UbU 1978/79:1

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:1

med anledning av motioner om bättre skolmiljö för barn med allergiska
besvär

Motionerna

1977/78: 263 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen utarbetar ett tillägg till § 25 a, andra stycket, skollagen,
i syfte att framhålla att skolhälsovården åläggs skyldighet att
verka för lämpliga skolmiljöer för barn med allergiska anlag och besvär,

1977/78: 354 av John Johnsson m. fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1977/78:

292 — yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att utfärda anvisningar i enlighet med vad som anförts
i motionen 1977/78: 292.

Enligt vad som anförs i den sistnämnda motionen bör skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och arbetarskyddsverket ”ges i uppdrag att utfärda
anvisningar om att heltäckningsmattor inte får inläggas eller användas
i lokaler, där verksamhet bedrivs som står under nämnda myndigheters
och verks tillsyn och där sådana mattor kan vålla besvär för känsliga
personer som genom författning, arbete eller eljest är tvingade att vistas
i nämnda lokaler”.

Skollagen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr
1977/78: 260) har 25 a § skollagen (1962: 319) fr. o. m. den 1 juli 1978
följande lydelse:

Grundskolan omfattar skolhälsovård.

Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara
och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för
sunda levnadsvanor hos dem. Den skall främst vara av förebyggande
natur.

Nyinskriven elev i grundskolan skall läkarundersökas i början av läsåret
och därefter fram till och med årskurs 8 minst två gånger.

Utöver vad som följer av tredje stycket skall sådan elev i grundskolan
som företer brister i hälsotillståndet läkarundersökas så ofta skolläkaren
finner det behövligt. Undersökning skall även ske av elev som personal
vid grundskolan eller föräldrarna särskilt hänvisat till skolläkaren.

Det åligger elev i grundskolan att låta sig undersökas i fall som avses
i tredje och fjärde styckena.

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 1

UbU 1978/79:1

Elev i grundskolan har rätt att bli läkarundersökt, om han begär det
hos skolläkare eller skolsköterska. Elev har även i övrigt rätt att anlita
skolhälsovården. All skolhälsovård skall vara kostnadsfri för eleven.

Kommun får besluta att uppgifter som enligt denna paragraf ankomma
på kommunen i stället skola fullgöras av landstingskommun. Detta
får dock ske, endast om landstingskommunen har åtagit sig att fullgöra
uppgifterna.

Skolöverstyrelsens anvisningar (SÖ 1972-04-26) angående elever som
lider av allergi

Allergisk sjukdom förekommer hos några elever i varje klass. Åkomman
yttrar sig i form av bl. a. astma, allergisk snuva, allergisk ögoninflammation,
eksem och nässelutslag.

Sjukdomsyttringarna förvärras hos eleven när denne utsätts för de
ämnen som framkallar allergin. De vanligaste allergiframkallande ämnena
kan indelas i tre grupper:

O Inandningsallergin orsakad av stoff från pälsdjur, damm, mögel, frömjöl
(bl. a. björk, gräs), starkt doftande ämnen.

O Födoämnesallergin orsakad av fisk, ärtor, nötter.

0 Kontaktallergin orsakad av kosmetika, tvättmedel, färgämnen, metaller.

Följande bör beaktas av alla befattningshavare inom skolväsendet.

Klassföreståndaren bör vid läsårets början ta reda på vilka barn i
klassen som har eller haft allergiska symtom och hur de yttrar sig.

Pälsdjursöverkänsliga elever bör vid behov placeras så långt bort som
möjligt från elever som sysslar med sådana djur på fritid. Dessa elever
bör ej heller i undervisningssyfte konfronteras med pälsdjur.

Damm- och mögelöverkänsliga elever kan få symtom i otillräckligt
städade skollokaler.

Frömjölsöverkänsliga elever har ofta årstidsbundna symtom. Frömjölbärande
växter bör undvikas i skollokaler som besöks av många
elever. Finns en frömjölsöverkänslig elev i klassen bör allergiframkallande
växter ej tas med till klassrummet i undervisningssyfte. Utomhusvistelse
kan under mars—september vara olämplig för dessa elever vilka

1 sådan undervisningssituation bör få ersättande verksamhet inomhus.

Man bör också komma ihåg att det finns elever som besväras av doft
från parfymer, blommor, granris och lösningsmedel. Temperatur- och
luftfuktighetsvariationer samt igångsättning av fysisk aktivitet kan också
framkalla allergiska sjukdomsyttringar, främst astma.

Födoämnesöverkänsliga elever bör uppmanas att till skolhälsovården
lämna av förälder utfärdad skriftlig uppgift på vilka födoämnen de ej
tål. En del elever får allergiska symtom enbart av t. ex. fisklukt och
skall därför ej vistas i skollokal där man tillagar eller på annat sätt
hanterar fisk.

UbU 1978/79:1

Kontaktallergierna har mindre betydelse från miljösynpunkt inom
skolan men innebär en viss inskränkning för elever vid t. ex. yrkesval.

Allergiska barn är oftare sjuka än icke allergiska barn. Deras besvär
är energikrävande och förorsakar trötthet. Av erfarenhet vet man också
att dessa barn ofta låtsas vara friskare än de är.

Alla i skolan uppmanas att beakta dessa barns problem och medverka
till en för dem gynnsam miljö.

Remissyttranden

Yttranden över motionsyrkandena har inhämtats från socialstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riksförbundet mot allergi.
Byggnadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen och Landstingsförbundet har
begränsat sina yttranden till frågan om användningen av heltäckningsmattor.

Angående skollagen

Socialstyrelsen anser att det redan genom skollagen och skolöverstyrelsens
anvisningar i ämnet är sörjt för att barn med allergi skall få sina
särskilda behov beaktade. Att härutöver framhålla just de allergiska
barnens problem framför barn med andra problem kan, framhåller styrelsen,
från allmän synpunkt anses vara tveksamt eftersom det även
finns en rad andra sjukdomstillstånd som måste ägnas lika stor uppmärksamhet.

Skolöverstyrelsen (SÖ) erinrar om den vid riksmötet 1977/78 beslutade
ändringen av 25 a § i skollagen och påpekar att skolhälsovården
också har ett ansvar för miljöfrågor. SÖ anför vidare följande.

SÖ kommer i höst att påbörja arbetet med anvisningar till ny lagtext
och skolförordningstext. Därvid kommer SÖ att utgå ifrån skolhälsovårdsutredningens
förslag. Det kan nämnas att anvisningarna kommer
att ta upp och understryka behovet av information till skolledning och
lärare om handikappfrågor, däri inbegripet allergi, liksom samarbetet
för omsorg om eleverna. Det ökade behovet av medverkan i hälsoupplysning/undervisning
kommer att framhållas. Hygienfrågorna intar därvid
en stor plats.

Elevernas skolmiljö, den lokalhygieniska liksom också den psykiska,
är en komplicerad fråga med många inblandade ansvariga parter inom
kommunens olika sektorer och även nivåer.

SÖ är sålunda av den meningen att det tillägg till lagtexten som föreslås
i motionen ej kan ha åsyftad verkan. Däremot bör samverkansfrågorna
aktualiseras och effektiviseras. SÖ förutsätter att samverkansfrågorna
kommer att behandlas i den utredning som statsrådet Troedsson
beslutat att genomföra, nämligen ”Kartläggning av samhällets insatser
för barn med allergiska anlag och besvär”.

Svenska kommunförbundets styrelse redovisar att ett nytt städsystern
håller på att införas i landets kommuner, vilket innebär bl. a. nya städ -

UbU 1978/79:1

metoder och nya redskap. En städstandard som svarar mot högt ställda
krav kan erhållas utan den i motionen föreslagna lagändringen.

Riksförbundet mot allergi (RmA) tillstyrker bifall till motionen 1977/
78: 263. RmA framhåller att det bör vara en självklarhet att barn med
olika handikapp skall beredas tillfälle till integrerad undervisning. Det
är därför ett absolut krav att skolmiljön är utformad så att inga barn
på grund av miljön hindras att delta i undervisningen. RmA anför vidare
följande.

Skolmiljön är i dag långt ifrån tillfredsställande ur allergibarnens synpunkt.
Detta har till följd att de tvingas till upprepad frånvaro från
undervisningen på grund av akuta allergibesvär. Detta medför mycket
lidande för dem. Försämrade betyg på grund av stor frånvaro ger dem
också en sämre start i livet än som motsvarar deras begåvningsförutsättningar.
Deras sjukfrånvaro medför givetvis också ökade utgifter för
samhället på grund av deras vårdbehov såväl av den allmänna sjukvården
som i hemmet.

Eftersom de allergiska reaktionerna i så stor utsträckning är miljöbetingade
kan en rationell anpassning av miljön efter allergibarnens behov,
dvs. en sanerad miljö, medföra en väsentlig reduktion av deras
frånvaro.

Även om uppgiften ur principiell synpunkt är ointressant vill vi dock
framhålla att det här gäller en mycket stor grupp bland skolbarnen, då
ca 15 % av barnen är allergibarn. Vi vill härvid hänvisa till docent Max
Kjellmans undersökning bland samtliga 7-åringar i Linköping (Ak. avh.
Linköping 1976), av vilken framgår att drygt 15 % är drabbade av en
eller flera allergisjukdomar.

Avgörande för utformningen av en sanerad skolmiljö är framför allt
valet av material i samtliga skollokaler samt val av städmetoder.

RmA vill också hänvisa till arbetsmiljölagen, som träder i kraft
1978-07-01, vilken även omfattar elever från grundskolans 7:e årskurs.
Beträffande elever i årskurserna 1 t. o. m. 6 fordras en komplettering av
25 a § skollagen med bestämmelser överensstämmande med arbetsmiljölagstiftningens.

Angående heltäckningsmattor

Socialstyrelsen har sedan en tid haft uppmärksamheten riktad på de
medicinsk-hygieniska riskerna med heltäckande mattor bl. a. ur allergologisk
synvinkel. Styrelsen har utarbetat förslag till rekommendationer
som avses bli publicerade i skriftserien Socialstyrelsen anser. Styrelsen
räknar med att avsluta arbetet med rekommendationerna så att dessa
kan publiceras under hösten 1978. Nu föreliggande förslag innefattar
en rekommendation att i framtiden inte använda heltäckande mattor
i vissa offentliga lokaler bl. a. förskolor, skolor etc.

Sedan 1973 har byggnadsstyrelsen en intern föreskrift som reglerar
förekomst av heltäckande textilmattor i byggnader som förvaltas av
verket. Sådan golvbeläggning får endast förekomma som hjälpmedel vid

UbU 1978/79:1

akustisk behandling t. ex. i sammanträdesrum, bibliotek, telefonväxelrum
och liknande lokaler. Skälen för denna restriktion är höga städoch
underhållskostnader, eventuell risk för allergibesvär samt försämrad
framkomlighet för rullstolsbundna. Ett förbud mot användande av heltäckningsmattor
vore olämpligt med tanke på materialets användbarhet
bl. a. vid akustisk behandling av vissa utrymmen i offentliga lokaler,
framhåller byggnadsstyrelsen.

Skolöverstyrelsen framhåller att de erfarenheter av heltäckningsmattor
som kommit till SÖ:s kännedom från pedagogisk synpunkt varit
positiva. SÖ anför vidare följande.

I motionen anges att 10—15 % av skolbarnen lider av allergi i olika
former. Den angivna frekvensen finns, så långt SÖ känner till, inte belagd
i någon utredning. Än mindre har någon utredning visat hur stor
del som lider av allergier orsakade av heltäckningsmattor.

Omgivningshygieniska avdelningens vid statens naturvårdsverk utredning
”Medicinsk-hygieniska synpunkter på heltäckande syntetiska textilmattor
i inomhusmiljö” visar inte sådana i detta sammanhang negativa
egenskaper hos syntetiska heltäckningsmattor att de enligt SÖ:s mening
kan förbjudas i skollokaler.

För lärare och elever med andra handikapp, t. ex. hörselskador, underlättar
heltäckningsmattan i hög grad verksamheten.

Med ovanstående skäl och tills andra utredningar ger underbyggda
och vägande motiv för annat kan SÖ ej tillstyrka förslaget om att förbjuda
heltäckande syntetiska textilmattor i skolan.

För närvarande finns det enligt arbetarskyddsstyrelsens bedömning
inte tillräckligt underlag för ett generellt förbud mot heltäckningsmattor.
Användningen av sådana i arbetslokaler har emellertid förorsakat
klagomål till arbetarskyddsverket bl. a. från skyddskommittéer. Problem
med allergier, statisk elektricitet och städning har påtalats. Styrelsen
anser att heltäckningsmattor bör undvikas i lokaler där de inte medför
påtagliga fördelar genom att de är bullerdämpande, halkfria och värmeisolerande.
I synnerhet bör de undvikas i lokaler där nedsmutsningsrisken
är betydande och som är svårstädade.

Svenska kommunförbundets styrelse framhåller att sambandet mellan
användning av textila heltäckningsmattor och allergier inte synes vara
tillfredsställande klarlagt. En forskningsinsats bör göras för att slutligt
fastställa om sådant samband föreligger.

Styrelsen påpekar att hänsyn också bör tas till exempelvis de hörselskadades
situation samt de arbetsmiljömässiga effekter den textila heltäckningsmattan
har. En lösning bör kunna åstadkommas utan ett direkt
förbud, bl. a. genom en noggrann planering av det enskilda objektet
och riktigt avvägda rengöringsinsatser.

Landstingsförbundets yttrande är begränsat till frågan om textila heltäckningsmattor
i landstingets vårdinstitutioner.

UbU 1978/79:1

Riksförbundet mot allergi (RmA) anser att användningen av heltäckningsmattor
i skollokaler bör förbjudas då de är en av de bidragande
orsakerna till allergisjukas ofta återkommande sjukdomsperioder. Förbundet
framhåller att det enligt akustisk expertis framför allt är takoch
väggbeklädnadsmaterial som är avgörande för lokalers akustiska
förhållanden.

Utskottet

Under allmänna motionstiden vid riksmötet 1977/78 har väckts ett
antal motioner i frågan om allergisjukdomarna och med dem förknippade
problem. Två av motionerna har remitterats till utbildningsutskottet,
nämligen motionen 1977/78: 263 som gäller ändring av skollagen
och motionen 1977/78: 354 som gäller användningen av heltäckningsmattor
i skollokaler. De övriga motionerna har remitterats till socialutskottet,
som senare under innevarande riksmöte kommer att framföra
sina förslag till riksdagens ställningstagande med anledning av yrkandena
i motionerna 1977/78: 292, 1977/78: 441, 1977/78: 626 och 1977/
78: 1112.

Som framgår av den tidigare redovisningen har utbildningsutskottet
inhämtat yttranden över motionerna 1977/78:263 och 1977/78: 354
från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riksförbundet
mot allergi.

Vad först beträffar motionen 1977/78: 263 yrkas i denna sådant tilllägg
till 25 a § i skollagen (1962: 319, ändrad senast 1978: 294) att i
lagen direkt utsägs att skolhälsovården har skyldighet att verka för
lämpliga skolmiljöer för barn med allergiska anlag och besvär. Socialstyrelsen
anser det från allmän synpunkt tveksamt att i skollagen framhålla
just de allergiska barnen framför barn med andra problem och
sjukdomstillstånd och som måste ägnas lika stor uppmärksamhet. Inte
heller skolöverstyrelsen anser att tillägget bör göras. Överstyrelsen kommer
att utfärda anvisningar till lagtexten i dess lydelse fr. o. m. den
1 juli 1978 enligt riksdagens under våren fattade beslut om skolhälsovården
(prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260).

I motionen 1977/78: 292, till vilken motionen 1977/78: 354 hänvisar,
anförs att det är en brist i gällande bestämmelser att barn och andra
inte skyddas mot de risker som heltäckningsmattor innebär. De medicinsk-hygieniska
riskerna med heltäckande mattor bl. a. ur allergologisk
synvinkel har, som framgår av socialstyrelsens yttrande, resulterat i ett
förslag till rekommendation som avses bli publicerad i skriftserien Socialstyrelsen
anser. Det föreliggande förslaget, som remissbehandlas,
innefattar en rekommendation att inte använda heltäckande mattor i
vissa offentliga lokaler, bl. a. förskolor och skolor.

UbU 1978/79:1

Inom socialdepartementet pågår i enlighet med beslut den 1 juni
1978, dvs. sedan motionerna väcktes, en kartläggning av samhällets
nuvarande och planerade insatser för barn med allergiska anlag och
besvär. Därvid skall även redovisas vilka åtgärder som med dagens resursinsatser
kan förbättra samhällets omsorg om allergiska barn, t. ex.
genom bättre samordning av insatserna från landstingskommuner och
primärkommuner. Samråd skall fortlöpande ske med bl. a. socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen, kommun- och landstingsförbunden samt Riksförbundet
mot allergi.

Mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört anser utskottet att
motionerna 1977/78: 263 och 1977/78: 354 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande ändring av skollagen avslår motionen
1977/78: 263,

2. att riksdagen beträffande användningen av heltäckningsmattor
i skollokaler avslår motionen 1977/78: 354.

Stockholm den 10 oktober 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Lars Gustafsson (s), Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta
Karlsson (c), Helge Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s),
Christina Rogestam (c), Torsten Karlsson (s) och Jörgen Ullenhag (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054