. Myndigheterna föreslår vidare atl beslämmelserna om statsplombering och om kvalitetsdeklaration skall avse även prydnadsväxter.

I likhet med remissinstanserna anserjag atl 1928 års frölag numera i väsentliga avseenden har förlorat sin betydelse. På 1920-lalet var bl.a. torghandeln med frö omfattande. Numera är ulsädeshanteringen en industriell hantering och konsumenternas intressen tillgodoses beträlTande de allra flesta slagen av utsäde genom lagen om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift. Jag ansluter mig därför till förslaget atl frölagen upphävs och ersätts med bestämmelser om skyldighet för förpackare och andra att lämna vissa uppgifter om kvaliteten hos sådant utsäde som inle skall sialsplomberas. En sådan åtgärd innebär inte endast en anpassning av bestämmelserna till gällande praxis ulan även en förenkling i stort av reglema för det allmännas kontroll av handeln med utsäde. Jag tillstyrker också förslaget att bestämmelserna om statsplombering och om kvalitetsdeklaration i fortsättningen skall gälla också prydnadsväxtfrö. Många skäl lalar för alt även sådant frö bör omfattas av dessa former av konsumentskydd. Såsom framhållits i förslaget bör dock portionsförpackningar av prydnadsväxtfrö av praktiska skäl som regel kunna undanlas från eljesl föreliggande uppgiflsskyldighet. Bestämmelserna om kvalitetsdeklaration bör som föreslagits tas in i lagen om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift. Jag föreslår alt denna lag samtidigt ges en korlare benämning och kallas utsädeslagen.

I lagen bör införas en bestämmelse enligt vilken regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifier om att utsäde av vissl slag. som inte enligt gällande regler skall sialsplomberas, får överlämnas till annan endast om utsädet är försett med eller åtföljs av kvalitetsdeklaration.

Kvalitetsdeklarationen, som skall lämnas av förpackare eiler importör, skall enligt förslaget innehålla uppgifi om förpackarens eller importörens namn och adress, om växtart och i vissa fall även växtsorl, om fröels grobarhel, uttryckt i hall rent grott frö, samt i viss utsträckning även om utsädesvarans innehåll av andra växtarter. 1 några av remissyttrandena har framförts vissa erinringar beträffande del föreslagna innehållet i kvalitetsdeklarationen. För riksdagens kännedom får jag anmäla, attjag för egen del i stort kan ansluta mig lill förslaget om vilka uppgifter som bör ingå i en kvalitetsdeklaration. Det ankommer emellerlid på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer alt utfärda närmare bestämmelser i detla avseende. Därvid får ställning las till de i remissyttrandena framförda synpunkierna.

För atl en effekliv tillsyn skall kunna ske av atl reglema om kvalitetsdeklaration följs bör av regeringen utsedd tillsynsmyndighet få rätl till tillträde till sådan lokal eller annat ulrymme som används för förpackares eller importörs verksamhet. Myndigheten bör även ges rätt att begära de upplysningar och handlingar som behövs för lillsynen. Del bör också före-

Prop. 1978/79:130 19

skrivas att det åligger polismyndighet att lämna det biträde som behövs lör tillsynen.

1 lagen bör vidare las in ansvarsbestämmelser. DessiUom bör för kvalitetsdeklaration gälla att den som bnuil mot givna löreskrifter i förekommande läll skall ersiitta tillsynsmyndighetens kostnader lör undersökning av taget prov och alt vara som varit föremål för brott mot sådan föreskrift skall kunna förklaras förverkad, om det inte är uppenbart obilligt.

Bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1980. Samiidigi bör frölagen upphöra att gälla.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfön hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslaget till

l.lag om ändring i lagen (1976:298) om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift,

2. lag om upphävande av lagen (1928: 289) angäende handel med ut
sädesvaror.

dels att

3. godkänna de allmänna riktlinjerna för växtförädlingsverksamheten somjag har förordat,

4. bemyndiga regeringen att godkänna avtalet med Svenska lantmännens riksförbund, Sveriges ulsädesförening och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget om bildandet av ett växtförädlingsföretag,

5. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra avtalet,

6. bemyndiga regeringen att ikläda staten de förpliktelser som följer av avtalet med Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantmännens riksförbund om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbele.

7. godkänna de riktlinjer för organisation m.m. av en nämnd på växtförädlingens område som framgår av vad jag har framfört.

8. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i enlighel med vad jag har förordat.

Prop. 1978/79:130 20

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80

DRIFTBLIDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

G. UTBILDNING OCH FORSKNING

G 3. Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader

I prop. 1978/79:100 (bil. 13 s. 90 och 91) har regeringen under detta anslag föreslagit att 69 102 000 kr. anvisas till lantbruksvelenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbmksuniversitet för budgetåret 1979/80.

Mot bakgrund av vad jag lidigare har anfört om betydelsen av forskning inom kullurväxtemas genetik och förädling bör ytterligare 2 570000 kr. lillföras anslagel för denna verksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Sveriges lantbruksuniversnet: LantbruksvetenskapUga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1979/80 utöver i prop. 1978/79:100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 2570000 kr.

Gli. Bidrag till Sveriges utsädesförening

1977/78 Utgift 14 855 000

1978/79 Anslag 13 831000

1979/80 Förslag 7 750000

Sveriges utsädesförening har till uppgift atl genom försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorlernas utveckling. Statsbidraget används till avlöning av vissa av föreningens ordinarie tjänstemän och av övrig personal saml till vissa omkostnader.

Sveriges utsädesförening

1. Pris- och löneomräkning 1 669000 kr.

2. Besparingsalternaiivel molsvarar indragning av tre tjänster eller 300000 kr.

Yttrande Sveriges lantbruksuniversitet tillstyrker oförändrat statsanslag.

Från anslagel utgår bidrag lill W. Weibull AB för den praktiskt velenskapliga verksamheien vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.

	1978/79	Beräknad ändring 1979/80
	1978/79	Bidragsmot-	Föredra-
		tagaren	ganden
Bidrag till den praktiskt veten-
skapliga verksamheten vid
Weibullsholm	400000	-F 300 000	-200000
Bidrag till växtförädlings-
arbetet vid Algot Holmberg
och Söner AB	60000	-1-180000	- 30000
	460000	+480000	-230000

W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstall har anhållit om ett med 300000 kr. förhöjt statsbidrag av 700000 kr. Algol Holmberg och Söner AB har anhållit om ett med 180000 kr. förhöjt statsbidrag av 240000 kr. för den fortsatta förädlingen av sojabönan.

Yttrande

Sveriges lantbruksuniversitet tillstyrker växlförädlingsanstallens anslagsframställning.

Föredraganden

Mol bakgrund av vad jag har anfön om framtida bidrag lill växtförädlingen bör medel nu anvisas endasl för andra halvåret 1979. Jag beräknar därför anslaget till 230000 kr. Jag hemställeratt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till viss praktiskt vetenskapUg växtförädling för bud- . getåret 1979/80 anvisa ett anslag av 230000 kr.

Prop. 1978/79:130 22

G 18. Bidrag till växtförädling

Nytl anslag (förslag) 1085()0()()

Den gemensamma finansieringen av visst växtförädlingsarbele regleras fortsättningsvis i avtal mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den 1 januari 1980-den 31 december 1989. Enligt avtalet förbinder sig staien och föreningsrörelscn att under åren 1980-1984 till nämnden årligen anslå medel motsvarande nuvarande bidrag till växtförädling samt därutöver vardera 1.5 milj.kr. per år. För den senare hälfien av avtalsperioden skall omförhandling ske. Enligt avtalet skall statens och föreningsrörelsens bidrag för det första halvåret 1980 uppgå till 108.50000 kr. resp. 3 160 000 kr. Ansvaret för genomförandet av avtalet åvilar växlförädlingsnämnden.

Föredraganden

Anslaget bör i enlighet med avtalet mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse för det första halvåret 1980 föras upp med 10 850000 kr. De medel som enligt avtalet tillskjuts av jordbrukets föreningsrörelse bör tas till uppbörd under anslaget. Kostnadema för växtförädlingsnämndens administration bör bestridas av de medel som nämnden disponerar. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill vä.xtJÖrädUng för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 10850000 kr.

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Teckning av aktier i Allmänna svenska utsädesaktiebolaget

Nytl anslag (förslag) 2000000

Somjag redogjort för har Svalövsgruppen för statens räkning träffat avtal med SLR om att bilda ett nytt växlförädlingsförelag. Svalöf AB. Avtalet har i de delar det berör Allmänna svenska utsädesakliebolaget och Sveriges utsädesförening biträtts av dessa. Avtalet, som är träffat under förbehåll av godkännande av regeringen och av föreningsstämma i Sveriges utsädesförening, innebär att utsädesföreningens förädlingsverksamhel och utsädesbolaget den 1 januari 1980 förs samman till ett företag. Svalöf AB. Parterna har vid överläggningarna kommit överens om att staien utöver ulsädesföreningens tillgångar skall tillskjuta 2 milj. kr. Beloppet skall tillföras SLR. I utbyte erhåller staten 8000 aktier i utsädesbolaget.

Prop. 1978/79:130 24

Bilaga I

Sammanfattning av växtförädlingsutredningens betänkande

I Bakgrund

1 Tillkomsten av 1975 års växtförädlingsutredning

Vetenskapligl grundad växtförädling har bedrivits i Sverige sedan år 1886. då Sveriges utsädesförening bildades. Växtförädling bygger dels på de kunskaper som vunnits inom genetiken och med denna närbesläktade discipliner, dels på en rad praktiska tillämpningar. Växtförädling bedrivs i Sverige f. n. vid tre större förädlingsanstalter. Dessa är

• Sveriges utsädesförening som får ett avsevärt statligt bidrag till sin verksamhet. Utsädesföreningens sorter försäljs genom dess handelspartner Allmänna svenska utsädesaktiebolaget som ägs av Svenska lantmännens riksförbund.

• Weibullsholms växtförädlingsanstalt som aren del av W. Weibull AB och får ett mindre slatligt bidrag.

• Hilleshögs Frö AB.

Praktisk växtförädling bedrivs därutöver vid lanlbmksuniversitetets försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär i Balsgård. Dessutom finns sex genetiska institutioner inom högskoleområdet. Historik och dagsläge för svensk växtförädling redovisas i korthet. Fylligare beskrivningar i dessa avseenden lämnas senare i betänkandet, främst i dokumentationen (avdelning III).

I kapitlet redogörs vidare för den oro inför svensk växtförädlings framtid som under senare år kommit till ullryck i olika sammanhang, bl. a. i riksdagen och vid uppvaktningar i jordbruksdepartementet. Vid dessa lillfällen har bl. a. klyftan mellan den teoretiska och tillämpade genetiken samt den internationalisering av växtförädlingen som ägt rum under senare år framhållits som allvarliga risker för svensk växtförädling.

2 Genetiska principer i växtförädlingens tjänst

I kapitlet ges en kort beskrivning av de hiltills mest använda metoderna i växtförädlingen, nämligen urval, korsning, hybridslimulation, höjning av kromosomtalet och utlösning av mutationer. Dessulom berörs olika problem som sammanhänger med tillämpningen av genetikens senaste rön i växtförädlingen.

3 Växtförädlingens betydelse och vissa uppgifter beträffande
växtförädlingen

Det ekonomiska värdet av växtförädlingens framsteg för utvecklingen av jordbruk och trädgårdsnäring är svårt att beräkna. En rad fakiorer i samverkan leder till att avkastning och produktivitet höjs. I många sammanhang har växtförädlingen genomsnittligt angetts leda till en enprocenlig årlig skördeökning i jordbmket. I kapitlet anförs en rad för utvecklingen av jordbruk och trädgårdsnäring betydelsefulla framsieg inom växtförädlingen, bl. a. ökad stråstyrka och höjd proteinhall hos spannmål, resistens

Prop. 1978/79:130 25

mot växtskadegörarc hos olika växtslag. framtagande av enkornsfrö av sockerbeta samt sänkning av halten av erukasyra i oljeväxter.

Sorter från Sveriges ulsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt används vardera på knappt hälften av åkerarealen i Sverige. Wei-bullssorterna är därvid f.n. dominerande i spannmålsodlingen - nästan tvä tredjedelar av det spannmålsutsäde som säljs i landet är Weibullssorter. Svenska sorter har en stor spridning även utomlands. Hilleshögs Frö AB har en mycket framskjuten ställning i sockerbetsförädlingen och dess sorter odlas på drygt en tredjedel av Europas, exkl. statshandelsländernas. sockerbetsareal.

De samlade ekonomiska insatserna för svensk växtförädling och angränsande genetisk forskning var budgetåret 1976/77 ca 65 milj. kr. Därav svarade staten för knappt en tredjedel. Huvuddelen av de statliga medlen tillfördes Sveriges utsädesförening som bidrag över statsbudgeten.

I ett särskilt avsnitt beskrivs nuvarande rättsliga förhållanden inom växtförädlingen.

4 Internationell översikt

I kapitlet diskuteras växtförädlingens betydelse i globalt perspektiv. Bl. a. beskrivs utvecklingen av den "gröna revolutionen"". En rad internationella forskningsinstitut på jordbruksområdet presenteras.

I särskilda avsnitt beskrivs organisationen av växtförädling och utsädeshandel i några västeuropeiska länder och USA samt nuvarande nordisk samverkan inom växtförädlingen och dess teori.

5 Biståndsverksamhet

Växtförädlingens roll inom såväl intemationella organisationers biståndsverksamhet som de bilaterala svenska biståndsinsatserna belyses. Utredningen ägnar särskild uppmärksamhet åt Sveriges utsädesförenings engagemang i biståndsverksamheten.

6 Utredningens överläggningar

Utredningen har haft överläggningar med företrädare för en rad företag, organisationer och institutioner inom eller med anknytning till växtförädlingen. Dessa överläggningar redovisas i koncentrat i detta kapitel.

Flertalet intressenter har uttalat önskemål om vidgad samordning inom växtförädlingen och ökade forskningsinsatser i anslutning därlill. Graden av samordning och formerna för denna har dock skiftat mellan olika framförda förslag. I kapitlet refereras överläggningar med förelrädare för Sveriges utsädesförening. Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. W. Weibull AB, Hilleshögs Frö AB, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantmännens riksförbund, statens växtsortnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet, statens råd för skogs- och jordbruksforskning, vissa universitetsinslilulioner samt växtförädlingen i övriga nordiska länder. 1 anslutning till överläggningarna har utredningen bl.a. besökt växtförädlingsanslalter i Sverige och övriga skandinaviska länder.

Prop. 1978/79:130 26

II Analys och förslag

7 Forskning och utveckling i svensk växtförädling

Utredningen slår inledningsvis fast betydelsen av den grundforskning i kulturväxternas genetik som bedrivs vid Sveriges utsädesförening, Weibullsholm. Hilleshög. Balsgård samt universitetsinstitutionerna, men konstaterar samtidigt att universitetsverksamheten inte är tillfyllest. Behovet av långsiktig, målinriktad forskning stryks under. Utredningen betonar den betydelse sambandet mellan teori och praktik har för utvecklingen av växtförädlingen.

I kapitlet anges en rad angelägna forskningsområden inom växtförädling, genetik och angränsande vetenskaper. Bland dessa märks forskning om kulturväxternas genetiska struktur, avkastning och kvalitet, resistens mol skadegörare, klimaianpassning, fröbildning och vegetativ förökning, avancerad urvalsmetodik, livsmedels- och produktfrågor, överförande av värdefulla kromosom- och genmaterial till kulturväxterna från deras primitiva anförvanter samt rörande hybrid-DNA (s.k. genetisk ingenjörsteknik).

8 Former för svensk växtförädling — ett organisationsförslag

Ulredningen pekar på den betydelse växtförädlingen hittills haft och framgent kan få för produktiviteten och effektiviteten inom jordbruk och trädgårdsnäring. Vidare framhålls den positiva roll för miljö, folkhälsa och regional utveckling som växtförädlingen med tillräckliga resurser och en målmedveten inriktning kan få. I samspel med utvecklingsarbetet inom andra områden kan belydande resultat vinnas genom en intensifierad verksamhet, i såväl Sverige som internationellt. Samtidigt framhåller utredningen angelägenheten i att de resultat som successivt nås genom växtförädlingen utnyttjas på bästa sätt. Utredningen förordar att de olika leden i produktionskedjorna inom livsmedelsindustrin bringas att samverka i ökad utsträckning.

I fråga om ansvaret för växtförädlingen konstaterar utredningen att starka skäl talar för ett ansvar som är gemensamt för staten, lantbrukarna själva och jordbruksnäringen i slort.

Utredningens organisaioriska förslag lar sikte dels på en förstärkning av grundforskningen till förmån för den samlade svenska växtförädlingen, dels på en effektivisering av verksamheien vid Sveriges utsädesförening och dess kommersiella partner Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Förslaget kan vad gäller organisaioriska frågor delas in i tre olika delar:

• Sammanförande av utsädesföreningen och utsädesbolaget till ett företag.

• Inrällande av en professur i kulturväxternas genelik och förädling.

• Inrättande av en växtförädlingsnämnd.

Vidare diskuteras de svenska växtförädlingsförelagens exportverksamhet, liksom möjlighetema till ökad nordisk samverkan och växtförädlingens roll i biståndsarbetet. Viss ändring föreslås av lagstiftningen på växtförädlingsområdel.

Den historiska översikt ulredningen gjort har klart visat på de problem som är förknippade med atl, som skett inom svalövsorganisationen, bedriva praktisk växtförädling inom en enhet och att marknadsföra och försälja produkterna inom en annan. Dessa olägenheier har lett lill att de inlressen

Prop. 1978/79:130 27

utsädesföreningen och utsädesbolaget företräder har försvagats. Ocksä en analys av utsädesföreningens resp. utsädesbolagets verksamhet i dag visar på svjnigheter, vilka direkt kan härledas till uppdelningen på två enheter.

Utredningens slutsats har därför blivit att den praktiska växtförädlingen och marknadsföringen bör närmas till varandra. En integration av växtförädling och marknadsföring skulle leda till såväl ett bättre samband och samspel mellan de båda funktionerna som en effektivare verksamhet. Detla bör enligt utredningen ske genom atl ulsädesföreningen och utsädesbolagel förs samman till ett nybildat företag. Svalöf AB. Utredningen föreslår att staien tar initiativ till förhandlingar i detta syfte. Med lanke på statens betydande stöd till utsädesföreningen och engagemanget från lantbrukets föreningsrörelse, i såväl utsädesbolaget som försäljningsorganisationen för växtförädlingsprodukter, hävdar ulredningen att ett fortsatt ansvarstagande från dessa båda parters sida är naturligt. Också vikten av att det nya företagets verksamhet i första hand grundas på ett långsiktigt ansvar gentemot det svenska jordbruket framhålls som motiv fören samverkan mellan samhället och lantbrukarnas egen organisation. Utredningen lämnar dock inte något detaljerat förslag beträffande ägarförhållandena inom det nya förelaget. Olika möjligheter bör undersökas, såväl vad gäller förutsättningarna att bredda ägaransvaret som beträffande formerna för det statliga ansvarstagandet.

En huvuduppgift för det nya företaget bör enligt utredningen vara att bedriva växtförädling inriktad på det svenska jordbrukets behov. En strävan bör vara att denna verksamhet skall kunna finansieras genom de intäkter försäljningen av de vid företaget framtagna produkterna ger. Ökade intäkter från exportmarknaden bör därvid eftersträvas. Utredningen framhåller emellertid nödvändigheten av att även förädlingsverksamhet som inte helt kan finansieras genom de intäkter de ger bedrivs av det nya företaget. För att möjliggöra detta bör extema tillskott lillföras förelaget. Dessa kan vara av olika slag. De främst tänkbara alternativen torde därvid vara tillskott genom medel avsatta i samband med jordbmksförhandlingarna samt statsbidrag över budgeten.

Utredningen betonar forsknings- och utvecklingsarbetets avgörande betydelse för det nya företagets förmåga att på lång sikt hävda sig i den inhemska och internationella konkurrensen. Därför bör en målmedveten satsning ske på dessa verksamheter.

Utredningen för - utöver sitt huvudalternativ - fram två allernaliva förslag. Enligt det ena föreslås samma organisaiion som i huvudalternativet, men under helstatligt huvudmannaskap. Enligt det andra föreslås att Sveriges utsädesförening förstatligas, varvid det bör övervägas om inte basutsäden till föreningens sorter bör försäljas till intresserade utsädesorgan på liknande sätl som sker t. ex. i Storbritannien vid institutioner underställda National Seed Development Organization (NSDO).

Utredningen konslalerar alt ingen av de nuvarande professurerna i ämnet genelik garanlerar en kontinuerlig forskningsverksamhet med inriktning på våra kulturväxter. Denna brist bör undanröjas genom att en särskild professur i kulturväxternas genetik och förädUng inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet. Professuren, till vilken en institution knyts, lokaliseras till antingen Alnarp eller Svalöv. Organisatoriskt förs institutionen enligt utredningens förslag till lantbruksuniversitetets alnarpsdel. Utredningen konstaterar att vissa gränsdragningsproblem kan uppstå mellan den nya institutionen och avdelningen för växtförädling vid lantbmksuniversi-leiels institution för genetik och växtförädling i Ultuna. På sikt bör länt-

Prop. 1978/79:130 28

bruksuniversitetets styrelse ta initiativ till en arbetsfördelning mellan de båda institutionerna.

En stor del av verksamheten vid den nya institutionen får förutsättas ske i kontakt med det föreslagna svalövsföretagel. Weibullsholms växtförädlingsanstall och Hilleshögs Frö AB. Därigenom bör institutionen enligt utredningen kunna bli ett dynamiskt tillskott till den växlförädlingsverksamhel som pågår i skåneregionen. En samverkan med naturvetenskapliga institutioner vid universitetet i Lund blir givetvis också aktuell.

Svensk växtförädling tvingas enligt utredningen, om den skall kunna hävda sig i den framtida konkurrensen, ägna betydande uppmärksamhet åt en rad grundläggande, långsiktiga forskningsprojekt. En ökad verksamhet på dessa områden kan inte nås enbart genom den föreslagna effekliviseringen av utsädesföreningen och utsädesbolaget och inrättandet av en ny professur i kulturväxternas genetik och förädling. Det åsyftade forskningsoch utvecklingsarbetet torde för svenskt vidkommande kunna lösas enbart genom en bred samverkan - dels mellan stat och näring, dels mellan olika berörda företag. 1 detta syfte föreslår utredningen bildandet av en växijör-ädlingsnåmnd, i vilken skall ingå representanter för forskningsinstitutioner, växtförädlingsanstalter, jordbruksnäringen i stort och den statliga administrationen.

Växtförädlingsnämnden skall, i syfte att främja svensk växtförädling

• dels initiera grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete inom för växtförädlingen avgörande områden.

• dels ta initiativ till större gemensamma projekt i de fall frågeställningarna inte är av sådan natur alt de naturligt faller inom de enskilda växtförädlingsförelagens arbete.

Växtförädlingsnämndens verksamhet bör enligt utredningen vara pro-jekibunden och finansieras på två principielll olika vägar. Nämnden bör ges möjlighet till ett kontinuerligt arbete genom att medel årligen lillförs verksamheten gemensamt av stat och jordbruksnäring enligt särskilt avtal. Därtill bör ytterligare medel kunna tillföras verksamheten. Omfattningen av de senare medlen blir dels beroende av diskussionerna inom växtförädlingsnämnden, dels - och främst - av det iniresse växtförädlingsföretagen och jordbruksnäringen i stort visar för en genom samverkan förstärkt svensk växtförädling.

De projekt som kommer till stånd genom nämndens försorg bör uppdras ät befintliga växtförädlingsanstalter och vetenskapliga institutioner att genomföra.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna av de framförda organisatoriska förslagen har utredningen avstått från sådana bedömningar i de fall dessa avser det framtida statliga stödet lill del föreslagna företagel och växtförädlingsnämnden. Sådana överväganden bör enligt utredningen i stället göras i samband med de föreslagna förhandlingarna. Kostnaden för erforderliga byggnadsinvesteringar i Svalöv har emellertid uppskattats lill knappt 20 milj. kr. Vidare har utredningen beräknat driftkostnaderna för den nya institutionen och växtförädlingsnämndens administration lill sammanlagl 1,4 milj. kr.

Starka skäl talar för att växtförädlingen är väl lämpad för biståndsinsatser. Utredningen konstaterar att en allt större biståndsverksamhet byggls upp inom ramen för utsädesföreningen. Någon motsvarighet till detta finns inte inom övriga växtförädlingsföretag. Erfarenhetema av den kursverksamhet som bedrivits är goda. Det vidgade engagemanget i biståndsverksamheten har emellertid inneburit svårigheter för utsädesföreningen ge-

Prop. 1978/79:130 29

nom att personal periodvis fått föras över från den ordinarie verksamheten till bislåndsarbetet. För vissa arbeisuppgifier, främst planering och uppföljning, bör därför särskilda medel anslås inom ramen för statsbudgetens biståndsanslag.

Utredningen har, genom samtal med företrädare för jordbruk och växtförädling i de nordiska länderna, funnit ett betydande intresse för en vidgad nordisk samverkan inom växtförädlingens område. Detta intresse bör tas till vara. Utredningen konstaterar att starka skäl talar för en nordisk samverkan vad gällerden långsiktiga, projektbundna forskning som tidigare behandlats. Genom den form utredningen föreslagit för växtförädlingsnämndens arbete ter det sig naturligt att nämnden såväl vid sitt urval av projekt som vid sin planering av enskilda projekt nära samverkar med övriga nordiska länder.

Utredningen konstaterar att betydande vinster skulle kunna göras om svenska växtförädlingsföretag kunde stärka sin ställning på exportmarknaden och föreslår därför att det föreslagna företaget ges resurser som möjliggör särskilda insatser i detta avseende. Utredningen föreslår också att företagets ledning tar initiativ till överläggningar med övriga växlförädlingsförelag. Om dessa överläggningar leder fram till en exportsamverkan, bör staten genom exportrådet, med tanke såväl på det värde en ökad export har som på den betydelse en allmänt förbättrad situation för de svenska växlförädlingsföretagen skulle få, kunna stödja en sådan samverkan.

Utredningen föreslår slutligen att vissa ändringar av lagstiftningen pä växtförädlingsområdet genomförs. I lagen om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift bör införas att bidrag för sort ur växtförädlingsfonden endast kan utgå om reproduktionsutsäde av sorten ställs till förfogande i den utsträckning som gäller för sorter som är skyddade enligt lagstiftningen om växtförädlarrätt. Så bör ske så snart en ny sorl förklarats som rikssort av växtsortnämnden. Vidare föreslås en harmonisering av skyddstiden för sorter som faller under växtförädlarrätlen och sorter som hör hemma under systemet med växtförädlingsavgifter.

III Dokumentation

9 Organisationer för kulturväxternas förädling och genetik

Ulredningen ger i detta kapitel en fyllig beskrivning av utvecklingen av verksamheten vid svenska växtförädlingsanstalter. Förhållandena vid Sveriges ulsädesförening. Allmänna svenska utsädesaktiebolaget, Weibullsholms växtförädlingsanstall, Hilleshögs Frö AB saml lantbruksuniversitetets försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär under de år som dessa fungerat behandlas. Utredningen redovisar även den nuvarande verksamheten vid genetiska institutioner inom högskoleområdet med anknytning till växtförädlingen. Till kapitlet har också fogats översikter av organisalionen av växtförädling och därtill anknuten forskning i de övriga nordiska länderna. Dessa har utarbetats av företrädare för resp. land.

10 Tidigare propositioner, utredningar m. m. om svensk växtförädling och
genetik

Svensk växtförädling och genetik har genom åren varit föremål för en rad utredningar och behandlats i ett flertal propositioner till riksdagen. I

Prop. 1978/79:130 31

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över växtföräd-iingsutredningens betänkande

1 Allmänna synpunkter

Mänga remissinstanser framför allmänna synpunkter på växtförädlingens betydelse och behovei av växtförädlingsarbete på olika områden, som i huvudsak överensstämmer med utredningens förslag.

1.1 Socialstyrelsen: Det kostpoliiiska målet. Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) anser att det väsentligaste målet för växtförädlingen måste vara människornas kvantitativa och kvalitativa behov av livsmedel. Växtförädlingsarbetet måste främst underordna sig dessa behov. När det gäller det kvantitativa behovet är detta i regel tillgodosett. Hit hör t. ex. inrikining av forskningen på avkastning, resistensförbättring, klimatanpassning. Däremot har inte alltid aspekterna på livsmedlens kvalitativa egenskaper tillräckligt beaktats. Det största intresset härvid knyter sig till livsmedlens sammansättning från näringsfysiologisk synpunkt. Behovet av att djupare penetrera kvalitets- och nutritionsaspekter har ocksä framförts vid överläggningar mellan ulredningen och Sveriges ulsädesförening (s. 66). Utredningen har pä s. 94-95 tagit upp dessa folkhälsoaspekter. h-nämnden vill betona vikten av att dessa aspekter beaktas i förädlingsarbetet.

Utredningen citerar professor Arne Hagberg (s. 99- 100) som påpekar att om man ser till vad som satsas på förädling av olika grödor i relation till åkerarealen, så finner man att sockerbetorna får långt mer än andra växtslag; därnäst kommer potatis och sedan oljeväxter. ""Brödsäden behandlas styvmoderligt jämfört med dessa grödor men mycket gynnsamt jämfört med fodersäd och vallväxter"". Utredningen delar i huvudsak professor Hagbergs bedömningar att jordbruksnäringen borde ta ett siörre ansvar för flera sektorer av växtförädlingsarbeiet. h-nämnden vill framhålla att socialstyrelsens medicinska expertgrupp för kosl och motion rekommenderar bl. a. en ökning av cerealiekonsumlionen och en minskning av sockerkonsumtionen. En viktig uppgift för växtförädlingen i Sverige är därför enligt h-nämndens mening att åstadkomma från näringssynpunkt värdefullare ce-realier. Genom hälsoupplysningen kommer man allt framgent att stimulera människorna till en större konsumtion av sådana.

Om en växtförädlingsnämnd inrättas bör i den enligt h-nämndens mening ingå näringsfysiologisk expertis. Det bör dock erinras om atl forskningsrådsnämnden planerar atl inrätta en arbetsgrupp som skall lägga näringsfysiologiska aspekter på jordbruksforskning.

Socialstyrelsen delar h-nämndens bedömning av det kostpolitiska målet.

Omgivningshygieniska konsekvenser. Växtförädling kan användas för att anpassa grödorna till de förutsättningar för jordbruk som naturen ger, det finns också exempel på motsatsen dvs. att man genom förädling kunnat framställa sorter som inte kan odlas utan ett batteri av hjälpmedel. Den som vill använda dessa sorter binder sig också för att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, bevattning och drivmedel.

Även om det ligger i den enskilde jordbrukarens intresse att inte använ-

Prop. 1978/79:130 32

da mer av dessa hjälpmedel än nödvändigi innebär varje tillförsel risker. Det finns dels direkta risker i jordbrukarens arbetsmiljö och för allmänheten genom anrikning i livsmedel, dels indirekt genom förorening av grund-och ytvatten.

Tillförsel av konstgödsel i kombination med bevattning innebär en otvetydig risk för anrikning av nitrat i grundvattnet. Inom områden med lätta jordar, och sådant jordbruk, finns det oanade tendenser till ökning av ni-trathalterna i grundvatten. Detta har bl.a. kunnat påvisas genom den offentliga dricksvattenkontrollen och genom socialstyrelsens undersökningar av vattentäkter i Kristianstads län.

Nitrathalter över 50 mg/I i dricksvattnet medför risk för sjukdomen met-hemoglobinemi hos spädbarn. Några utländska undersökningar har visat ett vissl statistiskt .samband mellan höga nitrathalter i dricksvatten och vissa cancerformer, t. ex. blås- och magcancer. En svensk begränsad undersökning visade inte något sådani statistiskt samband. Nitrat kan genom bakterier i urinblåsan eller magen omvandlas till nitrit och sedan bilda nilrosaminer. Om detta verkligen sker hos människan är ej känt. Nilrosaminer är alkylerande ämnen liksom t.ex. vinylklorid och kan i djurexperiment orsaka cancer. Orsakssambandet mellan höga nitratiniag och cancer är för närvarande oklart. Socialstyrelsen anser därför att det finns starka skäl som talar för att satsa på förädling av sorter som minskar användningen av konstgödsel. Om växtförädlingen kan utveckla nya sorter som förmår att fixera luftens kväve kan detta medföra stora fördelar.

För odling av vissa sorter är kemiska bekämpningsmedel en nödvändig förutsättning. Enligt socialstyrelsens mening bör användningen av bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruk begränsas med hänsyn tili de hälsorisker som kan föreligga och även med hänsyn lill den oro som finns hos allmänheten. Resistensförädling kan minska behovet och spridningen av kemiska bekämpningsmedel.

Inom svenskt jordbruk härden bevattnade arealen ökat kraftigt underde senaste åren. Bevattningen i kombination med användning av konstgödsel innebär dels att jordbruket utnyttjar mer av vattnet som naturresurs, dels att riskerna ökar för förorening av grund- och ytvatten. Förädling som syftar till sorter med torkresistens och ett minskat beroende av bevattning är angelägen enligt styrelsens mening.

För att odla olika grödor krävs energi, t.ex. drivmedel till redskap, elektrisk ström till torkar och energi för konstgödseltillverkning. Produktionen av konstgödsel är påtagligt energikrävande och medför omgivningshygieniska risker lokalt. Genom den ökade mekaniseringen och användningen av bl. a. konstgödsel har förbrukningen av energi per producerad enhet ökat.

Växtförädlingen har mycket stor betydelse för hur jordbruket påverkar människor i sin miljö idag och i framtiden.

Socialstyrelsen anser alt utvecklingen av nya sorter bör syfta till minskad användning av konstgödsel, bekämpningsmedel, bevattning och därmed också energi.

Utredningen föreslår ett relalivi starkt inflytande från staten över all växtförädling i Sverige. Detta uppfattar socialstyrelsen som värdefullt, ty annars kan företagsekonomiska överväganden leda till onödigt stor användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel, som en följd av utveckling och marknadsföring av vissa sorter.

Hälsorisker genom loxiska och antinuiritionella fakiorer i växter eller mikroorganismer som lever på växter. Det är angeläget att använda växt-

Prop. 1978/79:130 33

förädlingen som ett medel att minska halterna av skadliga ämnen i växter som utnyttjas som livsmedel. Genom förädling av oljeväxter kunde halter av eurukasyra minskas kraftigt.

Nya sorter kan medföra oförutsedda negativa hälsoeffekter om man inte söker fördjupad kunskap om växternas biokemi och fysiologi under förädlingsarbetet.

Proioplasifiision och hybrid-DNA. Socialstyrelsen har för sin del yttrat sig beträffande forskning med hybrid-DNA till hälsovårdsnämnden i Uppsala. Yttrandet rör sådan forskning som kan vara farlig för människor. Om sådan teknik används inom växtförädlingen och kan medföra hälsorisk för människor bör den betraktas på samma sätl. Då frågan för närvarande utreds genom ulbildningsdepariementei har styrelsen inte anledning att belysa den ytterligare.

Växtförädlingen kan påverka förutsättningama för jordbruket i norra Sverige på ett avgörande sätt.

Lämpliga grönsaker och trädgårdsprodukter bör vara tillgängliga även för befolkningen i norra Sverige.

Genom förädling av lämpliga grödor och bär- och trädgårdsväxter kan det skapas bättrefömtsätlningar för ett jordbruk i norra Sverige. Det ärenligt styrelsens mening lältare alt tillvarataga detla intresse om staten särskilt stöder sådan växtförädling.

Sammanfallning. Med hänsyn till folkhälsa och omgivningshygien är det väsentligt atl staten ges ett starkt inflytande över växtförädlingen i Sverige. Det gäller både grundforskning och det praktiska förädlingsarbetet. Enligt styrelsens bedömning kan en ökad satsning på växtförädling ge bättre livsmedel och en bätire miljö för människor.

1.2 Lantbruksstyrelsen: 1 direktiven till utredningen framhålles bl. a.: ""Till utsädesföreningens uppgifter hör att se till att odlare i olika delar av landet skall få tillgång till ett lämpligt odlingsmaterial"". Denna målformulering får anses innebära att såväl staien som jordbruksnäringen bör känna ell särskilt ansvar för de delar av verksamheten vid Sveriges utsädesförening, som ur förädlingens egen synpunki ej är eller kan förväntas bli lönsamma. 1 den mån andra förädlingsföretag ägnar sig åt sådan verksamhet bör även dessa förelag ålnjuta särskilt stöd. Med den ökade kommersialisering av förädlingsverksamheten som blivit en följd av växtförädlarrätts-konventionen aktualiseras speciella skyddsmekanismer för marginella områden och grödor i högre grad än lidigare. Siödet bör i framtiden utgå i form av projektbundna anslag och oberoende av förädlingsverksamhetens huvudmannaskap. Ett projektbundet stöd kan göras mera flexibelt och konkurrensneutralt än den lyp av anslag som hittills utgått lill Sveriges ulsädesförening.

Grovfoderväxler samt tidiga korn- och havresorter har i förhållande till grödornas produktionsvärde varil missgynnade i prioriteringen av förädlingsuppgifterna under senare år. En utökad satsning med sikle på att förbättra bl. a. odlingssäkerheten hos dessa grödor kan förväntas ge god utdelning. Ur miljösynpunkt har havren ett förelräde i jämförelse med korn genom alt den har bälire konkurrenskrafi mot ogräs. Steget mellan den uthållighet dagens sorter av vallbaljväxter uppvisar och vad som vore önskvärt är mycket stort, i synnerhei vad belräffar sorter för mera krävande förhållanden. Betydande förbättringar torde vara inom räckhåll, och uppnådda avkaslningsökningar har slorl ekonomiskt värde med hänsyn till den stora areal vallgrödorna upptar. På sikl är det sannolikt att intresset

3 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 130

Prop. 1978/79:130 34

för vallbaljväxterna kommer att öka i takt med kostnaden för kvävegödselmedel. Även ur beredskapssynpunkt är en ökad satsning på vallbaljväxter önskvärd. Samma argument som anförts för en ökad satsning pä vallbaljväxter är tillämpliga på övriga baljväxter.

Styrelsen vill särskilt understryka angelägenheten av att förädlingen av trädgårdsväxter ges tillräckliga resurser. De flesta av dessa växter kan knappast förväntas få en så stor marknad att förädlingsarbetet blir företagsekonomiskt lönsamt. De nordiska odlingsförutsättningarna är unika i världen. Kombinationen av den nordliga breddgradens ljusförhållanden och Golfströmmens temperaturpåverkan finns inte någon annanstans.

Utredningen ägnar ej det utrymme åt prydnadsväxtodlingen som denna odlings ekonomiska betydelse borde föranleda. Den vegetativa förökningsteknik som är vanlig inom denna sektor bör vid en omorganisering ges särskilda resurser. För ett mycket stort antal växter skulle ett relativt enkelt urvalsförfarande ge betydande resultat. Ett sådant urval av vedarta-de prydnadsväxter skulle vara av stor ekonomisk betydelse då det skulle resultera i att lokalt anpassade typer kunde bli förökade och använda inom sina naturliga områden.

Med hänsyn till det stora sortiment av växter inom trädgårdsnäringen blir salsningen på varje gröda även med väsentligt utökade resurser relativt måttlig. En effektiv samordning av resurserna och en fördelning av förädlingsuppgifterna mellan de olika förädlingsföretagen är hell nödvändig för att maximalt utbyte skall kunna erhållas av framtida insatser i trädgårdsväxtförädlingen.

En effekliv svensk växtförädling är ett viktigt ralionaliseringsinstrument och följaktligen i hög grad en konsumenternas angelägenhet. I allt större utsträckning lorde belydelsen av växtförädlingens insatser komma atl mätas utifrån dess bidrag till förbättringen av nettoutbytet snarare än av totalavkastningen. En ökad tonvikt pä växtmaterialets resursutnyttjande och kvalitet jämsides med en strävan mot produklionsmaximering synes ofrånkomlig i den framlida växtförädlingen. Med resursutnyttjande avses i della sammanhang även möjligheterna att genomföra produkiionen med minsta möjliga insats av kemiska bekämpningsmedel. 1 samband härmed bör angelägenheten av en fortsalt intensiv satsning på utvecklingen av kvalitets-kriteria och kvalilelsbeslämningsmetoder från den understödjande forskningens sida understrykas. I avsaknad av kriteria på värdebestämmande kvalitetsegenskaper och snabba och billiga analysmetoder löper förädlingen risk att uinyttja sin kapacitet på ett mindre effektivt sätt.

Även om uppförökningen av nya sorter faller utanför förädlings verksamheten i mera begränsad betydelse bör det ligga i förädlingsföretagens intresse atl även denna del av verksamheien med framtagande av nyll sorlmaterial fungerar. Exempel fmns på att nytt sortmalerial endast i mycket liten omfattning kommit i praklisk odling, eller kunnai ställas lill jordbrukets förfogande i önskvärd mängd, först många år efter förädlingsarbelets avslulande. Del synes krävas mera målmedvetna ansträngningar för atl generellt göra tiden från det en ny sort godkänts lills den finns lillgänglig för jordbruket så kort som möjligl.

En rikstäckande koordinering av utsädesproduklionen inom de till SLR anslutna föreningarna har efterlysts av Sveriges utsädesförening. Lantbruksstyrelsen vill underslryka behovet härav, som kommit till ullryck ej minst under den svåra brist på utsäde som rått säsongen 1977/78. SLR:s samordningsfunktion har ej varit stark nog för aU"förhindra att utsatta un-derskotlsområden, främst Norrland, fått acceplera sorter som är mindre

Prop. 1978/79:130 35

lämpliga i området, liksom partier av mindre god kvalitet, medan för Norrland lämpligare sorter i stor utsträckning marknadsförts i sydligare områden där senare resp. mindre härdiga sorter mycket väl kunnat accepteras. En fastare anknytning av ett av förädlingsföretagen till jordbrukskooperationen skulle komma att accentuera behovet av en objektiv rådgivning i sortfrågor genom bl.a. lantbruksnämndernas försorg. Det system som nu tillämpas i många län i södra och mellersta Sverige där utsädeshandeln finansierar en sådan regional provning av för resp. region lämpliga handelssorter som komplettering till den officiella sortprovningen utgör en god grund för en sådan objektiv rådgivning.

1.3 Statens livsmedelsverk: Beträffande målsättningen för den fortsatta
verksamheten finns inte heller mycket att tillägga men livsmedelsverket
vill bara ytterligare understryka betydelsen av atl resistensförädlingen får
tillräckligt stora resurser både när det gäller grundforskning och praktiskt
förädlingsarbete. Stora mängder jordbruksprodukter förstörs genom an
grepp av insekter, svampar och virus. En minskning av användningen av
kemiska bekämpningsmedel är angelägen ur folkhälsosynpunkt. Detta gäl
ler inte bara spannmålsodlingen utan i mycket hög grad potatis och andra
rotfrukter, oljeväxter och inte minst grönsaker.

Av stor vikt är att inte den växtförädling som syftar till en förbättring av den näringsmässiga kvaliteten får stå tillbaka för utveckling av sorter som främst ger en högre avkastning. För grödor som ur kortsiktig synpunkt är mindre lönsamma att förädla, exempelvis frukt och grönsaker, krävs sannolikt speciella stödåtgärder. Livsmedelsverket understryker betydelsen av ökad svensk odling av dessa produkter.

Det bör betonas att forsknings- och utvecklingsarbetet i största utsträckning bör ske utan styrning från rent företagsekonomiska intressen. Ur såväl den enskilde jordbrukarens som ur samhällsekonomisk synpunkt bör vinsterna av förädlingsarbelet komma hela den svenska jordbruksnäringen till godo.

Det är också nödvändigt att växtförädlingsarbeiet anpassas till de förändringar i det svenska jordbrukets produktionsmål som kan bli aktuella om nutritionsforskningens önskemål om förändringar i den svenska folkkostens sammansättning beaktas i större utsträckning än för närvarande.

Den framtida växtförädlingen i Sverige bör enligt livsmedelsverkets uppfattning organiseras så att

- god kontakt upprätthålles mellan den genetiska grundforskningen vid universiteten och det praktiska förädlingsarbetet,

- internationellt och i synnerhet nordiskt samarbete underlättas,

- svenskt biståndsarbete lill utvecklingsländer stärks,

- kvalitetsförädling och resislensforskning får hög prioritet,

- inte bara de stora ekonomiski mest betydelsefulla grödorna gynnas utan att också en tillräcklig satsning sker på trädgårdsväxter och helt nya växtslag och

- behovei av särskilda sorter för olika delar av landet beaktas.

1.4 Statens jordbruksnämnd: Inledningsvis vill nämnden understryka be
tydelsen av att växtförädling bedrivs inom landet. En förbättrad avkast
ning samt nya och kvaliletsmässigl selt bättre produkter utgör viktiga fak
torer som påverkar jordbrukels lönsamhet och avsättningsmöjligheter.
Även från konsumentsynpunkt är en sådan utveckling önskvärd efiersom
den på sikl skapar förutsättningar för att få fram livsmedel av hög kvalitet

Prop. 1978/79:130 36

till rimliga priser. Den tillämpade växtförädlingen bör vara inriktad på det svenska jordbrukets behov. En strävan bör vara att denna verksamhet skall kunna finansieras genom de intäkter försäljningen av de framtagna produkterna ger. Ökade intäkter från exportmarknaden bör därvid eftersträvas.

1.5 Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket noterar med tillfredsställelse att resistensförädlingen fått en framskjuten plats i direkliven och i belänkandet, och att målet att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdsnäring uttrycks klart. Alt efter hand eliminera giflanvändningen genom alt bygga in biologisk resistens mot sjukdomsalstrande organismer och andra skadegörare i kulturväxternas arvsmassa är ekologiskt riktigt. Tillsammans med andra åtgärder, t.ex. utnyttjande av klimatiskt och edafiskt välanpassade sorter i respektive regioner i landet, torde maximal motståndskraft kunna uppnås. Förädlingen bör även inriktas mot målet att eliminera herbicider bl.a. genom framtagande av sorter som konkurrerar väl med ogräs och ger god avkastning i biandgrödor.

1.6 Sveriges lantbruksuniversitet: Växtförädling har visat sig vara en av de mer lönsamma vetenskapliga insatserna för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk (sistnämnda verksamhetsområde berörs dock ej av utredningen). Till stor del beror detta på atl inom växtförädling gjorda framsieg genom den biologiska självreproduklionen i hög grad förevigas och sleg för steg låter sig adderas. Sveriges, liksom övriga Nordens för odling klimatiskt sett, marginella belägenhet har skärpt denna fördel. Ulan växtförädling hade många grödor icke varit odlingsvärda inom området.

Växtförädling spelar en viktig roll även ur den synpunkten, att den ökar räntabiliteten hos många andra jordbruksvetenskapliga insatser genom sin anpassning av nya sorter till såteknik, gödslingsinlensiteter, maskinell skörd, etc. På liknande sätt är växtförädlingens möjligheter alt anpassa råvaror till induslrin efter teknologiska, nulritionella m. fl. värderingar påfallande. Naturligt förekommande giftsubstanser i olika växtslag kan oftast elimineras via växtförädling, som också med införandet av resistens mot sjukdomar medger minskad biocidanvändning. Växtförädling kan således även ge väsentliga miljömässiga fördelar.

Ett effektivt lantbruk behöver med andra ord en effektiv växtförädling.

Växtförädlingens lönsamhet har redan från början attraherat privat företagsamhet. Ju mer växtförädling upphört att blott vara ett hantverk och utvecklats till en komplicerad vetenskap, dess mer har statens insatser för särskilt det långsikliga utvecklingsarbetet tett sig alltmer nödvändigi. Staten har också fått påta sig att stödja den växtförädling, som varil olönsam för utsädeshandeln men önskvärd av samhällspolitiska skäl.

Att både stat och privat företagsamhet engagerat sig i växtförädling speglar det faktum, atl denna verksamhet har två olika lönsamhetskriterier. Det ena gäller utsädesföretagens, där den bakomliggande växtförädlingsinsatsens räntabilitet ej enbarl dikteras av en framställd sorls odlingsvärde. Växtslagets betydelse, behövlig utsädesmängd per arealenhel samt det möjliga odlingsområdets storlek internationellt sett blir också avgörande för en stor försäljningsvolym.

Det andra gäller odlarnas och lanibruksnäringens. Odlarna väljer den förbättrade sorlen för att få högre ekonomiskt utbyte av sina övriga investeringar. För lantbruksnäringen i Sverige är del därför grödans ekonomis--ka belydelse i exisierande odlingssystem som främsi avgör var förädlings-

Prop. 1978/79:130 37

insatserna skall sättas in oberoende av utsädesvolymen och utsädesvärdet. Regionala perspektiv måste därvid också beaktas. Föriidling av vallväxter samt olje- och baljväxter blir t. ex. med dessa kriterier viktiga trots att de för utsädesföretagen kan ha svag lönsamhet. Motsvarande gäller inom förädlingen av trädgårdsväxter, där bl.a. också hobbyodlarens intresse av odlingssäkert material i hemlrädgärden behöver beaktas.

Utredningen har i sina bedömningar starkt tryckt på det först nämnda lönsamhetskriteriet och därmed betonat betydelsen av att stärka förädlingsverksamhetens internationella konkurrenskraft, vikten av koncentration på ett begränsat antal växtslag och begränsning av filialsystem i Sverige. Det är givetvis riktigt även framgent att rikta in en del av växtförädlingen för att ta till vara exportmöjligheterna. Detta får emellertid ej undanskymma att stora delar av förädlingsverksamheten måste inriktas på de svenska odlarnas behov även inom växlslag av mindre kommersiellt intresse. Utredningen har också i sitt huvudförslag betonat att det nya föräd-lingsföretagel. Svalöf AB, som huvuduppgift bör ha att på förelagsekonomisk grund bedriva växtförädling inriktad på i första hand det svenska jordbrukets behov. Lantbruksuniversitetet önskar understryka detta och instämmer i utredningens förslag att '"det nya företaget skall förse de svenska jordbruks- och trädgårdsnäringarna med det sortmaterial som svarar mot näringarnas behov"'.

Såväl staten som lantbruksnäringen själv har allt skäl att överväga detla sitt ansvar inför odlaren. Delta framgår redan av faktum att det byggls upp en statlig kontroll över den slulliga sortprövningen, över försäljbart sortiment inom alla vikligare grödor samt över utsädeskvaliteten.

Statens och jordbrukskooperationens ansvar för vissa uppgifter inom växtförädling måste således förbli tungt.

Mål för svensk växtförädling. För alt verka optimalt måsle växtförädlingen åtminstone ha sina urvals- och värderingsmoment anpassade till de lokala växtekologiska betingelserna. Universalsorter med vid och därmed försäljningsmässigt lönsam spridning förekommer med andra ord som regel endasl, där växtförädlingsmässigt tomrum eller alltför lilen aktivitet ej skapat tillräckligt hård konkurrens. Så har svensk stråsädesförädling länge kunnat utnyttja en dylik situation men riskerar nu att få träda tillbaka, allteftersom lokal växtförädling sätts in med lika hög intensitet över hela Europa. Enda tillförlitliga motåtgärder blir att som W. Weibull AB och i synnerhet Hilleshögs Frö AB etablera egna urvalsslationer inom det avsedda marknadsområdet. Sällsyntheten att inom Sverige finna utomnordiska sorter av växtslag, som vår växtförädling satsat på, måste på samma sätt uppfattas som belägg på den lokala verksamhetens överlägsenhet vid lika villkor. Den gröna revolutionen må nämnas som ett än mer drastiskt exempel. De som typ helt nya, mexikanska dvärgveten kunde göra sitt segertåg genom Asien. Samtidigt stimulerade de den lokala växtförädlingen och blev följdriktigt mycket snabbi ersatta av analoga, men inom respektive område selekterade sorter.

Accepterar man ovan relaterade erfarenheler betyder de två olika lönsamhetskriterierna enligt ovan också två olika målsättningar. I ena fallet satsar svensk växtförädling på att hävda sig som exportnäring och mycket tyder på realism härvidlag. Koncentrationen till Skåne blir befogad liksom en satsning på filialer i Storbritannien och på kontinenten. Med den inlernationella växtförädlarrätlen som lönsamheisbakgmnd ter sig detta som naturligt.

Enligt den andra målsättningen ser man mer på det ökade utbytet från

Prop. 1978/79:130 38

t)dling inom Sverige uv en bättre sort än på utsädesförsäljningen av den. Med detta synsätt ter sig utredningens yttrande på s. 104 icke helt relevant. Man säger där: ""Filialorganisalionen har härigenom delvis spelat ut sin roll och åtskilliga av de lolv enheier som ulsädesföreningen fortfarande har spridda i landet utanför huvudstationen i Svalöv torde snarast utgöra en belastning för föreningen"".

Inriktningen av svensk växtförädling bör även ta hänsyn till åkerarealens och grödornas fördelning i landet. Våra förädlingsanstaltcr har idag hnviuldeleii av sin verksamhet förlagd till Götalands södra slättbygder. Det räcker med en mycket kondenserad gruppering av landets odlingsom-räden för att klart inse. att svensk växtförädling bäst betjänar vårt lantbruk som helhet, om upprustningen ges en mer nordlig inrikining än idag.

Den länge alltför sydsvenskt orienterade våroljeväxtförädlingen är exempel på att en skånskkoncentrerad växtförädling ej löser problem tillfredsställande för landets nordligare områden. Angelägenhetsgraderingen i växtförädlingsarbeiet för olika växtslag blir dessutom olika vid de olika målsättningarna. Exportinriktning kräver specialisering och landets jordbruk en allsidig satsning. Exportintressena sammanfaller väl med behov för södra Götalands slättbygder med koncentration på grödor som korn, vete och sockerbetor. Symptomatiskt nog nämner utredningen knappast vallväxterna, som dock upptar en tredjedel av landets åkerareal med ökad andel ju längre norr ut man går.

Med dessa utgångspunkter vore det, enligt lantbruksuniversitetets uppfattning, berättigat att bibehålla ett visst filialsystem. Med hänsyn till kostnadsaspekterna blir det dock nödvändigt att koncentrera verksamheten. För lokal anknytning av förädling och marknadsföring bör i vilket fall filialerna på Ultuna och Röbäcksdalen finnas kvar. En närmare samverkan med lantbruksuniversitetet bör därvid sökas.

Till problemet rörande avvägning mellan växtslag hör i hög grad den inom landet starkt eftersatta växtförädlingen av trädgårdsväxter. Utredningen har icke analyserat trädgårdssektorns behov av insatser på detta område och följaktligen ej presenterat några förslag lill förbättringar. Delta hänskjutes till 1974 års trädgårdsnäringsutredning, trots att direktiven inrymmer översyn även av denna växtförädlingsverksamhet.

För frilandsodlat malerial av trädgårdsväxter torde effekliv växtförädling vara en av grundförutsättningarna för odlingssäkerhel. Förädlingen är även av betydelse för den svenska växthusodlingens konkurrenskraft. Då privat växtförädling redan satsar mer än som strikt kan motiveras av kommersiella intressen, måste staten här ta det avgörande ansvaret. Odlarkoo-perationerna kan knappast förväntas ta på sig större ansvar, då hemiräd-gärdsodlare samt statliga och kommunala parkförvaltande organ totalt sett är vida större avnämare.

De nationalekonomiska dimensionerna av trädgårdssektorn har tidigare ej till fullo beaktats. Enligt nyligen publicerade beräkningar baserade på Trädgårdsräkningen 1977 (J 1977:13) har produktionen i yrkesmässig trädgårdsodling ett värde i producentledet av I 100 milj kr. (N. E. Persson, Trädgård 134). Husbehovsodlingen av köksväxter, frukt och bär beräknas ha ett inköpsvärde av 650 milj. kr. Enligt jordbruksnämndens beräkningar av direktkonsumtionen (PM 1978-02-28) motsvarar köksväxter, frukter (även sydfrukter) och bär ett värde av 6,5 miljarder kr. i konsumentledet, eller 14.2% av folkhushållels totala ulgifter för livsmedel. Denna andel överträffas endast av varugruppen kött och kötlråvaror. Vidare har experter nyligen beräknat, atl 4 miljarder kr. åriigen läggs ner på underhåll och

Prop. 1978/79:130 39

nyanläggningar av grönytor inom landet samt att därav 250 milj. kr. ligger på plantskolematerial. Vissa insamlingar gjorda av den s. k. internordiska arboretumgruppen låter förmoda, att redan en enkel urvals- och introduktionsförädling skulle avsevärt kunna berika landet med ett odlingssäkrare sortiment av prydnadsbuskar och -träd. För svenska förhållanden på dylikt sätt förbättrat sortiment bör ej blott minska odlingsrisker och omplanteringskostnader ulan även stärka svenska plantskolors konkurrenskraft pä en marknad, som de för närvarande blott har hälften av. Nägon form av statlig konsolidering såsom redan skett för växtförädling av frukt och bär är således även angelägen både för köks- och prydnadsväxter.

Svensk växtförädling bör eftersträva en balanserad målsättning där både exportinriktning och betoning av den inhemska odlingens behov tillgodoses. Härvid får ej den senare delen av målsättningen undanträngas. Del åvilar såväl staten som jordbrukskooperationen att tillse alt så ej sker. Härvid synes det särskilt viktigt att en framtida organisation och finansiering av växtförädlingen tar tillräcklig hänsyn lill jordbmksgrödornas betydelse i olika delar av landet och till trädgårdssektorns behov.

1.7 Sveriges utsädesförening: Föreningen kan i allt väsentligt delade av utredningen framförda uppfattningarna och noterar med tillfredsställelse de slutsatser om växtförädlingens stora betydelse för såväl det svenska samhället som andra länder inom och utom Norden som utredningen presenterat.

I detta sammanhang vill föreningen understryka vad utredningen framhållit när det gäller nödvändigheten av att så långl möjligl eftersträva att produktionskedjan alltifrån utsädet till slutlig konsumtion i olika former optimeras. När målsättningen med olika förädlingsaktiviieter skall definieras erfordras mot denna bakgrund en långlgående samverkan mellan förädlaren, utsädesproducenten, lantbrukaren, lantbrukets föreningsrörelse, industrin, företrädare för samhället och konsumenterna, velenskapliga institutioner m. m. Detla föruisätter att olika intressenter aktivt engagerar sig i denna process om huvudsyftet med en så optimal växtförädlingsinsais som möjligt skall kunna uppnås. I vissa fall pågår en sådan dialog exempelvis inom föreningens verksamhelsområde när det gäller oljeväxtförädling medan den inom andra områden är mindre utvecklad. Vad som här har anförts pekar på angelägenheten av atl ansvarei för växtförädlingen såväl beträffande dess inrikining som finansiering bör vara fördelat på ett flertal olika intressenter. Ytterligare synpunkter härpå utvecklas i samband med att växtförädlingsnämnden i det följande behandlas.

Utredningens och föreningens bedömningar av växtförädlingens värde sammanfaller således i hög grad. Föreningen vill dock framhålla vad beträffar de exempel som utredningen anförl, som underlag för beräkning av de årliga ekonomiska vinsterna där det ansetls vara möjligt med en närmare precisering, att dessa synes ha begränsats till en analys byggd på förutsättningen att i landet befintliga växtförädlingsinslitutioners insatser skall mätas. För att än mer markera värdet av växtförädlingen skulle analysen enligt föreningens mening ha kunnat ytterligare vidgats genom att bedömningar gjorls som visade hur tillgången på odlingsvärt utsäde med tillfredsställande odlingssäkerhet skulle ha sett ul utan tillgång lill de produkler som genom den svenska växtförädlingen framkommit och vad detta skulle ha medfört för det svenska jordbruket och samhällel i övrigt ur produk-tionsvärdessynpunkl. Mot en sådan bakgrund skulle man med stor sannolikhet kunnat konstatera att odling av vissa växlslag inle skulle förekomma

Prop. 1978/79:130 40

exempelvis oljeväxter och sockerbeta, att odlingen i skogs- och mellanbygder samt i Norrland icke alls skulle kunna bedrivas under nuvarande former, att avkastningspotentialen i våra jordbruksbygder skulle vara avsevärt lägre samtidigt som sortmaterialet skulle vara föga vinterhärdigt. ha bristande resistens mot i landet förekommande växtsjukdomar, ha en kvalitet som inle var anpassad till de krav som vi nu i Sverige anser vara självklara m.m. Härtill kommer allvarliga konsekvenser ur beredskapssynpunkt. Enligt föreningens mening skulle således en vidgad analys medföra alt växtförädlingens roll i det svenska samhällel ytterligare skulle ha understrukits. Vid ställningstagande till den svenska växtförädlingens framtid och de resurser som skall avdelas för denna i form av avgifter, stöd från statens sida och från andra intressenter bör dock synpunkter av det slag som nu framförts bli beaktade.

1.8 Länsstyrelsen i Malmöhuslän: Växtförädlingsverksamheten vid Hilles
högs Frö AB. Sveriges utsädesföreningochW. Weibull AB utgörett betydel
sefullt inslag i länets näringsliv inte bara sysselsättningsmässigt utan också
på grund av den högtstående vetenskapliga verksamhet som bedrives där.
Förädlingsverksamheten utgör grunden för en kommersiell verksamhet
som beträffande sockerbetsfrö till allra största delen är inriktad på utlan
det.

Som på ett utmärkt sätt belysts i betänkandet barden i landet bedrivna växtförädlingsverksamhelen varit av stor vikt för jordbruket genom all skördenivån fortlöpande har höjts. Samtidigt har skördeprodukternas kvalitet i många fall kunnat förbättras och odlingsegenskaperna kunnat anpassas lill moderna arbetsmetoder i jordbruket. För de i länet betydelsefulla grödorna sockerbetor och höstraps har de framsteg som nåtts inom växtförädlingen varit av avgörande betydelse. Om man inte hade lyckats uppnå de resultat i förädlingsverksamheten, som man gjort, hade troligen både sockerbetsodlingen och höstrapsodlingen måst upphöra i landet.

1.9 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Utredningen har bedrivit sitt arbete
med utgångspunkt från att svensk växtförädling även i framliden skall ha
sin tyngdpunkt i den allra sydligaste delen av vårt land. Endast en mindre
del, ca 20%, av landets åkerareal är belägen i södra Götalands slättbygder.
Utredningen anser tydligen att en växtförädling inriktad på odlingsmaterial
för mellersta och norra Sverige även i framtiden skall komma i andra hand.

1.10 Forskningsrådsnämnden: Forskningsrådsnämnden vill även understryka att del finns många tecken som tyder på att de kemiska bekämpningsmedlen i framtiden kommer att bli mindre effektiva. Delta är framför allt aktuellt i varma tropiska områden där skadegörarna har korla genera-lionstider. Delta berör i hög grad u-ländema. En aktiv resislensförädlingär då en av de bästa möjligheter vi har att bekämpa skadegörare.

1.11 Tjänstemännens centralorganisation: TCO anser all det är viktigt atl en ökad samverkan mellan de svenska växtförädlingsföretagen kommer till stånd för atl stärka den svenska växtförädlingen gentemot de internationella växlförädlingsförelag som byggs upp av multinationella företag. TCO vill allmänt framhålla att växtförädling som syfiar lill att möjliggöra en reducering av användandet av bekämpningsmedel och konstgödsel bör prioriteras.

Prop. 1978/79:130 41

1.12 Agrifack: Förslagen till utsädesföreningens och utsädesbolagets
framlida organisation samt till huvudmannaskap- och ägandeförhållanden
baseras på utredningens uppfattning att staten och jordbruksnäringen ge
mensamt bör ta ansvaret. Agrifack delar denna uppfattning samtidigt som
vi vad beträffar förädlingsinstitutionen starkt vill understryka nödvändig
heten av att staten även i fortsättningen skall ha det övervägande ansvaret
för förädlingsinsatsernas inriktning och finansiering. Skälen härför äro
mänga.

Vi anser det vara utomordentligt väsentligt att Sveriges utsädesförening får status som officiell växtförädlingsanstalt. Det underlättar våra kontakter med andra officiella institutioner inom landet och framför allt samarbete och kontakter beträffande utbyte av information och genmaterial med utländska officiella institutioner. Likaså bör kemiska laboratoriets status som officiellt laboratorium bestå. Belydande personalinskränkningar skulle annars bli följden.

Ett markant statligt inflytande och därmed statligt ekonomiskt ansvar är också betydelsefullt för att kontinuiteten skall kunna upprätthållas i såväl forsknings- som förädlingsarbete, sistnämnda icke minst vad beträffar förädlingen av mindre lönsamma växlslag. Idag bidrar staien med ett generellt anslag i form av löner tili en vältränad kader av ijänslemän och lantarbetare. Dessa svarar för kontinuiteten i arbetet. Utredningens förslag om att statliga medel huvudsakligen skall anvisas för avgränsade projekt innebär enligt vår uppfattning en alltför stor osäkerhet i kontinuiteten av de långsiktiga såväl forsknings- som förädlingsprojekl, som är nödvändiga i förädlingsarbelet.

1.13 Lokala Agrifack-klubben vid W. Weibull AB: Vi anser liksom ledning
en för W. Weibull AB att en sund konkurrens samt en nära kontakt med pro
ducenter och konsumenter är en god stimulans för den enskilda tjänste
mannen i hans arbete. Det är ur arbetsmarknads- och trygghetssynpunkt
av stor vikt att flera skilda växtförädlingsföretag fmns på den svenska ar
betsmarknaden. Växtförädlare och övriga specialister får därigenom större
möjlighel att välja anställning och en nyttig konkurrens om kvalificerad ar
betskraft kan uppslå.

Vi anser vidare att grundforskningen huvudsakligen skall arbeta på helstatlig basis, varvid olika växlförädlingsförelag skall ha likartade möjligheter att erhålla information samtidigt.

1.14 Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund och
AUmänna svenska utsädesaktiebolaget: De nämnda organisationerna, ne
dan benämnda LRF, har beslutat atl gemensami avge yttrande och får i an
ledning härav anföra följande.

En effektiv svensk växtförädling har varil av utomordentlig betydelse för det svenska lantbmkets utveckling. Det mesta tyder också på atl del förhållandet skall bestå och kan komma alt bli än större. De senasle årens utveckling mot en ökad kommersialisering av växtförädlingen med icke traditionella förelag som gått in på bred front i växtförädlingen och ulsädeshanteringen har ingetl oro.

Del är få områden inom det svenska lantbmket som är så grundligt utredda som växtförädlingen. Detta lorde bero dels på den betydelsefulla roll växtförädlingen sedan länge anses ha haft, dels på brisiande samarbele mellan de organisaiioner som sysslar med växtförädling inom landet. Ett. mera omfattande samarbele har ansetts medföra ett bätire utnyttjande av

Prop. 1978/79:130 42

de samlade resurserna till gagn för både samhället och jordbruksnäringen. Ansträngningar för att få till stånd ett ökat samarbete har emellertid hittills inle varil framgångsrika. I utredningsdirektiven understryks därför behovet av att få en samlad analys av de nuvarande formerna för växtförädling inom jordbruk och trädgårdsnäring i Sverige och omvärlden. LRF anser denna utgångspunkt vara riktig och vill uttrycka sin lillfredsställelse över att denna analys blivit gjord på ett så kvalificerat sätt. Genom utredningen har det framkommit underlag som kan ligga till grund för ett ställningstagande för en effeklivare organisaiion av växtförädlingen.

----- Även om växtförädlingen inte ensam — vilket utredningen också

framhåller - kan lösa problemen för livsmedelsförsörjningen, så delar LRF Ulredningens grundsyn alt växtförädlingen är en viktig faktor för utvecklingen av ett effektivt miljöanpassat jordbruk i hela landet.

Utredningen har analyserat växtförädlingens roll i den produktivitetsutveckling som del svenska jordbruket haft under den senaste 25-årsperioden. Försök har gjorts att isolera den rena växtförädlingens effekt och utredningen har därvid kommit fram till att den uppgått till storleksordningen en procent per år. Skall denna positiva utveckling kunna bibehållas framöver kommer det att krävas ännu större insatser. Därutöver framhåller utredningen att växtförädlingen i samverkan med införandet av ny teknik bidragit till alt ytterligare höja produktiviteten i jordbmket. LRF anser att de av utredningen gjorda bedömningarna är rikliga.

Den starka produktivitetsökningen har delvis åstadkommits genom ökad användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Ulredningen framhåller emellertid att växtförädlingen medverkat till att användningen av vissa kemiska bekämpningsmedel, främst inseklicider och fungi-cider, har kunnat reduceras. Vidare anvisas framlida utvecklingslinjer där användningen av kemiska medel kan komma alt begränsas betydligt. Med den inställning som LRF i olika sammanhang ådagalagt i dessa frågor vill LRF understryka betydelsen av insatser på detla område. Målel för denna typ av insatser står klart: ökad produktivitet, förenad med minskad användning av kemiska medel.

Ansvarei för växtförädlingen.--- När del gäller näringens ansvar an
ser LRF all utredningen underskattat de insatser som jordbruket på olika
sätl har gjort under senare år. Genom införandet av växlförädlarrätl har
avgiftsuttaget från växlförädlingsinstitulionerna på nya sorter fyrdubblals
under en femårsperiod. De parallellt utgående växtförädlingsavgifierna i
huvudsak för äldre sorter har mer än fördubblats under samma period.
Samtidigt har näringen på olika säll, främsi genom alt avsätta reglerings
medel, kortsiktigt medverkat till alt växtförädlingen på flera områden har
kunnai upprätthållas vid en hög nivå. De i olika sammanhang framförda
påpekandena i utredningen all näringens engagemang i växlförädlingsfrå-
gorna skulle vara begränsat finner LRF orättvisa och felaktiga.

I utredningen anförs farhågor för atl ställningen för svensk växtförädling skall komma att försvagas såväl vad gäller del på inhemska behov inriktade förädlingsarbetet som möjlighelerna alt hävda svensk växtförädling på den internationella marknaden. Utredningen pekar härvid på del hot som ett genombrott för de multinationella företagen kan komma att få, i första hand genom minskade exportmöjligheler för svenska växtförädlingsförelag men framför allt om de viktigaste växtslagen skulle slås ut av utländskt sortmaterial. Härigenom skulle kontinuilelen i den svenska växtförädlingen rubbas och våra möjligheter att få fram ett lämpligt sortmalerial för hela

Prop. 1978/79:130 43

landet starkt begränsas. Mot bakgrund härav hävdar ulredningen att en effektivisering och förstärkning måste komma till stånd för att få fram en bestående slagkraftig svensk växtförädlingsverksamhet. LRF delar denna utredningens synpunkt.

1.15 Kooperativa förbundet: KF:s huvudinställning är att växtförädlingen i Sverige i framtiden måste få större resurser med hänsyn till den ökade betydelse som växtförädlingen bör få såväl inom jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk som för konsumenterna (t.ex. frilandsodlingar). Många exempel finns både i Sverige och utomlands på de långtgående resultat som växtförädlingen uppnått på olika områden och som fått effekier både för jordbruks- och industriproduktionen och för miljön i stort. Beträffande den föreliggande utredningen anser KF att konsumentintresset kommit i skymundan, bl. a. därför att det i sista hand ändå är konsumenterna som direkt eller indirekt bör få en del av fördelarna med växtförädlingsinsatserna. Som växtförädlingen i Sverige hittills varit inriklad har vissa avsnitt blivit åsidosatta och bl. a. gäller det växtförädling med regional inrikining, särskilt i mellan- och nordsverige. KF anser att den framtida inriktningen av växtförädlingen i första hand bör inriktas pä de inhemska behoven, men att man samtidigt måste söka göra större insaiser även på olika exportmarknader - inte minst därför att den svenska marknaden är sä begränsad.

1.16 Hushållningssällskapens förbund: Mycket talar för att än större krav än hittills kommer alt ställas på växtförädlingen i framtiden. Det kan enligt förbundets uppfattning förmodas, att användningen av kemiska substanser mot lantbruksväxternas skadegörare kommer alt minska och delvis ersältas med förädlade sorter med resistens- eller immunitetsegenskaper.

Det är också angeläget, att svensk växtförädling kan hävda sig i en allt hårdare internationell konkurrens. Icke minst gäller detta i det läge som uppstått, genom atl utomlands kapitalstarka förelag i bl. a. olje- och läkemedelsbranschen såsom Shell. Ciba-Geigy, Sandoz m. fl. börjat ägna sig åt växtförädling av kommersiellt iniresse. Om svensk växtförädling icke skulle ges erforderliga resurser för en effektiv verksamhet, kan icke blott befaras att vår exportmarknad går förlorad utan även, och vad värre är, all svenskt jordbruk kommer i en beroendeställning av utlandet, när det gäller sortmaterialet. Även om det inte finns anledning att för närvarande överdriva dessa farhågor, finner förbundel det angeläget, alt svensk växtförädling tillförs medel i sådan utsträckning att såväl gmndforskning som målinriktad praktisk förädling tryggas.

Den praktiska växtförädlingen har enligt förbundets förmenande ägnats alltför ringa uppmärksamhet i betänkandet. Förbundet har redan lidigare framhållit betydelsen av resistensförädlingen och vill utvidga detla med att understryka vikten av atl kvalitetsfrågorna ges större utrymme inom växtförädlingen.

1.17 Sveriges industriförbund: En effektiv växtförädling är av stor betydel
se inte bara för lantbruket ulan även för livsmedelsindustrin och i sista
hand givetvis också för konsumenterna. Del är därför beklagligt atl ulred
ningen i sitt betänkande i så ringa grad beaktat de båda sistnämnda grup
pernas intressen i sammanhanget. Visserligen förordar man att de olika
produktionskedjorna inom livsmedelsindustrin bringas alt samverka i ökad
utsträckning, och anför del samarbete som nu sker på sockerbetsområdel
och oljeväxlområdet som eflerföljansvärt exempel, men detla synsätt har

Prop. 1978/79:130 44

inte avsatt några nämnvärda spår i de organisatoriska förslag som presenteras. Vad gäller konsumenternas intressen tas egentligen endast folkhälsosynpunkterna upp till behandling. Detta är emellertid att undervärdera konsumenternas roll i sammanhanget. Enligt förbundets uppfattning måste en av växtförädlingens huvuduppgifter vara att få fram produkter som i ett långsiktigt perspektiv tillfredsställer konsumenternas behov. Växtförädling kan ju sägas vara en kvalificerad form av produktionsutveckling och bör liksom all produktutveckling inriktas på att skapa en slutprodukt som uppfyller såväl förädlingsindustrins som konsumenternas kvalitetskrav.

1.18 W. Weibull AB: Utredningen framhåller på olika ställen, hur en ""skicklig marknadsföring"' medverkat till den stora spridning Weibullsholms sorter fått. Givetvis måste en vederhäftig och skicklig marknadsföring till, särskilt som konkurrenterna förfogar över en betydligt siörre försäljningsapparat. Men enbart med god marknadsföring kan man inte säkra sorternas spridning. Jordbrukaren aren upplyst och medveten konsument, han köper bara utsäde han har tilltro till. Dessulom följer han vaket den officiella sortprövningen. Man måste reagera, när utredningen säger (s. 155): ""Trots Weibullsholms stora framgångar rör det sig likväl ofta i avkastning och kvalitet, jämfört med utsädesföreningens sorter, om marginella skillnader"". All utan analys eller exemplifiering framkasta ell dylikt yllrande hör inte hemma i en offentlig utredning.

----- Enligt vår uppfattning överdriver utredningen de multinationella

företagens engagemang i växtförädlingen i Europa. Den enda inbrytning av betydelse som skett utgöres av Shells övertagande av Nickerson-företaget i Storbritannien. Det är dock riktigt, att konkurrensen på växtförädlings-området hårdnat under senare år. Det försprång, som svensk växtförädling hade under efterkrigsåren, har efter hand kryml genom målmedveten uppbyggnad av den praktiskt-velenskapliga växtförädlingsverksamhelen ule i Europa.

Utredningen anför att svensk växtförädlings ställning utomlands försvagats under senare år. Detta är för Weibullsholms vidkommande felaktigt. Tvärtom har Weibullssorterna på senare år kunnat stärka sin ställning, och odlingsarealen för våra sorter i Västeuropa har ökat mellan åren 1973 och 1977.

Utredningen betecknar odlingen av svenska stråsädessorter i Östeuropa som obelydlig. Delta är dock inte med sanningen överensstämmande. 1 Sovjetunionen torde man kunna räkna med, all enbart Weibulls stråsädessorter odlas på en areal av ca 500000 ha och i Polen på mellan lOOOOO och 200000 ha.

En viktig aspekt på svenska sorters odling i utlandet, som inte alls beaklals, uigöres av de svenska vallväxt- och grönyiesorternas spridning, främst i Europa. Under 70-talet har vi glädjande nog kunnat konstatera en betydande inbrytning på den europeiska marknaden av svenska sorter av dessa växlslag. Enbart av Weibullssorterna (blålusern Vertus och Alfa II, timotej Kämpe II, alsikeklöver Tetra, rödsvingel Reptans, ängsgröe Primo m. n.) når exporten en belydande volym. Bara för några år sedan var exporten av vallväxter och grönyteväxter av svenska sorter av marginell betydelse.

Vi kan på goda grunder räkna med en icke obetydlig ökning av arealen för Weibullssorter av stråsäd och jordbruksfrö utomlands de närmaste åren.

Utredningen har sett som sin främsta uppgift att omforma svalöfsorgani-

Prop. 1978/79:130 45

sationen. Man låler t. o. m. förstå, att det är önskvärt, att svalöfssorternas spridning underlättas. Detta borde vara ovidkommande för utredningen; det viktiga är att jordbruket och trädgårdsnäringen har tillgång till de bästa sorterna. Vems sorterna är, saknar direkt intresse för folkhushållet.

1.19 Trädgårdsnäringens riksförbund: Inledningsvis vill förbundet påtala växlförädlingsutredningens underlåtenhet atl på ett mer engagerat och seriöst sätt låta analysera och utreda växtförädlingen inom trädgårdssektorn.

Utgående ifrån att det för landet finns ett klarl uttalat behov av en inhemsk trädgårdsproduktion ser förbundet just växtförädlingsverksamheten som ett av medlen för alt kunna vidmakthålla och utveckla en rationell och lönsam och inte minsl en ur konsumentsynpunkt på alla sätt tilltalande produktion. Det kan också hävdas, atl för vissa enskilda kulturer eller kulturgrupper är just växtförädlingen den avgörande faktorn för den fortsatta odlingen av dessa växtslag i vårt land. Främst gäller detta de fri-landsodlade växtslagen, där klimatfaktorn, dvs. härdighelsegenskapen, dagslängdsanpassningen m. m. är begränsande för vilkel material odlaren kan välja. Den internationella växtförädlingen har inte klimatanpassningen som ett högt prioriterat urvalskriterium, varför nytt odlingsmaterial svårligen kan ställas till vårt förfogande genom import. Inte heller de övriga nordiska länderna har en sådan utvecklad förädlingsverksamhet på trädgårdsområdet som skulle göra en svensk förädling av den anledningen obehövlig. Sverige måsle i kraft bl. a. härav upprätthålla en egen resurs och bedriva en så långt möjligt tillfredsställande egen förädling.

De hittillsvarande rationaliseringssträvandena och utvecklingen inom trädgårdsproduktionen har i väsentlig grad lagit fasta på att anpassa leknik, kulturåtgärder och arbetsmetodik till befintligt växtmaterial. Man har idag i Slorl sett nått därhän att ytterligare ralionaliseringsålgärder inte kan göras utan avsevärda investeringsbelopp. Detta kommer att bli än mer uttalat inom en mycket kort tid. Del finns därför anledning för växtförädlingen att med stöd av ökade resurser siudera växtmaterialets genetiska förutsättningar och förädlingsteknikens möjligheter att anpassa växtmaterialet till teknik, odlingsförutsältningar och arbetsmetoder. En sådan förädling måste ta formen av beställningsuppdrag med utgångspunkt i del inom landet eller landsdelen aktuella, lillämpade produktionsförloppet. Exempel på sådana förädlingsmål är sorter av gurka, jordgubbar m. fl. för maskinell engångsskörd, sorter över hela kulturspektrat med resistens mot specifika skadegörare m. m. Delta anser förbundet vara ett mycket starkt och viktigt skäl för en bredare och kraftigare satsning på irädgårdsväxtförädlingen än vad som hittills gjorts.

Konsumentintressena och deras berättigade krav på högkvalitativa, näringsrika och sunda produkter och krav på produktions- och leveranssäkerhet kan kanske anses vara mindre specifika för visst land. Förbundel menar, att detla till viss del är riktigt, men en förtroendefull kontakt mellan producent och konsument bygger bl. a. på all konsumenten vid köpet av svenskproducerad vara känner sina önskemål om produkten uppmärksammade och tillgodosedda av producenten. Detta innebär, att en av grundvalarna för en svensk irädgårdsproduktion är att förädlingsverksamheten tar sikte på att ge odlarna ett växtmaterial som i ovannämnda avseenden uppfyller specifika svenska konsumentkrav.

Som utredningen kortfatiat framhåller kan vissa skäl anses föreligga för ett statligt engagemang i och ansvar för förädlingen av trädgårdsprodukter. Förbundet menar, alt detla måste göras starkt. Näringens struktur med ett

Prop. 1978/79:130 46

mycket stort kulturprogram och med ett synnerligen varierat sortmaterial inom detta äger inte förutsättning att ge direkt företagsmässig lönsamhet åt förädlingsverksamhelen. Ulredningen lägger väl slark betoning på en huvudsaklig inrikining av förädlingsverksamheten på en kortsiktig företags-mässigl lönsam verksamhet. Delta menar förbundel är ett förrädiskt synsätt och en fara för bibehållandet av en allsidig trädgårdsproduktion och för tillgodoseendet av de mer långsiktiga målen för denna. Skulle förädlingen läggas upp på .sådan basis, vill förbundet ifrågasätta om det inom nägra år ens för någon enda kultur skulle kunna vara lönsamt. En svensk produklion är ett samhälleligt beredskapsinlresse. Även hemlrädgårdsod-lingar har betydelse härvidlag, även om förädlingsarbelet inom frukt-, bär-och köksväxtområdet inte primärt behöver inriktas på att tillgodose denna grupp. Den yrkesmässiga trädgårdsproduktionens spridning över landet borgar för att lämpligt odlingsmaterial även kan komma exempelvis norrländsk hemträdgårdsodling till del. Inom prydnadsväxibranschen är del allmänna en mycket stor förbrukare av sådant material, varför statens och kommunernas intressen bör visas genom ett ökat statligt ansvarstagande även inom denna sektor. Det statliga engagemanget måsle vara allsidigt, dvs. avse såväl den nödvändiga grundforskningen som den tillämpade förädlingsverksamhelen, vidare såväl den relalivi snabbare förädlingen av ettårskulturer som det långsiktigare arbetet med fleråriga kulturslag. Ett långlgående statligt engagemang och ansvar bör ändå ge utrymme för en fortsatt privat växtförädling. I den mån en sådan också medverkar i ett långsiktigi nationellt förädlingsprogram börden ges slatligt stöd. En ökad samordning av enskilda och statliga insaiser bör även eftersträvas, då en inhemsk konkurrens sker på bekostnad av bl. a. förädlingsverksamhetens bredd.

2 Organisatoriska frågor m. m.

Flertalet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om ett sammanförande av ulsädesföreningen och utsädesbolaget. Däremot framförs viss kritik mot enskildheter i utredningens organisaioriska förslag, bl. a. beträffande ulsädesföreningens filialverksamhet.

2.1 SIDA: (Se 6.1)

2.2 Statskontoret: Statskontoret vill inledningsvis beklaga att någon samverkan mellan existerande växlförädlingsförelag ej synes möjlig att nå. Växtförädling är kapilalkrävande och den svenska marknaden är liten varför en samordning beiräffande t.ex. arbetsfördelning av praktiskt föräd-lingsarbete varil önskvärd.

Med tanke på det gemensamma ansvar stat och näring har för förädlingsarbetet inslämmer statskontoret i utredningens mening alt staten bör la initiativ till förhandlingar med jordbruksnäringens representanter i syfte att nå ett samgående. Jordbrukskooperationen har inom andra sektorer (i. ex. beträffande kreatur) engagerat sig inom förädlingsledet på ett för både näringens och landels behov uppenbarligen lyckat sätl. Genom ett sammanförande av utsädesföreningen och utsädesaktiebolaget torde en effektivitetshöjande integrering av förädling och marknadsföring nås.

Avslutningsvis förklarar sig statskontoret berett att efter statsmakternas beslul bilräda den organisationskommitté som utredningen föreslår skall söka förverkliga de tankegångar och förslag som framlagts i betänkandet.

Prop. 1978/79:130 47

2.3 Riksrevisionsverket: RRV har ingel att erinra mot huvuddragen i ulredningens förslag på dessa punkter. RRV vill understryka utredningens ståndpunkt att statliga bidrag till förädlingsverksamheten endast anvisas till avgränsade projekt. Till skillnad från utredningen anser RRV att företagsekonomiskt motiverad förädling inte skall finansieras med bidrag även om den skulle anses vara ""inte direkt lönsam"". Företagets långsikliga forsknings- och utvecklingsverksamhet bör, enligt RRV, i princip finansieras av intäkter från förädlingsverksamheten. Det bördock vara möjligt för företagel att i projektform bedriva sådan verksamhet mot ersättning i form av externa bidrag.

2.4 Lantbruksstyrelsen: Av de presenterade alternativen för utformningen av förädlingsverksamheten i Svalöv för utredningen fram ett huvudförslag, som innebär att ulsädesföreningen och utsädesbolaget förs samman till ett gemensamt bolag med engagemang från såväl staten som jordbrukskooperationen. Lantbruksstyrelsen delar uppfattningen att en sådan organisation är den bästa lösningen. Skulle det inte vara möjligt atl förhandlingsvägen åstadkomma en sådan lösning är styrelsen däremot tveksam om det alternativa förslag utredningen rekommenderar i första hand, dvs. samma organisation som i huvudalternativet men under helstatligt huvudmannaskap, vore en lämplig lösning. Ett förstatligande av enbart förädlingsverksamheten och en omprövning av samarbetet med utsädesbolaget torde kunna leda till ett effeklivare syslem än upprättande av en egen marknadsföringsavdelning i ett helstatligt organ.

Utredningen aktualiserar frågan om verksamhetens lokalisering inom svalövsföretagel. En ökad satsning på de externa avdelningarna - Ham-menhögs-, Ultuna- och norrlandsavdelningarna - synes väl moiiverad utifrån tidigare anförda synpunkier på prioritering av marginella områden och grödor. Beträffande filialerna är flera utvecklingsvägar tänkbara. En väl förgrenad sortprovningsverksamhet torde även i framliden vara nödvändig om företaget skall kunna uppfylla den inledningsvis angivna målsättningen. Huruvida detla förutsätter en organisation av nuvarande karaktär, med förädlare utplacerade på vissa filialer, eller kan åstadkommas med en enklare och mera resursbesparande utformning bör bli föremål för en särskild översyn. En närmare samordning av lantbruksuniversitetets sortprovningsverksamhet, eventuellt med utnyttjande av vissa filialer som fasta försöksstationer, är ett tänkbart alternativ för rationalisering av verksamheten. De resurser som eventuellt kan frigöras borde i första hand omfördelas till de externa avdelningarna. Filialernas betydelse som replipunkter för spridning av information om företagets sortmaterial torde ha minskal på senare år.

2.5 Statens livsmedelsverk: Livsmedelsverket avstår från atl la närmare
ställning till det framförda förslaget om inrättande av ett särskilt nybildat
företag, Svalöf AB. Viktigt är emellerlid alt den högtstående forskning,
som pågår vid nuvarande Sveriges utsädesförening, inte blir lillbakasait i
samband med en eventuell sammanslagning med Allmänna svenska utsä
desbolagel. Redan före en sådan sammanslagning bör man komma överens
om alt speciella medel måste anslås till ändamål som inte blir ekonomiskt
lönsamma för företaget, t. ex. viss grundforskning och kvalitets- och resi
stensforskning. Utredningens alternativa förslag om att staten i stället
skulle överta ansvarei för utsädesföreningen bör också allvarligt övervä
gas.

Prop. 1978/79:130 48

2.6 Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Utan atl här närmare gå in på de olika organisatoriska förslag som utredningen diskuterar, vill NFR ansluta sig till utredningens huvudförslag, som innebär att ett nybildat företag, Svalöf AB, bildasmed ansvarstagande från såväl staten som lantbrukarnas egen organisation. Företagets huvudmålsättning skall vara att förse svensk jordbruks- och trädgårdsnäring med det sortmaterial de behöver.

2.7 Statens centrala frökontrollanstalt: Slyrelsen anser att en bred samverkan i och för sig vore önskvärd, men finner liksom ulredningen att förutsättningar för en sådan samverkan f. n. saknas.

Det är angeläget att bedriva förädling av trädgårdsväxter i landet. Med hänsyn till den vilja lill samverkan som finns hos förädlingsföretagen i landet anser styrelsen det önskvärt alt staten snarast lar upp förhandlingar därom.

I likhet med utredningen finner styrelsen atl ett samgående mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget i ett gemensamt bolag benämnl Svalöf AB kommer all innebära belydande fördelar. Delta gemensamma förelag skulle få siörre slagkraft och kan engageras i såväl forsknings- och ulvecklingsarbele som marknadsföring och serviceverksamhet. Försäljningsverksamheten kan bli en betydelsefull del dels genom sammankoppling med lanimännenföreningarnas försäljningsorganisation dels genom inrättandet av en exportenhet. Det blir emellertid nödvändigt atl finna en lösning som gör det möjligt inrymma den vid Sveriges Ulsädesförening nu befintliga forskningsverksamheien i en organisation där den jämte annan sådan verksamhet på växtförädlingsområdet kan väl utnyttjas.

Styrelsen anser alt statens framtida åtagande i praktisk växtförädling och marknadsföring så långt möjligt bör vara konkurrensneutralt. Slatligt bidrag för speciella, viktiga uppgifter t. ex. förädling för vissa områden och av speciella växtslag erfordras dock. Sådant bidrag bör emellertid vara projektbundet och ej anvisat till allmän verksamhei.

Styrelsen vill starkt understryka alt statliga medel ej bör utgå till att siödja t.ex. verksamheten i Svalöv gällande utsädeskontroll. Eventuell serviceanalysering skall finansieras helt inom förelagets ram. 1 övrigt bör den officiella enheten för utsädeskontroll i Lund anlitas.

2.8 Sveriges lantbruksuniversitet: Förslaget alt sammanföra Svalöfsorgani-
saiionerna lill en enhet bör ses som en fördel framför nuvarande syslem.
Del glapp mellan sorlframställning och sortdislribution, som två olika före
lag inneburit, har varit ett handikapp. Allmänna svenska utsädesakliebola-
gels mellanställning med expansionsmöjligheter i stort sett endasl på ex
port har dels försvårat växlförädlarnas direktkontakter med de lokala lant
männenföreningarna, dels verkat snedvridande. Ett direkl samband med
lanlmännenföreningarna bör stärka deras inflylande och därmed innebära
en för Sveriges del bättre geografisk avvägning av växtförädlingsinsatser.

Ett förväntat siörre, direkt engagemang från jordbmkskooperalionens sida skulle man emellertid förlora med ulredningens andra förslag att helt förstatliga Svalöfsorganisationerna vid sammanslagning. Delta system skulle däremot möjliggöra en fastare integrering med övrig lanlbruksvetenskaplig verksamhet i de av Sveriges lantbruksuniversitet upporganiserade, fyra försöksdislrikten inom landet.

Enligt lantbruksuniversitetets uppfattning skulle en mer effektiv uppläggning nås om sortframslällning och kortsiktig forskning stod under

Prop. 1978/79:130 49

kommersiellt tryck. Delta skulle kunna nås genom att följa utredningens förslag till en kooperationsägd, statsundersiödd sammanslagning av Sveriges utsädestörening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget. åtminstone vad gäller sortframställning av fiöförökade växtslag, kortsiktig forskning rörande dessa samt distribution av basutsäde. Genom engagemang från såväl jordbrukskooperationen som staten bör man kunna garanlera en inrikining inte bara mol del kommersiellt viktiga exportmålet utan även mot målet att förse svensk växtodling med effektivt sortmalerial. Statsstöd bör härvid utgå till kommersiellt ej attraktiva, men för odlingen viktiga, växtslag. Detta bör givetvis ej hindra att statligt stöd utgår även till andra förädlingsföretag för förädlingsuppgifter av stor odlingsmässig betydelse, men lågl kommersiellt intresse. Det är snarast en fördel att konkurrens om anslagen råder mellan olika förädlingsföretag. Staien bör med växtslagsmässig eller geografisk projektmärkning av sina anslag vid behov kunna verka direkt dirigerande.

Den detaljerade utformningen av det nya Svalöf AB måste finna sin lösning förhandlingsvägen.

Den långsiktiga, statsunderstödda forskningen bör helt frikopplas från det kommersiella företaget. Härigenom skulle man också nå en konkurrensmässigt mer rältvis behandling av samtliga förädlingsföretag. Dessutom skulle nordiska kontakter inom förädlingsforskningen underlättas då detta, som utredningen också påpekar (sid. 73). främjas av att denna forskning bedrivs av officiella institutioner. Därtill skulle man vara fri att lokalisera den långsiktiga forskningen i nära kontakt med annan av kommersiella hänsyn obunden forskning inom jordbruks- och trädgärdsvetenskap. En dylik, kommersiellt helt oberoende forskningsenhet skulle - om tillräckligt stor - också kunna svara för de behov av officiell, objektiv information och övrig service som sorlprövning, frökontroll, växlskydd, genbank, växtsortnämnd. etc. kan förutsättas ha.

2.9 Sveriges utsädesförening: Föreningen vill med beklagande konstatera att W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB ställt sig avvisande till en bred samverkan på växtförädlingens område. Att utredningens förslag beträffande den svenska växtförädlingen mot denna bakgrund i huvudsak koncentreras mol Svalövsorganisationen synes ur föreningens synpunkt vara följdriktigt och korrekt. Föreningen vill dock framhålla, med utgångspunkt i utredningens bedömning att eventuellt en framtida samverkan skulle kunna vara aktuell, att det skulle ha varit av siort intresse att ha haft möjlighet att ta del av utredningens uppfattning om hur en sådan samverkan skulle kunna komma till uttryck. Utredningen har därvidlag inte redovisat de bakomliggande orsakerna till sin bedömning om att framtida samverkan skulle vara möjlig. Icke minst hade ett sådant underlag varit av värde vid bedömningav huruvida utredningens förslag i framtiden kan underlätta en djupare samverkan. En viss positiv vilja kan dock redan nu som utredningen konstaterat skönjas i Hilleshögs Frö AB:s ställningstagande beträffande eventuell forskningssamverkan vad gäller lantbruksväxier och W. Weibull AB:s intresse för samverkan på trädgårdsväxtförädlingens område. Föreningen vill i anslutning härtill markera sin inställning att denna samverkan inte under några omständigheter får komma till stånd på bekostnad av att förädlingsorganisationen i Svalöv delas upp.

Ur föreningens synpunki ärdet synnerligen viktigt att konstatera att utredningen vid sin presentation av huvudalternativ och andra tänkbara alternativ inte i något avseende uttalat någon preferens som innebär en

4 Riksdagen 1978(79. I saml. Nr 130

Prop. 1978/79:130 50

splittring av den växtförädling som i nuläget bedrivs av föreningen på sätt
som kommer till uitryck i den tredje modellen nämligen uppdelning av
växtförädlingen i en lönsam och en icke lönsam del där respektive föräd
lingsdel skulle föras lill skilda organisationer/företag. Starka skäl mot en
sådan spliiiring har av föreningen framförts lill utredningen under dess ar
bete. All växttorädlingen av såväl lönsam som icke lönsam natur måste be
drivas integrerat och inom samma förelag sammanhänger främst med star
ka krav på kontinuitet i resursinsatserna eftersom man får räkna med ett
15-20 årigt perspektiv när det gäller alt ta fram ett nytt sortmaterial med
önskvärda egenskaper i princip oberoende av vilket växtslag som bearbe
tas. Härior är det nödvändigt att bygga upp en produktionskapacitet bestå
ende av i första hand kunnig och framsynt personal och i andra hand av an
läggningar, utrustning, försöksmark osv. Betydande ""investeringar"" i så
väl personal som övriga resurser är således nödvändiga att genomföra.
Några tvära kast i inriktningen av växtförädlingsarbetet eller i resurstillför
seln blir därför inte möjliga och skulle om de inträffade medföra ren "'kapi
talförstöring'" i vidaste bemärkelse. Föreningen förfogar i nuläget i hu
vudsak över resurser - ehuru knappa - som gördel möjligl alt bedriva så
väl lönsam som icke lönsam växtförädling. Att ulredningen därför inte lagt
fram förslag som skulle medverka till att dessa resurser splittras eller för
slösas hälsar föreningen med tillfredsställelse.

Att ett starkt samband mellan föreningen och utsädesbolaget i nuläget föreligger är uppenbart. Denna koppling kan enklast beskrivas genom att föreningens sortproduktion, elitframställning m. m. i ett visst skede överlämnas till uppförökning, för vidare marknadsföring och försäljning. Förädlaren är i hög grad beroende av information om den svenska men i viss mån även utländska utsädesmarknaden, om hur sortimentet marknadsförs, vilka marknadsandelar det uppnått, hur stabil marknaden är och hur del marknadsförda sortimentet har anpassat sig på olika marknader. Genom marknadsföringsfunktionen får förädlaren uppgifter som har betydelse för förädlingsarbetets inriktning och uppläggning vilkel medverkar lill att en så riktig avvägning som möjligt kommer lill stånd. På samma sätt är marknadsföringsfunktionen beroende av ett intimt samarbete med förädlaren i det egentliga marknadsföringsarbetet då "'förädlingsexperiis" många gånger erfordras. Under uppförökning av nytt utsäde är det värdefullt att förädlarens kunskap om materialet tillvaratas m. m. Allt detta sammantaget liksom fördelar av en bättre arbetsfördelning mellan nuvarande funktioner samt möjligheter till rationaliseringsåtgärder i övrigt genom sammanslagningen till ett nytt företag talar således för att detta genomförs.

Ett sammanförande av utsädesföreningen och utsädesbolagel kan dock inte enbart bedömas medföra fördelar. Bl. a. föreligger risker för alt det nya företaget mister en del av den "officialitet" som föreningen för närvarande har. Detla kan komma au påverka det nya företagels samverkansmöjligheter med internationell växtförädling, särskilt den växtförädling som bedrivs med statligt eller överstatligt stöd i olika former. En mera kommersiell prägel kan således försämra möjligheterna till ett internationellt sorlutbyte liksom utbytet av värdefulla erfarenheter inom växtförädlingsforskningen. En påverkan av föreningens slatus som objektivt forskningslaboratorium kan även förutses i negativ riktning. Enligt föreningens mening är det således nödvändigt att samhällets iniresse och inflylande över växtförädlingens inriktning bevaras i syfte att verksamheten inte enbart optimeras på strikt förelagsekonomiska grunder och ej heller gmndas enbart på krav från jordbruksnäringen utan fastmer på förutsättningar som bidrar till att

Prop. 1978/79:130 51

resurserna som avsätts för växtförädlingsändamål ur alla aspekter ger bästa utdelning. Ur föreningens synpunki är del därför nödvändigi att officia-liielen i vid bemärkelse kan bibehållas i ett nytt förelag. Förutsättningar för detta synes bäst kunna skapas genom att staten tar det dominerande äjjaransvaret i det nya företaget. Om på detla sätt kan garanteras att den för samhället betydelsefulla växtförädlingsverksamheten inte i framtiden inriktas mot ett alltför kortsiktigt kommersiellt länkande ställer föreningen sig positiv till förslaget.

Vad gäller utredningens huvudalternativ om att föra samman utsädesföreningen och utsädesbolaget till ett nytt förelag ägt av staten och jordbrukskooperationen gemensamt så har föreningen pekat på såväl för- som nackdelar med delta. Under föruisättning atl en för föreningen godtagbar officialitet kan ges till det nya förelaget och under förbehåll dels atl slalen tar ett belydande ansvar ur ägarsynpunkl, dels atl föreningens i det följande angivna synpunkter och förslag beaktas är föreningen beredd alt medverka till att det nya företaget bildas med utgångspunkt i utredningens förslag. Ur föreningens synpunkt förefaller det dock både lämpligt och rimligt om den tillsatta statliga förhandlingsgruppen ges mandat att även undersöka förutsättningarna för ett bredare ägaransvar än vad staien och jordbrukskooperationen representerar. I föreningens verksamhet finns många intressenter som i nuläget aktivt deltar i denna och som också ger sitt stöd till olika förädlingsinsatser. Exempel på en intressegrupp som skulle kunna ha anledning atl överväga ett engagemang i del nya förelaget är konsumentkooperationen. Sett mol bakgrund av produktionskedjans betydelse i växlföräd-lingssammanhang som framhållits tidigare synes detla vara naturligt. Föreningen vill även framhålla atl den i vissa siycken negativa kritik av nuvarande samarbetsformer mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget förefaller vara något överdriven. Sedan jordbrukskooperationen genom Lantmännens riksförbund och sedermera Svenska lantmännens riksförbund övertagit ägaransvaret för utsädesbolaget, Hammenhögs Frö AB och erhållit delägarskap i Ohlsens Enke A/S har samarbetet parterna emellan förbättrats och fördjupats. I vissa fall har lill och med en mera långlgående integration varit möjlig atl genomföra.

Föreningens nu angivna principiella ställningstagande och posiliva grundsyn på bildandet av ett nytt företag med nuvarande Svalövsorganisa-tion som bas vill föreningen komplettera med en kraftig reservalion inför ett realiserande av utredningens förslag. Denna reservation grundar sig på vad föreningen anser vara nödvändigt för all den framlida växtförädlingen skall kunna bedrivas på en ambitionsnivå som ur jordbrukets, induslrins och samhällets synpunkt är rimlig och sammanhänger därvid främst med de resurser som i det nya förelaget kan förväntas bli ställda till förfogande. Föreningen ser nämligen som sin uppgift att väma om alt sorlproduktionen i framtiden i lika hög grad som hiltills kan inriktas på atl lillgodose behoven även för skogs- och mellanbygder och för Norrland. Ett differentierat jordbruk förutsätter vidare att arealmässigt blygsamma grödor beakias i förädlingsarbetet likaväl som föreningen anser det vara nödvändigt att tillräckligt utrymme kan ges för forskningsinsatser vilka medger att de framtida möjligheterna till att uppnå resultat i växtförädlingsarbeiet inte urholkas. Föreningen vill därför understryka vad utredningen framhållit om sådana verksamheters finansiering och instämma i utredningens varning om vådan av en alltför kortsiktig kommersiellt inriktad växtförädling. På denna punkt har utredningen inte haft möjlighet med hänsyn lill vidden av del förslag utredningen lagt fram att närmare precisera på vilket sätt det nya före-

Prop. 1978/79:130 52

tagels verksamhei skall finansieras. Dessa problem har överlåtils på den av utredningen föreslagna förhandlingsgruppen. Det är således mot bakgrund av de finansiella oklarheterna som föreningen anser sig föranledd att lämna sin reservation. Därtör föruisätter föreningen all den fortlöpande skall ha möjlighet att lämna synpunkter till den tillsatta statliga förhandlingsgruppen i dess arbete.

Enligt utredningens mening bör bidragen över statsbudgeten inle som i nulägel lämnas som ett allmänt generellt stöd utan i stället anvisas för avgränsade projekt. Föreningen har förståelse för en sådan inslällning då man kan anse det vara rimligt alt man så långt möjligt bör försöka definiera vad till förfogande ställda resurser skall utnyttjas. Föreningen vill dock i delta sammanhang slarkl framhålla förutom att nedan angivna synpunkter i hög grad även gäller forskningsprojekt, särskilt beträffande icke lönsam växtförädling - som enligt utredningens mening bör ges ett omfattande stöd - de stora svårigheter som föreligger med att väl definiera och avgränsa denna verksamhet i förhållande till lönsam förädling ur resurssynpunkt. Tidigare har detta problemområde belysts utifrån organisatoriska aspekter där såväl utredningen som föreningen konstaterat det orimliga i att separera lönsam och icke lönsam växtförädling organisatoriskt. Liknande svårigheter föreligger således när det gäller en resursuppdelning. Trots detta menar föreningen att en sådan resursmässig avgränsning går att åstadkomma. Den måste dock i hög grad grundas på bedömningar om vad som bör hänföras till endera lönsam respektive icke lönsam växtförädling. Detta förutsätter ett intimt samarbete mellan anslagsgivande organ och det nya företaget. I detta sammanhang skall framhållas att det inte lorde vara möjligt att för längre perioder ta fram sådana definitioner eftersom växtförädlingsverksamheten är av dynamisk karaktär. Ett oavvisligt krav härvidlag är dock att "projekten" resursmässigi kan ges en kontinuitet som så långt möjligt sammanfaller med ett tidsperspektiv som motsvaras av möjligheterna att producera ett nytt sortmaterial, dvs. cirka 15-20 år eller om så i vissa fall inte bedöms möjligt sammankopplas med garantier för att en viss resursvolym kan ställas till förfogande men där således innehållet i verksamheten kan påverkas av den anslagsgivande myndigheten. Ur föreningens synpunkt är en sådan ordning nödvändig som bas för att ett rationellt och målinriktat förädlingsarbete skall kunna bedrivas och icke minst utifrån de anställdas synpunkt utgör detta ett starkt krav. Vådan av alltför kortsiktiga ställningstaganden i delta hänseende har berörts i andra sammanhang i detta yttrande. Föreningens erfarenhet från kortlidsbundna projekt i nuläget är synnerligen dåliga. Ett långsiktigt engagemang även i finansiellt hänseende är således något som måste prägla inställningen från anslagsgivande instanser vare sig det är fråga om bidrag över statsbudgeten eller medel som tillerkänns jordbruket i samband med jordbruksförhandlingarna. Endast om medel under sådana förutsättningar ställs till det nya företagets förfogande anser föreningen att ett projektbundet stöd i stället för som nu ett allmänt generellt stöd kan accepleras.

Inom ramen för det nya företaget har utredningen som en "byggsten" behandlat ett verksamhetsområde som rubriceras som utveckling. Utredningen har angett att denna funktion bör ha till uppgift att bedriva grundläggande forskning och utveckling, innefattande bl.a. cytogenetik med modern kromosomteknik, cell- och vävnadsodling i samband med vegetativ förökning, asexuell fröbildning och haploidframställning, biokemisk och fysiologisk metodik i fråga om kvalitets- och avkastningsegenskaper, resistensförädling med resislensgenetisk analys av viktiga växtslag saml

Prop. 1978/79:130 53

avancerad statistisk bearbetning (biomelri). Ulredningen har vidare i betänkandet pekat på betydelsen att de i den beskrivna funktionen ingående aktiviteterna kommer till stånd och det stora värde som en sådan verksamhet kan få i den framtida växtförädlingen. Utredningen har också redovisat det starka samband som föreligger mellan denna utvecklingsverksamhet och förädlingsverksamheten. Föreningen delar helt utredningens uppfattning atl en funklion med del föreslagna innehållet kommer till stånd i det nya företaget och vill därvid starkt instämma i att ett utvecklingsarbete av preciserat slag måste med nödvändighet vara djupt integrerat med förädlingsverksamheten. Mot denna bakgrund kan i ansluining till vad som ovan framhållits konstaleras att utredningen inte fäst något som helst avseende vid de organisationsmodeller som helt eller delvis innebär alt utvecklingsverksamheten skulle separeras från förädlingsverksamheten. I detta synsätt vill föreningen således instämma. Beträffande finansieringen av den föreslagna utvecklingsenheten kan emellertid föreningen inte finna att utredningen närmare preciserat förutsättningarna härför. Föreningen får därför förutsätta att de vidgade arbetsuppgifter som angetts för utvecklingsfunktionen bör inrymmas i de projekt som förutsatts bli finansierade över statsbudgeten och därvid rubricerats vara av den typ som är av större intresse för samhället. En betydande del av de föreslagna utvecklingsaktiviteterna utförs om än i relativt begränsad skala inom föreningen i nuläget. Goda förutsättningar för att bygga ut denna funktion till att motsvara vad utredningen föreslagit bedöms därför enligt föreningens mening föreligga.

Utredningen har beträffande marknadsföringsfunktionen i det nya företaget framhållit att i försäljningsverksamheten bör bl.a. en utsädesenhet ingå. Denna bör ha till uppgift att planera, leda och styra utsädesproduktionen liksom att den bör handha försäljningen inom landet. En effektiv uppförökning och försäljning av företagets sorter bör komma till stånd. Därför anför utredningen är det lill fördel - om nuvarande syslem som bygger på alt lantmännenföreningarna som försäljningsorganisation består - om utsädesenheten och lantmännenföreningarna intimt kan samverka. Föreningen vill speciellt underslryka betydelsen av alt en sådan samverkan intensifieras. En akilleshäl i Svalövsorganisationen i nuläget är nämligen den konkurrensneutralitet som lantmännen som försäljningsorganisation representerar. Föreningen vill dock inte ifrågasätta det riktiga i att konkurrensneutraliteten även i framtiden bibehålls eftersom varje jordbrukare självfallet skall vid varje tillfälle ha tillgång lill del mest odlingsvärda utsäde som ur alla synpunkter finns tillgängligt. Föreningens tilltro till att det nya företaget i framtiden skall kunna konkurrera med ett slagkraftigt sortmaterial är odiskutabel även om konkurrenten besitter en egen försäljningsorganisation. Detta bör dock inte hindra alt en förbättrad samverkan kommer till stånd så alt det nya företagets produkter får en spridning som står i samklang med det odlingsvärde dessa besitter. Av olika skäl förekommer svängningar på utsädesmarknaden och det är nödvändigt att en tillfredsställande beredskap finns inom det nya företagets försäljningsorganisation för att möta dessa fluktuationer. Vidare måste som ett resultat av samarbetet mellan det nya företaget och lantmännenföreningarna framkomma ett system som möjliggör att jordbrukare inom "marginella" områden m. m. garanteras tillgång till bästa utsäde. Beträffande samverkan mellan det nya företaget och lantmännenföreningarnas utsädesproduktion och försäljning har föreningen med utgångspunkt i nuvarande förhållanden framfört sina kritiska erinringar. Ur föreningens synpunkt är det ett oavvisligt krav att denna samverkan förbättras avsevärt och atl formerna för

Prop. 1978/79:130 54

hur denna samverkan skall gå till mellan det nya förelaget och lanlmännenföreningarna klarl preciseras och dokumenteras i samband med att det nya företaget bildas.

Betydelsen av att det i det nya företagel inbegripes en stark exportfunktion har understrukits av utredningen. Föreningen vill instämma i utredningens synsätt härvidlag och förutsätter att intensifierade insaiser på detta område kommer lill siånd. Möjlighelerna att exportera svensk sorlproduktion och därmed skapa förutsättningar för att täckningsbidrag för den svenska växtförädlingen kan erhållas bör med hänsyn till de potentiella marknader som finns för Svalövssortimentet vara goda. Inom ramen för de förutsatta förhandlingarna bör därför lillses alt resurser kan avdelas för detta ändamål.

----- Mot bakgrund av de synnerligen stora förändringar som skulle bli

följden för föreningens filialorganisalion om utredningens förslag (beträffande filialorganisationen) genomförs och de konsekvenser detta skulle få förden regionalt anpassade växtförädlingen och icke minst med hänsyn till de personella konsekvenser en sådan strukturförändring skulle medföra vill föreningen med skärpa framhålla att den helt underkänner utredningens förslag i detta hänseende och därför vägrar alt på de av utredningen redovisade grunderna ta ställning lill de föreslagna åtgärderna. Trots dessa starka erinringar mot ulredningens förslag vill dock inte föreningen motsätta sig att en översyn beträffande den filiala organisationen kommer till stånd. Det är nämligen ur föreningens synpunkt angeläget atl den filiala organisationens omfattning och arbetsuppgifter prövas. För atl ett tillfredsställande underlag för beslut i denna fråga skall kunna framkomma erfordras ett omfattande utredningsarbete. Skälen för och nödvändigheten av att bedriva en regionalt anpassad växtförädling, sortprovning samt demonstrations- och informationsverksamhet bör förutsättningslöst penetreras. Särskilt bör beaktas problem sammanhängande med lämplighelen av att till vissa regioner koncentrera förädlingspersonal där dessa huvudcentra ansvarar för förädlings- och sorlprovningsverksamhet även i angränsande regioner. Frågan om sortprovningsverksamheten med erforderlig spridning skall hanteras inom det nya företaget eller genom köp av motsvarande tjänster måste särskilt utredas och ekonomiskt värderas. Enligt föreningens mening lalar nämligen starka skäl för att köp av dessa tjänsier skulle bli ekonomiskt ofördelaktigt jämfört med egen provning varjämte kan ifrågasättas om en lämplig alternativ sortprovningsorganisation med lillräcklig kapacitet finns lillgänglig. I denna fråga liksom i övriga frågor rörande den framtida organisationen vill föreningen inle föregripa den utredning som måste komma till stånd för alt dessa problem skall lösas på ett korrekt sätt. Föreningen vill nöja sig med atl konstatera att den med utgångspunkt i sakligt grundade erfarenheler i många hänseenden anser sig ha underlag som pekar på motsatsen till vad utredningen föreslagit. En viktig frågeställning i samband med att den filiala organisalionen prövas är i vad mån målsättningen med växtförädlingen bör vara att den skall ge sorter anpassade lill skilda regioner eller om förädlingen skall vara så. begränsad alt det under gynnsamma förutsättningar kan framkomma lämpligt sortmalerial. Beträffande sorlproduklion i filialorganisation skall slutligen här framhållas vad gäller förädlingen i vissa växtslag bl. a. foderväxter, stråsäd m. m. atl om ett tillfredsställande sorlmaterial skall kunna garanteras så erfordras oav-visligen en betydande regional förädlings- och provningsverksamhet på många platser i landet.

----- Föreningen delar utredningens uppfattningar vad gäller träd-

Prop. 1978/79:130 55

gårdsväxtförädlingen och anser också atl en eveniuell samverkan med W. Weibull AB inom detta område bör eftersträvas.

----- Ur föreningens synpunkt är del yllersl nödvändigt att åtgärder

vidtas som snarast löser de lokalmässiga problem som idag föreligger. Rådande missförhållanden pä della område är synnerligen besvärande såväl för personalen som för verksamheten. Under nuvarande finansieringsförhållanden har det inte varit möjligt och är heller inte möjligl att skapa tillfredsställande lösningar på detta område. Föreningen har vid upprepade tillfällen påtalat dessa brister för regeringen utan att resultat kunnat uppnås. Till vissa delar är dessutom investeringsbehoven akuta särskilt vad gäller förbättringar av arbetsmiljön. Förhandlingsgruppen bör med hög prioritet ägna sig åt dessa frågor.

Av Sveriges utsädesförening förvaltas i nuläget ett antal fonder tillkomna genom olika initiativ med huvudsyfte att främja växtförädlingsforskning m. m. Enbart denna omständighet motiverar - om utredningens huvudalternativ skulle komma atl realiseras - att utsädesföreningen med denna uppgift finns kvar i framtiden. I detta sammanhang bör också prövas frågan om andra uppgifter kan vara aktuella trots att förädlingsverksamheten som sådan förs samman med annan verksamhet.

2.10 Statens råd för skogs-och jordbruksforskning: Beträffande växtföräd
lingens arbetsuppgifter och inriktning samt de organisatoriska frågorna vill
rådet i stort anknyta till synpunkter som framförts i yttrandet från Sveriges

lantbruksuniversitet.--- Rådet tillstyrker utredningens huvudförslag

avseende bildandet av Svalöf AB med ansvar bäde för export och lokal inhemsk odling.

2.11 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen anser för sin del att en

alternativ lösning bör ingående övervägas. Förädlingen av de vanliga, allmänt förekommande lantbruksväxterna bör enligt länsstyrelsens mening bekostas genom försäljningen av utsäde m. m. Så sker vid W. Weibull AB. Mot denna bakgrund bör det vara en fullt möjlig lösning att den nuvarande konventionella förädlingen av lantbruksväxter vid Sveriges utsädesförening sammanföres med utsädesbolaget. Detta bolag skulle sedan ha samma möjlighet som W. Weibull AB att få statsbidrag till speciella förädlingsprojekt men i övrigt finansiera förädlingsverksamheten med intäkter av den kommersiella verksamheten och royalties.

Konsekvenserna från konkurrenssynpunkt mellan olika svenska växtförädlingsförelag vid ett genomförande helt eller delvis av utredningens förslag är på grundval av föreliggande material svåra att överblicka. Länsstyrelsen vill emellertid särskilt understryka vikten av att den omorganisation som under ärendets fortsatta behandling kan komma att genomföras ges en sådan utformning att den blir konkurrensneutral.

2.12 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Med utgångspunkt från direktiven atl
närmare undersöka möjligheterna till ell ökat nordiskl samarbele borde ett
organisationsförslag ha framlagts för ett svenskt statligt förädlingsinstilul
utan direkt anknyining till något marknadsorgan. Utredningen framhåller
att man i England framgångsrikt har växtförädlingen organiserad på ett så
dant sätt. En sådan organisation skulle lättare finna former för nordisk
samverkan likaväl som samarbete med andra idag verkande förädlingsan-
slalier såsom W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB.

----- Faktum är emellertid atl flera av filialema i landet bedriver själv-

Prop. 1978/79:130 56

ständigt förädlingsarbete. Av de genom åren av utsädesföreningen marknadsförda nya sorterna torde minsl lika många ha framställts vid filialerna som vid huvudanstalien. Inle minst filialen i Skara har varil framgångsrik. Del kan naturligtvis råda delade meningar om hur många filialer som erfordras, men en regional täckning som minst motsvarar lantbruksuniversitetets indelning av landet i fyra försöksdistrikt är ett minimum.

2.13 Länsstyrelsen i Östergötlands län: Utredningen föreslår som förstärk
ning av växtförädlingen vissa organisatoriska förändringar som innebär
bl. a. alt Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebo
laget sammanförs till eti nybildat företag, Svalöf AB. På så sätl integreras
växtförädling och marknadsföring och förutsättningarna för effektivare
verksamhet skulle därmed förbättras. Länsstyrelsen har inget att erinra
mot utredningsförslaget i denna del.

------- Inför de överväganden som kan komma att ske beträffande loka
liseringen av filialerna vill länsstyrelsen peka på det angelägna i att filialen
i Bränna utanför Skänninge kvarstår och utvidgas för att bli en knutpunkt
fördel mellansvenska jordbruket i växtförädlingssammanhang. Såväl de
geografiska och miljömässiga förutsättningarna som den tyngdpunkt jord
bruket har i Östergötland talar för ett bibehållande av filialen.

2.14 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Utredningen föreslår att utsädes
föreningen och utsädesbolaget sammanförs till ett nytt växtförädlingsfö
retag Svalöf AB. Man diskuterar olika modeller av det nya företaget med
utgångspunkt från de problem som nuvarande organisation har dragils
med. Det förefaller dock vara troligt att dessa problem kommer att finnas
kvar även efter en sammanslagning efiersom personal och problem följer
med till det föreslagna Svalöf AB.

Förslaget innebär också ökad risk för kommersialisering av verksamheten.

Utredningen pekar på möjligheterna av en vinstgivande exportmarknad. Risk föreligger då att en kortsiktig inriktning på vinstmöjligheter kan leda till en minskad satsning på långsiktigt förädlingsarbete.

Den under senare år ändrade målsättningen för Weibullsholms växtförädlingsanstalt aktualiserar detta problem. Förädling av marginella sorter, t. ex. odlingsmaterial för Norrland kan komma alt bli sämre tillgodosedda.

I direktiven för utsädesföreningens verksamhet anges ""att odlare i olika delar av landet skall få tillgång till lämpligt odlingsmaterial"', och denna målsättning bör ej urholkas. Enligt länsstyrelsens bedömning kan det bli svårt att bestämma hur forsknings- och marknadsintressen skall avvägas i styrelsen för det föreslagna Svalöf AB.

Starka skäl lalar för förstatligande av utsädesföreningen och verksamhetsområdet fram till produktion av reproducerbart utsäde, s. k. B-vara. Staten svarar då för förädling och utveckling enligt figur 8: 2, modell I på sid. 113. Näringen svarar för uppförökning och marknadsföring.

På sid. 104 behandlar utredningen föreningens filialorganisalion. Man skriver där "att viss förädling har också bedrivits och bedrivs fortfarande vid filialema ofta med gott resultat". Stycket avslutas med "att åtskilliga av de tolv enheter som utsädesföreningen fortfarande har spridda i landet uianför huvudanstalten i Svalöv snarast torde utgöra en belastning för föreningen".

Verkligheten är dock den, alt en större del av Svalövs sorter har kom-

Prop. 1978/79:130 57

mit fram jusl på dessa i landet spridda enheter. Där har praktisk växtförädling nått resultat i nära kontakt med näringen och väl anpassats till skiftande odlingsbetingelser i vårt avlånga land. Här kan nämnas att för växtförädling av vallväxter, som odlas på ca 60 % av åkerarealen i Norrland är den regionala anpassningen av särskilt stor betydelse. Även vad gäller förädling av stråsädessorter är den lokala anpassningen till förhållandena i norra Sverige en av de grundläggande fömlsältningarna för ekonomisk odling.

Länsstyrelsen anser att i stället för en minskad satsning på filialverksamheten bör man med tanke på de resultat som erhållits öka satsningen på filialerna. Frågan om verksamheten vid filialerna måste därför tas upp till förutsättningslös prövning innan förslag föreläggs riksdagen.

Nuvarande organisation har haft svårt att klara reproduktion och marknadsföring av vissa marginella sorter, t.ex. vallväxter för Norrland. En sort kan ha varit godkänd som rikssort i flera år men inget utsäde har kommit ul på marknaden.

Ett annat problem är att växtförädlingsföretag ej är skyldiga eller anser sig ej behöva ställa reproducerbart utsäde, s. k. B-vara, till konkurrenternas fört"ogande. Nuvarande situation medför en klar konkurrensbegränsning, när t. ex. Lantmännen ej kan köpa B-vara av för övre Norrland nu aktuella sorter.

Om en ny organisation bildas är det angläget att det avial som näringen skall teckna med staten får en sådan utformning att här påtalade problem ej behöver uppstå.

2.15 Forskningsrådsnämnden: Forskningsrådsnämnden har inget att erinra mot alt sammanföra utsädesföreningen och utsädesbolaget.

2.16 Beredningen för u-landsforskning (SAREC): (Se 6.9)

2.17 Tjänstemännens centralorganisation: Utredningen föreslåratt staten tar initiativ till förhandlingarom ett samgående mellan ulsädesföreningen och utsädesbolaget till Svalöf AB med staten och jordbmkskooperationen som ägare. Utan att veta resultatet av dessa förhandlingar är det svårt att bedöma förslaget. Utredningen lägger också fram ett annat förslag som innebär att utsädesföreningen förstatligas och att nya sorter säljs lill intresserade utsädesförelag. Även om TCO anser att det finns skäl, som talar för den sistnämnda lösningen, bedömer TCO det ändå mest realistiskt att förädlingen kopplas till en försäljningsorganisation och instämmer därför i utredningens förslag. TCO anser dock att även konsumentintresset

bör representeras i bolagets styrelse. TCO vill dock betona viklen

av att odlare från olika delar av Sverige med starkt varierande förutsättningar förses med lämpliga sorter som ur samhällsekonomisk synpunki är klart motiverade. Inkomsterna från den lönsamma förädlingen kan endast delvis finansiera förädlingen av dessa specialsorter och det är därför nödvändigt att medel tillförs på annat säll. Finansieringskällan bör vara belopp faslslällda i jordbruksförhandlingama.

Utsädesföreningen har idag en filialverksamhet, som täcker hela landet. Utredningen föreslår all denna organisation begränsas till en filial i mellersta och en i norra Sverige och all del lill dessa knyls fasta försöksstationer. Med tanke på de klimatskillnader, som finns i vårt land, ställer sig TCO skeptisk till detla förslag. Viss förädling bör bedrivas filialt och vad sort provningen beträffar måste filialema vara så heltäckande som

Prop. 1978/79:130 58

möjligt eftersom det är helt nödvändigt att sortbedömningen utförs av personal med erfarenhet av praklisk växtförädling. I den mån samarbete med lantbruksuniversitetet kan vara förmånligt bördetta diskuteras.

Utredningen behandlar också frågan om det investeringsbehov, som idag finns vid utsädesföreningen. De allvarliga arbetsmiljöproblem, som påtalas, måste enligt TCOs mening få en omedelbar lösning. Kostnaderna för nödvändiga nybyggnader, som av utredningen uppskattas lill ca 20 milj. kr., är tilltagna klart i underkant. Utsädesföreningens lokaler är idag så geografiskt spridda och dessulom så omoderna alt rationellt arbele starkt försvåras. En betydande byggnadsinvestering skulle snabbt ge utslag i form av ökad effektivitet och samtidigt ge en bättre arbetsmiljö. Alt skiiffa fram de ekonomiska resurser, som behövs, måste bli en av de frågor som tas upp vid förhandlingarna om den nya företagsbildningen.

Även om den ökande internationella konkurrensen kan komma att försvåra en framtida export är det motiverat alt öka satsningen på export av sorter, som förädlats fram inom landet. Den främsta svårigheten är förmodligen att finna rält samarbetspartner.

Ett samgående mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget i den föreslagna bolagsformen kommer att medföra ändrade förhållanden för personalen och speciellt för utsädesföreningens personal. Bl. a. gäller detta anställningsvillkoren. TCO förutsätier att villkoren inle kommer att försämras och att nödvändiga förhandlingar i god lid upptas med personalorganisationerna.

2.18 Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget: Även om utredningen inte vill utesluta en framtida samverkan mellan de svenska växtförädlingsföretagen ser LRF utredningens förslag efter tre linjer som ett realistiskt försök till

en effektivisering i nuvarande situation. Vad gäller samgåendet

mellan Sveriges utsädesförening och utsädesbolagel i Svalöv delar LRF utredningens ståndpunkt att starka skäl lalar för ett närmande av den prakliska växtförädlingen och marknadsföringen. En gemensam ledning av svalövsverksamheten bör medverka lill en betydande effektivisering.

Som bakgrund lill förslaget att slå samman de båda företagen i Svalöv har Ulredningen presenterat fyra teoretiska organisationsmodeller. LRF anser det vara riktigt att slå samman växtförädling och marknadsföring lill ett företag. Della har också under hand framförts till ulredningen, varvid utredningsförslaget M 4 förordades. Den skillnad som kan föreligga mellan ulredningens huvudförslag M 2 och den av LRF förordade M 4 är av mera praklisk nalur och bör kunna klaras i de av utredningen föreslagna förhandlingarna till vilka staten tar initiativ.

LRF delar ulredningens synpunki om ett fortsatt ansvarslagande från samhällets och näringens sida för det nya företaget. Mol bakgrund av den företagsekonomiska profil som ulredningen vill ge det nya bolaget anser LRF att förhandlingarna får ge vid handen vilket ägandeförhållande som är lämpligast.

Enligt Ulredningen skall det nya bolagets verksamhei omfatia såväl kommersiellt lönsam förädling som s. k. särskild växtförädling som inte bedöms vara förelagsekonomiskl lönsam. LRF finner det angelägel all det nya svalövsföretagel svarar för bägge funktionerna. Det är därvid vikligl alt sådana förutsättningar skapas för den särskilda växtförädlingen att den kan inlemmas i ett företag med en rent företagsekonomisk inriktning. Utredningens förslag om statliga bidrag för avgränsade projekt rörande

Prop. 1978/79:130 59

vissa växlslag eller vissa regioner anser LRF vara av stor belydelse. Säkerhelen för fullföljandet av dessa projekt måste avtalsbindas. Frågorna bör omfattas av de föreslagna förhandlingarna.

Som ett led i förhandlingarna föreslås en noggrann analys av utsädesföreningens och utsädesbolagets nuvarande resurser och arbetsformer. LRF delar denna uppfattning. LRF anser också att väsentliga delar av den nuvarande verksamheten inom utsädesföreningen och utsädesbolagel bör kunna inrymmas i det nya bolaget. LRF utgår härvid ifrån att olika överväganden kan komma att göras i de fortsatta förhandlingarna. En gränsfråga gäller grundforsknings-/utvecklingsdelen. en annan är vissa delar av utsädesföreningens serviceverksamhet. Förhandlingarna bör ge vid handen vart olika delar lämpligen bör hänföras. Ifråga om utsädesföreningens filialverksamhet anför utredningen att denna har spelat ut sin roll. LRF delar utredningens uppfattning att filialerna begränsas till en i mellersta och en i norra Sverige. Den föreslagna avvecklingen bör dock inle åvila del nya företaget.

När det gäller det sammanslagna framtida företagets organisation delar LRF utredningens syn att det nya företaget redan från starten skall ha en effektiv organisation som motsvarar de krav som samhälle och jordbruksnäring har rätt att ställa. LRF anser att den organisatoriska lösningen bör tas upp i de föreslagna förhandlingarna och slutgiltigt fastställas av den framtida styrelsen och företagsledningen.

Gentemot utredningens förslag till tidsplan för förhandlingar och genomförande av de framförda förslagen har LRF ingen erinran.

2.19 Kooperativa förbundet: Det är därför särskilt viktigt att de resurser som används för växtförädling samordnas i så stor usträckning som möjligt, vilket torde innebära krav på en mer ändamålsenlig organisation än hittills. Härvid anser KF det också vara av avgörande betydelse för en effektiv växtförädling atl man har konkurrens på lika villkor mellan ett antal företagsgrupper i landet inom de olika växtförädlingsområdena.

En annan svaghet i den hittillsvarande verksamheten har varit att den teoretiska och praktiska delen av växtförädlingen varit alltför åtskilda. Delta framgår genom att å ena sidan har Sveriges utsädesförening och dess kommersiella partner Allmänna svenska utsädesakliebolaget varit separata enheter och å andra sidan att Weibullsholms växtförädlingsanstall varit mera utpräglat kommersiellt inriktad.Större delen av de statliga bidragen har tillfallit utsädesföreningen.

När det gäller den framtida organisatoriska lösningen är det svårt för utomstående att definitivt ta ställning - inte minsl därför alt utredningen själv päpekar att man bör undersöka olika möjligheter att bredda ägaransvaret och formerna för det statliga ansvarslagandet. Rent principiellt anser KF atl man borde söka sådana organisatoriska lösningar som på sikt ger störst nylta och utbyte för samhället och konsumenterna. Härvid bör inte enbart sädana företagsekonomiska krav ställas alt all verksamhei skall vara lönsam på kort sikt, ulan KF ser snarare alt huvudmålsättningen måste vara störsla möjliga samhällsekonomiska nytta på sikt varvid företagsekonomiska, kvalitativa, miljömässiga och andra krav tillgodoses och där konsumenlnyltan i sista hand blir avgörande.

Frågan är på vilkel sätt dessa krav bäsl kan lillgodoses. Ulredningen föreslår i första hand beträffande organisationen att ulsädesföreningen och utsädesbolaget förs samman liil ett nybildal förelag, Svalöf AB. KF är tveksamt lill alt detla är den mest ändamålsenliga samverkansformen och

Prop. 1978/79:130 60

eftersom inte heller utredningen i detalj penetrerat en sådan sammanslagning anser KF att frågan bör ytterligare prövas.

2.20 AB Cardo: Utredningen härpå ett mycket förtjänstfullt sätl redogjort
för svensk växtförädlings nuvarande inriktning och omfattning och därvid
påpekat såväl förtjänster som svagheter.

Det hade emellertid enligt vår bedömning varit värdefullt om utredningen med 'Ptgångspunkl från denna redogörelse, klarare och entydigare än som är lalK t, givit uttryck för sin syn på frågan - huruvida svensk växtförädling bed.- s pä ett ändamålsenligt sätt.

Utredningen hade därefter, utan hänsynstagande till de privata såväl som de statliga växtförädlingsintressenternas av konkurrens- och prestigehänsyn präglade synpunkter, kunnat diskutera, hur svensk växtförädling bör organiseras liksom det statliga stöd och de krav på samarbete och samordning, som denna verksamhets allmännytta kan anses påfordra.

Detta hade inte förhindrat ulredningen från alt, mol bakgrund av vad den bedömer som genomförbart, förorda i vissa stycken mindre optimala lösningar.

Förslaget till sammanförande av utsädesföreningen och utsädesbolaget till ett företag, som inrymmer såväl utveckling som service, växtförädling och marknadsföring och som bör drivas enligt normala företagsekonomiska principer, är positivt. Det skapar jämställdhet med Weibulls.

Det är emellerlid angeläget framhålla, atl denna förändring inte får genomföras, därest inte en förstärkning av den långsikliga och övergripande forskningen samtidigt kommer till stånd. De av utredningen föreslagna insatserna bör härvid betraktas som minimikrav.

Vad beträffar huvudmannaskap och ägarförhållanden inom det nya företaget anser vi liksom utredningen, att dessa bör bli föremål för förhandlingar. Med tanke på de positiva effekter på samarbete och samordning, som ett bredare ägaransvar skulle kunna få, bör dessa förhandlingar icke innefatta enbart de nuvarande intressenterna, staten och jordbrukskooperationen.

Vi har inget att invända mot alt det nya Svalövsbolaget erhåller stöd för olönsam växtförädling (Norrlandsförädling, strategisk förädling och viss köksväxtförädling). I den mån annan växtförädlingsorganisation visar intresse för denna verksamhet, bör emellertid enligt vår uppfattning stödet gå till den för ändamålet bäst skickade organisationen.

Vi anser, att Svalöf AB måste vara berett själv bekosta sådan grödaspe-cifik forskning, som är nödvändig för den löpande förädlingen. Atl serviceverksamheten vid kemi-, cereal- och cytologilaboratorierna ingår i den normala växtförädlingsverk.samhelen ser vi som självklart.

2.21 Hushållningssällskapens förbund: Med den uppdelning på olika växt-
förädlingsinslitutioner som i dag finns i landet, Sveriges ulsädesförening,
Weibullsholms växlförädlingsanstalt, Hilleshögs Frö AB och lantbruksuni
versitetets försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär i Balsgård,
och med den framlida grundforskningen i första hand förlagd till Sveriges
lantbruksuniversitet, finns del enligt förbundets uppfattning möjligen ett
sakmotiv för ett förstatligande av Sveriges ulsädesförening som landets of
ficiella växlförädlingsinstitution. Däremoi finner förbundet inga motsva
rande s'käl för att bilda ell statligt Svalöf AB. Förbundel ställer sig överhu
vudtaget tveksamt till om det behövs någon omorganisation av utsädesför
eningen och dess marknadsparlner Allmänna svenska utsädesakliebola
get.

Prop. 1978/79:130 61

På sid. 104 behandlar utredningen föreningens filialorganisation. Man skriver diir "att viss förädling har också bedriviis och bedrivs fortfarande vid filialerna ofta med gott resultat"". Siycket avslutas med "att åtskilliga av de tolv enheter som ulsädesföreningen fortfarande har spridda i lundet uianför huvudanstalien i Svalöv lorde snarasi lagöra en belastning för föreningen". Verkligheten är dock den att en större del av Svalövs sorter har kommit fram just på dessa i landet spridda enheter. Där har praktisk växtförädling nått resultat i nära kontakt med näringen och väl anpassats till skiftande odlingsbetingelser i vårt avlånga land. Här kan nämnas atl för växtförädling av vallväxter, som odlas på ca 30% av åkerarealen, är den regionala anpassningen av särskilt stor betydelse. - Förbundel ifrågasätter därtör utredningens förslag om en minskning av filialverksamheten.

------- Den praktiska växtförädlingen vid lUsädesföreningen med huvud
uppgift alt förse det svenska jordbruket med nya sorter bör i huvudsak
kunna finansieras genom växtförädlingsavgifier och andra försäljningsin
täkter hos föreningens marknadsparlner Allmänna svenska utsädesaktie
bolaget.

I anslutning härtill vill förbundet starkt understryka att alla jordbrukare, var de än verkar i landet, måsle tillförsäkras rälten att få tillgång till kulturväxter och nya sorter, som är avpassade efter vårt lands olika odlingsbe-lingelser. Förädlingen av en del av dessa växter och en del av detta sortmaterial med relativt liten spridning kan aldrig bli "självbärande". Av denna anledning måste externa medel finnas lillgängliga för utsädesföreningen liksom för andra växtförädlingsinslitutioner. även för förädling av mindre spridda växter och sorter. Såväl jordbruket i dess helhet som staten bör bidraga till förädlingskostnader av detla slag.

2.22 Sveriges industriförbund: Staten bör likaså ta på sig ansvaret

och de huvudsakliga kostnaderna för den praktiska växtförädlingen av sådana grödor som det från samhällets synpunkt är angeläget atl satsa på men som från företagsekonomisk synpunkt ter sig mindre lönsamma. Det gäller här i första hand köksväxter av olika slag. men även frukter och bär samt olje- och baljväxter. Med hänsyn till att det vad köksväxterna beträffar rör sig om ett stort antal olika grödor med små marknader synes det önskvärt att fördela arbetsuppgifterna mellan växtförädlingsföretagen - i första hand Weibulls och Svalövsbolaget. Dessa bör på lika grunder erhålla statsbidrag till sådan kommersiellt olönsam växtförädling.

Förbundet har ingen erinran mot att utsädesföreningen och utsädesbolaget sammanförs i ett nybildat bolag med namnet Svalöf AB. Som vi ovan framhållit bör detla i alla avseenden arbeta under samma konkurrensbetingelser som W. Weibull AB.

Vad gäller huvudmannaskap och ägareförhållanden inom det nya företaget bör dessa bli föremål för särskilda förhandlingar, varvid ett breddat ägareansvar bör eftersträvas. Vi finner det angeläget att också livsmedelsindustrins och konsumenternas intressen blir företrädda i bolaget.

2.23 W. Weibull AB: Vi vill beträffande Svalöfsorganisationen framhålla
följande. Om utsädesföreningen helt förstatligas, vilket torde vara ett eko
nomiskt ofördelaktigt alternativ, bör den inlemmas i lantbruksuniversite
tet, varvid samtliga utsädesföretag inom landet bör ha likvärdig tillgång till
framkomna produkter, förädlingsmaterial och information. Om utsädes
föreningen och utsädesbolaget slås ihop, bör det bildade bolaget erhålla i
princip samma status som Weibullsholm. 1 det sistnämnda fallet bör alltså

Prop. 1978/79:130 62

statsbidrag kunna utgå efter samma grunder till W. Weibull AB och Svalöf ,\B. ulan alt någon av parterna favoriseras. För båda företagen bör verksamheten väsenlligen finansieras genom utsädeshanlering och verksamhet i anknyining härtill, men de båda bolagen bör erhålla statsbidrag till långsiktig forskning och till speciella förädlingsuppgifter, t.ex. förädling för Norrland och förädling av köksväxier.

2.24 Trädgårdsnäringens riksförbund: Den tillämpade förädlingen bör behålla sin struktur i dels en statlig verksamhet, och förbundet ser inget skäl atl här motsätta sig utredningens förslag atl även låta AB Hammenhögs Frö ingå i det föreslagna Svalöf AB. förutsatt att det möjliggör för den nödvändiga resursförstärkningen, dels en privat, behovsprövad statsstödd verksamhet vid W. Weibull AB. Förbundel ser del som principiellt viktigt att även annan privat förädling exempelvis inom enskilda trädgårdsföretag ges möjlighet till statsstöd om det kan anses att denna har förutsättning ge ett önskat resultat.

2.25 Svenska lantarbetareförbundet (genom fackklubben vid Sveriges utsädesförening): Huvudförslaget, som utredningen framlagt, kan vi acceptera som ett andra förslag, men i så fall med en statlig dominans. Med detta menar vi atl staten skall bära huvudansvaret i denna sammanslagning. I annat fall menar vi inom lantarbetarnas fackliga lokala organisation, att den officiella statliga statusen för utsädesföreningen försummas. Vi vill inom facket helst se utsädesföreningen som ett helstatligt företag med ett avtal med utsädesbolaget om försäljningen av de produkter som framställes vid utsädesföreningen. Vidare bör forskning och ulvecklingsarbete bedrivas som hitintills, både vad det gäller lönsamma som mindre lönsamma grödor. Eftersom jordförhållandena och klimatet inom olika områden inom vårt avlånga land inte lämpar sig lika bra som odlingsområde för de olika jordbruksprodukterna, som exempelvis de sydligare delarna, är vi positivt inställda till atl de flesta av filialerna får finnas kvar.

Om Svalöf AB blir verklighet (= huvudförslaget) hoppas vi att någon inskränkning av den service av den offenlliga analysverksamhelen som bedrives vid den kemiska avdelningen inle genomförs samt att all service som överhuvudtaget bedrives inom SUF:s område skall bestå. I detta sammanhang vill vi även från facket framhålla betydelsen av alt en tryggad sysselsättning består, att de både ekonomiska såväl som sociala förmåner, som nu uppnåtts mellan företaget och facket även i fortsättningen skall gälla för samtliga anställda, och att det goda samarbetet som på senare tid gjort sig gällande vid företaget även bör ha stor betydelse i framtiden.

2.26 Nedre Norrlands Producentförening och Lantbrukarnas länsförbund i
Jämtlands län: Utan dokumentation av fakta eller redovisning av de even
tuellt bakomliggande analyser som lett utredningen till ett ställningstagan
de, hävdar utredningen att filialverksamheten till stora delar spelat ut sin
roll och föreslår helt enkelt att filialerna begränsas till en i mellersta och en
i norra Sverige. Ulredningens förslag skulle bl.a. leda till att ulsädesför
eningens jämtlandsfilial i Rösta, Ås läggs ner. Därmed skulle institutioner
och filialer för växtförädling och sortprovning endast representera kust-
och låglandsområden i vårt land.

Med erfarenhet av de speciella odlingsbetingelser som gäller för jordbruket i Norrlands inland vägrar vi att acceptera ulredningens mycket ytliga resonemang som läggs lill grund för dess långlgående slutsatser ifråga om

Prop. 1978/79:130 63

filialverksamhelen. Med hänsyn till de myckel stora förändringar för den regionalt anpassade växtförädlingen som skulle bli följden om utredningens förslag genomförs vill vi med skärpa framhålla att vi helt underkänner utredningens förslag i detta hänseende.

För all så effektivt som möjligt bedriva en regionalt anpassad växtförädling, sortprovning saml demonstrations- och informationsverksamhet bör dock enligt vär mening en översyn av filialorganisationen komma till stånd. Målsättningen för denna översyn måste då vara anpassad till den nu gällande jordbruks- och regionalpolitiken vilket snarare skulle leda till en förstärkt filialorganisation.

Om regionala intressen skall tillgodoses i den framtida organisationen för svensk växtförädling mäste resultatet av denna verksamhet ge sorter som är anpassade till betingelserna i olika regioner och inte vara så begränsad atl det endast under gynnsamma förutsättningar kan finnas acceptabelt sortmaterial.

Med stöd av här anförda synpunkter vill vi, som förelrädare fördel jämtländska jordbruket, hävda att de beslut som skall fattas beträffande den framtida organisalionen för svensk växtförädling måste anpassas till redan beslulade målsättningar för vår jordbruks- och regionalpolitik. En förstärkning av den regionalt anpassade växtförädlingen är ett av medlen som krävs för att uppnå dessa målsättningar.

2.27 Krokoms kommun: Kommunen ansluter sig helt till de synpunkter
som i skrivelse den I september 1978 från Nedre Norrlands Producentför
ening och Lantbrukarnas länsförbund i Jämtlands län till jordbruksdepar
tementet framförts om angelägenheten av att utsädesföreningens jämt
landsfilial i Ås bibehålles.

Det måste betraktas som ytterst angeläget att i det norrländska inlandet även framdeles ha kvar de praktiska fältförsök som hittills bedrivits och som visal sig ha en utomordentligt stor betydelse för växtodlingen i inlandet.

Krokoms kommun hemställer därför all i kommande beslut de speciella förhållanden som råder för inlandet såväl vad gäller jordbrukspolitikens allmänna målsättning som regionalpolitiska följdkonsekvenser, måtte särskilt beaktas.

2.28 Professorerna E. Åkerberg och I. Granhall: Den grundtanke, som ut
redningen baserar sitt förslag om ett "Svalöf AB" på, nämligen att jord
brukskooperationen skall ha ett medinflytande på växlförädlingsverksam-
hetens inriktning och bedrivande, delar vi lill fullo. Men, vi anser inte att
just inrättandet av ett kombinerat växtförädlings- och utsädesförelag skul
le vara rätta konstruktionen. Om växtförädlingen skulle bedrivas endast
med tanke på dagens situation och de allra närmast fömtsedda förskjut
ningarna i kravet på växtmaterialet vore det kanske rationellt. Men det
finns också ett längre och angeläget perspektiv, som växtförädlingen mås
te ha för ögonen, om den skall kunna fylla de fordringar, som producenter,
konsumenter och staten har rätt all slälla. För detta arbete, som innefattar
målforskning inom genetik, växtfysiologi, ekologi, biokemi etc. är kom
mersiellt oberoende nödvändigt och statligt huvudmannaskap det enda na
turliga. Någon anledning att behandla växlförädlingsforskningen på annal
sätt än annan naturvetenskaplig forskning, som drives i statens regi, finns i
princip inte.

Prop. 1978/79:130 64

3 Forskning och växtförädlingsnämnd

Ulredningens förslag om försiärkning av forskningen på växilorådlings-områdel och inrättandet av en professur i kulturväxternas genetik och förädling vid lanlbruksuniversilelel tillstyrks i de flesta remissvaren. Beträffande lokaliseringen av den föreslagna institutionen går däremoi meningarna isär. Såväl Alnarp som Svalöv men även Ultuna förordas. Samma förhållande gäller den växlförädlingsnämnd som föreslagits. Många tillslyrker inrättandet av en sådan nänmd, medan undra menar atl de uppgifter som föreslagits för nämnden i slället bör kunna ankomma pä I. ex. statens råd för skogs- och jordbruksforskning.

3.1 Socialstyrelsen: Om en växtförädlingsnämnd inrättas bör näringsfysiologisk och omgivningshygienisk expertis tillförsäkras nämnden.

3.2 Statskontoret: Den praktiska växtförädlingen behöver som bas för sin verksamhet ett grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete. Genom stöd via den föreslagna växtförädlingsnämnden kan initieras forskning mer inriktad på specifik gröda.

Statskontoret tillstyrker den föreslagna växtförädlingsnämnden. Verket anser att genom av nämnden stödd projeklbunden forskning kompletteras de enskilda växtförädlingsföretagens och de vetenskapliga institutionernas arbete. Därtill kan initiativ tas till forskning på områden där sådan annars inte skulle ha kommit till stånd. Genom en allsidig representation i nämnden ges möjlighet till en önskvärd återkoppling av information mellan växtförädling och såväl ansvariga myndigheler för t.ex. livsmedel, miljö och regional utveckling som företag med agrar och livsmedelsteknologisk inriktning.

3.3 Riksrevisionsverket: Om man önskar förslärka forskningsarbetet inom
området finns det, enligt RRV. andra tänkbara organisatoriska lösningar.
Ett alternativ till utredningens förslag är t. ex. att förslärka den befintliga
institutionen för genetik och växtförädling vid lantbruksuniversitetet. Ut
redningens redovisning av motiven för den förordade lösningen är dock
begränsad och RRV anser sig inte kunna ta ställning i frågan på föreliggan
de underlag.

Utredningen föreslår att en växtförädlingsnämnd inrättas i syfte att skapa en bred samverkan dels mellan stat och näring, dels mellan berörda företag. Nämndens uppgifter skulle vara att initiera olika större projekt inom växtförädlingsområdet och att förmedla medel från stat och näring till olika forskningsinstitutioner och dylikt.

Med hänsyn till det ringa antalet intressenter i växtförädlingen och till det konstruktiva samarbete som enligt utredningen redan bedrivs, bör det enligt RRVs mening inte vara nödvändigt att inrätta en särskild organisation för att åstadkomma en tillfredsställande samverkan. Om det anses lämpligt med en instans som, vid sidan av forskningsråden, förmedlar statliga medel till forsknings- och utvecklingsinsatser bör man kunna överväga att lägga denna uppgift på Sveriges lantbruksuniversitet. RRV vill erinra om att lantbruksuniversitetet redan yttrar sig över utsädesföreningens och W. Weibulls AB framställningarom statsbidrag.

3.4 Universitets- och högskoleämbetet: För egen del ställer UHÄ sig frågande till behovet av en ny institution i Alnarp eller Svalöv. Flera profes-

Prop. 1978/79:130 65

surer i Uppsala och Lund har en inriktning mot botanisk genetik och UHÄ anser att växtförädlingsforskningen bäst gynnas genom en förstärkning av redan existerande institutioner.

UHÄ ställer sig vidare tveksam till inrättandet av en växtförädlingsnämnd. Den funktion nämnden avses få bör kunna läggas på statens råd för skogs- och jordbruksforskning.

3.5 Lantbruksstyrelsen: Del är ställt utom allt tvivel att ett behov av ökad
forskning föreligger. Forskningsuppgifter av grundläggande och långsiktig
karaktär och av generellt iniresse för flera växtförädlingsföretag bör lösas
av statliga forskningsinstitutioner. Utredningen anger en rad exempel på
forskningsområden som en sådan institution skulle bearbeta. Vissa av de
angivna delområdena är i och för sig stora och kräver en betydande insats.
Behovei av ett utvidgat stöd till resistensförädling och resislensgenetik har
med all rätt starkt undersimkits av utredningen. När det gäller tillfredsstäl
lande av detta behov kan emellertid ifrågasättas om den föreslagna institu
tionen kommer att få sådana resurser atl den kan tillgodose de anspråk
som. rimligen bör kunna ställas på den. Enbart en kraftfull satsning på re
sistensgenetik synes kunna absorbera de föreslagna resurserna. Beträffan
de institutionens förläggning lalar behovet av samordning med befintlig
forskning inom växtförädling och närliggande ämnesområden vid lant
bruksuniversitetet för en placering vid Ultuna, eventuellt en ulvidgning av
institutionen där. Behovet av en nära anknytning till den praktiska föräd
lingsverksamheten å andra sidan lalar för en förläggning lill Alnarp eller
Svalöv. Lantbruksslyrelsen vill understryka behovet av en väsenilig för
stärkning av forskningen på området, och förordar alt en professur och in
stitution för kulturväxternas genetik och förädling inrättas och placeras vid
Alnarp.

För initiering av grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete inom för växtförädlingen avgörande områden och av större gemensamma projekt som inte kan förväntas bli bearbetade av de enskilda växtförädlingsföretagen föreslår utredningen att en nämnd för växtförädlingsfrågor inrättas. Nämnden skulle få en bred förankring bland olika grupper av intressenter inom bl. a. forsknings-, förädlings- och avnämarkretsar. Del kan ifrågasättas om inle informella kontakter mellan förädlare, forskningsinstitutioner och länkbara finansiärer i framliden liksom hittills kommer atl kunna initiera de problemlösningar som erfordras, så länge det gäller problem som huvudsakligen berör endast den initierande parten. För att underlätta genomförandel av vissa siörre projeki av mera allmänt intresse däremoi, liksom för alt från svensk sida underlätta ell samordnat utvecklingsarbete över gränserna kan den föreslagna nämnden fylla en uppgifi. Lantbruksstyrelsen anser därför alt utredningens förslag om inrättande av en växlförädlingsnämnd bör kunna ligga lill gmnd för de vidare överläggningar som enligt utredningens förslag skall upptas mellan berörda intressenter. Del bör ankomma på dessa atl la ställning till ett eventuellt behov av en nämnd för växtförädlingsfrågor.

3.6 Statens livsmedelsverk: Livsmedelsverket tillstyrker utredningens för
slag om inrättande av en särskild nämnd för växlförädlingsfrågor som får
lill uppgifi att fördela särskilda statliga medel för växlförädlingsforskning
och ta initiativ till större gemensamma projeki av iniresse för flera olika
enskilda växlförädlingsförelag. Livsmedelsverket är berett att, såsom
föreslås, låla sig representeras i denna nämnd.

5 Riksdagen 1978179. 1 samt. Nr 130

Prop. 1978/79:130 66

Vidare tillstyrks förslaget om inrättande av en särskild professur och institution för kulturväxternas genelik och förädling. Beiräffande professurens lokalisering bör denna bli beroende av vilka beslut som fattas om verksamheten i Svalöv. Den bör organisatoriskt höra till lantbruksuniversitetet, och verksamheten bör helst vara rikstäckande så att även de norrländska växtförädlingsproblemen behandlas.

3.7 Statens jordbruksnämnd: Om jordbruket finner det lämpligt alt. inom
den ram som tillerkänts jordbruket av införselavgifismedel, avsätta medel
till forskning inom växtförädlingsområdet torde detta principiellt inte möta
några hinder. Det bör dock observeras alt det på området inom landet
finns två konkurrerande företag. Eftersom nämnden har att fatta slutgiltigt
beslut om medlens fördelning kan härvid vissa besvärliga avvägningspro
blem uppkomma.

Vad beträffar kvarstående införselavgiftsmedel, som redovisas utanför den s.k. fördelningsplanen, vill nämnden framhålla följande. Tillgång till medel utanför fördelningsplanen torde efter de beslut som riksdagen fattat våren 1978 (prop. 1977/78:1.54, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) bli ytterst begränsad. Ur dessa medel skall nämligen, enligt nämnda beslut utöver för tidigare ändamål, utgå ersättning lill jordbmket för s. k. utbyteshandel. Redan för regleringsåret 1978/79 beräknar nämnden att inflylande medel inle kommer att räcka till för att jordbruket skall få avsedda belopp. Nämnden vill erinra om att den i sin skrivelse lill regeringen den 13 mars 1978 med förslag till prisreglerande åtgärder på jordbmkets område ifrågasätter om sådan forskning som bl. a. bedrivs vid utsädesföreningen skall finansieras av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Enligt nämndens uppfattning bör finansieringen av sådan verksamhet bli föremål för särskild prövning. Nämnden gjorde delta påpekande mot bakgrund av vad som inledningsvis nämnts om införselavgifternas syfte och användning. Medel utanför fördelningsplanen inräknas som nämnts ej heller i den totalsumma som tillerkänns jordbruket. Även om medel skulle finnas tillgängliga för ändamål utanför fördelningsplanen utöver vad som redan beslutats, kan det förväntas att man från bl. a. konsumentdelegationens sida kommer atl vara tveksam om att använda dem för de syften som ulredningen föreslagit. Under alla förhållanden måsle det, frånsett de rent principieUa betänkligheterna, därför vara mindre tillfredssällande för ifrågavarande forskning alt få sig tilldelat belopp vars sioriek man aldrig kan klart beräkna på förhand. Nämnden anser del därför inte tillrådligt atl basera någon planering av denna forskning på belopp som tilldelas uianför fördelningsplanen.

3.8 Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket tillstyrker all en växtföräd
lingsnämnd med föreslagna uppgifter tillsätts, men alt även samhällets mil
jövårdsorgan, förslagsvis nalurvårdsverket, representeras i den. Därige
nom ökar möjlighelerna att redan från början få miljövårdsaspekter och
ekologiska aspekter beaktade samtidigt som del för miljövårdsföreträdar
na ges möjlighet atl lära känna problemen på ett helt annat sätt än om de
slälls inför redan uppgjorda handlingsprogram. Det senare är tyvärr alllför
vanligt och försvårar tillämpandet av en ekologisk grundsyn i samhällspla
neringen.

3.9 Lunds universitet: Utredningen föreslår därför inrättandet av en pro
fessur i kulturväxternas genetik och förädling och med institution förd till

Prop. 1978/79:130 f,7

lantbruksuniversitetets alnarpsdel. Den nya institutionen skall inrymma huvuddelen av den forskning och forskarutbildning - speciellt med anknytning till biokemi, cellgenetik, vävnadsodling och växtfysiologi - som är av betydelse för den praktiska växtförädlingen vid de stora växtförädlingsanstalterna i Sydsverige (utsädesföreningen i Svalöv. W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB i Landskrona). Intim samverkan förutsätts därvid med institutioner vid Lunds universitet samt med den planerade genbanken vid Stora Råby. Den intima samverkan med genetiska institutionen i Lund understryks av utredningens förslag att genetiska institutionens nuvarande adjungerade professur i växtförädlingsteori samt dess filial vid utsädesföreningen i Svalöv organisatoriskt skall föras över lill den nya institutionen. Sektionsnämnden ansluter sig till förslagen men önskar framhålla atl de beräknade driftkostnaderna - drygt 1,1 milj. kr. i 1977 års pris- och löneläge - måste anses vara tilltagna i underkant förde väntade uppgifterna. Dock skall den nedan omnämnda växtförädlingsnämnden dit kunna förlägga och bekosta särskilda projekt.

Utredningen föreslår en arbetsfördelning, med den nuvarande professuren i växtförädling vid lantbruksuniversitetets institution för genelik och växtförädling i Ultuna verksam i grundutbildningen och tillhörande forskarutbildning med specialisering på jordbruket i mellersta och norra Sverige. Sektionsnämnden finner förslaget ändamålsenligt. Utredningen har ej tagit definitiv ställning till lokaliseringen av den föreslagna institutionen för kulturväxternas genetik och växtförädling men underslryker, att inte bara den tillämpade utan också den grundläggande forskningen bör bedrivas i nära anslutning till den mera praktiskt inriktade förädlingsverksamheten. Sektionsnämnden vill därför framhålla som sin mening att om staten även i fortsättningen åtager sig ekonomiskt ansvar för växtförädlingsverksamheten i Svalöv, är det också naturligt atl förlägga till Svalöv statligt understödd grundforskning över kulturväxternas genetik och förädling. Det får därvid förutsättas att denna långsiktiga och övergripande forskningsverksamhet hålls skild från mer kortsiktig, målinriktad och grödaspecifik forskning.

För att skapa en bred samverkan kring grundläggande problem mellan stat, näring och växtförädlingsföretagen föreslår utredningen inrättandet av en växtförädlingsnämnd med uppgift att initiera gmndläggande forsknings- och utvecklingsarbete på avgörande områden för växtförädlingen, och med befogenhei att ge projektuppdrag åt växtförädlingsanstalter och velenskapliga institutioner vid universiteten där lämplig kompetens finns. I nämnden föreslås ingå representanter för lantbruksuniversitetet, NFR, SJFR, de tre stora växiförädlingsanstalterna, lanlbmksslyrelsen, livsmedelsverket och näringen. Sektionsnämnden hälsar till alla delar detta förslag med oreserverad tillfredsslällelse, men vill påpeka all nämnden måste få betydande årliga belopp lill förfogande samt befogenhet att stödja grundforskning utan kommersiell anknytning. Nämnden bör utgöra ett verkligt expertorgan vars äskanden skall kunna riktas direkt till regeringen.

3.10 Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Det faktum att Lunds universitels genetiska institution har en långvarig tradition beträffande kulturväxternas genetik, innebär ingen garanii för en fortsatt verksamhet med denna inriktning. NFR stöder därför utredningens förslag om inrättande av en professur i kulturväxternas genetik och förädling men vill ej ta ställning lill var den nya institutionen bör placeras. Med lanke på all professuren

Prop. 1978/79:130 68

föreslås inriktas på grundläggande molekylära genetiska aspekter borde det dock kunna övervägas att placera den vid ett molekylärbiologiskt center som t. ex. det nya biomedicinska centret i Uppsala.

På sikt bör en arbetsfördelning komma till stånd så alt den nu existerande växtförädlingsverksamheten vid Ultuna koncentreras på problem rörande norra och mellersta Sverige, medan den nya institutionens verksamhet anknyts till den praktiska växtförädling som utförs vid de tre stora växtförädlingsanstalterna i Sydsverige. Som angelägna forskningsområden för den nya institutionen nämner utredningen grundläggande arbele inom kulturväxternas cytogenetik, haploidframställning, resislensgenetik, genetiska samband med produktionsfysiologi (t. ex. höjning av fotosynteseffektiviteten hos växtslag med låg effektivitet), kvantitativ och kvalitativ ned-ärvning med molsvarande biomelriska analyser, saml områdena för pro-toplastfusion och DNA-forskning (t.ex. genetisk ingenjörsteknik med hybrid-DNA). En del av detta torde endast i ett långt tidsperspektiv kunna utnyttjas för praktisk växtförädling, och kontakten med forskningsfronten kan härvidlag bäsl upprätthållas vid olika universitetsinstitutioner. Mer angelägna problem synes vara den genetiska anpassningen till odlingsbe-tingelser som är specifika för vårt land. Eti nära samarbete med genetiker, växtfysiologer och mikrobiologer vid universitetsinstitutioner är av stor vikt.

Förslaget om inrättande av en särskild nämnd för forsknings- och utvecklingsarbetet på växtförädlingens område hälsas med tillfredsställelse. Utredningen framhåller med rätta, alt nämndens huvudsyfte är atl genom samverkan förslärka svensk växtförädlings kunskaps- och kompetensnivå. Den av växlförädlingsnämnden initierade forskningen skall vara projeklbunden och skall i princip utföras vid en institution inom landet som är bäst lämpad härför. Nämnden bör årligen kunna disponera avsevärda belopp, tillskjutna gemensamt av stat och jordbruksnäring, för att bekosta angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt. Resultaten av dessa skall vara tillgängliga för samtliga växlförädlingsförelag i landet. Ingen omfattande organisatorisk apparat föreslås knuien lill nämnden. Utredningen föreslår endasl inrättande av en kvalificerad tjänst som forskningsledare vid nämnden.

Växtförädlingsnämnden skall inle ses som en konkurrent till forskningsråden. Därav följer atl forskningsrådens ansvar för gmndläggande forskning inom området kulturväxternas genelik och förädling inle upphör eller minskas i den händelse nämnden inrättas. I nämnden bör ingå representanter för landels universitet, NFR, SJFR, de tre stora växiförädlingsanstalterna, lanlbmksslyrelsen, livsmedelsverket och jordbmksnäringen. NFR vill här betona vikten av all växtförädlingsnämnden får en självständig ställning och att tillräckliga resurser slälls till dess förfogande. NFR anser vidare att nämnden utan dröjsmål bör inrättas så alt den kan börja sitl arbele den I juli 1979, så som ulredningen föreslår.

3.11 Statens centrala frökontrollanstalt: Det har ovan anförts att det blir nödvändigt finna en lösning för en garanterad fortsättning av nu pågående forskningsverksamhet vid Sveriges utsädesförening därest ett Svalöf AB inrättas. Med hänsyn till delta finner styrelsen den föreslagna professuren och den därtill knuina personaluppsättningen befogad. Professuren bör inordnas under institutionen för genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet och förläggas till Alnarp, där en forskningsavdelning för kulturväxternas genetik och växtförädling inrättas. Denna bör i huvudsak

Prop. 1978/79:130 69

ägnas åt växtslag på trädgårdsområdet och bli den ena av två forskningsavdelningar i Skåne. Den andra bör förläggas lill Svalöv och omfatta den forskning på växtförädlingsområdel som nu ingår i Sveriges ulsädesför-enings verksamhet. Organisationsformema och det inbördes förhållandet mellan de båda forskningsavdelningarna samt relationema till övriga forskningsinstitutioner bör närmare utredas.

Styrelsen instämmer med utredningen i fråga om behovet av en organisationsform för samverkan vad gäller grundläggande forskning och utveckling samt större gemensamma projekt. Styrelsen delar utredningens mening att den med statliga medel stödda verksamhetens resultat härvidlag bör vara lillgängliga för samtliga växtförädlingsföretag i landet. En särskild växtförädlingsnämnd torde dock ej krävas för detla. De uppgifier som skulle anförtros nämnden kan handläggas i en samarbetskommitté för växtförädling av lantbruks- och trädgårdsväxter inom försökskollegiet vid Sveriges lantbruksuniversitet.

3.12 Statens växtsortnämnd: Förslaget om en växtförädlingsnämnd med
uppgifier av anfön slag ger växtsortnämnden anledning framföra följande
synpunkter. Sedan växtförädlarrätt 1971 infördes i vårt land hardet blivit
angeläget att i växtförädlingsarbetet beakta krav på sorlskiljande karaktä
rer. Utvecklingen har visat att för fastställande av särskiljbarheten mellan
sorter krävs alltmer avancerade undersökningsmetoder av bl. a. biologisk,
biokemisk och statistisk art. Del kan i framtiden bli nödvändigt att redan i
det inledande förädlingsarbelet ta särskild hänsyn till och eventuellt bygga
in särskiljbarhet i nya sorter likaväl som andra, eftersträvade egenskaper.
Satsningen för att nå ökade kunskaper inom detta speciella område bör be
kostas med statliga medel. Växtsortnämnden anser att de påtalade proble
men bör beaktas redan vid planeringen inom del organ, som anförtros de
uppgifier ulredningen föreslagil skola åligga växlförädlingsnämnden. Del
ärdärför, enligt växlsortnämndens uppfattning, önskvärt att planeringsor
ganet permanenl tillföres kompelens inom området, förslagsvis genom att
del uiökas med en representant för statens utsädeskontroll.

Växtsortnämnden anser emellertid ej att ett nytt särskilt organ, en växtförädlingsnämnd, behöver inrättas för ändamålet. 1 stället bör uppgiftema kunna handläggas inom redan befintliga organ på jordbruksområdel, förslagsvis försökskollegiel vid Sveriges lantbruksuniversitet eller statens råd för skogs- och jordbruksforskning.

3.13 Sveriges lantbruksuniversitet: Prioritering inom svensk vä.xtföräd-
Ungsjörskning. Både i direktiv och utredning har man starkt tryckt på be
hov alt upprusta och effektivisera forskning och utvecklingsarbele på
växtförädlingens område. Tyvärr begränsar sig utredningen lill en infor
maliv roll inom detla område och går egentligen aldrig in på prioriterings
frågor för svenskl vidkommande.

Av det som utredningen framhävt är program som framställning av hybridstråsäd, somatisk hybridisering, förädling via haploidi, DNA-hybridi-sering, meioder med myckel lång distans till praktisk exploatering. För ett litet, klimatiskt extremt beläget land med begränsade personella och ekonomiska resurser inom forskningsområdet bör denna forskningsprioritering grundligt ifrågasättas. Forskningsbevakningen inom ovannämnda områden är givetvis ytterst viktig, men förutsätter då en viss samlad kapacitet inom landet.

Vi har å andra sidan stora behov av ökad forskning inom andra av utred-

Prop. 1978/79:130 70

ningen nämnda områden, såsom resistensgenetik, nutritionell och livsmedelsteknisk kvalitetsproblematik samt inom klimatanpassning, sköldeteknisk och (hrig driltsekonomisk anpassning osv. Mycket av lösningama på dessa problem kommer att bli specifika för vårt klimat, varför vi inle kan lita pä atl dessa löses på annat håll.

En realistisk forskningsinriktning kopplad med en observant forskningsbevakning måste gagna svensk växtförädling bäst.

Inkoppling av växljorudlingen i siörre lanlbruksvelenskapUgt sammanhang. Växtförädling kan sågas innebära att med grundvetenskaplig, i huvudsak genetisk metodik, omforma ett odlingsmaterial efter de modeller, som framkommit genom övrig lantbruksvetenskaplig och livsmedelsteknologisk forskning. Effektiv växtförädling förutsätter därför en ovanligt stor kontaktyta gentemot både grundforskning, annan målforskning och teknologi. Denna beroendeställning är reciprok, dvs. växtförädling är också i hög grad en givande part.

Detta siarka behov av integrering måste beaktas och påverka lokaliseringen av åtminstone forskningsverksamheten inom växtförädlingen. En eftektiv konlaklkapacilet behövs ej blott mol trädgårdsvetenskap och växlskydd i Alnarp. utan även mot växtodling, växlskydd, markvetenskap. maskinteknik, husdjursproduktion, ekonomi och mer grundforsk-ningsbetonad verksamhet vid Ultuna och delvis även vid Röbäcksdalen.

Eftektivitet kräver också optimal samordning av olika forskningsaktiviteter. På samma sätt som Weibullsholms växtförädlingsanstalt - mer pressad av företagsekonomiska värderingar - anpassat sina investeringar till numer möjlig lanthruksvetenskaplig service på annal håll, bör även Sveriges ulsädesförenings verksamhet bätire injusteras i nuvarande system. De påtagliga räntabilitetsskillnaderna de två anstaltema emellan torde delvis kunna ses mot denna bakgrund.

Svensk växtförädling och i synnerhet dess forskningssektor fårej isoleras utan bör effektivt sammankopplas med övriga lantbruksvetenskapliga aktiviteter.

Organisation av den långsikliga statliga växljörädlingsforskningen. För allmän och lika kontaktyta med samtliga landets, praktiskt arbetande växt-förädlingsenheter inom jordbruk och trädgårdsnäring har utredningen velat se en forsknings- och utvecklingsverksamhet knuien till det kommersiellt obundna Sveriges lantbruksuniversitet. Detta har för närvarande en institution för genelik och växtförädling med en professor och en assistent fast företrädande vaidera ämnesområdet. Utredningens förslag innebär alt man skapar ännu en institution - för grundläggande forskning inom kulturväxternas genetik och förädling - förlagd tili Alnarp eller Svalöv.

Lantbruksuniversitetet vill kraftigt tillstyrka den av utredningen föreslagna förstärkningen av forskningsresurserna inom ämnesområdet. En långsiktigt gynnsam utveckling av svensk växtförädling är i hög grad beroende av möjligheterna atl öppna nya vägar genom grundläggande forskning. Härvid bör del behov av konsolidering och upprustning av den långsiktiga växlförädlingsforskningen, som till stor del motiverat själva utredningen, utgå från redan existerande kapacitet plus annan likvärdig. Lantbruksuniversitetet vill därvid understryka betydelsen av ökad samverkan med forskning inom en rad näraliggande ämnesområden, såsom växtodling, växtnäring och resistensbiologi. Organisalionen kan här givetvis läggas upp och lokaliseras på olika säll.

För ralionell koordination av denna verksamhet, för atl ej skapa onödigi många koniaklkanaler för den prakliska växtförädlingen samt för atl ga-

Prop. 1978/79:130 71

rantera fullgod grundundervisning och forskarutbildning bör så mycket som möjligl av långsiktig växtförädlingsforskning läggas in i en enda enhet. Grunden bör härvid vara den nuvarande institutionen för genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Med ytterligare resurser koncentrerad till institutionen vore det härvid realistiskt att enligt mall från växtskyddet skapa en Ultuna- och en Alnarpsdel.

En plan, som väl ansluter sig till både behov och nuvarande organisation, vore alt bygga ut avdelningen för växtförädling med en professur så att korsbefruktande och självbefruktande växtslag fick var sin forsknings-inriktad förelrädare. På analogt sätt borde avdelningen för genetik få sin särställning gentemot övrig universitetsgenetik markerad genom att inriktas på kulturväxternas (och husdjurens) genetik även här med två företrädare. I detta fall skulle dessa specialiseras i evolutions- och genanalytisk genetik, dvs. i mycket klassisk genetik, å ena sidan samt tillämpad genetik på cellnivå, dvs. genom-, kromosom- och genmanipulation, å den andra.

Om dessa områden tillfördes resurser enligt ulredningens förslag - två professurer, varav den ena den adjungerade professuren i växtförädlingsteori vid Lunds universitet, en docentur, en forskarassistent samt biträdespersonal, assislenttimmar och driftkoslnadsanslag - skulle en inriktning både mot klassisk genetik och de nya forskningsområden som nämnls av ulredningen bli möjlig. Frågan om hur institutionens personal lämpligen lokaliseras i landet bör avgöras genom förhandlingar mellan lantbruksuniversitetet och berörda förädlingsföretag. En möjlighet vore att till Alnarp lokalisera resistensgenetik samt genetik kring perenna. i synnerhei vegetativt förökade växtslag. I anslutning härtill bör en del av resursförstärkningen tillföras den resistensbiologiska forskningen. För förstärkningen vid Ultuna finns redan lokalbehov tillfredsställt, vid Alnarp bör den samordnas med växtskyddets resisiensbiologiska avdelning.

Fördelarna med en organisatorisk friställning och sammanföring av långsiktig, statlig växtförädlingsforskning skulle ej blott ligga i en förenklad kontaktyta på lika villkor för den prakliska växtförädlingen oavsett om denna satsar på export eller på inland. Den skulle inom viss budgetram kunna täcka och bevaka ett vidare fält och fungera mer kontinuerligt. Ett u-landsuppdrag för professor stör med nuvarande och utredningens system allvarligt hela verksamheten från forskning, meningsfull sysselsättning för teknisk personal fram till undervisning.

En kommersiellt hell obunden enhet av tillräcklig dimension skulle även. som tidigare nämnls, underlätta formema för nordisk samverkan, då just upphovsmannarätten visal sig vara den största stötestenen för samordning av aktiviteter. Här är problemet lika oberoende av om den praktiskt engagerade växtförädlingen har att konkurrera inom landet eller inom ell större, men fortfarande nalurligt odlingsområde såsom hela Norden i viss mån är.

Även undervisning och biståndsverksamhet skulle få en bätire organisationsenhet att anknytas till, särskilt om nuvarande system med praklikför-läggning för olika kaiegorier av studerande lill de prakliska växtförädlings-anstalterna bibehålles även som personell kontakt- och rekryteringsform. Genom enhelens storlek skulle temporära personalbyten antingen mellan forskning och praktisk växtförädling inom landet eller med andra nordiska länder respektive biståndsländer lättare kunna genomföras utan atl löpande verksamhet helt måste stanna av.

Särskild nämnd för växlförädlingsfrågor. Initiering och finansiering av grundforskning och närliggande tillämpningar är en uppgift som i försia

Prop. 1978/79:130 72

hand bör åvila forskningsråden. Del vore olyckligt alt vid sidan av statens råd för skogs- och jordbruksforskning bygga upp ytterligare ett organ och därmed splittra planering och resursfördelning på ifrågavarande område. För samordning och initiering av praktisk växtförädling kan ett särskilt organ vara behövligt. Lantbruksuniversitetet vill emellertid även här erinra om det starka behov av integrering av växtförädling med praktisk forsknings- och försöksverksamhel inom växtodling, växlskydd, husdjursproduktion m. m. som föreligger. Dessa verksamheter ligger inom lantbruksuniversitetets ansvarsområde. Universitetels slyrelse har hittills haft ett övergripande ansvar även för växtförädlingen genom att faslställa forskningsprogram för statsundersiödd sådan verksamhet och alt yttra sig om anslagsframställningarna.

Nu berörda förhållanden har lett lantbruksuniversitetet till den uppfattningen att ett för universitetet och statens råd för skogs- och jordbruksforskning gemensamt organ bör inrättas med ungefär den sammansättning som ulredningen förordat för växtförädlingsnämnden. Därigenom skulle nödvändig samordning kunna ske mellan lantbruksvetenskaplig forsknings- och försöksverksamhel saml växtförädling. Som utredningen föreslagit bör administration och förvaltning av särskilda medel åvila lantbruksuniversitetet. Detta bör även handlägga beredningsarbetet. Den kraftfulla satsning på forsknings- och utvecklingsarbele, som behövs för att skapa en förädlingsverksamhel inriktad såväl mot exportsidan som mol inhemska behov, kräver dessulom alt betydande finansiella medel slälls till förfogande för ändamålei.

3.14 Sveriges lantbruksuniversitet i kompletterande yttrande: Lokalisering. Modern växtförädling i i-ländema karakteriseras alltmer av en blandhus-hållning. Tendensen är så mycket mer intressant, som den i Europa vuxit fram ur renl privata initiativ och i hela Amerika och Australien ur renl statliga engagemang. Utvecklingsarbetet och här framför allt den mer långsiktiga forskningen har stannat kvar vid och vid upprustning knutits till universiteten. Den rutinmässiga växtförädlingen har på samma sätt koncentrerats till utpräglat kommersiella enheter och detla särskilt sedan upphovsmannarätt tillerkänts för framställning av nya sorter.

Denna nästan universella lösning ulifrån två hell olika utgångspunkier måste rimligtvis ha någon ralionell förklaring. Del är främst två faktorer, som här spelat in. Den ena beror på strävan all inle knyta de statliga engagemangen lill en eller få av flera prakliska växlförädlingsenheter, som behöver assistans av olika slag i fråga om metodutveckling, analyskapacitet elc. Man vill ej a priori vinkla sitt slöd. Den andra faktorn beror på atl praktisk växtförädling, om i behov av sådani slöd (jfr här Sveriges utsädesförenings tidigare självständighetssträvanden), alltid finner sin logiska kontakt med de forskande enheierna, medan dessa har myckel svårare alt förutse de kontakter, den behöver. Växtförädlingsforskningen har därför organisatoriskt större behov att sammankopplas med andra forskningsområden än lill den praktiska växtförädlingen. Detta sammanhänger med alt växtförädlingsforskningen har behov av en så ovanligt bred kontaktyta mot andra forskningsområden för sina impulser. Det räcker ej med andra agrara, horlonoma eller skogliga forskningsgebit utan även livsmedelsteknologi och så gott som samtliga naturvetenskapliga grundläggande ämnen. Del är symtomatiskt, att man i Amerika sällan skiljer ut växtförädlama vid universiteten i egna institutioner eller arbetsgrupper utan integrerar dem med växtpatologi, frökontroll, marklära, etc. Det finns faktiskt blott ett en-

Prop. 1978/79:130 73

da, större undantag från inlegralionsregeln och det är Plant Breeding Inslilute i Cambridge, England, där mycket avancerad forskning direkl kopplats samman med sortframslällning. Detla undanlag är dock endasl skenbart, då institutionen ligger i en universitetsstad med alla dess direktkontakter.

Skulle man lära av dess organisaioriska erfarenheler, lyder allt på atl av staten understödd växtförädlingsforskning helt bör förläggas lill universiteten. Del syns då logiskt all här koppla den till Sveriges lantbruksuniversitet, vars kapacitet måste för närvarande på områdel bedömas alltför knapp. Beroendeställningen är i hög grad reciprok, då gjorda eller möjliga växlförädlingsinsalser i hög grad påverkar odlingsintensilel, sådd, skötsel, skörd och fortsatt beredning av råvaran. Många forskningsområden skulle dessutom kunna arbeta vida effektivare, om man hade tillgång till beställning av speciella genolyper för studier av problem från fotosyntes, via näringsupptagning, växtföljdsproblem, jordpackning till skördetekniska frågor.

Den hopkoppling av växtförädling med annan forskning vid lantbruksuniversitetet som alltså bedöms som lämplig kan bäst tillgodoses om växtförädlingsforskningen i sin helhet förlades till Ultuna. Särskilt viktig är denna koncentration för undervisning och gemensami apparalutnyttjande.

Om detta av olika skäl inte är möjligt ulan de nya resursema byggs upp i södra Sverige önskar lantbruksuniversitetet framhålla att en lokalisering till Alnarp är alt föredra framför annan lokalisering i Sydsverige. Följande förhållande lalar enligt universitetets uppfattning för detla ställningstagande.

1. Självständigheten gentemot och likabehandlingen av samtliga tre dominerande förädlingsföretag - Sveriges utsädesförening, W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB - bör kunna bäst bevaras om den grundläggande växtförädlingsforskningen förläggs till Alnarp.

2. Den nya verksamheten kan vid Alnarp lätt knytas lill universitetets befintliga administration där. Annan möjlig lokalisering i sydväsira Skåne betyder alt ännu en administrativ enhet skapas inom det redan starkt decentraliserade universitetet.

3. Vid förläggning lill Alnarp vinnes även att växlförädlingsforskningen kan hålla mycket nära kontakt med viktiga delar av lantbruksuniversitetels övriga forskningsområden. Vid Alnarp finns sålunda universitetets resisiensbiologiska forskning---------------------- . Vid Alnarp finns även växtskyddsinsti-

tutionens avdelningar för programbunden forskning i nemalologi och viro
logi. ----- .

Även närkontakl med mera tillämpade forskningsområden kan som be
kant vinnas i Alnarp. Institutionen för trädgårdsvetenskap med avdelning
ar inom köksväxtodling, frukt- och bärodling samt prydnadsväxtodling
------ . I anslutning till denna institution finns växthusodling och stor erfa
renhel därför koncentrerad på detta område. Vidare byggs för närvarande
en fylolron som lält kan utökas.

Vid Alnarp finns även Lunds universitets avdelning för livsmedelstek
nik ----- .

Den bilrädande professom i växlmateriallära och hans medarbetare vid institutionen för landskapsplanering är även av intresse. Direkt kontakt kan också nås med husdjursforskningen genom verksamheten vid södra husdjursförsöksdislriktet. Denna forskning är av intresse vid testning av olika växlmaterials dietiska och toxikologiska egenskaper. Som exempel. kan nämnas alt försök för närvarande pågår med rapsfrö och glukosinulat-

Prop. 1978/79:130 74

fattigt rapsmjöl. Samverkan kan även etableras med jordbrukssidan via södra jordbruksförsöksdislriktet. Detta har omfattande verksamhet förlagd till Alnarp. Enligt tidigare riksdagsbeslut kommer även hela dess verksamhei atl på sikt flyllas från Ugerup i Kristianstads län till Alnarp.

I detla sammanhang bör även nämnas att institutionen för lantbrukets byggnadsteknik bedriver till Alnarp förlagd, omfattande forsknmg rörande programstyrd klimatreglering i växthus och lagerlokaler. Såväl direktkontakt med denna forskning som utnyttjande av institutionens sakkunskap inom klimatregleringens område - ljus. temperatur, fuktighet, COj-halt osv. - bör vara av intresse för växtförädlingsforskningen.

4. En förläggning av växlförädlingsverksamhel lill Alnarp i nära koniaki med forskningen inom köks- och prydnadsväxtodling kan komma att stimulera den nu underdimensionerade svenska förädlingen av köksväxter.

5. Utan att kunna göra jämförelser med lokaltillgången vid andra alt. bör här framhållas alt universitetet från försia halvåret 1980 kan slälla lokaler lill förfogande lorden planerade verksamheten. I försia hand finns då 640 m kontors- och laboratorieutrymmen tillgängliga i byggnad från 1939. Denna har tidigare disponerats av f.d. institutionen för frukt- och bärodling. Lokalerna renoverades för ca två år sedan. De rymmer 10 kontorsrum. 3 laboratorier, kök, disk- och lunchrum, förråd samt gift- och kylrum. Ytterligare byggnader finns också.

6. Av kanske mindre betydelse men ändå viktigt atl framhålla är att en förläggning av växtförädlingsforskningen till Alnarp ger mycket korta avstånd till den stora forskningspotentialen i Lund samt lill genbanken vid Siora Råby utanför Lund. En (brskare med bostad i Lundaområdet bör lätt kunna skifta arbetsplats Alnarp-Lund. 1 della avseende ger Alnarp flexiblare och bekvämare lösningsmöjligheter än en förläggning till Svalöv. Liknande förhållanden gäller för kontaktema via Sturup med lantbruksuniversitets forskningsresurser vid Ultuna.

3.15 Sveriges utsädesförening: Ulredningen har lagit sikte på en förstärkning av grundforskningen inom växtförädlingens område lill förmån för den samlade svenska växtförädlingen. Härför har utredningen föreslagit atl en professur och institution för kulturväxternas genelik och förädling inrättas. Föreningen vill tillstyrka att detta kommer till stånd. Ur föreningens synpunkt synes dock de resurser som utredningen menat bör ställas till förfogande för detta ändamål alllför små mot bakgrund av vad utredningen anfört i fråga om de omfattande uppgifter som skall lösas av denna funklion. Utredningen har föreslagit att institutionen skall lokaliseras till Alnarp eller Svalöv. Föreningen anser att det är absolut nödvändigt att den nya institutionen lokaliseras i direkt anslutning till en växtförädlingsanstalt antingen således i Svalöv eller i Landskrona. Tidigare har berörts de starka skäl som lalar för att den tillämpade växtförädlingsforskningen - så som den förutsatts i det nya företaget i Svalöv - måste intimt samarbeta på ort och ställe med den prakliska växtförädlingsverksamheten. Detta gäller i lika hög grad den föreslagna institutionen för grundforskning. Uppenbara risker bedöms annars föreligga för atl verksamheien inte kan utgöra det slöd och den hjälp till växtförädlingsverksamhelen som så oundgängligen behövs för alt den framtida svenska växtförädlingen skall kunna leva upp till de krav som i nuläget ställs och än mer i framtiden kan förutses framkomma. Föreningen vill därför gå så långt atl den ifrågasätter lämplighelen av alt institutionen överhuvud kommer till stånd om den skulle bli förlagd lill Alnarp. 1 liknande situationer inom växtförädlingens

Prop. 1978/79:130 75

område är föreningens erfarenheter ytterst dåliga. En samlokalisering med en växtförädlingsanstalt medförande ett integrerat samarbete med växlför-ädlingsverksamhcten är således enligt föreningens mening nödvändig. Beträlfande en lokalisering antingen till Svalöv eller Landskrona anser föreningen att avgörande skäl lalar föratt institutionen förläggs till Svalöv. I Svalöv förutsätts nämligen att en tillämpad forskning av betydande omfattning dessutom skall bedrivas inom ramen för det nya företagel. Vidare är Svalövsorganisationen i dess egenskap av officiellt växtförädlingsorgan den mest lämpade platsen härför. En lokalisering till Svalöv förefaller därför både rimlig och riktig med hänsyn till statens engagemang i växtförädlingsverksamheten i Svalöv i övrigt. I detta sammanhang anser också föreningen att förutsättningarna för att administrativt knyta den föreslagna institutionen till det nya företaget bör prövas. Utredningen har föreslagit atl den bör inordnas i Sveriges lantbruksuniversitet. Förutsättningar för atl ur administrativ synpunkt låta den nya institutionen repliera på Svalövsorganisationen med bibehållen helstatlig staius måste dock anses vara goda. Främst är det därvid fråga om redovisningstekniska problem som visserligen är grannlaga men som utan svårigheter bör kunna lösas.

-------- De forsknings- och förädlingsinsatser som utredningen exemplifi
erat och som ansetts lämpliga för finansiering med medel från växtföräd
lingsnämnden menar föreningen är välgrundade och välmotiverade. Trots
utredningens synpunkter på att inrättandet av nämnden inte får medföra
störningar i nuvarande relationer mellan föreningen och dess intressenter
(som aktivt stödjer växtförädlingen med medel) vill föreningen reservera
sig för att sådana kan uppkomma. De fortsatta förhandlingama torde kom
ma att medföra att ett mer konkret underlag om finansieringsmöjligheterna
för växtlörädlingsnämnden kan framkomma.

1 anslutning till behandlingen av växtförädlingsnämnden vill föreningen framhålla att den till sin verksamhet knutit ett antal växtslagsbundna rådgivande nämnder som har till uppgift att medverka i utformningen av målsättning, prioritering mellan olika förädlingsaktiviteter saml inrikining av förädlingsverksamheten. Föreningen förutsätter all denna för föreningen betydelsefulla samverkansform även i det nya förelaget kan bibehållas och starka skäl lalar dessutom för att den rådgivande verksamheten uiökas. Genom alt representanter för olika produktionsled i produktionskedjan regelbundet samlas och diskuterar såväl lång- som kortsiktiga förädlingsproblem skapas förulsältningar för att föreningen kan verkslälla en så opiimal resursavvägning som möjligt. De rådgivande nämndema har således möjlighet att påverka och styra växtförädlingsarbeiet vilket föreningen betraktar som en stor tillgång. Mot denna bakgrund ser föreningen det som angeläget att den tillsatta förhandlingsgruppen verkar för ett fortbestånd och utveckling av dessa aktiviteter och alt dessa möjligheler klargörs för olika eventuella intressenter som kan tänkas överväga atl påla sig ett ägaransvar i det nya företaget. Föruiom alt en ägarinlressenl i konsekvens med sitl åtagande erhåller represenlalion i förelagets styrelse kan representanter för intressenten även ges möjlighet atl delta i de rådgivande nämnder som i hög grad medverkar vid inriktningen av växtförädlingsverksamhelen. Särskilt bör detta vara av intresse för de utomstående organ som aktivt bidrar till finansieringen av olika växtförädlingsinsatser. Vad som här framhållits är ur föreningens synpunki utomordentligt belydelsefulll och möjliggör alt skilda intressen på ett adekvat och rimligt säll kan sammanvägas i syfte alt åstadkomma en så balanserad växtförädlingsinsais som möjligl.

Prop. 1978/79:130 76

3.16 Sveriges utsädesförening i kompletterande yttrande: Det huvudsakliga skälet lör en lokalisering till Svalöv av den föreslagna nya forskningsenheten är emellertid all den skall arbeta effektivt med de problem som är mest angelägna att få belysta för utvecklingen av ny och framgångsrik växtförädlingsmetodik. En sådan forskningsenhet måste arbela bland växtförädlare med möjlighet till stimulerande daglig kontakt och utnyttjande av deras erfarenhet, samlade kunskap och mest belydelsefulll deras material som utgör grunden för forskningsenhetens insaiser.

Ur växtförädlingssynpunkt är det väsentligt att forskningsenheten kan genomföra långsikliga forskningsprogram och atl den ej är uppbyggd på doklorandiitbildningens numera gängse ireårsprojeki. Man råkar då lält in i en ryckig ""modeforskning" som inle blir konsekvent genomförd och uppföljd. Styrkan i svenska forskningsinsatser på växtförädling och växt-genetik har just varil långsiktigt konsekvent genomförda forskningsarbeten som genom detta skapat värdefullt material som instrument i förädlingsarbetet. Detla har givil en kontinuitet i forskningsinsatsema som har få motsvarigheter som t.ex. i USDA:s kullurväxtbundna genetiska ulvecklingsarbete eller hos t.ex. PBI, Cambridge och deras cylogenetiska forskningsprojekt eller hos Max Planck-instiluten i Tyskland - alla forskningsenheter ulan undervisningsskyldighel.

Som tidigare påpekais hotas kontinuilelen genom den svenska forskarutbildningens omläggning och växtförädlama har därför önskat en forskningsenhet särskilt ägnad kulturväxternas genetik och förädling. Den behöver inte vara knuien till utbildning men måste vara knuten lill praklisk växtförädling.

Att dela enheien på två - en för korsbefruktare och en för självbefrukta-re - vore ett stort misstag då några av huvudproblemen just gäller kulturväxternas fortplantningsförhållanden - att göra ingrepp i dessa för alt nå nytl och bättre sortmalerial t. ex. genom hybridsorter. Det viktiga är att utreda just fortplantningsprocesserna och deras genetiska styming. Den vegetativa förökningen är självfallel också intressant och inte minst apomixis - förökning genom frö av moderns arvslyp i effekt likställd med vegetativ förökning. Det vore utomordentligt värdefullt att belysa apomixins genetiska bakgrund. Den kanske bäsl genetiskt och cylogenetiskt kända kulturväxten är kom. Delta är lack vare att den använts som huvudsaklig mo-dellväxt i den svenska mulationsforskningens mycket konsekvent uppbyggda arbeten. Delta mutalionsmalerial är bl.a. basen för hybridkorns-projekt världen över, dvs. sirävanden att göra självbefruktande kom till en korsbefruktare för all utnyttja heterosiseffekter som kunnat ge 25-30% avkastningshöjning i preliminära försök. Om avkaslningsökningen uppväger kostnaderna för atl producera det nya utsädet är ännu oklart. Forskningsarbetena med kom har öppnat ny möjlighel att få fram haploider spontant i ganska hög frekvens i en speciell genolyp. Detta är av fundamental betydelse för möjligheterna att snabbare selektera absoluta homo-zygoter av nya kombinationer av viktiga arvsanlag för t. ex. resistens mot olika sjukdomar och förbättrade kvalitetsegenskaper. Metoden är emellerlid långt ifrån klar utan fordrar ett intensivl utredningsarbete för atl klarlägga den genetiska och cylogenetiska bakgrunden till funktionen. Här har endast lämnats några exempel.

Mot bakgrund av den starka integration som föreligger mellan ovan angiven grundforskning, tillämpad forskning och praktisk växtförädling måste skapandet av en isolerad grundforskningsenhet .bedömas som felaktig. Uppgiftema inom kulturväxtgenelisk forskning är så många och så omfat-

Prop. 1978/79:130 77

lande att en rimlig insats endast kan ske i den växtförädlarmiljö där forskning om än av tillämpad art redan bedrivs av de praktiska växtlbrädlarna och deras specialister.

Det vore också felaktigt att splittra satsningen antingen mellan själv- och korsbefruktare eller mellan olika växtslag, t. ex. lantbruks- och trädgårdsväxter. Det finns i Svalöv en tradilion och därmed lokala och personella resurser fördenna typ av forskning. Det finns sålunda inte bara växtförädlare, växtcytogenetiker och cytologer utan också tekniskt utbildad personal för dessa forskningsuppgifter - en forskarlradition på olika personella nivåer samt ett cytologiskt, cylogenetiskt laboratorium att utnyttja som bas för den ökade satsning som den nya forskningsenhetens inrättande innebär. Det är därför naturiigi atl bygga vidare på denna samhällets existerande resurs i slället för att börja från början i Alnarp där "växtförädlarmiljö"" saknas. Ett omfattande förädlingsmaterial samt växtförädlamas kunskap och erfarenhel erfordras enligt vår bestämda uppfattning som stimulans och effektiviserande moment för en forskningsenhet som den föreslagna.

3.17 Statens råd för skogs-och jordbruksforskning: Rådet anser sålunda att forskningen på området bör intensifieras, men det synes rådel onödigi att splittra verksamheien på två skilda institutioner. Ej heller förefaller det rådel vara risk för alt, även vid personbyle, kulturväxtemas förädling skulle glömmas bort vid ett lantbruksuniversitet, men rådel ser gäma en preciserad inrikining av genetik och förädling därvidlag.

Rådet är ense med ulredningen om att samordning och samverkan inom växtförädlingen måsie ske och att alla inlresseriklningar borde kunna lillgodoses i ett organ med representativ sammansättning. Rådet anser dock inte atl ett nytt organ, en växtförädlingsnämnd, behöver inrättas, som delvis skulle få arbetsuppgifter och erhålla medel så att del komme alt fungera ej blott som ett priorileringsorgan ulan även som ett forskningsråd. För syfiet ändamålsenliga samordningsorgan inom områdel finns. Här kan förutom SJFR nämnas ledningsorganet för den internordiska genbanken och institutionen för genelik och växtförädling, som i remissvaret från SLU föreslagits bli förstärkt. Det kan också hänvisas lill möjlighelema alt - i likhel med vad är fallel inom andra av lanlbmksuniversitetets ansvars- och arbetsområden - tillsätta en samarbetskommitté för växtförädlingsfrågor.

Däresi växlförädlingsnämnden ändock skulle organiseras och lilldelas de växtförädlingsavgifter som tidigare lillfallit SJFR måste det likväl bli en samordnad prioritering vid medelstilldelningen lill växlförädlingsforskningen.

Beträffande bidrag över statsbudgeten framhålles att dessa ej skall vara bidrag lill den allmänna verksamheien ulan direkl projeklbundna. Rådet har intet alt erinra mol delta synsätt men vill markera alt krav på kontinuitet måste bli tillgodosedda. Här förutsätter rådet att den kommersiella verksamheien ger möjlighet lill anställningstrygghet elc. De föreslagna förhandlingama måsle vidare beakla och tillgodose köksväxlodlingens ulsä-desbehov.

Rent allmänt vill rådel förorda mera forskningsaktivitet inom trädgårdsväxtodlingen. Det synes rådel i vårt land kunna finnas mera ulrymme för svenskodlade produkler, vilkel vore värdefullt ur bl. a. handelsbalans- och sysselsättningssynpunkt och borde kunna medföra en bätire kontroll av kemiska bekämpningsmedel.

Resistensförädlingen bör enligt rådets mening få en framskjuten plats i

Prop. 1978/79:130 78

framtida växtförädling, då detta torde kunna medge en minskad biocidanvändning och därmed mindre skaderisker för jordbrukare och miljö.

3.18 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen saknar i betänkandet ett försök till en analys av hur stora resurser, som del ur ekonomisk synpunki kan vara motiverat att satsa ytterligare på svensk växtförädling. Med hänsyn tili de stora potenliella utvecklingsmöjligheterna får det anses troligt att en större satsning än den i betänkandet föreslagna är motiverad.

Av återstoden av Sveriges utsädesförening (utvecklings- och forskningsdelen) skulle bildas ett forskningsinstitut på växtförädlingens område. Delta institut skulle ha att bearbeta långsiktiga projeki av forskningskaraktär saml s.k. "inte lönsamma"" projeki. På delta sätt skulle man uppnå att Svalövsnamnet kom atl bevaras som benämning på den officiella forskningsinstitutionen på växtförädlingsområdet i landet. Forskningsinstilutel skulle kunna uividga den egna. helt av staten bekostade, verksamheten genom alt i samarbete med de olika växlförädlingsföretagen i landet bearbeta långsiktiga projekt, giveivis mot att institutet fåren rimlig del - förslagsvis i regel hälften - av forskningskostnadema för dessa projekt täckta av respeklive företag.

Med hänsyn till att växtförädling är en verksamhet, som kan bedömas ha mycket goda framtidsutsikter och kan ge underlag för utvidgad export efter hand som framsteg görs, förutsätter länsstyrelsen alt staten inte endast bestrider kostnaderna för den i det följande nämnda nya institutionen utan även anslår minsl lika stora reala resurser som för närvarande till verksamheten. Man torde kunna räkna med att det blivande Allmänna svenska utsädesaktiebolaget i den av länsstyrelsen ifrågasatta med växtförädling integrerade organisationen kommer att fä anslå mer av egna medel på förädlingsverksamhet än som satsas för närvarande. Della innebäratt det totalt seil kommer alt bedrivas en större verksamhet på växtförädlingsområdel än för närvarande i Svalöv.

Utredningen föreslår all del inrättas en professur och inslilulion för kulturväxternas genelik och förädling vid lantbruksuniversitetet. Härigenom skujie en kontinuerlig forskningsverksamhet med inriktning på våra kulturväxter garanteras. Professuren och institutionen föreslås lokaliserade till Alnarp eller Svalöv. Länsstyrelsen förordar en placering i Svalöv. Verksamheten bör bedrivas i nära samverkan med det tidigare av länsstyrelsen föreslagna växiförädlingsinslilutet. Tillfrågade företrädare för växtförädlingen har även framhållit all institutionen bör vara placerad nära den praktiska växtförädlingen. Det är dessulom av lokaliseringspolitiska skäl angelägel med en placering i Svalöv.

Länsstyrelsen stäUer sig mycket tveksam till förslaget om att inrätta en särskild nämnd för växlförädlingsfrågor.

Skiljaktig mening av ledamölerna Lars Samzelius, Gösla Håkansson, Arne Lynge och Sten Steming:

Om den nuvarande konventionella förädlingen av lantbruksväxter vid Sveriges utsädesförening sammanföres med utsädesbolaget på sätt närmare utvecklas i länsslyrelsens yttrande, saknas enligt vår mening anledning att av återstoden av utsädesföreningen (utvecklings- och forskningsdelen) skulle bildas ett särskilt forskningsinstitut på växtförädlingens område. Hithörande forskningsuppgifter bör i stället knytas lill lantbruksuniversitetet, som ocksä genom sin fristående ställning torde ha de bästa förutsättningarna att svara för den samordning av växlförädlingsforskningen som enligt utredningen bör komma till stånd.

Prop. 1978/79:130 79

3.19 Länsstyrel.sen i Skaraborgs län: Nämnden ansluter sig till utredningens förslag att grundforskningsinsatsema på växtförädlingssidan förstärks. Den föreslagna professuren i kulturväxternas genetik och förädling bör inrättas. Den bör knytas till lantbruksuniversitetet och placeras i Alnarp.

3.20 Länsstyrelsen i Östergötlands län: Länsstyrelsen instämmer vidare i de av Östergötlands Hushållningssällskap och lantbruksnämnden framförda synpunklema att en ytterligare professur i genetik lämpligen bör knytas till lantbruksuniversitetet och även lokaliseras där (i Uppsala) i stället för utredningens förslag om Alnarp eller Svalöv.

3.21 Länsstyrelsen i Västerbottens län: Trots det angelägna i en nära förbindelse till förädlingsanstalterna i södra Sverige anser länsstyrelsen det olyckligt atl splittra lillgängliga resurser inom växlförädlingsforskningen på ytterligare en liten institution. Det måsle vara naturligare att förstärka resurserna vid Ultuna, så att man där får en institution med lillräcklig kapacitet att bearbeta långsiktiga problem hos både själv- och korsbefruktande växtslag och också avdela större resurser för de specifika problem som gäller de nordliga odlingsområdena i landet.

Syftet med den nya nämnden är vällovligt men frågan är, om inte de föreskrivna arbetsuppgifterna kan lösas på enklare sätt. Regelbundna diskussioner av växtförädlingens långsikliga inrikining och arbetsuppgifter är värdefulla och bör stimuleras, men de bör mera informellt kunna föras vid direkta kontakter mellan olika intressenter. Resurser att verkslälla önskade forskningsprojekt bör utgå via forskningsråden eller som direkta, specialdestinerade statsanslag.

3.22 Forskningsrådsnämnden: Utredningen understrykeratt staten har ett
generellt ansvar för den grundläggande forskningen. Forskningsrådsnämn
den delar denna uppfattning, men vill understryka atl den traditionella
uppdelningen i grundforskning och tillämpad forskning med olika ansvars
förhållanden i många fall kan vara olycklig. När det gäller atl lösa forsk
ningsproblem, som är viktiga ur samhällssynpunkt, är det viktigt atl på ett
samlal sätt använda de forskningsinsatser, som är nödvändiga, oavsett om
de kommer från grundforskningen eller den tillämpade forskningen.

Enligt direkliven har ulredningen behandlal växtförädlingen inom jordbruk och trädgårdsnäring. Forskningsrådsnämnden vill framhålla att växt-Ibrädlingsproblematiken även finns inom skogsbrukel. För ögonblicket är exempelvis detla aktuellt i samband med etablerandet av energiskogar. För dessa aktiviteter krävs forskningsinsatser, som måste baseras på grundforskning. Även om tekniken i samband med Irädförädling delvis skiljer sig från den som tillämpas inom jordbruk och trädgårdsnäring, så kommer den föreslagna förstärkningen av forskningen att vara gynnsam för hela växtförädlingsområdel. Forskningsrådsnämnden har inlet att invända mot förslaget om atl inrätta en professur i kulturväxtemas genetik och förädling och vill betona, alt det är viktigt att den grundläggande forskningen inom växtförädlingens område får ett fortsatt slöd.

Nämnden avstyrker däremot förslaget till inrättandet av en växtförädlingsnämnd. Det kan inle anses välmotiverat alt inrätta en separat växtförädlingsnämnd, ulan de uppdrag som enligt betänkandet skulle åläggas en ny nämnd faller naturligt under statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJ FR). Huruvida detta råd t. ex. skall inrätta en särskild beredningsgrupp för atl lösa denna funktion bör ankomma på rådel att bedöma. Om

Prop. 1978/79:130 80

en sådan grupp inrättas bör naturvetenskapliga forskningsrådet vara representerat för att säkra kontakter och samarbete mellan de biologiska grund-vetenskapema och den tillämpade forskningen inom områdel.

Nämnden föreslår att SJFR tillföres de ekonomiska resurser som i betänkandet föreslås tillföras den föreslagna växlförädlingsnämnden.

Sammanfattningsvis kan sägas atl forskningsrådsnämnden ställer sig mycket positiv lill ulredningens förslag om ett ökat stöd lill forskning rörande växtförädling och vill framhålla vikten av att tillräckliga ekonomiska resurser tillföres för detla ändamål.

3.23 Beredningen för u-landsforskning (SAREC): (Se 6.9)

3.24 Tjänstemännens centralorganisation: För att kunna bedriva framgångsrik förädling är det helt nödvändigi all den forskning, utveckling och analysservice, som ligger nära den prakliska förädlingen, ges tillräckliga resurser. I della sammanhang vill TCO särskilt peka på resistensfrågorna. Att genom resislensförädling kunna minska omfattningen av den kemiska bekämpningen skulle ur miljösynpunkt vara mycket värdefullt.

Utredningen konstaterar atl grundforskningen på växtförädlingens område idag spänner över siörre områden än tidigare och atl den svenska forskningen på della område sackat efter. Behovet av ökade resurser är därför starkt motiverat. TCO instämmer i utredningens förslag om inrättande av en professur i kulturväxternas genetik och förädling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionens arbetsområde skall vara den grundläggande och allmängiltiga forskningen. Det är enligt TCOs mening viktigt alt institutionen förläggs mycket nära och i intim kontakt med den prakliska växtförädlingen.

TCO instämmer i utredningens synpunkter att växtförädlingen måste tillföras särskilda medel för forskning och utveckling. Genom att en nyinrättad växtförädlingsnämnd fördelar dessa medel kan en önskvärd samordning ske och dubbelarbete undvikas. Det ärockså viktigt att betona alt anslagen ges under tillräckligt lång tid och att även koslnader för invesleringar i t. ex. maskiner och apparater inräknas i anslagen.

Växtförädling med trädgårdsväxter är ur ekonomisk synvinkel en olönsam förädling. I avvaktan på 1974 års Irädgårdsnäringsutredning nöjer sig utredningen med att framhålla alt det är angeläget att denna förädling bedrivs inom landet. TCO delar denna åsikt och vill särskilt framhålla vikten av resislensförädling varigenom behovet av kemiska bekämpningsmedel skulle kunna nedbringas och riskerna för restsubstanser skulle minska. En sida av förädlingen som idag är starkt försummad är kvalitets- och smakegenskaperna. Här finns behov av utökade resurser.

3.25 Agrifack: Ulredningens förslag om inrättandet av en växlförädlings
nämnd inger allvarliga betänkligheter. Visseriigen är det troligt atl en
nämnd av högt kvalificerade experier skulle kunna initiera många nya vär
defulla idéer, vilkel naturligtvis vore positivt. Däremot är vi kritiska till ut
redningens uppfattning att en sådan nämnd skulle bedriva en projeklbun
den verksamhei och alt dessa projeki skulle vara av så kortvarig beskaf
fenhet som 5 år. En sådan nämnd kan inte enligt vår uppfattning garanlera
en kontinuitet beträffande personal-, laboratorie- och odlingsresurser
d.v.s. en basorganisation, som är nödvändig för ett meningsfullt forsk
nings- och utvecklingsarbete.

1 den mån en intensifiering av långsiktigt forskningsarbele inom kultur-

Prop. 1978/79:130 81

växternas genelik och förädling skall konkretiseras i form uv en särskild professur i detta ämne delar vi ulredningens uppfattning all denna bör placeras i Lundaregionen. Agrifack anser att Svalöv i så fall är den bästa platsen med hänsyn till de goda möjligheterna till samarbele med den basforskning, som sedan länge bedrives vid ulsädesföreningen.

3.26 Agrifack-klubben vid W. Weibull AB: Vi är positiva till utredningens förslag att stärka växtförädlingsforskningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, dock bör detta ske i anslutning till den redan existerande avdelningen för växtförädling som bör byggas ul med en enhel i Alnarp. Den grundläggande växtförädlingsutbildningen bör då förläggas till Ultuna. medan den fortsatta forskarutbildningen förläggs till Alnarp. Härigenom erbjuds större möjligheter än förut till en förstklassig utbildning och fortbildning på växtförädlingens och genetikens område. Dessutom ökar sannolikheten för en nära koniaki och ett nära utbyte mellan de mera praktiskt produktionsinriktat arbetande växtförädlingsföretagen och denna institution.

3.27 Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget: Vad gäller den framtida verksamhetens finansiering har utredningen i flera sammanhang tagit upp lämpligheten av att använda regleringsmedel. Detta sker redan i viss utsträckning genom bidrag från regleringsföreningar och via särskilda medel. Dessa medel hardock i regel kortsiktig karaktär och kan med kort varsel försvinna. LRF har inget att erinra emot atl vissa särskilda forskningsprojekt som hitintills i begränsad omfallning finansieras via regleringsmedel. Däremot anser LRF det inte möjligt att utvidga och mera permanent finansiera växtförädlingen via införselavgiftsmedel eller andra regleringsmedel. LRF vill understryka att tillgången på införselavgiftsmedel för närvarande och för de närmaste åren bedöms vara otillräckliga för att uppfylla redan i förhandlingarna gjorda åtaganden. Vidare anser LRF av principiella skäl det olämpligt att som utredningen föreslår vid prisöverläggningarna avgöra medelstilldelningen för växtförädlingsverksamhet.

Det andra ledet i utredningsförslaget är en intensifiering av forskningsarbetet inom ämnesområdet kulturväxternas genetik och växtförädling. LRF delar utredningens förslag om att inrätta en särskild professur för kulturväxternas genetik och förädling. LRF finner det angeläget att denna institution lokaliseras i anslutning till en praktisk växtförädlingsenhei så att fortlöpande impulser kan erhållas från denna. Med denna utgångspunkt måste Svalöv vara den lämpliga lokaliseringen. LRF anser det också vara riktigt all institutionen knyts till Sveriges lantbruksuniversitet men ställer sig tveksam till att institutionen blir fristående ulan direkt anknytning till redan exisierande institution på Ultuna. Som ett alternativ lill den föreslagna lösningen vill LRF föreslå inrättandet av en utvidgad institution för genetik och växtförädling med huvudsäte i Skåne och med en mindre enhet på Ultuna. Därvid bör också övervägas om inte denna institution också bör förses med försöksverksamhel. Vissa aktiviteter vid den nuvarande utsädesföreningen skulle kunna bilda grundval för denna. De av utredningen föreslagna förhandlingama bör kunna omfatia också denna del varvid företrädare för lantbruksuniversitetet förutsätts medverka.

Det iredje steget i utredningsförslaget är inrättandet av en särskild växtförädlingsnämnd med en heltidsarbetande sekreterare som får till uppgift all följa frågorna inom ämnesområdet. Ell ställningstagande till ett eventuellt inrättande av en växtförädlingsnämnd bör ingå i de föreslagna förhandlingarna.

6 Riksdagen 1978(79. I saml. Nr ISO

Prop. 1978/79:130 82

3.28 Kooperativa förbundet: KF anser alt man härvid noga bör överväga att förlägga den statliga grundforskningen till lantbruksuniversitetet som dessutom kunde förmedla kunskaper, forskningsrön m.m. lill de förelag som var intresserade. Självklart måste också grundforskning kunna bedrivas av växtförädlingsförelagen själva och med möjlighet atl få statsbidrag. Vidare kommer företagen att även i fortsättningen bl. a. bedriva en mera kortsiktigt inriktad forsknings- och försöksverksamhet i samband med sortframställning m. m. Här anser KF det viktigt med konkurrens på lika villkor mellan företagen. Den här skisserade formen där den mera långsiktiga och statsunderstödda forskningen skulle vara kommersiellt obunden innebär också att den skulle kunna svara för olika slag av officiell information och service av samma slag som sorlprövning, frökonlroll, växlskydd etc. kan ge. Om denna organisationsmodell används anser KF givetvis att en sammanslagning kan ske av utsädesföreningen och utsädesbolaget, åtminstone vad gäller s. k. kortsiktig forskning, sortframställning och distribution av basutsäde. Staten skulle då inte längre vara direkt engagerad.

Vad slutligen utredningens förslag att bilda en växtförädlingsnämnd beträffar, anser KF att hänsyn måsle las lill alt del inom växtförädlingsområdet redan finns många samverkansformer och även lill det internordiska samarbelel på växtförädlingsområdel. Om en sådan växlförädlingsnämnd utses är det väsentligt att dess uppgifter och befogenheter noga preciseras. Vad gäller dess sammansättning bör - ulöver de föreslagna representanterna för forskningsinstitutioner, växtförädlingsanstalten, jordbruksnäringen och den statliga administrationen — enligt KF:s mening även ingå representanter för berörd livsmedelsindustri och för konsumentkooperationen.

3.29 AB Cardo: Vi ser i och för sig positivt på inrättandet av en professur i kulturväxternas genetik och förädling samt uppbyggandet av en forskningsenhet kring denna tjänst. Satsningen är emellertid enligt vårt förmenande alllför blygsam (1,4 milj. kr.) för alt kunna få mera påtagliga effekter.

Om, av de 12,5 milj. kr. statsbidrag, som idag går till utsädesföreningen, 5 milj. kr. avsattes som bidrag lill olönsam växtförädling i Svalöv och annorstädes, återstår 7,5 milj. kr., som erbjuder möjligheter realisera en icke oväsentlig del av forskningen vid del av oss lidigare föreslagna bransch-forskningsinstitulel. Även om ett sådant idag inte är realiserbart, borde inga hinder för en helstatlig forskning av nämnd omfattning och förlagd till en för ändamålet skapad institution föreligga.

Vad beträffar placeringen av en nyinrättad forskningsenhet har vi tidigare givil utiryck för uppfattningen att denna inle bör förläggas till Alnarp men atl Svalöv väl kan övervägas under förutsättning all forskningsenhetens övergripande och långsiktiga verksamhet kan hållas skild från det praktiska förädlingsarbetet med sin kortsiktiga grödaspecifika forskning. Vi håller fast vid den uppfattningen.

Vi är positivt inslällda till inrätiandei av en växtförädlingsnämnd med de uppgifier ulredningen skisserar. Om en mera omfaitande och differentierad forskningsenhet än den utredningen föreslagit trots allt kan byggas upp och får en förläggning och ell huvudmannaskap, som ger en nära kontakt med den prakliska förädlingen, bör emellerlid växlförädlingsnämndens uppgifter anpassas härtill.

Prop. 1978/79:130 i<3

3.30 Hushållningssällskapens förbund: Förbundet delar ulredningens upp
fattning om den genetiska grundforskningens betydelse för växtförädling
en och behovet av att förstärka denna forskning. Kostnaderna för den ge
netiska grundforskningen liksom för annan grundforskning av belydelse
för växtförädling samt annan mycket långsiktig forskning bör i försia hand
bäras av staten, då sådan forskning på sikt kommer hela samhället lill
godo.

För att förstärka den genetiska grundforskningen föreslår utredningen, atl en ny institution med därtill hörande professur i kulturväxternas genetik och förädling inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet och placeras i Alnarp eller Svalöv. Förbundet ifrågasätter, om man på della säll bör skapa en helt ny och fristående institution och om inte detla mer kan leda lill splittring i stället för samordning. Enligt förbundels uppfattning bör del ställa sig naturligare att bygga ut den nuvarande institutionen för genelik och växtförädling vid lanlbruksuniversilelel. En sådan utbyggnad borde kunna ske genom att en enhet av nämnda institution förläggs till Skåne och att den nuvarande professuren delas upp på två saml att forskningsresurserna väsentligt förstärks.

I första hand bör den genetiska grundforskningen och annan för växtförädlingen behövlig grundforskning förläggas till denna utbyggda institution och andra berörda institutioner vid lantbruksuniversitetet. Samtidigt finns det alltid en del mera långsiktiga arbetsuppgifter, som är starkt förknippade med den praktiska växtförädlingen och därför inte utan vidare organisatoriskt kan skiljas från denna. Sådan forskning bör även i framtiden kunna bedrivas vid landets olika förädlingsinstitutioner med hjälp av statliga medel och under tillsyn av lantbruksuniversitetet som den samordnande myndigheten.

Förbundet ifrågasätter nödvändigheten av att en särskild nämnd inrättas för ändamålet. Uteslutet torde icke vara att nu rådande system - där växtförädlingsanstalterna årligen överlägger med lantbruksuniversitetet i växtförädlingsfrågor - kunde efter viss omkonstmktion vara användbart även i framtiden. Till lantbruksuniversitetet är och kommer än mer den huvudsakliga grundforskningen alt vara knuten. Dels med hänsyn härtill och dels med tanke på universitetets frihet från kommersiella intressen torde universitetet ha de bästa förutsättningarna att svara för samordningen för denna forskning och dess fördelning på universitet och förädlingsanstalterna.

3.31 Sveriges industriförbund: Enligt förbundets uppfattning är det själv
klart atl huvudansvaret för grundforskning och annan långsiktig forskning
inom växtförädlingsområdet måsle åvila staten, som också väsentligen bör
bära kosinaderna för denna. Vissl forsknings- och utvecklingsarbete av
mera långsiktig art, som är intimt förknippat med den praktiska växtföräd
lingen, kommer emellertid att behöva bedrivas vid de olika växtförädlings
förelagen. Vi finner det ulomordenligt angelägel all dessa kan bedriva sin
verksamhet pä lika villkor. De bör således ha samma tillgång till framkom
na resultat från den statliga forskningen, erhålla statsbidrag efter samma
grunder och även i övrigi kunna konkurrera på lika villkor.

Den långsiktiga forskningen, för vilken slalen bär huvudansvaret, koncentreras till Sveriges lantbruksuniversitets institution för genetik och växtförädling, vars resurser emellerlid behöver avsevärt förslärkas. Vi har tagit del av universitetets remissyttrande och instämmer i de önskemål som i delta avseende framförs i yttrandet. Vi vill särskilt peka på angelägenheten av en resursförstärkning i fråga om resistensförädling och resi-

Prop. 1978/79:130 84

stensgenelik. Vi finner del vidare önskvärt alt en särskild institution -med tillräckliga resurser - inrättas i Alnarp.

Enligt förbundets mening bör lantbruksuniversitetet fungera som samordnande organ för svensk växtförädling samt som tillsynsmyndighet för de växtförädlingsföretag som åtnjuter statsbidrag. Vi anser det tveksamt om några fördelar står att vinna genom inrättandet av en växtförädlingsnämnd. Skulle en sådan ändå komma till stånd bör den få en allsidig sammansättning. Förutom representanter för forskningsinstitutioner, växtförädlingsanstalter, jordbruksnäringen och den statliga administrationen bör således även förädlingsindustri och konsumenter vara företrädda i densamma.

3.32 W. Weibull AB: Utredningen betonar genomgående mycket starkt den genetiska grundforskningens betydelse för växtförädlingen. Härvidlag torde inga delade meningar råda inom svensk växtförädling; dock bör påpekas, atl icke endast genetisk grundforskning ulan även annan grundforskning är av vikt för växtförädlingen. Vi har vid upprepade tillfällen framhållit betydelsen av atl den för växtförädlingen grundläggande forskningen ges tillräckliga resurser. Vi har också gett utiryck för uppfattningen, atl kostnaderna för grundforskning och annan mycket långsiktig forskning väsentligen bör bäras av staten. Ett av motiven härför är, att resultaten av dessa insatser kommer många olika intressenier och hela samhället till godo. Varje växtförädlande institution bör emellerlid ges möjlighet att la sig an de långsikliga arbetsuppgifter, "för vilka man har naluriiga förutsättningar, och där lösandet av viss given uppgifi ler sig nödvändig för att de närmast till hands liggande praktiska arbetsuppgifterna skall kunna utföras på ell för jordbruk och folkhushåll tillfredsställande sätl" (W. Weibull AB:s siatsbidragsansökan av den 10 aug. 1977).

Vissa av de mera långsikliga arbetsuppgifterna är inliml förknippade med den praktiska växtförädlingen och kan organisatoriskt ej skiljas från denna. Hit hör metodutveckling, uppspårning och genomgång av nya genkällor, undersökningar rörande samspelseffekler mellan arv och miljö, studier av sjukdomsresistensens och de olika kvalitetsegenskapernas genetiska karaktär etc.

Ofta nog betonas den genetiska grundforskningen så starkt, att man kan förledas tro, all sedan de grundläggande forskningsproblemen lösls, är del ell enkell hanlverk all med ledning av resultaten framställa värdefulla sorter. Man frestas tro, att utredningen sett på detta sätt på den praktiska växtförädlingen. Utredningen har nämligen i del närmaste avstått ifrån att belysa dess problematik. Denna innebär, att förädlaren med vakenhet och realism beaktar jordbrukets och förädlingsindustrins krav på sorlmaleria-let och försöker tillämpa grundläggande rön så, alt välbalanserade sorter kommer till stånd. Svårighelen är ju, som redan Nilsson-Ehle framhållil, att hos en och samma nya sort kombinera en mångfald goda egenskaper utan att någon i tidigare sortmaterial befintlig väsenilig egenskap går förlorad. För att helt förstå svårigheterna häri krävs en omfaitande erfarenhet av praktisk växtförädling.

Ingen förädlare torde undgå att vid beslut om atl ny sort skall släppas ut få acceptera, att sorten i något avseende har brister. Flertalet förädlare torde också få uppleva atl med åren ytterligare svagheter hos sorlen kommer fram. Det gäller emellertid, alt vid förädlingen och prövningen så noggrant och verklighelsbetonat som möjligl gardera sig mol sådana eventualiteter.

Aldrig så avancerade resultat av grundforskning och långsiktig målforsk-

Prop. 1978/79:130 85

ning båtar föga, om man inte skickligt kan utnyttja dem och kombinera
dem i nya sorter. Det är detta som är växtförädling. Och det är detta som
gör det viktigt, att olika förädlares uppslagsrikedom och omdöme får göra
sig gällande vid sortframställningen, så att jordbrukaren och trädgårdsod
laren får alternativ att välja mellan.---

Det är beklagligt, att utredningen i ett betänkande som är rubricerat "Växtförädling", så föga beaktat den prakliska växtförädlingen och dess problematik.

Det är också beklagligt, att utredningen inte pä ett mera ambitiöst sätt tagit upp resistensförädlingen till behandling, speciellt med tanke på utredningens direktiv i denna fråga. Någon analys av den svenska resistensförädlingens nuvarande läge och någon bedömning av dess framtida möjligheter och resursbehov redovisas tyvärr inte av ulredningen. I betänkandet påpekas att ett utvidgat stöd till resistensförädling och resislensgenetik har hög prioritet. Trots detla är de utredningsförslag, som berör resistensförädlingen, mycket vagt skisserade.

Vi finner det även anmärkningsvärt, att utredningen inte funnit det lämpligt att ingående behandla kvalitetsfrågorna inom forskning och växtförädling. Den viktiga förmalningskvaliteten, där under de senaste decennierna internationellt myckel uppmärksammade insaiser gjorts från svensk sida, har exempelvis inte med ett ord berörts i ulredningen.

Ulredningens behandling av Weibullsholm kännetecknas av en anmärk
ningsvärd brist på intresse och generositet. Man låler på flera ställen
förstå, atl Weibullsholms insatser för den långsiktiga forskningen på senare
år minskat. Så är ingalunda fallet. I vår siatsbidragsansökan av den 10 au
gusti 1977 har vi angivit, att våra totalkostnader för långsiktiga arbetsupp
gifter av forskningskaraktär beräknas uppgå till 12-13% av totalkostna
derna. Med hänsyn till att vårt statsbidrag endast uppgår till ca 4 % av våra
koslnader och alt vi uiöverden långsiktiga forskningen även har all bekos
ta annan långsiktig verksamhet, främsi uppbyggandet av nytt förädlings
material, kan våra kostnader för långsiktig forskning inte anses låga. Ett
växtförädlingsföretag med ansvar för sina anställda och för folkhushållet
måste iakttaga en viss balans mellan utpräglat långsiktiga och mera kort
siktiga projekt. Önskemålen från dagens jordbrukare och trädgårdsodlare
måste beakias; de behöver ell förbättrat odlingsmaterial. Företaget måste
ekonomiskt gå ihop för alt ge anställningstrygghet och förutsättningar för
fortsatt utveckling. Weibullsholms specialister uppmuntras emellertid på
alli sätl till långsiktig forskning, och totalt torde forskningen idag bedrivas
väl så intensivt som i någon lidigare period av växlförädlingsanstallens his
toria. Den primära arbetsuppgiften, att framställa sorter, måste dock kom
ma i första hand.---

Enligt det alternativ, där ett med W. Weibull AB jämförbart Svalöf AB bildas, bör lantbruksuniversitetets inslilulion för genelik och växtförädling svara för merparten av den långsiktiga forskningen. Denna institution, främst avdelningen för växtförädling, har på ett utomordentligt sätt infriat de förvänlningar, som ställts på densamma, både när det gäller forskning och forskarutbildning. Många av medarbetarna vid Weibullsholm harerhål-ligt eller erhåller f. n. forskarulbildning vid avdelningen för växtförädling, och vi har de bästa erfarenheler av denna utbildning. I fråga om forskningen, är det anmärkningsvärt, hur effektiv avdelningen för växtförädling varit i beaktande av de blygsamma resurser, som stått till dess förfogande.

Enligt vår mening vore det därför felaktigt atl lillskapa en fristående, helt ny institution. Detla bidrar lill splittring i stället för samordning.

Prop. 1978/79:130 86

Vi förordar i stället all lantbruksuniversitetets nuvarande institution för genetik och växtförädling byggs ut med en enhel i Alnarp. I samband härmed bör professuren i växtförädling delas upp på en professur i växtförädling av självbefruktare och en professur i växtförädling av korsbefruktare. Växtförädling av korsbefruktare är svår och har att ta hänsyn till en helt annan problematik än självbefruktarförädlingen. Säkerligen är detta en orsak lill att förädlingen av korsbefruktare, främst av foderväxter, ej på långa vägar varit så framgångsrik som förädlingen av våra viktigaste spannmålsslag. En förstärkning av forskningsresurserna, framför allt genom inrättande av en särskild professur i korsbefruklarnas förädling, borde befrämja bl. a. foderväxternas förädling och därmed även animaliepro-duktionen.

Avdelningen för växtförädling vid lantbruksuniversitetet har trots sina begränsade resurser gjort uppmärksammade insatseräven inom resistensgenetiken. Vi finner liksom utredningen atl en ökad satsning pä detta område har hög prioritet. Del lovande arbete, som inletts av den nuvarande professorn i växtföriidling. vore väl förtjänt alt inbyggas genom att en heltidstjänst, förslagsvis en biträdande professur i resistensgenetik, inrättas vid lantbruksuniversitetet.

Vi vill i detta sammanhang även påpeka vikten av alt tillräckliga resurser ges till avdelningen för resistensbiologi vid lantbruksuniversitetets inslilulion för växt- och skogsskydd. Det arbete, som utförts vid de enheter, som nu ingått i denna nya avdelning, har varit av stor belydelse för vår resistensförädling.

Om tyngdpunkten av den långsiktiga växtförädlingsforskningen förlägges till Sveriges lantbruksuniversitet får statsmakterna en mycket god överblick över verksamheten och en god samordning kan komma till stånd. Kompletterande statsunderstödd forskning kan och bör bedrivas vid växtförädlingsanstalterna, varvid lantbruksuniversitetet, liksom nu är fallet, bör vara tillsynsmyndighet.

Hur lantbruksuniversitetets resurser i fråga om växtförädlingsforskning bör fördelas mellan Ultuna och Alnarp och hur långt en utbyggnad bör ske, bör i första hand bli föremål för överväganden inom lantbruksuniversitetet, gäma i samråd med växtförädlingsföretagen. Mycket talar för atl Alnarp bör erhålla en jämförelsevis stor del av resurserna. Med huvudparlen av de anslag över statsbudgeten, som hittills stått till förfogande för växtförädlingen i Sverige, bör en effektiv enhet som institutionen för genetik och växtförädling kunna göra en betydande insats.

Det synes i alternativet Svalöf AB. ägt av jordbmkskooperationen, föreligga så mycket större anledning att nu göra en stark utbyggnad av lantbruksuniversitetets institution för genetik och växtförädling, som Sveriges utsädesförenings nuvarande laboratorier elc. enligt ulredningen är slarkl nedslitna och i behov av upprustning för omkring 20 milj. kr.

Lantbruksuniversitetet med dess frihet från bindning till olika kommersiella intressen torde ha de bästa förutsättningar att svara för den samordning av växtförädlingsforskningen, som enligt utredningen bör komma till stånd, dels genom att självt stå för huvudparten av denna forskning och dels genom att som nu vara tillsynsmyndighet över statsunderstödda förädlingsförelag.

Den av utredningen föreslagna växtförädlingsnämnden finner vi vara helt onödig, och den skulle endast komma atl bidraga till ökad byråkrati, större kostnader och splittring. Nämndens uppgifter, som ulredningen f. ö. endast vagt skisserat, torde med fördel kunna tillkomma lantbmksuniver-

Prop. 1978/79:130 87

sitetel och dess organ. I stället för den föreslagne chefstjänstemannen torde en utökning av lantbruksuniversitetets forskarresurser vara att föredraga. Delta skulle säkert ge betydligt större utdelning.

I stället för att tillskapa nya organ, bör man enligt vår uppfattning ta lillvara det lillfälle man har att nu åstadkomma enklast möjliga organisation med lantbruksuniversitetet i centrum och med möjligheter för växtförädlingsföretagen alt få vissa statsanslag enligt ovan.

3.33 Trädgårdsnäringens riksförbund: Förädlingen av köksväxter inom
landet har skett framför allt inom företagen Hammenhögs Frö AB och W.
Weibull AB. De insatser som här gjorts bedömer förbundet vara mycket be
tydelsefulla och sortmaterial härifrån används i en inte ringa omfattning så
väl för frilandsodling som vid produktion i växthus. Dessa företags verk
samheter har, även om de under senare år givits vissa ökade resurser, inte
kunnat spänna över hela det behov som föreligger inom köksväxtodlingen.
Användningen av utländskt sortmaterial är därför idag mycket slort. Före
lagen har inte heller haft resurser att avsätta på en mer grundläggande ge
netisk forskning kring detta material. Verksamheten har i slället i hög grad
kommii att koncentreras till de kulturslag som givit den bästa kostnads
täckningen. Förbundet anser det synnerligen angeläget, att en omfaitande
resursförstärkning ges förädlingen på detta område. Det i enlighet med
ovan alltmer accentuerade behovet för alla kulturer atl få ett till de svenska
produktionsomständigheterna anpassat sortmaterial, kräver att satsningen
görs omgående och inriktas såväl på grundforskning som tillämpad föräd
ling. -----

Beträffande förädlingsverksamheten inom prydnadsväxtseklorn gäller
idag beträffande krukväxter, snittblommor och utplanteringsväxter i stort
samma förädlingssituation som för köksväxter. I fråga om krukväxter och
snittblomssorter är dock det utländska sortinslaget av större omfattning.
Förbundet menar, att samma skäl här kan anföras för en utökning av resur
serna för denna förädling.-

Sammanfattningsvis vill förbundet i fråga om växtförädlingsutredningens förslag hävda atl

en kraftig och engagerad satsning görs på såväl genetisk grundforskning som mer tillämpad förädling inom hela trädgårdssektorn;

den föreslagna nya institutionen för kullurväxtemas genetik i stället knyts till den redan existerande institutionen för genetik och växtförädling vid lantbruksuniversitetet i form av en särskild avdelning vid Alnarp att arbeta med kulturväxternas - särskilt trädgårdsväxternas - grundläggande genetik;

den föreslagna växtförädlingsnämnden bör anstå tills dess behovet av en sådan kan bätire styrkas.

3.34 1977 års hemslöjdsutredning: Fullföljs de riktlinjer som växtföräd
lingsutredningen dragit upp är linet att anse som ell växlslag som på grund
av sina begränsade omfattningar inte kan finansieras genom intäkter och
som genom sin betydelse ur samhällssynpunkt bör få samhälleligt stöd. Ur
hemslöjdsutredningens synpunkt är de tyngst vägande skälen för detta
hemslöjdens behov. För hemslöjdens del ärdet angeläget alt det prakliska
förädlingsarbelet och det lill del knutna linkunnandet bibehålls och att
sambandet mellan linproduktion, linhantering och textilframställning kan
bestå och utvecklas inom landet.------

Hemslöjdsulredningen hemsläller atl Svalövsgruppen medverkar till alt

Prop. 1978/79:130 88

en tjänst inrättas för handläggning av frågor rörande linodling, linberedning och rådgivning i linfrågor för att föra vidare den vid Svalövsinstitutio-nen bedrivna linverksamheten.

3.35 Professorerna N.O. Bosemark, K. Fredga, Å. Gustafsson, A. Levan, A. Lima-de-Faria, A. Lundqvist och A. Muntzing: Svensk växtförädling har av tradition haft fruktbärande kontakt med den teoretiska ärftlighetsforskningen. Växtförädlingens behov av vetenskapligt grundad metodik gav stark stimulans åt den genetiska grundforskningen. Svenska forskningsinsatser inom växtgenetik och växtförädling har haft sin styrka i långsiktig, konsekvent genomförd uppläggning. Härigenom har värdefullt material skapats, att användas som instrument i förädlingsarbetet. Denna kontinuitet har varit vida berömd och har sin motsvarighet i Plant Breeding Inslilute i Cambridge eller i de olika växtförädlingsinsiilutionerna inom Max Planck-lnstitut i Tyskland.

I och med omläggningen av forskarutbildningen vid landets universitet har grunden för denna kontinuitet hotats. Långsiktiga forskningsprogram ryms ej inom ramen för den nutida, nedbantade forskarutbildningen. Forskarstuderande vid landets universitetsinstitutioner för genelik är mer benägna atl välja ämnesområden som möjliggör snabbare resultat. Långsiktig forskning över högre växters genelik, och då särskilt kulturväxternas, har kommit i bakvatten, trots all yngre forskare vid olika växtförädlingsinslitutioner fortfarande gör värdefulla forskningsinsatser vid sidan av sin dagliga verksamhet i växtförädlingen. Växtförädlingsutredningen har tagit upp problemet och finner det angeläget, att en upprustning av forskningen kring kullurväxtemas genetik och förädling kommer lill stånd. Undertecknade vill starkt understryka behovet av en sådan upprustning. Vi vill samtidigt framhålla, alt den föreslagna forskningsinstitutionen kommer atl ha en viktig uppgift i forskarutbildningen, men atl den framför allt måsle vara knuten till den prakliska växtförädlingen. Mot bakgmnd av den starka integration som föreligger mellan gmndforskning, tillämpad forskning och praktisk växtförädling finner vi det ofrånkomligt att denna institution lokaliseras i direkt anslutning till en växtförädlingsanstalt. Del är annars uppenbar risk all institutionens verksamhet inte blir lill det stöd, som den svenska växtförädlingsverksamhelen redan nu, och ännu mer i framtiden, behöver. En sådan forskningsenhet måsle arbela bland växtförädlare, om den skall kunna arbeta effeklivi med de problem, som det är mest angeläget att belysa, när del gäller alt utveckla ny och framgångsrik växtföräd-lingsmelodik. Framför allt är det ju växlförädlarnas malerial som utgör grunden för forskningsenhetens insatser.

Att dela enheten i två - en för korsbefruktare och en för självbefruktare - vore ett stort missgrepp, eftersom några av huvudproblemen jusl gäller kulturväxternas fortplantningsförhållanden och möjligheterna alt göra ingrepp däri för att uppnå nytt och bättre sortmalerial, t.ex. genom hybridsorter. Det viktiga är att utreda fortplantningsprocesserna och deras genetiska styrning. Den vegetativa förökningen är självfallet också intressant — inte minst den apomiktiska förökningen genom frö av moderns arvstyp. Det är av grundläggande betydelse all belysa apomixins genetiska bakgrund och möjligheterna att manipulera forlplantningssyslemet mellan asexuell och könlig fröbildning.

Det vore också felaktigt att splittra satsningen mellan olika växtslag, t.ex. lantbruks- resp. trädgårdsväxter. Många av de grundläggande problemen — genetisk kartläggning, genetisk ingenjörsteknik och problem

Prop. 1978/79:130 89

med biokemisk, fysiologisk eller mikrobiell anknytning - är av den art atl forskningsenheten odelal måsle ägna sig åt kulturväxternas genetik och förädling för att uppnå största slagkraft.

Fastän vi ansluter oss till utredningens förslag, att den nya institutionen för kulturväxternas genetik och förädling bör inordnas i Sveriges lantbruksuniversitet, vill vi framhålla som vår bestämda åsikt, att denna grundforskningsenhet bör förläggas till Svalöv. Om staten även i fortsällningen åtager sig ekonomiskt ansvar för växtförädlingsverksamheten i Svalöv. är det naturligt att statligt understödd grundforskning över kulturväxternas genetik och förädling också förläggs dit. Med tanke på att den statligt understödda grundforskningen skall betjäna landets samtliga växtförädlingsanslalter. måste den inrymmas i en självständig och av anstalterna oberoende institution.

Institutionen skall syssla med långsiktig och övergripande forskning, som syfiar till alt öka kunskapen om den genetiska, biokemiska och fysiologiska bakgrunden till fenomen och egenskaper av betydelse för växtförädlingen. Under dessa förutsättningar kan man förvänta en verksamhet, där förädlare och forskare med olika organisationstillhörighet kan samarbeta utan hänsyn till dagens konkurrenssituation. Ett tänkbart styrmedel för denna grundforskningsenhet kommer att finnas i den av ulredningen föreslagna växtförädlingsnämnden.

3.36 Svalövs kommun: Inom det nya företagel - Svalöf AB - kommer -efter vad kommunen kan förslå - även i fortsättningen forskning och praktiskt växtförädlingsarbele alt ha en betydande omfattning. Det torde därför vara nalurligl all Svalöv även fär den kompletterande institutionen som föreslagits rörande kulturväxtemas genetik och förädling. Härigenom skapas verkligen ett svenskt centrum för växtförädling.

Ytterligare skäl för en lokalisering lill Svalöv är den tradition på detla område som finns här och det anseende som Svalövsnamnet åtnjuter i internationella växlförädlingskretsar. Svalövsorganisationen tillhör de ledande institutionerna på växtförädlingens område, vilket befästs icke minsl genom ett omfattande nät av intemationella kontakter världen över. 1 sammanhanget kan också framhållas de insatser, som "Svalöv" gjort för tredje världen genom utbildning av forskare från utvecklingsländerna och genom de insatser, som "Svalöv" utfört på bilateral basis, vilkel såväl FAO som SIDA kan verifiera.

Kommunen vill erinra om att det från ett antal vetenskapliga företrädare framhållits önskvärdheten av att den föreslagna institutionen får en nära förankring till praktisk växtförädling och därigenom kontakt med förädlingsmaterialet och lillfälle till utbyte av erfarenheter med växtförädlama. Institutionen får även en närhet till de resurser ett Svalöf AB kan ställa lill förfogande. Genom att institutionen lokaliseras till Svalöv skapas även förutsättningar för att skapa nära kontakter och framgångsrikt samarbete mellan lantbruksuniversitetet och det nya Svalöf AB.

I Svalöv finns mer än 90-åriga traditioner på växtförädlingens område med allt vad detta innebär i form av personal, lokaler, mark, miljö och känsla från en hel bygd, som växt upp med denna verksamhet i generationer. Dessa förhållanden kan inte direkt mätas i pengar men torde vara synnerligen viktiga för alt den föreslagna institutionen skall kunna komma igång med sin verksamhet, fungera väl och redovisa goda resultat.

Svalöv har idag brist på sysselsättning för de i kommunen boende (netto-uipendlingen uppgår till ca I 300 personer) och än större problem lorde

Prop. 1978/79:130 90

uppslå i samband med bland annat nedskärningen av Öresundsvarvet och nedläggning av textilindustrier i Landskrona, då eit betydande antal av där arbetande bor i Svalövs kommun. Varje ökal sysselsättningstillfälle inom kommunen är därför synnerligen betydelsefullt, då härigenom bättre förutsättningar skapas för mindre pendling och lägre risk för arbetslöshet.

Svalövs kommun anser det därför vara utomordentligt betydelsefullt för kommunen och sysselsättningen direkt och indirekt inom kommunen om ifrågavarande institution förlägges till Svalöv. Samtidigt talar övriga av kommunen och andra inslanser framförda synpunkier för en förläggning till Svalöv. Det är därför kommunens förhoppning, att regeringen ska besluta föreslå en sådan lokalisering till kommunen. Vi bedömer en sådan förläggning som en garanti för en fortsatt positiv utveckling för växtförädlingsverksamheten inom landet och för en värdefull sysselsättningseffekt för kommunen.

4 Balsgård

Så gott som samtliga remissinstanser som behandlar utredningens förslag om att verksamheten vid lantbruksuniversitetets försöksavdelning för växtförädling av frukt och bär i Balsgård bör föras till del nya företaget avstyrker förslaget besläml.

4.1 Sveriges lantbruksuniversitet: Konsekvensen i det, av lantbruksuniversitetet här framförda förslaget, borde bjuda, att även försöksavdelningen för växtförädling av frukt och bär inkorporerades i Svalöf AB, såsom ulredningen föreslagit. Hela den historiska utvecklingen av växtförädlingen av frukt och bär från det verksamheten vid Balsgärd startades 1941 till förstatligandet 1970 visar dock att den yrkesmässiga odlingen inle är tillräckligt stark att kunna bära ansvaret förden synnerligen långsiktiga och kostnadskrävande växtförädling som här erfordras. Statsunderstödet ärdärför ett villkor för atl verksamheten skall kunna fortsätta, en verksamhet som också har hemträdgårdsodlingen som en viktig avnämarseklor. Med hänsyn härtill och växtslagens särart, den långvariga framställningsprocessen och vegetativa förökningen, är fortsatt anknytning av Balsgård till avdelningen för frukt- och bärodling mest rationell. Att riva upp nuvarande system och förlägga verksamheien till del föreslagna Svalöf AB skulle inte gagna vare sig växtförädlingsverksamheten eller de båda odlarsektorerna. Utredningen har ej heller berört de ekonomiska konsekvenserna med en överflyttning av verksamheten.

4.2 Sveriges utsädesförening: När det gäller utredningens förslag om att frågan för den framtida organisatoriska placeringen av verksamheten vid Balsgård skall tas upp i samband med de föreslagna förhandlingarna om ett samgående mellan utsädesföreningen och utsädesbolaget är föreningen positiv till att så sker.

4.3 Statens råd för skogs- och jordbruksforskning: Vad berör Balsgård vill rådet hänvisa lill lantbruksuniversitetels motiveringar och förslag.

4.4 Tjänstemännens centralorganisation: Beiräffande verksamheten vid Balsgård vill TCO anföra att denna är etablerad som en integrerad del i lantbruksuniversitetets försöksverksamhel beträffande frukt- och bärodlingen i Sverige och kan icke utan kännbar effekt för försöksverksamheten brytas loss ifrån denna. TCO avstyrker utredningens förslag.

Prop. 1978/79:130 91

4.5 Kooperativa förbundet: När det gäller avdelningen för växtförädling av frukt och bär i Balsgård anser KF att den bör bibehållas oförändrad.

4.6 Sveriges industriförbund: Förbundet finner det för sin del mycket olyckligt om man nu efter en relativt kort tid ånyo skulle ändra organisationsformen för Balsgård. Vi anser det viktigt att den växtförädling som bedrivs där nu får nägra år av lugn och ro för att man effektivt skall kunna utnyttja del ganska omfattande material som finns. Eftersom förädlingsverksamheten på Balsgård är av långsiktig karaktär anser vi det självklart att staten tar pä sig en stor del av ansvaret och därmed kostnaderna. Dessulom används materialet i stor utsträckning för husbehovsodlingar, varför en finansiering med skattemedel är ytteriigare befogad.

4.7 Trädgårdsnäringens riksförbund: Situationen för vedartade och perenna prydnadsväxter är den att någon förädling ej existerar i landet. 1 en skrivelse till jordbruksdepartementet den 30 oktober 1974 begärde Svenska Plantskolornas Riksförbund att en sådan verksamhet snarast inrättades. 1 skrivelsen gavs välgrundade och alltjämt idag relevanta argument härför. Någon reaktion på skrivelsen har beklagligtvis inte skett. Förbundet vill därför i detta sammanhang i allt hänvisa till skrivelsen, vilken härmed bilägges i kopia med begäran att en sådan förädling nu snarast inrättas. Häri inbegripes även förädlingen av perenna prydnadsväxter. Som anförts ovan ligger ett idag mycket stort kommunalt och statligt såväl som aUmänt intresse bakom en sådan verksamhet. Förbundet anser, att denna förädlingsverksamhets långsiktiga art motiverar ett fullständigt statligt engagemang. I linje härmed bör verksamheten förläggas till lantbruksuniversitetet och där anslutas till den motsvarande verksamhet som idag bedrivs vid avdelningen för växtförädling av frukt och bär vid Balsgård och som förbundet som framgår nedan menar skall bestå i sin nuvarande form.

----- Bortsett ifrån att viss personalomsättning kan ha varil störande på

verksamheten vid Balsgård anser förbundet, atl denna fungeral med hänsyn till resurserna mycket bra och förbundet vill därför bestämt motsätta sig en förändrad lokalisering eller förändrat huvudmannaskap. I slället vill förbundet som ovan nämnts föreslå en resursförstärkning på det sätt som kan ske genom en utvidgning av verksamheien lill att också omfatta förädling av vedartat prydnadsväxlmalerial. Om den föreslagna avdelningen för grundläggande genetisk forskning inrättas vid Alnarp förutsätter förbundet att visst samarbete etableras med verksamheten på Balsgård.

4.8 Föreningen för växtförädling av frukt och bär: Den yrkesmässiga frukt-
och bärodlingen eller hemträdgårdsodlingen är inle tillräckligt stora avnä
mare av vegetativt förökningsmaterial till Balsgårds sorter för alt genom
växtförädlingsavgifier finansiera den dock nationalekonomiskt sett bety
delsefulla verksamheten. Frukt- och bärförädlingens långa omloppstid i
kombination med användningen i såväl hemträdgårdar som kommersiella
odlingar jämte Sveriges nordliga läge är fakiorer som nödvändiggör en
statlig helhetssatsning. Skall denna typ av odling kunna leva kvar i stora
delar av Sverige behövs en svensk förädlingsverksamhet.

Föreningen önskar också framhålla att växtförädlingen av frukt och bär kräver god kännedom om hela produktkedjan från förökning, odlingslek-niska åtgärder, skörd, lagring och produktbehandling fram till konsument vilket gör att verksamheten har de flesta koniakterna med avdelningarna inom institutionerna för trädgårdsvetenskap saml växt- och skogsskydd i

Prop. 1978/79:130 92

Alnarp. speciellt försöksavdelningen för frukt- och bärodling. Genom att avdelningens växtförädlingsprogram är inlemmat i trädgårdsseklionens riksförsöksprogram kan den också uinyttja försöksstationerna inom de tre irädgårdsförsöksdislrikien för selektions- och provningsverksamhet. Det samarbete och utnyttjande av tjänster som nu försiggår inom riksförsöks-programmets ram med anknytningen lill avdelningen för frukt- och bärodling skulle inte vara möjligt enligt del förslag som utredningen framförl. Det är inte realistiskt att förutsätta att man inom Svalöf AB skulle kunna bygga upp en organisation med motsvarande teoretiskt och praktiskt kunnande inom frukt- och bärodling som nu finns vid Alnarp.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av frukt och bär vill avslutningsvis framhålla att den som initiativtagare till och stödförening åt växtförädlingsverksamheten vid Balsgård finner utredningens förslag att överföra densamma till ett kommersiellt bolag. Svalöf AB, synnerligen orationellt. Växtförädlingen av fruktträd, grundslammar och bärväxter bör forisatt ske i helt slallig regi och tillhöra avdelningen för frukt- och bärodling vid Sveriges lantbruksuniversitet. Verksamheten vid Balsgård bedöms vara av mycket stor betydelse för den framtida frukt- och bärodlingen i Sverige.

5 Nordisk samverkan

De remissinstanser som har tagit upp frågan om nordisk samverkan har genomgående en positiv syn på behovet av och möjligheterna till en ökad nordisk samverkan inom växtförädlingen.

5.1 Statskontoret: En nytillskapad forskningsinstitution torde inte vara det enda medlet all öka insatserna på de av ulredningen angivna angelägna forskningsområdena. Statskontoret förordar därför alt den samverkan på nordisk basis som redan finns inom jordbruksforskningen ytterligare utvidgas. Den tillfredsställande samordningen beträffande forskarutbildningen inom växtförädlingen tyder på att goda samverkansmöjligheter finns på nordisk basis.

5.2 Lantbruksstyrelsen: Verksamheten vid norrlandsavdelningen lorde ha goda förutsättningar alt betjäna jordbruket inte bara i norra Sverige utan också i stora delar av Norge och Finland. Även om produktionsvärdet i och för sig är relativt begränsat i dessa områden är växtförädlingen av ett speciellt iniresse eftersom det är svårt att frambringa ett till de där rådande klimatiska förhållandena anpassat odlingsmaterial utanför Nordkalotten. Talrika erfarenheter visaratt det norrländska jordbruket ofta drabbas hårt av bristen på odlingsmaterial anpassat till områdets kärva förhållanden. Utöver en målmedveten satsning på verksamheten vid norrlandsavdelningen är det därför högst angelägel att ta tillvara alla möjligheter lill en bred samverkan mellan de nordiska länderna. En samverkan på personlig basis är givetvis värdefull men lorde för atl ge maximal utdelning behöva inslilulionaliseras och stödjas på högsta nivå, närmast under Nordiska ministerrådets auspicier. Ett förädlingsarbete med denna inriktning borde med gott ekonomiskt utbyte även kunna betjäna andra, som direktiven uttrycker det, "länder vilkas klimat liknar vårt".

5.3 Lunds universitet: Nämnden finner att utredningens förslag om en officiell växtförädlingsinstitution i Svalöv samt inrättandet av en växtföräd-

Prop. 1978/79:130 93

lingsnämnd och en institution för kulturväxtemas genetik och förädling möjliggör viktiga insatser i arbetet för en ökad nordisk samverkan kring projeki inom den praktiska växtförädlingen samt inom det grundläggande forsknings- och utvecklingsarbetet.

5.4 Statens råd för skogs- och jordbruksforskning: Nordiskt samarbete är utomordentligt viktigt, något som tidigare energiskt framförts av rådets föregående huvudsekreterare med velenskaplig inriktning på växtförädling. Sverige är alltför litet och differentierat för alt ensamt med rimliga resurser kunna i framtiden behärska hela tekniken, där även de geografiska egenarterna måste beaktas. Norden vore en mera naturlig enhet om gemensam satsning kunde åstadkommas mellan berörda länder.

5.5 Forskningsrådsnämnden: Nämnden ställer sig mycket positiv till förslagen om nordisk samverkan. Här finns mycket att vinna både på utbildnings- och forskningsområdet. Detta förutsätter emellertid en effekliv samordning av gemensamma resurser. Allt bör göras för att skapa en sådan nordisk samverkan. Framför allt skulle det vara värdefullt om man med nordisk bas kunde göra insatser inom u-ländema på växtförädlingsområdet.

5.6 Tjänstemännens centralorganisation: Ett visst samarbete finns redan inom Norden på växtförädlingens område bl. a. beträffande forskarutbildningen. Med lanke på den ökande konkurrens som förväntas internationellt är ett ökat nordiskl samarbele slarkl angeläget för att garantera jordbruket det utsäde som är anpassat för våra klimatförhållanden. Specielll intressant redan nu bör ett samarbele mellan Norge. Finland och Sverige vara med tanke på de särskilda problem som finns i de norra odlingsområdena.

5.7 Sveriges industriförbund: Det kan också finnas anledning alt överväga ell nordiskt samarbete när det gäller vissa av dessa växtslag. De naturliga betingelserna i Danmark, Norge, Sverige och Finland borde vara så lika att man väl kan utnyttja ett gemensamt växtförädlingsmaterial.

6 Biståndsfrågor

Flertalet av de remissinstanser som lar upp bislåndsfrågor i svaren framhåller den viktiga roll som växtförädlingen spelar i biståndsarbetet. Man menar atl utsädesföreningen också efter en omorganisation bör kunna utnyttjas i della arbele.

6.1 SIDA: Under våren 1978 har SIDA slutit ett avtal med Sveriges utsädesförening (SUF), som innebär alt SUF har fått ekonomiska möjligheler att bilda den biståndsenhet som utredningen nämner. Detta avtal innebär att biståndsenheten skall finansieras genom ett schablontillägg på de uppdrag som genomföres av SUF. Skulle emellertid del uttagna tillägget icke täcka de faktiska kosinaderna för samordningsfunktionen (biståndsenheten) kommer SIDA alt tillskjuta nödvändiga medel i syfte att trygga dess kontinuitet. Del bör påpekas alt SLRs delägarskap i Allmänna svenska utsädesbolagel (ASU) innebär alt ASU i dag täcks av det avtal SIDA ingått med Swedfarm. Vid en sammanslagning anser SIDA det rationellt alt det

Prop. 1978/79:130 94

pågående och framtida samarbete där Svalöv är involverat sker via en biståndsenhet vid Svalöv. Beträffande huvudmannaskap för ett Svalöf AB har SIDA ingen mening.

Utredningen har påpekat möjlighetema till samordning med den u-lands-avdelning som finns vid lantbruksuniversitetet. Samarbete sker med lantbruksuniversitetet beträffande dokumentation och rekrytering av biståndsarbetare lör bilaterala insatser.

Förutom de fördelar en sammanslagning av SU F och ASU har för växtförädling och utsädesproduktion-distribution i Sverige är en sammanslagning positiv ur biståndssynpunkt. Ett sådant foretag kommer att kunna erbjuda SIDA ett ur resurssynpunkt bredare samarbete.

Utsädessektom är ett område som SIDA sedan lång tid tillbaka har stött främst via FAO men även via lAEA och sannolikt kommer åtgärder för att underlätta för u-ländema att själva producera fullgott utsäde alt för lång tid framåt utgöra en viktig del i del svenska biståndet inom lantbrukssektorn. I detta sammanhang kommer även Statens cenlrala frökontrollanstalt och lantbruksuniversitetet att ingå som betydelsefulla länkar då växtförädling i sig sällan är nog för atl bonden skall nås av eU fövbäurai odlingsmaterial.

Utredningen nämner även att SUF anser del vara svårt att bedriva bi-ståndsinriktad verksamhet då personal får tas från ordinarie förädlingsar-beie. I detla sammanhang vill SIDA påpeka all delta är grunden för del samarbete SIDA har med SUF. Skulle detta arbetssätt inte kunna tillämpas kommer en kader av '"bislåndsförädlare" att upprältas, vilken för sin anställningstrygghet skulle vara beroende av SlDAs mottagarländer. Storleken av Svalövs engagemang måste anpassas till vad organisationen "orkar med". Biståndsenheten skall ses som en administrativt stödjande funktion.

6.2 Lantbruksstyrelsen: Ulan tvekan har växtförädlingen stora potentiella möjligheter att förbättra näringsförsörjningen i länder där ett primitivt jordbruk bedrives. Speciellt i u-landssammanhang är emellertid det betraktelsesättet intressant att växtförädlingen bildar en ram inom vilken den uppnåeliga skörden kan variera. En viss övertro på växtförädlingens möjligheter alt i sig, ulan slöd från insaiser för produktionstekniska förbättringar kunna åstadkomma radikala produktionsförbättringar har emellanåt kommit lill synes i u-ländernas utvecklingsplanering. Av anförda skäl är det mycket angeläget alt biståndsinsatser på växtförädlingsområdet väl samordnas med insatser för en förbätirad ulsädesförsörjning och produktionsteknik.

6.3 Lunds universitet: Nämnden vill också tillfoga uppfattningen, att vår forskning ej bör strikt begränsas till en inriktning mot lokalt i Norden användbara växlgrupper och sorter. Grundforskning och förädlingsarbete med inriktning på nu eftersatta geografiska områden och växlgrupper borde få en plats i svenskt utvecklingsstöd. Våra starka traditioner och tillgången till kunnigt folk kan på detla område ge betydande utbyte för en måttlig ekonomisk insats.

6.4 Statens centrala frökontrollanstalt: Biståndsverksamhet på växtförädlingens område bör bedrivas i projektform och bekostas av statliga biståndsmedel. Sådan verksamhei bör regleras genom speciella avtal för atl inte ävenlyra kontinuiteten.

Prop. 1978/79:130 95

6.5 Sveriges lantbruksuniversitet: Biståndsverksamhet har hittills varit svår att koppla samman med en under företagsekonomiskt tryck verksam, praktisk växtförädling. E'.,n tillräckligt stor. samlad forskningsenhet inom Sveriges lantbruksuniversitet skulle här kunna ta ett länge efterfrågat, större ansvar. Biståndsverksamheten inom växtförädling skulle i så fall lättare kunna samordnas med annan som t.ex. inom växtodling eller växt-skydd genom att även här låta ii-landsavdelningen vid Sveriges lantbruksuniversitet ta administrativt huvudansvar.

6.6 Sveriges utsädesförening: Utredningen anför beträffande föreningens nuvarande biståndsverksamhet att denna bör kunna inrymmas i det nya företaget. Därvid påpekar utredningen nödvändigheten av att alla med denna verksamhet förknippade kostnader i sin helhet bekostas av biståndsmedel. Föreningen delar helt utredningens synpunkter i detta hänseende.

6.7 Statens råd för skogs- och jordbruksforskning: Forskning rörande bi-ståndsinriktad verksamhet bör enligt rådets uppfattning bekostas helt av medel avsatta för dylika ändamål.

6.8 Forskningsrådsnämnden: Nämnden anser, liksom utredningen, att växtförädlingsområdet erbjuder synnerligen goda möjligheter till konstruktiva biståndsinsatser.

6.9 Beredningen för u-landsforskning (SAREC): Utredningens förslag om ett nytt förelag, Svalöf AB, innebär i fråga om samordningen mellan växtförädlingsverksamheten i Sverige och i utvecklingsländerna ett annat utgångsläge än tidigare. Samordningen har hittills i huvudsak möjliggjorts genom insatser från Sveriges ulsädesförening och framför allt baserats på insatser från forskningssidan vid utsädesföreningen. W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB har engagerats obetydligt. När del skett har del i huvudsak varil tillfälliga insaiser från anställda vid de båda företagen.

Det kan förutsätlas alt ett eventuellt Svalöf AB inle kommer att engageras i biståndsverksamheten på annat sätt än vad hittills varit fallel med W. Weibull AB och Hilleshögs Frö AB. Enligt utredningen skall Svalöf AB engageras i forsknings- och utvecklingsarbete, marknadsföring, serviceverksamhet, biståndsverksamhet m. m. och dess verksamhet kunna delas i förädlingsverksamhet, försäljningsverksamhet och administrativ verksamhet, I stort är detla verksamheter, som mycket liknar verksamheterna vid W. Weibull ABoch Hilleshögs Frö AB. Försäljningsverksamhelen blir mycket betydelsefull inom företaget. Den är avsedd att baseras på ett system, som bygger på lantmannaföreningarna som försäljningsorganisation. Men därtill kommer en exporlenhet som en viktig del av företaget. Genom intensifierade ulländska marknadsinsatser beräknas den kunna medföra ökade ekonomiska resurser för förelaget. Osökt erinrar man sig i detta sammanhang presentationen av växtförädlarskydd (växtförädlarrätt) i utredningens bakgrundsmaterial och den ekonomiska betydelsen av detta. Brislen på växtförädlarskydd (växtförädlarrätt) i utvecklingsländerna och konsekvenserna av detta med hänsyn till sortskydd kan medföra ovilja hos ett kommersiellt företag all låta sina växtförädlingsprodukter ulan vidare utnyttjas i utvecklingsländerna.

Del anförda lorde klarl visa alt biståndsverksamheten på växtförädlingens område i vårt land i första hand måsle knytas lill de svenska forskningsaktiviteterna inom växtförädling, vilket SAREC finner både rikligt

Prop. 1978/79:130 96

och angeläget. Med detta i åtanke blir det nödvändigt finna en lösning varigenom den vid Sveriges utsädesförening nu befintliga forskningsverksamheten skall kunna inrymmas i en organisation, där den liksom annan forskningsverksamhet på växtförädlingens område i Sverige skall kunna väl utnyttjas såväl för svenska förhållanden som globalt. Utredningen har inte presenterat någon lösning som fyller detta krav. Man har för att stärka forskningen rörande växtförädling föreslagit att inom ämnesområdet kulturväxternas genelik och växtförädling inrättas en professur och en institution i Alnarp eller Svalöv. Både professuren och institutionen bör falla inom ramen för Sveriges lantbruksuniversitet men bör nära samarbeta med genetiska institutionen vid Lunds universitet som har en enhet i Svalöv. Men denna enhet kommer, om Svalöf AB etableras, att forskningsmässigt bli tämligen ensamstående, såvida man inte vid bildandet av Svalöf AB bryter sönder Sveriges utsädesförening i två delar, en mot praklisk växtförädling inriktad del som förs till Svalöf AB och en på grundforskning specialiserad del, bildar en med särskilda medel finansierad enhet.

Naturligtvis kan man för den på grundforskning specialiserade delen försöka åstadkomma en stiftelse, bildad gemensamt av siat och näring. Men om man bildar ett Svalöf AB har man redan utnyttjat en samverkan mellan stat och näring så långt delta torde vara möjligt. Inte minst framgår detta av utredningens förslag lill växtförädlingsnämnd och till sammansättningen av denna.

Ulredningens förslag lill försiärkning av grundforskningen på växtförädlingens område är både olillräckligt och splittrande. SAREC finner det beklagligt alt erfarenheterna av den u-landsinriktade verksamheien vid Svalöv inle närmare presenterats i utredningens förslag. Växtförädling ingår som en vikiig komponent bland ett stort antal andra för atl främja utvecklingen av u-ländernas livsmedelsproduktion. Sveriges utsädesförening har genom sin utbildning på området gett värdefulla bidrag. Det hade varil motiverat att närmare belysa effekierna av den hittills bedrivna utbildningen i Svalöv samt forskningssamarbetet mellan Svalöv och u-landsinstitutioner. En annan frågeställning är behoven av en svensk växtförädling och dess relation till och samarbele med de intemationella jordbruksforskningscentra som finansieras inom ramen för konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning.

Biståndsverksamheten torde få svårt atl med den ställning forskningen får i utredningens förslag finna förankring för sina aktiviteter rörande växtförädling. Enligt SARECs mening bör utredningens förslag rörande grundforskning ändras och vidgas. Den försia ålgärden i detta syfte bör vara att den föreslagna professuren och institutionen i kulturväxternas genetik och växtförädling - enligt utredningen förlagd till Alnarp eller Svalöv - knyts till den vid Sveriges lantbruksuniversitet redan befintliga institutionen för genetik och växtförädling. Den bör förläggas till Alnarp och bli den ena av två forskningsavdelningar för kullurväxtemas genetik och växtförädling i Skåne. Den andra bör förläggas till Svalöv. Inom den bör samlas den grundforskning på växtförädlingsområdet som nu ingår i Sveriges utsädesförenings verksamhet. De båda forskningsavdelningama i Alnarp resp. Svalöv bör ingå i en enhet i vilken, förutom dessa avdelningar, som huvudinstitution ingår institutionen för genetik och växtförädling vid Ultuna. De organisatoriska frågor som blir aktuella vid ett sammanförande av grundforskningen rörande kullurväxtemas genelik och växtförädling i en enhet är i dagens situation ej klarlagda. De bör las upp i en särskild organisationskommitté.

Prop. 1978/79:130 97

När SAREC i sitt yttrande har tagit upp frågan om åtgärder för att skapa en enhet för växtförädlingsforskning i Sverige har detta föranletis av de problem SAREC möter inom biståndsverksamheten rörande forskning om växtförädling och växtproduktion. Den organisatoriska splittringen inom svensk växtförädlingsforskning har visat sig besvärande för planering av biståndsverksamheten. Inom kommersiellt inriktad växtförädling finns endast obetydligt utrymme för forskningssamarbete med utvecklingsländerna. Detta måste därför - som tidigare anförts - i första hand bygga på grundforskningsdelen inom svensk växtförädling. I den organisation som ovan skisserats bör samordnad och avvägd grundforskning kunna etableras och denna forskning bör därjämte genom sin placering vid lantbruksuniversitetet kunna etablera nödvändiga kontakter med forskningen på växtodlings- och växtskyddsområdena. Detta innebäratt en särskild växlförädlingsnämnd ej är aktuell.

6.10 Tjänstemännens centralorganisation: Både ulsädesföreningen och utsädesbolaget har varil inkopplade i biståndsverksamhet i frågor som rör praktisk växtförädling och utsädesproduktion. TCO är posiliv till att det nya företaget även i fortsättningen engageras i denna verksamhet. För alt inte i alltför hög grad belasta det nya företagets förädlare är det nödvändigi att en biståndsavdelning bildas med en erfaren växtförädlare som chef. En förutsättning för detta är att verksamheten organiseras på lång sikl. Även ur personalsynpunkt skulle denna lösning vara att föredraga, nuvarande objeklanställningar för ganska korta perioder är inte tillfredsställande.

6.11 Lantbrukarnas riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget: Biståndsverksamheten har varit ett betydande inslag i utsädesföreningens arbete. Växtförädling har visal sig vara en vikiig faktor i utvecklingen av olika länders jordbruk. LRF anser att det tillkommer samhället alt göra prioriteringama angående biståndsverksamheten samtidigt som denna i sin helhet bekostas av bislåndsmedel.

6.12 Hushållningssällskapens förbund: Förbundet finner det vidare angeläget, att den biståndsverksamhet i form av kursverksamhet m. m. som byggts upp vid Sveriges utsädesförening kan fortsätta. Härvid måste dock utsädesföreningen i framtiden tillförsäkras full kostnadstäckning genom medel avsatta för u-landsbislånd. Samtidigt är det angelägel, alt personalresursema vid utsädesföreningen blir så avpassade alt biståndsverksamheten kan bedrivas utan att inkräkta på växtförädlingsarbeiet.

7 Rättsliga frågor

Förslaget om harmonisering av skyddstiden för sorter, som faller under växtförädlarrätten, och sorter, som hör hemma i systemet med växtförädlingsavgifier, har i huvudsak fått ett positivt bemötande.

7.1 Lantbruksstyrelsen: 1 sin ulvärdering av det statliga slödel lill växtförädlingen berör utredningen inte den principiella frågan om växtförädlings-avgiftemas nivå. Förarbetena till gällande författningar om obligatorisk statsplombering och om växlförädlingsavgift diskuterar inle några principer för hur en eventuell anpassning av växlförädlingsavgiftema till kostnadsutvecklingen skall ske. Om avsikten är att systemet med växlföräd-

7 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 130

Prop. 1978/79:130 98

lingsavgilter skall bestå under överskådlig tid jämsides med växtförädlar-rätlssystemet är cn principlösning av denna frågeställning önskvärd, eftersom vin skiftande uppfattningar om skäligheten i de nuvarande avgifternas nivå hävdas.

Utredningen berör något frågan om skyldighet att tillhandahålla odlingsmaterial för reproduktion av växtförädlingsprodukter. F.n. föreligger sådan skyldighet för sorter som faller under växlförädlarrättslagen. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning finns risk för att tillgången på utsäde av sorter för vilka växttorädlingsavgift uttages kan begränsas på ett ur allmän synpunkt icke önskvärt sätt om inte samma skyldighet äligger ägare av dessa sorter. Lantbruksstyrelsen vill därför med skärpa underslryka den av utredningen framförda uppfattningen atl bidrag för sort ur växtföräd-lingstbnden bör utgä endast under förutsäitning all reproduktionsulsäde av sorten ställes till förfogande i samma utsträckning som gäller för sorter skyddade enligt lagen om växtförädlarrätt.

7.2 Statens växtsortnämnd: Förslag föreligger om alt som villkor för erhål
lande av bidrag ur den med växtförädlingsavgifter skapade växtförädlings-
fonden skall gälla, att reproduktionsulsäde slälls till förfogande i samma
utsträckning, som gäller för sorter skyddade enligt växtförädlarräilslagen.
Förslaget torde i enlighet med regleringen i 27 § växlförädlarrättslagen in
nebära att endast den kan få bidrag ur fonden beträffande en sorl som för
ser marknaden med förökningsmalerial av sorlen på skäliga villkor och i
den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållet eller eljest
från allmän synpunki.

Nämnden har ingen erfarenhet i vad mån behov skulle föreligga av en dylik för sorlägaren tvingande regel. Av hänsyn lill önskvärdhelen av atl bringa de båda systemen i närmare överensstämmelse med varandra vill dock nämnden tillstyrka förslaget i denna del.

Vidare föreslås beträffande växtförädlingsavgiftssystemet alt medel ur växlförädlingsfonden inte skall utgå för en sort under längre tid än som svarar mot den lid som sorten skulle varit skyddad om växtförädlarrätt beviljals för densamma. Sorter varom här är fråga kan sialsplomberas och därmed påföras avgifter först sedan de genom växlsortnämndens beslul intagils i rikssortlistan. Skyddstiden enligt växlförädlarrättslagen utgör f. n. 15 år räknat från ingången av kalenderåret efter del atl växtförädlarrätt beviljals. Förslaget i denna del - som sålunda skulle innebära att växtförädlingsavgifier las ut för en sort tidigast från dagen för införandet i rikssortlistan och därefter längsi under 15 år räknat från ingången av året efter införandet - tillstyrkes av nämnden.

Nämnden vill emellerlid ifrågasätta om - såsom föreslagits i betänkandet - tidsbegränsning kan införas i avgiftsuttaget beiräffande äldre sorter, dvs. sorter för vilka växtförädlingsavgiftssystemet redan gäller då den nya ordningen införes.

7.3 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen finner vidare inle lillräckliga skäl föreligga för ell genomförande av den föreslagna ändringen i det svenska systemet med växtförädlingsavgifier.

7.4 AB Cardo: Vad gäller den föreslagna ändringen av skyddstiden för sorter, som faller under växtförädlarrätlen så atl denna överensstämmer med skyddstiden enligt lagen om växtförädlarrätt, finner vi denna principiellt riklig. Ändringen bör dock, som också föreslagits av utredningen, tillämpas endast för nya sorter.

Prop. 1978/79:130 100

Bilaga 3

PM angående samarbete mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse på växtförädlingsområdet

1 Direktiven

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anförde bl. a. följande.

1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06) har i betänkandet (SOU 1978: 23) Växtförädling bl. a. lagt fram vissa förslag rörande växtförädlingens organisaiion. Utredningen framhåller alt både slalen och jordbruksnäringen bör ta ett ansvar för växtförädlingen. Utredningen föreslår bl. a. att staten tar initiativ till förhandlingar med i första hand lantbrukets föreningsrörelse om ett samgående mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget. Det nya förelagels huvuduppgift skall enligt utredningen vara att bedriva växtförädling på företagsekonomiska grunder.

Förhandlingar föreslås också i syfte alt uppnå samverkan beträffande förädling av trädgårdsväxter samt för atl inräita en särskild växlförädlingsnämnd. Nämnden skall genom medel från staten och andra intressenter inom växtförädlingens område initiera och finansiera långsiktiga, målinriktade forskningsprojekt av betydelse för växtförädlingen, lägga ut sådana projekt på lämpliga institutioner, vara ett samarbetsorgan mellan växlförädlingsföretagen m. m.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tiUkalla en kommitté med högst tre ledamöier med uppdrag att för statens räkning förhandla och - under förbehåll av regeringens godkännande - träffa avtal rörande växtförädlingens framtida organisation och därmed sammanhängande frågor.

2 Bakgrund

Efter uppvaktningar från växtförädlingsanslalter och diskussioner med förelrädare för svensk genetik och växtförädling lillkallade i november 1975 dåvarande chefen för jordbruksdepartementet 1975 års växtförädlingsutredning (Jo 1975:06). Den fick i uppdrag alt bl.a. pröva förutsättningarna för ett utvidgat samarbete på växtförädlingsområdel inom Sverige. Därvid skulle bl.a. nödvändigheten av en nära kontakt mellan den praktiska växtförädlingen och det långsiktiga forskningsarbetet beaktas.

Ulredningen lade den 16 mars 1978 fram sina förslag i betänkandet (SOU 1978: 23) Växtförädling. Den föreslog bl. a. att staten skulle la initiativ till förhandlingar i syfte all föra samman Sveriges ulsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget till ell företag. Ulredningen framhöll i del sammanhanget all ell fortsatt ansvarstagande från slalen och jordbrukets föreningsrörelse för denna verksamhet syntes vara naturlig, men den lämnade inte något detaljerat förslag beträffande ägarförhållandena i det nya företaget. Olika möjligheler borde undersökas, såväl vad gällde förutsättningarna att bredda ägaransvaret som beträffande formema för det statliga ansvarstagandet.

Utredningen föreslog vidare att en särskild växtförädlingsnämnd borde inrättas. Nämnden skulle stödja forsknings- och utvecklingsarbete i pro-

Prop. 1978/79:130 ; 101

jektförm på växtförädlingsområdet genom en bred samverkan mellan staten, näringen och berörda företag. För att ge nämnden möjlighet att kontinuerligt lämna bidrag till sådan verksamhet föruisatles alt medel årligen tillfördes nämnden från staten och jordbruksnäringen. Storleken av dessa tillskott, liksom fördelningen mellan stat och näring, borde regleras i särskilt avtal med en avtalsperiod om minst fem år. Inför den första avtalsperioden borde överläggningama anknytas till de förhandlingar som föreslagits om ett sammanförande av ulsädesföreningen och utsädesbolaget. Utredningen föreslog även bl. a. att en institution för kulturväxternas genetik och förädling borde inrättas vid lantbruksuniversitetet antingen i Svalöv eller i Alnarp.

För en fylligare beskrivning av växlförädlingsutredningens förslag, liksom av nuvarande förhållanden i svensk växtförädling, hänvisar Svalövsgruppen till betänkandet (SOU 1978:23) Växtförädling.

Växtförädlingsutredningens förslag har remissbehandlats under den tid som gruppen har arbetat. De synpunkter som har framförts vid remissbehandlingen och som rör frågor som gruppen har haft att ta upp i sitt arbete har tillsammans med utredningens förslag legat till grund för Svalövsgruppens arbete. Gruppen har dock inte haft i uppdrag att behandla frågan om en förstärkning av lantbruksuniversitetets resurser genom inrättandet av en institution för kullurväxtemas genelik och förädling.

3 Behovet av vidgad samverkan

Växtförädlingsutredningen

Växtförädlingsutredningen pekar på den belydelse växtförädlingen hittills haft och framgent kan få för produktiviteten och effektiviteten inom jordbruk och trädgårdsnäring. Vidare framhålls den posiliva roll för miljö, folkhälsa och regional utveckling som växtförädlingen med lillräckliga resurser och en målmedveten inrikining kan få. I samspel med utvecklingsarbetet inom andra områden kan betydande resultat vinnas genom en intensifierad verksamhet, såväl i Sverige som intemationellt. Samtidigt framhåller utredningen angelägenheten i att de resultat som successivt nås genom växtförädlingen utnyttjas på bästa sätl.

I fråga om ansvaret för växtförädlingen konstaterar ulredningen atl starka skäl talar för ett ansvar som är gemensami för staten, lantbrukarna själva och jordbruksnäringen i stort. Utredningen framhåller slarkl behovet av en vidgad samverkan mellan såväl de svenska växlförädlingsföretagen som berörda parter i övrigt. Av ulredningens diskussion framgår också alt de förslag den lämnar bör uigöra inledningen till ett successivt vidgat samarbete inom växtförädlingen.

Svalövsgruppen

Arbetel inom Svalövsgruppen, liksom de förhandlingar som förts med jordbrukels förhandlingsgrupp, har bekräftat del behov av en ökad samverkan mellan stal och näring i syfte alt förstärka svensk växtförädling som växlförädlingsutredningen har framhållil. Del är med lillfredsställelse gruppen konsiaterar alt de förda förhandlingama lett fram lill ett sådani resultat atl detla nu bör kunna förverkligas. Detla fördjupade samarbele bör kunna öka förutsättningarna för ett fortsatt framgångsrikt svenskl förädlingsarbete, till nytta för såväl berörda näringar som samhällel i övrigi. En

Prop. 1978/79:130 102

utgångspunkt för detta samarbete är atl staten och jordbrukets föreningsrörelse i princip skall delta i samarbetet som likaberättigade parter. De förslag gruppen fortsättningsvis för fram bör kunna leda till en varaktig samverkan, såväl inom det föreslagna förelaget som inom växlförädlingsnämnden.

4 Svalöf AB

Växtförädlingsut redningen

Växlförädlingsutredningen konstaterade att flera starka skäl talade för ett närmande mellan den praktiska växtförädlingen vid utsädesföreningen och marknadsföringen vid utsädesbolagel. En integration av dessa verksamheter borde leda till såväl ett bälire samband och samspel mellan dessa funktioner som, totalt sett, en effeklivare verksamhei. Härigenom borde möjligheterna att öka spridningen av föreningens sorter öka, med ökade intäkter i den samlade verksamheten till följd. Vissa koslnader borde vidare kunna begränsas genom rationaliseringar. En enhetlig ledning för verksamheten i Svalöv borde i sig också ha positiva effekter.

Beträffande ansvaret för verksamheien i Svalöv anförde utredningen bl.a. atl ett fortsatt ansvarstagande från staten och jordbrukets föreningsrörelse föreföll naturligt mot bakgrund av statens och föreningsrörelsens engagemang i verksamheten i dag. Också viklen av att det nya företagels verksamhet i försia hand gmndas på ett långsiktigt ansvar gentemot det svenska jordbruket fördes fram som ett motiv för en samverkan mellan staten och lanibrukarnas organisationer.

Till ulredningens nyss angivna ställningstaganden anslöt sig i stort sett samtliga remissinstanser.

Värdering av benntliga tillgångar

Som underlag för förhandlingarna uppdrog Svalövsgruppen efter överenskommelse med företrädarna för jordbrukets föreningsrörelse åt Bohlins revisionsbyrå AB atl göra en värdering av lillgångama i utsädesföreningen och utsädesbolaget. Värderingen, som är utförd per den 31 augusti 1978, är grundad på de vid värderingslillfällel senast avlämnade årsredovisningarna, internt redovisningsmalerial m.m. För värderingen av såväl utsädes-bolagets som ulsädesföreningens jordbruksfasligheler med lillhörande inventarier har en särskild värderingsman anlitats.

Efter avdrag för latenta skatteskulder med 15,3 milj. kr. har värdet av ul-sädesbolagels maleriella lillgångar beräknals till 61,0 milj. kr. Den latenta skatteskulden hänför sig därvid huvudsakligen lill jordbruksfastigheter och övriga fastigheter, som tillsammans har värderats till 47 milj. kr. före avdraget. Motsvarande värde på utsädesföreningens lillgångar har, efter avdrag för latenta skatteskulder med 11,7 milj. kr., beräknats till 42,4 milj. kr. Föreningens fasligheter hardärvid värderats till 41 milj. kr. före avdraget. Däruiöver kommer föreningen under år 1979 alt lillföras ytterligare anläggningstillgångar till ett värde av ca 5 milj. kr., som i sin helhet bestrids med AMS-medel.

Värderingen av föreningens och bolagets tillgångar är behäftad med flera momenl av osäkerhet. Revisionsbyrån framhåller sålunda bl. a. alt man för föreningens övriga fastigheter, som utgör huvuddelen av fastighetsvärdet, schablonmässigt har försökt uppskatla bruksvärdet, eftersom de mer eller

Prop. 1978/79:130 103

mindre saknar marknadsvärde. A andra sidan har utsädesbolagets dottei-företag AB Hammenhögs Frö under en följd av år uppnått bristande lönsamhet, men trots detta har värdet av företaget tagits upp till 10,5 milj. kr. Vidare ägde utsädesbolaget .50% av aktierna i det danska företaget J. E. Ohlsens Enke A/S vid värderingstillfället. Detta engagemang har, enligt revisionsbyrån, inte motsvarat förväntningarna och kan komma att medföra förluster. I substansvärdet för utsädesbolagel ingår aktier i och fordran på delta företag med 2,8 milj. kr. Utsädesbolaget har sedermera övertagit hela ansvaret för J. E. Ohlsens Enke A/S.

I de substansvärden som nämnts ovan ingår bara värdet av materiella tillgångar. I utsädesföreningen finns därutöver betydande immateriella värden i form av sortmaterial och kunskap. Utsädesföreningen får intäkter (licensmedel och royalties) för de sorter som föreningen äger. Om man antar att sortmaterialet har en livslängd av 10 år, leder delta till att nuvärdet av framtida sådana intäkter från befintligt sortmaterial uppgår till ca 14 milj. kr. Då har värdet minskats med kostnaderna föratt upprätthålla sortmaterialets staius (elitframställning) och med den latenta skatteskulden.

Svalövsgruppen

Svalövsgruppen har i sina överväganden och i de överläggningar som gruppen haft med representanter för jordbrukets föreningsrörelse inte funnit anledning atl avvika från den uppfattning som växtlorädlingsutred-ningen har framförl. Det har, som ovan framhållits, rått enighet mellan Svalövsgruppen och förhandlingsgruppen för jordbrukets föreningsrörelse om behovet av ett ökat samarbete mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse på växtförädlingsområdel. Överläggningarna har, som framgår av del följande, lett till två avtal om samarbete.

Mot bakgrund av de förda förhandlingama vill Svalövsgruppen framhålla att den organisation som ulsädesföreningen hade vid sin start år 1886 och några år därefter nu åter bör kunna förverkligas. Detta är ett steg som av många skäl ter sig naturligt. Verksamhetema i ulsädesföreningen och utsädesbolaget har under årens lopp alllid varit nära integrerade. Utsädesbolaget har hela tiden fungerat som utsädesföreningens marknadsföringsorganisation och sålt dess sorter både i Sverige och utomlands. Såväl föreningen som bolaget har också sina huvudkontor i Svalöv och Svalövsnamnet har i vida kretsar använts som en gemensam benämning på de båda institutionerna. Vid ett flertal tillfällen, bl.a. i offentliga utredningar, har också ett närmare samarbete eller ett samgående mellan föreningen och bolaget föreslagits. Av skilda anledningar har emellertid ett samgående tidigare inte varit möjligt atl realisera.

Del är med stor tillfredsställelse Svalövsgruppen konstaterar att det nu är möjligt att åstadkomma den önskvärda organisatoriska integrationen. Svalövsgruppen har således för statens räkning träffal avtal med Svenska lantmännens riksförbund (SLR) om bildande av ett nytt växtförädlingsföretag, Svalöf AB (bilaga I). Avtalet har i vissa delar biträtts av Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget. Avtalet, som är träffat under förbehäll av godkännande av regeringen och av föreningsstämma i Sveriges utsädesförening, innebär alt utsädesföreningen och utsädesbolagel förs samman lill ett förelag, Svalöf AB, fr. o. m. den I januari 1980. Före regeringens godkännande skall åtgärder enligt lag om medbestämmande i arbetslivet ha vidtagits.

Såsom bakgrund till det träffade avtalet anser sig Svalövsgruppen böra göra följande kommentarer.

Prop. 1978/79:130 104

Mot bakgrund av värderingen och efter förhandlingar har partema kommit överens om att staten utöver utsädesföreningens tillgångar skall tillskjuta 2 milj. kr. Beloppet skall tillföras SLR och i utbyte erhåller staten 8 000 aktier i utsädesbolaget.

Som framhålls i bifogade avtal är Sveriges utsädesförening för sin verksamhet beroende av statsanslag. När nu staten ingår avtal med SLR om alt driva verksamheten i Svalöv vidare i bolagsform med staten och SLR som ägare, förutsätter Svalövsgruppen atl utsädesföreningen överlåter samtliga de tillgångar och skulder som omfattas av föreningens rörelse till staten mot att staten åtar sig att fortsättningsvis svara för den verksamhet som föreningen bedriver. Styrelsen för föreningen har för sin del fattat beslut om sådan överlåtelse. Slutligt beslut härom kan fattas vid föreningsstämma med utsädesföreningen.

Svalövsgruppen vill framhålla att utsädesföreningen även efter överlåtelsen har vissa uppgifter, bl.a. att förvalla ett antal stipendiefonder och att bedriva publiceringsverksamhet. Även i övrigt kan föreningen enligt Svalövsgruppens mening ha funktion såsom en ideellt arbetande organisation inom växtförädlingsområdet. Det finns emellertid inte längre någon anledning all staien har inflylande över föreningens verksamhet. Nu gällande bestämmelser om atl staten utser del av föreningens styrelse m. m. bör alltså upphävas. Frågan om eventuellt samarbele mellan föreningen i dess nya utformning och det nya företaget bör lösas av dessa båda parter själva.

Sammanförandel av ulsädesföreningen och utsädesbolaget sker så, att SLR ombesörjer en till staten rikiad nyemission om 104000 aktier i utsädesbolaget. Som apporlegendom överlämnar därvid staien de tillgångar och skulder som ulsädesföreningen lidigare överlåtit. Härigenom och genom den föreslagna överlåtelsen av aktier till slalen kommer staten och SLR att vardera äga 50%' av utsädesbolaget. Dessa transaktioner förutsätts bli genomförda per den 31 december 1979. Som framgårav den till avtalet fogade bolagsordningen skall företagels namn därefier vara Svalöf AB.

Förelagets uppgift skall vara att på företagsekonomiska grunder bedriva växtförädling. Svalövsgruppen och jordbrukets förhandlingsgrupp har varil ense om alt detta fordrar ett belydande utvecklings- och rationalise-ringsarbeie av långsiktig nalur inom förelagel. Svalöf AB skall därtill mot särskild ersättning kunna bedriva växtförädling som inte är direkt företagsekonomiskt lönsam, men som är angelägen för jordbruket och trädgårdsnäringen eller av andra skäl är angelägen för samhället.

Del överskott som uppkommer i verksamheien skall i första hand användas för att konsolidera företaget, så alt Svalöf AB ytterligare kan förstärka sin konkurrenskraft.

Företagets styrelse består, utöver representanter för de anställda i företaget, av åtta ledamöter. Fyra av dessa nomineras av staten och lika många av SLR. Styrelsens ordförande väljes bland de ledamöter som staten nominerar och dess vice ordförande bland de som SLR nominerar.

Såsom förut nämnts är en utgångspunkt för samarbetet i Svalöf AB atl staten och jordbrukels föreningsrörelse i princip skall vara likaberättigade parter. Eventuellt uppstådda meningsskiljakligheter bör i regel kunna lösas i styrelsen. Om så inle är fallel, har förulsalls att frågan hänskjuts till ägama för diskussioner. För atl bolagets verksamhet inte skall kunna äventyras haremellertid i avtalet förts in särskilda regler. Enligt dessa regler tillförsäkrar sig slalen i för staten angelägna frågor det avgörande infly-

Prop. 1978/79:130 105

landet. Som motprestation mot detta erhåller emellertid de av SLR nominerade ledamöterna vetorätt i vissa, för SLR särskilt angelägna frågor.

Det avtal som Svalövsgruppen träffat för statens räkning angående Svalöf AB träder interimistiskt i kraft i och med undertecknandel. Regeringen måste emellertid inhämta riksdagens bemyndigande atl godkänna avtalet. Avtalet undertecknas därför under förbehåll av detta godkännande och Svalöf AB kan påbörja sin verksamhet tidigast den I januari 1980.

Utsädesföreningen och utsädesbolagel böremellertid snarast möjligt efter undertecknandet börja fungera som en enhel. En interimistisk slyrelse för Svalöf AB bör därför tillsättas i form av en organisationskommitté. Kommittén bör få i uppgift att vidta de åtgärder som behövs som förberedelser inför företagets kommande verksamhet. Viktigare beslut i ulsädesföreningen och utsädesbolaget bör också underställas organisationskommittén för godkännande.

Enligt gällande av regeringen godkänt avtal mellan Sveriges ulsädesförening och Allmänna svenska utsädesakliebolaget skall marknadsföringen av föreningens sortmaterial skötas av bolaget, varvid uppförökning m. m. ombesörjs av i SLR-organisationen ingående företag. SLR-organisationen har även förslahandsrätten till försäljning av föreningens sorter i Sverige. Detta avtal, liksom de avtal som träffats mellan bolaget och SLR-organisationen. upplöses genom det nu föreliggande avtalet. I detla har det fömtsätts att ny överenskommelse i dessa frågor skall iräffas mellan Svalöf AB och SLR-organisationen. Det blir organisationskommitténs uppgift atl utarbeta detta avtal.

Det är både Svalövsgruppens och jordbrukets förhandlingsgrupps uppfattning att det nu förslärkta samarbetet på växtförädlingsområdel mellan staten och jordbrukets föreningsrörelse kommer alt fortsätta under lång lid framöver. Parterna har dock enats om att nya förhandlingar skall tas upp senast inom tio år efter avtalets ikraftträdande om eventuella justeringar i avtalet och om formema för det fortsatta samarbetet.

Svalövsgruppen har i sitt arbete också undersökt möjlighetema alt bredda ägaransvaret i Svalöf AB. Av olika skäl har detta inte bedömts vara genomförbart f.n. Gruppen vill emellertid inle utesluta alt det i framtiden kan uppstå situationer, i vilka ett ytterligare vidgat samarbete på växtförädlingsområdet ter sig naturligt. Det bör enligt gruppens mening ankomma på ledningen för Svalöf AB och på ägarna att bevaka denna fråga. I detla sammanhang vill Svalövsgruppen påpeka att den inte har funnit anledning att nu föra några förhandlingar med W. Weibull AB och ett samarbete mellan Svalöf AB och W. Weibull AB i fråga om förädling av trädgårdsväxter. Denna fråga bör i stället tas upp av närmast berörda parter.

5 Växtförädlingsnämnden

Växtförädlingsutredningen

Svensk växtförädling tvingas enligt växtförädlingsutredningen, om den skall kunna hävda sig i den framtida konkurrensen, ägna belydande uppmärksamhet ål en rad grundläggande långsiktiga forskningsprojekt. En ökad verksamhei på dessa områden kan inte nås enbart genom den föreslagna effekliviseringen av utsädesföreningen och utsädesbolagel och inrättandet av en ny professur i kulturväxternas genetik och förädling. Del åsyftade forsknings- och utvecklingsarbetet torde för svenskl vidkomman-

Prop. 1978/79:130 106

de kunna lösas enbarl genom en bred samverkan mellan siat och näring. I detta syfte föreslår utredningen bildandet av en växtförädlingsnämnd.

Växtförädlingsnämnden skall, i syfte att främja svensk växtförädling, dels initiera forsknings- och utvecklingsarbete inom för växtförädlingen avgörande områden, dels ta initiativ lill gemensamma projekt.

Växtförädlingsnämndens verksamhet bör enligt utredningen vara projeklbunden och bl. a. finansieras genom atl medel årligen tillförs verksamheten gemensami av stat och jordbruksnäring enligt särskilt avtal.

De projekt som kommer till stånd genom nämndens försorg bör uppdras åt befintliga växtförädlingsanslalter och vetenskapliga institutioner att genomföra.

Svalövsgruppen

Svalövsgruppen har för statens räkning i enlighet med vad växtförädlingsutredningen föreslår och med instämmande i utredningens motiv för en ökad samverkan mellan stat och näring, träffat avtal med LRF och SLR om gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbele (bilaga 2). Avtalet är träffat under förbehåll av regeringens godkännande. Enligt avtalet åtar sig staten och jordbrukets föreningsrörelse att under åren 1980- 1989 anslå medel för att en för jordbrukets och trädgårdsnäringens utveckling eller av andra samhälleliga skäl angelägen växtförädlingsverksamhet skall kunna bedrivas. Avtalet har vissa likheter med de avtal om kollektiv forskning som slutils mellan staten och näringslivet på olika områden.

Enligt avtalet skall staten inrätta en särskild växlförädlingsnämnd, sammansatt av representanter för främst jordbrukets föreningsrörelse, konsumentema och staten. Som framhålles i avtalet ankommer det på regeringen att utfärda instruktion för nämnden. Det har - i motsats till vad växtförädlingsutredningen föreslagit och med hänvisning till vad som framförts i remissarbetet - förutsatts att nämnden administrativt knyts lill lantbruksstyrelsen. Förslaget skall ses som en följd av alt gruppen tydligare än utredningen förordar en praktiskt förankrad, målinriktad verksamhet.

Nämndens uppgift skall vara att pröva ansökningar från svenska växtförädlingsorgan om bidrag till målinriktade växtförädlingsprojekt. Avsikten är därvid att bidrag skall kunna utgå till projekt, som är angelägna för producenter eller konsumenter eller moiiverade av andra samhälleliga skäl och som inte kan förväntas komma till stånd, om bidrag inte utgår. I avtalet har det förutsatts att nämndens prövning skall ske mot bakgrund av en allmän bedömning av nödvändiga insaiser inom svensk växtförädling. Nämnden förutsätts därför fortlöpande följa utvecklingen inom växtförädlingsområdet. Nämnden föreslås också få en särskild velenskaplig grupp till sin hjälp.

Enligt avtalet förbinder sig staten och föreningsrörelsen att under åren 1980-1984 lill nämnden årligen anslå medel molsvarande nuvarande bidrag lill växtförädling från vardera parten saml dämtöver ytterligare 1,5 milj. kr. vardera. Detta innebär atl nämnden för liden den I januari-den 30 juni 1980 kommer atl disponera ca 14 milj. kr. Vid anslagsberäkningen skall den allmänna prisutvecklingen beakias. Därvid bör hänsyn bl.a. tas till lönekostnadernas andel av den totala kostnaden för verksamheien.

Som redan har framgåti skall nämnden kunna lämna bidrag till samtliga svenska växlförädlingsorgan. Det är då helt följdriktigt atl också de bidrag som staten och föreningsrörelsen hittills har lämnat lill W. Weibull AB med dotterföretag i fortsättningen fördelas av nämnden. De olika växtföräd-

Prop. 1978/79:130 107

lingsorganen får härmed möjlighet att konkurrera om bidrag. Samtidigt skall dock nämnden vid sin prövning ta särskild hänsyn till verksamheten inom Svalöf AB.

För åren 1980 och 1981 skall nämnden sålunda lämna bidrag till Svalöf AB som tillsammans molsvarar summan av statens och föreningsrörelsens nuvarande bidrag till föreningen. Under de tre därpå följande åren minskar den garanterade bidragsnivån till företaget. År 1984 uppgår således denna nivå till medel motsvarande hela det nuvarande bidraget från föreningsrörelsen och 75% av bidraget från staten. Vid bidragsfördelningen därutöver skall särskild hänsyn tas till den organisation som byggls upp inom Svalöf AB. Vid nämndens beräkning av bidrag till projekt, som utförs av Svalöf AB, skall hänsyn i skälig omfattning tas till företagels fasta kostnader, vilket inkluderar kapitalkostnader. Det bör i det sammanhanget noteras att Svalöf AB kommer att i viss utsträckning överta utsädesföreningens roll som det officiella, svenska växtlörädlingsorganet. Enligt Svalövsgruppens bedömning torde denna konstruktion komma att innebära att de samlade bidragen till Svalöf AB under överskådlig tid i vart fall kommer att bli av nuvarande omfattning, samtidigt som andra växlförädlingsorgan får ökade möjligheter till bidrag. Slulligen bör vid nämndens behandling av inkomna ansökningar växtförädlingsarbetets långsiktiga karaklär särskilt beaktas och kontinuitet vid tilldelningen av bidrag eftersträvas.

Det nu träffade avtalet innebär att det årliga bidraget till växtförädling ökar med 3 milj. kr., varav hälften från föreningsrörelsen och hälften från staten. Vid framtida förhandlingar bör det vara en strävan atl följa de allmänna riktlinjer för statligt stöd lill kollektiv forskning som redovisals bl.a. iprop. 1968: 68 och i prop. 1971:1 bil. 15 (sid. 89) i fråga om denna ökning av resurserna för växtförädling.

Det nu träffade avtalet omfattar enbart bidragen till nämnden för de första fem åren av avtalsperioden. För de följande fem åren förutsätts att förhandlingar ånyo tas upp mellan staien och jordbrukels föreningsrörelse, såväl beträffande storleken av de totala bidragen till verksamheten som beträffande behovet av garanterade åtaganden gentemot Svalöf AB. Del är enligt Svalövsgruppen uppenbart all den nu inledda samfinansieringen av angelägen växlförädlingsverksamhel bör fortsätta också efter del att del nu aktuella avtalet har löpt ul.

Prop. 1978/79:130 108

Underbilaga 3.1

Avtal angående Svalöf AB

Parter

Svenska staten och Svenska lantmännens riksförbund (SLR). I vissa delar biträds avtalet av Sveriges utsädesförening (SUF) och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget (ASU).

Inledning

SUF är en ideell förening. Verksamheten består huvudsakligen i att förädla jordbruks- och trädgårdsväxter. Huvudinstitutionen är förlagd lill Svalöv. SUF har även en avdelning för irädgårdsväxtförädling i Hammen-hög. Intäkter erhålls genom statsbidrag, royalties i form av växtförädlingsavgifter, växtförädlarrättslicenser samt grundavgifter enligt avtal mellan SUF och ASU, anslag för särskilda växtförädlingsinsatser, forskningsanslag, intäkter i uppdragsverksamheten samt vissa övriga intäkter.

SLR äger samtliga aktier i ASU. ASU bildades år 1891 som en särskild försäljningsorganisation ur SUF, som sedan grundandet år 1886 haft hela ansvaret för produkter framtagna i förädlingsverksamhelen. Försäljningsansvaret övertogs således av ASU då della organiserades. ASUs försäljning inom Sverige av lantbruksulsäde sker i försia hand genom de lill SLR anslutna lanlmännenföreningarna. ASU har även två helägda dotterbolag inom trädgårdssektorn och prydnadsväxtsektom - AB Hammenhögs Frö med försäljning i Sverige och Finland samt J. E. Ohlsens Enke A/S med försäljning i Danmark och framför allt på export.

Staten, som bidragsgivare till SUF har fört förhandlingar med SLR och Lanlbrukamas riksförbund (LRF) om all sammanföra SUFs och ASUs verksamhet lill ett gemensamt ägt förelag för atl därigenom säkra ett konkurrenskraftigt växtförädlingsföretag, nedan betecknat ""Svalöf".

1 Svalöfs verksamhet

1.1

Svalöfs huvuduppgift skall vara att på företagsekonomiska grunder och med krav på skälig företagsekonomisk lönsamhet och avkastning förse jordbruket och trädgårdsnäringen inom Sverige med de sortmalerial som dessa efterfrågar. Svalöf skall bedriva ett sådant utvecklingsarbete atl Svalöf på sikt förblir konkurrenskraftigt såväl gentemol andra svenska som ulländska växtförädlingsföretag.

1.2

De närmare planema för Svalöfs verksamhei skall ulformas av dess styrelse och verkställande direktör. Härvid skall särskilt beakias att nödvändiga ralionaliseringsålgärder skall genomföras så snarl detta är möjligt. Parlema utgår ifrån atl de inom SUF och ASU för närvarande bedrivna verksamhetema som främsi bör komma i fråga för sådana åtgärder är analys- och filial verksamheten i SUF samt verksamheten inom AB Hammenhögs Frö och ASUs engagemang i J. E. Ohlsens Enke A/S.

Prop. 1978/79:130 109

1.3

Svalöf skall, utöver den företagsekonomiskt motiverade verksamheten som anges i 1.1 ovan. mot särskild ersättning vilken i första hand skall erhållas från en av staten inrättad särskild växtförädlingsnämnd, kunna bedriva sådan växtförädlingsverksamhet som inte är direkl företagsekonomiskt motiverad men som bedöms angelägen från producent-, konsument-eller andra, allmänt samhälleliga synpunkter. Växtförädlingsnämndens bidrag lill Svalöf för tiden den Ijanuari 1980 - den 31 december 1984 och finansieringen av dessa bidrag regleras i särskilt avtal mellan staten samt LRF och SLR, träffat i samband med detta avtal. Verksamheten skall bedrivas i projektform.

1.4

Med hänsyn till att Svalöfs verksamhet skall bedrivas enligt affärsmässiga principer, för uppnående av bästa möjliga resultat, förutsätts att överenskommelse mellan part enligt detta avtal och Svalöf skall vila på affärsmässig grund och upptaga affärsmässiga villkor samt godkännas av Svalöfs styrelse. Avtal om förökning saml förstahandsrätt till försäljning av Svalöfs produkter i Sverige skall iräffas mellan Svalöf och SLR. Parterna är överens om att det finns ett starkt gemensamt intresse av ett väl fungerande samarbete mellan Svalöf och SLR med anslutna lantmännenföreningar beträffande marknadsföringen av Svalöfs produkter.

1.5

Erforderligt nytl kapital i Svalöf, vilket ej erhålles på sätt i punkt 5.2 b) anges eller genom självfinansiering, skall, såvida partema inte annorlunda överenskommer, anskaffas genom upplåning på allmänna marknaden.

1.6

Bokslutet för Svalöf skall fastställas av dess styrelse och bolagsstämma. Därvid skall eventuellt överskott i första hand användas för behövlig konsolidering, däri inbegripet avsättningar till reserver och fonder, som är lagligen föreskrivna eller eljest företagsekonomiskt motiverade. Härefter eventuellt kvarstående överskott disponeras enligt bolagsstämmans beslut.

2 Överlåtelse av SUFs rörelse till staten

2.1

SUF är för sin verksamhet beroende av statsbidrag. SUFs rörelse har således till stor del finansierats av staten och dess tillgångar till stor del uppkommit genom statsbidrag. Mot bakgrund härav överlåter SUF samtliga de tillgångar och skulder som omfattas av SUFs rörelse till staten utan ersättning per den I januari 1980 mot att staien åtager sig att fortsättningsvis svara för den av SUF bedrivna rörelsen.

2.2

1 samband med atl staten förvärvar samtliga tillgångar och skulder avseende SUFs rörelse från SUF övertar staien ansvarei för samtliga anställda inom SU F och förpliktelser gentemot dem.

Prop. 1978/79:130 110

3 Överlåtelse till staten av aktier i ASU samt kapitalökning av ASU

3.1

Bohlins Revisionsbyrå AB har ulförl en värdering av tillgångarna i SUF och ASU inklusive AB Hammenhögs Frö och J. E. Ohlsens Enke A/S. Underlag lör värderingen har varil årsredovisningar, internt redovisningsmalerial och annat intemt siffermaterial. I rapporten, som är daterad den 31 augusti 1978 har Bohlins beräknat substansvärdet per den 31 december 1978 för SUF och ASU. Med utgångspunkt från denna uiredning och efter förhandlingar har staten och SLR överenskommit om att sammanföra SUFs och ASUs verksamheter enligt nedan.

3.2

SLR säljer och staten förvärvar per den I januari 1980 8000 av lolalt 120000 aktier i ASU för 2 milj. kr. Fondslämpel i den mån sådan skall utgå, betalas till hälften av staten.

3.3

SLR skall per den I januari 1980 låta ombesörja en ökning av aktiekapitalet i ASU från nuvarande 12 milj. kr. till 22,4 milj. kr. genom utgivande efter nyteckning av 104000 nya aktier å vardera nominellt 100 kr. och förbinder sig staten alt teckna samtliga de nya aktierna till ett värde per aktie som för samtliga aktier motsvarar det totala värdet av nettolillgångama i SUF per den I januari 1980. Dessa tillgångar ulgör således apportegendom och skall i ASUs bokföring intas till det bokförda värdel i SUF per den 31 december 1979. Mellanskillnaden mellan erlagda 10,4 milj. kr. och del bokförda värdet skall tillföras reservfonden. Sedan kapitalökningen i ASU blivit verkställd och vederbörligen registrerad skall ulfärdas och lill staten överlämnas ett aktiebrev å förenämnda 104 000 nya aktiema.

3.3.1

De nya aktierna skall medföra rält lill utdelning, som kan komma att utgå från det verksamhetsår som börjar den I januari 1979 och för följande verksamhetsår.

3.3.2

Erforderliga koslnader inkl. stämpel för aktiekapitalökningen skall bäras av ASU.

3.3.3

Efter genomförandet av ovannämnda aktiekapitalökning skall bolagets aklier ägas av parterna enligt följande;

Aktieägare Antal aktier % av aktiekapitalet

Staien 112000 50%

SLR 112000 50%

224000 100%

3.3.4

I anslutning till genomförandet av ovannämnda aktiekapitalökning skall staten och SLR ombesörja att för ASU antages bolagsordning av den lydelse som framgår av härvid fogade bilaga.

Prop. 1978/79:130 lil

3.3.5

Staten och SLR skall per den 1 januari 1980 ombesörja att val av ny styrelse, revisorer och revisorssuppleanter samt verkställande direktör sker i enlighet med vad därom stadgas i punkl 4.1 -4.5 nedan.

3.3.6

Kostnaderna för antagande av registrering av ny bolagsordning, registrering av ny styrelse och verkställande direktör samt för andra därmed sammanhängande ålgärder skall betalas av ASU.

3.4

I samband med antagande av ny bolagsordning skall ASUs firma ändras till Svalöf AB. Tidigare i detta avtal och i fortsättningen avses med beteckningen ""Svalöf" såväl ASU som ASU med det nya firmanamnet Svalöf

4 Styrelse, revisorer, revisorssuppleanter och verkställande direktör

4.1

Svalöfs styrelse skall beslå av - fömtom personer ulsedda i enlighet med nu gällande lag (1972: 829) om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar - åtla personer med fyra suppleanter, av vilka staten skall nominera fyra styrelseledamöter och två suppleanter samt SLR fyra styrelseledamöter - varav en som representant för LRF och två suppleanter.

4.1.1

Ordförande i Svalöfs styrelse skall väljas bland av staien nominerade styrelseledamöter och vice ordförande bland av SLR nominerade styrelseledamöter. Styrelsens ordförande skall jämväl vara ordförande på bolagsstämma.

4.1.2

Beslut fattas vid styrelsesammanträde med enkel majoritet. Vid lika röstetal skall ordföranden vid styrelsesammanträdet äga utslagsrösl.

4.1.3

Parterna skall verka för samstämmiga beslut mellan partemas styrelseledamöter i Svalöfs styrelse. Skulle samstämmighet inle uppnås skall ordföranden äga utslagsrösl. Skulle således ordföranden, i en för Svalöf eller staten väsentlig fråga (disposiiion av rörelseresultat liksom uiseende av verkställande direktör är exempel på väsentliga frågor) konstatera att olika mening föreligger mellan å ena sidan samtliga de av staien nominerade styrelseledamöterna och å andra sidan de av SLR nominerade styrelseledamöterna - och lika röstetal inte skulle uppkomma - skall SLR därför tillse atl de av SLR nominerade slyrelseledamötema vid omröstningen medverkar pä sådant sätl att ordförandens mening kommer alt gälla. Innan beslut fattas i styrelsen i sådan fråga skall frågan bordläggas och förhandling upptagas mellan staten och SLR i avsikl att söka nå en gemensam ståndpunkt. Innan förslag om utseende av verkställande direktör tas upp till behandling i styrelsen skall överläggningar ha skett mellan staien och SLR för att söka nå enighet.

Prop. 1978/79:130 112

4.1.4

För giltigt beslut i vissa frågor fordras SLRs godkännande enligt punkt 5.2 nedan.

4.2

Antalet revisorer i Svalöf skall vara tre med tre suppleanter. Minst en av revisorerna och dennes suppleant skall vara auktoriserade. Av revisorerna skall SLR äga nominera en revisor och en suppleant för denne medan övriga revisorer och revisorssuppleanter nomineras av staten.

4.3

Pari är skyldig att å varje bolagsstämma i Svalöf, där val av styrelseledamot eller styrelsesuppleant respektive revisor eller revisorssuppleant förekommer, rösta i överensstämmelse med nominering enligt bestämmelserna ovan.

4.4

Part som nominerar styrelseledamot eller revisor eller suppleant lör revisor äger påkalla vederbörandes entledigande, varvid bolagsstämma i Svalöf skall sammankallas utan dröjsmål för beslut om entledigande, om avsägelse inle sker. samt val av ersättare av den som sålunda lämnar sitt uppdrag.

5 Beslut

5.1

Styrelsen i Svalöf är beslutför endasl om minst fem av stämman valda styrelseledamöter är närvarande.

5.2

Styrelsen fattar beslut i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och bolagsordningen. 1 följande frågor erfordras dock för beslut av bolagsstämma eller för giltigt beslut i styrelsen att sådant beslut godkänns av SLR:

a) ändring av bolagsordningen;

b) ändring av Svalöfs aktiekapital, utgivande av konvertibla skuldebrev samt skuldebrev förenat med optionsrätt i nyteckning och vinstandelsbevis;

c) vinstutdelning;

d) investering i enskilt investeringsobjekt, om investeringsvärdet över
stiger 5 milj. kr. Beloppet skall justeras årligen i enlighet med förändringen
i konsumentprisindex. Basmånad skall vara januari 1979. Om konsument
prisindex skulle upphöra, skall istället gälla annat index som kan anses
närmast motsvara sålunda upphört konsumentprisindex;

e) ställande av säkerhei i sådan omfattning att det menligt inverkar på
Svalöfs kontinuerliga drift; samt

f) nedläggande av Svalöfs rörelse eller väsenilig omstrukturering av
denna.

6 Hembud, inlösen och rätt för SLR förvärva fast egendom

6.1

Staien ulfäster sig alt så länge SLR är delägare i Svalöf inte överlåta eller pantsätta eller på annat sätt avhända sig oinskränkt ägande- och förfo-

Prop. 1978/79:130 113

ganderätl lill de aktier i Svalöf som staten förvärvar enligt della avtal eller på annat sätt. Staten får dock, med bibehållande av sina rättigheter och skyldigheler enligt detta avtal, överlåta aktiema på bolag eller annan juridisk person över vilken staten har det bestämmande inflytandet med undanlag för bolag som driver med SLR konkurrerande verksamhei.

6.2

SLR utfäster sig att inte på annal sätt än i punkt 6.3 nedan anges överlåta de aktier i Svalöf SLR behåller och inte heller, utan statens medgivande, till förmån för annan än staien pantsätta eller på annat sätt inskränka sin förfoganderätt till nämnda aktier.

6.3

SLR förbinder sig atl inte överlåta sina aktier i Svalöf utan att dessförinnan ha hembjudit dem till inlösen av staten. Hembud skall ske skriftligen och omfatta samtliga SLRs aklier i Svalöf

6.3.1

I det fall överenskommelse inte iräffas om lösenbeloppel för hembjuden aktie, skall detta fastställas av den i punkt 9.2 omnämnda skiljenämnden.

6.3.2

Om staien inte inom en månad räknat från anmälan om hembudel skriftligen anmäler sitt intresse atl förvärva de hembjudna aktiema eller inlöser dem inom två veckor efter lösenbeloppets fastställande - anlingen genom överenskommelse eller genom beslut av skiljenämnden - skall SLR äga rätt atl frånträda sitt anbud och frill avyttra de hembjudna aktierna inom en lidrymd av sex månader därefter, dock att om lösenbeloppet fastställts antingen genom överenskommelse eller genom beslut av skiljenämnden överlåtelse lill tredje man inte får ske för ett pris understigande det sålunda fastställda beloppet. Skulle SLR efter utgången av nyssnämnda sexmåna-dersperiod åter önska överlåta sina aktier, skall hembud äga rum till staten på sätl som stadgals ovan.

6.3.3

Har staten inte utnyttjat lösningsrätt enligt ovan, skall staien jämväl anses ha avstått från den i Svalöfs bolagsordning sladgade rätten att påkalla hembud och inlösen av överlåtna aktier.

6.4

I del fall partema gemensami beslutar att Svalöfs verksamhet skall upphöra, skall SLR ha rält att till då gäUande marknadspris förvärva de jordbruksfastigheter som ASU för närvarande innehar och som Svalöf vid lidpunkten för inlösen fortfarande äger.

7 Avtalets ikraftträdande

7.1

Della avtal träder i kraft i och med undertecknandet. Verksamheten i Svalöf skall påböijas den 1 januari 1980 då samtliga transaktioner, dvs. överlåtelse av tillgångar och skulder till Svalöf samt nyemission och statens aktieförvärv skall ha verkställts.

8 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 130

Prop. 1978/79:130 114

7.2

Parterna är överens om att SUF och ASU skall bedriva sin rörelse under tiden från detla avtals undertecknande till och med den 31 december 1979 på samma sätt som hittills, varvid följande skall iakttagas.

7.2.1

I samband med detta avtals undertecknande skall styrelsen i Svalöf ulses i form av en organisationskommitté. Kostnaden för kommittén skall täckas till lika delar av staien och SLR. Beslut av betydelse som rör någon av SUFs eller ASUs rörelser skall träffas genom beslul i organisationskommittén.

7.2.2

SUF och ASU skall från och med avialsdagen lill och med den 31 december 1979 på parternas uppdrag utan annan ersättning än vad som uppkommer i respektive rörelser bedriva verksamheten med dels de tillgångar m. m. som skall ingå i Svalöf enligt detta avtal, dels den personal som förutsätts bli verksam inom Svalöf Verksamheterna skall fullgöras på sådant sätl alt så långt praktiskt möjligt samma verkningar åstadkoms för SUF och ASU som skulle ha uppkommit, om Svalöf redan från avtalsdagen skulle ha drivit sin rörelse i egen regi.

7.2.3

De tillgångar m. m. som Svalöf skall inneha per den I januari 1980 får från och med avtalsdagen inle - ulan medgivande av organisationskommittén — utnyttjas för annat ändamål än för driften av respektive SUFs och ASUs rörelser. SUF och/eller ASU får inle heller göra några förändringar i personalorganisationen eller ansläUa ny personal utan organisationskommitténs godkännande.

7.2.4

Svalöf skall per den I januari 1980 överta samtliga hos SUF och ASU under liden från och med avialsdagen fram till den I januari 1980 uppkomna rättigheter och skyldigheter inkl. lillgångar och skulder hänförliga till Svalöf

7.3

Parlema förbinder sig atl från och med avtalsdagen och under tiden fram lill den I januari 1980 inte vidta några åtgärder som förändrar de förutsättningar som legat till grund för värdering av SUF och ASU i form av vid värderingstillfället använi bokslut och förväntat resultat eller som på annat sätt strider mol avtalet utan att frågan behandlats i organisationskommittén.

8 Avtalstid

Detta avtal äger giltighet så länge båda parter äger aktier i Svalöf för såvitt parlema inte träffar annan överenskommelse. Partema har sålunda Överenskommit att förhandlingar skall upptagas inom tio år från detta avtals ikraftträdande om evenluella justeringar i avtalet och formerna fördel fortsatta samarbetet. Så länge någon överenskommelse därom inte har iräffats skali detta avtal fortsätla att gälla.

Prop. 1978/79:130 115

9 Övriga bestämmelser

9.1

i samband med att Svalöf påbörjat sin verksamhet upphör avtal den 27 september 1972 mellan ASU och SUF samt avtal den 30 mars 1976 mellan LRF och SLR.

9.2

Tvist rörande detta avtal, dess tolkning eller lillämpning eller därur här-flytande rättsförhållande skall hänskjutas lill avgörande av skiljenämnd bestående av tre personer. Av skiljemännen skall en, som skall vara ordförande, vara presidenten i Svea Hovräll eller en av honom utsedd person som innehar eller innehaft högre domarämbete, en utses av styrelsen för Sveriges .advokatsamfund samt en utses av styrelsen för Föreningen Auktoriserade Revisorer.

9.3

Detta avtal förutsätter för att bli giltigt - förutom godkännande av föreningsstämman i Svalöf varigenom SUF överlämnar tillgångar och skulder lill staten enligt detta avtal - atl regeringen senast den I juli 1979 godkänner avtalet. Före denna tidpunkt skall erforderliga åtgärder enligt lag om medbestämmande i arbetslivet ha vidlagils.

Delta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav staten. SLR. ASU och SUF tagit var sitl.

Siockholm den 2 februari 1979

För staien: Svenska lantmännens riksförbund

Allmänna svenska utsädesakliebolaget Sveriges utsädesförening

såsom part enligt punkterna 3.3, 3.4, såsom part enligt punkterna 2.1,

7.1-7.3,9.1 och 9,2 2.2, 7.1-7.3 och 9.1-9.3

Prop. 1978/79:130 116

Bilaga till avtal angående Svalöf AB

BOLAGSORDNING

§ 1 Bolagets firma är Svalöf Aktiebolag.

§ 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Svalövs kommun.

§ 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhei alt förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

§ 4 Aktiekapitalet skall utgöra lägst Tjugo (20) miljoner kronor och högst Åttio (80) miljoner kronor.

§ 5 Aktie skall lyda på 100 kronor.

§ 6 Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter.

Av dessa skall staten utse fyra styrelseledamöter och två suppleanter samt Svenska lantmännens riksförbund fyra styrelseledamöter och två suppleanter.

Ordförande i bolagels styrelse skall väljas bland de av staien nominerade slyrelseledamötema och vice ordförande i bolagets styrelse bland de av Svenska lantmännens riksförbund nominerade slyrelseledamötema. Styrelsens ordförande skall jämväl vara ordförande på bolagsstämman.

Styrelseledamöter och suppleanter - utöver ledamöier som utses enligt annan lag än aktiebolagslagen - utses å ordinarie bolagsstämma för ett år i sänder. Om styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid för vilken han blivit utsedd får den som utsett den avgångne styrelseledamoten eller suppleanten utse annan i hans ställe förden återstående tiden.

§ 7 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel en gång i kvartalet och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar. Sammanträde skall ock utlysas när styrelseledamot eller verkställande direktören det påkallar.

Styrelsen är beslutför, när minst fem ledamöter är närvarande.

Beslut fattas vid styrelsesammanträde med enkel majoritet. Vid lika röstetal skall ordföranden vid styrelsesammanträdet äga utslagsröst.

§ 8 Verkställande direktören kan bemyndigas teckna bolagets firma i förening med annan av styrelsen utsedd person. Vad nu sagts skaU dock inte inskränka den firmateckningsrält som tillkommer verkställande direktören enligt 8 kap. 12 § aktiebolagslagen.

§ 9 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets räkenskaper skall finnas tre revisorer med tre suppleanter. Minst en av revisorema och dennes suppleant skall vara auktoriserade.

Av revisorema skall staten ulse två revisorer och två suppleanter för dessa samt Svenska lantmännens riksförbund en revisor och en suppleant fördenne.

Revisorer och revisorssuppleanter utses å ordinarie bolagsstämma för

Prop. 1978/79:130 117

ett år i sänder. Om revisor eller revisorssuppleant avgår före uigången av den tid för vilken han blivit ulsedd får den som utsett den avgångne revi-som eller suppleanten utse annan i hans ställe för den återstående tiden.

§ 10 Kalenderåret skall vara bolagets räkenskapsår.

§11 Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med poslen lill ak-lieägama tidigast fyra veckor och senast två veckor före slämmaii.

§ 12 Bolagsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom, av annan ledamot av styrelsen.

§ 13 Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året under maj eller juni månad.

På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma lill behandling:

1) Val av ordförande vid stämman;

2) Upprättande och godkännande av röstlängd;

3) Val av två justeringsmän;

4) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;

5) Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen saml koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen;

6) Beslul

a) om faststäUelse av resultaträkningen och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncembalansräkningen,

b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda koncembalansräkningen,

c) om ansvarsfrihet ål slyrelseledamötema och verkslällande direktör;

7) Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorema;

8) Val av styrelse samt revisorer och revisorssuppleanter;

9) Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

§ 14 På bolagsstämma må aklieägare rösta för fulla antalet av honom ägda eller företrädda aktier.

§ 15 Av bolagets aktier må allenasi viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskl akiiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskl aktiebolag, i vars bolagsordning inte intagits förbehåll, varom förmäles i 2 § 2 st. av lagen (1916; 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.; dock att utan hinder av det nu gjorda förbehållel aklier må förvärvas till aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931) eller av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § inskränkningslagen.

Prop. 1978/79:130 118

S 16 Har aktie övergått till person, som inte förul är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hemhjudas aklieägama lill inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien skall därvid styrkas samt, där aktien övergått genom kiip, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen.

När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad. vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framslälla lösningsanspråk hos bolaget inom en månad, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång.

Anmäler sig fiera lösningsberättigade. skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock alt, om samiidigi flera aklier hembjudils, aktierna först, så långt kan ske, skall jämnt fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall, i brist av åsämjande, avgöras av en skiljenämnd bestående av tre personer. Av skiljemännen skall en, som skall vara ordförande, vara presidenten i Svea Hovrätt eller en av honom ulsedd person som innehar eller innehaft högre domarämbete, en utses av styrelsen för Sveriges Advokatsamfund samt en utses av styrelsen för Föreningen Auktoriserade Revisorer. Lösenbeloppet skall erläggas inom två veckor efter lösenbeloppels fastställande.

Om inle inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den, som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien.

Prop. 1978/79:130 119

Underbilaga 3.2

Avtal mellan staten å ena sidan samt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenska lantmännens riksförbund (SLR) å andra sidan angående gemensam finansiering av visst växtförädlingsarbete

1 Ändamål

1.1

Staien och jordbrukels föreningsrörelse representerat av LRF och SLR (föreningsrörelsen) åtar sig att under tiden den I januari 1980-den 31 december 1989 anslå medel för att en för jordbruket och trädgårdsnäringen eller för andra, allmänt samhälleliga skäl angelägen växlförädlingsverksamhel skall kunna bedrivas.

1.2

För alt handha den avtalade verksamheten skall staien inrätta en växtförädlingsnämnd (Nämnden) fr.o.m. den 1 juli 1979. Nämnden skall vara sammansatl av företrädare för främst föreningsrörelsen, konsumenterna och staien. Det ankommer på regeringen att utse ledamöier och all utfärda instruktion för Nämnden.

Till Nämnden skall knylas en särskild velenskaplig grupp med uppgift alt dels bedöma för Nämnden aktuella växlförädlingsprojeki för vilka medel begärts enligt punkt 2.1, dels vara ett referensorgan för Nämnden vid dess behandling av ålgärder i övrigi för att utveckla svensk växtförädling.

2 Nämndens uppgift

2.1

Nämnden har till uppgift alt pröva frågor om tilldelning av medel till växtförädlingsprojekt som är angelägna från producent-, konsument- eller andra, allmänt samhälleliga synpunkter och som inle kan förväntas komma till stånd, om bidrag inle ulgår.

2.2

Nämndens prövning av ansökningar om medel skall ske mot bakgrund av en allmän bedömning av nödvändiga insaiser inom svensk växtförädling. Nämnden förutsätts därför fortlöpande följa utvecklingen inom växtförädlingsområdel.

2.3

Nämnden förutsätts kunna anslå medel till samtliga svenska växtförädlingsorgan.

3 Statens och föreningsrörelsens bidrag tiil Nämnden

3.1

Staten skall under tiden den I januari 1980-31 december 1984 årligen lämna följande bidrag till Nämnden.

Prop. 1978/79:130 120

3.1.1

Ett belopp motsvarande dels bidrag som f n. utgår till Sveriges utsädesförening (SUF), dels bidrag som f. n. ulgår till växtförädlingsverksamhelen vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt och Algot Holmberg och Söner AB, dels de medel som utgått från de s. k. utomramsmedlen till potalisför-ädling. För liden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår detta belopp till 10 lOOOOO kr.

3.1.2

Ett belopp motsvarande 1,5 milj. kr. i 1979/80 års pris-och lönenivå. För tiden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår delta belopp lill 750000 kr.

3.1.3

Vid beräkning av beloppens storlek för följande år skall den allmänna prisutvecklingen beaktas.

3.2

Föreningsrörelsen skall under tiden den I januari 1980-den 31 december 1984 årligen lämna följande bidrag lill Nämnden.

3.2.1

Ett belopp molsvarande ett medeltal av de senaste årens bidrag från föreningsrörelsen till växtförädling, vilket belopp beräknats till 4,5 milj. kr. i 1978/79 års pris- och lönenivå. För liden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår detta belopp lill 2410000 kr.

3.2.2

Ett belopp motsvarande 1,5 milj. kr. i 1979/80 års pris-och lönenivå. För tiden den I januari-den 30 juni 1980 uppgår detta belopp till 750000 kr.

3.2.3

Vid beräkning av beloppens storlek för följande år skall den allmänna prisutvecklingen beakias.

3.3

Varken statens eller föreningsrörelsens bidrag till Nämnden skall vara förenade med villkor på annat sätt än vad som framgår av detta avtal. Det förutsätts alt föreningsrörelsens bidrag tas från de medel jordbruket disponerar enligt gällande prisregleringsbeslut, vilka överförts av jordbruksnämnden till regleringsföreningama.

4 Nämndens bidrag till Svalöf AB

4.1

Nämnden skall under liden den I januari 1980-den 31 dicember 1984 lämna bidrag lill Svalöf AB enligt följande:

4. I.I

Under de två första verksamhetsåren 1980 och 1981 skall Svalöf AB garanteras projektbidrag, som tillsammans motsvarar summan av nuvarande bidrag till SUF från staien och föreningsrörelsen.

Prop. 1978/79:130 121

4.1.2

Under de tre följande verksamhetsåren 1982, 1983 och 1984 skall Svalöf AB garanteras projektbidrag som tillsammans motsvarar summan av nuvarande bidrag till SUF från föreningsrörelsen och 92%, 84% resp. 75% av nuvarande bidrag från staten till SUF.

4.1.3

Vid beräkning av Nämndens garanterade bidrag till Svalöf AB skall hänsyn las till den allmänna prisutvecklingen. Vid beräkning av bidrag till enskilt projekt skall vidare hänsyn tas till, förutom de rörliga kostnadema, i skälig omfattning Svalöf ABs fasta kostnader.

4.2

Vid Nämndens bedömning av ansökningar om bidrag skall, utöver vad som sägs i punkl 4.1, särskild hänsyn las till den organisation som byggls upp inom Svalöf AB.

5 Ny överenskommelse om bidrag

Inför de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts att förhandlingar upptas mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de lo-tala bidragen till växtförädlingsverksamheten och de garanterade åtagandena gentemot Svalöf AB.

6 Övrigt

Detla avtal ingås under förbehåll av regeringens godkännande.

Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar varav staten, LRF och SLR tagit var sitt.

Stockholm den 2 februari 1979.

För staten: Lantbrukamas riksförbund

Svenska lantmännens riksförbund

Prop. 1978/79:130 122

Bilaga 4

Sammanfattning av förslag till ändrad utsädeslagstiftning

Gällande bestämmelser

Lagen (1928: 289l angående handel med utsädesvaror (frölagen), som är tillämplig på köp av frö, som är avseit till utsäde, med undantag för skogsfrö och frö av växter som odlas enbart till prydnad, föreskriver viss uppgiftsskyldighet för säljaren. Denne skall, senast då varan avlämnas, skriftligen lämna uppgifi om säljarens namn och adress, om fröels slag, ibland även sort och typ, om fröets renhetsgrad och ogräshalt, utom vad gäller köksväxtfrö. samt om fröets grobarhet. Uppgiftsskyldigheten gäller inte exempelvis då köp sker mellan köpmän i och för deras rörelse. Har inte säljaren redan vid köpet lämnat köparen sådana uppgifter om varan skall säljaren anses ha garanterat att fröet motsvarar av lantbruksslyrelsen fastställda normaltal då det gäller fröets renhet, ogräshalt eller grobarhel.

Enligt frölagen får inle frövara saluhållas till utsäde om den inte i fråga om renhetsgrad, ogräshalt eller grobarhel uppfyller de fordringar som har fastställts av lanlbruksstyrelsen. Med stöd av denna bestämmelse har lanlbruksstyrelsen fastställt minimifordringar för fröslag som inle omfattas av obligatorisk stalsplombering. För köksväxtfrö omfattar dessa minimifordringar endasl grobarhet. För frö av ett fåtal köksväxislag har undanlag medgivits från skyldigheten atl uppge fröels sort.

Lagen (1976: 298) om statsplombering av utsäde och om växtförädlings-avgift gäller dels frö som är avsett till utsäde med undantag av skogsfrö och frö av växter som odlas endast till prydnad, dels utsäde av potatis (utsädespolatis). Statsplombering innefattar kvalitetskontroll av utsädet, plombering av förpackning med utsäde och utfärdande av bevis härom.

Enligt lagen ankommer det på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva att utsäde av vissl slag får överlämnas till annan eller föras ut ur landet endast om statsplombering av utsädet har skett och att fastställa de villkor som skall gälla för sådan plombering. Statens utsädeskontroll svarar för utförandet av statsplomberingen.

I de med stöd av lagen utfärdade lillämpningsbeslämmelsema föreskrivs att stalsplombering av utsäde, som är avsett alt användas inom landet, och av utsädespolatis, som är avsedd att föras ut ur landet, får ske endasl om utsädet efter undersökning visal sig uppfylla vissa av lantbruksslyrelsen uppställda kvalitetsfordringar. När det gäller annat utsäde får statsplombering ske på grundval av enbart varudeklaration enligt föreskrifter som lantbruksstyrelsen meddelar.

I lillämpningsförordningen föreskrivs vidare bl. a. att utsäden av potatis, stråsäd, trindsäd, vallbaljväxt. vallgiäs, beta, kålrot, röva, fodermärgkål, grönfoderraps, raps, rybs, vitsenap eller oljedådra, bortsett från vissa undantagsfall, inte får överlämnas till någon som kan antas använda del till utsäde eller föra det ut ur landet ulan att statsplombering av utsädet har skett. Samtidigt föreskrivs att stalsplombering får äga rum även för andra slag av utsäden.

Vid export av vallväxlfrö, frö av rotfrukter och köksväxier saml utsädespolatis gäller kungörelsen (1956: 333) med vissa bestämmelser angående utförseln av vallväxlfröer m. m. resp. kungörelsen (1968: 215) med vissa bestämmelser om utförsel av potatis. För export av vallväxtfrö samt frö av rotfrukter och köksväxier krävs tillstånd av lanlbruksstyrelsen. För utsa-

Prop. 1978/79:130 123

despotatis gäller att den inte får föras ut ur riket om den inte uppfyller de fordringar som gäller för lägsta slatsplomberingsklass.

Enligt kungörelsen (1959: 21 Dangående införsel till riket av vissa slag av frön får frö av vallväxter, rotfrukter eller köksväxter inle införas utan tillstånd av lantbruksslyrelsen.

Förslaget

Det av lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och statens växtsortnämnd gemensamt framförda förslaget innebär atl en uppgiflsskyldighet i form av kvalitetsdeklaration skall kunna föreskrivas för sådani köksväxtfrö som inte är statsplomberal och för de jordbruksväxtslag som undantagits från obligatorisk statsplombering. Förslaget innebär vidare atl kvalitetsdeklaration skall kunna föreskrivas även för prydnadsväxlfrö. Bestämmelsema om kvalitetsdeklaration föreslås införda i lagen om statsplombering av utsäde och om växlförädlingsavgift och i den med stöd av lagen utfärdade förordningen med samma mbrik. Enligt förslaget kan därigenom 1928 års lag angående handel med utsäde (frölagen) upphävas.

Förslaget innebär i princip den förändringen i fråga om utsädeslagslift-ningen att uppgifisskyldigheten enligt frölagen samt minimifordringama för frövarukvalitet enligt samma lag slopas och ersätts med en kvalitetsdeklaration. Som skäl för att slopa minimifordringama anförs att en minimigräns för grobarhet inte nödvändigtvis behöver vara kvalitetsbefrämjan-de.

De uppgifter som skall ingå i kvalitetsdeklarationen föresläs omfatta förpackarens eller importörens namn och adress, fröels växtart samt fröets grobarhel uttryckt i halt renl grott frö. I vissa fall skall även ingå uppgift om fröets växtsorl och innehåll av andra arter. Om växtsort uppges i deklarationen skall krav föreligga på sortäkthel. 1 fall då möjlighet förgrobar-heisbeslämning på laboratoriet saknas krävs ingen uppgifi om hallen rent grott frö. Portionsförpackningar av prydnadsväxtfrö bör av praktiska skäl som regel kunna undantas då del gäller uppgifi om grobarhet. Innehåll av andra arter är av intresse främst i frilandskulturer.

Kontrollen att kvaliteten på varan svarar mot givna uppgifter skall enligt förslaget ulföras av statens utsädeskontroll genom stickprov ur partier och förpackningar. Sortäktheten skall undersökas genom stickprovsvis efter-konlrollodling. För alt underlätta kontrollen bör enligt förslaget förpackare och importör registreras hos statens utsädeskontroll. Kontrollmyndigheten bör ges tillträde lill fömackningslokal eller annal utrymme för atl kunna ta prov av utsäde. Vidare föreslås straffpåföljd om deklarationen inle överenssiämmer med kontroUresullaten inom föreskrivna toleranser. Kontrollen skall med vissa undantag inte vara avgiftsbelagd.

Som motiv för förslaget anförs vidare att de strukturella förändringama i utsädeshandeln sedan frölagens tillkomst är avsevärda. Utsädeshandeln omfattar f.n. ett fåtal företag i jämförelse med 1920-talets ulsädeshandel då bl. a. torghandel med frö var omfatlande. Ulsädeshanteringen är numera en industriell hantering. Konsumenten av utsäde av jordbruksväxter har genom lagen om stalsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift erhållit ell fullgott skydd. Genom införandet av denna lag har uppgifisskyldigheten enligt frölagen, då det gäller överlåtelse till odlaren, haft belydelse endast för sådani köksväxtfrö som inle är statsplomberal och de jordbruksväxtslag som undantagits från obligatorisk statsplombering. 1 den ut-

Prop. 1978/79:130 124

sträckning konsumenten av utsäde av dessa senare växlslag bör ges skydd bör detta ske inom ramen för lagen om statsplombering.

Införandet av kvalitetsdeklaration även för prydnadsväxtfrö motiveras av atl detta ofta betingar ett högt värde och alt konsumenten även i detla fall bör åtnjuta kvalitetsskydd. Statens utsädeskontroll har tidigare i remissyttrande över betänkande (Ds Jo 1974:16) av utredningen om kontroll-anstalterna på jordbrukets område framförl önskemål om att prydnadsväxtfrö borde omfattas av ett sådani i lag reglerat konsumentskydd. Liknande synpunkter framfördes då av lantbruksslyrelsen och trädgårdsnäringen.

Genom kravet på sortäkthet i de fall sort anges i deklarationen förväntas konkurrensen mellan säljama stimuleras och konsumentema få bättre frö.

Förslaget innebär slutligen att bestämmelsema om exportreglering i fråga om frö av rotfrukter och köksväxter samt föreskriftema i kungörelsen (1968:215) om utförsel av utsädespotatis skall upphävas i samband med att kvalitetsdeklaration av utsäde införs och 1928 års frölag upphävs. Detsamma gäller de bestämmelser som föreskriver särskilt tillstånd för införsel av frö av vallväxter, rotfrukter eller köksväxter. Syfiet med dessa regler förutsätts bli tillgodosett genom föreskriftema om statsplombering och kvalitetsdeklaration.

Prop. 1978/79:130 125

Bilaga 5

Sammanställning av remissyttranden över forslag till ändrad utsädeslagstiftning

Förslaget att införa kvalitetsdeklaration av utsäde och att i samband därmed upphäva lagen angående handel med utsädesvaror, den s. k. frölagen från år 1928, tillstyrks eller lämnas utan erinran i flertalet avgivna remissyttranden. Direkta invändningar mot förslaget framförs endasl i några av yttrandena. RRV anser sig sålunda på föreliggande underlag inte kunna bedöma behovet av den föreslagna kvalitetsdeklarationen. De ekonomiska konsekvenserna av delta förslag bör enligt verkets mening klarläggas ytterligare. RRV anser vidare att en avgiftsfinansiering av tillsynen bör övervägas om kvalitetsdeklaration på vissl utsäde införs. En inte obetydlig del av de statliga myndigheternas avgiftsbelagda verksamhet är av lilisynska-rakiär. Den föreslagna lillsynen inom området torde enligt verkei principiellt inte komma att avvika från annan statlig avgiftsbelagd tillsyn eller den avgiftsbelagda verksamhet som statens utsädeskontroll bedriver inom siatsplomberingssystemet. För att en avgiftsfinansiering skall anses vara motiverad bör dock effektema på handeln med utsäde och frö bli acceptabla och de förväntade kostnaderna för avgiftsuppbörden stå i rimlig proportion lill avgiflsinkomstema. RRV saknar möjlighet alt på föreliggande underlag bedöma dessa frågor. Föreskrifter om avgift torde lämpligen kunna införas i utsädeslagen och ulsädesförordningen.

Trädgårdsnäringens riksjörbund tillslyrker förslaget utom på en punkt. Det gäller slopandet av de minimikrav i fråga om grobarhet som lantbruksslyrelsen enligt frölagen haft atl fastställa för köksväxlfröer. Förbundel ser det som viktigt att kontrollmyndigheterna årligen följer upp produktionen av utsädet för atl kontrollera att grobarheten hos saluhållna fröpartier hålls på en sådan nivå som konsumenterna med hänsyn till det årliga produktionsresultatet i ulsädesodlingama rimligen kan kräva. Förbundet är därför inte berett att ulan en mer ingående molivering acceptera ett slopande av minimikraven.

Sveriges ulsädesförening föreslår att av köksväxtfrö endast sorter införda i rikssortlistan skall få marknadsföras eller "överlämnas till annan". Till stöd härför anför föreningen att den, delvis med statsanslag, bedriver växtförädling av trädgårdsväxter. Den större delen av insatsen görs för att framslälla för svenska produktionsförhållanden väl anpassade sorter. Nya sorter provas i officiell sortprovning såväl med avseende på odlingsvärde som med avseende på sortkaraktärer, främst homogenitet och särskiljbarhet. Sortema prövas för intagning i rikssortlistan före marknadsföring. Det är föreningens policy att endast marknadsföra sorter som införts i rikssortlistan och därmed kunna ge odlama ett gott skydd beträffande sortemas odlingsvärde. Om man emellertid inle heller framöver behöver ha sorter som marknadsförs värdeprovade i landet, kommer det att bli svårt för föreningen atl försvara de relativt stora kostnader som provningen drar med sig. Möjligen kan föreningen tvingas till marknadsförande av sorter utan fullgod värdeprovning för att vara konkurrensduglig såväl kostnadsmässigt som tidsmässigt. För sorter av de växtslag av köksväxter, som odlas på friland eUer i övrigt under specifika förhållanden för vår klimattyp, är det uppenbart i hög grad önskvärt med obligatorisk värdeprovning och prövning för införande i rikssortlistan.

Prop. 1978/79:130 126

1 övrigt underslryker föreningen vikten av att bestämmelserna utformas så att ulsädesköparen får största möjliga skydd och att ansirängningar all framskaffa ett odlingssäkert sortmaterial av särskilt köksväxter främjas, vilkel inle minsl är vikligl för vårt land ur beredskapssynpunkt.

I övrigt har förslaget atl införa kvalitetsdeklaration och att upphäva frölagen i princip och utan närmare kommentarer tillstyrkts eller lämnats utan erinran av LRF, TCO, Sveriges fröengrossistjörening, SACOISR och Sveriges fröhaiullarejörening.

Av återstående remissinstanser tillstyrker A'0 förslaget, då delsamma inte synes ha några konkurrensbegränsande verkningar.

Konsumentverket säger sig sakna möjlighet alt bedöma om påståendet, att en minimigräns för grobarhet inte nödvändigtvis behöver vara kvali-tetsbefrämjande. är riktigt. Enligt verkei kan det dock allmänt sägas att det från konsumentsynpunkt lorde vara av värde alt även den som saknar insikt i kvalitetsbedömning av frön är tillförsäkrad en viss minimistandard. Den upplysning om grobarhel som föreslås bli obligalorisk kan för konsumenten vara av ringa värde, om han inte har någon uppfattning om vad den akluella uppgifien innebär i förhållande till vad som är normalt. Med hänsyn till att kontinuerlig kontroll kommer alt ske för all säkerslälla att varan motsvarar kvalitetsdeklarationen och alt kontrollmyndigheten därigenom har goda möjligheter all bevaka den allmänna kvalitetsnivån finner konsumentverket emellerlid alt skäl inte föreligger att avstyrka den föreslagna ordningen.

Sveriges lanibruksuniversiiei anför all de föreslagna ändringama, som tillstyrks av universitetet, i stor utsträckning är en samlad anpassning av bestämmelsema till gällande praxis. Ändringama är ulformade så att de väl tjänar syflel med lagstiftningen atl ge ulsädeskonsumenlen ett kvali-letsskydd men också på sikl verka kvaliletshöjande på utsäden som berörs av beslämmelserna.

KF framhåller all förbundets principiella instäUning till utsädeslagslift-ningen är alt den främst skall erbjuda ett tillfredsställande skydd för konsumenterna och inte verka onödigt kostnads- eller prisfördyrande. Samtidigt bör den utformas så alt man har motsvarande krav på kvalitetskontrollen av importerade varor som på inhemska varor och så atl informalionen på fömackningama till konsumentema är enhellig och upplysande. 1 princip synes del framlagda förslaget vara acceptabelt från dessa utgångspunkter.

Enligt Sveriges grossisiförbund bör man med de föreslagna ändringama av hittillsvarande regleringar på området kunna uppnå en viss förenkling samtidigt som förbrukarna får rimlig garanti för ifrågavarande fröers kvalitet.

Sveriges jröodlareförbund anför att de aktuella ändringsförslagen ligger i linje med vad förbundet vid andra tillfållen redan framfört. Det är hell riktigt att frölagen av år 1928 upphävs och konsumentskydd för andra varor än sådana som sialsplomberas införs i lagen om statsplombering av utsäde och om växtförädlingsavgift (ulsädeslagen). Atl också prydnadsväxtfrö skall omfattas av bestämmelserna anser förbundet vara väl motiverat.

I flera remissyttranden har framförts synpunkier på de föreslagna ändringarna i och tilläggen till förordningen om stalsplombering av utsäde och om växlförädlingsavgift.

Konsumentverket, som inget har att erinra mol förslaget att även prydnadsväxtfrön skall omfattas av lagstiftningen, erinrar om att det i förslaget dock förutskickas att portionsförpackningar av prydnadsväxtfrö av praktiska skäl kan komma alt undanlas vad gäller uppgifter om grobarhet. Della kan enligt verket accepteras under förutsättning att av förpackningen framgår hur många sträckmeter eller plantor som innehållet räcker till.

Prop. 1978/79:130 127

Sveriges fröengrossistjörening finner de enligt förslaget ställda kraven på kvalitetsdeklaration riktiga. I särskilda fall när del gäller specialsorter bör dock handeln tillfrågas för att få för konsumentema riktiga deklarationer. När det gäller konsumenlförpackade fröer gäller det att ge en så riklig och lättförståelig informaiion om kvaliteten som möjligt. Föreningen föreslår därföratt man tillsätteren kommitté beslående av de remissinstanser som är intresserade alt medverka till att utforma en kvalitetsdeklaration som tillvaratar såväl konsumenternas som handelns intressen.

Sveriges jröodlareförbund utgår från att den myndighei som skall meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas vid kvalitetsdeklaration i största möjliga utsträckning bevakar konsumeniskyddsaspeklen samtidigt som hänsyn las till vad som är praktiskt genomförbart. SACOISR föreslår all även uppgift om halten rent frö skall ingå i kvalitetsdeklarationen. Detta motiveras med dels att denna måste anses var väsentlig i deklarationen, dels att den ändå måste tas fram för att kunna bestämma rent grott frö. SACO/SR anser alt uppgift om rent grott frö för utsäde av prydnadsväxter endast skall lämnas beträffande arter för vilka del finns en internationellt erkänd analysmetodik. Varudeklaration för en viss art bör enligt SACO/SR vara samstämmig oavsett typ av förpackning.

Sveriges fröhandlareförening framför ett flertal synpunkier och förslag i fråga om de uppgifter som skall lämnas i kvalitetsdeklarationen. Enligt föreningen är vidare en obligatorisk köksväxtsortlista på relativt kort sikt ett önskemål och skulle i lagens anda förslärka konsumentskyddet. Bl. a. bör i sådant fall växtslagets resp. sortens eller varietetens lämplighet för svenskl klimat, särskiljbarhet, homogenitet, stabilitet och andra egenskaper dokumenteras. Nuvarande i vårt land marknadsförda sorter skall automatiskt vara kvalificerade för intagning i lislan. Ett provningssystem som överensstämmer med del som tillämpas inom EG-området är önskvärt.

I övriga yttranden har förslagen till ändringar i lillämpningsbeslämmelsema lämnats utan erinran.

Förslaget atl upphäva kungörelsen angående införsel lill rikel av vissa slag av frön har avstyrkts av flera remissinstanser.

KF anför att de föreslagna ändringama av frölagen och lagen om statsplombering i princip synes vara acceptabla från bl. a. den utgångspunkten att ulsädeslagstiflningen främst skall erbjuda ett tillfredsställande skydd för konsumentema. I prakiiken anser förbundet det dock tveksamt om så blir fallet, om nuvarande bestämmelser angående införsel av frö skulle upphöra atl gälla. Förbundet hyser den åsikten att stor sannolikhet då föreligger atl en postorderförsäljning av importerade fröer uppslår, på liknande sätt som nu äger rum för blomsterlökar m.m. Härvid måsle man räkna med risken all sortäklheten inle kan garanteras eller atl t.ex. ogräsfrö, flyghavre och liknande kan komma atl införas i landet. Förbundet anser därför att man med hänsyn lill såväl konsument- som producenlinlressena åtminstone tills vidare bör bibehålla någon form av importlicens för köksväxtfrö och prydnadsväxtfrö. Förbundel föreslår atl man söker åstadkomma en viss förenkling av nuvarande licenstvång, t.ex. genom ell registreringsförfarande eller på annal sätt.

Sveriges grossistförbund anför att inom branschen verksamma grossistföretag har anmäll att det enligt deras åsikt föreligger risk att en omfattande i utlandet baserad postorderhandel i fröer riktad mot svenska förbrukare kan uppkomma om importlicensförfarandel upphör. En sådan handel skulle enligt företagens uppfattning bli svår att effektivt kontrollera från kvalitativ synpunkt. Förbundet anser att denna aspekt kan behöva ytterligare utredas.

Enligt Sveriges fröengrossistförening kommer såväl kontroll som skydd

Prop. 1978/79:130 128

för konsumenten att bli betydligt sämre än f n. Förslaget all slopa licenstvånget kommer att medföra atl man helt förlorar kontrollen över vad och vilka kvantiteter och kvaliteter köksväxtfrö som kommer att importeras. För att ge konsumentema största möjliga skydd föreslår föreningen att licenstvånget bibehålls, men med en viss förändring enligt följande förslag. Lanlbruksstyrelsen låter registrera samtliga de fröföretag som regelbundet importerar köksväxtfrö. Registrerade företag är sedan skyldiga att vid varje importtillfälle anmäla kvantitet och sort till lantbruksstyrelsen. Statens utsädeskontroll kan vid ankomsten av frö ta ut de prover som behövs för analys och för efterkontrollodling, som bör ske även i fortsätiningen. Detta medför ett smidigare syslem för såväl myndigheter som företag. Önskar privatpersoner eller andra inte registrerade företag importera köksväxtfrö, bör man däremot före införsel ha godkänd licens i likhet med nuvarande syslem. När det gäller import av färdigpackade fröpåsar bör detta förbjudas med lanke på den stora risk som finns att få in för såväl lantbruket som konsumenterna olämpliga sorter och svårbekämpade ogräs.

Sveriges jröodlareförbund anser att gällande införselbestämmelser i fråga om vallfrö bör kvarstå. Som skäl härför anför förbundet att numera till-lämpad ordning, såväl för åriigen återkommande fröprisförhandlingar som fastställande av årliga odlingsstöd, kräver noggrann och verklighetsnära kännedom om aktuellt marknadsläge. Förbundet förmodar att varken utsädesföretagens två gånger om året lämnade lagerdeklarationer eller uppgifter från statsplomberingen kan ge en tillräckligt aktuell och relevant bild av situationen på vallfrömarknaden. Tillståndsgivande myndighet är genom sakkunnig knuten till vallfröodlingens stödorgan. Detta förhåUande med möjlighet till intim uppföljning av aktuellt läge på importsidan upplever fö-reträdama för den svenska vallfröodlingen som en stor fördel.

För frö av köksväxter och rotfrukter tycks inte samma skäl som anförts i fråga om vallväxter föreligga för bibehållna importbestämmelser. I fråga om rotfrukter bör föreliggande krav om statsplombering och rikssortlisttill-hörighel vara tillfredsställande för såväl utsädesförbrukare som inhemsk växtförädling och förekommande svensk utsädesproduktion. Import av köksfröväxt oavsell sort och med nu föreslagna slopade införselbestämmelser ter sig diskutabel bl.a. med hänsyn till en upprätthållen svensk växtförädling på området. Krav om rikssortlisttillhörighet med åtföljande omständlig och dyrbar sortprövning torde dock vara svårt att få till stånd. 1 sammanhanget borde enligt förbundets mening dock diskuteras ett system med att efter vissa kriterier på en officiell lista förteckna sådana köksväxt-sorter, som anses vara godtagbara för användning i och import till Sverige.

Om införselbestämmelserna för köksväxter slopas finns enligt SACOI SR risk för att frövaror innehållande snäijearter och flyghavre kan spridas i landet. Lagen om skydd mot flyghavre synes ge viss möjlighet att undersöka importpartier för flyghavreförekomst. Denna lag omfattar emellertid inte ""frö av art som endast odlas till prydnad".

Sveriges fröhandlareförening anser att importkontrollen över köksväxtfrö bör - som konsumentskydd - kvarstå i minst nuvarande omfattning.

1 övriga yttranden har förslaget att upphäva införselkungörelsen tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Enligt Sveriges fröodlareförbund synes förslaget om upphävande av exportregleringen i fråga om köksväxt- och rotfruktsfrö motiverat. Förbundet finner också starka skäl föreligga för ett bibehållande av utförselbestämmelserna beträffande vallfrö.

Även Sveriges fröhandlareförening tillstyrker att exfwrtregleringen för köksväxt- och rotfruktsfröer upphävs.

Övriga remissinstanser har lämnat förslaget beträffande upphävande av exportbestämmelsema utan erinran.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979