UbU 1978/79: 6

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:6

med anledning av motion om utbildningen av arkitekter och byggnadstekniker Motionen 1977/78:

873 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att i enlighet med förslaget i den till kulturutskottet remitterade
motionen 1977/78: 872 hos regeringen begära en översyn av utbildningen
av arkitekter och byggnadstekniker i syfte att utarbeta metoder och rutiner
för hantverk och hantverksteknik.

Remissyttranden

Yttranden över motionsyrkandet har inhämtats från universitets- och
högskoleämbetet och skolöverstyrelsen.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller att ämbetet under
senare år har högt prioriterat såväl utbildning som forskning inom
drift- och underhållsområdet och förordat ökade satsningar med hänsyn
till det ständigt stegrade behovet av ny teknik inom detta område.
Behovet av bevarande, upprustning och ombyggnad av befintlig bebyggelse
har enligt UHÄ aktualiserats i skilda sammanhang under det fortlöpande
arbetet med förändring av högskoleutbildningen inom berörda
utbildningslinjer och ämnesområden. Innehållet i utbildningarna förskjuts
kontinuerligt i riktning från nykonstruktion och produktion mot
drift och underhåll. Exempel på sådana förskjutningar inom väg- och
vattenbyggnadslinjen och arkitektlinjen lämnas. UHÄ nämner också att
den nya driftteknikerutbildningen enligt föreliggande förslag får en inriktning
mot fastighetsdrift.

UHÄ erinrar om att en utredning (VAL II) nyligen avslutat sitt arbete
och till UHÄ överlämnat ett betänkande (UHÄ-rapport 1978: 7) om
byggnadsutbildningen vid de tekniska högskolornas väg- och vattenbyggnadslinje,
arkitektlinje och lantmäterilinje. I detta betänkande betonas
kraftigt drift- och underhållsaspekten i byggnadsutbildningen.

Underhåll, bebyggelsevård och ombyggnad kommer enligt UHÄ:s yttrande
att utgöra viktiga inslag i den nya yrkestekniska högskoleutbildningen
med inriktning mot byggnadsindustrin. UHÄ har sedermera i
sina anslagsäskanden för budgetåret 1979/80 föreslagit en sådan linje.

UHÄ anser sammanfattningsvis att den i motionen begärda översynen
av byggnadsutbildningen redan är i gång.

1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 6

UbU 1978/79: 6

2

Skolöverstyrelsen (SÖ) konstaterar i sitt remissyttrande att den begärda
översynen såvitt gäller gymnasieskolstadiet endast omfattar utbildning
av byggnadstekniker. Denna utbildning sker i huvudsak inom
den byggtekniska grenen på den fyraåriga tekniska linjen. SÖ anför:

Att inom ramen för befintlig organisation tillföra utbildningen på den
byggtekniska grenen det ytterligare innehåll, som enligt motionen skulle
krävas, är inte möjligt med hänsyn till det redan omfattande innehållet i
utbildningen. De byggnadstekniker som kommer att ägna sig åt upprustning
och restaurering av äldre bebyggelse bör istället få erforderlig komplettering
av sin utbildning genom påbyggnad av sin grundutbildning
t. ex. i form av enstaka kurser i högskolan eller inom arbetsmarknadsutbildningen
(AMU).

SÖ lämnar tre exempel på AMU-kurser som kan komplettera arkitekters
och byggnadsteknikers grundutbildning och ge dem god insikt
i tidigare använd hantverksteknik.

Utskottet

En översyn av utbildningen av arkitekter och byggnadstekniker begärs
i motionen 1977/78: 873. Syftet med översynen skall vara att utarbeta metoder
och rutiner för hantverk och hantverksteknik. Motiveringen till
motionsyrkandet återfinns i den till kulturutskottet remitterade motionen
1977/78: 872. I denna motion betonas att om äldre byggnader och miljöer
skall kunna restaureras och bibehållas måste hantverkskunskapen
bevaras. En bevarad hantverkskunskap har enligt motionärernas mening
också betydelse för hur nya hus lättare skall kunna integreras med äldre
miljöer.

Motionen 1977/78: 873 har remitterats till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ).

SÖ anser det inte möjligt att inom ramen för befintlig organisation
tillföra den fyraåriga byggtekniska gymnasieutbildningen det ytterligare
innehåll som motionen syftar till. SÖ anser i stället att byggnadstekniker
och arkitekter kan komplettera sin tidigare utbildning med exempelvis
vissa kurser inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) eller i form av
enstaka kurser i högskolan.

I anslutning till SÖ:s yttrande vill utskottet erinra om att den gymnasiala
utbildningen på längre sikt övervägs inom gymnasieutredningen
(U 1976: 10). Denna utredning skall också pröva hur arbetsfördelningen
mellan gymnasieskolan och enskild utbildning i olika former bör avvägas
med hänsyn till den studieorganisation som utredningen kommer
fram till.

Utskottet vill också erinra om att SÖ fått i uppdrag att utreda olika
frågor som hänger samman med en avslutande yrkesutbildningsetapp
utanför gymnasieskolan, i budgetpropositionen 1977/78: 100 benämnd
färdigutbildning. Denna färdigutbildning avses ge sådan specialisering
och uppövad yrkesskicklighet som inte alltid får rum i den bredare och

UbU 1978/79: 6

3

mera generella utbildningen inom gymnasieskolan (prop. 1977/78: 100,
bil. 12 s. 317—318, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/78: 224).

Utskottet vill i sammanhanget även erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) kan anordna bristyrkesutbildning till yrken med påtaglig
brist på utbildad arbetskraft, t. ex. vissa hantverksyrken (jfr UbU
1977/78: 6 s. 6—7).

UHÄ hänvisar i sitt remissyttrande över motionen till det fortlöpande
arbetet med förändring av de aktuella utbildningslinjernas innehåll, till
UHÄ:s förslag om en ny yrkesteknisk linje med inriktning mot byggnadsindustrin,
till den nya driftteknikerutbildningen med inriktning bl. a.
mot fastighetsdrift samt till en nyligen avslutad utredning (VAL II) om
byggnadsutbildningen vid de tekniska högskolornas väg- och vattenbyggnadslinje,
arkitektlinje samt lantmäterilinje. UHÄ anser att en
översyn av det slag som begärs i motionen redan är i gång.

Som UHÄ påpekar behandlas byggnadsutbildningen vid de tekniska
högskolorna av den s. k. VAL Il-utredningen. I sitt betänkande diskuterar
utredningsmannen hur denna utbildning kan komma att påverkas
genom en framtida omställning av arbetsområdet från nyproduktion och
konstruktion mot användande, förvaltning, drift och omvandling av befintligt
byggnadsbestånd. Utredningsmannen betonar drift- och underhållsaspekten
i byggnadsutbildningen. Han föreslår att en kurs om teknikernas
ansvar för natur- och kulturmiljön skall infogas i utbildningarna
vid de berörda sektionerna. I betänkandet tas också upp frågan om efterutbildning
i form av specialistutbildning, enstaka kurser och informationsdagar.
VAL Il-utredningens förslag om förnyelse av byggnadsutbildningarna
vid de tekniska högskolorna bereds inom UHÄ.

Förnyelse av högskoleutbildning kan ske på lokal nivå i form av
enstaka kurser och lokala linjer. Som exempel på sådan förnyelse kan
nämnas att en lokal bebyggelseantikvarisk linje inrättas vid universitetet
i Göteborg höstterminen 1978. Linjen byggs upp med kurser inom ämnesområdena
etnologi och konstvetenskap. Syftet med linjen är att ge en
kvalificerad yrkesutbildning inom det byggnadsantikvariska och samhällsplanerande
området.

År 1976 tillsattes en utredning (U 1976: 02) om formerna för stödåtgärder
för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
(byggnadsvårdsutredningen). Utredningens slutbetänkande väntas enligt
uppgift bli avlämnat under första halvåret 1979. Det kan nämnas
att till denna utredning har knutits ett projekt för en s. k. byggnadshytta
på Gotland. Denna hytta skall användas vid restaureringsarbeten
på de gotländska kyrkorna. Hyttan avses även bli en förmedlare av
kunskap om olika använda metoder och tekniker. Hyttan kan också bli
en praktikplats för studerande. Ett liknande projekt i annan del av landet
övervägs för närvarande.

UbU 1978/79: 6

4

Byggnadsvårdsutredningens kommande förslag torde komma att innebära
ett ökat behov av personer med kunskaper om vård och bevarande
av befintlig bebyggelse. Det gäller här inte bara kunskaper om de traditionella
hantverken utan även kunskaper om hur modern teknik, t. ex.
el- och värmeteknik, på bästa sätt kan anpassas och införas i äldre bebyggelse.

Utskottet förutsätter att de ansvariga myndigheterna i sin reguljära
verksamhet följer utvecklingen och ser till att utbildningar anordnas
inom de områden där behov uppstår och att befintliga utbildningar
förnyas. Med hänvisning härtill och till det redovisade pågående förnyelsearbetet
och utredningsarbetet anser utskottet att någon ytterligare
översyn av vissa byggnadsutbildningar inte behövs. Utskottet föreslår
därför att riksdagen avslår motionen 1977/78: 873.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 873.

Stockholm den 10 oktober 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s),
Christina Rogestam (c), Torsten Karlsson (s) och Jörgen Ullenhag (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054