UbU 1978/79:7

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79: 7

med anledning av motioner om hemspråksundervisning m. m.
Motionerna

1977/78: 878 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen i enlighet med vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1977/78: 877 uttalar att en utökning av antalet timmar
för stödundervisningen till invandrarbarn bör ske (yrkandet 4),

1977/78: 1145 av Karin Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
anmoda regeringen att överväga och komma med förslag till en lösning
av situationen beträffande läromedel för hemspråksundervisning
i grundskola och gymnasieskola,

1977/78: 1567 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar att invandrarbarnen så långt möjligt bör få gå i enspråkiga
grupper i förskolan och upp i grundskolans mellanstadium,

2. uttalar att hemspråksläraren i förskolan bör ingå i den ordinarie
personalgruppen, och för att täcka behovet av hemspråkslärare i förskolan
bör kommunerna bedriva internutbildning, för vilken statsbidrag bör
utgå,

3. uttalar att kommunerna bör bedriva internutbildning av svensk förskolepersonal,
socialbyråpersonal och andra tjänstemän som kommer i
kontakt med invandrare, för vilken statsbidrag även bör utgå,

4. hos regeringen hemställer om förslag till statsbidragsgivning enligt
punkterna 2 och 3,

5. hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser för
hemspråksträning och hemspråksundervisning med syfte

a. att hemspråksundervisningen görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen inom grundskolan,

b. att de större invandrarspråken som t. ex. finska, danska, norska,
grekiska och serbokroatiska ges samma status som t. ex. tyska och franska
på grundskolans högstadium (dvs. B-språksstatus),

c. att även då hemspråksträningsgrupp eller hemspråksundervisningsgrupp
omfattande fyra elever ej kan ordnas utan olägenhet för eleverna
skall statsbidrag ändå utgå som om gruppen bestod av fyra elever,

d. att statsbidrag skall utgå för hemspråksträning för alla åldersgrupper
inom förskolan,

6. hos regeringen hemställer om förslag i syfte att tillgodose behovet
av hemspråksundervisning i särskolor och specialskolor, i enlighet med
vad som anförs i motionen,

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 7

UbU 1978/79:7

7. uttalar att begreppen hemspråksträning respektive hemspråksundervisning
bör utbytas mot modersmålsträning och modersmålsundervisning,
varvid även innehållet i träningen respektive undervisningen
skall utvidgas till att omfatta modersmålets kultur och historia.

Utskottet

Riksdagen antog våren 1976 riktlinjer för dels hemspråksträning för
sexåringar som omfattas av den allmänna förskolan, dels hemspråksundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1975/76: 118,
UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391). Våren 1977 beslöt riksdagen om
regler för statsbidrag till hemspråksträningen och hemspråksundervisningen
(prop. 1976/77: 22, UbU 1976/77:10, rskr 1976/77: lil).

Hemspråksreformen, som trädde i kraft läsåret 1977/78, gäller alla de
sexåringar och skolelever för vilka ett annat språk än svenska utgör ett
levande inslag i deras hemmiljö, således både invandrarbarn och barn
inom ursprungliga språkliga minoriteter. Hemspråksträningen och hemspråksundervisningen
är frivillig för eleverna, men kommunerna är med
visst undantag skyldiga att erbjuda och anordna den. Hemspråksundervisning
kan ersätta undervisning i annat ämne inom den obligatoriska
timplanen eller anordnas utanför den ämnesbundna timplanen.

Våren 1978 var, enligt skolornas uppgifter till statistiska centralbyrån
(SCB), antalet invandrarelever i grundskolan 88 300 och i gymnasieskolan
11 500, dvs. sammanlagt 99 800. I denna statistik definieras invandrarelev
som elev från hem där minst en av föräldrarna är av utländsk
härkomst och har annat modersmål än svenska. (Definitionen
ändras från och med höstterminen 1978 för att stämma överens med bestämmelserna
om rätt till hemspråksundervisning.) I grundskolans hemspråksundervisning
deltog 35 900 elever och i dess studiehandledning i
olika ämnen på hemspråk deltog 14 100 elever. I gymnasieskolan deltog
990 elever i hemspråksundervisning och 300 i studiehandledning på hemspråk.

Begreppet hemspråk

Begreppet hemspråk bör enligt motionen 1977/78: 1567 (yrkandet 7)
bytas ut mot begreppet modersmål. Innehållet i modersmålsträningen
och modersmålsundervisningen bör därvid ”utvidgas till att omfatta
modersmålets kultur och historia”.

Riksdagen godkände år 1976 regeringens förslag att benämningen
hemspråk skall användas (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33 s. 5,
rskr 1975/76: 391). Denna benämning knyter an till barnens rätt till träning
eller undervisning i det språk som utgör ett levande inslag i deras
hemmiljö. Benämningen modersmål ansågs kunna förorsaka praktiska

UbU 1978/79: 7

svårigheter då oklarhet kan uppstå om vilket modersmål som avses i
skilda situationer. Vidare erinrades om att begreppet modersmål inte
längre används i skolförordning eller läroplaner då det gäller det
svenska språket.

Utskottet anser att nämnda skäl för att använda benämningen hemspråk
och mot att använda benämningen modersmål fortfarande äger
giltighet.

Elever med minoritetsspråk skall, enligt tillägg den 1 juli 1978 till
läroplanen för grundskolan, ges möjlighet att ta till vara sitt kulturarv.
Det är vidare viktigt att skolan värdesätter och visar uppskattning av
elevernas kulturarv. Lärare och annan skolpersonal bör enligt läroplanen
i ökad utsträckning söka berika skolarbetet genom att ta vara på
elevernas olika kulturbakgrunder. Enligt läroplanen bidrar detta till förståelse
och respekt för olika språk och kulturer. I läroplanens supplement
Undervisning av invandrarbarn m. fl. — 2, 1973, sägs bl. a. ”För
att tillgodose elevens behov av orientering om väsentliga sidor i sin ursprungskultur
måste läraren med stor omsorg välja stoff till samtal och
läsning inom olika ämnesområden. På alla stadier bör eleverna därför
ha tillgång till läromedel som ger information om människor och natur
i hemlandet”. I socialstyrelsens serie Arbetsplan för förskolan, del 4,
Invandrarbarn i förskolan, betonas att invandrarbarnen behöver både sitt
språk och sin kultur.

Av vad utskottet redovisat följer att hemspråksträning och hemspråksundervisning
således skall omfatta både barnens hemspråk och deras
ursprungliga kultur och historia. Motionärernas yrkande är i detta avseende
alltså redan tillgodosett.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet 7 i motionen 1977/78: 1567.

Obligatorisk hemspråksundervisning

Riksdagen fastställde år 1975 målen för invandrarpolitiken. Ett av
dessa mål är att medlemmarna av språkliga minoriteter själva skall få
välja i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga kulturella
identiteten. I anslutning härtill beslöt riksdagen att hemspråksundervisningen
skall vara frivillig för barnen (prop. 1975: 26, InU 1975: 6,
rskr 1975: 160).

I motionen 1977/78: 1567 yrkas (yrkandet 5 a) att hemspråksundervisningen
skall göras obligatorisk och ges samma ställning som övriga
obligatoriska ämnen inom grundskolan. Detta skulle enligt motionärernas
mening ge invandrarbarnen samma utvecklings- och utbildningsmöjligheter
som de svenskspråkiga barnen.

Ett förslag om att göra hemspråksundervisningen i skolan obligatorisk
har också förts fram av statens invandrarverks styrelse i anslagsframställningen
för budgetåret 1979/80. Styrelsen är dock inte enig.

fl Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 7

UbU 1978/79: 7

Utskottet är inte berett att nu föreslå riksdagen att ändra principerna
för den frivilliga hemspråksundervisningen. Det är endast något mer än
ett år sedan hemspråksreformen trädde i kraft och någon samlad utvärdering
av verksamheten har ännu inte redovisats. Ett beslut om obligatorisk
hemspråksundervisning stämmer inte överens med det i invandrarpolitiken
uppställda valfrihetsmålet. Utskottet föreslår att riksdagen skall
avslå yrkandet 5 a i motionen 1977/78: 1567.

Enligt vad utskottet erfarit har SÖ börjat arbeta med ett handlingsprogram
för den framtida invandrarundervisningen. Det är enligt utskottets
mening viktigt att SÖ i det pågående arbetet med handlingsprogrammet
tar upp frågan om hur informationen om hemspråksundervisningen
till invandrarfamiljerna och familjerna inom de ursprungliga språkliga
minoriteterna fungerat och hur den eventuellt kan behöva förändras eller
intensifieras.

Hemspråk som tillvalsämne

De större invandrarspråken skall enligt motionen 1977/78: 1567 (yrkandet
5 b) ges samma status som t. ex. franska och tyska på grundskolans
högstadium. Motionärerna önskar således att hemspråk skall bli
ett tillvalsämne.

I dag är hemspråk inte tillvalsämne. Hemspråksundervisning kan enligt
gällande bestämmelser ersätta undervisning av motsvarande omfattning
i bl. a. tillvalsämne. Enligt SÖ:s förslag till ny läroplan för grundskolan
skall tillvalssystemet innehålla fyra alternativ, varav hemspråk skall vara
ett. Samtidigt skall nu gällande regler för hemspråksundervisning behållas.
Enligt SÖ:s förslag skall eleverna alltså ha möjlighet att läsa hemspråk
antingen enligt de nu gällande reglerna för hemspråksundervisning
eller enligt de föreslagna reglerna för tillvalsämnen. Då SÖ:s läroplansförslag
nu är under prövning bör yrkandet 5 b i motionen 1977/78: 1567
avslås av riksdagen.

Rätt till statsstödd hemspråksundervisning m. m.

Kommunerna är skyldiga att anordna hemspråksträning för sexåringar
som omfattas av den allmänna förskolan och hemspråksundervisning
för elever i grundskolan och gymnasieskolan. Om det föreligger
stora praktiska svårigheter att anordna hemspråksträning eller hemspråksundervisning
och om lärare inte finns tillgängliga utan stora extra
kostnader är kommunernas skyldigheter begränsade då det gäller grupper
om färre barn respektive elever än fyra. Målet bör dock vara att
alla så gott som utan undantag skall kunna erbjudas föreskriven hemspråksträning
respektive hemspråksundervisning (prop. 1975/76: 118,
UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391).

Till hemspråksträning i förskolan utgår ett schablonbelopp per statsbidragsberättigande
deltagande barn och år;

UbU 1978/79: 7

Till hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk i
grundskolan beräknas resursen med 1,1 lärarveckotimmar per deltagande
elev och läsår. Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden besluta
att bidrag skall utgå för ytterligare högst 0,3 veckotimmar för varje
elev.

Till hemspråksundervisning i gymnasieskolan beräknas resursen med
0,75 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår.

Enligt motionen 1977/78: 1567 (yrkande 5 d) skall statsbidrag utgå
för hemspråksträning för alla åldersgrupper inom förskolan.

Under våren 1978 uttalade socialutskottet (SoU 1977/78: 25 p. 9) att
det finns ”anledning att snarast överväga vilka ytterligare insatser som
kan göras för att förbättra möjligheterna att få till stånd en utökad hemspråksträning
för invandrarbarn i förskoleåldern, i första hand för dem
som är yngre än sex år”. Detta gav riksdagen som sin mening regeringen
till känna (rskr 1977/78: 188). Utbildningsutskottet föreslår därför
att yrkandet 5 d i motionen 1977/78: 1567 inte skall föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.

I samma motion hemställs (yrkandet 5 c) vidare om ändrade bestämmelser
för hemspråksträning och hemspråksundervisning. Motionärerna
anser att statsbidrag skall kunna utgå med samma belopp som för grupp
om fyra elever även i de fall en grupp omfattar ett lägre antal deltagare.

Utskottet vill först erinra om att kommunerna har frihet att organisera
hemspråksträningen och hemspråksundervisningen på det sätt som bäst
främjar barnens och elevernas utveckling och studiesituation (prop.
1975/76: 118, UbU 1975/76:33 s. 9, rskr 1975/76:391). Statsbidraget
utgår som tidigare sagts med ett schablonbelopp per deltagande statsbidragsberättigande
barn i förskolan och med en resurs beräknad i lärarveckotimmar
per deltagande elev i grundskolan och gymnasieskolan.
Kommunerna har därigenom samlade resurser för träningen i förskolan
respektive undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Resurserna
kan fritt användas till att anordna träningen och undervisningen i små
eller stora grupper. Genom att t. ex. samla elever från en stor språkgrupp
i få och stora undervisningsgrupper kan resurser frigöras för undervisning
i små undervisningsgrupper av elever med ovanligare språk. Utskottet
vill vidare erinra om att kommuner med särskilda problem — t. ex.
många eller små invandrargrupper, ett fåtal invandrarbarn eller skolskjutsproblem
— kan ansöka hos länsskolnämnden om ett högre lärartimuttag
i grundskolan än de ordinarie 1,1 lärarveckotimmarna per deltagande
elev och läsår. Det särskilda lärartimuttaget får uppgå till högst
1,4 lärarveckotimmar (UbU 1976/77: 10, rskr 1976/77: lil). Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkandet
5 c i motionen 1977/78: 1567.

UbU 1978/79: 7

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78: 1567 (yrkandet 6) hos regeringen
hemställa om förslag om hemspråksträning och hemspråksundervisning
i särskolor och specialskolor.

Regeringen gav den 30 juni 1977 SÖ i uppdrag att inkomma med
förslag till insatser för att invandrarbarn i specialskolan och särskolan
skall få hemspråksträning och hemspråksundervisning. SÖ lämnade sitt
förslag till regeringen den 22 september 1977.

Därefter har SÖ i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 beräknat
medel för hemspråksundervisning i specialskolan. Behovet beräknas
till fyra lärarveckotimmar för elev i specialskolan för synskadade
och fem lärarveckotimmar för elev i specialskolan för döva och gravt
hörselskadade. SÖ begär också medel för hemspråksundervisning i särskolan.
Redan i dag anordnas hemspråksundervisning i viss utsträckning
i särskolan som samordnad specialundervisning enligt stadgan angående
psykiskt utvecklingsstörda. SÖ redovisar i sin anslagsframställning att 45
av särskolans 580 invandrarelever deltog i hemspråksundervisning i april
1978. Ytterligare 46 elever önskade sådan undervisning.

Med hänvisning till att frågan är under beredning föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkandet 6 i motionen 1977/78:1567.

Hemspråksundervisningens organisation

Riksdagen skall enligt motionen 1977/78: 1567 (yrkandet 1) uttala att
invandrarbarnen så långt det är möjligt skall få gå i enspråkiga grupper
i förskolan och ända upp i grundskolans mellanstadium.

Som utskottet tidigare erinrat om har kommunerna frihet att välja
hur hemspråksträningen och hemspråksundervisningen skall organiseras
och anordnas. I propositionen 1975/76: 118 diskuterades olika modeller
för hur hemspråksundervisningen kan organiseras. Därvid angavs förberedelseklasser
och enspråkiga klasser som en modell. Enligt uppgift
från SÖ fanns i mars 1978 300 förberedelseklasser med gemensamt hemspråk.
Vidare fanns 148 förberedelseklasser med olika hemspråk. Det
fanns också 96 s. k. sammansatta klasser i vilka hälften av eleverna är
svenska och den andra hälften har ett gemensamt hemspråk.

I propositionen 1975/76: 118 diskuterades också möjligheterna att, då
det är praktiskt genomförbart, anordna enspråkiga grupper i förskolan.
I SÖ:s PM i oktober 1977 om hemspråksträning, hemspråksundervisning
och stödundervisning i svenska sägs bl. a. ”De bästa förutsättningarna för
en god språklig och social utveckling för invandrarbarnen har visat sig
vara enspråkiga grupper eller grupper där invandrarbarn från samma
språkgrupp utgör majoritet. Då invandrarbarn integreras i deltidsgrupper
eller daghem eller placeras i familjedaghem är det av stor betydelse att
flera barn från samma språkgrupp ingår i barngruppen. Möjlighet till
kamratkontakter på det egna språket kan då tillgodoses och den tvåsprå -

UbU 1978/79: 7

kiga personalen utnyttjas bättre.” Detta betonas också av socialstyrelsens
sociala barna- och ungdomsvårdsbyrå (meddelandeblad nr 5/77).

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte behövs något uttalande
från riksdagens sida om att enspråkiga grupper skall anordnas i
förskola och skola. Utskottet förutsätter att kommunerna organiserar
hemspråksträningen och hemspråksundervisningen i enlighet med uppdragna
riktlinjer och att det sker på det sätt som bedöms bäst för barnen
och eleverna alltefter de praktiska möjligheter som står till buds. Utskottet
förutsätter också att SÖ i det nyligen påbörjade arbetet med en
handlingsplan för invandrarundervisningen tar till vara de erfarenheter
som görs med enspråkiga förberedelseklasser m. m. Riksdagen bör alltså
avslå yrkandet 1 i motionen 1977/78: 1567.

Läromedel

I motionen 1977/78: 1145 yrkas att riksdagen skall anmoda regeringen
att överväga och komma med förslag till en lösning av problemen med
läromedel för hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan.
Motionären anför att kommunerna inte har kunnat bära kostnaderna
för läromedel på invandrarspråk. Vidare anser motionären att
bristen på läromedel är påtaglig och att kommunerna har svårt att få en
överblick över tillgängliga läromedel.

I propositionen 1975/76: 118 (s. 108—110) avvisades invandrargruppens
utredningsförslag (Ds U 1975: 13) om ett statligt bidrag per elev
och läsår till läromedel inom hemspråksundervisningen. Föredragande
statsrådet pekade därvid på att läromedelsanskaffningen inom skolväsendet
är en kommunal angelägenhet. Statsrådet fann det angeläget att
kommunerna uppmärksammar de möjligheter till samarbete mellan
hemspråksundervisningen och folkbiblioteken samt skolbiblioteken som
föreligger. I det slutliga förslaget till statsbidragssystem ingick inte något
stöd till läromedel (prop. 1976/77: 22). Riksdagen godkände detta förslag
(UbU 1976/77: 10, rskr 1976/77: lil).

Utskottet är för sin del inte berett föreslå att kostnadsansvaret för läromedlen
inom hemspråksundervisningen skall omfördelas.

Stöd till produktion av läromedel inom bristområden, bl. a. invandrarundervisning,
lämnas ur ett särskilt anslag som administreras av statens
institut för läromedelsinformation (SIL). Under budgetåret 1977/78 användes
ca 880 000 kr. till läromedel för invandrar- och minoritetsundervisning,
dvs. omkring en tredjedel av det totala produktionsstödet detta
år.

För närvarande pågår inom SÖ bl. a. ett projekt för utveckling
av läromedel för invandrare i grundskolan och gymnasieskolan (Ll-projektet)
och ett projekt för utveckling av läromedel i samiska.

SIL skall informera om läromedel. Informationen lämnas i allmänhet

UbU 1978/79: 7

i form av läromedelsförteckningar. Fr. o. m. budgetåret 1977/78 har SIL
hela ansvaret för informationen om läromedel för invandrarundervisning
från SÖ. Denna information består dels av läromedelsförteckningar
och smärre listor över läromedel på olika språk, dels av en utställning
av läromedel för invandrarundervisning. SIL:s utgivningsplan
för åren 1976/77—1981/82 omfattar förteckningar över läromedel på
omkring tjugo språk samt smärre listor över läromedel på ytterligare
ett antal språk.

Arbete med att utveckla läromedel för invandrarundervisning, att
stödja produktion av sådana läromedel samt att informera om befintliga
läromedel pågår således. Frågan om ett eventuellt ökat stöd till
denna verksamhet får prövas i vanlig ordning i det årliga budgetarbetet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 1145.

Stödundervisning i svenska

Riksdagen bör enligt motionen 1977/78: 878 (yrkandet 4) uttala sig
för en ökning av antalet timmar för stödundervisning för invandrarbarn.

I grundskolan anordnas stödundervisning i svenska vid sidan av den
vanliga undervisningen. Sådan stödundervisning skall anordnas dels för
elever med minoritetsspråk som hemspråk, dels för elever med svenska
som hemspråk och som har intagits från utländska skolor (5 kap. 37 §
skolförordningen).

Statsbidrag till stödundervisning i svenska utgår enligt SÖ:s anvisningar
den 9 december 1977 med högst fyra veckotimmar per grupp.
Undervisningsgrupperna bör vara små och i möjligaste mån homogena
med avseende på ålder och färdighet i svenska.

I läroplanssupplementet (år 1973) om invandrarbarnens undervisning
sägs att eleven under den första tiden efter ankomsten till Sverige behöver
ett intensivt stöd och att stödundervisningsresursen per elev och
år kan koncentreras till ett större antal undervisningstimmar under elevens
första tid.

Utskottet finner inte anledning att föreslå ändring av de nyligen utfärdade
bestämmelserna för omfattningen av stödundervisning i svenska,
varför riksdagen bör avslå yrkandet 4 i motionen 1977/78: 878.

Övrigt

I motionen 1977/78: 1567 yrkas (yrkandet 2) bl. a. att riksdagen skall
uttala att hemspråksläraren i förskolan bör ingå i den ordinarie personalgruppen.

I de riktlinjer för hemspråksreformen som riksdagen antog år 1976
ingick ett avsnitt om hur hemspråksträningen skall organiseras i för -

UbU 1978/79: 7

skolan (prop. 1975/76: 118 s. 91—92). I propositionen ströks bl. a.
under det angelägna i att knyta tvåspråkig personal till heltidsförskolan.
Även för barnen i deltidsförskolan förutsågs ett ökande behov av tvåspråkiga
förskollärare. Detta synsätt avspeglar sig också i socialstyrelsens
arbetsplan för förskolan och i meddelandeblad från styrelsens
sociala bama- och ungdomsvårdsbyrå. I meddelandeblad nr 19/77 sägs
vidare att det är viktigt att alla hemspråkslärare ingår i respektive förskolas
arbetslag och ges tillfälle att tillsammans med den svenska personalen
planera arbetet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 1567 yrkandet 2 i denna del.

I samma motion yrkas (yrkandena 2 och 3) också att riksdagen skall
uttala att kommunerna bör bedriva internutbildning för hemspråkslärare
i förskolan samt för svensk förskolepersonal, socialbyråpersonal och
andra tjänstemän som kommer i kontakt med invandrare. Då detta är en
kommunal angelägenhet anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen
1977/78: 1567 yrkandena 2 och 3 i dessa delar.

Slutligen yrkas i motionen 1977/78:1567 (yrkandena 2 och 3) att
statsbidrag skall utgå till den i motionen föreslagna interna kommunala
utbildningen och att riksdagen skall hemställa hos regeringen om förslag
till sådan statsbidragsgivning (yrkandet 4). Utskottet är inte berett att
förorda någon omfördelning av kostnadsansvaret för sådan utbildning.
Riksdagen bör således avslå motionen 1977/78: 1567 yrkandet 2 i denna
del, yrkandet 3 i denna del och yrkandet 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk m. m. avslår
motionen 1977/78: 1567 yrkandet 7,

2. att riksdagen beträffande obligatorisk hemspråksundervisning
avslår motionen 1977/78: 1567 yrkandet 5 a,

3. att riksdagen beträffande hemspråk som tillvalsämne på grundskolans
högstadium avslår motionen 1977/78: 1567 yrkandet
5 b,

4. att riksdagen beträffande hemspråksträningen i förskolan avslår
motionen 1977/78: 1567 yrkandet 5 d,

5. att riksdagen beträffande reglerna för statsbidrag till hemspråksträning
och hemspråksundervisning avslår motionen
1977/78: 1567 yrkandet 5 c,

6. att riksdagen beträffande hemspråksundervisning m. m. i specialskolan
och särskolan avslår motionen 1977/78: 1567 yrkandet
6,

7. att riksdagen beträffande enspråkiga grupper avslår motionen
1977/78: 1567 yrkandet 1,

UbU 1978/79: 7

8. att riksdagen beträffande läromedel avslår motionen 1977/78:
1145,

9. att riksdagen beträffande stödundervisning i svenska avslår
motionen 1977/78: 878 yrkandet 4,

10. att riksdagen beträffande hemspråksläraren i förskolan avslår
motionen 1977/78: 1567 yrkandet 2 i denna del,

11. att riksdagen beträffande viss intern kommunal utbildning
avslår motionen 1977/78:1567 yrkandet 2 i denna del och
yrkandet 3 i denna del,

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till viss intern kommunal
utbildning avslår motionen 1977/78: 1567 yrkandet 2 i denna
del, yrkandet 3 i denna del och yrkandet 4.

Stockholm den 10 oktober 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s),
Christina Rogestam (c), Torsten Karlsson (s) och Jörgen Ullenhag (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054