Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1978/79:883

av Gunnel Jonäng

om åtgärder mot alkoholskador på foster

Vid riksmötet 1977/78 väckte jag en motion om fosterskador hos barn till
kvinnliga alkoholister. Den föranledde ingen åtgärd från riksdagens sida.
Socialutskottet framhöll i sitt betänkande 1977/78:25 att socialstyrelsen avsåg
att ge förslag till förebyggande åtgärder samt att lämna information riktad till
bl. a. personalen på mödra- och barnavårdscentralerna samt socialförvaltningarna.
Arbetsgruppen skulle enligt utskottet vara färdig ”kommande
höst”, dvs. hösten 1978. Vid förfrågningar hos en del berörda organ har det
visat sig att något informationsmaterial inte kommit dem till handa. Jag
finnér det därför angeläget att återigen aktualisera denna viktiga fråga.

Utvecklingen visaratt det är nödvändigt med åtgärder. De senaste åren har
vetenskapliga undersökningar gjorts som har visat fosterskador och mental
och fysisk utvecklingshämning hos barn till kvinnliga alkoholister.

År 1972 kom den första rapporten från en amerikansk forskargrupp i
Seattle. Man kom fram till ett samband mellan moderns alkoholism och
barnets låga födelsevikt.

År 1973 redovisade samma forskargrupp i två artiklar sammanlagt 11 barn
som uppvisade likartade kombinationer av skador och vilkas mödrar var
alkoholiserade (enligt vissa amerikanska kriterier). Skadorna bestod av
tillväxtrubbningar under och efter graviditeten, låg födelsevikt, mental
utvecklingsstörning och missbildningar av olika organ.

1 november 1975 presenterades vid medicinska riksstämman i Stockholm
data om en undersökning som gjorts av en läkargrupp i Göteborg angående
fosterskador och utvecklingsstörningar hos barn till alkoholiserade
mödrar.

Undersökningen bekräftar att det finns skadesy ndrom hos barn till kvinnor
med grav alkoholism. De bestårav tillväxthämning bådeav foster och av barn
efter graviditeten, missbildningar och mental utvecklingshämning.

Mycket stor alkoholförtäring under graviditeten skadar fostret, men även
en kombinerad dålig nutrition av modern tycks ha betydelse.

Frekvensen inom befolkningen av denna grad av alkoholism bland
kvinnor i fertil ålder är f. n. okänd.

I en litteraturöversikt framhåller assistent Claes Hollstedt vid Karolinska
institutets alkoholforskning att svenska böcker, aktuella för familjer som
väntar barn resp. för medicine studerande, innehåller föga konkreta upplysningar
om riskerna för biologiska skador: ”Alkohol kan under graviditeten
tillåtas i måttliga mängder, ett glas vin eller två vid en högtidligare middag
eller måhända en liten snaps gör ingen skada", eller: ”Alkoholkonsumtion

1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 881-884

Mot. 1978/79:883

4

bör hållas inom måttliga gränser. Riskerna för fostret vid överdriven
alkoholförtäring är inte exakt kända. Faran ligger sannolikt mer i de sociala
vådorna av alkoholmissbruk med stundom tragiska konsekvenser för
barnet.”

Det är viktigt att nya forskningsresultat får genomslag i undervisnings- och
informationsmaterial.

Det är angeläget att utröna frekvensen av kvinnliga alkoholister i fertil
ålder. Det är också angeläget att tidigt under en graviditet spåra upp eventuellt
alkoholmissbruk, framhåller läkarteamet i Göteborg. Därmed kan man ge
dessa kvinnor en sådan stödjande behandling, att alkoholkonsumtionen kan
elimineras och att kvinnan fysiskt och psykiskt kan tillgodose graviditetens
krav.

Det är intressant att konstatera med vilken frenesi enskilda och samhälle
engagerade sig i neurosedyndebatten.

När det gäller alkoholskador på foster saknas engagemang. Man haren vid
tolerans när det gäller alkohol. Det står i bjärt kontrast till neurosedyndebatten.
Ändå måste alkoholskador på foster bedömas lika allvarligt som
neurosedynfallen. De långsiktiga effekterna är i båda fallen lika grymma. Det
är en fruktansvärd verklighet när barn drabbas oförskyllt redan i fosterstadiet
och blir mer eller mindre utslagna innan de ens blivit livsmedvetna.
Samhället kan inte längre stillatigande åse detta.

Det krävs snabba åtgärder. Samhällets målsättning måste vara att skydda
de ofödda. Det sker inte genom rekommendationer om måttlig spritförtäring
för gravida kvinnor. Den gränsdragningen är omöjlig att göra. Det kan bara
handla om att avstå från alkohol under graviditeten. Vi måste se på alkohol på
samma sätt som på skadliga läkemedel och gifter.

Med hänvisning till det anförde hemställs

att riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för att stödja
kvinnor under graviditeten i syfte att undvika alkoholskador på
ofödda samt en adekvat informationskampanj byggd på vetenskapliga
undersökningar och där alkohol bedöms som det
farliga gift det är.

Stockholm den 24 januari 1979

GUNNEL JONÄNG (c)