Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1978/79: 2383
av Margot Håkansson

med anledning av propositionen 1978/79: 99 om en ny trafikpolitik

I regeringens proposition 1978/79: 99 om ny trafikpolitik återfinns
bland de järnvägslinjer som föreslås för nedläggning eller trafikreducering
även bandelen Älmhult—Sölvesborg, fast kommunikationsministern
poängterat att den bandelen intar en särställning emedan nedläggningsbeslut
redan föreligger och frågan om ersättningstrafikens ordnande f. n.
bereds inom kommunikationsdepartementet på grundval av ett förslag
från bussbidragsnämnden. Statsrådet anser det rimligt att den berörda
regionen får del av det föreslagna bidraget till ersättningstrafik.

Ifrågavarande bandel passerar även Olofströms kommun där bl. a.
Volvo-Olofströmsverken med över 4 000 anställda ligger. Från nämnda
företag har man dagliga godståg med en största vikt av 650 ton och med
en lokvikt av 72 ton. För att möjliggöra dessa transporter även i framtiden
krävs ett ökat underhåll av banan. Underhållet är f. n. eftersatt. En följd
härav har blivit att hastigheten för rälsbussarna, som också är gamla och
nedslitna, har reducerats från 80 km/tim. till 60 km/tim. Godstågshastigheten
är 45 km/tim. Persontrafiken är mindre än vad som är önskvärt,
men detta är till viss del beroende på tågens olämpliga avgångstider, på
dålig reskomfort och på väntetider vid övergångsstationen Älmhult. Sedan
tidtabellen ändrats för att bättre passa arbetarna vid Volvo-Olofströmsverken
har antalet resenärer därifrån ökat. Från Lönsboda till Älmhult
och åter har man över 30 skolungdomar som passagerare. Man kan invända
att dessa lika väl kan befordras med landsvägsbuss, men då vägarna
inom området är smala har t. o. m. Hem och skola-föreningen
protesterat emedan man anser att barnen utsätts för ökad risk vid landsvägstransport.

Bandelen Älmhult—Sölvesborg betraktas ur beredskapssynpunkt såsom
angelägen och kan också vara en reservmöjlighet för SJ vid ett eventuellt
avbrott på stambanan mellan Älmhult och Hässleholm.

Vid tidigare behandling av järn vägsfrågorna har det förutsatts att den
prövning av nedläggningsfrågoma som skall komma till stånd sker i sådan
ordning att inte enbart SJ och vägverket hörs utan att även länsstyrelser
och kommuner samt representanter för trafikavnämare får tillfälle att
framföra sina synpunkter och önskemål. Även om detta nu är de riktlinjer
som propositionen anvisar finns det anledning att uttala stark oro för
kommunikationerna i denna del av länet därest persontrafiken på bandelen
kommer att indragas.

Vid en indragning av persontrafiken med därav följande personalreducering
blir servicen för resenärer med andra transportmedel, såsom buss

Mot. 1978/79: 2383

6

och bil, försämrad. Med den stora invandrartäthet som råder i Olofström
är servicen även till invandrarna nödvändig och vid nuvarande förhållanden
utomordentligt god.

Vad här anförts om passagerartrafik Älmhult—Sölvesborg bör ges regeringen
till känna.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att persontrafiken upprätthålls
på bandelen Älmhult—Sölvesborg.

Stockholm den 29 mars 1979

MARGOT HÅKANSSON (fp)