UbU 1978/79: 2
Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:2
med anledning av motioner om läroplan för grundskolan, m. m.
Motionerna
1977/78: 566 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en ändring av reglerna för tillsättning av skoldirektör
i enlighet med vad som anges i motionen,
1977/78: 571 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna
1. att den nya läroplanen för grundskolan till form och innehåll bör
utgå från vad eleverna skall göra i skolan och inte från vad skolan skall
göra med eleverna,
2. att skolöverstyrelsen i läroplansspråket på nytt bör använda begrepp
som konkretiserar skolans uppgifter när det gäller att fostra eleverna
— begrepp som noggrann, omsorgsfull, vårdslös, punktlig, slarv,
ordning m. fl. — samtidigt som antalet allmänna värdeord bör begränsas
i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att läroplanens Mål och riktlinjer, Allmänna anvisningar, Kursplaner
samt Anvisningar och kommentarer bör språkgranskas av Svenska
språknämnden innan de fastställs,
1977/78: 885 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att stärka den naturvetenskapliga och tekniska
orienteringen på alla stadier i grundskolan i samband med den
förestående revisionen av grundskolans läroplan samt att undervisningen
ges en mer experimentell inriktning (yrkandet 12),
1977/78: 1155 av Sonja Fredgardh m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen understryker vikten av att i undervisningen läggs in orientering
om världsaktionsplanen för jämställdhet mellan kvinnor och män
och om ILO-planen för jämställdhet i arbetslivet (ILO = Internationella
arbetsorganisationen),
1977/78: 1166 av Sven Johansson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att minska antalet skilsmässor
i enlighet med vad som anförts i motionen om samlevnadsinformation
i skolan,
1977/78: 1178 av Anna-Lisa Nilsson m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen måtte ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ökad undervisning i konsumentkunskap i grundskolan,
1 Riksdagen 1978j79. 14 sami. Nr 2
UbU 1978/79: 2
2
1977/78: 1194 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar att facklig kunskap bör föras in i undervisningsplanen såväl i
grund- och gymnasieskolan som i den yrkesinriktade undervisningen som
schemalagt ämne,
1977/78: 1536 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om
1. att grundskolan mer än i dag anpassas till olika elevers förmåga
och intresse för såväl praktiska som teoretiska studier,
2. att den nya läroplanen för grundskolan utformas så, att alla elever
får orientering i praktiskt/tekniska och praktiskt/ekonomiska ämnen,
1977/78: 1560 av Birgitta Rydle m. fl. (m) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att stärka naturvetenskapens
ställning i skolan (yrkandet 1),
1977/78: 1564 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder så att i samband med läroplansarbetet
motionens krav om fredsfostran kan bli tillgodosedda.
Utskottet
Riksdagen beslöt i maj 1976 om en reformering av skolans inre arbete
m. m. på grundval av propositionen 1975/76: 39 (UbU 1975/76: 30,
rskr 1975/76: 367). Riksdagens beslut medförde att regeringen i juni
samma år lämnade vissa uppdrag till skolöverstyrelsen (SÖ). Uppdragen
avsåg bl. a. en läroplansöversyn och vissa åtgärder rörande praktisk arbetslivsorientering
inom grundskolan.
SÖ har i april 1978 till regeringen överlämnat förslag till ändring av
grundskolans läroplan. Förslaget, som gäller bl. a. timplaner och kursplaner
samt förhållandet mellan skola och arbetsliv, remissbehandlas
f. n. Avsikten är att en proposition i ärendet skall föreläggas riksdagen
våren 1979.
I arbetet med läroplansöversynen har SÖ utgått ifrån att — efter behandling
i erforderliga delar av riksdagen — regeringen skall fastställa
i stort sett samma delar av läroplanen som vid 1969 års reform, dvs. avsnitten
om mål och riktlinjer, om timplaner med tillhörande bestämmelser
samt om kursplaner för varje ämne eller grupp av ämnen. SÖ räknar
med att få bemyndigande att fastställa övriga delar av det som skall utgöra
läroplanen för grundskolan.
I motionen 1977/78: 571 behandlas frågor som gäller läroplanens
språkliga utformning. Enligt motionärens mening bör läroplanen språkligt
utformas på ett sådant sätt att den anger vad eleverna skall göra i
skolan, dvs. av läroplanen skall framgå att det är eleverna som i första
hand skall arbeta aktivt i skolan (yrkandet 1). Vidare bör ordval och
formuleringar i läroplanen vara sådana att de klargör att skolan skall ge
UbU 1978/79: 2
3
arbetsfostran (yrkandet 2). Slutligen anser motionären att läroplanens
olika delar bör språkgranskas av Svenska språknämnden innan de fastställs.
Vid granskningen bör ålderdomlig kanslisvenska, utredningssvenska
och byråkratsvenska rensas bort så att lärare, elever och föräldrar
bättre än f. n. får förståelse för vad skolan syftar till (yrkandet 3).
Vikten av en aktiv elevmedverkan i skolarbetet betonas i regeringens
uppdrag till SÖ angående översyn av grundskolans läroplan. I förslaget
till ändring av grundskolans läroplan har SÖ klart markerat att det ingår
i skolans uppgifter att påverka och fostra eleverna med utgångspunkt i
de mål som blivit fastställda för arbetet i skolan.
Svenska språknämnden har under senare år granskat texter från bl. a.
departement och centrala verk. Utskottet anser det angeläget att den nya
läroplanen skrivs på ett klart och tydligt språk. Utskottet har erfarit att
SÖ har för avsikt att låta språknämnden granska de delar av läroplanen
som det ankommer på SÖ att fastställa. Frågan om en motsvarande
språkgranskning av de läroplansdelar som regeringen avser fastställa
skall enligt vad utskottet inhämtat senare prövas i regeringskansliet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 571.
Frågan om de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan
behandlas i motionerna 1977/78: 885 (yrkandet 12) och 1977/78: 1560
(yrkandet 1).
Utskottet anförde i sitt betänkande 1975/76: 21 (s. 6) bl. a. att det
enligt utskottets mening är mycket angeläget att berörda myndigheter
vidtar åtgärder för att i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan
genom information, studievägledning, översyn av arbetsformer och läroplaner
m. m. stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska
studier. Utskottets uppfattning gav riksdagen som sin mening regeringen
till känna (rskr 1975/76: 248). Inom utbildningsdepartementet har tillsatts
en arbetsgrupp för naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Under
föregående riksmöte (UbU 1977/78: 6) uttalade utskottet bl. a. följande:
”Mot bakgrund av behovet av teknisk och industriell utveckling i landet
är det av största vikt att nämnda arbetsgrupp med största möjliga skyndsamhet
lägger fram förslag till förbättring av möjligheterna till naturvetenskapliga
och tekniska studier på olika utbildningsnivåer.” Vidare
har utskottet i fråga om klasslärarutbildningen påpekat vikten av att till
denna även rekryteras sökande med naturvetenskaplig bakgrund.
Enligt utskottets mening finns det alltså starka skäl att vid den förestående
förändringen av grundskolans läroplan beakta behovet av att
den naturvetenskapliga och tekniska orienteringen förstärks på alla
stadier samt att undervisningen ges en mer experimentell inriktning. Med
hänsyn till att riksdagen redan tidigare givit regeringen till känna sin
uppfattning i denna fråga förutsätter utskottet att regeringen beaktar
riksdagens uttalanden vid sin behandling av SÖ:s läroplansförslag. Ut
-
UbU 1978/79: 2
4
skottet anser därför att motionen 1977/78: 885 yrkandet 12 och motionen
1977/78: 1560 yrkandet 1 inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Som framgått av det föregående remissbehandlas f. n. SÖ:s läroplansförslag.
En proposition i ärendet skall läggas fram under riksmötet
1978/79. Vidare arbetar en särskild gymnasieutredning med gymnasieskolans
timplansfrågor. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening
avslå motionen 1977/78: 1155 om jämställdhetsundervisning, motionen
1977/78: 1166 om samlevnadsundervisning, motionen 1977/78: 1178 om
konsumentkunskap i grundskolan, motionen 1977/78: 1194 om facklig
kunskap som skolämne, motionen 1977/78: 1536 om ökat inslag av
praktisk utbildning i grundskolan och motionen 1977/78: 1564 om fredsfostran
och konfliktlösning inom ramen för den obligatoriska skolans
verksamhet.
I motionen 1977/78: 566 föreslås att reglerna för tillsättning av tjänst
sorn skoldirektör ändras så att vederbörande skolstyrelse blir tillsättningsmyndighet.
F. n. är det regeringen som beslutar i ärendet.
Utredningen om skolan, staten och kommunerna föreslår i sitt slutbetänkande
bl. a. ändring av reglerna för tillsättning av tjänst som skoldirektör
(SOU 1978: 65 ”Skolan. En ändrad ansvarsfördelning”). Med
hänvisning till att frågan om ordningen för tillsättning av skoldirektörstjänst
är underställd regeringens prövning föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 566.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande läroplanens språkliga utformning
m. m. avslår motionen 1977/78: 571,
2. att riksdagen beträffande de naturvetenskapliga ämnenas ställning
i grundskolan avslår motionen 1977/78: 885 yrkandet 12
och motionen 1977/78: 1560 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande jämställdhetsundervisning avslår motionen
1977/78: 1155,
4. att riksdagen beträffande samlevnadsundervisning avslår motionen
1977/78: 1166,
5. att riksdagen beträffande konsumentkunskap i grundskolan avslår
motionen 1977/78: 1178,
6. att riksdagen beträffande facklig kunskap som skolämne avslår
motionen 1977/78: 1194,
7. att riksdagen beträffande ökat inslag av praktisk utbildning i
grundskolan avslår motionen 1977/78: 1536,
8. att riksdagen beträffande fredsfostran i grundskolan avslår
motionen 1977/78: 1564,
9. att riksdagen beträffande regler för tillsättning av tjänst som
skoldirektör avslår motionen 1977/78: 566.
UbU 1978/79: 2
5
Stockholm den 10 oktober 1978
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s),
Christina Rogestam (c), Torsten Karlsson (s) och Jörgen Ullenhag (fp).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7800S4