Utbildningsutskottets betänkande
UbU 1978/79:15
1978/79:15
med anledning av propositionen 1978/79: 25 med förslag om tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt gäller
vissa anslag inom utbildningsdepartementets veksamhetsområdc
jämte motioner
Skolväsendet
1. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79: 25
bilaga 7 (utbildningsdepartementet) under punkten 6 (s. 47—50) framlagda
förslag och hemställer
att riksdagen bemyndigar regeringen att, såvitt gäller skyldigheten
för staten att utge ersättning för kopiering, godkänna avtalet
om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande.
2. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har under punkten
7 (s. 50—51) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet anfört om utökning av totala antalet elevplatser som fastställts
för gymnasieskolan och om statsbidrag till särskilda kostnader för förhyrande
av vissa skollokaler.
Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i denna fråga
och får därför hemställa
att riksdagen lägger till handlingarna anmälan under punkten 7
i bilaga 7 till propositionen 1978/79: 25.
3. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Regeringen
har under punkten 8 (s. 51) berett riksdagen tillfälle att ta del
av vad föredragande statsrådet anfört om antalet lärlingsbidrag.
Motionen
1978/79: 120 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
bemyndiga regeringen att vidta förändringar i fråga om lärlingsutbildningen
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag
av 3 138 000 kr. avseende bl. a. bidrag för utbildning av högst
1 100 lärlingar (prop. 1977/78: 100 bil. 12, UbU 1977/78: 20, rskr 1977/
78: 224).
1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 15
UbU 1978/79:15
2
I propositionen 1978/79: 25 anmäls nu att regeringen — med utnyttjande
av den s. k. finansfullmakten (prop. 1977/78: 100 bil. 2, FiU 1977/
78: 16, rskr 1977/78: 227) — genom beslut den 21 september 1978 bemyndigat
skolöverstyrelsen (SÖ) att bevilja bidrag för utbildning av högst
1 600 lärlingar.
Enligt motionen 1978/79: 120 bör rätt att fatta beslut om bidrag för
lärlingsutbildning föras över från SÖ till skolstyrelserna Därigenom skulle
det bli möjligt att i större utsträckning än f. n. för ungdomsutbildning
ta till vara denna utbildningsforms möjligheter. Under förutsättning att
det lokala planeringsrådet för samverkan mellan skola och arbetsliv efter
hörande av berörda fackliga organisationer godkänner utbildningen
i fråga bör enligt motionärerna skolstyrelserna utan begränsning i antalet
bidragsrum kunna besluta om att förlägga enskild elevs utbildning till
företag i huvudsak i den form som nuvarande lärlingsutbildning har. Skolstyrelsen
bör samtidigt erbjuda de ungdomar som genomgår sådan utbildning
undervisning i främst svenska, matematik och arbetslivsorientering.
Syftet med förslaget är att infoga lärlingsutbildningen i skolstyrelsernas
totala skolplanering. Motionärerna föreslår att lärlingsutbildningen i
framtiden bekostas från förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,
att anslaget Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. inte längre tas upp på riksstaten samt att regeringen får bemyndigande
att redan för innevarande budgetår vidta de förändringar i
gällande författningar som föranleds av motionärernas förslag.
Utskottet vill med anledning av ifrågavarande motion anföra följande.
Utskottet behandlade under riksmötet 1977/78 ett antal lärlingsutbildningsfrågor.
Riksdagen ansåg att SÖ borde kartlägga behovet av bidragsrum
samt möjligheterna att täcka detta utbildningsbehov med elevplatser
i företag m. m. (prop. 1977/78: 100 bil. 12, mot. 1977/78: 1700, UbU
1977/78: 20, rskr 1977/78: 224). Resultatet av kartläggningen borde redovisas
i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1979/80.
I anslagsframställningen har SÖ i ärendet anfört bl. a. följande: ”SÖ
undersöker för närvarande om det är möjligt att decentralisera administrationen
av lärlingsutbildningen till kommunerna. Detta skulle få fördelar
bl. a. när det gäller att samordna lärlingsutbildningen med annan
yrkesinriktad utbildning. Kommunerna kan också i samråd med lokala
yrkesorganisationer lättare bedöma behovet av yrkesutbildad arbetskraft.
Dessutom kan statsbidragsbestämmelsema ändras så att de administrativa
rutinerna blir enklare. SÖ avser att senare återkomma med förslag
i detta ärende.”
Utskottet har erfarit att SÖ numera tillställt regeringen ett förslag om
lärlingsutbildningen. Förslaget, som är daterat den 7 december 1978,
överensstämmer i stort med vad som föreslås i motionen 1978/79: 120.
Det är enligt utskottets uppfattning av vikt att lärlingsutbildningen infogas
i den totala skolplaneringen och att de administrativa rutinerna för
UbU 1978/79:15
3
statsbidragstilldelningen förenklas. Med hänsyn till att den motionsledes
aktualiserade frågan redan av SÖ underställts regeringens prövning
behöver emellertid motionen 1978/79: 120 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning avslår motionen
1978/79: 120,
2. att riksdagen lägger till handlingarna anmälan under punkten
8 i bilaga 7 till propositionen 1978/79: 25.
Högre utbildning och forskning
4. Utbildning för tekniska yrken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten 9 (s. 51—52) och hemställer
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
5. Utbildning för undervisningsyrken. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 10 (s. 52—53) och hemställer
att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 2 370 000 kr.
6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har under punkten
11 (s. 53—54) föreslagit riksdagen att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa
ett reservationsanslag av 634 000 kr. Anslaget avser den demografiska
databasen vid universitetet i Umeå.
Den demografiska databasen vid universitetet i Umeå
I juli 1973 inleddes verksamheten i Haparanda med den demografiska
databasen. Den bedrevs som beredskapsarbete med stöd av arbetsmarknadsstyrelsen
men med riksarkivet som huvudman. Den 1 juli 1978 fick
den demografiska databasen i Haparanda permanent ställning samtidigt
som den knöts till Umeå universitet (prop. 1977/78: 100, bil. 12
s. 483, UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338).
Databasen har en produktionsenhet i Haparanda med drygt 40 anställda
och en systemavdelning i Umeå med två anställda. Databasens
föreståndare och kansli finns också i Umeå.
Databasens målsättning är enligt instruktionen att ”registrera och bearbeta
huvudsakligen demografiska och sociala historiska data för forsknings-,
utbildnings- och arkivändamål samt att göra dessa data tillgängliga
för forskare”. Vidare skall databasen ”inom de fält där datamate
-
UbU 1978/79:15
4
rialet finner sin användning verka för vetenskapligt samarbete samt, där
så är lämpligt, medverka till metodutveckling”.
Utredningen (B 1977: 07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering
av ny verksamhet till Västerbottens län föreslår i sitt andra delbetänkande
(Ds B 1978: 14) att en forsknings- och utvecklingsavdelning
med nio tjänster skall inrättas vid demografiska databasen i Umeå. Betänkandet
har nyligen avlämnats.
Utskottet
Under reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna har för
budgetåret 1978/79 beräknats 4 milj. kr. för verksamheten vid den demografiska
databasen vid universitetet i Umeå (prop. 1977/78: 100, bil. 12,
UbU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 338).
I propositionen 1978/79: 25 hemställs nu att ytterligare 634 000 kr.
skall anvisas.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att verksamheten
vid den demografiska databasen innevarande budgetår bör ha samma
omfattning som budgetåret 1977/78. Utskottet förutsätter att regeringen
följer utvecklingen och, om det skulle visa sig att ytterligare medelstillskott
behövs, återkommer till riksdagen i frågan i tilläggsbudget II eller
III. Utskottet erinrar om att sådana icke-förutsebara ökade medelsbehov
som beror på resultat av löneförhandlingar som godkänts av regeringen
täcks med medel som anvisats under det särskilda täckningsanslaget
under åttonde huvudtiteln.
Utskottet tillstyrker att nu begärda medel anvisas och hemställer
att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 634 000 kr.
7. Medicinska fakulteterna. Regeringen anmäler under punkten 12
(s. 54) att en personlig professur i klinisk immunologi inrättats för biträdande
professorn Lars Åke Hanson fr. o. m. den 1 juli 1978. Detta
har skett med stöd av riksdagens bemyndigande år 1965 (prop. 1965: 1
bil. 10 s. 345, SU 1965: 90, rskr 1965: 223).
Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i förevarande
fråga och hemställer
att riksdagen lägger till handlingarna anmälan under punkten 12
i bilaga 7 till propositionen 1978/79: 25.
8. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 13 (s. 54—59)
och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen
1978/79: 25,
UbU 1978/79:15
5
2. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1978/79: 25 angående bestridande av utgifterna för viss inredning
och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
9. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan.
Regeringen har under punkten 14 (s. 59—61) föreslagit riksdagen att till
Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 6 384 000 kr.
Motionerna
1978/79: 57 av Christina Rogestam m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beträffande förslag om ändringar i systemet för planering och resursfördelning
för samt tillträde till den grundläggande högskoleutbildningen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,
1978/79: 121 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildningsområdet
med fritt tillträde i högskolan och om särskilda medel
till regionstyrelsernas disposition,
1978/79: 152 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen under
nionde huvudtiteln D 51. Extra resurser för utbildningsområdet med
fritt tillträde i högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 beslutar anvisa ett reservationsanslag av 16 800 000 kr.
Utskottet
Högskolelagens (SFS 1977: 218) 11 § har följande lydelse:
”Riksdagen kan bestämma hur många studerande som högst får antagas
till viss utbildning inom högskolan.
I fråga om annan utbildning än den som omfattas av riksdagens beslut
enligt första stycket kan antalet studerande begränsas, om tillgängliga
resurser ej räcker. Föreskrifter om sådan begränsning meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser. Riksdagen kan dock
för viss utbildning besluta att sådan begränsning ej får ske eller att begränsning
får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.”
Enligt riksdagens beslut våren 1977 (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77:
246) med anledning av propositionen 1976/77: 59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m. skall det finnas ett område med fritt
tillträde till utbildningen. Högskoleenheterna skall enligt samma beslut
kunna få ett resurstillskott om tillströmningen av studerande till området
med fritt tillträde blir väsentligt större än planerat och alla lokala
och regionala reserver och möjligheter till omdispositioner m. m. utnyttjats.
Storleken av resurstillskotten, som endast skall avse lärarlöner,
skall prövas vid varje tillfälle.
UbU 1978/79:15
6
Behovet av extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i
högskolan anges i propositionen 1978/79:25 till 7 428 000 kr. Då
1 044 000 kr. kan avräknas mot medel som står till regeringens disposition
under reservationsanslaget till Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser hemställs i propositionen om en medelsanvisning av
6 384 000 kr.
Med anledning av regeringens förslag har väckts tre motioner. I motionen
1978/79: 152 yrkas att riksdagen skall anvisa det belopp som
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit, dvs. avrundat
16 800 000 kr. De två andra motionerna, 1978/79: 57 och 1978/79: 121,
accepterar regeringens förslag om medelsanvisning. Båda motionerna utmynnar
i förslag om att det s. k. fria området skall avskaffas.
Utskottet konstaterar att regionstyrelsernas och UHÄ:s förslag om resurstillskott
ligger betydligt högre än regeringens. Utskottet, som inte
haft möjlighet att granska de olika beräkningsmetoderna, tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning. Utskottet avstyrker alltså motionen
1978/79: 152.
Man kan nu konstatera, anförs i motionen 1978/79: 57, att konstruktionen
av det fria området har stora svagheter. De faktiska resurserna
per studerande inom det fria området har minskat och därmed också
möjligheterna att upprätthålla ambitionsnivån för undervisningen. Enligt
motionärernas mening bör därför specialreglerna för det fria området
slopas. Enhetliga regler för planering, resurstilldelning och tillträde bör
tillämpas för hela högskolan. En tidig total låsning av antagningstalet
till hela högskolan kan emellertid medföra negativa konsekvenser, anför
vidare motionärerna. I stället för att som nu i efterhand tilldela högskoleenheterna
särskilda tilläggsmedel bör därför var och en av regionstyrelserna
tilldelas ett belopp som kan användas som buffert det kommande
budgetåret. Medlen bör tas upp i budgetpropositionen och mot
bakgrund av erfarenheterna från de senare åren vara 1—2 milj. kr. per
regionstyrelse.
Enligt motionen 1978/79: 121 bör nu förutsättningar skapas för den
övergripande planering av hela den grundläggande högskoleutbildning
som ingick i 1975 års beslut om en högskolereform. Motionärerna pekar
på av UHÄ m. fl. redovisade problem som är förknippade med det fria
området och som motiverar att det avskaffas snarast möjligt. Även enligt
denna motion bör särskilda medel anvisas som regionstyrelsema får
använda till utbildningsplatser som inte ryms inom fastställda planeringsramar.
För budgetåret 1979/80 bör medel anvisas för totalt ca 1 000
årsstudieplatser. Kostnaden härför anges i motionen till ca 6 milj. kr.
Såsom erinras om i motionen 1978/79: 121 har från regionstyrelsehåll
framförts anmärkningar mot det nuvarande systemet med ett fritt utbildningsområde.
Förutom den kritik som grundas på att högskoleenheterna
inte får full kostnadstäckning framförs t. ex. uppfattningen att systemet
UbU 1978/79:15
7
med ett fritt tillträde försvårar möjligheterna att förverkliga flera av högskolans
grundläggande mål och minskar omfattningen av spärrade utbildningar,
vilka i många fall betraktas som mycket angelägna.
UHÄ har bl. a. i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 och i
framställning den 11 oktober 1978 om ytterligare medel för det fria
området redovisat gjorda erfarenheter och problem som är förknippade
med det fria området.
Tillströmningen till det fria området har medfört en snabb utbyggnad
av vissa högskoleenheter, medan andra enheter, främst på utbyggnadsorter,
expanderat långsammare eller obetydligt.
UHÄ har också kunnat konstatera att reglerna för det fria området
kommit att medföra stora svårigheter att utveckla planeringsrutinerna
för den grundläggande högskoleutbildningen. Både de lokala och regionala
högskolemyndigheterna och UHÄ har stora svårigheter att få en
klar bild av hur högskoleenheternas totala resurser fördelas på de olika
utbildningarna. I framställningen den 11 oktober 1978 anför UHÄ vidare
följande: ”Tillströmningen till det fria området budgetåren 1977/78
och 1978/79 kan bedömas ha ökat med sammanlagt ca 33 procent. Detta
innebär en högst väsentlig ökning av högskolans samlade kapacitet. Samtidigt
synes emellertid ökningen inom det fria området — som ju inte
planmässigt eller budgetmässigt har avvägts mot andra utbildningsbehov
— ha fått negativa konsekvenser för tillströmningen till vissa utbildningslinjer
vid sidan av det fria området. Möjligheterna att få extra resurser
för utbildning inom det fria området synes vidare ha givit detta
område en orimligt stor och till stor del ostrukturerad andel av högskolans
totala utbildningsutbud och också en oproportionerligt stor andel
av de nya resurser som hittills tillförts högskolan. Trots detta har emellertid
genom regelsystemets utformning de genomsnittliga resurserna per
studerande minskat för den utbildning som tillhör det fria området, varigenom
standardskillnaderna mellan denna och annan utbildning inom
högskolan ytterligare förstärkts. Bristen på planmässighet och bristen
på ekonomiska resurser blir således allt påtagligare.”
I skrivelse till utskottet den 10 oktober 1978 (Dnr 78/79: 6) föreslår
centralorganisationen SACO/SR att beslutet om ett utbildningsområde
med fritt tillträde skall omprövas. Det kan, anför SACO/SR, inte vara
förenligt med en ansvarskännande politik att tillåta vissa utbildningar
att expandera långt utöver gränserna för arbetsmarknadens behov. För
alla högskoleutbildningar bör därför gälla antagningsbegränsning. Organisationen
framhåller som utomordentligt väsentligt att riksdagen har
möjlighet att dimensionera samtliga högskoleutbildningar.
En grundtanke i högskolereformen är att dimensioneringen av högskoleutbildningen
skall bestämmas av dels samhällets efterfrågan på utbildade,
dels individernas behov av och efterfrågan på utbildning, dels
också tillgängliga resurser. Det fria området innebär att de enskildas ef
-
UbU 1978/79:15
8
terfrågan på utbildning inom ett visst område under alla förhållanden
skall tillgodoses medan antagningen är begränsad inom övriga delar
av högskolan. Oberoende av såväl efterfrågan på utbildning inom andra
områden av högskoleutbildningen som vilka angelägna behov och reformönskemål
i övrigt som finns inom högskolan skall resurser för det
fria området finnas. Enligt utskottets mening ökar i ett stramt ekononomiskt
läge vikten av att förutsättningslöst kunna väga behoven av
olika åtgärder och för olika ändamål inom högskolan mot varandra. Det
fria området bör därför infogas i det planeringssystem som i övrigt gäller
för högskolan. Utskottet anser alltså att riksdagen nu bör fatta principbeslut
om att det fria området skall avskaffas den 1 juli 1979.
Utskottet är vidare ense med motionärerna om att en viss flexibilitet
bör bibehållas och biträder därför de i motionerna 1978/79: 57 och
1978/79: 121 framförda förslagen att särskilda medel fr. o. m. budgetåret
1979/80 skall stå till regionstyrelsernas förfogande att användas
till extra utbildningsplatser.
Riksdagen bör begära att regeringen våren 1979 lägger fram dels de
förslag till ändringar i nuvarande system för planering och resursfördelning
m. m. samt till medelsanvisningar för den grundläggande högskoleutbildningen,
som föranleds av att det fria området slopas, inklusive förslag
till övergångsanordningar, dels förslag om den extra resursen till
regionstyrelserna.
Beträffande dessa förslag vill utskottet ytterligare anföra följande.
Formerna för medelsanvisningen till det fria området har, som utskottet
redovisat i det föregående, inneburit en urholkning av utbildningens
kvalitet som en följd av successivt minskade anslag per årsstudieplats.
Att helt ”hämta in” denna nivåsänkning inom ramen för
ett i förhållande till budgetåret 1978/79 oförändrat antal årsstudieplatser
skulle kräva så stora tillskott av resurser att utskottet med hänsyn
till det statsfinansiella läget inte nu kan förorda detta. Emellertid
bör de närmaste budgetåren en ökning av medelsanvisningen göras i
syfte att successivt återställa utbildningens kvalitet. Utskottet bedömer
det dock samtidigt som nödvändigt att det i förhållande till nuläget
görs en viss minskning av det totala antalet årsstudieplatser inom vad
som i dag är det fria området. Utskottet anser sig inte nu ha underlag
för någon närmare avvägning beträffande medelsbehov och antalet årsstudieplatser.
Utskottet vill ytterligare framhålla att en minskning av antalet årsstudieplatser
inte får drabba utbildningen på utbyggnadsorterna samt att
de som innevarande läsår eller tidigare påbörjat studier på allmänna
utbildningslinjer inom det fria området självklart måste garanteras möjlighet
att fullfölja studierna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 25 och
UbU 1978/79:15
9
med avslag på motionen 1978/79: 152 till Extra resurser för
utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 6 384 000 kr.,
2. a) att riksdagen beträffande fria området med bifall till motionerna
1978/79: 57 och 1978/79: 121 i denna del förklarar att
riksdagens tidigare beslut om fritt tillträde till vissa utbildningar
i högskolan skall upphöra att gälla med utgången av
juni månad 1979,
b) att riksdagen beträffande system för planering m. m. med
anledning av motionerna 1978/79:57 och 1978/79: 121 i denna
del begär förslag av regeringen i enlighet med vad utskottet
föreslagit.
Vuxenutbildning
10. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 15 (s. 61—63) och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att slutligt fastställa kompensation
för automatiska pris- och löneökningar för Sveriges
Utbildningsradio aktiebolag i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1978/79: 25,
2. att riksdagen till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar
ett anslag av 913 000 kr.
11. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. Utskottet har ingen
erinran mot det beslut som av föredragande statsrådet anmälts under
punkten 16 (s. 63) och hemställer
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen 1978/
79: 25 om kurser för arbetslösa.
12. Bidrag till kontakttolkutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 17 (s. 64) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 2 496 000 kr.
Statens allmänna fastighctsfond
13. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 19 (s. 66—
69) och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnads -
UbU 1978/79:15
10
arbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
inom de kostnadsramar som förordats i propositionen
1978/79: 25,
2. att riksdagen till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
14 000 000 kr.
Fonden för statens aktier
14. Teckning av aktier i ett statsägt aktiebolag för studiereseverksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten 21 (s. 70—71) och
hemställer
att riksdagen till Teckning av aktier i ett statsägt aktiebolag för
studiereseverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 100 000 kr.
Stockholm den 12 december 1978
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam
(c), Torsten Karlsson (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Egon Jacobsson (s).
Reservation
vid punkten 9 (Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde
i högskolan) av Ove Nordstrandh (m), Linnea Hörlén (fp), Hans Nyhage
(m) och Jörgen Ullenhag (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Såsom
erinras” och på s. 8 slutar ”fullfölja studierna” bort ha följande lydelse:
Det fria området tillkom som ett resultat av regeringsförklaringen
hösten 1976, där det slogs fast: ”Ingen totalspärr får finnas för tillträde
till högskoleutbildning.”
Området utgörs av den utbildning i högskolan som motsvarar den
tidigare mer allmänt inriktade utbildning vid de filosofiska fakulteterna
som haft fritt tillträde med automatisk tilldelning av resurser för lärarkrafter
i förhållande till antalet studerande. De fria allmänna utbildningslinjerna
inom högskolan är f. n. ekonomlinjen, matematikerlinjen
och samhällsplanerarlinjen. Dessutom finns ett stort antal enstaka kurser
med fritt tillträde.
Det fria området är av betydande omfattning. Antalet årsstudieplatser
inom det fria området har innevarande läsår beräknats uppgå till drygt
UbU 1978/79:15
11
32 000. Antalet individer sorn studerar inom det fria området är avsevärt
större. Tusentals studerande har tack vare den fria sektorn fått den
utbildningsplats de önskar; en plats som de i en totalspärrad högskola
inte skulle ha fått.
För enskilda studerande är det fria området av stort värde. Ingen
behörig sökande som anmält sig i tid kan normalt avvisas från utbildning
som av högskolestyrelse har utbjudits som fri. En förutsättning är
att antalet anmälda till respektive utbildning är minst 10. Inte minst
för de nya grupper som högskolan vänder sig till är det fria området
av stor betydelse. I en öppen högskola som så långt som möjligt tar
hänsyn till individens efterfrågan är en fri sektor mycket viktig.
Ett genomförande av förslagen i motionerna 1978/79: 57 (c) och
1978/79: 121 (s) innebär att behörig sökande inte är tillförsäkrad önskad
utbildningsplats på något område inom högskolan.
Den totalspärr som regeringsförklaringen 1976 tog avstånd från skulle
därmed införas och det fria området avskaffas.
Enligt utskottets mening bör med hänsyn till tidigare angivna skäl i
fortsättningen ett fritt område finnas kvar. Det är dock angeläget att
en översyn görs av tekniken för ytterligare resurstillskott. Reglerna bör
göras klarare och entydigare. Målsättningen bör också vara att högskolorna
tidigt skall kunna få besked om vilka ytterligare resurser som
tillförs om tillströmningen blivit större än beräknat. Detta kan ske
genom att riksdagen i förväg ställer erforderliga medel till regeringens
förfogande. Därigenom erfordras normalt inte något riksdagsbeslut i
efterhand.
Genom sådana förändringar i tekniken kan man rätta till bristerna
i det nuvarande systemet samtidigt som principen om ett fritt tillträde
bevaras.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 57 och 1978/79: 121.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 7800S4
i' ■ ■ ■
• - ■
■
■